Vår andes stämma - och andras

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Vår andes stämma

och andras

-

Kulturpolitik och internationalisering

SOU

1994:35 Betänkande avgivet Internationella av kulturutredningen

M 0a S00

un] min Statens offentliga utredningar BMW 1994:35 w Kulturdepartementet

Vår andes stämma - och andras Kulturpolitik och internationalisering

Betänkande avgivet av Internationella kulturutredningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds Ds svara Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslagsbilden från Uppsala Universitetsbibliotek

REGERINGSKANSLIETS oFFsETcENTRAL ISBN 91-38-13598-1 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen

för Kulturdepartementet

Genom beslut den 13 maj 1993 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Birgit Friggebo, att tillkalla en kommitté med uppgift att göra en samlad bedömning av vilka följder som den ökade intemationaliseringen, främst Europaintegrationen kan medföra inom kulturpolitiken. Med stöd av regeringens bemyndigande förordnade departementschefen den 26 maj 1993 som ordförande universitetsrektom, professor Stig Strömholm, som ledamöter förordnades samma dag organisationsselzreteraren, fil. dr Ann Mari Engel v, riksdagsledamoten Rose-Marie Frebran kds, länsbibliotekschefen Margareta Mörck fp, riksdagsledamoten Berit Oscarsson s, och riksdagsledamoten Birgitta Wistrand m. Direktör Göran Löfdahl förordnades den 15 juni 1993 och byråchef Sonja Martinson Uppman förordnades den 18 juni som sakkunniga. Till sekreterare förordnades den 16 juni 1993 departementssekreteraren Anders Falk och den 13 september 1993 som biträdande sekreterare ñl. kand. Marika Romanus. Kommittén har antagit namnet Intemationella kulturutredningen. Härmed överlämnar kommittén betänkandet Vår andes stämma och andras Internationalisering och Kulturpolitik. Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Stockholm den 28 februari 1994

Strömholm

Ann Mari Engel Rose-Marie Frebran Margareta Mörck

Berit Oscarsson Birgitta Wistrand

Anders Falk

Innehåll

l Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Svenskt kulturinnehåll i ett internationellt perspektiv 17 . . . . . Exkurs Nordisk kulturidentitet myter och realiteter 19 - . . .

3 Sveriges internationella kulturella samarbete 35 . . . . . . . . . . . 3.1 Bakgrund 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Internationellt samarbete 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Europeiskt samarbete 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Nordiskt samarbete 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Bilateralt samarbete 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Kommitténs överväganden och förslag 56 . . . . . . . . . .

4 Konstnärligt yrkesverksamma 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Konstnäremas antal och arbetssituation 60 . . . . . . . . . 4.3 Stöd och bidrag till konstnärligt yrkesverksamma 61 . . 4.4 Statliga stödfonner i förhållande till EES-avtalet

och EU:s regelverk 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Arbetsmiljö och arbetsrätt i EES och EU 68 . . . . . . . . 4.6 Nya krav och möjligheter genom den fria rörligheten 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Kommitténs överväganden och förslag 71 . . . . . . . . . .

5 Kulturrnyndigheter, arrangörer och andra förmedlare 73 . . . . 5.1 Inledning 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Statliga insatser för internationellt kulturutbyte 73 . . . . 5.3 Regional fördelning av det internationella

kulturutbytet 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Artistförmedling i Sverige 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 skattefrågor 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Slutsatser 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1994: 35

6 Kulturens områden 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Inledning 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Musik 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Teater och dans 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Bild, form och utställningar 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Film 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Litteratur 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 TV och radio 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.8 Kommitténs överväganden och förslag 171 . . . . . . . . . .

7 Upphovsrätt och kulturell utveckling, Henry Olsson 175 . . . . . . 7.1 Det upphovsrättsliga regelsystemet 175 . . . . . . . . . . . . . 7.2 De rättspolitiska skälen för det upphovs-

rättsliga skyddet 182 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Upphovsrättssystemets betydelse

idagens samhälle 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Den internationella utvecklingen upphovsrättsområdet 186 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Upphovsrätt och kulturpolitik 191 . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Kulturturism 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Bakgrund 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Pågående projekt Försöksverksamhet 202 . . . . . . . . . . . 8.3 Kommitténs överväganden och förslag 204 . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Utredningens direktiv 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Europeiska insatser för den audiovisuella

industrin Karl-Gunnar Lidström 219

- . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 Kulturprogram inom EU 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Referat från paneldebatt,

Besöksforum, 1993-11-25 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 5 Redigerad Utvecklingsplan för besöksnäringen i Vallonbruksområdet 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Bilaga 6 Särskilt yttrande av Birgitta Wistrand 255 . . . . . . . . . . . Bilaga 7 Särskilt yttrande av Berit Oscarsson 257 . . . . . . . . . . . .

l Sammanfattning

Det har alltid funnits ett internationellt kulturellt samarbete. Kulturen är internationell. Ett internationellt perspektiv kulturpolitiken är därför inte nytt. Det finns dock särskild anledning att idag diskutera ett internationellt perspektiv kulturpolitiken. Ett motiv är att inom det nordiska samarbetet kulturen tillerkänts särskild betydelse bl.a. därför att kultursamarbetet varit betydelsefullt och framgångsrikt. Ett annat motiv är den europeiska integration som pågår och där kulturen tas upp i en artikel i Maastrichtfördraget. l EG:s tidigare fördrag fanns inget stadgande om kulturen. I FN:s och UNESCO:s verksamhet inom ramen för det pågående kulturårtiondet pågår arbetet inom Kommissionen för Kultur och Utveckling. Dessa motiv kan sägas vara av mer formell karaktär. De rör staters samverkan. De visar dock samtliga på att betydelsen av det kulturella området i internationellt samarbete förstärks. Kommittén har sett som en av sina uppgifter att ge underlag för det pågående arbetet i Kulturutredningen Ku 1993:03. En framtida kulturpolitik måste på ett helt annat sätt än den som beslutades 1974 även behandla internationella aspekter. En förutsättning för den nya internationella kulturen, i form av film, fonogram och TV-program är att den kan exporteras. Det svenska samhället har under de senaste decennierna förändrats i mångkulturell riktning. Var tionde bor i Sverige har person som en annan kulturell bakgrund än den svenska. Samtidigt har det kulturella utbudet förblivit relativt oförändrat och endast undantagsvis ges invandrares erfarenheter på detta område särskilt beaktande. Kommitténs genomgång visar att engelskt språk och angle-amerikanska miljöer har en mycket kraftig dominans. Inte minst gäller detta för film, TV-program och musik, dvs. de kulturformer som attraherar ungdomar. Kommittén redogör för de former av internationellt kulturellt samarbete som idag finns på statlig nivå och stödformer till gagn för konstnärer och artister. Institutioners, organisationers och myndig-

SOU 1994: 35

heters internationella kontakter redovisas. I en redovisning av detta slag kan inte allt samarbete tas upp, likväl framgår både bredden och omfattningen av kontakterna. Det bör dock betonas att en mycket stor del av det kulturella samarbetet sker utan stöd från offentliga källor. Likväl vill utredningen föreslå en ökning av de statliga insatserna Kommittén betonar betydelsen av att svensk publik kan ta del av kulturyttringar från andra länder. Ett utbrett och vidgat kulturutbyte ger möjlighet till ökad kunskap om andra kulturers tradition och samhällsstruktur. Ett fördjupat europeiskt samarbete förutsätter vilja till förståelse och hänsyn till andra perspektiv och uttryckssätt. Det är av största vikt att de ökade formella möjligheterna till ett vidgat kultursamarbete motsvaras av ökade ekonomiska möjligheter. Kommittén föreslår därför att statsmakterna till fullo fastslår betydelsen av ett internationellt kulturutbyte och att kulturmyndigheterna tillföres extra medel för detta ändamål. Kommitténs betänkande inleds med ett kapitel om svenskt kulturinnehåll i ett internationellt perspektiv. Till kapitlet är som exkurs fogat ett föredrag av kommitténs ordförande om Nordisk kulturidentitet myter och realiteter. Här betonas det specifikt svenska, bl.a. påpekas att folkliga, icke-lärda och icke-aristokratiska kulturyttringar här har nått en erkänd ställning vid sidan av den akademiska högkulturen. I därefter följande kapitel redogörs för det statliga internationella samarbetet inom kulturområdet. Kommittén föreslår att Sverige tillsammans med övriga EFTA-länder, inom ramen för gällande EESavtal, inleder förhandlingar med EU om möjligheten att tillhöra EU:s kulturprogram. Kostnaden för en sådan anslutning kan uppskattas till ca 6 miljoner kronor. Bedömningar från dansk sida visar att man där anser att fördelarna av medverkan i EU:s kulturprogram uppväger eventuella nackdelar. l kommitténs redovisning av situationen för dagens konstnärligt yrkesverksamma, för kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare, framkommer att beslut har fattats om särskilda satsningar i vissa delar av världen. Kommittén finner det tillfredställande att kulturutbytet med Öst- och Centraleuropa samt u-länderna har förstärkts och utvecklats under de senare åren med hjälp av Svenska institutets särskilda anslag för detta ändamål. Kommittén har dock noterat att resurserna för övriga världen har försvagats. I en tid av

Sammanfattning

fördjupat europeiskt samarbete är det av stor betydelse att resurserna för kulturutbyte i Västeuropa inte vidare urholkas utan snarare förstärks. Kommittén anser därför att detta område bör ges hög prioritet i framtiden. I denna del sitt arbete har kommittén också funnit att skatteav frågorna avseende inkomstskatt vid internationella gästspel i Sverige bör över, eftersom dagens situation olika sätt kan missgynna ses såväl enskilda artister som arrangörer av gästspel i Sverige. Kommittén har gjort genomgång av de olika konstområdena. en Syftet har varit att översiktligt redovisa de olika internationella kontakterna inom skilda områden. Genomgången visar att de författningar som reglerar svenska myndigheters verksamhet i mycket stor utsträckning anpassats till de regelverk som gäller för EU. I anslutning till detta understryks vikten av att det nordiska samarbetet förstärks och utvecklas. Kommittén har funnit att den övervägande delen av skönlitteratur till svenska är ursprungligen skriven engelska. Även som översatts andra kulturområden, främst film och TV-program, märks ett tydligt anglo-amerikanskt inflytande. Kommittén föreslår därför att ett försök med positiv diskriminering införs med innebörd att 75 % av stödet för utgivning av skönlitteratur i översättning används för litteratur skriven på annat språk än engelska. Kulturrådet har i en skrivelse till Kulturutredningen l993:O3 föreslagit att ett beredningsorgan myndighetsnivå inrättas för att bl.a. statsmakterna ett tillräckligt och tillförlitligt underlag för ge beslut inom ramen för en sammanhållen kultur- och mediepolitik. Kommittén stöder detta förslag. I denna del presenteras också en intressant idé vidarespridning i TV-kabelnät av vissa värdefulla om programkanaler från brittiska, franska och tyska TV-organisationer. Kommittén har inte haft möjlighet att tränga in djupare i förslaget. Detta utvecklas i ett särskilt yttrande av ledamoten Birgitta Wistrand. Genomgången de olika kulturområdena, som bygger material av från olika institutioner, organisationer och myndigheter, visar att man i många fall har svårt att särredovisa den internationella delen av verksamheten, eftersom den så väl integrerats i övrig verksamhet. Detta skall ses som ett tecken att internationellt samarbete blivit en naturlig del av arbetet.

SOU 1994: 35

Hovrättsrådet Henry Olsson, sakkunnig i Justitiedepartementet, har för kommitténs räkning skrivit ett kapitel avseende upphovsrätt och kulturell utveckling. I kommitténs direktiv ingick att utvärdera om kulturen tas till vara för att göra det attraktivt att resa i och till Sverige. Frågor om kulturturism har diskuterats under en längre period, men svenska erfarenheter saknas. Kulturen används för att förmå turister att resa till Sverige, men det som framför allt lockar turister till Sverige är den svenska naturen. I syfte att få svenska erfarenheter av en större och sammanhållen satsning kulturturism föreslås att ett flerårigt regionalt projekt kring Vallonbruken i Uppland och närliggande verksamheter t.ex. Ekomuseum Bergslagen inleds. I ett särskilt yttrande av ledamoten Berit Oscarsson refereras till socialdemokratiska partimotioner i Riksdagen med förslag att möjligheterna för att stifta en fond för särskilt värdefulla kulturmiljöer utreds. Karl-Gunnar Lidström, direktör vid Eureka Audiovisuell har för kommitténs räkning skrivit om Europeiska insatser för den audiovisuella industrin, bilaga De förslag som där presenteras är författarens och kommittén har tagit ställning till dem.

Summary

There has always been international cultural co-operation. Culture international. An international perspective on cultural policy is, therefore, not new. There are, however, special reasons to discuss an international perspective on cultural policy today. One reason that within the scope of Nordic collaboration, culture has been assigned special importance, among other things because cultural co-operation has been significant and successful. Another reason the ongoing European integration, where culture included in an article of the Maastricht treaty. In the EECs earlier treaties there proviwere no sions concerning culture. In the UNs and UNESCOs activities as part of the current World Decade for Cultural Development, work being done by the World Commission on Culture and Development. These reasons may be said to be of a more formal character. They concern the co-operation among states. They all show, however, that the significance of the cultural area in international co-operation being strengthened. The International Cultural Commission has seen as one of its tasks to provide material for the current work of another Government Commission which has the task of revising cultural policy in general. Future cultural policy must pay attention to international aspects in a way quite different from that determined in 1974 when the Swedish Parliament and Government laid down the principles for public promotion of culture. A condition for the international new culture, in the form of film, phonogram and television programmes, that can be exported. g Swedish society has become more multicultural in recent decades. One out of ten persons living Sweden has a cultural background other than Swedish. At the same time the range of culture on offer has remained relatively unchanged and only by way of exception are immigrants experiences in this area taken into consideration. The commissions inquiry shows that the English language and Anglo-American environments have a powerful dominance. This

SOU 1994: 35

true not least of films, television programmes and music. i.e. the forms of culture which particularly attract young people. The Commission describes the forms of international cultural cooperation which exist at present at government level and the forms of support for artists. The international contacts of institutions, organizations and government agencies are described. In a report of this type not all co-operation can be mentioned, nevertheless the breadth and extent of the contacts are shown. should, however, be emphalarge proportion of cultural co-operation takes place sized that a very without any support from public sources. Nevertheless, the commission wishes to propose some increase in state contributions. The Commission stresses the importance of the fact that the Swedish public has to cultural expressions from other countries. A wide access and extended cultural exchange makes possible to increase knowledge of the traditions and social structures of other cultures. Deeper European co-operation requires the willingness to understand and give consideration to other perspectives and methods of expression. of the utmost importance that the increased formal possibilities of broader cultural co-operation are matched by increased financial possibilities. The Commission therefore proposes that the government fully establishes the importance of international cultural exchange and that the cultural authorities are provide with extra funds for this purpose. The commissions report opens with a chapter on Swedish cultural content from international perspective. As an excursus a lecture by an the chairman of the committee The Nordic Cultural Identity on - Myths and Reality has been appended to the chapter. In this the emphasis the specifically Swedish, is, for example, pointed out that on the popular unlearned an unaristocratic cultural expressions have achieved broadly recognized position alongside aristocratic and acaa demic high culture. In the following chapter account given of the states interan national co-operation the cultural field. The Commission proposes that Sweden, together with other EFTA countries, within the scope of the EEA agreement, initiates negotiations with the EU concerning the possibility of joining the EUs cultural programme. The cost of such affiliation be estimated as being about SEK 6 million. Assessan may ment by the Danish authorities shows that they consider that the ad-

Summary

vantages of participating in the EUs cultural programme outweigh any disadvantages. The commissions account of the situation for those working in artistic occupations today, for public agencies engaged in culture, organizers and other intermediaries shows that decisions have been made regarding special efforts at co-operation with Eastern and Central Europe and developing Countries. At the same time, state resources for cultural exchange with the rest of the world, mainly Western Europe and North America, have been eroded. The Commission therefore believes that this area should be given high priority in the future. In this part of its work the Commission also found that tax questions regarding income tax for international guest performances in Sweden should be reviewed, since the situation today can penalize in various ways both individual artists and arrangers of guest performances in Sweden. The Commission has examined the artistic areas concerned. The purpose was to give a general account of the various international Contacts in different areas. This inquiry shows that the legislation which governs Swedish authorities activities has to a great extent been adapted to the regulations applicable in the EU. In this Connection the importance of strengthening and developing Nordic co-operation emphasized. The Commission has found that a majority of the works of fiction which are translated into Swedish were originally written in English. Even in other areas of culture, mainly films and television programmes, a clear Anglo-American influence can be noticed The commission therefore that attempt at positive discrimination be proposes an started so that 75 % of subsidies for publishing trans-lated fiction to be used for literature written in languages other than English. The Swedish Council for Cultural Affairs in a letter to the Government Commission which has the task Of revising the Cultural Policy in general has proposed that a public agency at government level be set up in order to provide the government with a sufficient and reliable basis for decisions within the scope of a cohesive cultural and media policy. The Commission supports this proposal. In this section there also an interesting idea as to relying further in television cable networks certain valuable programme channels from British, French and German television organizations. The committee has not

SOU 1994: 35

had the opportunity to look into this proposal in more detail. This enlarged on in a special statement by the committee member Birgitta Wistrand. The examination of the various cultural areas which based on material from institutions, organizations and authorities, shows that many cases difficult to separate the international part of the activities from the rest, since has been so well integrated with other activities. This should be seen as a sign that international co-operation has become a natural part of the work. Judge of Appeal Henry Olsson, special adviser in the Ministry of Justice, has written a chapter on copyright and cultural development for the commission. The commissions terms of reference included evaluating whether culture used for making attractive to travel in and to Sweden. Questions concerning cultural tourism have been under discussion for some time, but Sweden has little experience here in this area. Culture used to stimulate tourists to travel to Sweden, but what attracts tourists to Sweden above all the Swedish landscape and nature. In order to obtain Swedish experience of a greater and more cohesive cultural tourism venture, proposed that a regional project of several years duration be started based on the numerous 17th century ironworks with their manors and other buildings the province of Uppland and associated with activities such as the so called Ekomuseum Bergslagen. In a special statement by Commission member Berit Oscarsson, reference made to motions by the social democratic party in Parliament that the possibilities be studied to set up a fund for the preservation and development of cultural patrimony of special importance. Karl-Gunnar Lidström, director of Eureka Audiovisuell, has written about European investments for the audiovisual industry for the committee, appendix 2. The proposals presented there are the authors and the commission has not expressed any opinion on them.

2 Svenskt kulturinnnehåll i ett

internationellt perspektiv

Utredningen har sett som sin uppgift att granska den allt mer omfattande internationella integrationens verkningar på svenskt kulturliv och svensk kulturpolitik. Av uppenbara praktiska skäl har denna granskning kommit att i allt väsentligt avse yttre förhållanden: politiska, ekonomiska, tekniska och administrativa förändringar och dessas direkta verkningar svensk kulturverksamhet. Det har inte varit möjligt att ägna nämnvärd uppmärksamhet kulturlivets substans, vad man kanske kan kalla kulturinnehållet. En reell diskussion av detta ämne skulle kräva ingående specialundersökningar. En fördjupad studie över internationaliseringens långsiktiga verkningar kulturinnehållet skulle vara än mer vansklig att genomföra, så mycket mer som dessa effekter gör sig gällande i ett fortlöpande, sannolikt ojämnt tidsförlopp och troligen också med olika styrka på olika områden. Dessa ofrånkomliga begränsningar i utredningens arbete får inte leda till att de svenska statsmakterna vid sina ställningstaganden till internationaliseringens verkningar och de åtgärder från svensk sida som dessa må kunna föranleda låter kulturlivets utanverk skymma dess kärna. Det kan inte råda tvivel om att Sverige äger en rik och sammansatt kultur med element av olika ålder och ursprung. Termen kultur fattas här i sin bredaste mening, som en beteckning för både föremål, intellektuella verk och prestationer, idéer, attityder och sedvänjor; den spänner också över ett brett fält, från de högsta yttringarna av skaparkraft till blygsamma vardagsprodukter och lokala traditioner. Medan en del av dagens svenska kultur i denna breda mening är ursprunglig, har sina rötter, så djupt de kan följas, i Sverige, har en annan och säkert en väsentligt mer omfattande del sitt ursprung i - större, folkrikare och äldre kulturer. Blott barbarit var en gång fosterländskt alltjämt träffande omdöme. Å andra sidan har de är ett utifrån lånade kulturelementen för det mesta genomgått en successiv

SOU 1994: 35

omstöpning och anpassning, som burit omisskännligt svensk prägel och som gjort det främmande till något annan än lån: till bearbetningar, där det utländska och det svenska ingått oskiljaktig fören ening. Det är denna blandning av kulturgods nationellt, regionalt och lokalt, ursprungligt och eget, tidigt inlånat och länge bearbetat, senare övertaget och ännu under anpassning som ger vårt land dess kul- turella identitet. Det är internationaliseringens verkningar denna identitet som rätteligen bör vara det överordnade vägledande kriteriet för de kulturpolitiskt ansvariga, när de tar ställning till de många enskilda spörsmål som den moderna utvecklingen ger upphov till. På vilka punkter framstår identiteten som omistlig och värd att försvaras även när detta innebär uppoffringar av möjligheter och fördelar Vilka element kan man avvara för att uppnå de mål som internationaliseringen möjliggör Utredningen har inom direktivens ram inte haft möjlighet att lämna nämnvärda bidrag till de ställningstaganden som här har antytts. Det har å andra sidan framstått som en ofrånkomlig förpliktelse att åtminstone som här sker försöka definiera och skissartat beskriva - själva problemställningen. Till belysning av frågan om den svenska och nordiska kulturens - innehållsmässiga särart har utredningen som exkurs till detta avsnitt i betänkandet intagit en artikel av ordföranden tidigare publicerad i Föreningen Nordens årsbok 1991, s. 9-17 med rubriken Nordisk kulturidentitet myter och realiteter. Det skall klart utsägas, att innehållet i denna text står helt för upphovsmannens räkning. Utredningen har funnit den kunna nyttjas som ett exempel på en möjlig kortfattad diskussion av sådana egenheter i det svenska och nordiska kulturinnehållet som det finns starka skäl att komma ihåg när ställning skall tas till den kulturella internationaliseringen. Bland karaktäristiska egenskaper hos det nordiska kulturinnehållet framhävs i artikeln till exempel vad man kan kalla de folkliga kulturelementens fullmyndiga ställning och självständighet. Den vikt som med rätta gives denna folkliga kultur är helt unik, dess betydelse kan därför knappast heller överskattas. På samma sätt synes det specifika därmed inte sagt vare sig moraliskt, estetiskt eller intellektuellt överlägsna naturförhållan- de som råder i Norden vara ett annat karakteristikum. Det särpräglade, den tidiga mycket omfattande emigrationen skapade förhållav

Svenskt kulturinnnehåll i ett internationellt perspektiv

andet till drag i nordamerikanskt samhälls- och kulturliv är ett tredje element, som omnämnes. Även utredningen här framhållits nödgas konstatera, att om som den knappast kunnat bidraga till någon vägledande insikt i det svenska kulturinnehållet, vill den likväl starkt understryka vikten av att statsmakterna i sina ställningstaganden både till den internationella utvecklingens möjligheter och till dess hot låter sig vägledas av en levande känsla för substansen i vårt kulturarv.

EXKURS Nordisk kulturidentitet myter och realiteter - Av Stig Strömholm

Att besitta en identitet är att under skiftande förhållanden förbli densamme i något eller några verkligt grundläggande hänseenden. Det kämbestånd av egenskaper som bildar identitet är inte nödvändigtvis av godo. Låt mig erinra om en sliten anekdot: den ensamme skeppsbrutne en öde som kommer fram till stranden, där han nyss med ångest hörde mänskliga röster, som finner en kortlek, några urdruckna spritflaskor och ett par pistoler och som vid denna anblick utropar: Gudskelov, kristna människor Den troskyldiga historien kunde utan svårighet nyttjas som ironisk vinjett till den våg av på en gång snäv och okritisk nationalism som nu drar fram över Europa i de allförtryckande tvångsregimemas ruiner. Men sjömannens reaktion inför främlingarnas spår talar också om identitetens förmåga att skapa en känsla av samhörighet och trygghet som kan vara omotiverad men som är oumbärlig. Utan ett oföränderligt eller endast mycket långsamt föränderligt gemensamt djupskikt förmår ingen mänsklig samhällsbildning, hur välordnad, human, och förnuftig den än må vara, att ge sina invånare och medlemmar den grund de behöver. Det är i det skiktet vi har några av våra djupaste rottågor; det är där de får sin starkaste och mest ursprungliga näring. Växten kan leva utan, det vet vi, men det är inte lätt att ge den ett fullt liv. De identitetsgrundande faktorerna behöver inte vara medvetna. I själva verket är de det sällan. Det är oftast först vid konfrontation

SOU 1994: 35

med det främmande eller med det oväntade välbekanta det var sjö- mannens fall: han var inställd att möta spår av kannibaler eller i sådana situationer där identiteten känns hotad som vi börjar att på allvar reflektera över den. Det kan knappast vara någon slump att en ivrig, ibland nästan ängslig, någon gång som det förefaller rentav ångestfull diskussion om den egna samhälleliga och kulturella identiteten under de Senaste par åren brutit ut i de nordiska länder som stått eller ansett sig stå inför beslutet om de skall söka sig till den stora europeiska gemenskapen eller stanna utanför. Det är den konfrontationen som givit så många nordbor anledning att fråga sig vari den egna djupa identiteten består, huruvida den skiljer sig från det övriga Europas djupaste karakteristika och om det finns risk för att den skall gå förlorad vid en anslutning till gemenskapen. Det är också de frågorna som skall behandlas här, låt vara i något annan ordning än som nu skisserats. Att söka det samlade Europas identitet- dess djupaste gemensamma karakteristika är ett så anspråksfullt företag att den som har någon erfarenhet av idéhistoriska studier helst skulle vilja avstå. Om ett antal gånger stått inför den praktiska nödvändigman nu heten att trots allt försöka sig uppgiften, är det en liknelse som tränger sig på: hur det går till att äta en kronärtskocka. Man arbetar runt, plockar blad för blad och kommer till slut till en kärna, som är kronärtskockans botten. Vad som kommer en europaanalys att likna denna kulinariska procedur är att också det idéhistoriska förehavandet har en geografisk dimension: man måste framtränga från en periferi mot en mittpunkt. Det är samtidigt en omvänd historisk process: man går från högmedeltiden tillbaka till en tid som lämpligen kan ansättas till 400-500 år före Kristus. För att inom ett föredrags ram nå fram till och få något utrymme för det är den centrala delen mitt ämne måste jag nu drastiskt som av sammanfatta, inte argumentera. Korteligen: den europeiska kronärtskockans geografiska och historiska kärna är medelhavsvärlden, mer precist det romerska medelhavsväldet sådant det såg ut under de tre första kristna århundradena.

Svenskt kulturinnnehåll i ett internationellt perspektiv

I denna kärna ingår starka idémässiga komponenter av inte blott gammalromerskt utan också grekiskt och judiskt-kristet innehåll, det skall genast tillläggas. Och det skall också tilläggas att de skikt av germansk tradition som från och med i varje fall 400-talet e.Kr. växer fram i den europeiska kronärtskockan vissa områden är mycket viktiga. Men för att dessa tillägg inte skall tillmätas större betydelse än de förtjänar måste man erinra om att både det judisk-kristna och det grekiska inflytandet fördes vidare, och fördes över till medeltidens och den nya tidens Europa, i latinsk språkdräkt, efter romersk bearbetning och genom övervägande romerska institutioner, vilka av den romersk-katolska kyrkan var den främsta. De germanska inslagen fick på de flesta håll och i huvudsak full medborgarrätt i Europa först sedan de så att säga döpts av kyrkan och översatts till latin klerkav erna. Vad den geografiska aspekten beträffar följer av det sagda, att det europeiska kärnområdet det mest karakteristiska Europa - om man så vill sammanfaller med det romerska imperiet i dess största utbredning, i slutet av 300-talet e.Kr. Nästa skikt, kronärtskockans innersta blad, svarar mot det karolingiska riket; östgränsen har här förskjutits till Sachsen och Bayern; ytterligare ett lager är de tyska 900-talskejsarnas Europa, där det sydligaste Jylland och hela det gamla Tyskland är inbegripet. Till slut högmedeltidens Europa, där tjecker, slovaker, polacker, ungrare och nordbor är delaktiga. Även detta schema kräver undantag: viktigast är Britannien, som faktiskt hörde till det romerska riket i 300 år, från ca 100 till 400 e.Kr., hann bli grundligt men som germaniserat, med undantag för ytterst märkliga och rika kulturspillror Irland, att öarna s.a.s. måste inträde nytt i och med kristnandet omkring 600 e.Kr. Skall man så karakterisera substansen i kronärtskockans botten spelar de romerska och romersk rätt grundade formerna för samhällsorganisation en så avgörande roll att de flesta idag inte märker dessa komponenter. De har blivit delar det frågelöst självklara, av av den anonyma gemensamma mylla som ger oss alla näring. Lägg härtill romerskkatolskt kristen tro, föreställningsvärld, kyrkohistoria och kult, med dess protestantiska avläggare, och vidare grekisk-romersk litterär och vetenskaplig tradition. Med detta karakteriseringsförsök får låta oss nöja.

SOU 1994: 35 Men redan nu måste det konstateras, att det är en fullständig orimlighet att påstå, att de nordiska länderna inte skulle vara delaktiga i den slutprodukt som det högmedeltida Europa utgör, det räcker med att nämna namn som Roskilde och Viborg, Bergen och Nidaros, Skalholt, Åbo och Nådendal. Vadstena, birgittainerordens centralkloster, ett hem för lärdom och fromhet som det är särskild anledning att minnas i år, 600 år efter Birgittas inträde i de officiella helgonens krets. Det skall tilläggas, att Danmarks kanoniserade helgonkung, Knut, redan 290 år dessförinnan, den 19 april 1101, skrinlades i Odense. Det var då sjuttio år sedan Norges dock aldrig kanoniserade Olav den helige föll vid Stiklestad, medan Sveriges helige Erik stupade i mitten av 1l0O-talet. Finlands inofficielle skyddspatron biskop Henrik vilade vid Birgittas kanonisering i sitt skrin i Åbo. Och det bör också nämnas, att 600-årsjubileet avBirgittas helgonförklaring i år högtidlighålles ett sätt som starkt markerar den svenska kyrkoprovinsens gamla samhörighet med den romerska moderkyrkan. Den 6 oktober 1991 hölls en ekumenisk gudstjänst i Peterskyrkan, där vid påvens sida den svenske ärkebiskopen officierat. Låter vi blicken vidare runt

Östergötland, är det en kort resa till Söderköping, där Sveriges första

franciskanerkloster grundades år 1235, det är inte mycket längre till Skänninge, i vars dominikanerkloster vår första till namnet kände författare Petrus de Dacia verkade och där kardinallegaten Wilhelm av Sabina vid 1248 års kyrkomöte genomdrev celibatet i den svenska kyrkan och beslut fattades att varje domkapitel skulle skaffa sig ett om exemplar de påvliga dekretalerna. Ännu närmare ligger Linav köping, biskopssäte sedan tidigt llO0-tal, det gamla Sveriges rikaste stift, med ett livligt handelsväsen och flera kända och burgna köpmansgillen. Inte heller den stad där vi nu befinner oss bör glömmas. Med sin Olofskyrka från 1100-talet hör Norrköping till de gamla kulturorteräven om det skall medges att stadens största betydelse för Europas na, utveckling kom senare, under stormaktstiden. Då hörde i gengäld Norrköping med sitt mässingsbruk, sitt skeppsvarv, sitt gevärsfaktori, sitt luntmakeri och sina vävstolar till de viktigaste ekonomiska och industriella baserna för rikets militära och politiska position.

Svenskt kulturinnnehåll i ett internationellt perspektiv

Nog hör vi till Europa. Sant är att Norden är långt från dess rent geografiska centrum och ännu längre från dess tidigaste kulturella och ekonomiska huvudorter. Sant är också, och det är förmodligen mer betydelsefullt idag, att vi trädde sent in i den europeiska gemenskapen så sent, att vi behållit ett och annat av våra ursprungliga sam- hälleliga strukturer, element som i kontinentens gennanriken tidigt hade trängts undan av de kulturellt överlägsna romerska inflytelsema eller senare, under högmedeltiden, givit vika för de romerska mönster som spriddes genom det nyskapade universitetsväsendet. Det är med dessa grundläggande förhållanden inför fullt ögonen medlemskap i det katolska Europa från i varje fall 1100-talet men perifer belägenhet och tidsmässig förskjutning som vi har att söka svar på frågan om det funnits och finns en specifikt nordisk kulturidentitet och vari den i så fall skulle kunna tänkas bestå. Vägen över historien framstår väl sällan som den kortaste, när det gäller att försöka vinna insikt i sådana frågor, men det är dock för det mesta den säkraste. Säkerheten är särskilt betydelsefull på ett område som detta, där det finns anledning räkna med ideologiskt inspirerad mytbildning av varierande beskaffenhet och inriktning under de sekler som förflutit sedan vi gjorde vår entré som fullt betalande passagerare för gott på den europeiska skutan efter att i ett par århundraden som plundrade och störande pirater ha bordat henne för kortare och mer våldsamma besök under seglationssäsongen. Att det under århundradena före Nordens inträde i den kristna kulturkretsen fanns en nordisk, en norrön värld med en stark identitetskänsla, som byggde på språklig och etnisk frändskap, långtgående religiös gemenskap, likartade institutioner och ett delvis gemensamt traditionsarv, därom kan ingen tvekan råda. Den världen hölls samman inte minst av släktförbindelser och gästvänskap mellan kunga- och stormannaätter, av gemensamma handels- och krigsföretag. Inom den blev man med tiden, men först ganska sent, medveten om framväxande regionala och nationella skillnader. Det brukar sägas, att slaget vid Svolder, där Olav Tryggvason stupade omkr. 1000 e.Kr., är det första tillfälle vid vilket känslan för sådana skillnader kommer till klart och pregnant uttryck. För att kunna rätt bedöma vad detta forntida nordiska arv har betytt och kan

SOU 1994: 35

tänkas betyda idag måste man emellertid hålla ett antal reservationer i minnet. För det första börjar arkeologer och andra forskare att i fyndens ljus allt kraftigare betona den norröna kulturens livliga förbindelser både med den kontinentala germanvärlden och kanske ännu mer med det romerska riket. Föreställningen om ett isolerat, kulturellt självförsörjande Norden blir allt svårare att upprätthålla. Vi måste också minnas, att den populära bilden av en vikingatidens självständiga nordiska värld, med egna ideal, en egen gemensam och högt utvecklad troslära och en egen poetisk litteratur i hög grad bygger på den sena, förfinade och intellektualiserande tradition som odlades i västnordiska elitmiljöer, framför allt i isländska hövdingagårdar och vid norska kungahov. Att den lärda asamytologi som vi finner i de isländska källorna någonsin skulle ha varit nordisk folkreligion är ytterligt osannolikt. I stor utsträckning nådde hela denna norröna sago- och mytskatt sin slutliga utformning i kristen tid, i högt bildade isländska miljöer. Under den historiska verklighetens liksom den tidiga mytens vandring århundradena fram till vår tid har de båda präglats av genom successivt mellankommande reflexion och bearbetning. Det är ett intellektuellt arbete som strängt taget, medvetet eller omedvetet, utföres varje generation, möjligen fram till vår egen, av förflutna förefaller så bräddfyllda sig och sitt då nuet och det nära av att det ut att bli ringa eller ingen plats över för reflexioner över ser det något äldre arvet. l Sverige, för att välja ett av de nordiska länderna, kom det under stormaktstiden, då det okända och fattiga riket i en plötslig vitalitetsexplosion tumlade in den stora europeiska scenen, och i en huvudroll till köpet, att uppfattas som en nödvändighet att kunna peka på gamla och ädla och vi finner här redan på 1600-talet vad man anor, brukar kalla götisk renässans består både i ett lidelsefullt uten som forskande forntidens hemligheter och i ett stolt uppvisande av fynav den. Etthundrafemtio år senare, då nationalismen i Napoleonkrigens spår går värmande farlig löpeld Europa och då som en men genom romantiken söker folksjälens innersta, stiger åter Vikingarna ut ur ned från sin himmel, jättarna från bergen och sina gravhögar, asama trollen skogen. Det i detta skede som de intellektuellt och ur var

Svenskt kulturinnnehåll i ett internationellt perspektiv

opinionsmässigt ledande kretsarna i Norden under ett par generationer med stor kraft och intensitet arbetade fram den bild nordisk av särart och nordisk gemenskap som, låt vara i vag och utspädd form, utgör den förhärskande bilden i populärlitteratur, turistpropaganda och förmodligen också i de flesta nordbors föreställningsvärld. Vi fick en fornnordisk arkitektur och fornnordisk bildkonst en båda ting som knappast existerat i det gamla Norden och i varje som fall inte tillnärmelsevis haft den utbredning och den rikedom som 1800-talet med sin framväxande industrialism förmådde ge den. På samma sätt som gotikens gambla hus med cement och andra moderna material gjordes allt gamblare och dessutom allt fler, på samma sätt fick vi fornnordiska järnvägsstationer, kapell och pensionat. Just l800-talets göticism tillhandahåller ett särskilt tankeväckande ämne för betraktelser när nu Norden tycks stå tröskeln till en ny europeisk gemenskap. För Sveriges del kom det energiska odlandet av allt norrönt att utgöra ett slags kompensation för en förlorad stormaktsställning - man förhärligade det man obestritt hade kvar, när blivit med det man av östra broderlandet, de tyska provinserna och allt som varit rikets storhet men också dragit in det i farliga utrikespolitiska förvecklingar och samtidigt en motivering för politisk och kulturell isolering och ett underlag för idéer om en särskild förträfflighet, gör Norden som moraliskt överlägsen den depraverade kontinenten. Man kan rentav säga att göticismen och nordismen tillhandahöll en del av den ideologiska kosmetik som Karl XIV Johans och Oscar I:s nästan ängsliga neutralitetspolitik krävde. I Danmark blev nordismen framför allt lösen och ett fältrop i en det hotade rikets kamp mot Tyskland. Det är ingen slump att Danmark är vikingaarkitekturens främsta hemland. Medan det mer skyddade Sverige kunde kosta sig en och annan nygotisk fantasi även inom järnvägsarkitekturen, är det i Danmark efter 1848 och 1864 knappast möjligt att bygga rhenborgar; här är det, det heter som nysvenska, guldhornen, Gonn och Tyra Dannebod som gäller. Avviker man från det mönstret, är det för att söka sig till andra markerat danska glansperioder: de tidiga Valdemarernas tid och Kristian IV:s barock.

SOU 1994: 35

Även i Norge fick forntidens storhet bära upp den nyvaknade nationella självhävdelsen, fast man här liksom i Sverige förefaller att ha haft något större benägenhet att också låta det tidiga medeltida särskilt glansfullt i Norge, komma till tals. arvet, som var Något liknande gäller Island. Finlands sökande efter egna rötter äger rum vid samma tid men naturligt med andra förtecken. Den finska parallellen, som nog arbetar med helt andra förutsättningar än broderländernas, visar just därför med särskild tydlighet att kulten av det norröna i de övriga länderna i själva verket är ett element i en allmäneuropeisk historisk process: man tager vad man haver. Pendlingen mellan övermod och ödmjukhet är påtaglig, när Norden ställer sitt förflutna och sin egenart mot den stora världen därnere. Motsvarande attitydförändringar finner man överallt, inte minst hos de nationer som kan betraktas som helt centrala i Europa i t.ex. fransk England och Tyskland är svängningarna syn grannarna mellan arrogant förakt och modstulen beundran snarast mer dramatiska det är inte desto mindre nyttigt att komma ihåg de frestel- - men till osakliga hållningar och handlingar som denna osäkerhet inneser bär. De hotar de nordiska kompasserna med farliga eller i varje fall besvärande missvisningar. Så långt komna, låt ett ögonblick stanna inför spörsmålet vad oss efter denna granskning egentligen blir kvar av nordisk kulturell som identitet, om man nu vandrar den historiska tillbakablickens väg. Att vårt norröna förflutna knappast lämnat några nämnvärda materiella spår efter sig är varken förvånande eller nedsättande. Våra länder alltid glest bebyggda och bebodda. Vår forntid var byggde i trä och värmde sig med öppna eldstäder. Det förvånande är inte att så litet påminner vår tidiga historia. Det är tvärtom att om sådana byggnadsverk som katedralerna i Trondheim, Lund och Roskilde, Åbo och Uppsala alls möjliga i glesbefolkade länder av var idag ofattbar fattigdom. De viktigaste spåren vårt förflutna måste vi söka i idéer, attityav der och institutioner. Finns här någon reell originalitet att odla och att slå vakt i ett förenat Europa Varje försök att destillera fram så om svåråtkomliga och flyktiga ett så stort och mångsidigt essenser ur verklighet blir med nödvändighet godtyckligt. block av samtida

Svenskt kulturinnnehåll i ett internationellt perspektiv

Med det förbehållet skall jag pröva att under sju olika rubriker kort beröra några drag som jag tror är specifikt nordiska. Den klart uttalade utgångspunkten är, låt mig erinra om det, att vi principiellt och överallt där inte motsatsen påstås är delaktiga i den europeiska kulturen, är senkomna och perifera men dock fullmyndiga medlemmar. Det är avvikelserna från det generella mönstret som skall noteras. Först en iakttagelse som förefaller mig att alltför sällan framhållas, om den överhuvudtaget blir ihågkommen. De nordiska länderna är de enda i Europa, där samhällsutvecklingen förlöpt utan något egentligt reellt revolutionärt avbrott. Finland upplevde visserligen ett blodigt inbördeskrig, men det framstår mot bakgrund av den föregående och den efterföljande utvecklingen snarast som en utifrån påtvungen konflikt, ett eko av den ryska revolutionen. I Danmark ledde det allmäneuropeiska revolutionsåret 1848 till en snabb och vittgående konstitutionell förändring, men man kan inte tala om ett revolutionärt hugg genom historien. Norge och Sverige är extremfall. Där har förekommit statskupper, men inga revolutioner som verkligen i ett slag förändrat samhällsskicket. Stockholms nuvarande slott började byggas 1690-talet och togs i besittning såsom nybyggt av kungafamiljen år 1754. På dess inre borggård har sedan dess aldrig en folkhop, aldrig en upprorisk eller fientlig skara trängt in. Kontinuiteten är total och obruten. Det finns veterligen ingen annan

statschefsboning i världen som på detta sätt under 250 år trots alla

omvälvningar i övrigt behållit sin funktion och fått stå i fullständig fred. Alltför ofta glömmer man på tal om Europas historia att det land som ofta utpekas som det mest traditionsbundna och traditionsbevarande England i själva verket under ett halvsekels dramatiska - och sällan blodiga revolutionära paroxysmer, mellan 1640 och 1688, lade grunden till det samhällsskick som sedan skulle utvecklas i fred. Norden saknar motsvarigheter. Bristen på ålderdomlig bebyggelse liksom en viss traditionsfattigdom i seder och bruk förleder många betraktare att se Norden som i någon mening speciellt modem. Förhållandet är snarast det motsatta. Bebyggelsen har alltid varit gles, eftersom befolkningen har varit det, och elden har härjat.

