Övergripande kulturfrågor

1993/94 KrU18

I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser övergripande kulturfrågor. Även några mer avgränsade frågor behandlas.

Frågan om innehållet i den svenska kulturpolitiken har sedan våren 1993 varit föremål för ett omfattande utredningsarbete i parlamentariska kommittéer. Kulturutredningen, som skall utreda kulturpolitikens inriktning, och Internationella kulturutredningen, som i dagarna slutfört sitt uppdrag att utreda frågan om kulturens internationalisering, har tillsatts efter förslag av kulturutskottet och uttalande av riksdagen. Två andra utredningar, nämligen Museiutredningen och Teaterutredningen, har, sedan särskilda utredare tillsatts av regeringen, genom tilläggsdirektiv fått parlamentarisk sammansättning i enlighet med vad riksdagen uttalat efter förslag av utskottet. Museiutredningen skall göra en översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet. Teaterutredningen skall göra en översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna.

Eftersom beslut om utredningsarbetet och formerna för detta i allt väsentligt skett efter önskemål som kulturutskottet framfört, råder det inom utskottet enighet om att det finns starka skäl som talar för att utskottet i frågor som omfattas av utredningsarbetet inte skall göra uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet. Även i frågor där det i sak råder olika uppfattningar om den lämpligaste lösningen har utskottet således kunnat enas om en gemensam motivering. Utskottet har framhållit att eftersom utredningarna fått parlamentarisk sammansättning framstår det som naturligt att synpunkter som framförts motionsvägen av företrädare för olika politiska partier med lätthet kan lyftas fram inom utredningarna.

I vissa fall har ledamöter i utskottet krävt att riksdagen skall göra uttalanden i de motionsvägen väckta frågorna, i flertalet fall främst i syfte att utredningsarbetet skall få viss inriktning. Vid betänkandet har fogats tio reservationer och ett särskilt yttrande.

1993/94:Kr215 av Bertil Persson och Bo Arvidson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de statliga kulturutgifterna.

1993/94:Kr218 av My Persson och Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Röhsska museet ges uppdraget att verka såsom statligt ansvarsmuseum.

1993/94:Kr219 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturen.

1993/94:Kr220 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag i enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:Kr227 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en bibliotekslag.

1993/94:Kr228 av Per Olof Håkansson och Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sättet för besked om stöd till verksamma inom kulturområdet.

1993/94:Kr242 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnkultur i Skåne,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur i Skåne.

1993/94:Kr243 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Röhsska museet.

1993/94:Kr252 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studera kulturen som lokaliseringsfaktor.

1993/94:Kr254 av Ingrid Näslund och Fanny Rizell (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturella stödjepunkter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd till enskilda konstnärer i större utsträckning borde knytas till projekt eller avgränsade uppdrag.

1993/94:Kr256 av Ingrid Näslund och Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en ekonomisk expertutredning om kulturens betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige, i enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur och regional utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att ge regionala och lokala museer ett nationellt ansvar inom vissa områden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett regionalt ansvar för Röhsska museet i Göteborg.

1993/94:Kr259 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av uppföljning så att barn- och ungdomskulturen verkligen prioriteras och anpassas till de ungas behov.

1993/94:Kr267 av Ulla Tillander (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de regionala museernas barn- och ungdomsverksamhet.

1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturpolitikens mål och inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett mångkulturellt perspektiv på kulturpolitiken,

3. att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1994/95 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit till utveckling av regionala kulturcentra i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturkonsulenter och regionala kulturcentra,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibliotekslag,

1993/94:Kr290 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Värmland som nytt kulturellt centrum.

1993/94:Kr291 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Etnografiska museet i Göteborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Röhsska museet.

1993/94:Kr293 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en bibliotekslag.

1993/94:Kr298 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s, -) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en musik- och dansteater i Norrland.

1993/94:Kr304 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till kultur i Skåne.

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de statliga kulturinstitutionerna skall redovisa sina insatser för barn och ungdom,

56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vidga begreppet kultur för barn och ungdom till att även omfatta medierna,

58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handlingsprogram för att främja handikappades deltagande i kulturlivet,

59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Arbetsmarknads- och Kulturdepartementens arbetsgrupp,

62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utställningsersättning,

67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nationell fond för särskilt värdefulla kulturmiljöer,

69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturell jämlikhet,

71. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en bibliotekslag.

1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultursatsningar i Sörmland.

Utredningsarbete på kulturområdet

Innehållet i den svenska kulturpolitiken är för närvarande föremål för ett omfattande utredningsarbete i parlamentariska kommittéer.

Kulturutredningen skall utreda kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24).

Museiutredningen skall göra en översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (dir. 1993:26 och 1993:51).

Teaterutredningen skall göra en översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna (dir. 1993:25 och 1993:50).

Internationella kulturutredningen har i dagarna slutfört sitt uppdrag att utreda frågan om kulturens internationalisering (dir. 1993:52).

Kulturutredningen och Internationella kulturutredningen har tillsatts efter förslag av kulturutskottet och uttalande av riksdagen. De båda övriga utredningarna har, sedan särskilda utredare tillsatts av regeringen, genom tilläggsdirektiv fått parlamentarisk sammansättning i enlighet med vad riksdagen uttalat efter förslag av utskottet.

Kulturutredningen har i uppgift att

göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,

värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de resurser som har satsats,

göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre sikt,

göra en analys av kulturverksamheternas och kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,

lämna förslag om eventuellt förändrade mål för kulturpolitiken,

precisera statens ansvar för kulturpolitiken,

lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och en positiv utveckling av kulturen.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas. Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och landstinget. Utredningens överväganden bör göras utifrån förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.

I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras. Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För egen del pekar dock kulturministern på ett antal viktiga ämnen som hon anser det vara angeläget att utredningen uppmärksammar. Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1) Kulturella centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige, (3) Den internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering. I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag. Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende av hur resurserna och instrumenten används. En del av utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara att söka identifiera de hinder som kan finnas för kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling. Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå från ambitionen att

kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,

kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja förnyelse och utveckling,

en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är eftersträvansvärd,

kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.

Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars- och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om den nuvarande formen för statsbidrag till regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget anför kulturministern att hon bedömt att det inom två områden finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden. Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den förda politiken har haft negativa effekter på kulturverksamheternas och institutionernas utveckling. Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och behov.

Kulturutredningen har i början av innevarande år lagt fram betänkandet (SOU 1994:9) Förnyelse och kontinuitet -- om konst och kultur i framtiden. Betänkandet innehåller att antal uppsatser om kulturens framtida roll och vilka krav som kan komma att ställas på kulturpoliken. Uppsatserna har efter önskemål av utredningen skrivits av 20 personer. Uppsatserna skall bl.a. utgöra underlag för utredningens fortsatta arbete.

Kulturutredningen avser att redovisa sitt arbete i slutet av år 1994.

