Vallagsfrågor
1991/92 KU3
I betänkandet behandlas ett antal motioner som främst rör vallagsfrågor av teknisk karaktär. Under hänvisning till pågående översyn av vallagen genom en särskild utredningsman avstyrks motionsyrkandena.
1990/91:K705 av Bengt Silfverstrand och Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en revidering av vallagen.
1990/91:K706 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att 11 kap. 3 § vallagen skall ha följande lydelse: Väljare som -- -- -- fyllt 18 år. Vårdare är den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag. Sådan valsedelsförsändelse -- -- -- på följande sätt. Väljare lägger -- -- -- känt för dem. Vårdare skall ange i vilket vårdnadsförhållande han står till väljaren. Vittne skall -- -- -- vara vittne.
1990/91:K708 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra vallagen i syfte att bättre skydda rösthemligheten i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:K712 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna om budröstning i 11 kap. 3§ enligt vad som angivits i motionen.
1. Partibegreppet m.m.
Motionen
Enligt motion 1990/91:K705 av Bengt Silfverstrand och Gunnar Nilsson (båda s) bör en revidering av vallagen komma till stånd. Motionärerna erinrar om dels den valtekniska definitionen av partibegreppet som gjorts i 3 kap. 7§ regeringsformen: "Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild partibeteckning", dels om reglerna för tillhandahållande av partimarkerade valsedlar samt om obesatta mandat i kommunfullmäktigförsamlingar. Motionärerna anser att bestämmelserna i 6 kap. 9§ vallagen om tillhandahållande i vallokal av partimarkerade valsedlar bör ses över. Vidare föreslås att reglerna rörande obesatt mandat bör ändras så att plats som ej kunnat besättas går vidare bland övriga partier i mandatfördelningsordning.
Riksskatteverket
Riksskatteverket har i en utvärdering av erfarenheter från 1988 års val tagit upp frågan om obesatta mandat. RSV anförde följande:
Efter 1988 års val uppmärksammade bl.a. massmedia att miljöpartiet de gröna fått mandat i många kommuner där partiet egentligen inte ställt upp i valet. Eftersom det i dessa kommuner inte fanns några tryckta valsedlar använde väljarna de partimarkerade valsedlar som tillhandahölls av RSV.
Röster på parti som inte ställer upp i val är ingen ny företeelse, i varje fall inte i kyrkofullmäktigval. I septembervalen har det dock inte tidigare förekommit i sådan omfattning att partiet kunde delta i mandatfördelningen.
RSV har från länsstyrelserna inhämtat uppgifter om de fall vid 1988 års kommunfullmäktigval där mandat blivit obesatt eller där mandat besatts med stöd av enstaka handskrivna kandidatnamn.
I två kommuner har mandat för miljöpartiet blivit obesatt på grund av att kandidatnamn helt saknats på valsedlarna. I nio kommuner har någon suppleant inte kunnat utses för miljöpartiet. Även vänsterpartiet kommunisterna saknar helt suppleanter i en kommun.
Enligt 14 kap. 15 d § vallagen skall överskjutande mandat vara obesatt under den tid för vilken valet gäller om ett parti erhållit flera mandat än vad som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar. För kommunfullmäktige utses suppleanter enligt 14 kap. 19§ vallagen. Härvid gäller i princip samma regler i de fall suppleanter inte kan utses. Dessutom tillämpas ett s.k. listtroget system, vilket innebär att suppleanter endast kan utses med hjälp av de valsedlar som upptar ledamotens namn.
Omfattningen av obesatta mandat och otillräckligt antal suppleanter efter 1988 års val utgör enligt RSVs bedömning motiv för en särskild översyn av ifrågavarande bestämmelser. Ett alternativ till gällande bestämmelser är att platsen övergår till det parti som står närmast på tur att tilldelas mandat. Vad gäller suppleanter är dock en sådan lösning mindre lämplig. I detta sammanhang kan dessutom folkstyrelsekommitténs förslag i betänkandet Folkstyrelsens villkor (SOU 1987:6) om obligatorisk förhandsanmälan tas upp till förnyad prövning. Vid kommunfullmäktigvalen ger dock inte kommitténs förslag motsvarande effekter eftersom anmälan för riksdags- eller landstingsval enligt förslaget även skulle gälla för val till kommunfullmäktige. För att få motsvarande effekt som vid kyrkofullmäktigval krävs en vidareutveckling av kommitténs förslag med förhandsanmälan för varje enskilt val.
Tidigare behandling, m.m.
En motion med i stort sett likartat syfte och av samma motionärer behandlades av riksdagen hösten 1989. Utskottet (1989/90:KU12) erinrade då om att frågan om tillhandahållande av valsedlar nyligen behandlats av riksdagen med anledning av motionsyrkande om att centrala valmyndigheten skulle beakta partiorganisationernas önskemål om utläggning av valsedlar. Utskottet erinrade om att tillhandahållandet av valsedlar gäller alla tre valen och att det kan uppkomma situationer då man inte vet vilken partiorganisation som skall avgöra frågan. Motionsyrkandet avstyrktes under hänvisning till att riksskatteverkets rapport var under beredning inom regeringskansliet.