Modernismen i levnadsmönster är i stor utsträckning snarare fattigmansrationalism än något annat; där det förflutna för de flesta kännetecknades framför allt av hårda livsvillkor, är det inte förvånande att övergav backstugan, vattgröten och vadmalsrocken så snart man man fick möjlighet att unna sig bättre kost och logi och behagligare dräkt. De element av arv och tradition som däremot uppfattats som kära och värdefulla har inte vårdats mindre i Norden än annorstädes snarare tvärtom. De nordbor som är gamla nog att minnas den omedelbara efterkrigstidens Europa lär inte vilja bestrida riktigheten i min iakttagelse: att återvända till Norden efter en resa till kontinenten under 1940talet och det tidiga 1950-talet var att utbyta ett hektiskt sönderslaget kaos mot en småstadspark, där tiden flöt i rofylld stillhet. Om obruten kontinuitet således är min första rubrik, är den andra historielöshet. Även här är Norden inte fullständig enhet. Det finns en viss naturlig logik i allt. Den relativa likgiltigheten gentemot det en förflutna är störst där haft minst anledning att vare sig kämpa man för att vinna identitet eller strida för att få behålla den eller få den en erkänd. Det är därför inte förvånande att det en gång sedan länge internationellt väletablerade och inte mycket lång tid till sin existens hotade Sverige uppvisar det klaraste exemplet en likgiltighet gentemot det egna förflutna, som för mindre gynnade utländska iakttagare kan te sig kulturfattigdom och barbari och som även för insom hemska bedömare framstår beklaglig misshushållning med som en knappa värdefulla kulturella resurser, som en lättsinnig försummen melse den personligheten och som en ansvarslöshet gentemot av egna ett inga andra än svenskarna själva kan svara för. I det arv som övriga Norden tycks situationen genomgående vara mindre påtaglig. När detta är sagt, måste det i sanningens namn tilläggas, att om historielöshet är en dårskap, kan inlevelsen i det egna förflutna urarta till besatthet. Historien, den och andras, kan bli en dödsfälla. egna Det finns framför allt i 1800-talets europeiska litteratur gott om exempel på hur talangfulla författare med historieintressets och historiekultens hjälp väckt till liv eller vidmakthållit aggressiva, revanschistiska eller imperialistiska hållningar, som visat sig ödesdigra i intressekonflikter, utan denna suggestiva bearbetning som kanske kunde ha funnit rationella lösningar.

Svenskt kulturinnnehåll i ett internationellt perspektiv

Jag talade nyss om vad jag kallade fattigmansrationalism som något för Norden karakteristiskt. Det förefaller mig som om denna den fattiges eviga predikament att göra det bästa av nödvändigheten också präglar skandinavisk historiesyn. - Man har varken råd eller tid att låta sig berusas historien av som källa till myter och legender; det är framför allt en praktisk receptbok för framtiden. Det är naturligt att den som vet att om han blickar tillbaka på det förflutna är det framför allt knapphet och möda han ser, snarare blickar framåt. i Historien blir inte ett nationellt berusningsmedel; det blir en arbetsuppgift, en nykter maning att streta vidare, att undvika detta, uppsöka detta, alltefter vad erfarenheten visar. Fattigdom har redan ofta nämnts. Icke desto mindre får ordet tillhandahålla min tredje rubrik. Jag vill hävda att talet det välmåenom de Norden bygger på primitiva missförstånd och förenklingar. Ingen har kunnat rätt definiera fattigdom och rikedom på det allmänna plan som här är i fråga. Det är sant att vi har vårt rikliga bröd, våra varma hus, våra bilar, husen fyllda elektronik och husav

hållsmaskiner, drägliga skollokaler, hyggliga bibliotek, god sjukvård

och en grundläggande trygghet mot nöd. Det är också sant att dessa nyttigheter är jämnare fördelade än de flesta håll. Intet av detta är emellertid unikt eller ens särskilt framträdande i jämförelse med det övriga Europa. Vi är bra mycket färre som skall hålla varje vägkilometer snöfri, bra mycket färre som skall betala en telefonledning eller hålla ett sjukhus i gång. Det är längre mellan skolorna, valfriheten är mindre. Om slott och kyrkor skall vi inte tala. I många stycken måste vi acceptera kollektiva standardlösningar och detta oavsett politiska idéer där våra rikare grannar kan välja en närbelägen och välförsedd marknadsplats. Fattigdomen är sällen en omtyckt följeslagare. I åtminstone ett hänseende är det en utomordentlig rådgivare: det är när det gäller konst, konsthantverk och boende. Jag har inga som helst betänkligheter när jag hävdar, att fattigdom jag tillåter mig tala om den svenska, som - C.J.L. Almqvist har förhärligat i en genial gjort nordiskt essä konsthantverk till det yppersta i Europa. Och jag tillåter mig uppmana de åhörare som har tid och intresse för sådant att vid nästa europaresa närmaste museum anställa jäm-

SOU 1994: 35

förelser mellan en dansk, finsk, norsk eller svensk karmstol från perioden 1770-1790 med motsvarande möbel från våra rikare grannar. Detta högst konkreta jämförelseobjeüct är det vältaligaste och mest övertygande jag vet. Det finns andra områden, där fattigdomen kanske gjort oss mindre goda tjänster när den varaktigt präglat Nordens särart i förhållande till det övriga Europa. Den rubrik jag skulle vilja välja är risken för andlig torftighet. Med några få lysande undantag Swedenborg och Kierkegaard är de allra främsta är sådana strömningar i europeiskt tankeliv som mysticism och asketism påfallande magert företrädda i nordisk idétradition. Jag citerar framstående svensk humanist, professor en Thure Stenström i Uppsala, som i ett numera klassiskt arbete om existentialismen noterar att denna tankeriktning haft svårt att väcka något mer omfattande intresse i Norden. Förutom tidsbundna yttre förklaringar kan också, säger mer Stenström, andra speciellt skandinaviska fenomen... ha medverkat, framför allt den tilltagande skepsis mot ideologier eller rentav idédebatt över, huvud kommit att utmärka både det politiska livet som och kulturdebatten. Bland förklaringsfaktorer uppräknar författaren avideologisering, front mot frälsningsläror, uppslutning kring välfärdstänkande, den empiriska forskningens ökande prestigel Jag är benägen att generalisera ytterligare. Naturligtvis har under intryck prestigefyllda kontinentala moderiktningar allehanda ordav prål förekommit vid våra universitet och i bladens kulturspalter. I stort sett förefaller emellertid viss butter nu, ingenjörsmässig, en tidigare bondsk valhänthet med abstrakta idéer att vara ett nordiskt drag, ibland kan komplicera effektiv kontakt med ordglada som medelhavsbor eller filosoferande tyskar. Vår skolastiska tradition hann aldrig växa sig stark, exalterad fromhet och privata bönemöten hos fattigt folk hölls strängt efter av präst och vid behov länsman, och hela den av folklig missunnsamhet präglade ordspråksfloran tomma tunnor och tigandets guld vittnar om hur suspekt en välhängd tunga är ibland oss. om

lThure Stenström. Existentialismen. Studier i dess idétradition och litterära yttringar 1966, fjärde uppl. 1991. 8 f

Svenskt kulturinnnehåll i ett internationellt perspektiv

Asketismen som frestelse måste man tydligen vara betydligt mer gynnad än nordborna för att alls begripa. Termen folklig är därmed framförd. Det är min nästa rubrik och den är utomordentligt viktig. Den kanske allra mest påtagliga nordiska särarten det kulturella området förefaller mig att bestå däri att folkliga, icke-lärda och icke-aristokratiska, kulturyttringar här längre och i större omfattning än annorstädes nått en erkänd om också inte jämbördig ställning vid sidan av den fömäma och akademiska högkulturen.

Återigen måste nyansskillnader mellan Nordens länder framhållas.

Som genomsnittsomdöme är det sagda emellertid sant. Den östnordiska och norska bondefriheten genom århundradena, de relativt sett smala sociala klyftorna, den relativt starka sociala rörligheten och analfabetismens tidiga utrotande har rimligtvis betytt mycket för att grunda denna attityd. Idag odlas sedan länge folkkultur i olika former överallt i Europa; men den odlas för sin särarts skull, som en artificiellt upprätthållen, museal fritidsverksamhet; det betyder inte att bondediktning och arbetarlitteratur skulle uppfattas som på allvar likställd med, än mindre som en del av, den litterära och konstnärliga högkultur i som obruten tradition från antiken ger uttryck de ledande samhällsskiktens idéer, ideal och problem. En verklig, någorlunda likaberättigad ock i begynnelsen mycket om smal bonde- och arbetarlitteratur fanns i Sverige i varje fall kort efter sekelskiftet: från 1920-talet var den även till omfånget betydande, och redan vid denna tid var denna litteraturs position oomtvistad. Kanske har man rentav i sin iver att den underlåtit att anamma diskutera vissa problem, som vunnit att dryftas öppet. Det är ingen överdrift att hävda, att de stora europeiska kulturländerna än idag saknar reella motsvarigheter till denna litteratur. I detta sammanhang måste nämnas ett svenskt, finskt och norskt särdrag, som bör sättas i relation till det starka folkliga inslaget och som är av betydelse för nordbornas europakontakt. Det är amerikanismen. Med undantag för Irland har ingen annan del av Europa så tidigt sett en så stor procentuell andel av den befolkningen egna emigrera. Relationen till det stora landet i väster blev ovanligt aktiv, och den blev i hög grad de breda folklzagrens sak. Det var väsentligt att de till

SOU 1994: 35

skillnad från senare, slaviska och sydeuropeiska, emigranter inte var illitterata. De skrev brev hem. Från Amerika strömmade brev, pengar, rykten om jämlikhet och obegränsade möjligheter, sekter och folkrörelser tillbaka till de hemmavarande. I den omfattning nordiskt kulturliv är mer folkligt präglat än fallet är annorstädes i Europa, i samma omfattning har det också djupa och trots de senaste årtiondenas utveckling alltjämt starka element av amerikanskt ursprung, och det kan inte uteslutas att detta utgör ett visst hinder mot en mer omfattande kulturell integration. En annan negativ aspekt av utvecklingen, åtminstone i Sverige, är att landet numera så gott som helt saknar den s.k. bildade publiken: ett tillräckligt brett skikt med tillräckliga kunskaper, tillräcklig ansvarskänsla, tillräcklig säkerhet och tillräckligt, bl.a. ekonomiskt, inflytande för att fullgöra ett aktivt domare-, gynnare- och ibland skarprättarevärv i kulturella angelägenheter. Rollen spelas i Sverige idag av andra kategorier, dels en funktionärsgrupp med offentliga medel i kassakistan, dels massmediefolk som varken intellektuellt eller i övrigt förmår uppbära funktionen. Det behöver knappast sägas, att samtidigt som detta är nära nog ofrånkomligt i ett litet land med homogen tradition och små ekonomisk-kulturella klyftor men också med kulturpolitiska ambitioner utgör det en fara för kulturlivets spontana växt och frihet. Avslutningsvis två mer speciella drag i Nordens kulturella porträtt. Först och främst är det anledning peka konkreta samhälleliga institutioner, som faktiskt har med vår urgamla historiska särställning i det romantiserade Europas periferi att göra. För jurist är frestelsen närliggande att peka hur ålderdomlig en hur starkt präglad ättesamhället vår fastighetsrätt var intill helt - av sen tid. På det konstitutionella området representerar Sverige med sin utanför England unika obrutna parlamentariska utveckling, med sådana uppfinningar som ombudsman och allmänna handlingars offentlighet, särpräglad erfarenhet för vilken det kontinentala en Europa på goda grunder visat intresse och respekt. Det mest tilltalande nordiska särdraget har jag sparat till sist. Det är förhållandet till naturen. Jag minns hur jag sommaren 1947 i Frankrike jag var femton år och det var min första utlandsresa - varje regnfri söndag under juli månad i sällskap med den familj där

Svenskt kulturinnnehåll i ett internationellt perspektiv

jag bodde, i en nordfransk by, företog något hette se som promener sur la colline. Det gjorde vi. Vi promenerade i god ordning den närbelägna höga och vackra trädbevuxna kullen. Det var en eminent social handling. Med natur hade det för mig ganska litet att göra. En gång, när de andra gått litet före, rullade jag mig i gräset, hemma, det och det rök damm som men var vasst om det. I rättvisans namn skall tilläggas, att jag några år både senare rullade i mjukt fuktigt gräs och badade i floden Huisnes bruna vatten. Det har mer av hemmasmak, även här det social handling. men var en Den kontinentala, liksom den engelska, naturrelationen kan vara oerhört intensiv, vara innerlig, svärmisk, vad vill. Men äter man man naturen med dessertsked, där nordborna gör det med slev. Det finns ett drag av linnéansk saklighet, återigen bondsk pragamatisk fattigen manssaklighet, med djupa lyriska övertoner, i det nordiska naturförhållandet. Det är sagt utan alla vitsförsök det är naturligt. - - Den store tyske humanisten Ernst Robert Curtius diskuterar Hölderlins och Wordsworths naturupplevelse. I båda fallen är den religiös, det är form fromhet, exalterad eller platonsk. Men, en av tilllägger Curtius, att sammanföra den eviga naturuppenbarelsens budskap med arbete och trafik, med industri och vardagsverklighet, det var kanske möjligt endast i den världen. Det den amerinya var kanska andens verk.2 Det är Ralph Waldo Emerson Curtius som åsyftar. För nordbo ligger frågan nära inte Curtius förbisett en om den del av Europa som påminner mest det förindustriella om Amerika och den tidiga, ännu glesa industrialismens USA, där natur och arbete utgjorde en odelbar förening, samlad arbetsuppgift en som människan betraktar i det osentimentala men ändå starkt känslobundna vardagsperspektiv i vilket bonden blickar sin ägandes skog. Om det perspektivet får överleva, i Norden i ett som trätt närmare förbindelse med det övriga Europa, det beror i främsta på rummet oss själva: på det värde vi sätter våra särdrag, det pris vi beär redda att betala för att behålla dem och den klokhet och kraft vi är mäktiga både i försvaret av dem och i skapandet värden där de av nya lever vidare.

2Emst Robert Curtius, Kritische Essays zur Europäischen Literatur 1950, 3 uppl Bern 1963, s. 200.

SOU 1994: 35

Att Europa har utrymme för egenheter, därom vittnar alpländerna, liksom de intensivt regionalistiska provinserna i andra perifera delar kontinenten. För den som inte har vett, mod och styrka att hävda av sin ärvda jord spelar det ingen roll vilka grannelag han väljer. Han kommer ändå att förlora sitt arv.

3 Sveriges internationella kulturella

samarbete

3.1 Bakgrund

Det svenska samhällets internationalisering har påtagligt ökat under det senaste årtiondet. Det har skett genom att världen utanför Sverige kommit närmare på olika sätt. Det som visas i TV, invandringen, resor utomlands, handel, sport och turism, har ökat de internationella kontakterna. Sverige har alltid haft kontakter med omvärlden, men under det senaste decenniet har dessa blivit mer frekventa och fått ökad räckvidd. Numera nås så gott som alla invånare dagligen av impulser från andra länder och kulturer. Betydelsen av det internationella samarbetet och internationella kontakter inom kulturens område har ofta betonats. I propositionen om kulturpolitiken 1975762135 framhålls att ett av målen för kulturpolitiken är att främja ett utbyte av erfarenheter och idéer över språk- och nationsgränserna. Vidare sägs att ett levande kulturliv förutsätter impulser från andra kulturmönster än vårt eget. De internationella kontakterna bidrar också till att främja förståelse mellan människor i Sverige och i andra länder, liksom mellan olika grupper inom vårt lands gränser. Kontaktema med andra länder har ökat i betydelse inte minst till följd av det stora antalet invandrare i vårt land. I utredningen om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet SIK-utredningen, 1978:56 redovisas olika principfrågor i anslutning till kulturutbyte. Bland olika motiv för att stödja kulturutbyte kan särskilt framhållas att ökade kunskaper kan bidra till att övervinna fruktan och misstänksamhet mellan människor från olika länder. Det är inte skillnaderna i vanor och tänkesätt, men oförmågan att förstå och acceptera dessa skillnader som skapar barriärer mellan människor. Kontakter och utbyte kan bidra till den insikt och den respekt för olika särarter som är en förutsättning för fredlig samlevnad mellan länder och folk. I den nationella kulturpolitiken ingår olika verksamheter med syfte att främja de internationella kulturella kontakterna. SIK-utredningen 35,

SOU 1994: 35

betonar att statens roll är att underlätta och stimulera internationella kontakter, medan däremot innehållet i första hand är en angelägenhet för kulturlivet. Kulturlivets självständighet och forskningens frihet upphör inte vid det egna landets gränser. Kulturens ökade betydelse inte bara från kulturpolitiska utgångspunkter visas av svårigheterna i arbetet med det nyligen slutna GATT-avtalet att från ekonomiska utgångspunkter i ett handelsavtal behandla kulturprodukter, dvs. filmer och TV-program, som en vara bland andra varor. Nödvändigheten att skapa ett kulturellt undantag för dessa utgår från de kulturella värden de representerar och varor inte från den ekonomiska betydelse som kulturindustrin förvisso också har. I beskrivning av det internationella samarbetet inom kulturen området bör det inledningsvis framhållas att en mycket omfattande del kontakterna och samarbetet sker utan att de redovisas i statisav tiska tabeller, sammanställningar eller dylikt. De kan inte kvantifieras och formerna kan inte heller generella beskrivningar. De uppstår ges spontant och i många fall personlig nivå; konstnärligt yrkesverksvenskar möter kolleger från andra länder, svenskar deltar i samma internationella konferenser anordnade av frivilligorganisationer s.k. Non-Governmental Organizations, NGOzs, iakttagelserna gäller också den humanistiska, teologiska, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningen som många punkter påverkar kulturlivet. Dessa kontakter tas inte i nedanstående beskrivningar. upp Mot bakgrund kommitténs mandat har beskrivningen av interav nationellt kulturellt samarbete regerings- och myndighetsnivå gjorts något utförligare. Det har dock självfallet inte varit möjligt att ens här kartlägga alla kontakter. En bedömning det framtida internationella perspektivet på av kulturpolitiken måste relateras till dagens situation. De områden som omfattas kulturpolitiken är i dag i själva verket alla olika sätt av också internationella. Konstnärlig verksamhet i skilda former utsätts för internationella jämförelser eller skapas för en internationell miljö. Ett exempel är svenska kompositörer och textförfattare till populännusik skriver texter engelska och komponerar med syfte som att bli framgångsrika på internationell marknad. Den nationella en publiken efter uppmärksamhet bedöms vara för liten. Man strävar

Sveriges internationella kulturella samarbete

och framgång hos en större publik, utanför landets gränser. Många svenska populännusiker har också varit mycket framgångsrika. Men även det omvända förhållandet är giltigt: s.k. etnisk musik, med rötter långt från svensk musikalisk tradition röner stor uppskattning här vid folkmusikfestivaler eller då den på annat sätt presenteras för svensk publik. På motsvarande sätt kan olika konstnärliga uttrycksformer beskrivas: skönlitteratur och dramer översätts från svenska språket och läses och spelas i andra länder. Den svenska publiken möter översatt litteratur och översatta skådespel. Skådespelare, regissörer m.fl. erbjuds att gästspela utomlands. Ibland kan hela föreställningar flyttas över gränserna och t.o.m. framföras originalspråk. Det finns också exempel nutida svenska bild- och fomikonstnärer som arbetar med inriktning mot en publik som är större än den svenska. De flesta konstnärligt yrkesverksamma har därför ibland till skillnad från verksamma inom andra områden ett behov av att nå publik och mottagare utanför det nationella området. Eftersom kulturella produkter och produktioner ofta uppskattas och sakkunnigt bedöms i andra miljöer är det av stor betydelse för de kulturellt yrkesverksamma att de har möjlighet att kontinuerligt möta kolleger och publik från andra länder. Även publiken har ett behov av att ta ställning till kulturella produkter och produktioner från andra länder, inte bara för att få en välgörande distans till den egna kulturen, utan också för att berikas av nya och annorlunda intryck. Behovet av internationella kontakter och utbyte hos de konstnärligt verksamma liksom hos publiken är känt, accepterat och eftersträvat. I detta avseende är det också som redan antytts relevant att ta högre upp utbildning och forskning inom humaniora. I många länder följer gränsdragningen mellan kultur och vetenskap inom just dessa ämnesområden andra linjer än vad som blivit vanligt i Sverige. Högre utbildning och vetenskapligt arbete inom dessa discipliner förutsätter i många fall kontakter över de nationella gränserna. De internationella kontakterna kan vara av avgörande betydelse för kvaliteten på det vetenskapliga arbetet. En viss andel av de studerande vid universiteten har alltid kommit från något annat land. De senaste årens utbyggnad av utbytesprogram mellan universitet och högskolor inom det nordiska samarbetet, inom

SOU 1994: 35

EU och därutöver har ytterligare underlättat den akademiska rörligheten.

3.2 Internationellt samarbete

I FN-systemet behandlas kulturfrågor i UNESCO, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Organisationen har för närvarande drygt 180 medlemsländer. Singapore, Storbritannien och USA är för närvarande medlemmar. Av UNESCO:s reguljära budget ca 223 miljoner dollar per år

ca 1 700 miljoner kronor anslås ca 20 miljoner dollar ca 170 mil-

joner kronor till kulturprogrammet. Inte fullt tio procent av den reguljära budgeten avser kulturella verksamheter. Inkluderas de extra-budgetära bidragen främst biståndsmedel uppgår den totala

omslutningen till ca 385 miljoner dollar ca 3 100 miljoner kronor

och kostnaderna för kulturprogrammet till nästan 40 miljoner dollar,

ca 320 miljoner kronor dvs. strax över tio procent.

Programmet behandlar bl.a. bevarande av världens kulturarv och har uppgifter i anslutning till Världsarvskonventionen och Världsarvslistan, dvs. den förteckning över världens natur- och kulturarv , som skall bevaras. Upptagna listan är bl.a. Drottningholms slott med omgivningar, Engelsbergs bruk och Birka Hovgården. UNESCO främjar internationellt kulturellt samarbete avseende kulturidentiteter och kulturellt utbyte. Man studerar vidare böckernas och läsningens roll i olika länder. Inom mediaprogrammet, som omfattar omkring sex procent av den

totala budgeten ca 14 miljoner dollar eller ca 120 miljoner kronor

syftar merparten av verksamheten till att främja ett fritt informationsflöde genom utbildning etc. UNESCOs arbete utmärkes av att ibland till skillnad från man andra internationella organisationer eftersträvar ett nära samarbete med icke-statliga organisationer NGO. Många av dessa organisationer erhåller bidrag av UNESCO för att utföra vissa programuppgifter. Några av dem har också kontor i UNESCO-byggnaden. Genom detta nära samarbete kan de icke-statliga organisationerna försäkra sig om inflytande på programmets utformning och genomförande. Exempel på sådana organisationer är bl.a. ICOM Inter-

Sveriges internationella kulturella samarbete

national Council of Museums, ITI International Theatre Institute och IMC International Music Council. Under senare tid har UNESCO:s mest betydelsefulla uppgift inom kulturområdet varit beslutet om Kulturårtiondet 1988-1997. FN har proklamerat årtiondet och UNESCO utsetts att vara samordnande myndighet inom FN-systemet. En av de viktigaste uppgifterna under Kulturårtiondet är upprättandet av Världskommissionen för Kultur och Utveckling. Kommissionen leds av FN:s förre generalsekreterare Perez de Cuellar. Dess rapport, som förutsätts bli handlingsinriktad och p0licy-oriented, skall presenteras 1995. I Sverige har inrättats en nationell kommitté för kulturårtiondet. I kommittén ingår företrädare för flera myndigheter och organisationer bl.a. Statens kulturråd, SIDA, Svenska institutet och Skolverket. Däremot är inte vare sig universitetsväsendet eller exempelvis Vitterhetsakademien representerade vilket förtjänar påpekas. Den svenska kommittén har som övergripande teman för sitt arbete valt Det mångkulturella samhället möjligheter och problem samt -

Östersjösamarbete. Kommittén utarbetar årligen rapport över

en verksamheten. Världskommissionen för Kultur och Utveckling tillsattes delvis svenskt initiativ. De nordiska UNESCO-kommissionerna och de nordiska ledamöterna av UNESCO:s styrelse var mycket aktiva i förarbetet inför Kommissionens tillsättande och i utarbetandet av dessa mandat. Svenska Kulturdepartementet inbjöd kommissionen sommaren 1993 att hålla sitt regionala möte för Europa och ett arbetsmöte i Stockholm.

3.3 Europeiskt samarbete

Europarådets kultursamarbete

Kultursamarbetet inom Europarådet grundas på 1954 års Kulturkonvention som ger möjlighet även för länder som inte är medlemmar av Europarådet att delta. Kulturkonventionen inkluderar också samarbete inom utbildningsområdet. Sedan bl.a. de baltiska staterna tillträtt Kulturkonventionen har idag 36 stater anslutit sig. Under 1992 gjordes en studie över den framtida inriktningen av kultursamarbetet. Kultursamarbetet bedrivs inom fyra specialkom-

SOU 1994: 35

mittéer där kulturkommittén och kulturarvskommittén kan sägas svara för det egentliga kulturella samarbetet. Budgeten för kultursamarbetet omsluter ca tio miljoner franska francs, varav omkring sju miljoner avser kulturkommittén och ungefär tre avser kulturmiljövårdsuppgifterna. Europarådet har avsatt särskilda medel för satsningar i nya medlemsländer, i främst öst- och centraleuropeiska länder. En del av dessa medel kan användas till kulturverksamheter. Europarådets främsta insatser inom det kulturpolitiska området under senare tid är de s.k. examinationema länderförhör av nationell kulturpolitik. Modellen har valts från OECD, som länge examinerat bl.a. utbildningspolitiken i medlemsländerna. Examinationen innebär att en grupp fristående experter från andra länder, mot bakgrund av en nationell beskrivning av kulturpolitiken i det examinerade landet, granskar politikens utformning och genomförande. Hittills har den franska, svenska och österrikiska politiken granskats. Granskning pågår av den nederländska kulturpolitiken. Denna typ av bedömning av nationell kulturpolitik är idag den enda examination av detta slag som görs. Frågan om modellen också kan användas internationell nivå, t ex av UNESCO, har diskuterats. Europarådet är också engagerat i program avseende europeiska kulturvägar där de nordiska länderna medverkar i delprojekten Hansavägar och Vikingavägar.

Europarådets mediesamarbete

Grunden för Europarådets arbete med massmediefrågor är artikel 10 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Denna juridiska bakgrund präglar till viss del arbetets inriktning. Samarbetet leds av en styrkommitté, som disponerar en budget om ca 2,5 miljoner franska francs. Under kommittén sorterar olika arbets- och projektgrupper samt kommittéer i vilka det egentliga arbetet bedrivs. Arbetet består till övervägande del av två slags uppgifter: utredningar och internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt utarbetande av internationella normer, deklarationer, resolutioner och konventioner. De frågor som behandlas är bl.a. Journalistisk frihet och mänskliga rättigheter, - Public service i framtiden, -

Sveriges internationella kulturella samarbete

Mediekoncentration och pluralism -

Åtgärder mot piratkopiering.

-

EES-avtalet Vid årsskiftet 1993-94 trädde EES-avtalet i kraft. Målet för EES-avtalet som ingåtts mellan EG och EFTA-länderna utom Schweiz och inledningsvis även Lichtenstein, är att med enhetliga regler främja handel och övrig ekonomisk samverkan mellan parterna i syfte att skapa ett enhetligt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. Avtalet är väsentligen ett folkrättsligt avtal av sedvanlig typ men har särdrag som hänger samman med dess nära samband med det EGrättsliga systemet. Det innehåller en huvuddel med de materiella bestämmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital de fyra friheterna samt s.k. angränsande politikområden. Denna del motsvarar den primära EG-rätten, i första hand Romfördragets regler. Dessutom finns bestämmelser om de olika institutioner som etableras genom avtalet. De fyra friheterna bygger framför allt ett förbud mot särbehandling på grund av nationalitet. Länderna är också förpliktade att samarbeta, så att inte strävandena att förverkliga målen med EES-avtalet försvåras eller äventyras. Fri rörlighet för varor och tjänster förutsätter ett system för fri konkurrens. Genom avtalet övertas de regler konkurrensområdet som gäller enligt Romfördraget. Ett avsnitt i EES-avtalet innehåller övergripande bestämmelser med anknytning till de fyra friheterna. De gäller fem områden: sociala frågor bl.a. jämställdhet, miljö, konsumentskydd, statistik och bolagsrätt. Syftet med gemensamma regler det sociala området är bl.a. att bidra till bättre arbetsförhållanden och bättre levnadsstandard för arbetstagare. EES-avtalet omfattar därutöver en rad angränsande områden för gemensam politik, som inte hänför sig direkt till de fyra friheterna men som har ansetts utgöra viktiga komponenter i ett utvidgat europeiskt samarbete. Sammanlagt omfattar samarbetet tolv delområden, däribland forskning och utveckling, utbildning och turism samt regional utjämning. EES-avtalet reglerar även andra former av samarbete mellan parterna, i första hand EFTA-ländernas deltagande i EG-program. Inom

SOU 1994: 35

EG:s ram har flera samarbetsaktiviteter vuxit fram vid sidan av dem som bygger lagstiftning. Aktiviteterna växlar från dialog mellan medlemsländerna och kommissionen till regelrätta Samarbetsprogram. EFTA-länderna har på olika sätt kunnat medverka i arbetet, men genom EES-avtalet har en effektivare struktur för samarbetet lagts fast. Avtalet ger en hög grad av flexibilitet i valet av samarbetsform. Den vanligaste formen blir sannolikt att EFTA-länderna deltar i ett EG-program. Men avtalet ger också möjlighet för andra former t ex projekt eller nära samordning av aktiviteter som olika gemensamma parter bedriver. I fråga rörlighet för personer skapar EES-avtalet förutsättom ningar för arbetsmarknad. Reglerna omfattar socialfören gemensam säkringsskydd för migrerande arbetstagare m.fl., etableringsrätt för självständiga näringsidkare, ömsesidigt erkännande av examina och förenklad gränskontroll. EES-medborgarna får alltså rätt att utan krav på arbetstillstånd ta arbete var som helst inom hela EES-området, inneha anställning och stanna kvar efter anställningens slut. Vissa offentliga tjänster är emellertid undantagna. Diskriminering grund nationalitet får inte förekomma i fråga om sysselsättning, lön och av andra arbetsvillkor. Etableringsfriheten inom EES gäller både fysiska och juridiska Friheten omfattar rätt att uppta och utöva personer. självständig förvärvsverksamhet på de villkor som etableringslandet föreskriver för sina egna medborgare. För att människor ett smidigt sätt skall kunna utnyttja sin rätt till fri rörlighet har denna rätt kompletterats med ett heltäckande system för att säkerställa den sociala tryggheten för personer som flyttar. Ett tänkbart hinder för arbetande människors fria rörlighet har varit svårigheterna att jämföra olika utbildningar och kompetenser. Inom EG har sökt undanröja detta problem genom att skapa man regler för ömsesidigt erkännande av utbildnings- och examensbevis och andra behörighetsbevis. Genom EES- avtalet och de anpassningar görs inom EFTA- länderna kommer alla EES- medborgare som nu även denna punkt att omfattas av ett enhetligt regelsystem. Reglerna för den gemensamma arbetsmarknaden öppnar möjligheter för svenska medborgare som så önskar att söka sig ut i Europa. På samma villkor kan också andra EES-medborgare söka sig till Sverige och svenska företag rekrytera inom hela EES-området.

Sveriges internationella kulturella samarbete

Erfarenheterna från den nordiska arbetsmarknaden och från arbetsmarknaden inom EG tyder inte att det kommer att röra sig om något större antal människor flyttar till andra länder för som längre tid. Den gemensamma EES-arbetsmarknaden kan främst väntas ha vissa utjämnande effekter mellan brist- och överskottsområden.

Kulturpolitiken

EES-avtalet tar upp kulturpolitiken i form av två deklarationer. I den ena fästs uppmärksamheten att de fyra friheterna inom EES-området också kommer att få kulturpolitiska konsekvenser. Detta framhålls som ett motiv för att stärka och bredda det kulturpolitiska samarbetet i syfte att skapa bättre förståelse mellan folken i det mångkulturella Europa och för att skydda och utveckla det nationella och regionala kulturarv som berikar den europeiska kulturen sin genom mångfald. Den andra deklarationen innehåller en avsiktsförklaring om etablerandet av ett samarbete kring handeln med kulmrföremål.

Medieområdet

I EES-avtalet ingår även audiovisuella tjänster, därmed gäller också EG-direktivet om TV utan gränser för Sverige. I direktivet ses televisionen som en möjlighet att förverkliga och stärka gemenskapens övergripande mål, integrationen. Medlemsländerna skall eliminera olikheter i de nationella systemen kan utsom göra hinder för fri rörlighet. Man vill uppnå rättvisa konkurrensvillkor för produktion och distribution inom Gemenskapen hinutan der för allmänintresset public interest och utan att försvåra möjligheterna att bevara och förstärka kulturell mångfald. Särskild vikt skall läggas vid utvecklingen av audiovisuell produktion och distribution i länder med låg produktionskapacitet eller i små språkområden.

EG Länge sågs kultur endast som en egenskap hos handelsvara, kulturen produkter definierades som varor och tjänster. EG intresse bestod :s

SOU 1994: 35

mest de industribetonade delarna av kultursektorn, t.ex. film, av mer TV och videobranschen. Fram till 1980-talet ägnade EG föga politisk uppmärksamhet åt kulturfrågorna, främst beroende att de inte fanns med i Romfördraget och att EG därför inte hade befogenhet att fatta beslut direkt avsåg kulturområdet. Flera av medlemslänsom derna ville heller inte diskutera kulturfrågor, eftersom man ansåg nationella angelägenheter och andra länder t.ex. Fördessa vara bundsrepubliken Tyskland kunde inte agera det internationella planet eftersom kulturfrågor föll under delstatliga kompetenser. Med tiden kom inställningen inom EG att förändras. Ett kultursamarbete kom successivt att byggas upp inom EG utanför Romfördragets l fall fastslogs att kulturpolitiken kunde ha rimliga skäl ram. ett par att avvika från gällande regler för andra områden. Kulturellt samarbete kom alltmer att betraktas som ett viktigt Supplement till den ekonomiska och politiska integrationen. Samarbetet innefattade stödinsatser och vissa stipendier men också regelbundna överläggningar mellan medlemsstaternas kulturministrar. Redan innan Maastrichtfördraget trädde i kraft utarbetades en handlingsplan för det kulturella samarbetet. Handlingsplanen bygger utredning New Prospects for Community Cultural Action i en kommissionens insatser de närmaste åren lades vilken ett program för fram. Utredningen presenterades innan Maastrichtfördraget trätt i kraft.

Maastrichtfördraget EU - I och med Maastrichtfördraget och dess godkännande skapades en helt bas för det kulturarbetet. Kulturverksamheter föreny gemensamma kommer för första gången i fördragstext, och de gavs så sätt en en plats i unionens regelsystem. På sätt och vis kan Maastrichtfördraget sägas innebära vändpunkt för kulturområdet i och med att en ny en artikel kultursamarbete ingår i fördraget. Samtidigt bekräftar det om utveckling pågått under längre tid. Artikeln är framförallt en som en precisering i rad avseenden i förhållande till de nationella en en kulturpolitiska insatserna. Maastrichtfördraget innebär ett klargörande av ansvarsfördelningmellan vad unionsorganen förutsätts för och vad som förblir en svara

Sveriges internationella kulturella samarbete

hos de nationella myndigheterna. EU skall arbeta för att medlemsländerna fritt får utveckla sin egen kultur under det att nationell och regional mångfald respekteras, samtidigt det som gemensamma kulturarvet betonas. EU:s uppgifter kulturområdet tas upp i den artikeln 128 nya vilken ingår i fördraget. Artikeln består av fem punkter med följande lydelse: 1 Gemenskapen skall bidra till kulturens blomstring i medlemsstaterna, varvid den skall respektera deras nationella och regionala mångfald samtidigt den framhäver det som gemensamma kulturarvet. 2 Gemenskapens insatser skall syfta till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet följande områden: förbättring av kunskaperna om spridningen de europeiska - av folkens kultur och historia. bevarande och skydd av det kulturarv .är europeisk - som av betydelse, icke-kommersiellt kulturutbyte, att stödja konstnärligt och litterärt skapande, inbegripet inom den audiovisuella sektorn. 3 Gemenskapen och medlemsstaterna skall främja samarbete med tredje land och de behöriga internationella organisationerna på kulturområdet, särskilt Europarådet. 4 Gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna i sitt handlande i förhållande till andra bestämmelser i detta fördrag. 5 För att bidra till att de mål i denna artikel uppnås som anges skall rådet: i enlighet med det förfarande i artikel 189b, efter - som anges samråd med Ekonomiska sociala kommittén och Regionala kommittén, vidta stimulansåtgärder dock inte skall som omfatta harmonisering av medlemsstaternas lagar och författningar. Rådet skall under hela det förfarande i som anges artikel l89b fatta sina beslut enhälligt. genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen anta rekommendationer.

SOU 1994: 35

Det kan här sin plats att påpeka att översättningen av artikel vara 128 till svenska kunde varit mer exakt. I punkt 5 sägs i den svenska översättningen vidta stimulansåtgärder dock inte skall omfatta som harmonisering medlemsstaternas lagar och författningar. Origiav naltexten i engelsk version säger shall adopt incentive measures, excluding harmonization of the laws and regulations of the any Member States. I den tyska versionen sägs Fördermassnahmen unter Ausschluss jeglicher Harmonisierung der Rechts- und Verwaltungsvorschriften der Mitgliedstaaten, dvs. i de båda originalversionerna talas att harmonisering är uteslutet, medan den till svenska överom satta formuleringen är inte omfatta. Formellt sorterar EG:s kulturella aktiviteter under DG X, direkför information, kommunikation och kultur, medan bibliotekstoratet frågor däremot hamnat under DG XII telekommunikationer och dataindustri. DG X har utgivit en handlingsplan, baserad rapporten New Prospects for Community Cultural Action. utgångspunkt beslöt rådet och Gemenskapens Med rapporten som kulturministrar vid ett möte i november 1992 om riktlinjer för Gemenskapens kulturinsatser. De är utformade med Maastrichtavtalets artikel 128 grund och innebär en tolkning och precisesom ring artikeln. Inledningsvis pekar man även behovet av riktav linjer inför ikraftträdandet unionsfördraget. De bör bygga en av respekt för nationella och regionala skillnader samtidigt som man framhåller det gemensamma kulturarvet. Fördraget har byggt in betydande garantier för upprätthållandet av nationell kulturpolitik inom för de grundläggande princien ramen perna. Vad unionen skall syssla med på kulturområdet anges i fyra

punkter: förbättring kunskaperna om och bättre spridning av de euro- - av peiska folkens kultur och historia. bevarande och skydd det kulturarv som är av europeisk beav tydelse. främjande icke-kommersiellt kulturutbyte, - av stöd konstnärligt och litterärt skapande, även inom film och TV. - EU:s insatser skall icke sträva efter att harmonisera nationella regler på området utan bibehålla och utveckla en europeisk kulturidentitet. Fjärde området är mycket vitt och omfattar vad som kan sägas

Sveriges internationella kulturella samarbete

vara kulturpolitikens kärnområden: konstnärligt och litterärt skapande, inbegripet inom den audiovisuella sektorn. Här nämns inte hela medieområdet där man sedan länge verkat i kraft av EGzs ekonomiska mandat. Att det utesluts innebär att det kan bli föremål för harmonisering. Ett viktigt skydd mot ingrepp i en nationell kulturpolitik återfinns även i andra tillägg till Romfördraget. Här kan nämnas bestämmelsen om statsstöd, artikel 92, som föreskriver att statsstöd som snedvrider konkurrensen genom att gynna vissa företag är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. I Maastricht har gjorts ett tillägg till artikeln art. 92.3 där det sägs att det är förenligt med den gemensamma marknaden att ge stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom Gemenskapen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Artikel 128 punkt 4 kan komma att få stor betydelse. Gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna i sitt handlande i förhållande till andra bestämmelser i detta fördrag De formella styrmedlen är betydelsefulla i Gemenskapen. Utslag av Domstolen har en långt större betydelse än rättsliga bedömningar i svensk kulturpolitik, där sådana knappast förekommer. Domstolen får genom kulturartikel 128.4 en helt ny möjlighet att ta kulturaspekten i beaktande där den tidigare endast haft att beakta ekonomiska aspekter. Ofta yppas farhågor att Gemenskapens medlemmar skulle förstärka samarbetet sinsemellan så att det går ut över samarbetet med omvärlden. I punkt 3 i artikel J28 fastslås att Gemenskapen och medlemsstaterna skall främja samarbete med tredje land och behöriga internationella organisationer kulturområdet, särskilt Europarådet. EU:s kulturprogram beskrivs i bilaga

En gemensam kulturpolitik

Maastrichtavtalet betonar vikten av kulturens blomstring i medlemsländerna varvid Gemenskapen skall respektera den nationella och regionala mångfalden. En harmoniserande kulturpolitik är alltså utesluten. Det finns dock flera håll en viss skepsis och avvaktande hållning till en sådan politik.

SOU 1994: 35

EG:s beslut har ofta formen av uppdrag till eller krav medlemsländema. Sådana uppdrag eller krav kan vara svårformulerade inom kulturområdet, särskilt eftersom det uttryckligen sägs i Maastrichtfördraget att man skall främja den kulturella mångfalden. Eventuella ambitioner att utarbeta en kulturpolitik med harmoniserande och förenhetligande syften är alltså direkt otänkbara. Maastrichtavtalets formuleringar ger också underlag för en avvaktande inställning till en gemensam kulturpolitik, eftersom alla förslag skall presenteras efter samråd med Ekonomiska och sociala kommittén och den Regionala kommittén. Dessutom skall Rådet vara enhälligt. Det är väl känt att det finns olika uppfattningar mellan medlemsländerna. Artikel 128 kan sägas vara en kompromiss mellan dem som önskade att kulturen skulle ingå för att därigenom kunna vidga Gemenskapens områden och dem som önskade en begränsning av uppgiften. Denna skillnad i uppfattning kan i många fall förklaras av ländernas interna struktur och historiska traditioner, t.ex. tillhör kulturpolitiken delstaternas område i Tyskland, i Storbritannien har länge funnits ett mycket svagt intresse för en nationell kulturpolitik, medan den givits en stark ställning i Frankrike. Det förefaller därför inte troligt att man avser att utarbeta en gemensam politik. Däremot kommer man att utveckla ett mer sammanhållet och tydligare program inom kulturområdet. Med utgångspunkt i Maastrichtavtalet avser EU att arbeta med kultur längs tre linjer: ett systematiskt angreppssätt för hela kultursektorn, jämfört med de huvudsakligen symboliska verksamheter som tidigare genomförts identifiering av prioriterade områden till vilka man skall kon- centrera de gemensamma verksamheterna främjande av internationellt kulturellt samarbete. - Vad gäller den systematiska ansatsen avser man att framhålla den kulturella dimensionen i Gemenskapens politik och program så att kulturen till fullo kan dra nytta av erfarenheter från andra områden. Man vill bygga upp och förstärka de nätverk som syftar till att bryta ned barriärer och främja utbyte vilket kan medföra nya möjligheter för samarbete mellan konstnärligt yrkesverksamma. Man avser att förstärka dialogen med nationella, regionala och lokala organisationer

Sveriges internationella kulturella samarbete

för att främja enighet med respekt för de kulturella olikhetema. Man skall främja det artistiska och kulturella skapandet, liksom kunskapen om och spridning av kultur. Anslagen till de kulturella verksamheterna förutspås öka, både vad gäller anslagen till verksamheter som sorterar under Direktoratet som svarar för kulturfrâgor DG X och de medel anslås till kultusom rella verksamheter som finansieras från andra källor.