Museiutredningen och Teaterutredningen kommer att redovisa sina betänkanden inom kort.

I dagarna har Internationella kulturutredningen lagt fram resultatet av sitt arbete, nämligen betänkandet (SOU 1994:35) Vår andes stämma -- och andras. Kulturpolitik och internationalisering.

Beträffande det närmare innehållet i utredningsuppdragen hänvisar utskottet till utredningsdirektiven, till utskottets betänkande 1992/93:KrU17 och -- i vissa avseenden -- den följande framställningen och till betänkanden som utskottet avger under våren om kulturbudgeten.

Utskottet vill här också nämna att Expertgruppen för studier av svensk ekonomi (ESO) för kort tid sedan lagt fram rapporten (Ds 1994:16) Varför kulturstöd? -- Ekonomisk teori och svensk verklighet. De bedömningar som redovisas i rapporten har utsatts för kritik i den allmänna debatten.

Allmänna synpunkter

Utskottet konstaterar inledningsvis att, vid en jämförelse med motsvarande förhållanden under tidigare år, relativt få motionsyrkanden avser övergripande frågor inom kulturpolitiken. Detta är naturligt mot bakgrund av den omfattande utredningsverksamhet på området som nu pågår i parlamentariska former och som kan beräknas bli avslutad under innevarande år.

Eftersom beslut om utredningsarbetet och formerna för detta i allt väsentligt skett enligt önskemål som kulturutskottet framfört, finns det starka skäl som talar för att utskottet i frågor som omfattas av utredningarbetet inte skall göra uttalanden som i vart fall kan uppfattas som att utskottet föregriper detta arbete. Denna bedömning kommer till uttryck i utskottets motivering till sitt ställningstagande till många av de motionsyrkanden som behandlas i följande avsnitt. Även i frågor där det i sak råder olika uppfattningar om den lämpligaste lösningen har utskottet således kunnat enas om en gemensam motivering. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet förra året framhöll att det, eftersom Kulturutredningen fått en parlamentarisk sammansättning, framstår som naturligt att synpunkter som framförts motionsvägen av företrädare för olika politiska partier med lätthet kan lyftas fram inom utredningen. Motsvarande gäller självfallet i fråga om de övriga utredningarna.

Kulturpolitikens mål, m.m.

I den socialdemokratiska partimotionen Kr307 framhålls att mer aktiva insatser för att nå kulturell jämlikhet måste ges hög prioritet i allt kulturpolitiskt arbete.

Utskottet har inte något att erinra mot synpunkterna i motionen i denna del. Eftersom Kulturutredningen har som viktiga uppgifter att lämna förslag om eventuellt förändrade mål för kulturpolitiken och att precisera statens ansvar för kulturpolitiken påkallar motionsyrkandet inte någon riksdagens åtgärd (yrkande 69).

Eftersom Kulturutredningens arbete inte bör föregripas, avstyrker utskottet också motion Kr289 (v) yrkandena 1 och 2. I motionen, som är en partimotion, redovisas bl.a. Vänsterpartiets syn på vissa av de nuvarande kulturpolitiska målen. Motionärerna framhåller också angelägenheten av ett mångkulturellt perspektiv på kulturpolitiken.

Decentraliseringsfrågor

Kulturella centrum, m.m.

I det betänkande där utskottet uttalade sig för en övergripande kulturpolitisk utredning (bet. 1991/92:KrU18) pekade utskottet på behovet av fortsatta överväganden om hur strukturen av kulturinstitutioner kan byggas vidare i geografiskt hänseende. Därvid diskuterades relativt ingående önskvärdheten av att bygga upp kulturella centrum även utanför Stockholm, på platser som har förutsättningar att erbjuda kulturverksamheter och konstnärligt skapande av internationell standard. I sammanhanget hänvisades bl.a. till de synpunkter om sådana centrum som anförts i en Europarådsrapport från år 1990.

Kulturutskottet anknöt till det pågående utredningsarbetet inom den parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå och anförde att dessa överväganden kan ge utgångspunkter också för hur kulturens institutionsstruktur skall byggas i vårt land. Som en annan utgångspunkt för behovet av fler kulturcentrum anknöt utskottet till frågan om kulturens betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt.

I direktiven till Kulturutredningen anförs att överväganden med de utgångspunkter som kulturutskottet angett bör vara ett grundläggande moment i utredningens arbete.

Den lämnade redovisningen leder till slutsatsen att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr254 (kds), såvitt däri anförs synpunkter om att kulturella stödjepunkter inte nödvändigtvis behöver erbjuda ett brett kulturutbud utan skall kunna representeras av en enskild institution som visat på god kvalitet ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv (yrkande 1). Utskottet anser således att motionsyrkandet ligger inom ramen för Kulturutredningens uppdrag.

Det får också anses ligga inom Kulturutredningens uppdrag att ta ställning till konkreta förslag rörande kulturcentrum av det slag som framläggs i motion Kr289 (v). Motionärerna vill att tjänster för regionala kulturkonsulenter skall inrättas och att ett statligt stöd som successivt trappas av skall utgå för att finansiera tjänsterna (yrkande 4). Yrkandet avstyrks således.

Likaledes avstyrker utskottet ett yrkande i samma motion, Kr289 (v), om att redan för nästa budgetår medel, fem miljoner kronor, skall anvisas till Statens kulturråd för att stimulera nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna (yrkande 3). Utredningsarbetet bör inte föregripas. Därtill kommer att den statsfinansiella situationen är sådan att stor försiktighet måste iakttas då det gäller att anvisa medel över statsbudgeten till nya ändamål.

I Värmland finns politisk enighet om att göra Värmland till ett sammanhållet kulturlän, framhålls det i motion Kr290 (s). Värmland kan profileras som ett av de nya kulturella centrum som ges särskilda utvecklingsmöjligheter, men det kräver en generösare resurstilldelning, anförs det vidare.

Utskottet vill framhålla att Kulturutredningens uppdrag om kulturella centrum avser alla delar av landet och således även Värmland. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd (yrkande 4).

Andra decentraliseringsfrågor

Med hänvisning till statistik om fördelningen av det statliga kulturstödet räknat per capita framhålls i motion Kr215 (m) att det är nödvändigt att en övergripande analys görs av hur en omfördelning av kulturstödet från Stockholm till andra regioner kan komma till stånd för att skapa någorlunda jämbördig tillgång till kultur för alla Sveriges invånare. Kulturutredningen bör enligt motionärerna få tilläggsdirektiv.