Hösten 1990 behandlades (1990/91:KU4) och avslogs en motion om översyn av vallagens regler rörande partibegreppet under hänvisning till att frågan om obesatta mandat och tillhandahållandet av valsedlar skulle tas upp till beredning i regeringskansliet med anledning av RSVs utvärdering av erfarenheter av 1988 års val. Utskottet hänvisade till att frågor om valsedelsutläggning m.m. ingår bland de frågor som enligt RSVs förslag bör bli föremål för en lagteknisk översyn och avstyrkte motionsyrkandet.
Kommittédirektiv
Regeringen tillsatte den 7 mars 1991 en särskild utredare för att se över valförfarandet från administrativ och teknisk synpunkt (dir. 1991:3). Utredaren bör enligt direktiven ha stor frihet att ta upp de frågor som han anser behöver övervägas inom ramen för sin översyn. Exempel på frågor som kan behandlas finns angivna i riksskatteverkets promemoria den 22 februari 1990. Den slutliga beredningen av valfrågorna bör göras under parlamentarisk medverkan.
2. Rösthemligheten
Motionen
I motion 1990/91:K708 av Margit Gennser (m) föreslås att riksdagen ändrar vallagen i syfte att bättre skydda rösthemligheten i de fall röstning sker genom maka/make. Enligt motionären är det inte så vanligt att röstning sker genom make/maka eller bud. Därför är olikheter i färgsättning (kanten) av de ytterkuvert som används vid budröstning resp. personlig inställelse inte lämpligt med hänsyn till valhemligheten. Det finns enligt motionären risk att valförrättare i små valdistrikt kan minnas namnen på dem som röstat genom bud. Därför bör valkuverten vara identiska. Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig författningstext.
Gällande regler
Enligt 9 kap. 3 § vallagen går röstning i vallokal till på följande sätt (personlig inställelse).
När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.
Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrättaren. Om denne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och sitt hemvist inom valdistriket eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Valförrättaren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.
För röstning med valsedelsförsändelse gäller enligt 11 kap. 1§ att "Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne."
I 7 § föreskrivs följande:
Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryter valförrättaren ytterkuvertet och kontrollerar att iordningställda innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrättaren mottagna innerkuvert i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.
Pågående utredning m.m.
Den översyn av valförfarandet som nu pågår omfattar i enlighet med direktiv och de förslag som riksskatteverket (RSV) framlagt bl.a. frågor om valsedlar och valkuvert.
RSV anför i sin utvärdering av 1988 års val bl.a. följande:
Vid upprättande av valsedels- och brevröstningsförsändelser skall särskilda s.k. innerkuvert användas istället för de valkuvert som används vid röstning i vallokal m.m. Enligt 8 kap. 9§ vallagen får valkuvert lämnas ut endast i samband med röstning och endast tillställas valnämnder och röstmottagare. Innerkuvert däremot sprids tillsammans med övrigt material för valsedels- och brevröstningsförsändelser i mycket stor omfattning. Det förekommer dock att även valkuvert kommer ut i cirkulation utanför vallokalerna och röstmottagningsställena. Om sådana kuvert används vid exempelvis valsedelsförsändelser utgör det grund för underkännande. Uppföljningen av underkända förtidsröster visar att antalet sådana underkända röster successivt ökar och att de vid 1988 års val uppgick till ca 200 röster. Eftersom det inte med fullständig säkerhet kan garanteras att valkuvert endast finns i vallokaler och på röstmottagningsställen kan de nuvarande bestämmelserna om två skilda kuverttyper ifrågasättas. Om de särskilda innerkuverten slopas skulle dessutom vissa ekonomiska vinster göras.
RSV återkom i PM 1990-02-22 bl.a. till frågan om behovet av översyn av reglerna om olika kuverttyper.
3. Budröstning
Motionerna
I motionerna 1990/91:K706 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) och 1990/91:K712 av Anders Björck m.fl. (m) föreslås att reglerna om budröstning ändras så att begreppet vårdare definieras i lagtexten och att den som avlämnar valsedelsförsändelse (budet) i egenskap av vårdare skall ange i vilket vårdnadsförhållande han står till väljaren. Enligt motionärerna är möjligheten till budröstning av stort värde. Brister i tillämpningen av budröstningen har emellertid föranlett kritik i rätt många fall. Frågan har prövats av valprövningsnämnden i ett antal ärenden. Nuvarande ordning är enligt motionärerna inte invändningsfri; och otillbörlig påverkan har uppdagats och i något fall har valet fått göras om. En viktig anledning till att problem uppkommer och att missbruk inte kan uteslutas är att det i gällande bestämmelser inte närmare anges vem som skall anses som vårdare eller hur vårdnadsförhållandet skall styrkas. Genom att institutets omyndighetsförklaring inte längre finns kvar torde användningen av vårdare som bud komma att öka. I motionen framläggs förslag till lagändring i preciserande syfte.