E Uzs utgifter för kulturverksamheter

Eftersom en av uppgifterna blir att främja den kulturella dimensionen av utvecklingen och eftersom det konstaterats att kulturministrarna inte har full kännedom om alla verksamheter kulturell karaktär av som finansieras av EU, har Generaldirektorat X beställt studie en över de kulturverksamheter som finansieras av andra källor inom EU. Rapporten Community Support for Culture har ställts samman av Bates Wacker och presenterades i juni 1993. Av rapporten framgår att kulturella verksamheter finansieras som av DG X, generaldirektoratet för kultur, uppgår till 190 MECU, ca 1989-1993, Miljoner ECU dvs. ca l 700 miljoner kronor l ECU , 8.9 SEK medan stödet från de olika strukturfonderna uppgår till 2.045 MECU, ca 18 200 miljoner kronor och från övriga program till 238 MECU, ca 1 922 miljoner kronor. Kulturdirektoratet, DG X, svarar för ca 7,7 % de sammanlagda av kulturutgifterna, Strukturfonderna för 82,7 %. Kulturdirektoratets anslag utgör ca 0,06 % av EG:s totala budget, medan de sammanlagda utgifterna för samtliga kulturverksamheter kan beräknas uppgå till ca 0,8 % av de totala utgifterna. Strukturfondernas mål är att bidra till utveckling i de minst utvecklade regionerna, att utveckla regioner drabbats industriell som av nedgång, att bekämpa långsiktig arbetslöshet, att underlätta integrationen av unga människor i arbetslivet, att förändra produktion m.m. inom jord- och skogsbruk och att främja utvecklingen landsav bygdsområden. Vissa mål gäller enbart vissa regioner. I rapporten understryks svårigheten att exakt uppskatta varje enskilt projekts totala kostnader, eftersom bidragen från EU bara utgör en delfinansiering. Medlemsländernas sammanlagda satsningar inklusive dessa EU-bidrag är därför större.

SOU 1994: 35

Endast fattade beslut bidrag tas upp i rapporten. Man har inte om studerat i vilken utsträckning bidragen utnyttjats i medlemsländerna. I rapporten görs inte heller någon kvalitativ bedömning av de enskilda projekten. Det framhålls vidare att dessa bidrag skall ses som del av någon kulturpolitik, eftersom fondernas uppgift är att medverka till ekonomisk utveckling. Som exempel olika verksamheter, vilka finansieras från fonderna, kan nämnas uppbyggnad av museer, bevarande av monument och arkeologiska minnesmärken samt stöd till utbildning. Många projekt kulturturism t.ex. i Irland där upprustning och bevaavser rande historiska byggnader görs för att de skall stödja utvecklingen av av turismen. De ger störst stöd till kulturella verksamheter är program som ERASMUS, syftar till att främja rörligheten hos studenter och som samarbete mellan universitet, RACE som innebär stöd till forskning och utveckling av avancerad kommunikationsteknologi i Europa samt STEP, behandlar teknik och vetenskap för miljöskydd. Dessa tre som tillsammans för ca 15 % av det totala bidraget till program svarar kulturverksamheter. Resterande belopp fördelas ca 25 andra pro- Det bör påpekas att dessa siffror är något osäkra och därför gram. bör läsas med stor försiktighet. Verksamheter finansieras helt från den kulturella sektorn uppsom går till 190 MECU för perioden 1989-1993, dvs. ca 1 700 milca joner kronor för perioden. Merparten går till MEDIA 95, ca 98 MECU, dvs. ca 872 miljoner kronor. Ett särskilt programanslag behandlar stödet till tredje land, dvs. länder är medlemmar av EU. Anslaget till dessa verksamheter som uppgår till 3,6 MECU för 1991-1993, dvs. ca 29 miljoner kronor. ca Programmet är i första hand inriktat på länder i Central- och Östi Afrika, i Karibien och i Stillahavsregionen, EFTA- och europa, Medelhavsländerna samt internationella organisationer. Programmet har hittills koncentrerats till de central- och östeuropeiska länderna , tredjedel de godkända projekten avser länder utanför men en av Europa.

Sveriges internationella kulturella samarbete

E U:s samarbete inom medieområdet

EG:s mediaprogram inrättades 1986. I programmet, MEDIA 95, Mesures pour Encourager Développement de lIndustrie de production Audiovisuelle ingår utöver EU:s medlemsländer även Österrike, Finland, Island och Sverige. Programmet omfattar 20 olika underprogram inom sex områden bl.a. Yrkesutbildning, Förbättring av produktionsvillkoren, Distributionsstöd och Biografstöd. I samtliga medlemsländer finns en mediadesk med uppgift att vara informationskontor och förmedlande länk mellan MEDIA 95 och den nationella film, TV- och videobranschen. Bidrag har utgått från flera olika MEDIA program till svenska projekt, t.ex. för yrkesutbildning, stöd till biografer, och för distribution. Sommaren 1993 antogs en handlingsplan för att främja introduktionen av avancerad television i Europa. I planen verkar man för att införa formatet 16:9 för TV. Fonnatet utvecklades ursprungligen för bioñlm. Handlingsplanen kommer att få såväl industriell som kulturpolitisk betydelse.

Danska erfarenheter av E U:s kultursamarbete

I Danmark framhålls att samarbetet inom kulturområdet hittills varit utan svårigheter och till stor nytta. Kulturministeriet gör den allmänna bedömningen att Maastrichtavtalets kulturartikel ligger väl i linje med ett danskt förslag från våren 1991, i vilket bl.a. särskilt man betonade att den nationella och regionala mångfalden respekteras, -att EU:s insatser skall främja samarbetet mellan medlemsstaterna samt komplettera, harmonisera, nationella lagar och insatser, att främja samarbete med tredje land och bl.a. Europarådet samt att ta hänsyn till kulturella aspekter vid insatser enligt andra mer normala traktatbestärnmelser. Även någon egentlig utvärdering inte gjorts och alltså inte om man kan visa några exakta siffror, varken på det totala antalet personer som engagerats i kultursamarbetet eller kostnaden för det uttryckt i kronor, anser man i Kulturministeriet, att värdet och betydelsen av

SOU 1994: 35

samverkan inom kulturområdet inom EGEU är genomgående positiva. Olika farhågor uttrycktes inför ikraftträdandet av Maastricht-avtalet, t.ex. att kulturellt yrkesverksamma från andra EU-länder skulle söka sig till Danmark och konkurrera ut de inhemska, att det danska språket skulle få en svagare ställning och att den danska kulturella identiteten skulle förlorad. På Kulturministeriet anser man att farorna var överdrivna. Om det danska språket och den danska kulturidentiteten blir svagare, beror det det starka inflytandet från USA än samarbetet inom snarare EU.

3.4 Nordiskt samarbete

Det nordiska kulturella samarbetet är mycket omfattande. Det ligger i sakens natur att en stor del av de direkta kontakterna, impulser och utbyten mellan konstnärer, förmedlare och andra kulturområdet verksamma bygger på personliga relationer. De nordiska regeringarnas samarbete regleras framför allt av det gemensamma arbetet i Nordiska ministerrådet. Nordiska ministerrådets förslag till program och budget behandlas av Nordiska rådet, som ofta också ger förslag till insatser och verksamheter. Kulturområdet har ofta särskilt framhållits i det nordiska samarbetet och under senaste tiden givits en betydande ökning i budgeten. De nordiska statsministrarna uttalade vid Nordiska rådets session i Århus 1992 att de särskilt stöder nysatsningen på kultur- och utbildningsområdena. De ställde sig bakom förslaget om en ökning av budgeten med 25 % för dessa uppgifter i förhållande till dagens situation, med syfte att budgeten för kultur, utbildning och forskning skall uppgå till 50 % av Nordiska ministerrådets budget. Mot denna bakgrund har kulturministrarna utarbetat ett förslag som Nordiska rådet i allt väsentligt anslöt sig till. De områden som speciellt skall ges ökade bidrag är bl.a. Nordiska kulturfonden - Medie- och ñlmsamarbetet - Språksamarbetet - Satsningar barn och unga -

Sveriges internationella kulturella samarbete

Nordisk profilering i Europa och Norden och - Kultursatsning i det land där Nordiska rådet håller sin session - Samarbetet leds av ministerrådet kulturministrarna medan be- - redning ärenden sker i Ämbetsmannakommittén där höga tjänsteav män deltar. Budgetförslaget för 1994 omsluter mer än 133 miljoner DKR, en föreslagen ökning med ca 43 %. En allmän strävan i budgetförslaget är att skapa ökade rörliga medel för att kunna fånga upp nya idéer och förslag. I någon mån har detta tillgodosetts genom att anslagen till de fasta institutionerna minskats. Den nordiska kulturfonden som ger stöd till kultur, utbildning och forskning har genom olika bidrag gjort det möjligt att genomföra ett stort antal projekt av varierande storlek. Fondens bidrag är i många fall helt avgörande för att föreslagna verksamheter skall kunna utföras. Ett problem för fonden är dess bristande Årstort resurser. ligen inkommer ansökningar om över 100 miljoner danska kronor, medan fonden för närvarande bara disponerar 15 miljoner. Nordiska ministerrådet har följande konstkommittéer: Nordiska teater- och danskommittén Teater och Dans i Norden Nordiska litteratur- och bibliotekskommittén NORDBOK Nordiska musikkommittén NOMUS Nordiska konst och konstindustrikommittén NKKK Teater och Dans i Norden ger stöd till gästspel och vidareutbildning av teaterkonstnärer. Intresset för gästspel är fortfarande stort och festivaler som önskar lägga vikt vid det nordiska blir allt fler. NORDBOKs årsanslag disponeras främst för de två stödordningarna, översättningsstödet och folkbiblioteksstödet. En del av översättningsstödet går till litteratur för barn och ungdom. På folkbiblioteksområdet har NORDBOK bl.a. stött seminarier, senast med deltagare från de baltiska länderna. NORDBOK har delat ut ett resestipendium för en journalistisk insats som främjat intresset för och kännedomen om nordisk skönlitteratur i ett eller flera språkområden. NOMUS använder största delen av sina medel till aktivt projektstöd för olika samnordiska projekt, stödet för nya kompositioner har ökats. Tuméer, festivaler och andra musikframföranden har erhållit stöd. En av NOMUS fasta arbetsuppgifter är att sköta om nomine-

SOU 1994: 35 ringarna och de praktiska kring utdelandet arrangemangen av Nordiska rådets musikpris. NKKK syftar till att främja och stärka det nordiska samarbetet inom hela konstområdet, t.ex. bildkonst, arkitektur, industridesign, konsthantverk och textilkonst. Kommittén beviljar bidrag till nordiska utställningsprojekt och ansvarar för styrelsefunktionen för Nordiskt Konstcentrum Sveaborg och för Nordiskt Konstnärscentrum Dalsåsen. Nordiska rådet har instiftat ett Litteraturpris och ett Musikpris. Båda priserna har medverkat till att intresset för nordisk kultur och nordiska konstnärer förstärkts. Detta gäller kanske främst Litteraturpriset, funnits under längre period. Såväl de författare som som en nominerats till priset deras verk utförliga presentationer på som ges kultursidor, i radioprogram och liknande. Framgången i det allmänna nordiska samarbetet har varierat över åren. Det kulturella samarbetet har dock genomgående varit av stor betydelse och som regel lyckat. På många sätt har kultursamarbetet utgjort kittet i det gemensamma arbetet. Inom detta område har kontakter etablerats och utvecklats med hjälp små bidrag från nordiska av källor. Ofta har insatserna varit riktade till kulturellt verksamma, antingen de konstnärligt yrkesverksamma eller oftare till ama- - törer. Genom denna inriktning av verksamheten har ett mycket stort antal fått kunskap om och personlig erfarenhet av personer egen nordiska förhållanden. Det nordiska kulturella samarbetet har dels syftat till att främja kontakterna mellan de nordiska länderna, dels syftat till att presentera Norden och nordisk kultur i andra länder. På senare tid har intresset för båda dessa former samarbetet ökat. Ledningsgruppen för av Nordiska kulturprojekt i utlandet svarar för presentationerna av nordisk kultur utanför Norden. Flera olika projekt har genomförts rönt stor uppskattning. Det har också bedömts vara lättare att som föra fram gemensam nordisk manifestation, än om varje land en skulle gjort egna presentationer. Särskilt framgångsrika förefaller de satsningar varit där urvalet gjorts i samarbete med personer utanför Norden, t.ex. festivalen Tender the North i London. Ett motiv för det ökande intresset för det nordiska samarbetet, inte minst det kulturella samarbetet, är framväxten av EU:s kulturpro- Då frågor EU och Maastrichtavtalets kulturartikel diskutegram. om

Sveriges internationella kulturella .samarbete

ras blir även erfarenheter av andra former kulturellt samarbete av mellan nationer allt mer intressant. De nordiska verksamheterna och organisationen av dem framhålls då som modell för EU. I anslutning till detta förekommer även uppfattningen att endast gemensamt genom arbete av de nordiska länderna kan dessa medverka till att inriktningen av EUzs arbete inom kulturområdet får god utveckling. en Enligt denna syn behöver alltså det nordiska samarbetet förstärkas för att nordiska lösningar och uppfattningar skall vinna gehör i EU. Ytterligare ett motiv med anledning den EU-debatt pågår i av som flera nordiska länder kan framhållas: det nordiska samarbetet lyfts fram som ett alternativ till EU, dem är kritiska till EUav som en anslutning. Den diskussion om europeisk integration för närvarande förs som har alltså på olika sätt medfört att intresset för Norden och nordisk samverkan ökat. De goda erfarenheterna av det nordiska kulturella samarbetet betonas i dessa sammanhang.

3.5 Bilateralt samarbete

Bilaterala fonder

Sverige har etablerat kultursamarbete med olika länder i form av gemensamma kulturfonder. De bilaterala nordiska kulturfondema är mest kända. Den svensk-norska samarbetsfonden bildades 1949, den svensk-danska 1953, den svensk-finska 1958. Stadgarna för svensk-norska samarbetsfonden och svensk-danska kulturfonden har nyligen reviderats eller håller på revideras. att Syftet med verksamheten för samtliga fonder är att med finansiellt stöd från fonderna förstärka det kulturella samarbetet mellan länderna. Fondernas styrelser är sammansatta av ledamöter från de båda länderna. Styrelsen beslutar om bidrag till skilda ansökningar samt svarar för verksamheten. Fonderna beviljar stipendier, stöder seminarier, publikationer, utställningar m.m.

SOU 1994: 35

Bilaterala kulturprogram

Svenska institutet har ingått avtal om bilaterala kulturprogram som fortfarande gäller med åtta länder: Albanien, Bulgarien, Kina, Polen, Rumänien, f.d. Sovjetunionen, f.d. Tjeckoslovakien och Ungern. En överenskommelse kulturellt samarbete föreligger också med om Spanien. Programmen är i drag formulerade på samma sätt och omgrova fattar samarbete avseende kultur, utbildning och forskning. Parterna främja samarbetet mellan institutioner i de båda länderna. Beavser träffande det kulturella samarbetet betonas utbyte av utställningar, förbättrade kontakter mellan de konstnärligt yrkesverksamma, medverkan i utbyte filmer, översättning av litteratur m.m. av

3.6 Kommitténs överväganden och förslag

Nordiskt samarbete

Kommittén vill understryka vikten och betydelsen av det nordiska samarbetet inom kulturområdet. Det finns idag flera olika skäl för ett intresse för allmänt nordiskt samarbete. Det kulturella samarbeökat har regel varit framgångsrikt genom sin inriktning mot de tet som kulturellt verksamma, antingen de konstnärligt yrkesverksamma eller Ofta har just kultursamarbetet varit det sammanhållande amatörer. kittet i det nordiska samarbetet. Kommittén finner det därför särskilt angeläget det nordiska kulturella samarbetet ges goda möjligheter att till vidare utveckling.

EU

Även det inte finns planer idag på att utarbeta en för EU om kulturpolitik finns bestämd uppfattning inom unionen gemensam en kulturområdet kommer bli allt viktigare och att det också att att kommer få ökade Den redovisade studien om samtatt resurser. ovan liga EG-finansierade kulturverksamheter visar att kulturområdet i vid mening redan idag omsluter strax under procent av den totala buden Eftersom den övervägande delen dessa verksamheter finangeten. av sieras utanför den egentliga kulturbudgeten finns ökade krav att

Sveriges internationella kulturella samarbete

informationen om dessa andra kulturverksamheter förbättras och att de även skall kunna relateras till de allmänna riktlinjerna. Utvidgningen av verksamheterna till andra länder samt bedömningen att kulturområdet kommer att ges ökad betydelse innebär att det blir aktuellt för Sverige och övriga EFTA-länder att undersöka värdet av att engageras i EU-arbetet avseende kultur. Detta gäller naturligtvis särskilt för det fall Sverige väljer att i EU, men är även aktuellt under den övergångstid som i händelse medlem- - av skap kan komma att förflyta innan avtalet träder i kraft. - Maastrichtfördraget är ett helt nytt fördrag mellan medlemsländerna. Det är att märka att de områden som tas i fördraget, upp men som ingår i EES-avtalet, t.ex. kulturområdet, endast kan inkluderas i EES-avtalet genom förhandling mellan EFTA-länderna och EU. I EES-avtalet finns inskrivet möjligheten för EFTA-länder delta att i EU-arbete inom skilda områden. Denna möjlighet har för Sveriges del utnyttjats inom utbildningsområdet där Sverige medverkar i flera olika program. Det finns alltså möjligheter att inkludera EU:s kulturprogram i EES-avtalet. Detta kräver dock nya förhandlingar. Kostnaderna kan, enligt preliminära uppskattningar, för Sveriges del beräknas till ca 6 miljoner kronor år med nuvarande växelper kurser. EU befinner sig för närvarande i situation mycket liknar en som den svenska innan 1974 års proposition om kulturpolitken antagits. EGEU har under flera år arbetat med kulturfrågor, har men man inte en sammanhållen politik för de olika Det finns programmen. emellertid, till skillnad från den dåvarande svenska situationen, tydliga restriktioner vad gäller en eventuell politiks omfattning och inriktning. Dessutom föreligger skilda uppfattningar mellan medlemsländerna om värdet politik. av en gemensam Vid kommitténs besök i EU:s sekretariat visades intresse från EU:s sida att ta del av svenska erfarenheter inom det kulturpolitiska området. Genom ett deltagande i EU:s program får Sverige större möjligheter att komma i åtnjutande av stöd från EU:s kultursatsningar, som tillsammans omfattar ca 190 miljoner ECU, dvs. drygt l 700 miljoner SEK under en femårsperiod. Svenskar kan dock redan idag söka och erhålla bidrag från MEDIA 95, AV-programmet. De svenska biblio-

SOU 1994: 35

teken har också möjlighet att söka bidrag ur programmet Libraries Programme. En medverkan i EU:s kulturprogram kommer att ställa krav på ställningstaganden till utformning och genomförande. programmens Sverige då möjligheter initiativ avseende kulturproges att ta egna Medverkan i förutsätter representation i grammen. programmen kommittéer samt deltagande i olika möten.

Slutsats

Mot framställda bakgrund vill kommittén föreslå att Sverige

ovan tillsammans med övriga EFTA-länder inleder förhandlingar om att kulturprogrammen också skall införlivas i EES-avtalet.

4 Konstnärligt yrkesverksamma

4.1 Inledning

De riktlinjer, som gäller för det statliga stödet till det internationella kulturutbytet, fastlades av riksdagen efter förslag av regeringen i propositionen 197879:l47 om informations- och kulturutbytet med utlandet vilken grundade sig SIK-utredningen. Där betonades vikten av den stimulans som det svenska kulturlivet får genom utbyte med andra länder. En förutsättning för att de egna kulturtraditionerna skall bibehålla sin livskraft är att de hämtar impulser och stimulans från kulturer i andra länder. Kulturutbyte på jämbördiga villkor sågs som en nödvändighet för förståelse av svenskt kultur- och samhällsliv. Utredningen Sverige information och kultursamarbete SOU 1988:9, IKU-utredningen ansåg att SIK-utredningens motiv fortfarande var giltiga, men betonade att kultursamarbetet borde utvecklas och förstärkas ytterligare. Utredningen betonade betydelsen av att kulturområdet gavs lika goda förutsättningar andra som samhällssektorer att delta i internationellt utbyte. I takt med det växande utbudet av TV-program från andra länder, via kablar och satelliter, framhölls behovet av att hävda den nationella identiteten. Frågan om den nationella identiteten gentemot omvärlden ansågs ha flera olika aspekter, dels omvärldens intresse för vår kultur, dels idéflödet till oss utifrån. Utredningen fastslog att kulturlivet är extremt beroende av internationella impulser och att det är av största vikt att förutsättningarna att delta i det internationella kulturutbytet är likartade för de olika konstformema och konstnärsgruppema. Utredningen Konstnärens villkor SOU1990:39 betonade också behovet av att förstärka resurserna för det internationella kulturutbytet och bereda konstnärerna ökade möjligheter att arbeta och studera utomlands. Tidigare utredningars argument för ett livskraftigt kulturutbyte har inte på något sätt försvagats. Tvärtom har behovet av ett aktivt svenskt deltagande i det internationella kultursamarbetet ökat ytterligare bl.a. på grund av utvecklingen mediaområdet.

SOU 1994: 35

I en tid då de internationella impulserna präglar den dagliga tillvaron blir det alltmer väsentligt att man även inom kulturområdet upprätthåller ett aktivt och livskraftigt utbyte. Det är därför nödvändigt att de konstnärligt verksamma ges möjligheter att delta i ett internationellt kulturutbyte för att inte hamna utanför de viktigaste sammanhangen och strömningama.

4.2 Konstnäremas antal och arbetssituation

Antalet konstnärligt yrkesverksamma personer i Sverige är svårbedömt. Problemet beror delvis svårigheter att klart definiera begreppet konstnär men också svårigheten att avskilja de personer som är konstnärlig yrkesverksamma heltid från dem som deltid ägnar sig konstnärlig verksamhet. I utredningen Konstnärens villkor SOU 1990:39 används Folk- och bostadsräkningen FoB tillsammans med medlemsutvecklingen i konstnärernas fackliga organisationer som ett mått tillväxten i konstnärskåren. Uppgifter från Folk- och Bostadsräkningen visar att antalet konstnärligt verksamma har vuxit kraftigt sedan 1980. I vilken utsträckning dessa perär yrkesverksamma konstnärer är dock oklart, varför de uppsoner gifter som redovisas nedan från FoB 1980 och 1990 bör läsas med viss försiktighet. Folk- och Bostadsräkningen 1980 och 1990

-

Konstnärligt yrkesverksamma

KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd är en samarbetsnämnd för arton fackliga riksorganisationer inom kulturområdet, vilkas medlemmar konstnärliga utgörs av eller litterära yrkesutövare. Även KLYS medlemsantal har ökat under de senare åren, vilket bekräftar FoB:s siffror om en ökning av konstnärskåren. Ett stort antal yrkesverksamma konstnärer finns dock utanför KLYS medlemsorganisationer. I utredningen Konstnärens villkor förekommer uppgiften att endast hälften av alla utbildade från högskolornas konstnärslinjer har ett konstnärsyrke som sitt huvudsakliga förvärvsarbete. Olika former av altemativsysselsättning vid sidan av det yrke man utbildat sig till var relativt sett vanligare i konstnärsgrupperna än i andra yrkesutbildningsgrupper från högskolan. Det rådde dock ganska stora skillnader mellan de olika kategorierna av konstnärer. Vidare redovisas att rekryteringen till konstnärlig verksamhet till stor del sker utanför det reguljära högskolesystemet. Många av högskolans konstnärsutbildningar har små utbildningsgrupper. I utredningen anförs att man generellt kan räkna med att de flesta konstnärligt verksamma måste ha andra inkomstkällor vid sidan om den direkt konstnärliga verksamheten. Ett stort antal konstnärligt verksamma hade betydligt lägre genomsnittliga inkomster än andra förvärvsarbetande. Det framhölls dock att spridningen var stor såväl inom som mellan de olika konstnärsgrupperna. Ett fåtal konstnärer hade jämförelsevis goda inkomster, de var dock färre än den stora grupp som hade påfallande låga inkomster.

4.3 Stöd och bidrag till konstnärligt yrkesverksamma

I rapporten från Europarådets expertgrupp 1988 företog som en examination av landets kulturpolitik. Statlig kulturpolitik i Sverige. Rapport från en europeisk expertgrupp. Kulturpolitik i Europa 2:2, 1990 framhålles att det är svårt att finna något annat land i Västeuropa som har gjort lika mycket som Sverige för att förbättra de ekonomiska villkoren för dem som lever konstnärlig verksamhet. av Svenska statens ansträngningar har koncentrerats att förbättra villkoren för konstnärligt skapande och produktion så att författare, bildkonstnärer och andra konstnärer ska kunna åtnjuta sociala samma och ekonomiska trygghet som andra svenskar. Ekonomiskt stöd till

SOU 1994: 35

konstnärer förutsättning för konstnärliga experiment och för är en att motverka kommersialismens negativa verkningar och grund-

läggande för att bevara yttrandefriheten.

Stödet har i huvudsak gått direkt eller indirekt till konstnärerna och deras produktion. Skapande konstnärers behov av att få avsättning för sina verk och bygga upp kontakter marknaden har därför inte prioriterats även ett visst stöd getts till förbättrad distribution, om t.ex. till bokhandeln. De svenska statsmakterna har utvecklat stödsystem för konstnärer inom fem huvudområden.

allmänt stöd till kulturinstitutioner subventioner till produktion av kulturprodukter t.ex. film, grammofonskivorför att korrigera marknadskrafterna. stödordningar för konstnärer stipendier och ersättningar särskilda insatser för arbetslösa konstnärer insatser för konst i offentlig miljö

Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden inrättades 1976 och är en statlig myndighet som skall handha ärenden om bidrag och ersättningar till konstnärer. Nämnden leds styrelse och består av fyra organ som handlägger av en bidragsärenden inom respektive område. Konstnärsorganisationerna finns representerade i dessa arbetsgrupper. Konstnärsnâmnden skall även hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden och tillsammans med Sveriges författarfond ge regeringförslag till innehavare av inkomstgaranti. en

Inkomstgarantier och långtidsstipendier En tidig form direkt stöd till konstnärer var stipendier som delades av till några få utvalda och väletablerade konstnärer som ett erkänut deras insatser för landet. Enligt förordningen 1976;504 nande av inkomstgarantier för konstnärer kan inkomstgaranti beviljas om konstnärer vilkas verksamhet är hög kvalitet och stor betydelse för av svenskt kulturliv. Regeringen har för budgetåret 19931994 fastställt antalet inkomstgarantier till 156. Urvalet görs regeringen på av

Konstnärligt yrkesverksamma

grundval av förslag som lämnats gemensamt av Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden. Enligt förordningen om bidrag till konstnärer 1976:528 kan bidrag också utdelas i form av långtidsstipendier för konstnärer under högst tio år. För budgetåret 199394 utgår 45 långtidsstipendier som fördelas av Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond.

Visningsersättning Enligt förordningen om Sveriges bildkonstnärsfond 1982:600 anvisar staten årligen medel som ersättning åt bild- och fomikonstnärer för de konstnärliga verk som är i offentliga institutioners ägo och visas för allmänheten eller används annat allmännyttigt sätt. Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond handlägger fördelningen av fondmedlen, och har alltmer övergått till en koncentration av stipendie- och bidragsgivningen. Tidigare har den individuella visningsersättningen utgått med 3 000 kronor årligen per mottagare. Detta fördelningssätt upphörde dock att tillämpas i juli 1993, vilket frigjorde drygt 8 miljoner kronor. Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond har beslutat överföra denna summa till fler och större arbetsstipendier, fler stipendier och bidrag till svenska konstnärers medverkan i internationellt kulturutbyte och förstärkning av pensionsbidragen. Ersättning från fonden kan utgå till bild- och formkonstnärer som är svenska medborgare, eller har sin vanliga vistelseort i Sverige.

Konstnärsbidrag

Bidrag för att ge konstnärer ekonomisk trygghet utdelas även i form av konstnärsbidrag, som kan utgå i högst fem år. Konstnärsnämnden utdelar också projektbidrag för målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete samt resebidrag och särskilda bidrag för internationellt kulturutbyte. Denna typ av bidragsansökningar hos Konstnärsnämnden har ökat under de senaste åren. Enligt förordningens allmänna föreskrifter kan bidrag utdelas till konstnär som är svensk eller stadigvarande bosatt i Sverige.

SOU 1994: 35

Sveriges författarfond

Styrelsen för Sveriges författarfond har till uppgift att förmedla den statliga biblioteksersättningen, samt fördela konstnärsbidrag, projektbidrag och långtidsstipendier till dramatiker, författare, översättare och kulturjournalister. Styrelsen fördelar även nordiska författarstipendier, samt avger tillsammans med konstnärsnämnden förslag till innehavare av inkomstgarantier till konstnärer. Författarfondens verksamhet leds av en styrelse i vilken upphovsmannaorganisatiohar majoritet. Svergies författarfond har fyra utskott. nema

Biblioteksersättrzingen

Enligt upphovsrättslagen har en upphovsman i princip rätt till ersättning när hans verk utnyttjas. Från denna grundsats gör emellertid lagen flera undantag. Ett dessa säger i princip med vissa reservaav tioner, att sedan ett exemplar av ett verk utgivits, får det fritt spridas vidare. Detta betyder att ett bibliotek som har köpt in en bok har rätt att låna ut den: författaren kan inte motsätta sig det och han har ingen laglig rätt till ersättning. Sedan författarna i decennier hävdat att biblioteksutlåningen ett par borde ersättningsgrundande, åtog innebär ett utnyttjande, som vara sig riksdagsbeslut 1954 att lämna ersättning. Bestämmelstaten genom biblioteksersättning finns i förordningen 1962:652 om serna om Sveriges författarfond. Biblioteksersättningen konstruerades redan från början ett visst öretal boklån, medlen skulle överföras som per till fond med styrelse vars majoritet utsågs av upphovsmännens en en egna organisationer. Ersättningssystemet har efterhand byggts ut. Numera utgår ersättning för såväl hemlån referensexemplar av både svenska origisom verk i svensk översättning. År 1982 utsträcktes principen nalverk och biblioteksersättning till kompositörer för utnyttjande av deras om partitur och skivinspelningar. . Reglerna för biblioteksersättningen och ersättningens belopp fastställdes tidigare ensidigt av staten. Hösten 1985 träffades dock en överenskommelse mellan regeringen och upphovsmannaorganisatioförhandlingsordning avseende det belopp som skall utgå nerna om en

Konstnärligt yrkesverksamma för bl.a. varje hemlån. Fondens medelstilldelning har under de senaste tio budgetåren ökat från nästan 40 miljoner kronor 198384 till drygt 80 miljoner kronor 199394. Inom ramen för biblioteksersättningsanslaget har styrelsen främst satsat på det program för långtidstrygghet som ursprungligen utarbetades av upphovsmannaorganisationema i slutet av 1960-talet. Väsentliga led i detta program är: femåriga arbetsstipendier för främst yngre författare, översättare och bokillustratörer, författar- och översättarpenningar till de etablerade yrkesutövarna samt pensioner till dem som inte längre är yrkesverksamma och deras efterlevande. Enligt förordningen kan Författarfondens styrelse besluta att författaröversättarpenningar till viss upphovsman en skall utgå med ett högre belopp än det statistiskt beräknade vilket allmänt brukar kallas garanterad författarpenning. I januari 1993 innehade sammanlagt 235 författare, översättare och bokillustratörer garanterad författarpenning, medan 70 personer tilldelades femåriga arbetsstipendier. Som ett komplement till detta program för långtidstrygghet fördelar styrelsen även två- och ettåriga arbetsstipendier, resestipendier och särskilda bidrag för internationellt utbyte. Under 199293 utdelades 50 tvååriga och 246 ettåriga arbetsstipendier.

Statens konstråd

De medel som finns tillgängliga för konstnärlig utsmyckning av statens byggnader utgör en annan inkomstkälla för bildkonstnärer. Medlen administreras av Statens konstråd. Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön Dessutom skall rådet informera myndigheter, företag och enskilda konst i samhällsom miljö, konst och konstnärlig formgivning i många offentliga miljöer och i bostadsområden. Det finns inget regelverk styr rådets inköp som av konst, praxis är dock att det förvärvar verk av konstnärer bosatta i Sverige. I enstaka fall har dock uppdrag givits och inköp konstverk av gjorts från konstnärer bosatta utanför Sverige företrädesvis Norden. Statens konstråd är intresserat av att utveckla ett mer formaliserat och omfattande utbyte av uppdrag mellan de nordiska länderna, samt även att utveckla ett vidare europeiskt samarbete.

SOU 1994: 35

I 1984 års budgetproposition prop. 198384:l0O bil. 10 konstaterade regeringen att insatserna för utsmyckning av nya statliga byggnader följande budgetår skulle uppgå till en procent av de totala statliga byggkostnadema. Motsvarande konstateranden har därefter gjorts vid olika tillfällen fram till 1990. Konstrådet anger enprocentsregeln lämplig generell ambitionsnivå. som en Formerna för statlig lokalförsörjning har emellertid ändrat karaktär till följd bolagiseringen Byggnadsstyrelsen. Bolagiseringen av av innebär bl.a. att byggandet av nya lokaler för statlig verksamhet i stor utsträckning kommer att ske i enskild regi. Den nya ansvarsfördelningen gör att regeringen att den statliga ambitionsnivån för anser konstnärlig utsmyckning och gestaltning inte på samma sätt som tidikan jämföras med bestämd andel av kostnaderna för det statgare en liga byggandet. Då det är osäkert hur mycket statligt byggande som kommer att äga i framtiden regeringen det mindre lämpligt att relatera rum anser insatserna för konstnärlig utsmyckning till statligt byggande. Regeringen förordar i stället att det övergripande kulturpolitiska målet att skapa offentlig miljö med konst som ett naturligt inslag bör vara en vägledande. ansvarsfördelningen innebär dock inte att konstrådets Den nya arbete med anskaffande lösa konstverk eller s.k. byggnadsanknuten av konst ändras. I egenskap hyresgäst är staten ägare till sådan konst. av När det gäller förvärv sådana fasta konstverk som enligt jordaav balkens bestämmelser kommer att tillhöra fastigheten bör huvudansvaret för finansieringen i princip åvila fastighetsägaren. Konstrådet bör vid nybyggnad i enskild regi ha en rådgivande roll. De kommunala inköpen konst torde ha minskat under 1993. De av offentliga konstinköpen har stor betydelse för att skapa arbetstillfällen för bild- och formkonstnärer. Regeringen anför att de statliga medlen detta skäl bör hållas på oförändrad nivå prop. 199394: 100 av bil. 12. Statens konstråd framhåller att ambitionen att anslå en procent av de samlade statliga byggnadskostnaderna för konstnärligt utsmyckning har haft ett starkt kulturpolitiskt symbolvärde. Det har blivit ett riktmärke för kommuner och landsting och tjänat som internationellt exempel. I Europa börjar enprocentsmålet bli ett vedertaget begrepp.

Konstnärligt yrkesverksamma

4.4 Statliga stödfonner i förhållande till EES-avtalet och EU:s regelverk

De svenska stödformerna till kulturellt arbetande i form av bidrag och stipendier strider idag inte mot EES-avtalets artikel 4 eller Maastrich-fördragets artikel 7 om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet. Kulturdepartementet har företagit en översyn av reglerna om statligt stöd till kulturverksamhet och massmedier påkallad av EES-avtalets artikel 4. Utgångspunkten för översynen var att reglerna i de stödförfattningar som innebar att mottagare av bidrag skulle vara svenska medborgare eller svenska företag skulle ersättas med krav på att den stödda verksamheten i huvudsak skall bedrivas i Sverige, på svenska språket, ha betydelse för svenskt kulturliv eller liknande. Riksdagen godkände vad som anfördes om EES-anpassningen av reglerna prop. 1992932100 bil. 12 s. bet. 199293:KrUl6, rskr. 199293: 197. Till följd av översynsarbetet har följande författningar inom kultur- och medieområdet ändrats enligt regeringens beslut den 16 december 1993: förordningen 1962:652 om Sveriges författarfond, förordningen 1976:528 om bidrag till konstnärer, förordningen 1982:505 om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram, förordningen 1982:600 om Sveriges bildkonstnärsfond, förordningen 1989:500 om vissa särskilda insatser på kulturområdet, presstödsförordningen 1990:524, förordningen 1993:449 om statligt litteraturstöd och förordningen 1993:567 statligt stöd till om kulturtidskrifter prop. 1993941100 bil. 12. EU:s regler och domstolsutslag mot konkurrensbegränsning och diskriminering måste dock bevakas vid införandet stödformer av nya eller vid ändring av gamla. Möjligheten att få del av statliga medel bör i fortsättningen knytas till konstnären huvudsakligen har sin var verksamhet och till dennes betydelse för svenskt kulturliv. Att konstnärer som är bosatta i Sverige kan få del av statligt kulturstöd oberoende av nationalitet kan ses som ett bidrag till ett blomstrande mångkulturellt samhälle. I november 1992 antog EG ett direktiv om upphovsrättsligt skydd för utlåning respektive uthyrning av bl.a. litterära verk. Det rådande svenska bibliotekssystemet med avgiftsfri utlåning och biblioteksersättning till författare m.fl. kan enligt i Kulturdepartementets bedöm-

SOU 1994: 35

ning behållas oförändrat. En avgiftsbeläggning skulle dock kunna innebära att nyttjandet betraktades som uthyrning. Enligt direktivet skall författarna tillförsäkras ensamrätt i sådana fall.

4.5 Arbetsmiljö och arbetsrätt i EES och EU

EU:s olika direktiv beträffande arbetsmiljö och arbetsrätt följer med EES-avtalet. I bilaga 9 till EES-propositionen prop. 1991922170, vilken Riksdagen bifallit, finns ett avsnitt som berör EES-avtalets konsekvenser bl.a. dessa områden. De EES-regler rör förhållanden på arbetsplatsen är minimisom direktiv, dvs. det står parterna fritt att införa strängare krav än vad fastställs i motsvarande EU-direktiv. När det gäller de tre aktusom ella direktiven uppfyller svensk lagstiftning dessa utan några särskilda lagstiftningsåtgärder. Kulturrådet har inte kunnat konstatera att kulturområdet påverkas EES-avtalet eller EU-anslutning ett sådant sätt att det bör av av en föranleda åtgärder inom arbetsmiljö och arbetsrätt utöver dem som generellt beskrivs i EES-propositionen. För kultur- och medieområdet kan det i vissa avseenden ligga i både anställdas och arbetsgivares intresse att göra avvikelser från vad som normalt gäller arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden har tradition av starka organisaen tioner samlar mycket stor del arbetsmarknaden på såväl som en av arbetsgivar- arbetstagarsidan. De svenska konstnärsorganisasom tionerna åtnjuter generellt starkare ställning än sina motsvarigheter en på kontinenten. Här, liksom i övriga Norden, deltar representanter från konstnärsorganisationerna aktivt i utformningen av kulturpolitiken. Avtalstraditionen utanför Norden, särskilt i de angloamerikanskt influerade rättssystemen, är också en annan än här. Producenter och arrangörer övertar där ofta huvuddelen av rättigheterna från upphovsmännen vilket gör de enskilda konstnärerna riskerar att gå att miste vissa de inkomstmöjligheter de behållna upphovsom av som rättsliga befogenheterna erbjuder. Det har i samband med EES-avtalet och en eventuell EU-integration framförts den angloamerikanska traditionen skall oro över att komma att påverka den svenska strukturen i detta avseende. Det bör

Konstnärligt yrkesverksamma emellertid i detta sammanhang ihågkommas att den större marknaden kan kompensera eventuella förluster av detta slag. Skillnaderna mellan de konstnärligt yrkesverksamma är som egenföretagare och dem som är anställda är betydande bland annat i skattehänseende. Indirekt kan arbetskraftens fria rörlighet innebära att det ställs nya krav avseende inkomstbeskattningens utformning.

4.6 Nya krav och möjligheter den fria

genom

rörligheten

Sverige ges redan genom EES-avtalet tillgång till EU:s inre marknad. Innebörden av den fria rörligheten för personer, och tjänster varor har dock olika innebörd för de olika grupperna av konstnärligt verksamma. Yrkesgrupper som inte har språket som bärande uttrycksmedel kommer att beröras mest av den fria rörligheten. De flesta representanterna från kulturlivet förhåller sig enligt kulturrådets enkät, redovisad i Kulturrådet Nr 2-3 l993:EG och kulturfrågoma, i grunden positiva till en fri europeisk arbetsmarknad och betonar de ökade möjligheter som därigenom erbjuds. Inom EU är arbetsmarknadspolitiken en del socialpolitiken och av ses i första hand som en rent nationell angelägenhet. De direkta effekterna av EES-avtalet för arbetsmarknadspolitiken är begränsade. Den som har sökt arbete i sitt hemland under fyra veckor och därefter söker arbete i annat avtalsslutande land har möjlighet att under tre månader ta med sig sin arbetslöshetsersättning från hemlandet och söka arbete i annat land. En fri arbetsmarknad innebär för konstnärer liksom för andra yrkesgrupper ökad möjlighet att få uppdrag och arbete utanför Sverige. Fri rörlighet torde även utgöra bättre förutsättningar för ökat internationellt gästspelsutbyte. En fri arbetsmarknad kommer att förenkla administration och rutiner vad det gäller turnéverksamhet för sceniskt arbete vilket kan antagas vara till fördel även för artisterna. Ökad rörlighet kan möjligen leda till en allt trängre arbetsmarknad för de i Sverige bosatta konstnärerna Det kan tänkas få mindre gynnsamma effekter det mått anställningstrygghet finns för av som konstnärligt verksamma i Sverige.