Utskottet vill med anledning av motionsförslaget framhålla följande. Då utskottet våren 1992 förordade att en kulturpolitisk utredning skulle tillsättas angavs att utredningens huvuduppgift borde vara att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts och att därvid särskild uppmärksamhet borde ägnas åt bedömningen av decentraliseringsmålet. Utskottet framhöll att de statliga insatserna till den regionala utvecklingen på kulturområdet varit betydande men att det ännu kvarstår önskemål om insatser av betydande omfattning. Utskottet framhöll också -- i samband med diskussionen om regionala centrum i landet -- bl.a. att de centrala kulturinstitutionerna har varit och är av stor betydelse för hela landets kulturliv, något som kommit till uttryck i budgetbedömningar. Utskottets överväganden har senare kommit till uttryck i direktiven till Kulturutredningen. Utredningen får inte lägga fram några förslag som innebär budgetförsvagningar och detta har inte heller föreslagits av motionärerna. I utredningsdirektiven understryks emellertid att det är angeläget att de resurser som ställs till förfogande används effektivt så att kulturen också i framtiden kan ges goda ekonomiska villkor. Utredningen bör bl.a. bedöma om det inom nuvarande resursramar finns behov av förändringar i den statliga kulturbudgeten mot bakgrund av utredningens överväganden om statens ansvar och önskemålet att främja en långsiktig och stabil finansiering av prioriterade kulturverksamheter.

Utskottet vill här också hänvisa till vad som i årets budgetproposition (bil. 12 s. 7) anförs om ökad decentralisering.

Utskottet anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen att det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motionskravet. Utskottet vill tillägga att utredningens ställningstagande då det gäller det statliga kulturstödet självfallet måste ske med utgångspunkt i en bedömning av hur de mål som enligt utredningen bör gälla för kulturpolitiken i framtiden främjas på det mest effektiva sättet.

Förra året behandlade utskottet utförligt frågan om nationella uppdrag skall kunna ges åt museer eller andra kulturinstitutioner ute i landet som har andra huvudmän än staten (se bet. 1992/93:KrU17 s. 10--11 och 15--17). Utskottet fann att överväganden rörande denna fråga får anses ligga inom ramen för Kulturutredningens uppdrag. Eftersom varken arbetet inom Kulturutredningen eller arbetet inom Museiutredningen borde föregripas ansåg utskottet att riksdagen inte borde göra något principiellt uttalande i frågan, såvitt avsåg museiområdet. Av sammanhanget framgick att motsvarande måste gälla även institutioner på andra kulturområden.

Utskottet anser att det inte inträffat någon omständighet som föranleder en ändrad bedömning i angivna hänseende. Utskottet anser därför att motion Kr257 (s) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd, såvitt däri tas upp frågan om huruvida regionala och lokala museer skall få möjlighet att ta ett nationellt ansvar inom vissa områden (yrkande 5).

Liksom förra året har under den allmänna motionstiden i år väckts motioner som avser ställningen i museiväsendet för två Göteborgsmuseer, nämligen Röhsska museet och Etnografiska museet.

Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för konsthantverk och design. Museet har tillkommit genom testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala museer. I de i år aktuella motionerna -- Kr218 (m), Kr243 (s) yrkande 2, Kr291 (fp) yrkande 2, Kr257 (s) yrkande 6 -- beskrivs relativt utförligt museets verksamhet, och museets stora betydelse inte bara för regionen utan för landet i dess helhet understryks. Det finns vissa inbördes variationer mellan motionskraven. Sammanfattningsvis kan de sägas ha till syfte att den resurs som Röhsska museet utgör bättre än vad som hitintills varit fallet skall tas till vara på det nationella planet.

Utskottet har tidigare behandlat motionskrav rörande Röhsska museet (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18 samt bet. 1992/93:KrU17). Med hänvisning till arbetet inom Kulturutredningen och Museiutredningen anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna. De avstyrks.

Även Etnografiska museet i Göteborg tillhör Göteborgs museer och erhåller statsbidrag via grundbidragssystemet. Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat motionsyrkanden rörande museets ställning (se bl.a. bet. 1991/92:KrU1 och 18 samt bet. 1992/93:KrU17). Utskottet har konstaterat att de etnografiska samlingarna i Stockholm och Göteborg kompletterar varandra och understrukit vikten av ett nära samarbete mellan de etnografiska museerna i dessa städer. I motion Kr291 (fp) vill motionärerna att de båda etnografiska museerna skall få ett gemensamt samordningsansvar inom verksamhetsområdet (yrkande 1).

Utskottet anser att det inte är motiverat med något riksdagsinitiativ med hänsyn till det pågående utredningsarbetet inom Kulturutredningen och Museiutredningen. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Även i motion Kr298 (s,-) tas upp frågan om att ge en icke-statlig kulturinstitution nationell status. Motionärerna lämnar en utförlig redovisning för arbetet på att skapa en musik- och dansteater i Norrland. Motionärerna redovisar att de fyra nordligaste landstingen, Östersund, Sundsvall, Härnösand, Umeå och Piteå kommuner samt Luleå och Härnösand stift gemensamt bedriver detta arbete. Avsikten är att den nya institutionen skall bygga på redan befintlig struktur kring Norrlandsoperan i Umeå och innebära etablering av tre nya scener, i Östersund för barnopera, i Sundsvall/Härnösand för dansteater och i Piteå för kyrkoopera. Motionärerna framhåller att en etablering av en sådan nationell kulturinstitution skulle bli ett välbehövligt tillskott till de regionala och lokala kultursatsningar som gjorts och görs inom Norrlandsregionen.

Utskottet har inhämtat att Kulturutredningen under sitt arbete skaffat närmare information om den planerade institutionen. Med hänvisning härtill och till vad som ovan anförts om utredningens arbete bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I detta sammanhang tar utskottet också upp till behandling vissa övergripande motionsyrkanden som rör kultursatsningar i vissa delar av landet.

Två av motionerna avser kulturen i Skåne. I motion Kr304 (kds) anförs i här aktuell del att det statliga kulturstödet bör fördelas så rättvist som möjligt över landet och att Skåne upprepade gånger blivit förfördelat vid fördelningen av statliga medel till kulturen.

Utskottet hänvisar till vad som i inledningen till detta avsnitt vid behandlingen av motion Kr215 anförts om Kulturutredningens uppdrag då det gäller de statliga kulturutgifterna. Motion Kr304 avstyrks i denna del (yrkande 1).

I motion Kr242 (fp) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. behovet av ökat stöd till kulturinstitutioner eller till kulturvårdsinsatser i Skåne.

De stödformer som avses handläggs i flertalet fall av Statens kulturråd eller andra statliga organ.I fråga om några institutioner har konkreta yrkanden om ökat stöd framställts i andra motioner och prövas således i budgetsammanhang. Frågan om inrättande av en regionteater i nordöstra Skåne får i första hand prövas av de lokala och regionala huvudmän som kan vara aktuella. Utskottet vill slutligen då det gäller önskemålen om en nationalscen i Skåne hänvisa till Kulturutredningens arbete. Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionen i aktuell del (yrkande 4).

Angelägenheten av att göra statliga insatser för Sörmlands kulturliv understryks i motion A468 (s). Motionärerna hänvisar genomgående till de konkreta förslag som lagts fram i andra socialdemokratiska motioner, bl.a. partimotionen Kr307.