Gällande regler, m.m.
Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse återfinns i 11 kap. vallagen. Enligt 3§ får väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen, lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder, syskon eller vårdare som fyllt 18 år. I nämnda paragraf finns också detaljföreskrifter om valsedelsförsändelser. Då valsedelsförsändelse mottas skall valförrättaren kontrollera att gällande regler iakttagits -- 11 kap. 7§. Bud som ej är känt av röstmottagaren är skyldig att legitimera sig -- 8§. Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make -- 1§.
Tidigare behandling, m.m.
Motionsyrkanden avseende budröstning har tidigare behandlats av riksdagen, senast hösten 1990 (1990/91:KU4). Då avslogs motionsyrkanden under hänvisning till tidigare bedömning, varvid utskottet framhöll vikten av att budröstningsförfarandet och partiernas roll hålls klart isär och att det var av särskild betydelse att de som medverkar i röstningsförfarandet på vårdinstitutioner följer gällande regler. Det kunde enligt utskottet förutsättas att de politiska partierna kommer att verka för att de aktiva i det lokala valarbetet blir orienterade om gällande föreskrifter. Utskottet hänvisade även till att frågan kommer under övervägande inom justitiedepartementet med anledning av riksskatteverkets skrivelse med utvärdering av 1988 års val. I en reservation (m, c, fp, mp) yrkades bifall till motionens lagförslag. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Som framgår av redovisningen i det föregående tillsatte regeringen den 7 mars i år en särskild utredare för att se över valförfarandet från administrativa och tekniska utgångspunkter (dir. 1991:3). Syftet med utredningen är att anpassa valförfarandet till beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen framför allt inom ADB-området. I ett senare skede avses enligt direktiven utredningsarbetet bedrivas under parlamentarisk medverkan. En allmän utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara de tre huvudkraven som enligt förarbetena till 1972 års vallag ställs på valförfarandet. Det måste sålunda fylla högt ställda krav på tillförlitlighet och ge garantier för att valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga rösthemligheten samt att valförfarandet är smidigt och enkelt.
Den centrala valmyndigheten, riksskatteverket (RSV), har redovisat erfarenheter efter 1988 års allmänna val och på grundval av dessa erfarenheter lagt fram en rad förslag till förbättringar av valförfarandet och valadministrationen.
Under beredningen av ärendet har den särskilde utredaren företrätt inför utskottet och lämnat uppgifter om arbetets uppläggning och tidsplan. För närvarande pågår huvudsakligen faktainsamling som senare skall följas upp genom en särskild studie av förhållandena i 15 kommuner som RSV företar. Ett delbetänkande avses bli framlagt i början av hösten 1992 varefter den parlamentariska medverkan i utredningsarbetet avses komma till stånd.
Som framgått kommer frågor rörande budröstning, såväl genom vårdare som äkta make, att behandlas i utredningsarbetet. Detsamma gäller valsedlars tillhandahållande i vallokalerna samt frågor om partibegreppet och valhemligheten. De i motionerna aktualiserade frågorna kommer sålunda att övervägas. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att budröstningsreglerna med avseende bl.a. på vårdare ges en sådan utformning att risken för otillbörlig påverkan elimineras och att kraven på rösthemlighet säkras. Det är också av stor vikt att nuvarande möjligheter att missbruka partibeteckningar och kandidatnamn inte förekommer i framtiden. Det är enligt utskottet otillfredsställande med en ordning som innebär att det är möjligt för ett parti eller en partibildare att föra upp kandidater under andra partiers beteckningar och därigenom kunna tillgodoräkna sig röster -- under förutsättning att det första namnet på valsedeln är ett anmält kandidatnamn. Det är inte heller en godtagbar ordning att ett parti eller en partibildare för upp kandidater -- ofta väl kända namn -- från andra partier på egen valsedel. Sådana förfaranden får anses otillbörliga och utskottet utgår från att utredningsmannen ägnar hithörande frågor särskild uppmärksamhet och lämnar förslag till lösning av berörda problem.
Med hänvisning till det anförda är enligt utskottet motionernas syften tillgodosedda. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna är således för närvarande inte erforderlig, varför motionsyrkandena avstyrks. Utskottet behandlar ett antal andra valfrågor -- bl.a. om valkretsindelning och personval -- i ett annat betänkande (1991/92:KU15).
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K705, 1990/91:K706, 1990/91:K708 och 1990/91:K712.
Stockholm den 14 november 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.