SOU 1994: 35

Den fasta anställning finns vid de samhällsägda institutionerna som i Sverige är relativt unik. Den inre marknadens möjligheter för såväl producenter arbetskraft att röra sig över nationsgränserna kan som leda till ökade krav anpassning till förhållandena i övriga Västen europa. Kulturrådet bedömer det osäkert om den svenska modellen som med trygghet låg lön kommer att locka utländska artister. Den men svenska marknaden är förhållandevis liten. För orkestermusiker är inte skillnaderna i anställningsvillkor så betydande. Utländska musiker från öst finns redan i svenska orkestrar. Även i huvudsakligen balettkåren finns i dag i hög grad representanter för andra nationali-

teter. På AMS kulturdelegation har under det gångna året bildats en arbetsgrupp tillsammans med representanter från konstnärsorganisationerna bl.a. har diskuterat vilken service och information som Arbetsförmedlingen Kultur bör erbjuda konstnärligt verksamma i den nyuppkomna situationen. Enligt arbetsgruppen är det angeläget att kontakterna med offentliga kulturarbetsförmedlingar i EESbygga ut länderna i samarbete med Arbetsförmedlingen Utland och Europaförmedlare. För närvarande finns begränsad utlandsförmedling på kulturområdet och därigenom begränsade möjligheter för konstnärligt verksamma få information arbetstillfällen utomlands. Både att om Teaterförbundet och Danscentrum betonar vikten av ökade insatser för artistförmedling i utlandet. Förutom Svenska Konsertbyråns utlandsförmedling finns privata fönnedlingar, samt svenska ett par och utländska agenturer. Som tidigare nämnts är det främst bland de icke språkbundna kan förutse en ökad rörlighet. När det gäller grupperna som man sångare, dansare, musiker och andra konstnärer i genrer med internationell repertoar kan på grund det förhållandevis låga löneman av läget i Sverige befara en viss förlust av kvalificerade personer. En tendens till sådan utveckling finns dock sedan länge t.ex. en bland operasångare. Erfarenheterna från Danmark som befinner sig i liknande situation tyder emellertid att den direkta effekten av en medlemskap inte behöver bli så stark. Man kan dock inte förbehållslöst anta att utvecklingen i Sverige kommer att följa den danska. marknad kan förmodas medföra påtagliga effekter för En gemensam popmusiken. Den kan t.ex. tänkas innebära skärpt konkurrens för

Konstnärligt yrkesverksamma

svenska artister, men även erbjuda öppningar marknad för en ny mindre välkända artister. Inom bildkonsten kommer antagligen den fria rörligheten att spela mindre roll, eftersom platsen för utövamas verksamhet underär av ordnad betydelse. Det är dock möjligt att de den genom gemensamma marknaden kommer att få bättre möjligheter till uppdragsverksamhet utomlands. För bildkonstnärer, tecknare och fotografer, kan dock den fria rörligheten på sätt leda till Ökad konkurrens på den samma svenska marknaden. För skådespelare utgör språket begränsning för arbete över en gränserna, både vad gäller arbetstillfällen i andra länder och beträffande hotet om konkurrens hemmamarknaden. Största effekten för denna grupp kan antagas komma inom ñlm- och TV-området, där skådespelare och artister kan tänkas beredas ökade möjligheter till deltagande i utländska produktioner och samproduktioner. Ökade sändningar över gränserna kan möjligen medföra nya arbetstillfällen.

4.7 Kommitténs

överväganden och förslag

Värdet och behovet ett aktivt kulturutbyte över gränserna har vid av flera tillfällen framhållits både regeringen, myndigheter och inte av minst konstnärsorganisationerna. Möjligheterna för aktivt och - ett blomstrande utbyte ökar i takt med den fria rörligheten och nya samarbetsformer inom kulturområdet. Vikten ökade möjligheter för av Sverige att aktivt få del av de möjligheter öppnar sig kan inte nya som nog framhållas. Utvecklingen allt mångkulturellt mot ett mer samhälle ställer ökade krav på kunskap och förståelse för andra kulturer. Kulturutbyte över gränserna fyller här ytterst viktig funktion i sin en roll som förmedlare olika perspektiv och utgångspunkter. av Svenska konstnärer alla kategorier har tydligt markerat behov av av att delta i det internationella utbytet för att få impulser och hävda sin kvalitet i internationella sammanhang.

Utvecklingen i Väst- och Östeuropa de senaste åren har under-

strukit vikten av svensk kulturell närvaro i hela Europa. Svenska institutet rapporterar om en ökad efterfrågan presentationer och av utbyten kontinenten både från utlandsmyndigheter och kulturlivet. Det är av stor vikt för svenska konstnärer få möjlighet att att möta

SOU 1994: 35

kolleger med andra kulturella uttrycksmedel för att inspireras och utvecklas i den gemensamma europeiska kulturen. Svenska institutet har under den senaste femårsperioden handlagt ett märkbart ökat antal ärenden inom hela kulturoinrådet. l samband med den fria rörligheten för personer genom EESavtalet är det sannolikt att allt fler konstnärligt verksamma kommer att erbjudas möjligheter att samarbeta med utländska kolleger i olika sammanhang. Det är stor betydelse att den svenska publiken ges möjlighet att av få del kulturyttringar från andra länder i en tid när andra sektorer av i samhället alltmer präglas av samarbete över gränserna och utländska influenser. Ett utbrett och vidgat kulturutbyte ger möjlighet till ökad kunskap andra kulturers tradition och samhällsstruktur vilket är om förutsättning för ett fungerande samarbete. Ett fördjupat euroen peiskt samarbete förutsätter vilja till förståelse och hänsyn till andra perspektiv och uttryckssätt. Genom ett vidgat kulturutbyte ökar förutsättningarna för ett välfungerande samarbete inom alla sektorer av samhället. Det är största vikt att de ökade formella möjligheterna till ett av vidgat kultursamarbete ökade ekonomiska möjligheter. motsvaras av Kommittén föreslår därför att statsmakterna tillfullo fastslår betydelsen ett internationellt kulturutbyte och att kulturmyndigheterna av tillföres ökade medel för detta ändamål. Inom kulturpolitikens område finns ett flertal problemområden ytterligare kommer att förstärkas eller göra sig gällande i samsom band med ett fördjupat europeiskt samarbete. För konstnärerna innebär det t.ex. frågan gränsdragningen mellan anställda och egenom företagare och de svårigheter förknippade med detta när det gäller beskattning, arbetslöshetsersättning o.dyl. Detta är en fråga som Kommittén kulturpolitikens inriktning Ku 1993:03 bör närmare om belysa i sin utvärdering av kulturpolitiken.

5 Kulturmyndigheter, arrangörer och

andra förmedlare

5.1 Inledning

Under denna kapitelrubrik behandlar utredningen översiktligt regelverk och organisation på ett antal betydelsefulla områden. Det ligger i sakens natur att framställningen är i allt väsentligt beskrivande. Något särskilt avsnitt med förslag ter sig därför inte motiverat i detta kapitel som övervägande berör sådana permanenta strukturer antingen som påverkas endast marginellt pågående eller väntade förändringar av eller som är bestämda internationella åtaganden. I de enskilda av avsnitten framläggs emellertid vissa förslag.

5.2 Statliga insatser för internationellt

kulturutbyte

Den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital mellan medlemsstaterna inom för EES-avtalet kommer för ramen arrangörerna av kulturevenemang liksom för konstnärerna att ha de största effekterna inom de kulturområden inte har språket bärande som som uttrycksmedel. Arrangörerna kan på enklare sätt få tillgång till artister av olika nationalitet vilket kan skapa intressanta föreställningar och kulturella möten även i den reguljära programverksamheten. De höga kostnader, alltid är förknippade med kulturutbyte som över gränserna, betyder dock att det även i framtiden främst är tillgängliga resurser som avgör i vilken utsträckning internationellt kultursamarbete förverkligas. Statliga medel för internationellt kulturutbyte till och från Sverige anslås i första hand från Kulturdepartementet och Utrikesdepartementet, ibland i form av specialdestinerade anslag till vissa uppgifter. Svenska institutet, Statens kulturråd och SIDA Styrelsen för Internationell utveckling stöder internationellt kulturutbyte del i sin som reguljära verksamhet. Bidrag till enskilda konstnärer handläggs

SOU 1994: 35

främst av Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. De olika myndigheternas särskilda uppgifter beskrivs nedan, men det bör påpekas att mellan dessa förekommer både formellt och infororgan mellt samarbete genom regelbundna överläggningar. Det internationella kulturutbytet kännetecknas av nära och väl utbyggda kontakter mellan berörda myndigheter. För vissa regioner förekommer ett formaliserat samarbete. Som

exempel kan nämnas Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.

Utrikesdepartementet samordnar denna verksamhet, medan Svenska institutet har ett särskilt ansvar för kultur- och utbildningssamarbetet,

i kulturutbytesfrågor hålls formella samråd med kulturrådet. Genom

statsbidrag till Östersjöns författar- och översättarcentrum Gotland bidrar även Kulturdepartementet specialdestinerade anslag till genom

kultursamarbetet kring Östersjön. SIDA är engagerat i samarbetet med Central- och Östeuropa i två avseenden, SIDA stöder folk-

rörelsers och enskilda organisationers utvecklingsprojekt, samt handlägger ärenden som rör katastrofbistånd till regionen. Formellt samarbete förekommer även för kulturutbyte med u-länderna. Biståndsorganet SIDA har det samlade ansvaret för kulturbiståndet medan kulturutbytet med u-länderna handläggs av Svenska institutet uppdrag av SIDA. Formella överläggningar mellan kulturrådet, Svenska institutet och SIDA är en förutsättning för utbytesprojekt med länderna i tredje världen. Ett välutvecklat informellt samarbete förekommer också mellan Svenska institutet, kulturrådet och myndigheter med särskilda åtagande inom de olika konstområdena så att utnyttjandet av tillgängliga för utbyte med andra delar av världen kan ge störst effekt. resurser För större projekt kan samfinansiering förekomma.

Kulturdepartementet Den europeiska integrationsprocessen ökar behovet av ett utvecklat samarbete och markering Nordens kulturella gemenskap. en av Nordiska ministerrådets verksamhetsbudget för kultursamarbete får från 1994 kraftigt ökade resurser.

Utvecklingen i Östeuropa har också skapat nya förutsättningar för ett vidgat kultursamarbete kring Östersjön. I maj 1993 hölls en kon-

ferens i Stockholm mellan kulturministrarna i Östersjöområdet. Vid

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

konferensen betonades vikten av att öka informations- och kunskapsutbytet på kulturområdet. Vidare lämnades avsiktsförklaringar om konkreta insatser inom för kulturprogrammet Ars Baltica. ramen Med Maastrichtöverenskommelsens ikraftträdande har formell en bas skapats för att låta EES-avtalet omfatta även kulturområdet. Informella samtal har under hösten 1993 förts mellan företrädare för EFTA:s särskilda arbetsgrupp för kulturfrågor och EG-kommissionen om ett avtalsreglerat samarbete prop. 1993942100 bilaga 12. Från anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. anvisas bidrag för skilda ändamål till organisationer och institutioner kulturområdet samt till visst internationellt kulturutbyte. Under detta anslag finns flera poster med internationell anknytning. Det huvudsakliga bidraget till internationellt kulturutbyte återfinns under anslagets punkt 4. Bidrag till internationellt kulturutbyte. För budgetåret 199394 uppgick det till totalt 21,6 miljoner kronor ca av vilket ca 3,7 miljoner kronor anslogs till Statens kulturråd, och ca 1,6 miljoner kronor till Svenska institutet. Därutöver utgår medel till

nordiskt samarbete i olika former, främst genom bidrag till Svensk-

hemmet Voksenåsen AS erhåller 6,8 miljoner kronor. Bidrag som ca

med 1,5 miljoner kronor utgår också till Östersjöns författar- och

översättarcentmm prop. 1993941100 bilaga 12.

UD:s informationsbyrå

Informationsverksamheten på utlandsmyndigheterna syftar till att sprida kännedom det svenska samhället. UD:s inforrnationsbyrå om förfogar över de för informationsverksamhet och kulturresurser utbyte som disponeras av de svenska beskickningarna utomlands. Utlandsmyndigheterna disponerar själva del medlen på det sätt en av de bedömer vara bäst. En del anslaget handhas ett konto hos av Svenska institutet med vilka utlandsmyndigheterna har fortlöpande en samverkan angående informations- och kulturprojekt. Lönade utlandsmyndigheters informationsanslag uppgick för budgetåret 199394 till totalt 7 678 000 kronor. För kultur- och informationsprojekt uppkommer under budsom getåret och som bedöms intressanta och angelägna kan samtliga utlandsmyndigheter ansöka extra anslag från informationsbyråns om s.k. centrala medel.

SOU 1994: 35

Svenska institutet

Svenska institutet har till uppgift att stimulera kulturutbytet över gränserna genom stöd och service till konstnärligt verksamma, organisationer och institutioner. Institutet informerar och stöder presensvensk kultur i utlandet inom alla konstområden. l Svenska tation av institutets uppgift ingår dels att bidrag till projekt och personer, ge även att själva arbeta med genomförandet av större projekt. men

Översynen av Svenska institutets verksamhet, Svenska Bilder Ds

1993:72 konstaterar att arbetet inom det internationella kulturområl det fungerar till alla berörda instansers belåtenhet. Ambitionen är både verksamheten och skapa bättre förutsättningar för dock att utöka 1

l

den. Under de senaste fem åren har institutet handlagt ett kraftigt ökat antal ärenden inom hela kulturområdet. Genom fördelning ekonomiskt stöd till kontaktfrämjande projekt av inom alla kulturens områden utställningar, teater och dans, musik, film och litteratur- bistår institutet det svenska kulturlivet i dess internationella kontakter. Enskilda konstnärer kan genom institutet få hjälp med internationella kontakter, tillgång till ett utbrett nätverk i länder genom j världen över. Institutet samverkar också med andra statliga och regionala kulturinstitutioner när det gäller innehåll i kulturpresentationer. Svenska institutet ekonomiska bidrag till gästspel och erfarenger hetsutbyte inom musik-, teater- och dansområdet. I institutets verksamhet ingår stöd till utgivning svensk skönlitteratur i även att ge av utlandet, och uppehållsbidrag till svenska och utländska samt ge reseförfattare och översättare. För att sprida kunskap och kännedom om svensk film arrangerar institutet svenska filmveckor utomlands. De förmedlar även svensk spelfilm, informationsfilm, dokumentärfilm och konstnärlig kortfilm till icke-kommersiella visningar på beställning av utlandsmyndigheter eller filmfestivaler i utlandet. Inom konst- och utställningsområdet bedrivs cirkulation och produktion av utställningar om svenskt samhälls- och kulturliv, samt bidrag till visningar av utställningar i utlandet. I institutets verksamhet ingår även produktion av större projekt och festivaler innehåller olika former av kulturyttringar som i samarbete med utlandsmyndigheter och andra institutioner.

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare Svenska institutets kulturutbyte 199293

Kostnader i tkr 0 500 1000 1500 2000 2500

Litteratur

Teater och dans i I

Musik

Tvärkulturella inkl. Sverigeveckor o. dyl.

Utställningar 1 617

Film 2130

Tabellen avser Svenska institutets löpande utbytet exklusive de sär-

skilda satsningar görs i u-ländema och i Östeuropa.

som Svenska institutets huvudanslag för den grundläggande informations- och kulturutbytesverksamheten i hela världen har ökat från 47,3 miljoner kronor 198788 till 64,7 miljoner kronor 199394. Detta innebär en anslagsutveckling är lägre än inflationen under som samma period. Institutets särskilda anslag och uppdrag för specialdestinerade ändamål har dock ökat. Svenska institutet har sedan länge haft ett särskilt för kultur- och utbildningssamarbete med länansvar

derna i Central- och Östeuropa. Inom för regeringens östsam-

ramen arbete har institutets uppgifter väsentligt utökats. Fr.o.m. budgetåret 199293 finns en speciell anslagspost för institutets Samarbetsprogram med detta område. Av de 30 miljoner kronor anvisades för som Svenska institutets verksamhet för detta ändamål under 199293 har 5 miljoner kronor avsatts för insatser på kulturens område, medan återstående belopp har avsett projekt på utbildnings och forsknings-

området. Institutet bistår i första hand länderna i Östersjöområdet

genom kunskapsöverföring och personutbyte. För kulturutbytet med

Östeuropa finns ett formellt samarbete mellan Svenska institutet

och kulturrådet.

SOU 1994: 35 Svenska institutet uppdrag av SIDA för kulturutbytet med svarar u-länderna. Institutets verksamhet gentemot u-länderna har genom biståndsmedel, såväl anslag uppdrag, ökat markant under de sista som fem åren. Institutet arbetar för att utveckla kontakterna kulturområdet med tredje världen och ansvarar för presentationer av u-ländernas kultur i Sverige. Som led i verksamheten ingår ekonomiskt stöd till kontaktresor och samarbetsprojekt mellan svenska kulturinstitutioner och organisationer och dessas motsvarigheter i tredje världen. De sökande bör tillhöra svensk kulturinstitution eller organisation. Enskilda kan inte ansöka om medel för personer kulturutbyte med u-ländema. Institutet eftersträvar en rättvis fördelning mellan områden och ämnen. År 199293 disponerade Svenska institutet 6,7 miljoner kronor ca för kulturutbyte med u-länderna genom anslag från SIDA. Särskilda medel för uppdragsverksamhet kan även förekomma. Inom ramen för kulturutbytet med u-länderna har under de senaste året noteras en ökning kulturutbytet med Latinamerika och en nedgång av beträffande Afrika, medan utbytet med övriga u-landsregioner i stort är konstant. Kulturutbytet med u-länderna kännetecknas av ett sett samarbete mellan SIDA, Svenska institutet och kulturrådet. nära

Svenska institutets kulturutbyte med u-ländema

0 10 20 30 40 50

OrdLitteratur 18

TonMusik

ScenTeater, dans

Bildkonst

Film Projektbidrag fördelade Tvärkultur 5 ämnesområdenantal bidrag

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

Budgetåret 199091 fick Svenska institutet från UD överta det operativa ansvaret för samarbetet med utlandsmyndighetema i informations- och kulturutbytesfrågor. Kontakterna med UD och utlandsmyndigheterna spelar väsentlig roll i Svenska institutets kulturen utbytesverksamhet, och i sin anslagsframställning för 199394l99596 efterfrågar institutet utveckling dialogen med utlandsen av myndigheterna. De informella kontakterna spelar betydande roll en när det gäller planering av olika projekt. För ren kulturutbytesverksamhet är Svenska institutets totala budget ca 19 miljoner kronor för innevarande budgetår. Den största delen av kulturutbytet genomförs inom för kulturutbytet med ramen öst- eller u-länderna. En förhållandevis mindre de] den totala av summan hänför sig således till resten av världen. I Svenska Bilder Ds 1993:72 s. 24 diskuteras förändringarna verksamhetens regioav nala fördelning. En stark tyngdpunktsförskjutning Central- och mot

Östeuropa har ägt och arbetet med inriktning u-länderna

rurn mot har ökat markant sedan början av 1980-talet. Trots alla intentioner att prioritera informations- och kulturutbyte med Västeuropa har de nedskärningar som ägt just kommit att drabba verksamheten i denna rum del av världen. Det sammanlagda anslaget för kulturutbyte med Västeuropa och Nordamerika är förnärvarande endast fyra miljoner kronor.

Svenska institutets kulturutbyte 199293

Kostnaderi tkr

6 729 5 596

Övriga världen

EI Östeuropa

I U-länder

SOU 1994: 35

I översynen av Svenska institutets verksamhet fastslås att samtidigt verksamheten totalt sett ökat har institutet fått allt svårare att utsom föra sina primärfunktioner. Sammanfattningsvis anförs att det bör angeläget att se till att verksamheten inom kultur- och informavara tionsområdet inte ytterligare försvagas utan snarare förstärks. Med de relativt blygsamma resurser som finns för informations- och kulturutbyte är risken stor att institutet inte längre kan möta de krav annars som ställs. Genom de särskilda anslag som institutet erhåller för kulturutbyte med länder i Öst- och Centraleuropa samt u-länderna har en icke obetydlig förstärkning av medel för utbyte med dessa länder ägt rum. Däremot har för kulturutbytet med övriga världen urresurserna holkats. I tid fördjupat europeiskt samarbete är det av största en av för kulturutbyte i Västeuropa inte vidare försvagas vikt att resurserna förstärks. Kommittén föreslår därför att detta område utan snarare ges en hög prioritet i framtiden.

Statens kulturråd

Statens kulturråd har till uppgift att handlägga ärenden om statliga bidrag till kulturell verksamhet. Staten har under den senaste tioårsperioden reellt något ökat sin bidragsgivning, dock i betydligt mindre utsträckning än kommunerna för den största delen av de som svarar offentliga kulturutgifterna. Som del i kulturrådets uppgift ingår att fördela medel för internationellt kulturutbyte i form av bidrag till institutioner, organisationer och fria grupper. För budgetåret 199293 kulturrådets anslag särskilt avsett för var internationellt kulturutbyte 3,7 miljoner, 199394 års anslag för ca anslag återfinns under punkt 4 i samma ändamål var oförändrat. Detta Kulturdepartementets Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet. Kulturrådets särskilda medel för internationellt kulturutbyte har under de senaste åren utvecklats följade sett:

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

Kulturrådets särskilda medel för bidrag till internationellt kulturutbyte, miljoner kronor

El Löp. priser 1992:100

l 98990

Kulturrådet disponerar även 18,2 miljoner kronor för utveckca lingsverksamhet under anslaget B Förutom de särskilda medlen för internationellt kulturutbyte används del medlen för utvecklingsen av verksamhet till bidrag till verksamhet med internationell anknytning, t.ex. verksamhetsbidrag till svenska sektioner internationella av organisationer. Enligt beräkningar anslås sammanlagt 6,7 miljoner från ca kulturrådet för verksamhet med internationell anknytning. För budgetåret 199293 beviljade kulturrådet sammanlagt 172 bidrag med internationell anknytning, totalt uppgick till nämnda som 6,7 miljoner kronor. Därutöver kan det dock ha förekommit verksamhet med internationell anknytning inom för institutioners ramen och organisationers vanliga verksamhetsmedel inte särskilt som noterats, och därför inte ingår i denna redovisning. Som nämnts tidigare förekommer ett formaliserat samarbete mellan kulturrådet, Svenska institutet och SIDA i fråga kulturom utbytet med u-länderna och Öst- och Centraleuropa. Mer informella överläggningar och samråd bidragsgivning för projekt i andra om regioner förekommer inom alla områden. Inom teater och dansområdet har kulturrådet för bidrag till svarat teater- och dansgruppers utlandsturnéer och deltagande i interna-

SOU 1994: 35 tionella festivaler. Mer kostsamma projekt kan erhålla bidrag från både Svenska institutet och kulturrådet. Inom musikområdet har samarbetet mellan Svenska institutet och kulturrådet fått mer utvecklad form genom den särskilda samen rådsgrupp för svensk musik i utlandet som bildades i slutet av 1970talet. Samrådsgruppen diskuterar inkomna stödärenden och samarbetsprojekt samt informationsutbyte med utlandet. Kulturrådet stöder både mindre musikgruppers turnéer och deltagandei internationella festivaler musikområdet. För internationell verksamhet inom utställningsområdet svarar kulturrådet för bidrag till utställningar och andra projekt i utlandet till svenska sektioner internationella organisationer inom omsamt av rådet. Inom och biblioteksområdet kan bidrag med internationell anknytning bl.a. erhållas för deltagande i internationella festivaler, konferenser och seminarier, samt i form av verksamhetsbid- Kulturrådets beviljade bidrag till verksamhet med internationell rag. anknytning 199293 fördelade sig konstområde följande sätt: per

Av kulturrådet beviljade bidrag 199293 till internationella ändamål; belopp efter konstamråde summa Tkr 0 500 1000 1500 2000 2500 1.428000 Konst, museer, utställningar Litteratur och bibliotek Musik

Teater och dans Tvärkulturellt, övrigt

Kulturrådet betonar i sin anslagsframställning 199394-199596 att publiken i Sverige bör beredas ökad möjlighet att genom gästspel främmande kulturer konsten. Även konstnärligt verkmöta genom behöver impulser utifrån, samtidigt de bör beredas möjsamma som lighet möta internationell publik. Kulturrådets bidrag till interatt en nationella ändamål till största delen utländska gästspel i Sverige avser och bidrag till svenska sektioner internationella organisationer av

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

inom kulturområdet. I en fördelning av verksamheten per landregion äger således verksamheten i de flesta fall rum i Sverige.

Av kulturrådet beviljade bidrag 199293 med internationell anknytning Summa bidragsbelopp

Tkr 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Sverige 2 924 628 ÖvrigaNorden Västeuropa l 299 186 Östeuropa 472 806 Övrigavärlden 385000 Ospec 29000

Ofördelbart H Anknytningtill El Bidragtill verksamhet internationellt landländer utomlands

SIDA Biståndsorganet SIDA kan räknas till de statliga arrangörerna av internationellt kulturutbyte. Sedan 1985 har kulturbiståndet ökat både i anslag och antalet projekt, och kultursamarbetet med u-länderna utgör idag en självklar del av det svenska biståndet. Valet stödav insatser måste liksom inom andra områden för biståndet grundas på de biståndspolitiska målen. För kulturinsatsema står demokratimâlet i centrum. Syftet är att stödja mångfalden och den demokratiska processen. Särskild tonvikt läggs på stöd till fria grupper. Bidrag ges till museer och bevarande, konst och konsthantverk, teater, film, litteratur och bibliotek, musik och massmedia. SIDA har det samlade ansvaret för allt kultursamarbete med u-länderna. Kultursamarbetet består av två delar, dels det tidigare nämnda kulturutbytet med u-länderna som handläggs Svenska institutet, av dels det kultur- och massmediabistånd som handläggs av SIDA. Målsättningen för bistånd kulturområdet är att hjälpa mottagarlandet att bättre tillvarata och utveckla sitt kulturarv, främja deltagande i kulturlivet och uppmuntra konstnärligt nyskapande.

SOU 1994: 35

Kulturbiståndet representerar mindre än en procent av den totala biståndsbudgeten. Från kulturstödsanslaget Kultur och Massmedia anslogs knappt 28 miljoner kronor för budgetåret 199293. Medel till kulturbistånd kan även komma från andra anslag. Den totala summan för kulturbistånd uppgick 199293 till strax över 53 miljoner kronor. Ungefär hälften av kulturbiståndet går till länder i Afrika, medan den andra halvan delas mellan projekt i Asien och Latinamerika Ekonomiskt stöd till kulturella projekt utfärdas generellt utöver det bilaterala samarbetet. Kulturinsatser förekommer dock numera även inom programländers ramanslag. Stödet från SIDA är inte begränsat till de så kallade programländema, även om det i Afrika och Asien huvudsakligen är koncentrerat till dessa. I princip gäller att stöd kan till alla u-länder. Även i andra SIDA-program ökar antalet kulturinsatser. Här kan t.ex. nämnas upplysningskampanjer inom hälsobyrån och kvinnoenheten. Det blir också allt vanligare att SIDA:s byrå för samverkan med enskilda organisationer beviljar ansökningar om bidrag till kulturprojekt i u-ländema.

Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetets internationella verksamhet innefattar främst erfarenhetsutbyte och deltagande i konferenser och seminarier inom ramen för bl.a. Europarådet, UNESCO, ICOMOS International Council of Monuments and Sites och ICOM International Council of Museums. Under budgetåret 199394 beräknas kostnaderna för den

internationella verksamheten till ca 2,5 miljoner kronor varav en

miljon kronor är extern finansiering av vissa verksamheter. Riksantikvarieämbetet finns representerat i Europarådets Kulturarvskommitté, och Sverige har där tagit på sig en sammanhållande och stöttande roll i genomförandet av kampanjen Den Europeiska Bronsåldem. Sedan 1984 har Sverige varit anslutet till UNESCO:s Världsarvskonvention. År 1988 anmäldes 8 objekt för införande på världsarvslistan. dem Drottningholm, Engelsbergs jämbruk och Tre av - BirkaHovgården har tagits upp på listan. - Förutom medverkan i de internationella samarbetsorganisationerna deltar även Riksantikvarieämbetet aktivt i nordiskt samarbete, flera

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

projekt i de baltiska staterna, samt i arkeologiska biståndsprojekt finansierade av SAREC Styrelsen för u-landsforskning. Ett internationellt samarbete för att hejda import illegalt av exporterade kulturföremål och för att återlämna sådana föremål pågår sedan länge. Både UNESCO och Europarådet har drivit dessa frågor. Enligt 5 kap. i lagen 1988:950 kulturminnen KML om m.m. gäller, med vissa undantag, tillståndsplikt vid utförsel vissa äldre av kulturföremål. Tillståndsmyndighet är Riksantikvarieämbetet, Statens konstmuseer, Nordiska museet, Riksarkivet eller Kungliga biblioteket. Riksantikvarieämbetet är ingivningsmyndighet och har även i övrigt en samordnande roll. I artikel 30 i Romfördraget föreskrivs avskaffande kvantitativa av importrestriktioner mellan medlemsstaterna inte föreskrivs. om annat I artikel 36 i fördraget tillåts dock undantag från bestämmelserna i vissa avseenden. Medlemsländerna tillåts därmed upprätthålla förbud och restriktioner avseende import, export och transitering motisom veras av hänsyn till bl.a. skydd av nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte användas som medel för diskriminering eller förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsländerna. De flesta länder har regler som inskränker exporten kulturav föremål i syfte att hindra utförsel föremål betraktas vikav som som tiga delar av deras kulturarv. En inte obetydlig mängd kulturföremål

från Östeuropa och Medelhavsländema stjäls dock och smugglas till

Västeuropas, USA:s eller Japans konst- och antikvitetsmarknader. Inför avvecklandet av gränskontrollen inom för EG:s inre ramen marknad tog Kommissionen 1989 initiativ till diskussion mellan en medlemsländerna om lämpliga åtgärder för bevarandet nationalav arvet. I diskussionen förekom olika möjligheter, däribland gemensamma kontroller vid Gemenskapens yttre gränser. På grund medav lemsstaternas olika tradition i fråga restriktioner präglades om diskussionerna av åtskilliga meningsmotsättningar. Ministerrådet fattade slutligen beslut om nya regler området. Reglerna består dels av en förordning EEG nr 391192 utförom sel av kulturföremål, dels ett direktiv 937EEG återlämnande om av kulturföremål som olagligt flyttats från ett medlemslands område. Med kulturföremål avses i båda författningarna vissa kategorier av lös egendom som angetts i en bilaga. Det är huvudsakligen samma

SOU 1994: 35

slags föremål upptas i båda texterna. Vissa föremålskategorier som omfattas reglerna endast de passerat angivna ålders- och eller av om värdegränser. För många föremål gäller värdegränser mellan 15 000 och 150 000 ECU, 1 ECU 8,9 SEK, ca 135 000-1,350 000 kronor. För de kulturföremål anges i bilagan skall EU-lânderna ha som ett gemensamt system för exportkontroll vid EU:s yttre gräns. För de föremål omfattas av bilagan föreskriver förordningen som tillstånd för utförsel över den yttre gränsen. Utförseltillståndet gäller i samtliga medlemsstater. Tillståndet skall utfärdas av myndighet i den medlemsstat där föremålet befann sig i januari 1993 eller av annan medlemsstat dit föremålet lagligen har flyttats. Samråd bör ske med myndighet i det land kulturföremålet kommer ifrån. Om utförsel kulturföremål i medlemsstaten kan tillstrider mot lagstiftningen om stånd vägras. I det direktivet fastslås att kulturföremål som olagligen har nya avlägsnats från medlemsstats område skall återlämnas till denna. en Har ett föremål olagligen avlägsnats från en medlemsstat skall staten med stöd direktivet kunna återfå föremålet med hjälp av den medav lemsstat där föremålet påträffats. EG-förordningen uppställer enda anknytningsfaktor att ett som kulturföremål befinner sig i medlemsstat. Frågan om till vilken en kulturarv föremålet hör berörs inte. Medlemsstaterna skall sålestats des även pröva sådana föremål som omfattas av andra medlemsstaters regler vid export över den yttre gränsen. Det svenska exportförbudet bärs principen att kulturföremål upp av har stor betydelse för vårt kulturarv skall förbli i landet. Sådana som kulturföremål kan antingen svenska framställda i Swrige, eller vara i annat land svensk eller utländska föremål dvs. föremål som av en kan antas ha kommit till Sverige före 1840 och som är fnmställda i annat land av annan än en svensk. Många föremålstyper omfattas EU-regler finns inte med i som av den svenska kulturminneslagen och saknar alltså skydd mot utförsel enligt svensk rätt. Det medför bl.a. att Sverige måste organisera en tillståndsprövning för sådana föremål. Väsentliga delar av det kulturhar skydd enligt den svenska kulturminneslagen omfattas å arv som andra sidan inte EU:s regler på detta område eftersom EU-bilagan av har så höga värdegränser för bl.a. bild- och skulpturkonst samt möbler och konsthantverk.

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

EU:s skyddsregler är kompensatoriska dvs. är avsedda att tjäna som en extra säkerhet vid sidan av den nationella lagstiftningen. Att medlemsländerna kan behålla exportregler torde dock inte egna betyda oinskränkt suveränitet. EU-domstolen kan pröva hanom ett delshinder är motiverat för ett föremål karaktär nationalskatt vars av ifrågasätts. Det torde inte kunna uteslutas allmogevävnad att t.ex. en eller en möbel som omfattas KML, inte är unik eller säljs av men som för ett lågt pris, kan komma att underkännas nationalskatt. Hitsom tills torde dock inte domstolen ha avgjort några fall där nationalskattebegreppet har ställts under prövning. Frågan om utförsel och återlämnande kulturföremål är avslutad av i EU-förhandlingama och det är klart att någon ändring den av svenska lagstiftningen inte kommer att behöva ske. Resultatet blir två parallella regelsystem.

Riksarkivet

Arkiv knutna till statsmakten har funnits i Sverige sedan medeltidens kanslier. Utbyggnad förvaltningen ledde så småningom till etableav rande av Riksarkivet år 1618. Det svenska offentliga arkivväsendet är således mycket gammalt men liknar organisatoriskt i all väsentlighet arkivsystemen i jämförbara länder. Speciellt för det svenska offentliga arkivväsendet är dock tillgången till allmänna handlingar vilket följer offentlighetsprinav cipen. Handlingarna behandlas enligt regelsystem oavsett samma om de överlämnats till en arkivmyndighet eller finns kvar hos den arkivbildande myndigheten. I andra länder gäller olika regler beroende på handlingen om överlämnats till en arkivinstitution eller inte. Grundsatsen offentom lighet i förvaltning och rättsskipning har i Sverige erkänts och tillämpats sedan lång tid. Rätten att ta del av allmänna handlingar har sedan den första tryckfrihetsförordningen 1766 reglerats tillsammans med den egentliga tryckfriheten. Varje svensk medborgare har grunden lagsfást rätt att ta del allmänna handlingar. Vissa allmänna eller av enskilda intressen kan dock vara så viktiga att uppgifter berör dessa som intressen inte bör vara allmänt tillgängliga. Inskränkningarna specificeras närmare i sekretesslagen eller annan lag till vilken sekretesslagen hänvisar.

SOU 1994: 35

Principer för offentlighet och sekretess ser olika ut inom EU:s medlemsländer och dess institutioner. Unionen ställer inga krav på att dessa regler skall harmoniseras, utan varje medlemsland får ha den lagstiftning bäst förhållandet i det landet. Offentlighetssom passar principen har för svensk del slagits fast icke- förhandlingsbar vid som eventuellt medlemskap. Även inom EU pågår utveckling mot ett en större offentlighet och insyn i beslutsprocessen. Inom den statliga sektorn har sedan 1900-talets början funnits ett utbyggt komplex arkivförfattningar. Arkivvården inom den av offentliga sektorn hanteras ett alltmer enhetligt sätt till följd av författningar är gemensamma för stat och kommun, främst som arkivlagen. Det tilltagande intresset att ta del av allmän inforgenom mation gör tillsammans med den ökade komplexiteten i arkivbildningen att behovet välstrukturerade arkiv ökar alltmer. Sveriges av unika förvaltningstradition har tillsammans med den tekniska utvecklingen skapat ett relativt unikt bredd och djup i arkivmassan som samtidigt är tillgänglig ett helt annat sätt än i övriga Europa. Vad det gäller arkivbildningen uppvisar EU:s medlemsländer stora likheter. De skillnader gör sig gällande i angreppssätt grundar som sig huvudsakligen olika tradition och förvaltningsstruktur. Riksarkivet aktivt del i det internationella samarbetet inom arkivtar väsendet deltagande i organisationen ICA International genom Council Archives. ICA sammanträder för konferens vart fjärde on år, mellan konferenserna hålls roundtable diskussioner och det löpande arbetet sker i kommittéer där svenska arkivtjänstemän finns representerade. Riksarkivet deltar även i nordiskt samarbete. Vart tredje år anordnas nordiska arkivdagar, vilket nästa gång sker i Norge 1994. Däremellan träffas riksarkivarierna vid informella möten. Kontakt mellan forskare och arkivtjänstemän förekommer också utbyte och internationella besök. Svenska arkivtjänstegenom män anlitas även för Konsultuppdrag för internationella organisationers räkning. Riksarkivariema i EU:s medlemsländer har inlett ett samarbete för hanteringen olika arkivfrågor, och EG:s ministerråd rekommenav derade 1991 kommissionen att tillsätta en expertgrupp för att undersöka i vilken utsträckning det är önskvärt att samordna arkivpolitik och rutiner. EG har i direktiv bl.a. fastställs s.k. väsentliga krav för

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

skrivmaterial. Sverige har sedan länge haft skrivmaterialregler, vilka nu har anpassats. Sverige har redan genom EES-avtalet åtagit sig att införliva vissa Sekretessregler med svensk lagstiftning. Införlivandet måste dock ske på ett sätt som passar vår rättssystematik och hänsyn till vår traditar tionella offentlighetsprincip. De krav sekretess EU-samarbete som ställer synes emellertid kunna tillgodoses inom för gällande ramen rätt. De regler som måste införlivas i nationell lagstiftning gäller framförallt sekretess för rådets möten och för uppgifter enskilda skall som lämna till Kommissionen eller till nationella myndigheter samt vissa rättsakter som kan få betydelse för principen allmänna handom lingars offentlighet. Det finns internationella överenskommelser och rekommendationer inom Europarådet och OECD som skyddar enskilda vid behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter. EG-kommissionen lade i oktober 1992 fram ett nytt förslag till direktiv som ministerrådet väntas ta slutlig ställning till under 1994. Enligt förslaget skall medlemsstaterna skydda enskildas rättigheter och friheter vid behandling personuppgifter och då särskilt deras av rätt till personlig integritet. Det fria flödet personuppgifter mellan av staterna får emellertid inte begränsas utöver vad som följer de av gemensamma rättsreglerna. Direktivet är tillämpligt vad det gäller både automatisk behandling och manuell behandling av personuppgifter. Datalagsutredningen har i sitt slutbetänkande En datalag, ny SOU 1993:10 beaktat Kommissionens förslag till direktiv. Utredningens förslag innebär att även personuppgifter inte är allmän som handling får bevaras. Därigenom kan vissa uppgifter även från privata arkiv undantas från gallring, t.ex. uppgifter har historiskt som intresse eller lagras för forskning, om dessa intressen väger tyngre än den enskildes intresse. Det är från arkivsynpunkt stor fördel att en privata arkiv förda på ADB-medium föreslås få bevaras. nu Värdefulla privata arkiv är t.ex. företags- eller föreningsarkiv. Regeringens utgångspunkt är att den enskilda skall tillförsäkras ett fullgott integritetsskydd i datasamhället. Ett starkt skydd får dock inte onödigtvis hindra en angelägen samhällsutveckling med utnyttjande av ny teknik. I avvägningen mellan integritetsaspekter och effektivitet

SOU 1994: 35

måste även den internationella utvecklingen beaktas. En av förutsättningarna för att informationsutbytet över gränserna skall kunna funpå ett tillfredsställande sätt är att det i mottagarlandet finns gera regler skydd mot obehörig spridning av överförda uppgifter. som ger Regeringens bedömning är att en ny datalag bör anstå till dess Ministerrådet tagit ställning integritetsskyddsområdet. Under mellantiden bör Datainspektionens tillståndsprövning minskas genom att inspektionen möjlighet att utfärda generella bransch- och ges sektorföreskrifter prop. 1993942116.

5.3 Regional fördelning det internationella

av

kulturutbytet

De utländska gästspel besöker Sverige är starkt koncentrerade till som storstadsregionerna. Inom de olika konstområdena finns arrangörer

med statsanslag i vilkas uppdrag det ingår att ombesörja den regionala

spridningen av kulturevenemang. Svenska Riksteatern har ett särskilt för förmedling och ansvar distribution teaterföreställningar och gästspel av svenska och av utländska teaterinstitutioner och ensembler. Svenska Rikskonserter förmedlar internationell musik. Riksutställningar svarar för regional spridning egenproducerade och gästande utställningar. Dessa instiav tutioners internationella verksamhet kommer att särskilt behandlas i de olika konstformerna. avsnitten om

Folkbildningens kulturverksamhet

Kulturverksamheten inom folkbildningsorganisationerna engagerar ofta bredare allmänhet än vad kulturinstitutionerna gör, såväl en socialt geografiskt. Svensk folkbildning har historiskt sett fyra som med tiden kommit att samverka och sammanvävas: folkgrenar som bibliotek, föreläsningsföreningar, folkhögskolor, och studieförbund. Folkbildningen har huvudsakligen tre roller: som folkrörelse, vuxenutbildare och kulturbärare. Kulturverksamheten är en viktig uppgift, verksamheten är inkörsport till personlig utveckling och nyen skapande och är också ett instrument för kulturutbyte mellan svensk och annan kultur.