Utskottet kan -- med hänvisning till den lämnade redovisningen -- konstatera att merparten av de satsningar som motionärerna uttalar sig för ligger inom ramen för förslag som kommer att prövas i budgetsammanhang under våren. Då det gäller synpunkter som framförs i motionen om statlig medverkan vid tillkomsten av ett Grafikens hus i Mariefred -- i Kungsladugården som förvaltas av Statens fastighetsverk -- vill utskottet upplysa om att utskottet räknar med att under hösten i år bereda motion Kr272, vari samma fråga tas upp. Utskottet får då möjlighet att väga in även de synpunkter som framförts i den nu aktuella motionen. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion A468 i här aktuell del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 4).

Barn- och ungdomskultur

I fem motioner framställs yrkanden som med inbördes variationer syftar till att främja barn- och ungdomskultur.

Som en bakgrund till redovisningen för och bedömningen av yrkandena vill utskottet i korthet erinra om följande.

Behovet av insatser inom kulturpolitikens ram som riktar sig mot barn och ungdom har ofta uppmärksammats under senare år av både regering -- såväl den nuvarande som den tidigare -- och riksdag. I direktiven till Kulturutredningen framhålls att det likväl finns starka skäl som talar för att denna aspekt på kulturpolitiken i än högre grad behöver sättas i förgrunden framöver. Utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Den bör därvid utgå från förhållandet att barnens kulturintresse grundläggs i hemmet och i skolan. Skolan är vår kanske viktigaste kulturinstitution, anförs det vidare i utredningsdirektiven.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att som påpekas i utredningsdirektiven viktigt underlagsmaterial för Kulturutredningens analyser tagits fram av Statens kulturråd, bl.a. när det gäller kulturinstitutionernas insatser för barn och ungdom.

I andra betänkanden under våren behandlar utskottet regeringens budgetförslag på kultur- och medieområdet samt motionsyrkanden om bl.a. ökade resurser till insatser för barn och ungdom. Utskottet begränsar sig därför i detta sammanhang till att erinra om att regeringen i sitt budgetförslag beräknar medel till 26 grundbelopp som skall kunna utgöra en rörlig resurs för att stimulera länsteatrarna att i ökad utsträckning utveckla verksamheten för barn och ungdom.

I motion Kr259 (kds) och motion Kr307 (s) framställs yrkanden om barn- och ungdomskulturen som har ett likartat syfte. Enligt förstnämnda motion understryks vikten av att det sker en uppföljning av bl.a. de statliga institutionernas medelsanvändning så att de goda ambitioner som finns hos politiker och andra beslutsfattare resulterar i att barn- och ungdomskulturen verkligen prioriteras och anpassas till de ungas behov. I motion Kr307 föreslås att de statliga och statsunderstödda kulturinstitutionerna i sina anslagsframställningar konkret redovisar vad de gör för barn och ungdom och hur de vill utnyttja tillgängliga resurser för att utveckla verksamheten för barn och ungdom (yrkande 55).

Utskottet uttalade förra året med anledning av ett yrkande likartat med yrkandet i motion Kr307 att utskottet utgår från att redovisningar av här aktuellt slag i fortsättningen kommer att lämnas i verksamhetsberättelser och anslagsframställningar utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan. Denna bedömning kvarstår. Utskottet vill tillägga att det framstår som naturligt att det i anvisningarna till institutionerna inför de fördjupade anslagsframställningar som skall avse nästa treåriga budgetperiod ställs krav på en redovisning av insatserna för barn och ungdom. Då det gäller statsunderstödda kulturinstitutioner, i första hand de regionala institutionerna, framstår det som naturligt att Statens kulturråd överväger behovet av att kräva in sådan redovisning som här avses. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandena inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Motionären bakom motion Kr267 (c) anser att det är viktigt att särskilda medel anvisas för att de regionala museerna skall kunna utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet på samma sätt som varit fallet med teatrarna (yrkande 2).

Utskottet delar motionärens uppfattning i fråga om angelägenheten av att även de regionala museerna satsar på verksamhet för barn och ungdom. Med hänsyn till att Kulturutredningen skall granska om den nuvarande formen för statsbidrag till regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad är utskottet inte berett att i detta sammanhang uttala sig för att särskilda medel anvisas för sådan verksamhet. Den satsning på rörliga grundbelopp för utveckling av länsteatrarnas verksamhet för barn och ungdom som föreslås i budgetpropositionen kan, om riksdagen godtar den, bli av betydelse för bedömningen av lämpligheten av att införa motsvarande möjlighet på museiområdet, detta under förutsättning att det nuvarande grundbidragssystemet bibehålls. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

I motion Kr307 (s) vill motionärerna också att riksdagen skall göra vissa uttalanden om vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom så att begreppet kommer att omfatta även medierna (yrkande 56). Motionärerna anser att intresset för de nya medierna i framtiden måste påverka inriktningen av satsningarna på barns och ungdomars kultur. Datagrafik och databaserade metoder ger nya möjligheter till skapande verksamhet. AV-centraler och de lokala kabelsändarföretagen har goda förutsättningar att stödja skolans medieundervisning, framhålls det.

I direktiven till Kulturutredningen anges bl.a. att utredningen bör analysera förhållandet mellan kulturpolitiken och utvecklingen inom massmedia. Utskottet delar den bedömning som ligger bakom motionskravet och som kommer till uttryck i utredningsdirektiven att utvecklingen inom medieområdet -- särskilt för de elektroniska medierna -- ger nya förutsättningar för kulturpolitiken i många hänseenden. Med hänvisning till Kulturutredningens uppdrag och med beaktande av att motionsyrkandet i första hand synes inriktat mot insatser på den kommunala nivån, där den kommunala självstyrelsens villkor måste respekteras, avstyrker utskottet motionsyrkandet. Som utskottet framhöll förra året förutsätter utskottet att kommunerna strävar efter att ge barn- och ungdomskulturen en hög prioritet i den kommunala budgeten (bet. 1992/93:KrU17 s. 23). AV-verksamheten är i allmänhet väl utvecklad i kommunerna.

I motion Kr242 (fp) framförs vissa synpunkter om barnkulturen i Skåne. I avvaktan på resultatet av Kulturutredningens arbete anser motionärerna att barnkulturen i Skåne bör få del av de 26 rörliga grundbelopp till länsteatrarna som föreslås i budgetpropositionen.

Utskottet, som anser att det, utöver vad som anförts i det föregående av generell art, inte finns skäl att göra några särskilda uttalanden om barnkulturen i Skåne, hänvisar till sitt betänkande KrU21 Teater, dans och musik då det gäller fördelningen av de åsyftade grundbeloppen. Motionsyrkandet avstyrks (yrkande 3).

Frågan om särskilt handlingsprogram för handikappades deltagande i kulturlivet

I motion Kr307 (s) diskuteras frågor om kultur för handikappade. Motionärerna erinrar bl.a. om att i betänkandet (SOU 1992:52) Ett samhälle för alla, som var slutbetänkandet av 1989 års handikapputredning, de handikappades situation belysts och att därvid även kulturfrågorna behandlats. Motionärerna redovisar i motionen hur tillgängligheten för handikappade till vissa kulturaktiviteter förbättrats bl.a. genom insatser av Riksteatern.

En utförlig remissammanställning över det ovan angivna betänkandet har publicerats (SOU 1992:52). Utskottet vill framhålla att sammanställningen innehåller en rad beaktansvärda synpunkter bl.a. då det gäller kultur och medier. Kulturrådet bedömer att det behövs ett handlingsprogram för funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Ett program bör enligt myndigheten utarbetas på regeringens uppdrag av Statens kulturråd i samverkan med berörda myndigheter. I motion Kr307 framställs ett yrkande som syftar till att riksdagen skall uttala sig för att regeringen åt Kulturutrådet skall ge i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för de handikappades deltagande i kulturlivet.

Utskottet gör följande bedömning. Det ingår i Kulturutredningens uppdrag att se över 1974 års kulturpolitiska mål. Ett av målen innehåller att kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov. Utskottet vill i anslutning härtill nämna att regeringen till Kulturutredningen överlämnat bl.a. en skrivelse från Statens handikappråd med begäran om tilläggsdirektiv till utredningen om mål och medel för att underlätta ett kulturliv för alla, dvs. även för personer med funktionshinder.

Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet kunna utgå från att Kulturutredningen överväger om initiativ bör tas till utarbetandet av ett sådant program som motionärerna föreslår eller om andra vägar bör väljas för att i högre grad än vad som för närvarande är fallet tillgodose de handikappades berättigade krav på delaktighet även på kulturområdet. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 58).

Frågan om införande av en bibliotekslag

Utskottet har vid en rad tillfällen under senare år behandlat biblioteksfrågor. Sådana frågor har också varit föremål för en omfattande debatt utanför riksdagen. I oktober 1992 höll kulturutskottet en utfrågning i ämnet. I anslutning till utfrågningen diskuterade utskottet ingående frågan om utredande av bl.a. förutsättningarna för införande av en bibliotekslag. Kulturutskottet stannade för att inte ta något initiativ i frågan.

Utskottet vill vidare erinra om följande.

Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen förra året om en ändring av upphovsrättslagen enligt vilken det krävs tillstånd av upphovsmännen vid uthyrning (och därmed jämförliga rättshandlingar) av exemplar av litterära verk till allmänheten (prop. 1992/93:214, bet. 1992/93:LU44, rskr. 1992/93:413).

I yttrande till lagutskottet i ärendet tillstyrkte utskottet regeringsförslaget (yttr. 1992/93:KrU12y). Utskottet anförde vidare bl.a. följande.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att de önskemål om en bibliotekslag som framförts i olika sammanhang genomgående innefattat krav på att det i en sådan lag skulle stadgas att bibliotekslån skall vara avgiftsfria. Ett genomförande av förslaget i propositionen innebär att författarna får en lagstadgad rätt att själva avgöra huruvida deras böcker skall få lånas ut mot avgift. Kulturutskottet gör bedömningen att kravet på en lagreglering i vad avser för låntagarna avgiftsfria boklån på bibliotek därmed i praktiken blir tillgodosett. Vid denna bedömning beaktar utskottet bl.a. att Sveriges författarförbund starkt drivit kravet på en bibliotekslag innefattande en bestämmelse om avgiftsfria boklån.

Under den allmänna motionstiden i år har väckts fem motioner i vilka framställs yrkanden som syftar till att en bibliotekslag skall införas.

Med hänvisning till den ovan lämnade redovisningen och till den möjlighet till en fördjupad prövning av frågan om införandet av en bibliotekslag som finns inom Kulturutredningen anser utskottet att följande motionsyrkanden inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd, nämligen Kr220 (v), Kr227 (s), Kr289 (v) yrkande 5, Kr293 (s) yrkande 1 och Kr307 (s) yrkande 71.

Kulturen som lokaliseringsfaktor m.m.

Alltsedan rapporten (Ds 1991:22) Kulturen som lokaliseringsfaktor, som grundade sig på undersökningar i Tyskland, publicerades våren 1991 har det förekommit en livlig diskussion i vårt land om vilken betydelse kulturen har som lokaliseringsfaktor och som produktionsfaktor.

I tre motioner, Kr252 (m), Kr256 (kds) och Kr257 (s), diskuteras, utifrån delvis olika aspekter, frågor av detta slag. Motion Kr252 syftar till att det i Sverige skall komma till stånd forskning på området i anslutning till Exposition 1997 i Stockholm och till aktiviteterna år 1998, då Stockholm blir kulturhuvudstad. I motion Kr256 vill motionärerna ha en ekonomisk expertutredning på området. I motion Kr257 understryks -- med utgångspunkt i förhållandena i Västsverige -- kulturlivets roll i infrastrukturen med hänsyn till dess betydelse som lokaliseringsfaktor.

Utskottet anser med utgångspunkt i de synpunkter som anförts i motionerna att det skulle vara av stort intresse att få till stånd en diskussion på området grundad på material som bygger på svenska förhållanden.

Utskottet har inhämtat att det i anknytning till Kulturutredningen pågår ett kartläggningsarbete som syftar till att sammanställa utrednings- och forskningsmaterial som avser de i motionerna upptagna frågeställningarna. Det finns därför skäl utgå från att utredningen överväger behovet av att ta initiativ av det slag som anges i motionerna. Motionsyrkandena påkallar därför inte någon åtgärd av riksdagen (Kr252, Kr256 och Kr257 yrkande 1).

Det finns skäl att tillägga följande. Våren 1991 diskuterade utskottet en motion som innehöll synpunkter på kulturens lönsamhet (se bet. 1991/92:KrU18 s. 12). Utskottet tog klart avstånd från uttalanden i motionen om att det är hög tid att betrakta kulturen som en näring. En följd av ett sådant betraktelsesätt borde rimligen bli, anförde utskottet, att sådana kultursatsningar som inte kan bevisas vara ekonomiskt lönsamma skall upphöra. Det försök till samhällsekonomiskt resonemang som gjorts i motionen i syfte att motivera offentligt kulturstöd visade också, anförde utskottet, vilka svårigheter det möter att med trovärdighet bevisa värdet av satsningar på kulturen, om man begränsar sig till att betrakta den rent ekonomiska lönsamheten. Utskottet utvecklade skälen härför närmare. Utskottet anförde vidare bl.a. att utskottet anser att frågan om offentliga kultursatsningar även i fortsättningen måste betraktas främst utifrån andra värderingar än rent ekonomiska.

I anslutning till det anförda bör här nämnas att Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi för någon vecka sedan lade fram rapporten (Ds 1994:16) Varför kulturstöd? -- Ekonomisk teori och svensk verklighet. I rapporten lämnas bl.a. några kortfattade synpunkter på frågan om kultur som lokaliseringsfaktor.

Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar

Efter förslag av utskottet begärde riksdagen våren 1992 hos regeringen att frågan om bildandet av en svensk stiftelse för förvaltning av värdefulla kulturmiljöer -- både statliga och icke statliga sådana avses -- skulle bli föremål för ingående överväganden med utgångspunkt i en tidigare gjord utredning (bet. 1991/92:KrU18 s. 18 f.). I årets budgetproposition anmäls att det enligt regeringens bedömning är lämpligt att först vinna erfarenheter av hur Fastighetsverkets kulturförvaltning utfaller, innan ställning tas till det lämpliga att dessutom bilda en stiftelse (bil. 12 s. 86). Utskottet vill för sin del uttala viss förståelse för den gjorda bedömningen men vill samtidigt starkt understryka att det är oundgängligen nödvändigt att frågan, som avser ett vidare område än de statligt ägda kulturmiljöerna, får en lösning inom överskådlig framtid. Det bör inte finnas något hinder mot att frågan blir föremål för närmare utredning, även om ett eventuellt genomförande av förslaget kan behöva anstå i avvaktan på sådana erfarenheter som regeringen anger.

I motion Kr307 (s) tas upp frågan om en annan form av fond, dvs. någon form av stiftelse, på kulturmiljöområdet. Motionärerna vill att det skall bildas en nationell kulturfond som i första hand skall ge investeringsbidrag och inte användas till bidrag till drift eller verksamhet. Bidrag från fonden bör utgå till särskilt värdefulla kulturmiljöer. En sådan fond skulle skapa förutsättningar för fler människor att ta del av kultur, främja utvecklingen av kulturturismen och möjliggöra större projekt för att ta till vara sevärdheter och attraktioner i den egna bygden. Motionärerna anför slutligen att fonden skulle vara av betydelse för lokal utveckling av samhälle och näringsliv. Kulturutredningen bör få i uppdrag att i enlighet med det anförda utreda möjligheterna att skapa en fond för särskilt värdefulla kulturmiljöer.

Utskottet vill erinra om att utskottet för två år sedan behandlade motionskrav med likartade syften, dock med den skillnaden att då aktuella yrkanden innebar att den förordade kulturfonden eller, enligt ett av yrkandena, flera fonder, skulle användas även för investeringar i nya teatrar, konserthallar, konsthallar och museer (se ovan angivna betänkande 1991/92:KrU18 s. 9 f.). I sitt av riksdagen godkända betänkande hänvisade utskottet till det anslag för bidrag till ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturbyggnader som finns på kulturhuvudtiteln (B 4). Vidare hänvisade utskottet till att resultatet av den utredning om kulturpolitikens inriktning som utskottet förordat i samma betänkande -- dvs. den kulturutredning som nu arbetar -- kunde få betydelse för motionsönskemålen. Utskottet avstyrkte enhälligt motionskraven med de gjorda hänvisningarna.

Utskottet är inte berett att med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet förorda att riksdagen tar initiativ till inrättandet av en sådan kulturfond som föreslås. Till kulturmiljövård -- liksom till bidrag till icke-statliga kulturbyggnader -- kommer enligt vad utskottet inhämtat i dagarna av sysselsättningsskäl betydande belopp att avdelas av medel som riksdagen anvisat för arbetsmarknadsinsatser. Utskottet vill vidare, liksom för två år sedan, hänvisa till Kulturutredningens arbete. Motionsyrkandet avstyrks därför (yrkande 67).

Särskilda frågor

Frågan om utställningsersättning och vilket ansvar de olika utställningsanordnarna skall ha för sådan ersättning bör utredas av Kulturutredningen, anser motionärerna bakom motion Kr307 (s).

Utskottet vill framhålla att den av motionärerna upptagna frågan ligger inom ramen för Kulturutredningens uppdrag. Det får ankomma på utredningen att avgöra huruvida frågan skall tas upp till närmare prövning. Utskottet anser att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd i här aktuell del (yrkande 62).

Enligt motion Kr254 (kds) bör stöd till enskilda konstnärer i större utsträckning än vad som för närvarande är fallet knytas till projekt eller avgränsade uppdrag.

Utskottet delar den uppfattning som motionsförslaget är ett uttryck för. Utskottet vill framhålla att bidragsfördelningen av Bildkonstnärsfonden numera har den inriktning som motionärerna förordar. Med hänsyn härtill och till Kulturutredningens uppdrag anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen i aktuell del (yrkande 2).

I budgetpropositionen redovisas att det inom regeringskansliet arbetar en interdepartemental arbetsgrupp med representanter för Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementen med uppgift att följa frågor som är av gemensamt intresse för kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitik (bil. 12 s. 11).

Motionärerna bakom motion Kr307 (s) vill att arbetsgruppen skall forcera sitt arbete och därvid prioritera frågan om de konstnärliga yrkesutövarna (yrkande 59).

Av budgetpropositionen framgår att arbetsgruppen skall studera bl.a. insatser för konstnärliga yrkesutövare och att den därvid kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt formerna för de insatser som sker genom kulturarbetsförmedlingarna. Utskottet har inhämtat att arbetet redan påbörjats. Motionsyrkandet bör enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motion Kr228 (s) har till syfte att Statens kulturråd skall lägga fram förslag till hur andra bidragsmottagare än institutioner skall kunna få besked om bidragsbeslut i ett tidigare skede än som för närvarande är fallet.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att bidragsbeslut kan lämnas så tidigt som möjligt. Utskottet vill erinra om att Statens kulturråd under senare år i vissa fall informerat bidragsmottagare om myndighetens bedömning i fråga om kommande bidragsbeslut. Utskottet vill dock samtidigt framhålla att viss försiktighet måste iakttas i detta hänseende i de fall där bidragsbesluten är beroende av beslut av statsmakterna, som ännu inte fattats. Utskottet vill vidare framhålla att det utredningsarbete som pågår inom bl.a. Kulturutredningen bör kunna få betydelse för den i motionen upptagna frågan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motion Kr219 (-) föreslås att regeringen skall öka satsningen på all kulturell verksamhet.