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

En stor del av amatörverksamheten inom kulturområdet bedrivs inom ramen för studiecirklar och föreläsningsserier. Tillsammans med studiecirklar i estetiska ämnen utgör studieförbundens kultur-

grupper den dominerande formen för amatöraktivitet och förbundens

kulturprogramverksamhet samlar publik över ll miljoner delen tagare. Dessa innefattar både körsång, amatörteater och konstföreningar som ger deltagarna möjlighet att både upptäcka och en utveckla sina konstnärliga talanger samtidigt det erbjuder arbetssom tillfällen för en stor grupp kulturarbetare. Omkring 400 000 personer i Sverige utövar amatörteater, ca 225 000 dansar folkdans, 150 000 ca deltar i balett eller modern konstdans, nära 50 000 sjunger i kör, några hundra tusen spelar olika musikinstrument, nära 600 000 utövar bildkonst och omkring 800 000 sysslar med konsthantverk. De flesta av dessa är verksamma i studieförbunden. Inte minst barn och ungdom deltar livligt i den omfattande amatörverksamheten. Inom amatörverksamheten bedrivs kulturutbyte i olika utsträckning. Utbytet genomförs till stor del vänföreningar i andra genom länder, där de olika grupperna besöker varandra. En stor del t.ex. av det utbredda internationella körsamarbetet bedrivs detta sätt. Folkhögskoloma erbjuder också utbildningsmöjligheter inom kulturområdet för den stora inte får plats inom den begränsagrupp som de konstnärliga högskoleutbildningen. Även inom detta område förekommer utbyte. En inte oansenlig del folkhögskolestudentema av härstammar också från andra länder vilket bidrar till impulser från andra kulturer. Studieförbund och folkhögskolor har under de åren intensenaste sifierat sina samhälls- och språkstudier med europainriktning, och organiserat en omfattande studiekampanj inför folkomröstningen om den europeiska integrationen. Svensk folkbildning har i sitt internationella arbete haft ambitionen att med sin bildningssyn och organisationserfarenhet stödja demoen kratisk utveckling och göra en aktiv insats för människor i andra länder. Inom Norden har studieförbund och folkhögskolor ett utvecklat samarbete som stöds genom bidrag från Nordiska ministerrådet. Vid början av verksamhetsåret överfördes delar den intematioav nella verksamheten till Folkbildningsrådet Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolomas intresseorganisation, Landstingsförbundet. I samband med detta övertog rådet det svenska medlemskapet i ICAE

SOU 1994: 35

International Council för Adult Education och EBAE European Bureau of Adult Education. Rådet är också med i NFR Nordiska folkhögskolerådet. Rådets internationella verksamhet gäller både att företräda Sverige utomlands och att vara en stimulans för arbetet i svenska studieförbund och folkhögskolor. Inom EBAE bedrivs en omfattande verksamhet i syfte att främja vuxenutbildning, folkbildning och kultur i Europa. För att förbättra möjligheterna att påverka EU:s olika har EBAE etablerat ett kontor i Bryssel. organ

Internationellt utbyte för barn och ungdom

Internationellt barn- och ungdomsutbyte förekommer också t.ex. inom för CISV Childrens International Summer Villages ramen internationell, politiskt och religiöst obunden fredsorganivilket är en sation sammanför barn, ungdomar och oavsett ras, relisom vuxna gion och politisk tillhörighet för att de skall uppleva gemenskap och internationell förståelse. CISV har barn- och Ungdomsutbyte med omkring 90 länder. Syftet med CISV:s verksamhet är att skapa förståelse och vänskap mellan barn och ungdomar från skilda kulturer, skapande verksamhet drama, dans, sång och musik ingår här som en självklar komposom På detta sätt får deltagarna möjlighet att delta i internationellt nent. en kulturutbyte. Organisationens huvudsakliga uppgift är att anordna internationella barnbyar för ll-åringar, verksamhet förekommer också men annan sommarläger för invandrarbarn och svenskfödda barn, ungsom t.ex. internationella seminarieläger för l7-18-åringar. domsutbyte och

Folkparkerna i Sverige

Folkparkerna i Sverige är intresseorganisation med ca 165 meden lemmar spridda över hela landet. Närmare 12 miljoner personer besöker årligen folkparkemas kulturella arrangemang. För budgetåret 199394 erhöll Folkparkerna i Sverige 5 miljoner kronor för ca kulturverksamhet. Folkparkernas kulturverksamhet innehåller teater, sång, konserter, och även organisation utländska gästspel. Ungefär hälften revyer av

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

av folkparkema i landet drivs ideellt och saknar för gästspel. resurser Folkparkerna i Sverige samarbetar även med andra organisationer och myndigheter. Under sommaren 1993 arrangerade bl.a. Folkparkema turnén Afrika Afrika med stöd från SIDA. Folkparkernas internationella verksamhet har under de åren senare begränsat sig till enstaka Dessa kan dock evenemang. vara program som innehåller framträdande av flera musikgrupper. Huvudsakligen

deltar dessa i redan befintliga festivaler eller andra redan etablerade

program. Marknadsföringen av internationella är ofta ett program problem för folkparkema med dessas begränsade resurser. För att nå en större publik försöker Folkparkema i Sverige skapa kontakter med befintliga lokala och intresseorganisationer. I så grupper stor utsträckning som möjligt försöker sedan förlägga turnéer till de man områden där man ser möjligheter till ett stort publikunderlag.

5.4 Artistförmedling i Sverige

I juli 1993 skedde en avreglering förmedling arbetskraft. Det är av av nu tillåtet för privata bolag att förmedla arbete inom samtliga yrken. Arbetsgivaren betalar för dessa tjänster. Hur många privata förmedlingar som bildats för artistförmedling finns inga uppgifter om. Någon större förändring antas dock inte ha skett artistförmedlingsornrådet sedan avregleringen trädde i kraft. För att utländska medborgare skall få arbeta i Sverige krävs normalt arbetstillstånd. Både hos arbetsgivare och arbetstagare finns ett starkt intresse av att kulturellt verksamma från utlandet personer ges möjlighet att arbeta i Sverige. Utländska verksamma inom personer kulturområdet erhåller regelmässigt arbetstillstånd. Arbetstagarna motsätter sig i regel inte att utländsk arbetskraft tillåts arbeta i landet eftersom internationellt kulturutbyte tillföra det svenska kulanses turklimatet positiva impulser. Medborgare från de nordiska länderna har tidigare kunnat arbeta i Sverige utan arbetstillstånd, och från och med januari 1994 då EES-avtalet trädde i kraft, kan även medborgare från Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike arbeta i Sverige särskilt arbetstillstånd utan i tre månader. Är anställningstiden längre månader måste än tre man ansöka om uppehållstillstånd hos polisen.

SOU 1994: 35

Merparten arbetstillfällena inom musik- och artistområdet är av kortvariga, och generellt beviljas också arbetstillstånd inom kulturområdet med förenklad handläggningsordning. Det är endast i undantagsfall arbetsmarknadsprövning görs vid ansökan om som en arbetstillstånd inom kulturområdet. Deltagare i utländska gästspel ska ha arbetstillstånd, Statens invandrarverk behöver inte lämna men dessa ärenden för arbetsmarknadsprövning om gästspelet är kortare än en månad. Enligt SFS 1989:547, 4 kap., 6-7 §§ bemyndigar AMS invandrararbetstillstånd för artister inom kulturomverket att fatta beslut om rådet i Sverige högst 10 engagemangsarbetsdagar som engagerats sammanhängande tid. Samma sak gäller för cirkuspersonal under en ej tivoli oavsett engagemangstid. Det samma gäller för restaurangmusiker i de fall där platser anmälts till kulturarbetsförrnedlingen i god tid. Om det finns särskilda skäl är det möjligt för invandrarverket att remittera ärendena. Remiss bör alltid ske om det är fråga om engadär inte betalas svensk arbetsgivarearrangör, såvida gemang gage av det inte är fråga uppenbart kulturutbyte. om också möjligt för Kulturarbetsförmedlingen att efter samråd Det är med invandrarverket begära att vissa särskilda ärenden remitteras för kortare eller längre tid även de ingår i ovan nämnda grupper. om utlänningsförordningen görs även undantag från kravet på I arbetstillstånd för särskilda Till dessa hör artister m.fl. grupper. anställda Sveriges Radio högst en månad. av Det finns inga säkra siffror över hur många utländska artister som arbetat i Sverige i samband med gästspel eller tuméer. AMS har dock sammanställt uppgifter arbetstillstånd invandrarverket bevilom som med stöd AMS bemyndigande. Siffrorna är dock ungefärliga, jat av sammanställningen kan innehålla uppgifter om både tekniskt och yrkesverksamma Antalet persondagar är också konstnärligt personer. mycket svårt beräkna vid i vissa fall omfattar att engagemang som endast en timme. Under budgetåret 199293 fick cirka 10 000 utländska musiker, och andra verksamma inom kulturområdet arbetstillstånd i artister siffror ingår även medborgare i de länder ingår Sverige. I dessa som i EES-området. Antalet arbetsdagar persondagar kan beräknas till 120 000, vilket motsvarar omkring 600 helårsarbeten.

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

Beräknat antal persondagar med arbetstillstånd fördelade sig mellan olika ländergrupper på följande sätt. Som framgår diagrammet av

svarar personer från Östeuropa för nästan hälften.

Antalet persondagar för kulturskapare med arbetstillstånd i Sverige 199293 fördelat på större ländergrupper

EGEFTA

Östeuropa Sydamerika Illln- Afrika mm.

Nordamerika Asien

Källa: AMS De flesta arbetstillstånden utfärdas för musiker, framförallt inom rock- och popmusik. Merparten av dessa är kortvariga engagemang med utländska världsartister. Personer med arbetstillstånd inom restaurangmusiken står för 9 % av samtliga. Restaurangmusiker har dock för det mesta längre arbetsperioder, veckor eller månader. Restaurangmusikerna svarar för betydande andel i persondagar, en enligt AMS beräkningar för hela 15-20 % av hela kulturområdet. Enligt AMS arbetsgrupp har inte någon större förändring skett under senare år vad gäller volymen arbetstillstånd. Det totala av antalet arbetstillfällen har dock minskat. För att kartlägga hur många artister som uppträtt i Sverige anses dock arbetstillståndssiffror allmänt ha relativt stor felmarginal, eftersom lokala arrangörer i många fall antas engagera artister utan att arbetstillstånd begärs.

SOU 1994: 35

5.5 skattefrågor

Arrangörernas kostnader påverkar benägenheten att anlita yrkesverkinom kulturområdet. AMS arbetsgrupp påpekar det faktum samma att det är betydligt billigare för svenska arbetsgivare att anlita konstnärligt verksamma från utlandet än utövande konstnärer bosatta i Sverige. Svenska artister betalade tidigare en särskild artistskatt. Detta förhållande förändrades i april 1993. I stället skall skatteavdrag och skatteinbetalning göras sätt som för alla andra. De som samma anställda har A-skattesedel. Skatt dras då enligt tabell och arbetar som sidoinkomster beskattas med 30 %. En del artister och musiker kan även beskattas företagare. De har då F-skattesedel och besom egna talar således själva in sin skatt och sina sociala avgifter. Skatt på inkomst regleras lagstiftningen i det land där arbetet utav förs. I Sverige gäller lag från och med januari 1993 Särskild en ny inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. SFS 1991:591 härefter LSI Nya Skatteregler gäller således för artister och musiker boi utlandet med i Sverige understiger 6 måsatta engagemang som nader. Den beskattningen ersätter 1908 års förordning om bevillnya ningsavgifter har upphört. Bevillningsavgift utgick med som nu 30 % vad tillföll artist bosatt i utlandet och som av som som var medverkade offentlig föreställning i kommersiell regi. En stor i en befriade från bevillningsavgiften. Hit hörde bl.a. de som grupp var driva sitt näringsfång under bar himmel och uppbära allenast frivillig avgift såsom musiker och dylika. Regeringen kunde också till följd särskilda omständigheter i vissa fall medgiva befrielse av från bevillningsavgift. Arrangörer kulturellt utbyte och välav görande ändamål var generellt befriade. I den förordningen är det den som i Sverige betalar ut skattenya pliktig ersättning till en artistidrottsman eller ett artistföretag som ska göra skatteavdrag, redovisa och betala in skatten. Denna uppgift åligger således arrangörerna. För utländsk artist som engageras i en Sverige utgår skatten kontant ersättning eller annat vederlag som uppbärs från Sverige. Skatten är 15 % den skattepliktiga inav komsten. LSI bruttobeskattning varifrån avdrag kan göras. är en Skattskyldigheten gäller fysiska eller juridiska personer som är borespektive hemmahörande i utlandet och som uppbär inkomst satta,

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

för artistisk verksamhet här i landet. Artist kallas endast den som

uppträder inför publik. Övriga deltagare i ett gästspel, t.ex. regissö-

rer och tekniker beskattas med 25 % enligt föreskrifter för personer som bor utomlands, vilka gäller sedan januari 1992 RSV 442 utg. 1. Denna skatt handläggs av de lokala skattemyndighetema. De nya LSI reglerna tillämpas också för utländska artistföretag och arrangörer hemmahörande utanför Sverige. För dessa är den skattepliktiga inkomsten de intäkter inflyter när tillställning som en genomförs i Sverige eller ett svenskt fartyg. De intäkter det normalt handlar om är biljett- och reklamintäkter. Till arrangör räknas även gästande ensembler som oftast engageras som grupp. Även i den nya lagstiftningen finns undantag från skatteplikt. Personer som erhåller inkomst från frivilliga betalningar såsom gatumusikanter, är fortfarande befriade. Ersättning för kostnader för nödvändig resa eller transport, kost och logi betalats arrangör som av är inte heller skattepliktig. Ersättning i annan form än kontanter till värde under l 000 kronor beskattas inte, och några sociala avgifter behöver inte betalas. I den nya lagstiftningen betraktas skatten som inkomstskatt, vilket gör att den berörs av de olika dubbelbeskattningsavtal som Sverige har med andra länder. Generellt gäller att om den besökande institutionen utomlands kan betraktas som myndighet, dvs. helt eller delvis finansieras med offentliga medel, kan den inte beskattas i Sverige. RSV 520 Under årets första ll månader hade 13,5 miljoner kronor betalats in i skatt enligt de nya LSI-reglema. Det motsvarar en skattepliktig inkomst på omkring 100 miljoner kronor under ett år, eller i grova drag 700 helårslöner. Kritik mot den nya skatten har hörts från flera håll. Eftersom den inte skiljer korta gästspel från längre fungerar den engagemang, mycket olika för skilda grupper. AMS arbetsgrupp påpekar att det lägre skatteavdraget kan leda till lägre gager, vilket kan leda till att arrangörer och arbetsgivare gör en besparing genom att anlita utländska artister och musiker i stället För dem som är bosatta i Sverige. Detta anses främst vara ett problem för restaurangmusikerna. Engagemang av utländska artister kan dock innebära merkostnader i form av logi och traktamente, vilket kan begränsa den eventuella besparing arbetsgivaren kan uppnå genom att anlita en utländsk artist.

SOU 1994: 35

När det gäller korta gästspel av utländska artister och ensembler, leder skatten däremot till ökade kostnader för den svenska arrangö- Teatrarnas Riksförbund har vid flera tillfällen till Finansdeparren. tementet framfört kritik mot lagen och dess förarbeten. I en skrivelse den 24 1993 föreslår Teatrarnas Riksförbund att bestämmelmars artistföretag utmönstras ur lagen samt att det tidigare beserna om frielseinstitutet bibehålls med nödvändiga inskränkningar och förändringar. Svensk Teaterunion Svenska ITI har i skrivelser till så- väl skatteministem som kulturministern understrukit betydelsen av att den lagstiftningen anpassas till teaterlivet ett rimligt sätt, man nya framhåller att arrangerandet av utländska gästspel i Sverige i annat fall kommer att försvåras ytterligare. De gästspelande ensemblerna kan enligt den nuvarande lagstiftningen behandlas arrangörer, och bör således betala en skatt om som 15 % på biljett- och programintäkter. Dessa intäkter tillfaller som regel dock inte ensemblen utan den arrangerande institutionen i Sverige nyttjar dem för att bestrida en del av kostnaderna för som gästspelet. Gästspelsgruppen erhåller arvode enligt avtal mellan dem och arrangerande institution. Resultatet av den nya skatten blir att de svenska arrangörerna blir tvungna att betala artistskatten. På möte i september 1993, arrangerat Svensk Teaterunion ett av - Svensk ITI, med representanter för flertalet svenska gästspelsarrangörer teaterområdet konstaterades att den nya artistskatten i hög grad försvårar internationellt utbyte, att den missgynnar icke-

institutionella i Västeuropa som oftast inte omfattas av

grupper dubbelbeskattningsavtal, att den tillkommit för den kommersiella sektorn och dåligt för subventionerad kulturverksamhet samt passar att den inte bara vållat ökade kostnader utan medfört stort merarbete för de svenska teater- och dansarrangörema. Sammanfattningsvis arrangörerna av utländska gästspel att anser den skatten utgör ett hinder för ett blomstrande kulturutbyte. nya En skattefråga med relevans för kulturområdet i händelse av annan ett EU-medlemskap är mervärdeskattefrågan. Enligt EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv senast kompletterat och ändrat i december 1992 skall i princip alla och tjänster beskattas. Vissa tjänster på varor kulturområdet kan dock undantas de tillhandahålls i offentlig regi. om Inom Finansdepartementet har tillsatts utredning för att utreda been hovet EU-anpassning av mervärdeskattelagen. Utredningen om av en

Kulturmyndigheter, arrangörer och andra förmedlare

teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna Fi 1991:09 arbetar med samtliga frågor som rör mervärdeskatten, och kommer vidare att behandla frågan om mervärdeskatt på entréavgifter. Ett betänkande från utredningen väntas föreligga våren 1994.

5.6 Slutsatser

Kommittén finner det tillfredställande att kulturutbytet med Öst- och Centraleuropa samt u-ländema har förstärks och utvecklats under de senare åren med hjälp av Svenska institutets särskilda anslag för detta ändamål. Kommittén har dock noterat att resurserna för övriga världen har försvagats. I en tid av fördjupat europeiskt samarbete är det av stor betydelse att resurserna för kulturutbyte i Västeuropa inte vidare urholkas utan snarare förstärks. Kommittén anser därför att detta område bör ges hög prioritet i framtiden. Kommittén konstaterar att den rådande situationen med en särskild artistskattt för artister bosatta i utlandet utgör en belastning för arrangörerna av kortvariga internationella gästspel och därigenom ett hinder för ett vidgat kulturutbyte. Kommittén anser därför att det bör undersökas om möjlighet till befrielse från LSI skulle kunna ges till denna typ av gästspel för att underlätta för ett aktivt och levande kulturutbyte. I frågan om mervärdeskattefrågans betydelse för entréavgifter till kulturevenemang i händelse av ett EU-medlemskap hänvisas till utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna Fi 1991:09 med särskild uppgift att behandla mervärdeskattefrågor.

6 Kulturens områden

6.1 Bakgrund

Det internationella kulturella samarbetet är mycket omfattande. Formerna är mycket varierande. Redogörelsen nedan grundas redovisningar av det internationella kulturella samarbete som finansierats av statliga källor. Eftersom en stor del av samarbetet sker utan statlig finansiering, är inte sammanställningen komplett. Redogörelsen visar på bredden och konkretiserar olika punkter samarbetets an. Svensk kultur kan få stöd från flera olika håll för att visas utanför Sverige. Konstnärer och artister kan erhålla stipendier eller andra personliga bidrag, deras produkter och produktioner kan ges stöd för utrikes presentationer. Någon exakt bedömning av storleken det totala samarbetet eller av hur stora bidrag som finns tillgängliga är inte möjlig att göra, bl.a. därför att enskilda organisationer och institutioner också stöder det internationella kulturella samarbetet. De statliga bidragsgivarna är Kultur- och Utrikesdepartementen, Konstnärsnämnden, Statens kulturråd, Svenska institutet och SIDA. Dessas och andra organisationers uppgifter i detta sammanhang - har beskrivits ovan kap. 5. En försiktig beräkning visar att svensk kultur, i skilda fonner, visades vid närmare 1 000 tillfällen utomlands utställningar, konserter, dans- och teaterföreställningar etc., under budgetåret 199293. Svensk publik möter utländsk kultur främst i Sverige. Mycket stor del av denna verksamhet sker kommersiella villkor och genomförs helt utan svenskt statligt stöd. I sådana fall finns heller ingen sammanställning över omfattningen eller inriktningen av kontakterna. Annan verksamheten kan vara finansierad av utsändande lands myndigheter, av kommunala myndigheter i Sverige eller av privata källor. I uppskattningen av de statliga kostnaderna för internationellt kulturellt samarbete har i många fall institutionemas egna bidrag för - internationell verksamhet inte inkluderats. Några institutioner kan inte ange kostnaderna för sin internationella verksamhet då den är

SOU 1994: 35

helt integrerad i övrig verksamhet. I de fall de internationella kostnaderna har särredovisats, anges detta nedan.

6.2 Musik

Inledning Fonogramindustrins utveckling samt ett ökat antal radiokanaler gör musiken till ett allt vanligare inslag i vardagen. De allra flesta komså sätt dagligen i kontakt med musik, inhemsk eller av annat mer För den svenska publiken är det stor vikt att få möta ursprung. av även levande musik från andra länder. Både den levande och inspelade musiken är till stor del kommersiellt finansierad med västerländska, främst anglosaxiska förtecken. Det ter sig därför rimligt att offentliga insatser bidrager till att skapa bättre jämvikt och större bredd musikområdet. Musikaliska möten över gränserna är en förutsättning för musikens utveckling. Musikområdet har alltid haft ett välutvecklat internationellt kontaktnät. Det är stor vikt för både kompositörer och av musiker möta kolleger och publik från andra kulturer för att få att impulser utifrån, och samtidigt sprida kunskap om den svenska nya musiken. Statens stöd till musikändamål har ökat mycket lite under 1980talet. Ansvaret för landets musikpolitik är delat mellan stat, landsting och kommun. Landstingen är huvudmän för den regionala musikorganisationen, vars verksamhet innefattar både gästkonserter, turnéer och utlandsresor. Kommunerna stöder konsertverksamhet, men deras största utgift på musikområdet är den kommunala musikskolan bekostas helt utan statligt stöd. Den kommunala musikskolan har som betydelse för musikkulturens utveckling i hela haft en avgörande landet. Den barn och ungdom en möjlighet att utveckla sitt musikger intresse både som lyssnare och som utövare. - Statens stöd till musikområdet omfattar i första hand konsertverksamhet, bedrivs av statliga och statsunderstödda musikinstitusom tioner samt stöd till tonkonstnärer och fria musikgrupper. Statens stöd går huvudsakligen till den professionellt utförda västerländska konstmusiken.

Kulturens områden

För kammarmusik och orkester finns ett brett internationellt kontaktnät. Ett ökat intresse för world music har märkts under senare år, vilket bl.a. har resulterat i en ökning antalet internationella av folkmusikfestivaler. Därigenom goda möjligheter öka den ges att internationella efterfrågan svenska ensembler inom folkmusiken. Internationella musikfestivaler förekommer även i Sverige, t.ex. Falun Folkmusikfestival, varigenom publiken i Sverige bereds möjlighet att ta del av folkmusik från andra länder. Musikfestivalerna erbjuder även utländska besökare tillfälle att få inblick i den svenska musiktraditionen.

Statliga insatser för internationellt utbyte inom musikområdet

Enskilda konstnärer, såväl ensembler och gästspelsarrangörer, som kan ansöka om stöd och bidrag för internationellt kulturutbyte från en rad olika myndigheter. Som nämnts tidigare förekommer ett formellt samarbete mellan berörda myndigheter när det gäller kulturutbyte

med länderna i Central- och Östeuropa och u-landsutbytet, medan

mer informella överläggningar sker för projekt i andra delar av världen. Ansvarsfördelningen mellan de olika myndigheterna är dock tydlig på musikområdet. För infonnationsutbyte och långsiktig planering musiksatsningar av utomlands finns en särskild musiksamrådsgrupp. I ingår gruppen Svenska institutet, kulturrådet, Svenska Rikskonserter, Kungl. Musikaliska Akademin, Svensk Musik, Musikradion UD:s informasamt tionsbyrå. Gruppen träffas regelbundet för överläggningar. Mer omfattande internationella projekt, festivaler som och större tuméer, innebär ofta ett nära samarbete mellan flera dessa instituav tioner i form av betydande bidrag ocheller produktionsansvar.

Konstnärsnämnden

Enskilda konstnärer söker bidrag för internationell verksamhet hos Konstnärsnämnden. Nämnden har två arbetsgrupper för musikområdet, arbetsgruppen för upphovsmän och arbetsgruppen för musi-

SOU 1994: 35 ker och sångare. Arbetsgrupperna har möjlighet att bidraga till enskilda artisters samt utdela bidrag för internationellt utbyte. resor Under 199293 utdelades ett resebidrag 35 000 inom gruppen tonsättare. Totalt utdelades till musiker och sångare 47 resebidrag

vilka sammanlagt uppgick till 897 000 kronor.

För tonsättare utdelades 199293 totalt 15 bidrag för internationellt utbyte till sammanlagt 171 500 kronor. Bidrag till en summa av internationellt kulturutbyte kan från och med 199293 även utdelas till utländska konstnärers besök i Sverige. Två utländska tonsättare kunde detta sätt besöka StockholmGöteborg. Samma år utdelades 27 bidrag för internationellt kulturutbyte för sångare och musiker, vilka uppgick till en summa av 328 000 kronor.

Kungliga Musikaliska akademien Musikaliska akademien har till uppgift att främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademin skall även följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet och ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen . Kungliga Musikaliska akademien har erhållit en rad donationer främst avsedda för främja musikstuderandes fortbildning. att unga Stipendierna varierar mellan 10 000 och 75 000 och är i huvudsak avsedda för studier i utlandet. Svenskt medborgarskap krävs för att söka dessa stipendier. Utländsk sökande kan särskild blankett ansöka om rätt att delta i proven. Musikstuderande och yrkesmusiker kan genom akademin även ges möjlighet hyra i Cité Intemationale des Arts i Paris. att rum

Svenska institutet Inom musikområdet ingår i Svenska institutets uppdrag att fördela bidrag för internationellt utbyte till enskilda konstnärer, grupper och för kulturutbyte. Institutet erbjuder även hjälp med konarrangörer taktverksamhet och bidrag för inbjudningar av utländska personer har stor betydelse för musikområdet. som bistå enskilda musiker, tonsätta- Svenska institutet har i uppdrag att och kritiker med bidrag till konsertturnéer, framträdande v-id re

Kulturens områden festivaler, mästarkurser eller andra pedagogiska uppdrag utomlands. Bidragen är huvudsakligen till för att täcka resekostnader, de inbjudande arrangörerna förväntas stå för och uppehälle. Inom gage musikområdet utdelas även större projekt- och gästspelsbidrag till arrangörer av musikgästspel och festivaler. l mars 1993 genomfördes den internationella musikfestivalen Stockholm New Music 1993 vilken innehöll 17 konserter och 9 seminarier. Under festivalen inbjöd institutet fyra internationella musikarrangörer och tidskriftsskribenter från Frankrike, Storbritannien och Tyskland för att ta del av det svenska musiklivet. Samma år ägde musikfestivalen i Geneve del det rum som av svensk schweiziska kulturprojektet. I festivalen deltog bl.a. Eric - Ericsons Kammarkör, Drottningholms Barockensemble, Kroumata m.fl. Som led i utbytet gjorde även Radiosymfonikema turné till en bl.a. Basel, Bern, Lausanne och Zürich. Sedan 198990 har antalet registrerade kontaktresor och projekt för kulturutbyte på musikområdet ökat från 120 till 248 budgetåret 199293. Antalet beviljade projektbidrag har under period samma ökat från 33 till 99 stycken. De anslagna medlen visar dock en minskning, från 359 000 kronor 198990 till 253 000 kronor 199293. Inom ramen för kulturutbytet med u-länderna i samarbete med SIDA har det skett en markant ökning antalet beviljade projektav bidrag inom ton- och musikområdet. Under budgetåret 198990 beviljades 14 bidrag till en kostnad av ca 644 000 kronor, 199293 hade de ökat till 39 beviljade bidrag till en kostnad av ca 2 miljoner kronor. Som exempel på musikprojekt med u-landsanknytning kan t.ex. nämnas att musikgruppen Mama Malumma från Göteborg med stöd från institutet genomförde ett kulturutbytesprojekt med Tanzania sommaren 1993. l projektet ingick bl.a. deltagande i en internationell kulturfestival, inspelningssamarbete mellan svenska och tanzaniska musiker, workshops och konserter. Genom ett projektbidrag från Svenska institutet kunde musiyngre ker från Tanzania, Zambia och Uruguay delta i ETHNO, ett internationellt möte för utövare av traditionell musik i anslutning till Falun Folkmusikfestival. Svenska musikinslag både folk-, rock- och av konstmusik ingick även som del i Sverige i lndien-manifestationen.

SOU 1994: 35

Antalet beviljade projektbidrag musikområdet inom kulturutbytet med Östeuropa har också ökat. Under 199091-199192 beviljades 20 bidrag inom området till en kostnad av ca 1,3 miljoner kronor, 199293 hade antalet ökat till 25 stycken och kostnaden till ca 1,4 miljoner kronor.

Inom för kulturutbytet med Central- och Östeuropa gav in-

ramen stitutet ett betydande ekonomiskt bidrag till bl.a. den Baltiska festivalen Stockholms Konserthus i oktober 1992. Där deltog både baltiska symfoniorkestrar, solister och kammarmusiker. Vid 1993 års slut genomförde Stockholms konserthusstiftelse en Penderecki-festival kunde genomföras med hjälp ett större bidrag från bl.a. som av Svenska institutet.

Statens kulturråd Som tidigare nämntslhar kulturrådets bidragsgivning till internationellt kulturutbyte ökat under de åren. Inom musikområdet senare beror detta bl.a. på att kulturrådet 199091 övertog bidragsfördelningen från Svenska Rikskonserter för att förenkla bidragsstrukturen. Av beviljade bidragsansökningar 199293 med internationellt ändamål det musikområdet som erhöll det största beloppet. Av de totala var medel kulturrådet anslog för internationella ändamål tillföll 33 % musikområdet. På musikområdet beviljades 77 bidragsansökningar vilka uppgick till sammanlagt 2,2 miljoner kronor. Av dessa avsåg 1,2 miljoner ca bidrag till 53 utlandsturnéer. Bidragen bestod huvudsakligen av turnéstöd och resebidrag för yrkesverksamma grupper och ensembler. De flesta tuméerna ägde rum i Västeuropa. Bidragen musikområdet fördelades regionalt följande sätt.

Kulturens områden

Turnéverksamhet i utlandet är i allmänhet inte en inkomstgenererande verksamhet. Omkostnaderna för turné är oftast mycket en stora, och det är svårt att få dem täckta till och med för etablerade band och orkestrar. Turnébidragen från kulturrådet fyller här en väsentlig uppgift för att möjliggöra turnéer för svenska musiker. Kulturrådet utdelar också undantagsvis mindre resebidrag för körer och Orkestrar med olika resmål i Norden och Europa. Symfoniorkestrama gör ofta omfattande utlandstuméer, inte minst Göteborgs Symfoniorkester. År 199192 genomförde kammar- och Symfoniorkestrama 46 och länsmusikensemblerna 100 konserter i ca utlandet. Kulturrådet kan endast marginellt stöd till dessa turnéer, ge som i regel genomförs med hjälp av betydande sponsorinsatser. Bidrag från kulturrådet utgår även till större festivaler och evenemang som innehåller både musik-, teater- och dansinslag, t.ex. Images of North Africa en festival i Stockholm med fokus på islamsk musik. Internationell Scensommar Kulturhuset har också genomförts med hjälp av stöd från kulturrådet. Kulturrådet stöder även internationella möten, och vissa organisationers generalförsamlingar äger i Sverige. År 199091 fick som rum Svenska sektionen av International Conference of Electroacoustic Music bidrag för sin generalförsamling i Stockholm. Arrangörerna av de s.k. Världsmusikdagarna i Stockholm i oktober 1994 har även erhållit betydande bidrag från kulturrådet. På musikområdet står Svenska Rikskonserter för den betydande internationella verksamheten, flera större har möjligarrangemang gjorts med bidrag från bl.a. kulturrådet. Svenska Rikskonserter stod t.ex. som värd och arrangör för en turné som Världsungdoms-

orkestern företog i länderna runt Österjön 199091. Projektet

genomfördes delvis inom ramen för samarbetet med Baltikum Ars Baltica och erhöll ett förhållandevis stort bidrag från kulturrådet.

SIDA

Internationaliseringen av musikutbudet har ökat kraftigt under de senare decennierna, och kommersiell transnationell musik når i dag hela världen. Mot detta utbud är det i många länder svårt för den traditionella inhemska musiken att hävda sig.

SOU 1994: 35

En viktig del ett u-lands sökande efter kulturell identitet är att av spåra, dokumentera och arkivera den inhemska musiken. En av de viktigaste insatserna SIDA gjort för musik i u-land ir att hjälpa som Zambias radioföretag att organisera ett nationellt ljudarliv Zambia Heritage of Sound. I detta projekt ingår även inköp av utrustning och kassettproduktion. Musikgästspel i Sverige genomförs i huvudsak inom ramen för Svenska institutets kulturutbyte. Ibland har också SIDA bidragit till att Folkparkerna i Sverige i samarbete med systerorgan i Norden kunnat inbjuda sång- och dansgrupper från Afrika att turnera i Norden. SIDA har även bidragit till svenska artisters framträdande i u-länder. Utbildningsprojekt i traditionell musik i u-lindema har också erhållit stöd från SIDA. De senaste årens kulturbistånd till musikverksamhet har ökat från 1,6 miljoner kronor 198990, till ca ca 2,1 miljoner kronor 199293.

Svenska Rikskonserter Den statliga stiftelsen Svenska Rikskonserter bildades den l januari 1988. Svenska Rikskonserter har till uppgift att stödja och komplettera musiklivet samt att bedriva internationell verksamhet. Svenska Rikskonserter inte stöd eller bidrag för musikger verksamhet, är själv arrangör eller samordnare av konserter, utan turnéer och festivaler. Inom Svenska Rikskonserter har stora arbetsinsatser gjorts för att etablera svensk musik och svenska artister i utlandet. Målet är att öka internationell efterfrågan på svensk musik och svenska musiker och därmed skapa ökad arbetsmarknad. en Svenska Rikskonserter även för artistförmedlingen Svenska ansvarar Konsertbyrån. Svenska Rikskonserter satsar alltmer för att lansera svensk musik och svenska musiker i utlandet, genom turnéer och projekt. Utlandsverksamheten domineras vanligen av ett par stora projekt t.ex. en stor turné eller festival där Svenska Rikskonserter fungerar som samen ordnare mellan olika arrangörer. Vid sidan av de mer omfattande projekten genomförs ett antal mindre turnéer. Festivalen Stockholm New Music genomfördes för andra gången våren 1993. Det resultatet av ett samarbete mellan Svenska var Rikskonserter, Sveriges Radio, Kungliga Filharmoniska orkestern,

Kulturens områden

Kungliga Teatern, kulturrådet och Kulturhuset. Festivalen gavs både nationell och internationell uppmärksamhet och bevakades flitigt av både inom och utanför landet. press Svenska Rikskonserter samordnade även Elektronmusikfestivalen i Stockholm. Kompositionstävlingen Stockholm Electronic Arts Award innehöll senast ett åttiotal bidrag från hela världen. Kompositionstävlingen bidrar effektivt till att skapa internationellt intresse för hela festivalen. Ett annat exempel på Svenska Rikskonserters verksamhet med internationell inriktning är försöksprojektet Mix Musikcafé med syfte att skapa musikalisk mötesplats för svenska, invandrade och en utländska musiker. Svenska Rikskonserter bedriver även sedan flera år musikverksamhet på flyktingförläggningar i samarbete med Statens invandrarverk, länsmusiken och kulturarbetsförrnedlingen. Skolans internationalisering har varit ett av de temata under vilket Svenska Rikskonserter har valt att inrikta sina insatser för barn och ungdom. Ett ökat internationellt utbyte eftersträvas också t.ex. medlemskap i den internationella ungdomsmusikfederationen genom Jeunesses Musicales. Musik för Ungdom-verksamheten omfattar även ett betydande stipendiatutbyte med andra europeiska länder. Svenska Rikskonserter inledde 1991 ett samarbete med SIDA kring musikprojekt från olika utvecklingsländer. Med ekonomiskt stöd från SIDA Svenska Rikskonserter att varje år besöka ett speciellt avser land, spela in och ge ut musik på det egna skivmärket Caprice samt turné i Sverige för musiker från detta land. En stor del arrangera en de utgivna kassetterna skänks efter utgivningen till landet ifråga. av År 1991 besöktes Vietnam, 1992 Etiopien, och 1993 Ecuador. Svenska Rikskonserters direkta kostnader för att förmedla utländsk musik till Sverige har ökat under de senaste åren. För budgetåret 199091 den direkta kostnaden ca 5,3 miljoner kronor varav den var större delen den importerade musiken härstammade från Norden av 48 % och Europa 38 % medan den utomeuropeiska musiken stod liten del 14 %. År 199293 hade det totala beloppet för en mycket ökat till 9,8 miljoner kronor. Den största delen härstammade fortca farande från Norden 44 %, den europeiska andelen hade sjunkit 20 %, och andelen utomeuropeisk musik hade ökat kraftigt 36 %.

SOU 1994: 35

Svenska Rikskonserters anslag för att förmedla svensk musik till utlandet uppgick 199091 till ca 7,7 miljoner kronor, varav den övervägande delen gick till Europa Norden 66 %. År 199293 utom hade den budgeterade summan stigit till ca 13,7 miljoner, fortfarande prioriterades Europa 45 %, men det hade skett ansenlig ökning en av kostnaderna för export till utomeuropeiska länder från 15 % 199091-38 % 199293.

Svenska Konsertbyråns verksamhet

Svenska Konsertbyrån startade 1985 och bedriver artistförmedling för svenska och utländska artister med inriktning på västerländsk konstmusik. Artistlistan omfattar i dag ca 90 artister. Konsertbyråns verksamhet startade innan avregleringen av artistförmedling genomfördes. Att det nu är tillåtet att bedriva kommersiell artistfönnedling kommer med all sannolikhet att påverka Konsertbyråns verksamhet. Svenska Konsertbyrån ingår i det omfattande europeiska samarbete som utgörs av ett inarbetat kontaktnät mellan artistagenturer, konsertarrangörer och artister. Konsertbyrån förser ett stort antal svenska artister med engagemang såväl i utlandet som i Sverige samt ger ett antal utländska artister möjlighet att arbete i Sverige. Dessa kontakter kan i sin tur innebära nya möjligheter till export av svenska artister. Exporten av svenska artister dirigenter, instrumentalister, sångare och ensembler är omfattande. Under det senaste året har det skett en ökning både av antalet och antalet länder i vilka Svenska engagemang Konsertbyrån har introducerat sina artister. Exporten omfattar idag drygt 20 länder. Importen är varierande och förekommer från i stort sett samma länder. Svenska Konsertbyråns verksamhet skiljer sig från andra kommersiella svenska agenturer på ett par punkter. Den representerar ett större antal svenska artister, varav många är unga och kräver mycket tid i fråga om marknadsföring och lansering. Konsertbyråns service till artisterna måste därför vara mer omfattande och inkludera t.ex. provsjungningar vid operahus i Europa och andra insatser inte som ger ekonomisk ersättning. Svenska Konsertbyråns uppdrag möjliggörs genom det statliga stöd byrån uppbär. Svenska Konsertbyråns anslag för 199394 var ca 2 miljoner kronor.

Kulturens områden

Information om svensk musik i utlandet STIM Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå har till uppgift att förvalta rättigheter till musikaliska och litterära verk för rättighetshavarna i Sverige och genom avtal med motsvarande utländska organisationer. Enligt avtal har STIM hittills kunnat avsätta högst 10 % de samlade intäkterna för offentligt framförande av musik i av Sverige för speciella insatser med avsikt att främja spridningen av ny svensk musik. Svensk Musik är STIM:s informations- och dokumen-

tationscentrum för upphovsrättsligt skyddad svensk musik, i dess upp-

drag ingår informationsverksamhet om svenska tonsättare och deras musik. Svensk Musik erhåller även statliga anslag för sin verksamhet. Målet för verksamheten är att få svensk musik att framföras mer att sprida kännedom om den och göra den mer tillgänglig. En genom viktig del verksamheten är att öka tillgängligheten av den nya av svenska musik huvudsakligen existerar i not- och partiturform. som För sprida den svenska musiken producerar man även skivor att under eget märke Phono Suecia. - För att väcka intresse för svensk musik förses utländska musiker med noter och utländska radiostationer med skivor av svensk musik. Svensk Musik har åren 1987-1993 samordnat en Sverigemonter den stora internationella musikförlags- och skivbolagsmässan MIDEM i Cannes. Ansvaret för detta har 1994 förts över till Export Music Sweden. Swedish Music Day innebär att radiostationer runt om i världen skall förmås spela svensk musik. År 1992 sändes svensk musik i att 163 radiostationer i 37 länder, vilket var det bästa resultatet hittills. De största framgångarna noterades i Brasilien och USA. I många andra länder finansieras Music Information Centers av staten till största delen. Det innebär att de handhar även produktion av informationsmaterial som rör musiker, musiklivet, festivaler, musikpolitik etc. För närvarande råder oklarhet och delade meningar om har det formella ansvaret för information till utlandet om vem som svenska musiker. Frågan har diskuterats i samrådsgruppen för internationella musikfrågor vid upprepade tillfällen, utan att någon lösning på problemet har uppnåtts. Export Music Sweden är ideell förening som startade sin verken samhet 1993 med målsättningen att samordna aktiviteter för att ge den svenska musiken kommersiell framgång utanför Sverige. Bakom

SOU 1994: 35

denna organisation står IFPI International Federation of the Phonographic Industry, SAMI Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, Svenska Musikerförbundet, SOM Svenska Oberoende Musikproducenter, STIMSvensk Musik. I Export Music Swedens uppgifter ingår att sprida information om det svenska musiklivet i utlandet genom att bl.a. samordna svenskt deltagande i internationella mässor, seminarier och festivaler. En annan målsättning är att samordna sökandet finansiering för av exportsatsningar av svensk musik samt sprida information om exponerings- och exportmöjligheter till den svenska musikindustrin. Föreningen skall även bereda svenska musiker och artister möjligheter att framträda utomlands i samband med exportsatsningar och bereda svenska upphovsmän exponering i utlandet. Export Music Sweden kommer under 1994 att koncentrera sina insatser på Tyskland. Medlemsinsatser täcker för närvarande föreningens administrativa kostnader. Föreningen erhåller även stöd från kulturrådet. För vidare finansiering kommer föreningen att uppvakta tänkbara sponsorer samt Exportrådet, Styrelsen för Sverigebilden och andra tänkbara finansieringskällor.

Musik på fonogram

ABBA och Roxette dominerar en 20-i-topp lista över de mest framförda svenska musikverken runt om i världen. Världsmarknaden för fonogram präglades under 1992 av en allmän tillbakagång. Detta berodde sannolikt på det ekonomiska läget också på konkurrens men från andra underhållningsformer och privatkopiering. Ersättningen till STIM från utländska systersällskap för framförande svensk av musik utomlands ökade dock med drygt 19 %. Även denna om ökning till en del kan förklaras av valutakursförändringar bekräftar det totala beloppet 55 miljoner kronor den svenska musikens starka ställning utomlands. Under 1992 såldes fonogram till de svenska handlarna för 1 273 miljoner kronor, vilket är en ökning från föregående år med cirka 111 miljoner kronor eller 9 %. Försäljningen svenska produkav tioner har ökat med ca 75 miljoner och försäljningen utländska av produktioner har ökat med ca 36 miljoner. Detta innebär att försäljningen av svenska produktioner motsvarar 31,7 % den nu av

Kulturens områden

totala försäljningen, vilket ökning från förra årets andel på är en 28,3 %. Bland 1992 års populäraste album stod svenska artister för tre av de fem populäraste. Av STIMs intäkter från utlandet framgår att svensk populärmusik har stark ställning. Inget annat land torde i förhållande till sin en storlek så väl representerat den internationella musikmarkvara naden.

Betalningsförhållanden med utlandet från utlandet till utlandet från utlandet till utlandet från utlandet till utlandet 1990tkr 1990tkr 1991tkr 1991tkr 1992tkr 1992tkr

Storbritannien 1 321 10 698 2 355 13 129 l 971 12 851

Källa: STIM

En grundläggande förutsättning för STIM:s verksamhet är ett väl fungerande internationellt samarbete. EES-avtalet har ytterligare accentuerat detta behov. För STIM:s del äger ett sådant samarbete tillsammans med STIM:s nordiska systerorganisationer i Nordisk rum Union, aktivt deltagande i CISAC Confédération Internagenom tionale des Sociétés dAuteurs et Compositeurs samt i BIEM Bureau International des Sociétés Gérant les Droits dEnregistrement et de

SOU 1994: 35

Reproduction Mécanique, samarbetsorganisation för så kallade mekaniska rättigheter. Utvecklingen upphovsrättsområdet inom EU går snabbt. EESavtalet och utvecklingen inom EU ställer helt krav rättighetsnya havare, organisationer, politiker och beslutsfattare. Det krävs på ett helt annat sätt än tidigare ett nära samarbete för att med gemensamma ansträngningar åstadkomma resultat tillgodoser rättighetshavarsom nas intressen. Den pågående harmoniseringen av upphovsrätten inom EU torde öka förutsättningarna för att bibehålla och stärka effektiv en rättighetsbevakning i varje fall inom Europa.

Ägandekoncentration i fonogrambranschen

Kulturrådet har i sin skrift Digitala drömmar med fonogrammen mot 2000-talet 199315 gjort en översyn av den svenska fonogrammarknaden. Där redovisas att de stora internationella skivbolagen under de senaste åren i allt större utsträckning fortsatt att köpa de upp mindre nationella bolagen. I dag svarar de stora multinationella bolagen för 85 % av försäljningen av fonogram i Sverige. De små och medelstora bolagen har inte blivit färre de har i jämförelse med men 70- och 80-talen förlorat en stor del av den svenska marknaden. De fem storbolagen dominerar fonogrammarknaden i flera europeiska länder. Jämfört med många andra länder är antalet mindre fonogrambolag stort i Sverige även flera köpts utländska om upp av bolag eller av andra skäl försvunnit från marknaden. Vid det senaste ansökningstillfället om fonogramstöd hos kulturrådet i februari 1994 fick rådet totalt 250 ansökningar från 92 bolag. Distribution av fonogram i Sverige är ett område med speciella problem. Mindre fonogrambolag har svårt att få distributionen att fungera på ett tillfredsställande sätt. Det finns i dag ett tjugotal fonogramdistributörer av olika storlek och med olika inriktningar. De mest betydelsefulla är de distributörer som ingår i Grammofonleverantörernas förening GLF och i de flesta fall är identiska som med de större produktionsbolagen.

Kulturens områden

Statligt stöd till fonogram

Statliga medel till fonogramverksamhet har förekommit sedan slutet 60-talet. Då stiftelsen Institutet för Rikskonserter bildades 1968 av anslogs mindre del av institutets medel till fonogramutgivning en Caprice. Ett särskilt bidrag för produktion och utgivning av fonofördelat kulturrådet, inrättades 1982. Samma år startade gram, av produktionen skivantologin Musica Sveciae inom ramen för Musiav kaliska Akademiens verksamhet och 1988 inrättades ett särskilt distributionsstöd. Det statliga stödet till fonogramproduktion utgår fortfarande till dessa fyra ändamål. Budgetåret 199394 uppgick det till sammanlagt 16,4 miljoner kronor. I kulturrådets översyn framhålles att situationen inom fonogrambranschen i Sverige i dag är mycket svår för de mindre bolagen. Situationen i detaljhandelsledet, de allt högre produktionskostnadema, det ensidiga musikutbudet i radio och TV gör det allt svårare för samt de mindre bolagen att klara sig Där framgår vidare att utvecklingen gör det allt svårare för musik vänder sig till smal sektor av publiken. De multinationella som en bolagen har inte intresse att producera musik som inte har höga av försäljningssiffror. De små bolagen har inte råd att ta hand om alla specialiserade artister. Många dessa hamnar därför utanför fonoav grammarknaden. Enligt kulturrådets rapport Kulturrådet Nr 2-311993 EG och kulturfrågorna kommer inte det s.k. branschstöd som finns för fonoatt påverkas annat än marginellt av ett medlemskap i EU. Fonogram gramstödet är litet i förhållande till branschomsättningen och påverkar inte heller handeln mellan länderna. Det är kulturpolitiskt motiverat och fördelas efter kvalitetskriterier. Inte heller starkt subventionerade projekt Caprice eller Musica Sveciae, kan anses ha som sådana effekter att de strider mot EU:s regler. De statliga insatserna att stimulera utgivningen svenska produktioner har varit betydelseav fulla har inte förmått ändra strukturen av ägandekoncentration men på något avgörande sätt.

SOU 1994: 35

6.3 Teater och Dans

Inledning

Vid en internationell jämförelse har Sverige ett rikt teaterliv. Med hjälp av stöd från statliga och regionala myndigheter har rad en regionala institutioner vuxit fram samtidigt det fria teaterlivet som har utvecklats. Internationellt sett har Sverige gott anseende inom både teater- och dansområdet. Det gäller särskilt barn- och ungdomsteatern och den moderna dansen. Satsningarna på internationellt kulturutbyte har dock varit jämförelsevis måttliga. Teaterns bundenhet till språket begränsar möjligheterna för ett aktivt utbyte över gränserna. Teater är också jämen förelsevis dyr och svårtransporterad konstart, vilket ytterligare begränsar ett utbrett utbyte. Dans är däremot icke-språkbunden och har därmed goda förutsättningar för ett livligt internationellt utbyte. De höga kostnaderna utgör dock en begränsning även för dansens spridning. Vid en jämförelse med andra länder Sverige arrangerar förhållandevis få internationella gästspel. Ett begränsat internationellt utbyte på teater- och dansområdet har alltid funnits. Utländska gästspel förekommer flera håll, svenska teatrar turnerar utomlands, och det finns ett väl fungerande kontaktnät för teaterutbyte. Flera teatrar har ett kontinuerligt utbyte med vänteatrar i andra länder. Under ökad ekonomisk tvingas dock press teatrarna i allt större utsträckning avstå från kostsamma gästspel av utländska ensembler. Det är inte möjligt tillförlitlig bild publiktillströmningatt ge en av en till internationella gästspel. Under spelåret 199192 presenterades 60 internationella uppsättningar i Sverige. Hälften dessa spelades i av Stockholm, en knapp tredjedel spelades i Göteborg och resten var spridda ute i landet. Gästspelen härstammade från 20 olika länder framför allt Norden och Europa. Under spelperiod samma genomfördes 24 svenska gästspel i utlandet. De omfattade 26 uppsättningar och 121 föreställningar.

Kulturens områden

Statliga insatser för internationellt utbyte på teater- och dansområdet

Inom teater- och dansområdet finns möjligheter för enskilda konstnärer och arrangörer att söka stöd och särskilda bidrag för internationellt utbyte hos Konstnärsnämnden, Svenska institutet, kulturrådet och SIDA. Även inom scenområdet förekommer en klar ansvarsfördelning mellan myndigheterna, men överläggningar och samråd förekommer regelbundet. Enskilda scenkonstnärer kan även erhålla stipendier för internationellt utbyte från en rad privata och kommunala fonder och stiftelser.

Konstnärsnämnden Enskilda film- och scenkonstnärer kan ansöka om resebidrag och bidrag för internationellt utbyte från Konstnärsnämnden. Under budgetåret 199293 beviljades 66 resebidrag till en summa av 947 000 kronor inom teaterområdet. Inom ramen för bidrag för internationellt utbyte erhöll fem regissörer och en skådespelare bidrag på mellan 3 000 och 30 000 kronor för resmål i Europa, Asien och

Latinamerika. En regissör från utlandet England erhöll bidrag för

regiarbete i Stockholm och en mimgrupp besöktes av en fransk teaterpedagog. Sammanlagt uppgick bidragen till 97 000 kronor. För internationellt utbyte dansområdet utdelade arbetsgruppen för film och scenkonstnärer ett antal bidrag för besök av koreografer, gästartister och gästlärare. Sex dansare, tre koreografer och två danspedagoger erhöll bidrag för internationellt utbyte vilket sammanlagt uppgick till l3l 000 kronor. Konstnärsnämnden utdelade summan även bidrag med internationell anknytning 24 000 kronor för videodokumentation av dans. Inom dansområdet utdelades även 35 resebidrag till en summa av 422 000 kronor.

Svenska institutet Utgångspunkten för Svenska institutets aktiviteter teaterområdet är att skapa förutsättningar för ett svenskt deltagande i internationella sammanhang. Detta sker till stor del information och rådgivgenom

ll7

SOU 1994: 35

ning, personinbjudningar samt bidragsgivning till enskilda personer, teatergrupper och gästspelsarrangörer. Mycket av Svenska institutets stöd går till kontaktskapande verksamhet. Institutet beviljar bidrag till individuella rese- och uppehållsbidrag, kontaktskapande seminarier, kongresser och möten. Det är svårt att skilja hur mycket medlen går till dans respektive av som teater, eftersom mycket av den kontaktskapande verksamheten verkar gemensamt inom båda dessa områden. Svenska institutet bjuder regelbundet in skribenter och presentatörer från utlandet för att fästa uppmärksamhet olika företeelser inom den svenska scenkonsten. Från Svenska institutet kan vidare tillhandahållas gästspelsbidrag för utländska gästspel i Sverige eller svenska gästspel i utlandet. I princip väljer Svenska institutet att ge substantiella bidrag till större projekt hellre än att utdela ett flertal små bidrag. Svenska institutet har noterat att antalet inkommande gästspel har minskat under den senaste femårsperioden, vilket institutet anser bero på minskat intresse att ta emot utländska gästspel. Svenska institutet har i första hand ansvar för bidrag till de statliga teatrarna medan kulturrådet skall svara för bidrag till regionala och lokala ensembler och fria grupper. I praktiken ställs många ansökningar till både institutet och kulturrådet som kontinuerligt har informella samråd för att anslagen skall kunna utnyttjas maximalt. Endast vid de tillfällen då det rör sig om stora bidrag tillämpas delad finansiering. Under 1993 utgick bidrag från Svenska institutet bl.a. till Infonnal European Theatre Meetings IETM årliga konferens, ägde som rum på Kulturhuset i Stockholm. Konferensen hade som syfte att sammanföra scenkonstnärer och producenter från hela världen. Under fyra dagar kunde 350 utländska teaterproducenter träffa kolleger från hela världen samtidigt som de gavs möjlighet att själva bilda sig en uppfattning om kvaliteten av svensk teater och dans. Institutet stöder även svenska organisationer på teaterområdet i deras arbete att informera om svensk scenkonst. Svensk Teaterunion - Svenska ITI har med medel från bl.a. Svenska institutet kunnat producera en årlig internationell tidskrift om aktuella tendenser inom svensk teater. Under 1993 kunde Folkoperan i Stockholm genomföra ett mycket framgångsrikt samarbete med Panstwowa Opera i Gdansk med hjälp

Kulturens områden

stöd från Svenska institutet. 1 mars 1994 skall Folkoperan gästspela av BAM Brooklyn Academy of Music i New York. Intresset för detta gästspel har funnits under flera år, och Svenska institutet har assisterat med och uppehållsbidrag samt besöksprogram för resefrån BAM. Svenska institutet har också hjälpt hitresta representanter till med samordning bidragsgivningen från svensk sida. av Svenska institutet stödde tillsammans med kulturrådet den mångnationella teaterproduktionen Sarajevo som hade premiär i samband med invigningen Antwerpen 93 och sedan turnerade i Sverige av och övriga Europa. Föreställningen Sarajevo ingick även i Internationell Scensommar Kulturhuset. År 198990 avsatte Svenska institutet sammanlagt 857 000 kronor för kontaktresor och projekt teater- och dansområdet i Västeuropa, Nordamerika och Japan. Där ingick 68 beviljade projektbidrag och 20 gästspel. År 199293 uppgick för 44 projektbidrag större summan och 3 större gästspel till 594 000 kronor. Flertalet de internationella gästspelen som berör u-länderna av skulle inte komma till stånd utan de särskilda medel för kulturutbyte med u-ländema Svenska institutet disponerar. Detta gäller både som gästspel i Sverige och svenska gästspel i u-länderna. Inom ramen för kulturutbyte med u-länderna har antalet beviljade projektbidrag på och dansområdet ökat under de senaste fem åren, från 29 teaterbeviljade bidrag för totalt 1,2 miljoner 198990 till 42 beviljade ca bidrag för ca 2,6 miljoner kronor 199293. Som exempel kan nämnas att Backateatern från Göteborg våren 1993 deltog vid festivalen Theater of Nations i Santiago, Chile med

föreställningen Trettondagsafton. Östgötabaletten genomför våren

veckor långt gästspel och samarbete med Nairobi 1994 ett flera

Dancers i Kenya, vilket kommer fortsätta i Östergötland under våren

1994. de speciella medlen för kulturutbyte med Öst- och Central- Inom Svenska institutet disponerar beviljades 30 bidrag under europa som perioden 199091-199192 inom teaterdansområdet. Kostnaderna uppgick till 1,2 miljoner kronor. Under 199293 beviljades 20 bica drag inom området och kostnaden uppgick till ca 1,3 miljoner kronor. Genom dessa bidrag har rad kontakter scenområdet en möjliggjorts stöd till Dramatens gästspel vid en internationell t.ex. festival i Vilnius.

SOU 1994: 35

Statens kulturråd År 199293 var teater- och dansområdet med 29 bevilade ansökningar det område näst efter musiken fick bidrag från som mest kulturrådet för internationell verksamhet. Sammanlagt upgick de till strax under ca 1,9 miljoner kronor, vilket utgjorde näsan 28 % av den totala summa som utdelades för internationella ändamxl. Inom teater och dansområdet är det vanligt med uthndsturnéer framför allt inom Europa. Under 199293 fördelade kuturrâdet bidrag till 13 svenska teatergästspel i utlandet. Spelåret 19$l92 tillföll

mer betydande turnébidrag bl.a. Dalateatern

i Falun för turné i Tallin, Backateatern och Per Jonsson Dance Company tunerade båda till Spanien, och Malmö Stadsteater genomförde ett kultuutbyte med Florens. År 199293 erhöll Folkoperan ett av de större tunébidragen för sin turné till Kiel. Efva Lilja Dansproduktion gästspeade i Paris. Bland mindre fria grupper erhöll bl.a. Teater Albatross och Teater Kaos bidrag för gästspel utomlands. Kulturrådets bidrag går även till deltagande i prestigefylda festivaler i utlandet där svensk Scenkonst kan exponeras. Bl.a. ehöll koreografen Kenneth Kvarnström Co. bidrag för deltagande i internationella dansfestivaler både 199192 och nästföljande Spelåret zr. 199293 deltog Capriolo Dance Company i Sommardaniestivalen i Wien, med hjälp av bidrag från kulturrådet. Arrangörer av internationella festivaler och gästspel i Sverige kan också erhålla bidrag från kulturrådet. Med hjälp idrag från av kulturrådet kom 15 internationella gästspel till Sveige under 199293. På dansområdet begränsas kulturrådets bidraggivning till mindre turnéer medan det är Dansens Hus får den viksom svarar tigaste internationella verksamheten. Både den årliga Scensommarfestivalen på Kulturhuset och den veckolånga festivalen Images of North Africa som innehöll både teater-, dans- och musikgästspel erhöll bidrag från kulturrådet 199293. Av den totala summan användes två tredjedelar av lulturrådets bidrag till verksamhet inom Sverige. Dels i form gäsnpelsbidrag, av men även i form av verksamhetsbidrag till svenska sektioier interav nationella organisationer inom området. På teater- och dansområdet tillfaller bidragen främst Svenska Assitej, Amatörteaerns Riksförbund och Svensk Teaterunion- Svenska ITI.

Kulturens områden

SIDA Inom scenområdet har SIDA under de senare åren bidragit till investeringar i lokaler och transportmedel för att bidraga till en förbättrad infrastruktur teater- och dansområdet. SIDA har även stött ett antal utbildningsprojekt i tredje världen. För Sverige har det ansetts angeläget att stödja den folkliga teatern, främst i Afrika, men även i länder i Latinamerika. Sedan början av 1980-talet har det svenska kulturbiståndet till teater i Afrika fått stort utrymme. Det har i huvudsak inriktats att möjliggöra ett interafrikanskt teatersamarbete, att bidra till artistutbildning och stöd till projekt där teater använts i utbildande syfte. De latinamerikanska länderna har på teaterområdet vänt sig till Sverige främst för att få hjälp med teknik och utrustning samt för utbyte av teaterpedagoger. Kulturbiståndet för teater och dans består även bidrag till teatergrupper i form av tumé- och verksamhetsav bidrag, samt stöd som möjliggör deltagande i internationella festivaler eller konferenser. I vissa fall utfärdas även stöd till enskilda personers deltagande i internationella sammankomster. Svenska grupper kan också erhålla bidrag från SIDA för projekt med u-landsanknytning. SIDA:s särskilda bistånd teater- och dansområdet har ökat från ca 3,7 miljoner kronor 198990 till ca 4,4 miljoner kronor 199293. Bidrag till teaterdans kan även återfinnas under rubriken Kultur Övrigt och ingår då i dessa siffror.

Information svensk teater på främmande språk om En viktig del av informationen om svensk teater för den utländska marknaden presentationer i 0rd och bild, bl.a. har Svenska utgörs av institutet utgivit skrifter om både svensk dans och barnteater. Det tillgängliga skriftliga materialet är dock begränsat. Personliga kontakter förblir därför den starkaste länken vid kontakter för internationellt utbyte teater- och dansområdet. Svensk Teaterunion Svenska ITI har sedan 1984 givit ut den två- språkiga publikationen Swedish THEATRE Suédois med ett nummer året. På engelska och franska presenteras i text och bild aktuell om svensk teater och dans, med olika temata som svensk dramatik, utbildning, barnteater och scenografi. Tidskriften har tryckts i 4 000-

SOU 1994: 35

5 000 exemplar och distribuerats till mängd teatrar, organisaen tioner, kulturcentra, myndigheter, IT1-centra i olika länder samt till de svenska utlandsmyndigheterna. Utgivningen är dock osäker på grund av bristande finansiering. Det finns en växande efterfrågan information nutida svensk om scenkonst från teatrar, artister, organisationer och myndigheter i en rad länder. Många europeiska länder publicerar regelbundet presentationer av sitt teaterliv flera språk, finansierat med hjälp av statliga medel, bl.a. Polen, Holland, Finland, Tyskland och Schweiz.

Andelen svensktutländskt i teaterutbudet i Sverige

I Teaterårsboken 1992 redovisar Yngve Lindung undersökning en som pekar på att 198990 års teaterutbud kraftigt dominerades av svenska originalverk, dvs. sådana som har svenska som originalspråk: drygt 65 % av såväl uppsättningarna som föreställningarna svensk var originalproduktion. Framför allt gällde dominansen för svenska originalverk teater för barn och ungdom. Drygt 85 % uppsättningav arna och föreställningarna av teater för barn och ungdom hade svensk originaltext. Ett flertal av dem utgick dock från prosatexter, t.ex. sagor eller berättelser, ursprungligen skrivna på andra språk. Våra nordiska grannspråk svarar i det totala utbudet tillsammans för 3 % av uppsättningarna och föreställningarna. Svensk originaldramatik dominerar utbudet av talteater det är men den från engelskan översatta dramatiken som har den klart största publiken. Musikteatern, som har betydande publiksiffror, är en svag kategori för verk av inhemskt ursprung, genren domineras stort av angloamerikanska produkter. För det översatta utbudet dominerar den från engelskan översatta dramatiken med ca 40 % av uppsättningarna och drygt 50 % föreav ställningarna. Den översatta dramatiken domineras helt av vuxenteater. Sammanfattningsvis framstår den svenska teaterverksamheten 198990 som en i huvudsak svensk och angloamerikansk företeelse minst ca 80 % av uppsättningarna, föreställningarna och publiken.

Dramatiken från världen utanför Europa inkl. Östeuropa och Nord-

amerika begränsar sig till tillfälligheter. Denna koncentration till den egna kulturkretsen är inget speciellt för teatern.

Kulturens områden

Svenska originalverk, har en betydligt starkare, och angloamerikanska särskilt från USA en betydligt svagare ställning inom teatern än i TV:s fiktionsutbud, biograferna och inom skönlitteraturen. Jämfört med dessa medier spelar den svenska originalproduktionen en större roll inom teatern.

Några teater och dansinstitutioners internationella verksamhet

Riksteatern Riksteaterns organisation består av 23 länsteaterföreningar och 226 lokala teaterföreningar. Riksteatern är också huvudman för Södra Teatern i Stockholm vilken har till uppgift att vara en gästspelscen för såväl nationella som internationella gästspel. Frågan om Riksteaterns huvudmannaskap för Södra Teatern kommer närmare att behandlas i utredningen om Riksteatern Ku 1993:04. De ekonomiska ramarna har begränsat omfattningen av de utländska gästspelen. Södra Teatern har under de senaste åren mottagit gästspel från bl.a. Baltikum, Finland, Tyskland, Schweiz, Japan, Sydafrika och USA. Antalet föreställningar av utländska gästspel Södra Teatern har under de senaste tre åren mer än fördubblats. Sedan spelåret 199091 har Södra Teatern givit sammanlagt 26 föreställningar av utländska gästspel. Antalet besökare har ökat varje år, sammanlagt har de utländska gästspelen Södra Teatern setts av 3247 besökare. Riksteaterns lokala teaterföreningar har även en viss gästspelsverksamhet genom egna kontakter. De senaste åren omfattade de gästspel från sammanlagt ll länder. Under de senaste tre åren har utländska gästspel genom teaterföreningarnas egna arrangemang ökat från 30 föreställningar 199091 till 48 föreställningar 199293. Enligt Riksteaterns bedömning är det rimligt att lokala teaterföreningar skulle kunna ta emot fler gästspel om sådana erbjöds. Gästspel genom Riksteatern kommer nästan uteslutande från Finland och Norge. Sedan 199091 har Riksteaterturnéer sammanlagt givit 82 föreställningar av utländska gästspel som setts av ll 812 besökare i Sverige. Riksteatern har ett regelbundet samarbete med norska Riksteatret. Samarbetet med Riksteatret i Norge bygger på ett utbyte av före-

SOU I994: 35

ställningar, och beräknas till en kostnad av mellan en halv och en miljon kronor per år. Inom ramen för detta samarbete har Riksteatern sedan 199091 sammanlagt spelat 22 föreställningar som setts av 2781 besökare i utlandet. Inom Riksteatern finns speciella verksamheter som väckt stort intresse utomlands. Dessa är framförallt Unga Riks, Finska Riks, Tyst Teater teater teckenspråk och Cullbergbaletten. Såväl Unga Riks som Tyst Teater har gjort ett antal gästspel i Europa, när turnéverksamheten i landet och speciella extraanslag medgivit detta. l januari -94 skall Unga Riks medverka vid en stor barn- och ungdomsex. teaterfestival i Japan. Inbjudningarna till medverkan utomlands är betydligt fler än som kan genomföras. Tyst Teater är en av de få erkänt professionella ensembler som spelar på teckenspråk, vilket naturligt efterfrågan i utlandet. Unga Riks, Finska Riks och skapar en Tyst Teater har under de senaste tre åren tillsammans genomfört 33 utomlands 4 256 utländska besökare. År föreställningar som setts av 199293 innebar drastisk minskning av antalet föreställningar. en Cullbergbaletten är ett nationellt och internationellt mycket framgångsrikt balettkompani. Cullbergbaletten medverkar ofta vid större internationella dansfestivaler och ungefär hälften av Cullbergbalettens föreställningar i utlandet. Under de senaste tre åren har baletten ges gästspelat i bl.a. Tyskland, Belgien, Spanien, Italien, Hongkong, Japan, Israel och Mexiko. Cullbergbaletten har sedan spelåret 199091 givit 113 föreställningar i utlandet, som setts av nästan 144 700 utländska besökare. Trots att antalet föreställningar i utlandet minskade spelåret 199293, ökade antalet besökare. Cullbergbalettens nettokostnader för utlandsgästspel beräknas till 11 miljoner kronor per år. ca Förutom för Cullbergbalettens gästspel i utlandet har Riksteatern inte någon möjlighet att avsätta särskilda medel för internationell verksamhet. Även när det gäller erfarenhetsutbyte vid seminarier etc. måste kostnaderna bedömas från fall till fall och rymmas inom ordinarie budget. Utländska gästspel i Sverige ligger inom den ordinarie budgeten. Gästspel i utlandet bekostas vanligtvis med särskilda bidrag från mottagarlandet eller ibland med stöd från Svenska institutet. Kostnaderna är beroende på gästspelets längd och föreställningarnas storlek och varierar vanligen mellan 50 000 och 500 000 kronor. Riksteatern från och med spelåret 199394 plats för en ny ger mångkulturell ensemble, Shikasta, som består av invandrande pro-

Kulturens områden fessionella skådespelare och musiker. Den nybildade ensemblen är en medveten satsning på att framhäva det mångkulturella Sveriges fördelar, och framhålla det positiva i att vår kultur berikas inav nya fluenser.

Kungliga Dramatiska Teatern

Dramatens turnéverksamhet har under de senaste åren ökat både i Sverige och internationellt. Teatern har under åren 1985-1993 turnerat till utlandet med ett stort antal föreställningar. Vanligtvis betalar mottagaren de extra kostnader som turnéerna innebär. Vid enstaka tillfällen har Dramaten erhållit bidrag från Svenska institutet

för gästspel i Östeuropa.

Dramatens många utlandsturnéer har under år bidragit till senare internationell uppskattning av svensk skådespelarkonst och har på många håll fått stor uppmärksamhet. Från spelåret 198687-199293 har tolv uppsättningar däribland Peer Gynt,Fröken Julie, Markisinnan de Sade,Ett Dockhem m.fl. spelat ett otal föreställningar i 29 olika städer världen över. Trots att föreställningarna spelas på svenska har de lockat en ansenlig publik. Som exempel kan nämnas att Markisinnan de Sade under åren 1990-93 sågs nästan av 11 000 och Peer Gynt av 15 000 besökare i utlandet. Dramaten har även ett utvecklat samarbete med utländska gästregissörer, som t.ex. Arthur Miller och Derek Walcott.

Dansens Hus Dansens Hus uppgift är att presentera såväl utländska svenska som gästspel. Hela teaterns organisation, tekniska utrustning etc. är utformad för att mottaga gästspel. Egenproducerade dansföreställningar förekommer inte. Antalet gästspel begränsas uteslutande tillgängav liga resurser. Dansens Hus har haft reguljär verksamhet sedan verksamhetsåret 199091, med en första säsong på Dansens HusStora Teatern våren 1991. Från januari 1993 staten för 75 % den svarar av offentliga bidragsgivningen till Dansens Hus medan Stockholms stad svarar för 25 %.

SOU 1994: 35

De utländska gästspelen tar en förhållandevis stor andel av projektkostnaderna i anspråk. De utländska gästspelen beräknas vara ungefär dubbelt så kostsamma per föreställning som en svensk föreställning. Trots att utländska gästspel innebär högre kostnader är de enligt Dansens Hus trots allt lättare att Finansiera i form av generellt sett högre recettandel större publikhögre beläggning liksom större möjligheter till projektbidragintäkter av olika slag. Dansens Hus har erhållit särskilda projektbidrag till de utländska gästspelen bl.a. från Svenska institutet, Kulturfonden Sverige-Finland, Goethe institut, Flamländska gemenskapen. Under de senaste tre åren har sammanlagt 24 internationella kompanier gästat Dansens Hus. Sammanlagt 64 föreställningar av internationella kompanier har ägt rum, vilka tillsammans har setts av mer än 28 000 besökare. Andelen utländska gästspel har legat strax under hälften det totala antalet gästspelande kompanier eller motav svarande. . Under spelåret 199293 präglades verksamheten av ett osäkert finansiellt läge vilket resulterade i färre gästspel. Inför verksamhetsåret 199394 planeras ökning av den utländska andelen gästspel till en strax över hälften. Den totala projektkostnaden för Dansens Hus gästspelsverksamhet är för innevarande verksamhetsår 199394 ca 6,7 miljoner kronor. Att särskilja kostnaderna för de utländska gästspelen är inte möjligt.

Kungliga Operan Teatern - Operans internationella utbyte innefattar ensemblegästspel, individuella artistutbyten och samarbete inom internationella samarbetsorgan. Då Operan i sin normala budget inte har utrymme för sådana aktiviteter finansieras dessa med hjälp av medel från sponsorer. Sedan några år tillbaka har Operan ett sponsoravtal med Procordia, Procordia United Brands och Kabi Pharmacia vilket ger Operan ett årligt bidrag 10 miljoner kronor. Medlen används i huvudsak för av gästspel av framstående utländska artister och för Operans turnéer utomlands. Kostnaderna för utländska gästspel och turnéer delas i allmänhet mellan de inblandade parterna. Operans rörliga kostnader som direkt kan hänföras till internationell verksamhet uppgick under 199192 till

Kulturens områden

ca 19 miljoner kronor, 199293 uppgick de till 16,7 miljoner kronor. Kostnaderna för den egna tuméverksamheten uppgick till ca 5,1 miljoner kronor respektive ca 1,2 miljoner kronor. Hur stor del av de fasta kostnaderna som använts i detta sammanhang går att beräkna. Spelåret 1991-92 innebar flera omfattande utlandsgästspel. Kungliga Teaterns Balett dansade på Finlands Nationalopera i Helsingfors, Baletten framträdde även i Prag. Operaensemblen framträdde i Sevilla under världsutställningen. Totalt sågs operaföreställningama av 4122 personer och baletten av 891 personer. Under 199293 turnerade svenska baletten till Nordirland och Estland där den gav 9 föreställningar som sågs av 7425 personer. Operan mottag under 199192 ett gästspel från Bayerische Kammeroper som gästspelade på Drottningholms Slottsteater. Estoniateatern från Tallinn som gästade Operans stora scen, gav 4 föreställningar och sågs av över 2500 personer. Under 199293 mottogs endast ett gästspel från utlandet, Nederlands Dans Theater, som gav två föreställningar stora scenen. Utländska gäster från Bali, Australien och USA deltog även vid Kungliga Teaterns balettgala. Gästspel av utländska eller i utlandet verksamma svenska artister möjliggjordes också av sponsoravtalet. Under perioden från 199091l99293 ökade kostnaderna för utländska artister solister, dirigenter, regissörer, koreografer m.fl. från ca 9 miljoner kronor till 13 ca miljoner kronor årligen. Svenska artisters utomlands engagemang underlättas genom att Operan i möjligaste mån bereder dem ledighet.

F ol koperan

Folkoperan har sedan flera år fler inbjudningar att gästspela utomlands än vad man kan genomföra. Opera är en dyr konstform och de tillgängliga resurserna utgör en begränsning. Folkoperan anställer enbart frilansare vilket gör att de medverkandes löner måste finansieras av den produktion de deltar i även gästspel. Relativt sett blir - Folkoperan därför dyrare att engagera. Folkoperan budgeterar ca 50 000-l 000 000 kronor för gästspel. Det som inte subventioneras från Sverige framräknas som ett pris per föreställning för arrangören. Sedan 1986 har Folkoperan gästspelat

SOU 1994: 35

ett flertal gånger vid den internationella festivalen i Edinburgh, vilket har lett till många internationella kontakter och inbjudningar. Folki Kiel och Åland. Under 1994 planeras operan har även framträtt framträdanden i New York och i Jerusalem. Folkoperans föreställningar har fått ett mycket gott mottagande. I Edinburgh har föreställningarna haft en publik av ca 1000 per föreställning, i Kiel av ca 900. Sammanlagt kan man räkna med att mellan 10 och 14 000 besökare i utlandet sett föreställningar av Folkoperan. Folkoperans gästspel har genomförts med hjälp av stöd från Svenska institutet och kulturrådet. Vid tillfälle har även SAS bidragit med fria Till det planerade gästspelet i New York erhålls även resor. stöd från Kulturdepartementet och sponsorer. För resan till Jerusalem söks medel från bl.a. SIDA. i

Marionetteatern Marionettteatern kan i detta sammanhang nämnas ett exempel på som mindre teater med ett mycket aktivt internationellt samarbete. en Marionettteatern har sedan 1958 gästat 43 länder och 124 städer i alla Världsdelar utom Australien. Under spelåret 199293 turnerade teatern under månader i tre Världsdelar och besökte Spanien, sex Argentina, Uruguay, Brasilien, Taiwan, Pakistan, Indien och Norge. En spansk språkversion föreställningen Columbus Upptäcktsav resa spelades i Argentina, Uruguay och Brasilien, sammanlagt gavs 9 föreställningar med totalpublik av 2888 personer. Don Quijote en simultantolkad till kinesiska gavs i 4 föreställningar i Taiwan med totalpublik 1950 I Pakistan och Indien spelades 8 en personer. föreställningar av Ett ensamt öra för sammanlagt 1450 personer. Mottagarlandet står i allmänhet för kostnaderna för utlandstuméer inom teaterområdet. Marionetteaterns internationella verksamhet består till stor del kulturutbyte med tredje världen där sådana möjligav heter inte föreligger. För denna verksamhet erhålls regelbundet resebidrag från Svenska institutets särskilda bidragsmedel för kulturutbyte i u-länderna. När Marionetteatern står som mottagare för utländska kan på sätt erhållas uppehållsbidrag från grupper samma Svenska institutet. Förutom kulturutbytesverksamhet, arrangerar och

Kulturens områden

deltar Marionetteatern regelbundet i internationella festivaler, samt bedriver reguljär gästspelsverksamhet. Genom stor efterfrågan, lång tradition turnerande av och ett utvecklat kontaktnät för kulturutbyte har Marionetteatem välfungeett rande samarbete med bidragsinstitutionerna för gästspel utomegna lands. De upplever dock ökade svårigheter att finansiera utländska gruppers gästspel vid teatern. Marionetteaterns internationella verksamhet innefattar också pedagogiskt arbete i form kurser och mottagande stipendiater från av av andra länder. Representanter från teatern gästföreläser även på teatrar och utbildningsinstitutioner i utlandet.

Kulturhuset i Stockholm

Kulturhuset i Stockholm, här får tjäna exempel festivalsom som arrangör, har sedan starten drivit programverksamhet inriktad på en internationellt utbyte. Då Europarådets examinatorer granskade den svenska kulturpolitiken konstaterade de att få institutioner vid sidan av Kulturhuset hade ett kontinuerligt internationellt programutbud. Inför verksamhetsåret 1988 beslutades att huvuddelen gästspelen av skulle presenteras i en sammanhållen festivalsäsong. På detta sätt hoppades man kunna effektivisera marknadsföringsinsatserna och skapa ett ökat intresse hos publiken för den internationella scenkonsten. Den internationella kulturfestivalen har sedan starten innehållit presentationer av teater, dans och musik från hela världen med inriktning samtida kulturyttringar. Festivalen har även innehållit en svenskstockholmsk anknytning. Under de senaste åren har Kulturhuset samarbetat med både Dansens Hus 1992 och Vattenfestivalen l992,l993. Inom ramen för Scensommar 1993 betaladelproducerade Kulturhuset 35 program som besöktes 5 401 Dessa av personer. siffror inkluderar inte de föreställningar som arrangerats av annan arrangör inomutom Kulturhusets lokaler. Det är kostsamt att arrangera internationella festivaler det scenkonstnärliga området. De fem festivalerna sedan 1988 har totalt sett finansierats med en tredjedel Kulturhusets sammanlagda av programmedel för det aktuella verksamhetsåret. År 1993 dock i detta var avseende exceptionellt att festivalkostnaderna motsvarade genom 90 %

SOU 1994: 35

programbyråns verksamhetsmedel. Nettokostnaden för Scenav sommarfestivalen 1993 uppgick till ca 1,3 miljoner kronor. Kulturhuset erhöll bidrag för festivalens genomförande från Svenska institutet och kulturrådet.

Amatärteaterverksamheiens internationella verksamhet.

ATR Amatörteatrarnas Riksförbund är en ideell organisation som har till uppgift att samla och stödja svensk amatörteaters konstnärliga administrativa och ekonomiska utveckling. ATR har tillsammans med ATF Sveriges Arbetarteaterförbund bildat Svenskt Amatörteaterråd, uppgift är att företräda svensk amatörteater i nordiskt och vars internationellt amatörteaterarbete. NAR Nordiskt Amatörteaterråd är den nordiska, och IATA International Amateur Theatre Association den internationella samarbetsorganisationen inom amatörteatern. Genom dessa organisationer möjlighet delta i nordiska och internationella kurser och festiges att valer för uppnå förståelse och utbildning genom teater. Det finns att ett stort utbud internationella festivaler som amatörteatergrupper av kan anmäla sig till. ATR hjälper de enskilda grupperna att formulera bidragsansökningar riktade till kulturrådet och avsätter själv 100 000-150 000 sina lokala verksamhetsbidrag som stöd till av medverkar i internationella sammanhang. grupper som Det internationella utbytet har ökat under de senaste åren. Sedan några år tillbaka spelar 10-15 ATR-grupper utomlands per år. Sverige besöks samtidigt ett tiotal utländska grupper. Tidigare beav stod utbytet endast ett i varje riktning. Till stor del av par grupper

består det ökade utbytet ökade möjligheter till utbyte i Östeuropa.

av

Internationellt samarbete och erfarenhetsutbyte

I Europa finns flera välutvecklade nätverk för samarbete inom teater och dansområdet med vilka svenska organisationer och enskilda individer har en fortlöpande kontakt. Svensk Teaterunion Svenska ITI utgör svenskt centrum för - Internationella Teaterinstitutet ITI vilket är en icke-statlig intresseorganisation för i hela världen. ITI består av ett 70-tal ITIteatrar

Kulturens områden

centra och får visst stöd från UNESCO. ITI har till uppgift att förmedla internationellt utbyte av kunskap och praktik teaterområdet för att öka det skapande samarbetet. Det svenska centret bildades 1951 och har för närvarande 76 medlemmar. Svensk Teaterunion Svenska ITI är en intresseorganisation med uppgift att bl.a. stödja olika grenar av svensk teater och verka för samarbete dem emellan. Som svenskt ITI-centrum har man till uppgift att försöka underlätta utbyte och verka för en internationalisering teaterområdet. Svensk Teaterunions Svenska ITI:s erfarenhet är att frågor och problem kring internationella gästspel har tilltagit. En särskild arbetsgrupp tillsattes därför 1988. Gruppen genomförde en undersökning om teatrarnas gästspelsverksamhet runt om i landet. Av enkäten framgick att det fanns ett större intresse för att ta emot utländska gästspel än vad som sker. Både ekonomiska resurser, kunskaper och kontakter saknades många håll. För att underlätta för arrangörer ute i landet har Svensk Teaterunion Svenska ITI sammanställt en handledning för gästspel över gränserna. Ett kontaktnät för gästspelsproducenter runt om i landet har också kommit till stånd. Informal European Theatre Meeting IETM är ett av de största nätverken för ny scenkonst i Europa och bygger på informella kontakter och personligt engagemang. Andra nätverk inom området är t.ex. European Network of Information Centres for the Performing Arts, European Theatre Convention ETC Union of European Theatres Union des Théâtres de 1Europe, Forum of the European Cultural Networks och European League of Institutets of the Arts ELIA.

6.4 Bild, form och utställningar

Inledning Bildkonstområdet visar stor bredd och spridning när det gäller innehåll och verksamhetsformer. Det omfattar bildkonst, konsthantverk, design, formgivning, arkitektur och boendemiljö liksom konstpedagogiskt och konstbildande arbete. Det finns ett flertal institutioner och organisationer med olika former för finansiering inom området, t.ex.

SOU 1994: 35

museer och konsthallar med statligt, kommunalt och regionalt huvudmannaskap. Kommersiella företag, som gallerier, mässor och auktionsfirmor svarar för en betydande del av presentationen och omsättningen av konst. Det förekommer även folkrörelseanknuten föreningsdriven verksamhet, främst genom nära två tusen konstföreningar arbetsplatserna och genom studieförbund. Konstinstitutioner och privata förmedlare erbjuder både publiken och konstnärerna möjligheter att i Sverige ta del av konst från andra länder i form av internationella utställningar och samlingar. Svensk konst erbjuds på sätt möjlighet att nå en gästande utländsk samma publik. Genom stöd och bidrag från myndigheter bereds även konstnärer i Sverige möjlighet att nå utanför landets gränser med sin konst i form av utställningar och konstnärsutbyte.

Statliga insatser för internationellt utbyte för bild, form och utställningar Nämnden för Utställningar av Nutida Svensk Konst i Utlandet NUNSKU har särskild uppgift att förmedla en bild av utvecksom lingen det svenska konstlivet till en utländsk publik. Den internaav tionella verksamheten inom konst- och utställningsområdet präglas av nära samarbete mellan Svenska institutet, kulturrådet och SIDA ett och andra berörda myndigheter. Ett formaliserat samarbete finns för projekt i u-länderna och i Öst- och Centraleuropa, men informella överläggningar sker även inför planering och finansiering av projekt i andra delar världen. Finansieringen av större projekt delas ofta av mellan de olika myndigheterna. Enskilda konstnärer ansöker i huvudbidrag för internationellt utbyte från Sveriges bildkonstnärssak om fond i undantagsfall kan även bidrag utgå från Svenska institutet och kulturrådet. Privata och kommunala fonder och stiftelser kan även tillhandahålla bidrag för internationellt utbyte.

Kulturens områden NUNSKU, nämnden för utställningar nutida svensk av konst i utlandet

NUNSKU har till uppgift att anordna utställningar i utlandet nutida av svensk konst. NUNSKU:s fasta åtagande är att ansvara för det svenska deltagandet vid Biennalen i Venedig. Beslut om vem som från svensk sida skall ansvara för det svenska deltagandet i Biennalen i Sao Paulo fattas från år till år, vissa år kan det åligga NUNSKU. Nämnden genomför även ett stort antal mindre projekt. NUNSKU:s anslag har de senaste budgetåren varit ca 1,5 miljoner kronor. NUNSKU har framför allt satsat på att finna goda samarbetspartners med hög internationell status för att så sätt kunna sprida svensk konst i utlandet. Nämnden gör fortlöpande analyser av hur medlen bäst utnyttjas och ger störst effekt för att sprida kunskap och kännedom om svensk konst. NUNSKU har under 90-talets första år intensifierat sin verksamhet och avser att ytterligare stärka kontaktarbetet med Europa för att i samband med en eventuell EU-anslutning ha ett väl fungerande kontaktnät med intressanta institutioner. Som del i NUNSKU:s verksamhet ingår även att bjuda in utländska representanter för konstmuseer och andra utställningsproducenter till Sverige. Nämnden strävar efter att svenska konstnärer ska delta i internationella utställningar av hög status och därför inbjuds även kritiker och representanter från medierna i andra länder. Inbjudningar av olika slag genomförs ofta med hjälp stöd från Svenska av institutet.

Konstnärsnämnden

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond är det inom Konstorgan närsnämnden som handlägger ärenden inom bildkonstområdet. Förutom arbetsstipendier och resestipendier i arbets- eller studiesyfte utdelar styrelsen även projektbidrag för utställningar i utlandet. De är i första hand avsedda att användas för transport- och förrese-, säkringskostnader samt kost och logi. Under 199293 utdelades bidrag till 77 utställningar i utlandet. Genom dessa presenterades 54 bildkonstnärer, 12 fotografer, 3 textilkonstnärer och 8 konsthantverkare.

SOU 1994: 35

Det övervägande antalet utställningar ägde i Frankrike och rum Tyskland, i andra västeuropeiska länder samt i Norden. Ett ett par fåtal bidrag tillföll utställningar i Latinamerika, Afrika, Australien

och USA. Antalet ansökningar för Östeuropa ökar stadigt.