Utskottet avstyrker motionen. Utskottet anser nämligen att riksdagen i sedvanlig ordning bör pröva medelsbehovet under de olika kulturanslagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande kulturell jämlikhet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 69,

res. 1 (s)

2. beträffande de kulturpolitiska målen m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (v)

3. beträffande kulturella stödjepunkter att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr254 yrkande 1,

4. beträffande regionala kulturkonsulenter att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkande 4,

res. 3 (v)

5. beträffande medelsanvisning för Stimulans av nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr289 yrkande 3,

res. 4 (v)

6. beträffande Värmland som sammanhållet kulturlän att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr290 yrkande 4,

7. beträffande omfördelning av kulturstödet att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr215,

8. beträffande ett nationellt ansvar för regionala och lokala museer att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr257 yrkande 5,

9. beträffande Röhsska museet i Göteborg att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr218, 1993/94:Kr243 yrkande 2, 1993/94:Kr291 yrkande 2 och 1993/94:Kr257 yrkande 6,

10. beträffande Etnografiska museet i Göteborg att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkande 1,

11. beträffande musik- och dansteater i Norrland att att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr298,

12. beträffande kultur i Skåne att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr242 yrkande 4 och 1993/94:Kr304 yrkande 1,

13. beträffande Sörmlands kulturliv att riksdagen avslår motion 1993/94:A468 yrkande 4,

14. beträffande uppföljning och redovisning av insatser för barn och ungdom att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr259 och 1993/94:Kr307 yrkande 55,

15. beträffande anvisande av särskilda medel för de regionala museernas barn- och ungdomsverksamhet att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr267 yrkande 2,

16. beträffande vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 56,

res. 5 (s)

17. beträffande barnkulturen i Skåne att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr242 yrkande 3,

18. beträffande handlingsprogram för de handikappades deltagande i kulturlivet att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 58,

res. 6 (s)

19. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr220, 1993/94:Kr227, 1993/94:Kr289 yrkande 5, 1993/94:Kr293 yrkande 1 och 1993/94:Kr307 yrkande 71,

res. 7 (s, v)

20. beträffande kulturen som lokaliseringsfaktor m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr252, 1993/94:Kr257 yrkande 1 och 1993/94:Kr256,

21. beträffande nationell fond för kulturmiljöinvesteringar att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 67,

res. 8 (s)

22. beträffande utställningsersättning att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 62,

res. 9 (s)

23. beträffande anknytning till projekt m.m. vid stöd till enskilda konstnärer att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr254 yrkande 2,

24. beträffande viss interdepartemental arbetsgrupp att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 59,

res. 10 (s)

25. beträffande tidpunkten för besked om bidragsbeslut att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr228,

26. beträffande ökade satsningar på all kulturell verksamhet att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr219.

Stockholm den 3 mars 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Stina Eliasson (c), Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).

1. Kulturell jämlikhet (mom. 1)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har" och slutar med "(yrkande 69)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr307 (s) om att aktiva insatser för att nå kulturell jämlikhet måste ges hög prioritet i allt kulturpolitiskt arbete. Utskottet tillstyrker därför det här aktuella motionsyrkandet (yrkande 69). Vad utskottet anfört bör således riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande kulturell jämlikhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 69 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. De kulturpolitiska målen m.m. (mom. 2)

Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Eftersom Kulturutredningens" och slutar med "på kulturpolitiken" bort ha följande lydelse:

I Vänsterpartiets partimotion Kr289 (v) tas upp vissa centrala frågor om Vänsterpartiets syn på den framtida kulturpolitiken. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen om kulturpolitikens mål och inriktning och om vikten av att det finns ett mångkulturellt perspektiv på kulturpolitiken.

Starka intressen strävar mot att mönstra ut de kulturpolitiska mål som vänstern vill stärka. Mer än tidigare måste därför riksdag och regering ägna uppmärksamhet åt att stärka de mål som betonar allas rätt att delta i skapande aktiviteter, främjar kontakten mellan människor, ökar förståelsen över kulturgränser, skapar identitet genom att ta till vara och levandegöra kulturarvet och ta hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

I ett mångkulturellt samhälle som Sverige är det av största vikt att förståelsen för andra kulturer ökar och att vi breddar medvetandet om kulturarvs och sedvänjors relativitet.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr289 i här aktuell del (yrkandena 1 och 2).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande de kulturpolitiska målen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Regionala kulturkonsulenter (mom. 4)

Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Det får" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

I motion Kr289 (v) framförs ett förslag som syftar till att tjänster för regionala kulturkonsulenter skall inrättas och att ett statligt stöd som successivt trappas av skall utgå för att finansiera tjänsterna (yrkande 4).

Utskottet biträder förslaget. Som framhålls i motionen bör bidragen kunna ges till landsting, länsbildningsförbund och länskulturinstitutioner av olika slag.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionen i här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande regionala kulturkonsulenter

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Medelsanvisning för Stimulans av nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna (mom. 5)

Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Likaledes avstyrker" och slutar med "nya ändamål" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att Statens kulturråd redan för nästa budgetår får resurser för att göra särskilda satsningar för att stimulera nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna. Utskottet tillstyrker därför förslag i motion Kr289 (v) om att 5 miljoner kronor skall anvisas för ändamålet för budgetåret 1994/95 (yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisning för Stimulans av nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr289 yrkande 3 under ett nytt anslag benämnt Stimulans av nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr,

5. Vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom (mom. 16)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I direktiven" och slutar med "i kommunerna" bort ha följande lydelse:

I motion Kr307 (s) framhålls att barns och ungdomars fritidsvanor och kulturvanor inte har förändrats på något dramatiskt sätt under de senaste decennierna med det väsentliga undantaget att barn och ungdom alltmer ägnar sin tid åt medier. Intresset för data- och TV-spel men också för datorer i allmänhet har särskilt bland unga pojkar ökat mycket. Olika nätverk byggs upp och experiment med multimedia förekommer, på något håll i stor skala. Som angetts i motionen måste intresset för de nya medierna i framtiden påverka inriktningen av satsningarna på barns och ungdoms kultur.

I direktiven till Kulturutredningen anges visserligen bl.a. att utredningen bör analysera förhållandet mellan kulturpolitiken och utvecklingen inom massmedia, men utskottet anser att frågan är så viktig att riksdagen redan nu bör slå fast att begreppet kultur för barn och ungdom även skall omfatta medierna.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr307 i här aktuell del (yrkande 56) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 56 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Handlingsprogram för de handikappades deltagande i kulturlivet (mom. 18)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "(yrkande 58)" bort ha följande lydelse:

Som redovisats i det föregående har Kulturutredningen att se över 1974 års kulturpolitiska mål, däribland även målet att kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov. Bl.a. med hänsyn härtill finns det skäl utgå från att utredningen kommer att ägna uppmärksamhet åt frågor om de handikappades kulturverksamhet. Det är viktigt att så sker. Med hänsyn till de mycket omfattande uppgifter som ankommer på Kulturutredningen anser utskottet att det finns skäl att redan innan resultatet av utredningens arbete föreligger initiativ tas som kan leda till en förbättring av de handikappades möjligheter att delta i kulturlivet. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr 307 (s) om att riksdagen bör uttala sig för att ett handlingsprogram för att främja handikappades deltagande i kulturlivet bör tas fram av Statens kulturråd (yrkande 58).