Styrelsen utdelar även projektbidrag för ateljévistelser i utlandet vilket kan sökas konstnärer under minst två månader får hyra av som ateljégästbostad. Bildkonstnärsfondens ateljéstipendier för längre utlandsvistelse har i år liksom föregående år utgått till 12 stipendiater. Ateljéstipendierna kostnader för uppehälle, hyra och maavser resa, terial. Av de 12 bidragen utdelades 199293 tillföll 10 bildsom konstnärer och 2 textilkonstnärer. Fr.o.m. budgetåret 199293 kan utländska konstnärer inbjudas till Sverige för internationellt kulturutbyte. Bildkonstnärsfondens styrelse 100 000 kronor i syfte svenska konstnärer möjlighet att avsatte att ge inbjuda framstående utländsk konstnär till Sverige för en arbetsen vistelse. Det första AIRIS Artist in residence in Sweden projektet genomfördes på Gotland, där den ryska skulptören Irina Nakhova fick tillfälle att arbeta under maj-juni inför utställningen Baltic Sculpture 93. -

Akademien för de fria konsterna

Akademien för de fria konsterna har till uppgift att främja målar-, bildhuggar- och byggnadskonst samt andra till bildkonsten hörande konstarter. Under budgetåret 199293 uppgick Akademiens statliga anslag till 1,5 miljoner kronor varav ca 50 000 kronor användes ca för internationell verksamhet. Konstakademien bidrar till internationellt utbyte både genom reseoch ateljéstipendier och bidrag till svenskt deltagande i utställgenom ningar utomlands. Utländska utställningar anordnas i huset och ut- Akademiens konstsamlingar till utställningar i utlandet sker låning av årligen. Akademiens ledamöter deltar regelbundet i internationella koninom sina respektive kompetensområden. Akademien medgresser verkade även vid bildandet sammanslutningen av europeiska konstav akademier European Council of National Academies of Fine Arts. Utländska föreläsare och ledamöter inbjuds regelbundet till akademien, bl.a. för den offentliga programverksamheten.

Kulturens områden

Svenska institutet

Svenska institutet stöder utställningsverksamhet inom hela kulturområdet, arkitektur, design, foto, konsthantverk, konst och kulturhistoria. Utställningsverksamheten omfattar såväl större projekt, vandringsutställningar, ombesörjande svensk representation i av samlingsutställningar som bidrag och service till kulturarbetare, institutioner och utlandsmyndigheter. Som exempel större projekt inom institutets utställningsverksamhet kan nämnas den stora Folkkonstutställningen producerats som i samarbete med Kulturhuset, arkitekt Mats Widbom, Leksands Kulturhus, Kulturen i Lund, Dalarnas Museum och den amerikanska mottagaren Museum of International Folk Art i St. Fé, New Mexico. Utställningen är klar för visning hösten vintern 1993 och kommer att visas minst fyra museer i Nordamerika.

I Östeuropa har sedan början 1992 visats utställning arki-

av en om tektur, industridesign och konsthantverk i syfte att presentera bra och fungerande exempel på boende, offentlig miljö och industriarbetsplatser, vårdhem m.m. Utställningen producerades i samarbete med Sveriges Arkitekturmuseum och Föreningen Svensk Form. I samråd med mottagande utländska institutioner har för varje separat visning gjorts specialarrangemang i form seminarier kring stadsav ex. planering, husrenovering, handikappdesign, möbel- och textilfonngivning. Utställningen har genererat en rad nya utställningsutbyten, bl.a. mellan Arkitekturmuseum och museer i Budapest och Ljubljana. För att tillmötesgå intresse från formgivare och konstindustriskolor i bl.a. Estland och Polen kommer nu en utställning att tas fram kring textiltryck för industrin möbeltyger, lakansväv etc. - Ytterligare en arkitekturutställning har tagits fram Arkitekturav museum. Den presenterar svensk byggnadskonst under 1900-talet och följer den bok The Swedish Art of Building, som publicerats av Svenska institutet. Utställningen kommer under våren 1994 att visas i Belgien, Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och därefter i USA och Kanada. Efter en inbjudan från ett konstmuseum i Seoul har ett urval av textilkonst, glas och keramik ställts samman till en utställning till vilken Svenska institutet ger ett större bidrag och även verkar aktivt för att finna fler visningsmöjligheter i regionen.

SOU 1994: 35

Under 1992 turnerade institutet i Spanien med en utställning som visade material från vikingatiden. Materialet var sammanställt av Historiska i Stockholm. Utställningen har nu omarbetats och museet visas för närvarande i Chile. Den skall sedan visas vidare i Ecuador, Venezuela, Nicaragua och Mexiko. Utställningen Solen och Nordstjäman som visades i Stockholm hösten 1993, har en bred kulturhistorisk inriktning och ger en mångsidig förbindelserna mellan Frankrike och Sverige på bild av l700-talet. Utställningen har producerats av Nationalmuseum i samarbete med Svenska institutet, Kungl. Husgerådskammaren, och LAss0ciation Francaise de lAction Artistique AFAA, franska UD:s kulturbyrå och kommer våren 1994 att öppna på Grand Palais i Paris. Runt utställningen har Svenska institutet arrangerat en rad kringaktiviteter med svensk-fransk 1700-tals anknytning, bl.a. middagar, seminarier, symposium, filmserie, fotoutställningar och en musikframträdanden. Svenska institutets Parisñlial, Centre Culturel Suédois CCS, har huvudansvaret för projektets genomförande i Paris i nära samarbete med Svenska ambassaden. Under budgetåret 198990 registrerade institutet 207 ärenden inom utställningsområdet, 122 beviljades bidrag. Antalet visningstillvarav fällen uppgick till 124 stycken, och kostnaden till ca 2,4 miljoner kronor. För budgetåret 199293 hade antalet registrerade ärenden stigit till 254, 99 fick bidrag och visades vid 96 tillfällen till en kost- 1,6 miljoner kronor. Här bör påpekas att utställningsnad av ca visningar inom för Sverige i Indien-projektet se nedan inte ramen - ingår i dessa siffror, utan redovisas under Tvärkulturellt inkl. Sverige-veckor o.dyl. Inom för samarbetet med SIDA och kulturutbytet med uramen länderna ökade antalet projektbidrag inom bild- och konstområdet period från 19 till 34 beviljade bidrag. Anslaget minunder samma skade dock från 2,9 miljoner kronor till ca 1,4 miljoner kronor. Bland Svenska institutets större projekt som innefattar en rad olika kulturyttringar kan nämnas det fleråriga kulturprojektet Sverige i Indien omfattade bl.a. en designutställning och en utställning av som nutida svensk konst. I projektet ingår också en rad andra kulturyttringar t.ex. barnkulturprojekt med inslag av bl.a. en treveckorsturné Byteatern, bamfilmsveckor i flera städer i Indien, samt bammiljöav och barnboksseminarium.

Kulturens områden

Inom kulturutbytet med Östeuropa utställningar det område

var erhöll flest beviljade bidrag: Ãr 199293 beviljades 36 bidrag som inom utställningsområdet för vilka kostnaderna uppgick till 1,1 ca miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen inom utställningsområdet har tvingat fram en omprioritering mot begränsad bidragsgivning och kontaktskapande stöd samt vissa samproduktioner av större utställningar. Utställningsverksamheten har under senare år drabbats av besparingar och Svenska institutet har inte längre samma sätt som tidigare möjlighet att på egen hand producera utställningar. l anslagsframställningen för 199394-199596 anför Svenska institutet att man under de närmaste åren främst kommer att bidrag till ge visningar i utlandet av utställningar producerats andra som av museer etc. Nya utställningar, intressanta för utlandsvisning kan identifieras genom bevakning av befintligt utbud från och museer organisationer. Administrativt och tekniskt bistånd kvarstår liksom cirkulation av befintliga vandringsutställningar.

Statens kulturråd

På konstområdet ger kulturrådet bidrag för konstnärsgrupper och organisationers deltagande och representation vid internationella seminarier och utställningar. Finansieringen sker ofta i samspel med Svenska institutet eller SIDA. De medel som NUNSKU disponerar medger bara ett fåtal konstnärers deltagande vid konstmässor och biennaler. Kulturrådet har ibland tillsammans med Sveriges bildkonstnärsfond och Svenska institutet därför vid några tillfällen åtagit sig att komplettera med medel för samfinansiering av svenskt deltagande. Kulturrådet försöker prioritera de yngre konstnärsgruppernas möjligheter att delta i det internationella konstlivet genom samlingsutställningar och andra projekt. Kulturrådet beviljade 40 bidragsansökningar med internationellt ändamål för konst, museer och utställningar under budgetåret 199293. De uppgick totalt till ca 1,4 miljoner kronor. Internationell verksamhet förekommer också naturligt inom ramen för organisationers ordinarie verksamhetsbidrag.

SOU 1994: 35 Genom verksamhetsbidrag stöder kulturrådet de svenska sektionerna internationella organisationer inom konst och utställav ningsområdet t.ex. IAA International Artists Association, WCC som World Crafts Council och AICA Association of Art Critics. Bidrag från kulturrådet kan erhållas för deltagande vid internationella kongresser, symposier och annat erfarenhetsutbyte. Under den senaste treårsperioden har kulturrådet i samråd med Svenska institutet givit bidrag till ett flertal större intressanta projekt

utbytet med Östersjöländerna och Östeuropa. Inom ramen för

genom samarbetet kring projektet Ars Baltica genomfördes sommaren 1993 Baltic Sculpture-utställningen i Visby. Liksom flera av de projekt kulturrådet stöder sträcker sig detta projekt över flera år. Ett annat flerårigt samarbetsprojekt konst- och konsthantverksområdet är den stora arktiska utställningen Arts in the Arctics. Efter många års planering och komplicerat samarbete på distans med bl.a. Grönland och Alaska inleddes en utställningsturné i Kiruna 1993 för att sedan turnera i Norge, Finland och Sverige sommaren under 1994. Kulturrådet stöder även erfarenhetsutbyte inom museiområdet verksamhetsbidrag till den svenska nationalkommittén inom genom ICOM International Council of Museums. Bidrag utgår även till Föreningen Svensk Form är medlem i World Crafts Council som WCC och sedan flera år sköter sekretariatet i den svenska WCCkommittén.

SIDA SIDA:s insatser på kulturområdet har som syfte både att bidraga till ett bevarande den traditionella inhemska kulturen i de länder i av tredje världen med vilka SIDA har samarbete, och att samtidigt stimulera kreativt nyskapande inom alla områden. Konstnärer i uländerna lider brist både material, utbildning och kontakter och inom detta område har kulturbiståndet spelat en väsentlig roll. Medel för kulturbiståndet inom konst- och konsthantverksområdet har ökat kraftigt under de senaste åren, från ca 918 000 kronor 198990 till ca 4,7 miljoner kronor 199293. Flera olika projekt har under perioden erhållit stöd från typer av SIDA bl.a. organisationsstöd inom konstområdet, utställningsstöd, bi-

Kulturens områden drag till konstnärsmaterial samt stöd till workshops och utannan bildning både i Sverige och utomlands. Konst är i många fall en väsentlig del frigörelsekampen mot av rasism och kränkning av mänskliga rättigheter framför allt i Afrika. För att stödja frihets- och jämlikhetssträvanden har det varit angeläget att föra ut budskapen från afrikanska konstnärer och göra dem kända i vår del av världen. Svenskt kulturbistånd genom SIDA har på detta område gjort insatser i samarbete med Kulturhuset i Stockholm och Riksutställningar. Även konsthantverket är hotat i u-ländema. Den största svenska insatsen inom konsthantverket är ett femårsprojekt för att hjälpa den sydafrikanska befrielserörelsen ANC att starta och driva utbildning i textiltryck för sydafrikaner i exil i Tanzania. Ett internationellt mycket uppmärksammat projekt utställningsområdet som initierats av den svenska nationella ICOM-kommittén är SAMP The Swedish-African Museum Project i vilket fjorton svenska museer deltar genom samarbete med s.k. tvillingmuseum i något av de afrikanska länder deltar i projektet. som Samarbetet består av utställningsprojekt, utbildning, praktik av dokumentationsarbete, seminarier m.m. SIDA står för den stora andelen av projektets kostnader, medan kulturrådet stöder samordningen och utvecklingen de aktuella projekten vid i av museerna Sverige. SlDA:s kulturbistånd till museiverksamhet var ca 1,8 miljoner kronor för budgetåret 198990, budgetåret 199293 hade det ökat till ca 4,5 miljoner kronor.

Museernas internationella verksamhet

Museerna i landet kan inte i detta avseende behandlas som en enhet. Att göra en fullständig redovisning av museernas internationella verksamhet har inte här varit möjligt. Genom museernas särart har de internationella kontakterna kommit att utvecklas mycket olika museerna emellan, beroende tillgängliga resurser och uppdrag. Kulturrådet har genom en enkät insamlat uppgifter om museernas internationella kontakter under de senaste åren vilka utredningen fått ta del av. I Statens konstmuseers uppdrag ingår att förvärva inte bara inhemsk utan även konst från andra länder, därför kommer deras inter-

SOU 1994: 35

nationella kontakter att översiktligt redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. En något utförligare redovisning görs också av Riksutställningars verksamhet. Även någon uppdragsde museer som inte har relaterad internationell verksamhet har dock flera skäl att utveckla internationella kontakter. Exempel på museer som under de senaste tre åren har haft ett aktivt utställningsutbyte med utlandet är Arkitekturmuseum och Folkens museum-etnograñska. Museernas verksamhet innefattar utöver utställningsuppgiften, forskning, dokumentation och insamling, vilket förutsätter kontakter med parter utanför det egna museet och branschen som helhet. En viktig del museernas internationella samarbete berör således av forskningsområdet och erfarenhetsutbyte. För den mer utåtriktade delen av verksamheten krävs samarbete t.ex. vad det gäller in- och utlån både av enskilda föremål och hela utställningar. För både de centrala och de regionala museerna har kontakterna med utlandet i hög grad stimulerats i form av praktiskt och ekonomiskt stöd från både Svenska institutet och kulturrådet. Kontaktema med u-länderna genomförs i samarbete med Svenska institutets proför kulturutbyte eller direkt med SIDA. Som nämnts finns även gram exempel samproduktioner mellan enskilda museer och institutet. Museipersonal kan genom museiorganisationen ICOM erbjudas tillfälle till internationellt erfarenhetsutbyte. Svenska museiföreningen medverkar även till att utveckla museernas och museipersonalens internationella kontakter. Sedan 1986 har årligen hållits internationella museidagar vid institutionen för museologi vid Umeå universitet. De centrala har omfattande internationella kontakter i museerna forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. I hög grad prägform av lar detta Naturhistoriska Riksmuseet med dess forskningsinstitutioner. Kulturrådets enkät visar dock att centralmuseerna har ett begränsat internationellt utbyte vad beträffar utställningar. De statsbidragsberättigade regionala museerna omfattar länsmuseer i Göteborg och Malmö. Trots att internationella ambisamt museerna tioner inte finns uttalade i deras formella programförklaringar är de internationella kontakterna betydande. De omfattar såväl utställningsverksamhet konferensdeltagande, utbildningsfrågor, studiebesök som och inlån. Samarbete kring forskning förekommer dock endast i mycket liten omfattning.

Kulturens områden

Utöver de traditionella kontakterna mellan de nordiska länderna har de regionala museerna haft olika former utbyte med bl.a. av Frankrike, Tyskland, Italien, England, USA, Chile, Holland och Ungern. Intensiva och riktade kontakter har under åren de senaste

fördelat sig på två områden, Afrika och Östeuropa. Det svensk-afri-

kanska museiprogrammet SAMP initierades eget genom museernas deltagande samt av den svenska ICOM kommittén och finansieras med medel från SIDA och från kulturrådet. Kontaktema med de baltiska länderna och Polen har huvudsakligen gällt utställningsutbyte, främst inom konstområdet.

Statens konstmuseer

Statens konstmuseer omfattar Nationalmuseum, Moderna Museet och Östasiatiska Museet. Statens konstmuseer har till uppgift att främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Museerna skall levandegöra äldre och nutida konstfonner och deras samband med samhällets utveckling, samt verka för konstnärlig och kulturell förnyelse. Verksamheten är starkt internationellt inriktad. Såväl Moderna Museet Nationalmuseum och inte minst Östasiatiska Museet har som sina naturliga kontakter utomlands. Av de utställningar som arrangeras har en stor del inslag från utlandet eller är helt producerade av material som förts in från andra länder. Museerna har mycket en öppen utlåningspolitik och deltar med enskilda verk i större manifestationer i andra länder genom korttidslån. Eskorterade transporter uppgår årligen till ca 150 stycken. Statens konstmuseer arrangerar dessutom årligen ett växlande antal utställningar som visas utomlands. Svensk konst placeras också svenska beskickningar och delegationer i utlandet. Den internationella verksamheten är så integrerad i hela museernas verksamhet att den är svår att särskilja. En stor del det internaav tionella utbytet är organiserat så att mottagande tar merparten museer av kostnaderna. Det gäller i båda riktningarna. Utbytet med Östeuropa ser något annorlunda ut.

l4l

SOU 1994: 35

Moderna Museet

Internationella kontakter utgör självklart del av Moderna Museets en verksamhet. Moderna Museets chef är alltid verkställande ledamot i NUNSKU. Inför internationella utställningar förekommer ett intensivt samarbete med utländska kolleger och forskare. För Moderna Museets verksamhet utgör kostnaderna för internationella projekt fjärdedelar kostnaderna för utställningar. Detta förnästan tre av hållande har varit relativt stabilt under de senaste fem åren. Under budgetåret 198990 uppgick kostanderna för den internationella verksamheten till 1,7 miljoner, 199293 hade de ökat till ca 2,7 ca miljoner kronor. Moderna Museet har aktiv utlåningsverksamhet, under 1992 och en 1993 utlånades 46 konstverk år till utställningar utanför Sverige. per Under de två åren har rad utställningar museet innehållit senaste en lån konstverk från utlandet. Under 1992 inlånades verk från både av institutioner och privata samlingar till utställningarna Lee Jaffe, Kikki Smith och Helmut Federle. Under 1993 inlånades 46 verk till utsällningen Léger och Norden, 223 verk till utställningen Mappelthorpe, 16 verk till utställningen Bill Viola och 7 verk till utställningen Eva Aeppli. Fotografiska Museets verksamhet är också mycket internationell, omfattningen är växlande. Under 198990 utgjorde kostnaderna men för den internationella verksamheten ca 70 % av utställningsbudgeten, 199192 hade de minskat till 12 %. Under 199293 utgjorde den internatinella verksamheten 30 % kostnaderna för utställningsverkav samheten Fotografiska Museet.

Nationalmuseum

Alla Nationalmuseums avdelningar företar regelbundet in- och utkonstnärliga verk. I det internationella samarbetet kring utlåning av ställningar ingår kontaktresor och deltagande i internationella konfeoch symposier samt medverkan i internationella forskningsrenser projekt. Under 1992 lånade Nationalmuseum ut verk till 47 utländska institutioner. Följande år utlånades verk till 42 utländska institutioner. Vid dessa tillfällen museets intendenter och konservatorer med reser som kurirer.

Kulturens områden Under 1992 producerades i museet bl.a. den internationella utställningen Rembrandt och hans tid. Det förberedande forskningsarbetet inför utställningen bedrevs i samarbete med flera utländska forskare. De utländska inlånen till utställningen var betydande och krävde ett långt förarbete. För denna utställning erhölls lån från 22 institutioner från 17 -orter och från privata samlingar 6 orter. Utställningens budget var 2,8 miljoner kronor. Bidrag till utställningen gavs av Nationalmuseums huvudsponsorer under perioden dvs Grand Hotel, SAS och Svenska Dagbladet.

Katalogen gavs ut i samverkan med Fischer förlag som betalade

30 % samt med bidrag av Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Även till utställningen Carl Larsson hämtades ett antal lån från institutioner och privata samlare i Japan, Tyskland, Italien, Frankrike, England, Tyskland och Österrike. En version 1992 års utställny av ning skall under 1994 visas på fyra platser i Japan. Förberedelser inför den internationella utställningen Goya hösten 1994, och utställningen Stilleben våren 1995 har inneburit ett aktivt samarbete mellan museets representanter och utländska kolleger. Inlåning skedde även för utställningar på Gravyravdelningen. Utställningen Rafael 1992 var beroende utländska inlån från 7 inav stitutioner. Bidrag för kurirresor erhölls från SAS, och för inkvartering från Grand Hotel i Stockholm. År 1993 inlånades verk till utställningen Wifredo Lam. Nationalmuseum har i samarbete med Svenska institutet och AFAA Association Francaise dAction Artistique producerat den tidigare nämnda internationella utställningen Solen och Nordstj-ärnan som skickas till Paris våren 1994. Samtidigt utställning mottager museet en av fransk symbolism med huvudsakligen franska långivare även som kommer att visas i Danmark och Norge.

Östasiatiska Museet

Östasiatiska Museet har under de åren lånat rad målsenare ut en ningar till utställningar i utlandet. Under 199293 bidrog bl.a. man med utlån av kinesiska målningar till utställningen The Century of Tung Chi- chang som visades på flera håll i USA.

SOU 1994: 35

Till The Metropolitan Museum i New York utlånades en kinesisk målning för utställningen Painters of the Great Ming, som även visades Dallas Museum of Art. Utlån skedde också till utställningen Den äkta kopian, Amos Anderssons konstmuseum i Helsingfors. Till Östasiatiska Museet kom under 1993 utställning av jader en lånad från Taiwan, Jade från Quing-dynastin. Utställningen var arrangerad i samarbete med National Museum of History i Taipei. Transport, försäkringar, taiwanesernas och uppehälle finansiresor erades av National Museum of History, Taipei. Representanter från museet deltar i internationella konferenser och internationellt forskningssamarbete. Viktiga kontaktresor förekommellan personal från museet och utländska forskare i samband mer med utställningar och utlån. Dessa finansierades ibland med resor hjälp stipendier och bidrag från bl.a. Svenska institutet och av Wenner-Gren Center Foundation.

Riksutställningar Riksutställningar har två huvuduppgifter: dels att genom vandringsutställningar förmedla kunskap och ge möjlighet till möten med allt slags konstnärligt skapande, dels att svara för utbildning, rådgivning och tekniska tjänster inom utställningsområdet. Den egna produktionen skall syfta till att komplettera det som görs på lokal och regional nivå. Verksamheten skall bedrivas internationellt, men tyngdpunkten är förlagd till Sverige och övriga Norden. Tidigare har utställningarna undantagsvis visats utanför Norden och då huvudsakligen som svar efterfrågan. I framtiden strävar Riksutställningar efter att bygga ut sina utländska kontakter och utveckla utställningar för en internationell marknad. l Riksutställningars anslagsframställning för 199394-199596 fastställs något förändrad inriktning vandringsutställningsverken av samheten. Ett de mål Riksutställningar kommer att prioritera unav der de närmaste tre åren är att presentera internationella företeelser för Norden, samt att presentera nordiska företeelser för en internationell publik. Under de senaste åren har man mottagit och spritt ett utställningar från utlandet även producerat utställningar i par men Sverige som visats utomlands, huvudsakligen i Norden.

Kulturens områden Endast tre utställningar från utlandet visades Riksutställgenom ningar i Sverige åren 1990-1993. Stenskulpturer från Zimbabwe, en utställning av konst från Estland, samt utställningen Antisemitism som övertogs från Anne Frank-stiftelsen. Dessa visades totalt 36 orter i Sverige. Ett fyrtiotal utställningar har producerats i Sverige för utländska mottagare, huvudsakligen i Norge och Finland. Ett exempel är Drömtåget som producerades i samarbete med Riksteatern och Svenska Rikskonserter och som under 1993 turnerade i Norge och Finland. Utställningar produceras dock även för mottagare utanför Norden, bl.a. Nordiskt 1880-tal som i samarbete med Svenska institutet visades Centre Culturel i Paris 199192. Riksutställningar har även erhållit stöd från Svenska institutet till andra projekt, samt till inbjudningar av föredragshållare och andra gäster. Andra utställningar från Riksutställningar har visats i Schweiz, Danmark och Spanien. Kostnaderna för Riksutställningars internationella verksamhet under dessa år uppgick till strax under en miljon kronor. Sedan 1985 pågår ett kultursamarbete mellan Sverige och Sydafrika där Riksutställningar förmedlar kulturbistånd från SIDA. Först 199091 kunde verksamheten som omfattar en rad projekt inom konst, dans, teater m.m. och uppgår till ca 5 miljoner kronor bli offentlig. Riksutställningar har ett trettiotal samarbetspartners i Sydafrika där man stöder olika projekt bl.a. konstskolor, filminstitut och musikutbildning. En del av detta arbete resulterade i utställningen BildKonst i Södra Afrika som först visades Kulturhuset och sedan på flera platser i Norge och Finland. Riksutställningar bedriver även ett aktivt erfarenhetsutbyte och deltar i internationella konferenser och seminarier samt inbjuder utländska besökare till Sverige. Representanter från Riksutställningar har deltagit både i nordiskt samarbete bl.a. inom Nordisk Konst- och Konstindustri Kommitté, i europeiskt samarbete i Europarådet samt i den internationell kommittén för utställningsutbyte inom ICOM. De internationella kontakterna har fått allt större betydelse inte bara för ett traditionellt erfarenhetsutbyte utan också för att bredda innehållet i utställningsverksamheten, för att bygga upp kontakter för utbyte av utställningar samt i olika utbildningssammanhang.

SOU 1994: 35 6.5 Film

Inledning Filmen är en av de mest internationella konstformema. Merparten av Sverige gjorda utomlands. År 1992 de filmer som visas i är var ca 70 % de importerade filmerna från USA, mer än 80 % från av engelskspråkiga länder. Endast 5 % antalet premiärvisade ca av filmer är svenska. Filmbranschen har alltid varit internationell. Internationella festivaler, där filmer diskuteras och bedöms, har en lång tradition. Även kommersiella grunder är film internationell: många filmer görs med syfte att lanseras i flera länder. För många filmer är produktionssamverkan nödvändig förutsättning eftersom produken tionskostnaderna är höga. En sådan samverkan leder i regel till att filmerna lanseras i flera länder biograf, video eller i TV. Vid filmproduktion tas därför tydligare än för andra konstformer - hänsyn till både konstnärliga och kommersiella intressen. Var tyngdpunkten ligger mellan dessa intressen, varierar mellan olika filmer. Svensk film har sedan länge ett mycket gott namn runt om i världen tack regissörer som Victor Sjöström, Ingmar Bergman vare och Vilgot Sjöman m.fl. Många svenska filmer har vunnit stor uppskattning och erhållit priser och utmärkelser vid internationella filmfestivaler världen över.

Statliga insatser för internationellt utbyte av film Statliga ekonomiska insatser i kombination med branschens egna har helt nödvändiga för att Sverige inom sitt begränsade ansetts vara språkområde skall kunna upprätthålla kontinuerlig produktion av svensk film. Inom EU bedöms nationell filmpolitik vara av stor betydelse och ett fortsatt nationellt stöd för filmproduktionen anses vara nödvändigt, vilket inte minst GATT-förhandlingarna om ett kulturellt undantag visat. Statliga insatser inom filmområdet präglas av ett nära samarbete mellan främst Svenska Filminstitutet och Svenska institutet både när det gäller spridning och visning av svensk film i utlandet samt kontaktskapande verksamhet inom området. Samarbete med de största

Kulturens områden

privata filmproducenterna SF Svensk Filmindustri och Sandrews förekommer också.

Svenska Filminstitutet

I det nya filmavtalet fastslås att Svenska Filminstitutet skall ha ansvaret att företräda Sverige i internationella sammanhang på filmens område. Detta görs på flera sätt och inom flera olika avdelningar inom Svenska Filminstitutet. Filminstitutets utlandsavdelning arbetar för att göra svensk film känd och efterfrågad i utlandet. Till utlandsavdelningens uppgifter hör att kontinuerligt informera utlandet om svensk film och svenska filmartister, ta emot besök av festivalrepresentanter, förmedla kontakter med svenskt filmliv och organisera det svenska deltagandet i olika festivaler bl.a. Berlin, Lübeck, Cannes, Karlovy Vary, Montreál och Venedig. Till avdelningens uppgifter hör vidareförsäljning av visningsrätfer Filminstitutets helägda filmer samt av av de flesta samproduktioner som institutet medverkat Ett annat ansvarsområde är presentationer av svenska filmer vid manifestationer och försäljningsmässor i utlandet. Avdelningen framställer informationsmaterial engelska till varje film som deltar i utländska festivaler och utger årligen Swedish Films, en engelskspråkig katalog över långfilmer premiärvisats som under verksamhetsåret eller är i produktion. Swedish Films trycks i 6 500 exemplar och distribueras kostnadsfritt till massmedier, distributörer, film- och TV-bolag, ambassader och utländska kulturinstitutioner. Svenska filmer presenteras och deltar i tävlingssektioner vid en rad internationella festivaler världen över. Verksamhetsåret 19911992 presenterades ca 60 filmer vid 65 festivaler, verksamhetsåret 1992 1993 presenterades ett femtiotal filmer vid ca 90 festivaler. Både svenska filmer och enskilda skådespelare som utvalts till tävlingssektioner vid diverse festivaler erhöll priser och utmärkelser. Under 199192 märks t.ex. Jan Troells film Il Capitano som tilldelades Silverbjömen för bästa regi vid den Internationella Filmfestivalen i Berlin, och Den goda viljan i regi av Bille August som vid den internationella filmfestivalen i Cannes belönades med festivalens högsta utmärkelse La Palme dOr. Pernilla August erhöll priset för

SOU 1994: 35

bästa kvinnliga rolltolkning. Stellan Skarsgård tilldelades priset som bästa manliga skådespelare vid nordiska filmfestivalen i Rouen, samt även en Silver Hugo för bästa manliga rolltolkning vid Chicago International Film Festival. Ett antal andra filmer tilldelades priser i olika sammanhang. Under verksamhetsåret 199293 erhöll Maria Heiskanen från Il Capitano priset för bästa kvinnliga rolltolkning vid filmfestivalen i Chicago, medan Erland Josephson vid samma festival erhöll pris för sin rolltolkning i Liv Ullmans Sofie. Söndagsbarn i regi av Daniel Bergman deltog vid ett tiotal festivaler och belönades med priser och hedersomnämnanden bl.a. som bästa debutantfilm vid festivalen i Montreal. Suzanne Ostens Tala Det är så mörkt vann både publikens pris och ett penningpris under kvinnoñlmfestivalen i Créteil. Filminstitutet lämnade bidrag till festivalkopior, översättningar, textningar, broschyrer och informationsmaterial, resor och hotellkostnader för berörda filmarbetare i samband med festivalvisningar. Kostnaderna för de personer som deltog i olika festivaler verksamhetsåret 1991 1992 uppskattas till ca 150 000 kronor. Verksamhetsåret 1992 1993 uppgick Filminstitutets bidrag för denna verksamhet

till 300 000 kronor Ofta har kostnaderna delats mellan Filminstitutet

och Svenska institutet. Under 19911992 avslutades 87 exportkontrakt till en sammanlagd summa av 2,9 miljoner kronor. År 199293 kontrakterades sammanlagt 85 filmer till en totalsumma av drygt 7,8 miljoner kronor, vilket de bästa resultaten någonsin. De faktiska intäkterna från är ett av kontrakt och filmhyror som inkom under 199293 samt den därpå baserade exportprovisionen hamnade därmed avsevärt över den budgeterade summan. Utlandsavdelningen samarbetar ofta med Svenska institutet om olika typer av filmmanifestationer i utlandet. Svenska institutet och Filminstitutet bedriver sedan många år ett samarbete i fråga om svenska filmveckor och andra manifestationer utomlands. Filminstitutet handhar från marknadssynpunkt viktiga festivaler och Svenska institutet administrerar i samarbete med Filminstitutet vissa andra festivaler och filmveckor. Utlandsavdelningen handlägger vidare vissa internationella cinemateks- och allmänna kulturfrågor samt samverkar med de nordiska systerorganisationerna. Under namnet Scandinavian FilmsNordic

Kulturens områden Cinema framträder de nordiska länderna gemensamt vid vissa festivaler. Till sitt förfogande har Scandinavian Films årligen cirka en miljon kronor för stöd till olika projekt. Scandinavian Films bidrar till finansieringen nordiska filmfestiav valer och nordiska barnfilmmönstringar samt arbetar för olika möjligheter till koordination frågor och initiativ främjar av som nordisk film inom och utom Norden. Till vissa verksamheter erhålls mindre bidrag från Nordisk Ministerråd i Köpenhamn och Nordisk Film TV-fond i Stockholm. Scandinavian Films står också garant för ett nordiskt kassettsom utbyte, inom ramen för vilket samtliga länders organisationer tillställs en videokassett som regel engelsktextad de andra ländernas filmav produktion, samt finansierar det årligen utdelade nordiska filmpriset på 150 000 kronor. Scandinavian Films har löpande kontakt och samarbete med Baltic Films som omfattar de baltiska staternas ñlmorganisationer. En gång om året ordnas ett gemensamt möte för planering filmmanifestaav tioner, seminarier och andra samarrangerade aktiviteter. Med medel från filmproduktionsavtalet erläggs avgifter för svenskt medlemskap i EURIMAGES som är europeisk fond för stöd till en samproduktioner och för stöd till distribution av europeiskt producerad film. På motsvarande sätt erläggsavgifter för svenskt medlemskap i den Nordiska Film- och TV-fonden. Till denna fond bidrager även Sveriges Television med medel för det svenska deltagandet. Genom ett avtal mellan Kulturdepartementet och Filminstitutet inrättades i april 1993 en Media Desk Sweden. Media Desks inom ramen för EG:s program MEDIA 95 finns i samtliga EU-länder samt från och med april 1993 också i Österrike, Finland, Island och Sverige. En Media Desk skall fungera som ett informationskontor och en förmedlande länk mellan MEDIA 95 och den nationella ñlm-, TV, och videobranschen. Huvudsyftet är att sprida information om MEDIA 95 programmen och ge råd och hjälp när det gäller ansökningsrutiner och andra frågor. MEDIA 95 programmet består för

närvarande av 20 olika delprogram se bilaga som under perioden

1992-1995 satsar ca 1,6 miljoner kronor i olika former stöd och av lån för att stimulera och förstärka den europeiska film-, TV- och videoindustrin. En rad svenska och företag har erhållit personer bidrag från olika delprogram inom MEDIA 95.

SOU 1994: 35

Svenska institutet Svenska institutets uppgift filmområdet är att olika sätt göra det möjligt för svensk film och filmarbetare att deltaga i internationellt samarbete och utveckla kontakter i andra länder. Verksamheten inom filmområdet omfattar såväl spelfilm och dokumentärfilm som informationsfilm. Syftet är sprida kunskap och kännedom svensk film och dess att om upphovsman och därmed också olika företeelser i det svenska om samhället. Detta sker bl.a. arrangerande av svenska filmveckor genom utomlands. Visningarna är huvudsakligen icke-kommersiella, filmerlånas gratis från institutet och inget annat än symboliskt inträde na ut delen medlemmar i filmklubbar. l får tas ut. Publiken är till största verksamhet inom filmområdet ingår också deltagande i institutets internationella filmfestivaler, stöd till kontaktresor samt Sverigeinformation genom TV. Verksamheten med spel- och dokumentärfilm sker i samarbete med utländska arrangörer i respektive land. Svenska institutets kontakter inom hela kulturområdet och kontakterna med utlandsmyndigheterna viktig förutsättning för bra och rationella arrangemang som är en gagnar alla parter. Svenska institutet lägger ned stort arbete att presentera inte bara filmer kända regissörer utan så långt det är möjligt även nyare av regissörer. Inför ñlmvecka skickar Svenska instifilmer av yngre en informationsmaterial, stillbilder, affischer och i flera fall tutet ut mm inbjuds arrangörer till Sverige för att välja filmer och sammanträffa med svenska filmarbetare. Institutet skickar även ut regissörer och skådespelare för tala sina filmer och sitt arbete och få kontakt att om med utländska kollegor och den internationella publiken. Under 19921993 finansierade Svenska institutet deltagande i 36 festivaler ca 130 filmer, 760 spelfilmsvisningar och omkring 7 900 kortfilmsvisningar. Anslaget uppgick 199293 till ca 2,1 miljoner kronor. Under budgetåret 198990 var anslaget ca 2,2 miljoner kronor för 18 filmers deltagande vid 10 festivaler. Svenska institutet har ett nära samarbete med Filminstitutets utlandsavdelning, och Svenska institutet och Filminstitutet disponerar gemensamt den s.k. filmpoolen. Gemensamma planeringsmöten är vanliga och många projekt kring filmöversättningar, publikationer och utställningar samñnansieras av båda institutionerna.

Kulturens områden Är 1982 träffades ett avtal mellan Svenska institutet och Filminstitutet om en filmpool vilket innebar att institutet automatiskt fick tillgång till Filminstitutets filmer. En regel är att Svenska institutet 18 månader efter films svenska premiär får tillgång till den för sina en visningar. De första 18 månaderna använder Filminstitutet till att försöka sälja filmen den kommersiella marknaden utomlands. I samband med detta avtal avskaffades också visningsavgifterna till Filminstitutet, i stället ålades Svenska institutet att under varje budgetår översätta minst en film till annat språk De senaste fem åren . har Svenska institutet bekostat översättningar fem filmer till av spanska, en till portugisiska och till franska. Kostnaderna för överen sättning till engelska har i flera fall delats. Svenska institutet har också ett bra samarbete med de största privata ñlmproducentema, SF och Sandrews. Vid tiden kring avtalet med Filminstitutet inköptes och överfördes också ett stort antal filmer från SF och Sandrews till filmpoolen. Svenska institutet har ansvaret för filmpoolen och står för förvaring, underhåll, tvätt och renovering av filmerna. Genom Svenska institutets insats hålls ett stort antal filmer, såväl äldre som nyare, i visningsbart skick. Såväl Filminstitutet som SF och Sandrews har tillgång till filmpoolen. Samarbetet kring filmpoolen och svenska filmers närvaro vid utländska arrangemang har i grova drag reglerats i avtal mellan Filminstitutet och Svenska institutet. Enligt dessa Filminstitutet i ansvarar första hand för det svenska deltagandet i evenemang som har kommersiell betydelse för svensk film medan Svenska institutet har huvudansvaret för den svenska närvaron vid ett ökande antal kulturellt inriktade internationella filmevenemang. Eftersom Svenska institutet inte i första hand har kommersiella intressen kan man mer långsiktigt arbeta fram kontakter i ett skede kan bli insom senare tressanta även ur kommersiell synpunkt. Man kan även göra insatser i länder som står utan för de ekonomiskt starka t.ex. tredje zonerna,

världen och Östeuropa.

Den svenska filmbranschen deltar i princip inte i filmevenemang i tredje världen, medan Svenska institutet sedan några år bedriver en växande filmverksamhet i u-länderna. Till viss del finansieras den av de särskilda anslagen för kulturutbyte med u-länderna. Under budgetåret 198990 anslogs ca 145 000 kronor inom ñlmområdet från det

l5l

SOU 1994: 35 särskilda anslaget. Budgetåret 199293 hade andelen som tillföll filmområdet ökat till ca 240 000 kronor. Svenska institutet har sedan länge arrangerat visningar av svensk film i Östeuropa än i begränsad utsträckning. Verksamheten har om dock ökat kraftigt under de senaste åren. Statistiken speglar en stadig ökning när det gäller filmveckor, vilka också kan finansieras inom för institutets ordinarie medel. Antalet festivaler i Östeuropa ramen har tidigare varit ganska begränsat men det ökar nu. Svensk film har de senaste åren visats i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Tjeckien, Slovakien, Ungern samt flera serier i Baltikum. I kulturutbytet med Östeuropa utgör bidragen till film för budgetåret 199293 mer än 500 000 kronor.

SIDA SIDA:s insatser för filmen består bl.a. i utbildning av filmare i tredje världen. Filmkurser har anordnats i flera afrikanska länder där bl.a. svenska filmare medverkat som lärare. Stöd utgår även till bevarande inhemsk film i tredje världen. SIDA har också medverkat till att av göra film från tredje världen känd och därigenom också såld till och visad i andra länder. SIDA har även bidragit till svenska filmares möjligheter att göra film skildrar förhållandena i tredje världen, som samt att få denna film visad i Sverige. SIDA:s bidrag till film under budgetåret 198990 var ca en miljon kronor, under 199293 utgick bidrag till sex olika insatser, den totala kostnaden beräknas till ca 1,3 miljoner kronor.

Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden utdelade verksamhetsåret 199293 förutom konstnärsbidrag även 21 projektbidrag inom filmområdet. Några särskilda resesstipendier utdelades inte. Däremot utdelades samma år bidrag för internationellt kulturutbyte till 13 filmare, regissörer och filmskribenter om sammanlagt ca 120 000 kronor. Stipendier och projektbidrag till filmare behandlas på samma sätt för verksamma inom teatern. Ansökningar inom detta område som bedöms av arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer.

Kulturens områden

Filmkontakt Nord

Filmkontakt Nord är ett informationskontor för nordisk kort- och dokumentärfilm. Verksamheten är organiserad affärsdrivande som en fond som årligen erhåller bidrag från Nordiska ministerrådet och från de nordiska filminstituten. Budgeten omsluter 1,8 miljoner ca danska kronor år. Filmkontakt Nord anordnar årligen kortper en och dokumentärfilmsfestival Nordisk Panorama. Man har också byggt upp en databas med mer än 600 kort- och dokumentärñlmer. Fonden deltar vid olika kort- och dokumentärfilmsfestivaler i andra länder där man presenterar nordiska filmer. Vid starten av Filmkontakt Nord preciserades bl.a. följande mål för verksamheten: att främja nordisk kort- och dokumentärfilm, att upprätta en databas, att förhandla med de nordiska ländernas TV-stationer, att etablera kontakt med nordiska och internationella organ. Filmkontakt Nord har nyligen utvärderats för Nordiska ministerrådets räkning. Av utvärderingen framgår att verksamheten vid Filmkontakt Nord det hela taget fungerar väl och nått de att man mål man ställt upp.

Internationellt samarbete inom barnfilmen

Svensk bamñlm har gott rykte internationellt, liksom nordisk bamfilm överhuvudtaget. Det gäller inte bara produktion även de utan modeller som etablerats i Sverige för import, distribution och visning av barnñlm liksom filmpedagogisk verksamhet. Filmer vänder som sig till en barnpublik kan fortfarande importeras Filminstitutet, av samtidigt som övriga importörer kan erhålla stöd Filminstigenom tutet. De nordiska bamñlmsmönstringarna, genomförs vartannat åt som med stöd av Nordiska ministerrådet, utgör viktig del det en av nordiska barnñlmsamarbetet. År 1992 ägde den Nionde Nordiska Bamfilmmönstringen rum i Filmhuset i Stockholm. den stöddes av Nordiska ministerrådet, Nordiska Film- och TV-fonden, Scandinavian Films samt Svenska Filminstitutet. Filminstitutet är medlem i den internationella barnfilmorganisationen CIFEJ Centre International du Film lEnfance et la pour

SOU 1994: 35

Jeunesse sekretariat ligger i Montréal. En svensk representant vars ingår i styrelsen. Filminstitutet är också medlem i den europeiska bamfilmorganisationen ECFA European Childrens Film Association. Sverige ingick i juryn både vid 7th International Childrens Film Festival of India 1991, och 10th International Childrens Film and Video festival i

Adelaide, Australien 1992.