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande handlingsprogram för de handikappades deltagande i kulturlivet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 58 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Frågan om införande av en bibliotekslag (mom. 19)

Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s) och Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "yrkande 71" bort ha följande lydelse:

I fem motioner tas upp frågan om införande av en bibliotekslag. I fyra av motionerna, nämligen Kr220 (v), Kr227 (s), Kr293 (s) yrkande 1 och Kr307 (s) yrkande 71 framställs krav på att riksdagen skall begära att regeringen skall lägga fram förslag om en sådan lag. I en av motionerna, Kr289 (v) yrkande 5, framhåller motionärerna värdet av en bibliotekslag. I samtliga motioner framhålls att en sådan lag bör innehålla en bestämmelse om fria boklån. I några av motionerna utvecklas också närmare vad som i övrigt bör regleras i en bibliotekslag.

Utskottet vill erinra om att frågan om införande av en bibliotekslag diskuterats i en rad sammanhang under senare år. Utskottet vill hänvisa till -- utöver den utfrågning utskottet ordnade i oktober 1992 -- den debatt som förekom i anslutning till Sveriges författarförbunds kampanj Rädda biblioteken.

Utskottet anser att biblioteken har en sådan betydelse i samhället för bl.a. yttrandefriheten att deras skötsel inte kan reduceras till enbart en kommunal angelägenhet. Enligt utskottets mening leder den förda debatten till den slutsatsen att det är nödvändigt att en bibliotekslag stiftas. En sådan lag bör innehålla bl.a. bestämmelser om att det skall finnas folkbibliotek av god kvalitet i varje kommun, att det skall finnas fackutbildad bibliotekspersonal i varje bibliotekssystem samt att bokutlåningen skall vara avgiftsfri för låntagaren.

Det finns skäl tillägga följande. Sedan årsskiftet gäller att det krävs tillstånd av upphovsmännen vid uthyrning (och därmed jämförliga rättshandlingar) av exemplar av litterära verk till allmänheten (19 § upphovsrättslagen). Detta tillståndskrav minskar enligt utskottets mening inte behovet av att det införs en bibliotekslag som innehåller förbud mot biblioteksavgifter. Medborgarna bör nämligen vara garanterade en rätt att avgiftsfritt få låna böcker på folkbiblioteken. Möjligheterna för medborgarna att låna böcker avgiftsfritt bör således inte vara beroende av vilket ställningstagande författarna intar i avgiftsfrågan (jfr avvikande mening nr 3 och meningsyttring i yttr. 1992/93:KrU12y).

Utskottet anser således att regeringen bör lägga fram förslag till en bibliotekslag.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandena.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande frågan om införande av en bibliotekslag

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr220, 1993/94:Kr227, 1993/94:Kr289 yrkande 5, 1993/94:Kr293 yrkande 1 och 1993/94:Kr307 yrkande 71 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar (mom. 21)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet är" och slutar med "(yrkande 67)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr307 (s) om att det finns skäl att skapa en fond för särskilt värdefulla kulturmiljöer. Som närmare redovisats i det föregående bör en sådan fond i första hand ge investeringsbidrag. En fond av angivet slag skulle skapa förutsättningar för fler människor att ta del av kultur, främja utvecklingen av kulturturismen och möjliggöra större projekt för att ta till vara sevärdheter och attraktioner i den egna bygden. Fonden skulle, som också anförs i motionen, vara av betydelse för lokal utveckling av samhälle och näringsliv. Kulturutredningen bör få i uppdrag att utreda möjligheterna att i enlighet med det anförda skapa en fond för särskilt värdefulla kulturmiljöer. Utskottet tillstyrker således motion Kr307 i här aktuell del (yrkande 67).

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande nationell fond för kulturmiljöinvesteringar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 67 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Utställningsersättning (mom. 22)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet vill framhålla" och slutar med "(yrkande 62)" bort ha följande lydelse:

Kulturutredningen bör enligt utskottets mening få i uttryckligt uppdrag att utreda frågan om vilket ansvar de olika utställningsanordnarna skall ha för utställningsersättning. Utskottet tillstyrker därför motion Kr307 yrkande 62.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande utställningsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 62 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Viss interdepartemental arbetsgrupp (mom. 24)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Av budgetpropositionen" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Det är utomordentligt viktigt att alla möjliga insatser görs för att förbättra arbetsvillkoren för de konstnärliga yrkesutövarna. Den interdepartementala arbetsgruppen inom regeringskansliet som har i uppgift att följa frågor som är av gemensamt intresse för kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitik bör därför, som föreslås i motion Kr307 (s), forcera sitt arbete och därvid prioritera frågan om insatser för de konstnärliga yrkesutövarna. Motionen tillstyrks därför i här aktuell del (yrkande 59).

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande viss interdepartemental arbetsgrupp

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 59 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Richard Ulfvengren (nyd) anför:

Under den allmänna motionstiden i år har företrädare för Ny demokrati inte väckt någon motion som innehåller förslag som avser övergripande kulturfrågor. Orsaken härtill är att det då arbetade fyra parlamentariska utredningar med kulturpolitiska frågor, varav en av övergripande natur. En av utredningarna har avslutat sitt arbete i dagarna. Vi ansåg att utredningsarbetet inte borde föregripas.

I detta sammanhang vill jag också -- med hänvisning till vad som anförs i partimotionen Kr309 från Ny demokrati om kulturpolitiken -- framhålla följande då det gäller kulturbudgeten för nästa budgetår. I avvaktan på resultatet av den omfattande utredningsverksamhet rörande kulturpolitiken som pågår inom de ovan åsyftade utredningarna bör enligt Ny demokratis mening bidragen på kulturområdet i princip frysas. Det är nämligen en principsak att inte föreslå drastiska nedskärningar eller ökningar i en verksamhet som är föremål för utredning. Av detta skäl motsätter vi oss bl.a. sänkning av anslaget till Riksteatern. Denna och övriga budgetfrågor behandlas av utskottet i andra betänkanden.

Sammanfattning 1 Motionerna 2 Utskottet 4 Utredningsarbete på kulturområdet 4 Allmänna synpunkter 7 Kulturpolitikens mål, m.m. 7 Decentraliseringsfrågor 7 Kulturella centrum, m.m. 7 Andra decentraliseringsfrågor 9 Barn- och ungdomskultur 12 Frågan om särskilt handlingsprogram för handikappades deltagande i kulturlivet 14 Frågan om införande av en bibliotekslag 14 Kulturen som lokaliseringsfaktor m.m. 15 Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar 16 Särskilda frågor 17 Hemställan 18 Reservationer 20 1. Kulturell jämlikhet (s) 20 2. De kulturpolitiska målen m.m. (v) 21 3. Regionala kulturkonsulenter (v) 21 4. Medelsanvisning för Stimulans av nya initiativ på kulturområdet utanför storstäderna (v) 22 5. Vidgning av begreppet kultur för barn och ungdom (s) 22 6. Handlingsprogram för de handikappades deltagande i kulturlivet (s) 23 7. Frågan om införande av en bibliotekslag (s, v) 23 8. Nationell fond för kulturmiljöinvesteringar (s) 24 9. Utställningsersättning (s) 25 10. Viss interdepartemental arbetsgrupp (s) 25 Särskilt yttrande (nyd) 26