Andelen svensktutländskt i filmutbudet i Sverige

Enligt det filmavtalet film svensk under förutsättning att nya anses en filmen har svensk producent och att den svenska insatsen av artisen tiska medarbetare är av påtaglig betydelse. Med svensk producent person som är bosatt här i landet, avses en bolag, utländskt företagsfilial eller annan juridisk person som ett en registrerad här i landet. En film inte har svensk producent är som en ändå svensk under förutsättning att den svenska är att anse som kapitalinsatsen uppgår till tjugo procent produktionskostnaden och av den svenska insatsen artistiska medarbetare är av påtaglig att av betydelse. Film från USA dominerar marknaden. Det gäller både antalet premiärvisade filmer, under 80-talet till mer än hälften var som amerikanska, och andelen publiken. USA-producerad films andel av bruttobiljettintäkterna 82 % 199091 och 70 % 199192. Anav var delen för svensk film och amerikansk film tillsammans var 91 % respektive 96 % procent. Marknadsandelen för filmer från den Övriga världen alltså 9 % 199091 resp 4 % 199192. var Den svenska filmens publik varierar starkt från år till år. Normalt ligger andelen inom intervallet 10 %-20 %. Denna andel är starkt beroende succéer, inte direkt ett allmänt intresse för svensk av av film. År när succéerna är särskilt stora kan andelen bli ännu större. Tack riktigt succéfilmer andelen svensk film vare ett par stora var 199192 25 %, medan den året innan låg på 9 %. Attraktionskraften för svenska filmer är dock stor. I jämförelse med övriga europeiska länder har svensk film stark ställning hemmamarknaden. De stora biografkedjorna Sandrews och SF verkar större orter,

och där finns i allmänhet också ett alternativ en kommunal biograf,

Kulturens områden

en privat kvalitetsbiograf eller Folkets Bio får kommunalt stöd som och som visar andra filmer än de kedjornas biografer visar. som l syfte att bredda utbudet film på biograf har kommunen på av dessa orter två strategier att välja antingen att förstärka altema- tiven eller att låta Sandrews eller SF bredda sin verksamhet på kommunens uppdrag och mot viss ersättning. Filminstitutet uppmuntrar och stöder i dag de kommuner som arbetar med visning av kvalitetsfilm för barn och ungdom sin genom förskola, skola eller fritids- och kulturförvaltning. Syftet visa är att barn och ungdom film från andra länder och art än den av annan övervägande USA-producerade film visas de stora biografsom av kedjorna och i TV. Visningsverksamheten omfattar också utbildning av lärare och fritidsledare i filmkunskap. För en enskild biograf eller biografkedja kan enda succé en vara det som skiljer ett år med vinst från ett förlustär. För tio år sedan kom en tredjedel av biografintäktema från de tio populäraste filmerna. Sedan dess har en andel än 40 % blivit regel. mer Svensk film har alltid lyckats hävda sig hemmamarknaden. Ett statistiskt genomsnitt under de senaste tjugo åren hamnar 10 % av antalet premiärvisade filmer år och 25 % biljettintäkterna. per av Som jämförelse kan man nämna att brittisk film under 1992 svarade för 6 % av biljettintäkterna i Storbritanniens biografer, amerikansk för 89 %. MEDIA 95 programmet inom EU publicerade i februari 1993 European Cinema Year Book, den hittills mest ambitiösa studien av den europeiska biografmarknaden. Av den framgår att Sverige har Europas högsta biljettpriser, samt att Sverige är duktätast i Europa. Sverige har 7 349 invånare bioduk jämföra med Storper att t.ex. britanniens 32 129 invånare duk. per Verksamhetsåret 198283 föll antalet biobesök för första gången ner under 20 miljoner. I slutet av 1980-talet hejdades den negativa trenden om än marginellt, då antalet besök uppgick till drygt 15 miljoner. Detta var till stor del den svenska filmens förtjänst: fyra svenska produktioner tillhörde de tio mest besökta filmerna 199192. De tio populäraste svenska filmema svarade då för 23,3 % procent av biobesöken, och 24,3 % procent intäkterna jämföra med av att 199091 då siffrorna var 7,6 % respektive 7,9 %. Även internationellt

SOU 1994: 35 är siffrorna höga. I Europa är det bara den franska och italienska filmen har större andelar av den inhemska marknaden. som

6.6 Litteratur

Inledning Den västeuropeiska bokmarknaden är avsevärt större än både biograffilmmarknaden och marknaden för grammofonskivor. Den beräknas än 180 miljarder svenska kronor årligen. omsätta mer Bokmarknaden har många former: bokhandlar, bokklubbar, tidningar, tidskrifter, samt den stora återanvändningsmarknaden i form folkbibliotek. Genom litteraturen får läsarna kunskap om levnadsav förhållanden och idéströmningar i olika delar av världen. Under 1993 ägde inte mindre än 22 internationella bokmässor rum på olika håll i världen. Mässorna förläggare och redaktörer från ger hela världen tillfälle att knyta kontakter och informera varandra om nyutkomna titlar. Det är inte bara förlagsbranschen som har många internationella kontakter. Även inom biblioteksområdet förekommer utvecklat internationellt samarbete. Författare av olika nationaliett träffas och bereds möjlighet att möta kolleger från andra länder teter konferenser och seminarier, kontakter med förläggare och genom läsare etableras bokmässor och uppläsningar. Både i Sverige och den internationella marknaden har antalet tidskrifter ökat under hela l900-talet. l dag räknar man med att det finns 120 000 vetenskapliga tidskrifter i världen varav ca 10 000 ca ut i Sverige. Ungefär 800 av dessa är kulturtidskrifter enligt en ges uppskattning från kulturrådet.

Statliga insatser för internationellt utbyte inom litteraturområdet Även inom litteratur- och biblioteksområdet görs statliga insatser för främja internationellt kulturutbyte. Enskilda kulturskapare kan eratt hålla stöd och bidrag för kontaktresor och studier i utlandet, förmedlare och administratörer kan få både enskilda bidrag och verksamhetsbidrag för att delta i ett internationellt sammanhang. Statliga in-

Kulturens områden satser möjliggör också översättning av svensk litteratur, vilket bidrager till att sprida kännedom om svenska författare utanför landets gränser.

Sveriges författarfond

Från biblioteksersättningsanslaget förmedlar Författarfonden huvudsakligen författar- och översättningspenningar och arbetsstipendier. Från detta anslag utgår även resestipendier. Under verksamhetsåret 199293 beslutades om totalt 127 resestipendierresebidrag med ett sammanlagt belopp av ca 1,8 miljoner kronor. Författarfondens stipendier m.m. utlyses två gånger om året, i januari och september. Antalet stipendieansökningar uppgick under budgetåret 199293 till l 794 föregående år 1 738. Under biblioteksersättningsanslaget disponerar styrelsen även medel för Nordiska författarstipendier. Från anslagsposten får utgå högst fyra resestipendier till svenska författare för vistelse i annat nordiskt land. Anslagsposten uppgick under 199293 till 69 000 kronor och fördelades på fyra resestipendiater till Danmark Färöarna, Finland, Norge och Island. Under anslaget bidrag till konstnärer disponerar Författarfonden två anslagsposter. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister, samt bidrag till dramatiker. För bidrag till författare m.m. disponerades 199293 ca 2,1 miljoner kronor 110 570 kronor varav av anslagsposten användes för särskilda insatser för deltagande i internationellt kulturutbyte. Bidrag mellan 1 000 kronor och 17 000 kronor tillföll 14 mottagare. Dramatikerutskottet disponerade under 199293 2,3 miljoner kronor under anslaget bidrag till konstnärer. Cirka 30 000 kronor användes för särskilda insatser för deltagande i internationellt kulturutbyte för dramatiker och översättare dramatik. Under budgetåret av utdelades bidrag på mellan 5 000 och 15 000 kronor till tre mottagare.

SOU 1994: 35

Svenska institutet

Svenska institutet har ett unikt när det gäller stöd till utgivning ansvar och spridning svensk skönlitteratur utomlands. Utländska förlag av kan söka ekonomiskt stöd för översättningskostnader vid utgivning av svensk skönlitteratur. Modern och poesi prioriteras med stödet prosa utgå till litterära tidskrifter, dramatik, kan även temanummer av barn- och ungdomslitteratur och klassiker. Bidrag ges för bilderböcker eller facklitteratur. Stöder betalas ut som efterhandsstöd. ren Förändringarna i Central- och Östeuropa återspeglas tydligt i verk-

samheten intresset för svenska klassiker är där större än i Väst- då utbudet översatt utländsk litteratur tidigare varit europa av begränsat. Från och med budgetåret 199091 utökades litteraturstödet till att alla språk, de ekonomiska fördubblades och omfatta resurserna uppgår till 400 000 kronor årligen. I årets budgetproposition nu ca föreslås ökning med 500 000 kronor till utgivningen av svensk en i utlandet. Det sammanlagda beloppet för budgetåret litteratur 19941995 skulle därmed uppgå till 900 000 kronor. Flest ansökningar litteraturstöd inkom från Ryssland. Baltikum, om Tyskland och spanskspråkiga länder. Svenska institutet bekostade bl.a. bibliografi svensk litteratur i estnisk översättning och estnisk en över i svensk översättning vilken publicerades i Estland. Med litteratur hjälp institutets förlagsstöd utgavs även komplett utgåva av av en Gunnar Ekelöfs samlade verk tyska Kleinheinrich Verlag. Svenska institutet främjar även den svenska litteraturen på annat översättningsstöd. För att bistå spridningen av svensk sätt än genom litteratur fördelar institutet ekonomiskt stöd till kontaktfrämjande projekt författarturnéer och seminarier. Författare och som t.ex. litteraturarbetare inbjudits till utlandet kan erhålla resebidrag som från institutet, uppehållsbidrag kan även utgå till utländska gäster som

inbjudits till Sverige. Under budgetåret 198990 beviljades 130 ansökningar för kontaktoch projekt inom litteraturområdet, dessa var 26 ärenden. resor av litteraturstödsärenden. Den totala uppgick till 748 000 krosumman Budgetåret 199293 hade antalet beviljade ärenden ökat till 136,. nor. dessa utgjorde 64 litteraturstöd. De totala kostnaderna för kontakt-av och projekt inom litteraturområdet hade ökat till 882 000 kroresor

nor.

Kulturens områden Under verksamhetsåret 199293 genomfördes sedan länge fören beredd satsning på svensk litteratur spanska. Projektet resulterade i en rad presentationer i spansk översättningar och utgåvor på press, spanska förlag. Andra uppmärksammats lokal evenemang som av

press är Östersjökryssningen The Baltic Waves 1992, och Nordisk

poesifestival i New York hösten 1993 där flera svenska deltog poeter i uppläsningar. Svenska institutets bidrag till utbyte med u-länderna inom litteraturområdet uppgick budgetåret 198990 till totalt 380 000 kronor ca fördelade på 18 bidrag. År 19921993 var antalet beviljade bidrag detsamma, medan den totala summan för dessa hade minskat till ca 294 000 kronor. Som ett resultat av en svensk författartumé i Chile 1991 besökte tre Chilenska poeterförläggare Sverige under tre veckor med ett intensivt program med många framträdanden, bl.a. på bokmässan i Göteborg. Konkreta resultat i form av översättning poesi, och barnav prosa litteratur kunde konstateras. En delegation på tre man ledd av Sveriges författarförbunds 0rdförande besökte Vietnam 199293 för att undersöka förutsättningarna för litterärt samarbete.

Inom ramen för kulturutbyte med Östeuropa beviljades under

199091-199192 11 ärenden inom litteraturområdet År 199293 hade en ökning skett till 17 beviljade bidrag vilka uppgick till 441 000 kro-

nor. De flesta bidragen inom för kulturutbytet med Östeuropa

ramen involverade flera länder, både vad det gällde in- och utgående projekt. Författare, förläggare, bokhandlare och bibliotekarier från Ryssland, Baltikum och Polen inbjöds Svenska institutet till Göteborgs av Bok- och Biblioteksmässa 1992. För de 50-tal inbjudits personer som arrangerades bland annat ett särskilt seminarium tillsammans med representanter för svenskt och nordiskt kulturliv.

Statens kulturråd

Kulturrådet utdelar även bidrag för internationella ändamål inom litteratur och biblioteksområdet. Under budgetåret 199293 uppgick summan av dessa till 741 036 kronor, vilket var ll % av den totala summa som kulturrådet anslog för internationella ändamål.

SOU 1994: 35 Kulturrådets biblioteksenhet arbetar aktivt inom IFLAs International Federation of Library Associations Section of Public Libraries och har länge verkat för att främja det internationella samarbetet inom folkbiblioteksområdet. Genom bidrag från kulturrådet möjlighet för folkbibliotekens personal att företa studieresor till ges utländska bibliotek och delta i internationella bibliotekskonferenser. Bibliotekskonferenser ordnas regelbundet av kulturrådet, till vilka internationell biblioteksexpertis ofta inbjuds att medverka. Vidare deltar kulturrådet aktivt i arbetet med revision av UNESCO:s folkbiblioteksmanifest. Över bidragen för internationella ändamål inom litterahälften av och biblioteksområdet gick till verksamhet i Sverige i form av tur verksamhetsbidrag till organisationer för deltagande i internationellt erfarenhetsutbyte, t.ex. erhåller Sveriges Allmänna Biblioteksförening SAB årliga bidrag finansierar föreningens intersom nationella biblioteksarbete inom IFLA. Sekretariatet för Europainformation beslöt hösten 1992 att utnyttja folkbiblioteken kanal för EG-information till allmänheten. För som bistå biblioteken har kulturrådet organiserat en omfattande utatt bildning för bibliotekspersonal, samt anslagit särskilda medel för in- EU-litteratur. Kulturrådet har även i samarbete med BIBSAM köp av sekretariatet för nationell planering och samordning svarat för information och rådgivning kring EU:s biblioteksprogram. Ekonomiskt stöd från kulturrådet möjliggjorde även kryssningen i

Östersjön vårvintern 1992, där ca 400 författare deltog. Under resan

uppkom idén författar- och översättarcentrum på Gotland, om ett vilket skulle tjäna arbets- och träffpunkt för författare och översom

sättare från samtliga länder kring Östersjön och Norge.

Efter hemställan från kulturrådet beslöt Regeringen att anslå 1,5 miljoner kronor för detta projekt budgetåret 199394. Det nya centret har mötts stort intresse och uppskattning. av Kulturrådets insatser innefattar även bidrag till poesifestivaler med internationella inslag. Poesifestivalerna, vilka i många fall skulle ha svårt att komma tillstånd utan bidrag, möjliggör värdefulla möten mellan poeter och läsare.

Kulturens områden

SIDA

SIDA stöder både bokutgivning och biblioteksväsendet i flera uländer. I u-länderna finns ett stort behov både material papper, av och fungerande förlag, tryckerier och bibliotek. För LitteraturBibliotek har kulturbiståndet ökat från 2,6 milca joner kronor 198990 till 5,2 miljoner kronor 199293. ca Under rubriken Kultur övrigt anslogs även antal bidrag ett som hörde hemma inom litteraturområdet. SIDA:s bistånd litteraturområdet har bl.a. inbegripit stöd till utgivning av barnböcker i Afrika. Inom vuxenlitteraturen har SIDA:s huvudsakliga stöd bestått bidrag möjliggjort författarmöten. av som Bidrag har även lämnats till den internationella bokmässan i Harare flera år i rad. Internationella PEN-klubben har erhållit SIDA-bidrag för att bekosta afrikanska författares deltagande i seminarier och konferenser. SIDA har även bidragit till utveckling biblioteksväsendet i av uländerna genom samarbetet inom IFLA. lFLA-kongressen i Stockholm 1990 Uppsala universitet rollen värdbibliotek gav som i programmet för att utveckla biblioteken i u-ländema. SIDA:s informationssekretariat utdelar även resebidrag till fotografer och journalister för reportageresor i u-länderna. Ämnet för reportagen skall beröra biståndsfrågor och utvecklingsproblematik eller syfta till att informera ett u-land. Efter den ansökningsom omgång som avslutades i 1993 utdelades 156 000 kronor till 15 mars personer. Efter höstens ansökningsomgång utdelades sammanlagt 174 000 kronor till 17 journalister bosatta i Sverige.

Andelen svensktutländskt i litteraturutgivningen i Sverige

Av branschstatistiken för perioden april 1992 till och med 1993 mars framgår att totalförsäljningen böcker minskat och utgivav att även ningen minskat. Medan bokbranschen under 1980-talet hade en reell försäljningsökning på mellan 10 % och 15 %, har 1990-talets första år visat på en försvagning marknaden. av För de i statistiken deltagande förlagen minskade försäljningen av allmänlitteratur med 1,9 % jämfört med föregående år, då försäljningen ökade med 4 % procent. Om försäljningen beskrivs i konsu-

SOU 1994: 35

mentvärde blir nedgången 3 %, och hänsyn även tas till inflaom tionen blir den reella minskningen drygt 7 %. Direktförsäljningen har ökat medan försäljningen till återförsäljahar minskat. Konsumentförsäljningen bokklubbar har ökat re genom med 5 %. Bokklubbarna för 26 % av försäljningen, medan svarar bokhandeln står för 39 %. De senaste årens försäljningsutveckling visar betydande ökning bokklubbarnas andel av försäljen av ningen. Den totala bokmarknadens omslutning beräknas uppgå till ca 5,2 miljarder inklusive Av detta allmänlitteraturen för moms. svarar drygt 3 miljarder. Både antalet sålda volymer och antalet utgivna titlar visar en nedgång under 199293. Förra året såldes 34 miljoner volymer, medan årets totalsiffra är 31 miljoner. Antalet titlar är 200 färre än nya föregående år. Den skönlitterära utgivningen har minskat med ca 150 titlar och barnlitteraturen med 50-tal medan utgivningen av fackett litteratur ligger stilla. Det är inte bara utgivningen som visar nedåtgående tendenser utan också upplagomas storlek. Enligt Kungliga bibliotekets KB statistik har det under den tioårsperioden skett förskjutning från svensk till översatt senaste en litteratur i antalet utgivna titlar inom skönlitteraturen för vuxna. Den litteraturen domineras kraftigt översättningar från översatta av engelska. År 1993 82 % den översatta skönlitteraturen var ca av översättningar från engelska. Denna sammanställning ger dock inte upplagor eller försäljningsvärde. besked om Enligt uppgifter från KB sjönk andelen titlar originalspråket den utgivna svenska skönlitteraturen från 48,1 % 1976 till inom 46,5 % 1993. År 1993 bestod 43,8 % utgiven skönlitteraturför av engelska översättningar. vuxna av Den engelska dominansen är stor både inom den kvalificerade utgivningen och inom underhållningslitteraturen. l kulturrådets anslagsframställning, 199394-199596, framhålls att litteraturstödet inom översättningsutgivningen har bidragit till att öka bredden inom utgivningen och försökt motverka den angloamerikanska dominansen. Endast 6 översättningarna från engelska får stöd från kultur- % av rådet Endast 35 % de översättningar som får stöd är översättav ningar från engelska, vilket kan jämföras med att drygt 80 % av det totala antalet översättningar översätts från engelska.

Kulturens områden

Ägandekoncentration inom bokmarknaden

Under de senare åren har tendensen till ägarkoncentration inom bokbranschen förstärkts. Under 1970- och 1980-talet präglades branschen av att små kvalitetsförlag etablerades med hjälp litteraturstödet. av Under senare år har flera förlag köpts eller gått i konkurs. Den upp svenska marknaden domineras fem ägargrupper: Bonniers, nu av LiberNorstedts, Bra Böcker, Natur och Kultur och Rabén Sjögren. Det nederländska förlaget Wolters Kluwers köp den dominerande av läromedelsproducenten i Sverige, Liber-koncernen utgör den första stora inbrytningen av utländskt kapital i svenskt förlagsväsen. En kedjebildning är även märkbar inom bokhandeln. Fackbokhandelsmarknaden bestod tidigare främst fristående av företag men utgörs idag två stora kedjor och 100 fristående av ca bokhandlar. Enligt kulturrådets bedömning riskerar koncentrationen att öka ytterligare genom fackbokhandelsavtalets försvinnande. Den pågående utvecklingen innebär ökad konkurrens bokhandelns inom köp, mindre förlag med mindre sortiment riskerar att trängas undan eftersom de saknar möjlighet att erbjuda lika förmånliga villkor som de större förlagen. De små förlagen har spelat viktig roll för utgivningen överen av satt kvalitetslitteratur. En tilltagande koncentration kan därför anses utgöra ett hot mot denna utgivning. Kulturrådet förutspår att den redan kraftiga engelska dominansen ytterligare kommer förstärkas att genom en sådan utveckling. Det är ofta mindre förlag introdusom cerar författare från små språkområden. Kulturrådet har konstaterat att den tilltagande förlagskoncentrationen innebär att några stora förlagsgrupper för 75 % svarar ca av utgivningen. Dessa förlag har även tillgång till distributionsföreegna tag och egna bokklubbar vilket innebär långtgående kontroll över en distributionskedjan och över stor del den slutliga försäljningen. en av Den nya EES-anpassade konkurrenslagen innehåller förbud ett mot prissamverkan. Det har av somliga hävdats att detta skulle kunna leda till att bokbranschen förbjuds konsumentprisema på böcker i ange gemensamma kataloger eller liknande.

SOU 1994: 35

Fasta bokpriser Inom EU har alla länder någon form av fastprissystem utom Belgien, Grekland och Portugal. Systemet bygger antingen på prisöverenskommelser inom branschen, eller i vissa fall statlig reglering. Systemet form branschstöd i syfte att garantera en stabil ses som en av bokmarknad. Fasta bokpriser torde egentligen strida mot EU:s regler har i olika domstolsutslag ändå ansetts förenliga med bestämmelmen fri konkurrens med direkt eller indirekt hänvisning till bokens ser om dubbla natur som vara och kulturform. En förutsättning är dock att de inte stör det överordnade målet om en fri handel mellan länderna. I Sverige avskaffades systemet med fasta bokpriser 1970. Den svenska bokbranschen har i huvudsak anpassat sig till friprissystemet och statliga selektiva stödinsatser till bokbranschen har bedömts som kulturpolitiskt mer verkningsfulla. En rad åtgärder har vidtagits för att hjälpa bokhandeln att överleva och hålla ett bredare titelsortiment. Sveriges Författarförbund har uttryckt en önskan att ta upp fastprisfrågan på nytt. Man att friprissättningen av böcker är ett olyckanser ligt experiment som bör upphöra, och hänvisar till att fastprissystemet i andra länder varit till fördel för bokspridningen. Svenska Bokförläggareföreningen anser däremot att det inte finns några belägg för att det svenska systemet med fria priser har lett till negativa effekter för distributionen av böcker.

Mervärdeskatt Svenska Bokförläggareföreningen avvisar en eventuell avveckling av friprissystemet böcker och hänvisar istället till ett antal andra frågor större betydelse för bokens framtid. som man anser vara av Här nämns bl.a. bokmomsen. Frågan om lägre moms böcker kan möjligen bli aktuell i ett närmare europasamarbete. Boken har inom för EG:s harmonisering av mervärdesskatten fått en gynnad ramen ställning vilket visar att kulturen hävdar sin särart i detta avseende. I Sverige är böcker däremot inte särbehandlade när det gäller moms. Skattesamarbetet inom EG har främst koncentrerats till den indirekta beskattningen, och rad direktiv har utfärdats. Enligt sjätte en mervärdeskattedirektivet skall i princip alla varor och tjänster beskattas. bilaga till rådets direktiv 9277 EEG uppräknas emellerl en

Kulturens områden

tid ett antal varor och tjänster får beläggas med reducerad som en skattesats om lägst 5 %. Av bilagan framgår bl.a. tillhandaatt hållande av böcker, tidningar och tidskrifter inte huvudsakligen som

innehåller reklam tillhör denna kategori. Till detta kommer över-

gångsregler som medger att länder den l januari 1991 hade som en skattesats på under 5 % eller en nollskattesats på eller tjänst en vara kan fortsätta att tillämpa sådan skattesats fram till utgången år en av 1996. Frågan om mervärdeskatt på böcker och tidningar har behandlats av utredningen Vissa mervärdeskattefrågor offentlig verksamhet m.m. SOU 1993:75. Där föreslås att en enhetlig skattesats 12 % införs för allmänna nyhetstidningar, andra periodiska publikationer och böcker. Den nyligen tillsatta pressutredningen Den framtida presspolitiken Ku.1993:ll8 avser att vidare behandla frågan om mervärdeskatten dagstidningar.

Litteraturstödet i Sverige

Statligt stöd finns i varje led den svenska bokmarknaden, inkomstav garantier till författareöversättare, utgivningsstöd till bokförläggare och ett visst begränsat stöd till bokhandeln för att öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur och vidmakthålla ett utbrett bokhandelsnät. De statliga anslaget till stöd för litteratur uppgick 199293 till 39 miljoner kronor, varav ca 31 miljoner var utgivningsstöd. Målet för det svenska litteraturstödet är att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen så att läsarna skall garanteras ett brett urval god av litteratur. Stödet har indirekt lett till att det har bildats rad små och en mellanstora förlag, vilket har förbättrat chanserna för kvalitetslitteratur att komma ut i bokform. I Sverige föreligger ett allt större behov litteratur på andra av språk än svenska, därför finns också särskild stödordning för litteen ratur på invandrar- och minoritetsspråk. Antalet ansökningar om stöd till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk har ökat starkt genom åren. De flesta ansökningar kommer från enskilda utgivare av egna verk. För närvarande utgår stöd till litteratur på ett tjugotal språk. Persiskan och de två kurdiska språken dominerar idag. Sverige är ett av de få länder där litteratur på kurdiska trycks.

SOU 1994: 35

Kulturrådet anför i sin anslagsframställning att stöd till översättningar svensk litteratur till invandrarspråk är värdefullt för att av kulturella integrering i landet. Översättning underlätta invandrarnas invandrarlitteratur till svenska kan även medverka till att skapa av förståelse för de olika kulturer finns i landet. Enligt kulturrådets som arbetsgrupp för stöd till litteratur invandrar- och minoritetsspråk är det särskilt viktigt att svenska barnböcker översätts. De statliga stödinsatserna till bokbranschen kommer inte att påverkas EES-avtalet eller eventuellt EU-medlemskap. Kulturrådets av ett utgivningsstöd fördelas enligt kvalitetskriterier och några krav för medborgarskap existerar inte. De strider därför inte mot diskrimineringsförbudet. Eftersom utgivningsstödet inte påverkar handelsutbytet mellan länderna kan stödet inte strida mot föreskrifterna om anses förbud mot statsstöd som snedvrider konkurrensen. En bok för alla och Klassikerserien för skolan är visserligen starkt subventionerade och konkurrerar med annan utgivning, men konkurär begränsad till Sverige och har ingen eller endast marginell rensen effekt handeln över gränserna.

Biblioteksväsendet i Sverige

Folkbiblioteken är den mest besökta kulturinstitutionen i landet och utgör den viktigaste icke kommersiella distributionskanalen för litte- Antalet biblioteksbesökare är ganska konstant medan antalet ratur. boklån har minskat något under år. Nästan 60 % av Sveriges senare befolkning besöker årligen biblioteket. Ansvaret för folkbiblioteken ligger på kommunerna. Landets 286 kommuner förfogar tillsammans l 900 utlåningsställen vilka har öppet närmare 37 000 timmar över ca per vecka. Det svenska systemet med biblioteksersättning till författarna utgör inget hinder i förhållande till diskrimineringsförbudet i EES-avtalet eller i EU:s regelverk. Ersättningen utbetalas i form av författarpenning eller översättningspenning till upphovsman eller översättare är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige. som Det i november 1992 antagna EG direktivet om upphovsrättsligt skydd för utlåning respektive uthyrning bl.a. litterära verk medför av inga behov förändring av det svenska bibliotekssystemet. av

Kulturens områden En avgiftsbeläggning skulle dock innebära att nyttjandet skall betraktas som uthyrning. Enligt direktivet skall författarna i sådana fall tillförsäkras ensamrätt. Författarna kommer då att få ett ensamrättsskydd vid uthyrning och således rätt att kräva ersättning direkt från biblioteken. EG-direktivets definition av begreppet lån och dess avgränsning mot uthyrning är dock oklar, och överensstämmer varken med vanligt språkbruk eller med den betydelse dessa begrepp har fått i som svensk rätt. Upphovsrättsutredningen har i sitt slutbetänkande lagt fram ett förslag till avgränsning som ansluter till svensk rätt. EG-direktivet innefattar inget hinder för att genomföra upphovsrättsutredningens förslag beträffande uthyrning. I en lagrådsremiss i februari 1993 har regeringen lagt fram förslag att ändra upphovsrättslagen så att uthyrning av litterära verk blir upphovsrättsligt skyddad.

Internationella kontakter inom biblioteksväsendet

KB är Sveriges nationalbibliotek och har till uppgift att samla och bevara den svenska litteraturen i dess helhet. För forskning och studier tillhandahåller man även ett stort urval av andra länders vetenskapliga och litterära produktion inom humaniora och samhällsvetenskap. Biblioteket ansvarar också för det landsomfattande biblioteksdatasystemet LIBRIS samt samordning av viss annan övergripande verksamhet inom forskningsbiblioteken. Forskningsbiblioteken kännetecknas av en mycket stor internationell kontaktverksamhet och den internationella fjärrlånetrafiken är mycket omfattande. Bibliotekets 400 ca bytesförbindelser är ett annat inslag i det internationella samarbetet. Utöver de etablerade förbindelserna präglas bibliotekssamarbetet av en fortgående internationalisering. KB deltar aktivt i den internationella biblioteksorganisationen IFLA:s arbete. SBI Svenska Bamboksinstitutet är ett specialbibliotek och informationscentmm för barnböcker med KB som tillsynsmyndighet. Enligt SBI:s stadgar skall institutet vara internationellt kontaktorgan inom barnboksområdet. Detta ansvar tar sig många uttryck utöver själva biblioteksarbetet. SBI tar hand om utländska representanter för bamlitteratur ofta förmedlade genom Svenska institutet eller utlands-

SOU 1994: 35

myndigheter, medverkar i olika manifestationer av svensk barnlitteratur utomlands och upprätthåller kontakt med internationella institutioner och organisationer området, bl.a. samarbetar SBI med IFLA och IBBY International Board on Books for Young People. Svenskt folkbiblioteksväsen har länge legat på hög nivå i jämförelse med andra länder, särskilt vad gäller den uppsökande och sociala verksamheten. Under senare år har dock andra länders i Västeuropa och USA bibliotek utvecklats starkt, framför allt när det gäller utnyttjandet av ny teknik. Biblioteken i Sverige har i dag all anledning att studera andra länders biblioteksverksamhet och förbättra de internationella kontakterna, också för att inte löpa risken att ställas utanför de viktiga informationsnätverk som nu är under uppbyggnad både i Europa och iUSA. Möjligheterna att erhålla bidrag för studieresor eller annat internationellt utbyte är avsevärt mindre inom det kommunala biblioteksväsendet än inom det statliga. Därför är det av stor vikt att kulturrådet har medel att stödja och uppmuntra folkbibliotek och bibliotekarier vill förbättra sina kunskaper om andra länders bibliotek som och utveckla internationella kontakter. SAB Sveriges Allmänna Biblioteksförening har i sitt handlingsprogram fastslagit att man skall informera om svensk och internationell utveckling biblioteksområdet samt stärka och utveckla internationella kontakter. SAB deltar aktivt i arbetet inom IFLA. Inom ramen för IFLA:s verksamhet i tredje världen bedrivs ett särskilt program, ALP programmet Core Programme för the Advancement of Librarianship in the Third World för vilket Uppsala universitets bibliotek är värdbibliotek och sköter det löpande arbetet. Syftet med ALP programmet är att utveckla biblioteksväsendet och informationsspridningen i tredje världen och göra dessa till redskap i u-ländernas allmänna utveckling mot självständighet. Inom ALP programmet strävar efter att skapa ett fungerande samarbete med både nationella och man regionala biblioteksorganisationer samt med internationella organisationers program för läskunnighet. SAB har kontakter med en rad biblioteksprojekt i både Afrika, Mellanamerika och Europa. För att kunna genomföra projekten har

Kulturens områden

SAB beviljats bidrag från SIDA, Nordiska ministerrådet, Föreningen Norden och Kulturfonden Sverige Finland.

6.7 TV och radio

TV och radio intar i detta sammanhang en särställning då de främst fungerar som kulturbärare. De har länge varit rent nationella medier, utom i ett fåtal svenska gränsområden, den tekniska utvecklingen men med distribution via satelliter och vidarespridning med hjälp kabel av har gjort att TV-program når utanför nationens gränser och numera kan ses och höras i andra länder. En effekt denna utveckling är att av två TV-kanaler som vänder sig till en svensk publik sänder sina program via satellit. Det faktum att TV-program kan även utanför ses sändningslandets gränser är i många fall förutsättning för TVen bolagens existens. Verksamheten finansieras med hjälp reklamav intäkter vilka baseras på att reklamen kan stor potentiell ses av en

kundkrets. Den tekniska utveckling som kan se bilaga 2 Euro-

anas peiska insatser för den audiovisuella industrin innebär att alltfler TV-kanaler blir tillgängliga. Det förefaller troligt att många dessa av kanaler kommer att vara internationella, dvs. vända sig till publik i en flera länder, samtidigt ser man en tendens att dessa kanaler får ett alltmer specialiserat innehåll. För radion är förhållandet något annorlunda då kortvågssändningar alltid förekommit och gjort att program kunnat uppfångas utanför landets gränser. På senare tid har även radioprogram börjat spridas internationellt med hjälp satellit. av För radion diskuteras dock framför allt utveckling mot alltfler en lokala sändare. Denna utveckling är emellertid inte helt ny, då under en följd av år närradiostationerna utgjorde ett alternativ till Sveriges Radios nationella sändningar. Det i dagens situation är upprättannya det av lokalradiostationer finansieras reklamintäkter. I och som av med att teknik för digitala radiosändningar utvecklas elimineras också frekvensutrymmets begränsning antalet lokala stationer. av TV-frågor har under de senaste åren givits ökad betydelse i det internationella samarbetet. Europarådets konvention gränsöverom skridande TV öppnades 1989, EG: s direktiv om TV utan gränser antogs samma år.

SOU 1994: 35

Ett problem rör EU:s samarbete om TV-frågoma är i vilken som utsträckning de skall räknas tillhörande det kulturella området som eller det industriella. Denna oklarhet skapade vissa svårigheter i förhandlingarna kring det nyligen avslutade GATT-avtalet. Ett annat område där denna oklarhet kan synas är i EU:s arbete med 16:9, eller HD-TV, dvs. ett ändrat TV-format. Arbetet med nytt format är huvudsakligen teknisk karaktär med industriella av konsekvenser, det har också framförts att ett nytt format får men effekt även för konstnärligt yrkesverksamma.

Svensktutländskt i det svenska programutbudet

Sveriges Televisions statistik över sända program visar att ungefär 40 % är importerade andelen har minskat från ca 42 % år 1990 till ca 40 % år 1992. Statistiken över förvärv och repriser fördelade på produktionsländer visar bl.a. att andelen europeiska program av de importerade

uppgick till 60 % dessa år ca 62 % år 1990 och ca 61 % år

ca 1992. Storbritannien dominerar. År 1990 Programmen från USA och uppgick de brittisk-amerikanska förvärven till ca 46 % av alla importerade dvs. 20 % det totala utbudet, 1991 till ca program, av 49 %, 1992 till 46 %. Engelskspråkiga förvärvas också ca program från Australien och Kanada. Motsvarande statistiska uppgifter från andra TV-kanaler avsedda för svensk publik har insamlats. Programtablåema i skilda kanaler förefaller emellertid i drag vara uppbyggda på samma sätt. I grova samtliga kanaler är de engelskspråkiga programmen dominerande bland de importerade. Statistik över Sveriges Radios musikutbud visar att en tredjedel av alla fonogram spelade i P3 hade Sverige som ursprungsland, 35 % hade USA och 17 % Storbritannien oktober 1988. Antalet radiosändare i Sverige har ökat markant i och med beslutet reklamfinansierade lokalradiostationer. Programutbudet föreom faller på det hela taget identiskt. De flesta stationer baserar en vara del sin verksamhet amerikansk engelsk populännusik. stor av - Det bör dock framållas att både i Sveriges Televisions skilda kanaler och i Sveriges Radios utbud förekommer ett stort inslag av kultu-

Kulturens områden rella program med internationell inriktning, från importerade kulturprogram, inklusive filmer i TV, till översatt och bearbetad radioteater.

Kabelsändning av seriösa europeiska televisionsprogram

Inom utredningen har väckts frågan om möjligheten att skapa förutsättningar för att vissa kulturellt värdefulla programkanaler från brittiska, franska och tyska TV-organisationer blir tillgängliga för svenska mottagare av kabel-TV, antingen i de svenska kabeloperatörernas basutbud eller i kombination med varandra till ett måttligt pris. Utredningen finner idén intressant och tilltalande och vill därför i detta sammanhang framföra den. Det handlar å andra sidan om en fråga med tekniska och juridiska aspekter som utredningen icke haft möjlighet att tränga djupare in Förslaget utvecklas närmare i ett särskilt yttrande av ledamoten Birgitta Wistrand.

6.8 Kommitténs överväganden och förslag

Ovanstående genomgång av olika kulturella områdens internationella samarbete är inte fullständig. Likväl framgår tydligt att de begränsade bidrag som destineras till internationellt kulturellt samarbete ger mycket stora effekter. Flera myndigheter, organisationer och liknande svarar för ett stort antal stödformer, men det bör samtidigt framhållas att de enskilda bidragen som regel är mycket små, både var för sig och tillsammans. En jämförelse mellan budgetåren 19891990 och 19921993 visar att bidragen till internationella kulturella verksamheter från kulturrådet, Svenska institutet, SIDA, Konstnärsnämnden och Författarfonden ökat från sammanlagt drygt 43 miljoner kronor till ca 79 miljoner kronor. Bidragens fördelning olika områden framgår av nedanstående tabell avrundade belopp i tusental kronor Musik Teaterdans Bild Film Litteratur 198990 4121 6316 6375 3 715 5 362 199293 5.524 8.202 12.796 3.500 8.202

SOU 1994: 35

Summan av de fördelade uppgifterna stämmer inte med totalbeloppet ovan, då bidrag till allmänna kultursatsningar, SIDA:s massmediebistånd m.m. inkluderas i totalen men i fördelningen. Det internationella kulturella samarbetet har blivit av allt större betydelse. Inte minst utvecklingen inom medieområdet som medfört att internationella erfarenheter och intryck nu ges bred spridning, har självklart för både svenska konstnärligt yrkesverkgjort det allt mer och den svenska publiken att göra internationella jämförelser. samma Svenska konstnärer och artister önskar i många fall söka en större publik, och även större marknader, än vad Sverige kan erbjuda. Det är därför stor betydelse att myndigheter och organisationer har av goda möjligheter att främja de internationella kontakterna kulturens områden både för konstnärligt yrkesverksamma och publik.

Förslag Kommittén har i annat sammanhang kapitel 4.7 ovan föreslagit att ytterligare medel skall anslås för att svenska konstnärligt yrkesverksamma i ökad utsträckning skall kunna delta i internationellt samarbete och ökade möjligheter att presentera svenska produkter och ges produktioner. Kommittén vill särskilt framhålla behovet av ett starkt samarbete med Västeuropa. 2. Kommittén har funnit att EU:s regelverk väl integrerats i svenska regelverk och författningar. De förändringar som varit nödvändiga för att svenska författningar motsv skall vara anpassade till EU:s har regel inneburit att utländska medborgare ges möjlighet som att söka svenska bidrag eller liknande. 3. Kommittén noterar att det kulturella inflytandet av engelskspråkig kultur är särskilt påtagligt när det gäller film, TV och litteratur. En mycket stor majoritet importerade filmer kommer från av USA och Storbritannien, detsamma gäller TV-program. Det bör framhållas att TV och film är de kulturyttringar som har störst betydelse för ungdomar. Tekniska och ekonomiska förutsättningar inom detta område gör dock att det inte är möjligt för kommittén att i denna del lägga fram några konkreta förslag. Mer än 80 % översatt litteratur kommer från det engelska av språkområdet. I syfte att främja en något bättre balans mellan översättning från engelska och från andra språk skulle en modell med

Kulturens områden positiv diskriminering av översättningsstöd försöksvis kunna införas. Modellen skulle kunna utformas så att kulturrådet - som svarar för stöd till utgivning av skönlitteratur ges i uppdrag att under - en treårsperiod avsätta minst 75 % tillgängliga för överav resurser sättning av litteratur från annat språk än engelska. Kommitténs förslag är närmast att förhoppning att bokse som en förlagen bättre följer utgivningen litteratur på annat språk än av engelska och att denna utgivning i ökad utsträckning görs tillgänglig för den svenska publiken. Det bör i detta sammanhang framhållas att 80 % av den översatta litteraturen är översatt från engelska samt att redan idag används drygt 60 % av stödet till översättning av litteratur från annat språk än engelska. 4. Kulturrådet har i en skrivelse, 1993-12-21, till Kulturutredningen, föreslagit att ett beredningsorgan på myndighetsnivå inrättas för att ge statsmakterna ett tillräckligt och tillförlitligt underlag för beslut inom ramen för en sammanhållen kultur- och mediepolitik En av uppgifterna för ett sådant beredningsorgan är vissa frågor med internationell anknytning. Kommittén stöder kulturrådets förslag. Kommittén gör bedömningen att bidrag och stöd för internationellt samarbete som utgår till de olika kulturområden inte står i strid mot EU:s intentioner, eftersom där bl.a. att stödja man avser uppbyggnad av nätverk och främja kontakterna över nationsgränserna. De svenska bidragen har i många fall samma syfte. Kommittén har funnit att flera tillfrågade institutioner inte utan svårigheter kunnat redovisa kostnaderna för sin internationella verksamhet. Den internationella verksamheten och kostnaderna för den är helt integrerade i den reguljära redovisningen. Kommittén detta ser som en följd av att de internationella kontakterna blir allt vanligare. Kommittén anser denna utveckling önskvärd.

7 Upphovsrätt och kulturell utveckling

av Henry Olsson

7.1 Det upphovsrättsliga regelsystemet

7. 1 1 Systemets huvuddrag . Kärnan i det upphovsrättsliga regelsystemet är att författare, kompositörer, konstnärer och andra skapande upphovsmän i lag tillerkänns en tidsbegränsad ensamrätt att bestämma över vissa typer av användning av deras verk och prestationer. Bestämmelser om det upphovsrättsliga skyddet finns i nationella lagar i de olika länderna. För svensk del finns reglerna i lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk upphovsrättslagen. Regler om motsvarande skydd för fotografier finns för närvarande i lagen 1960:730 om skydd för fotografisk bild. Detta skydd väntas emellertid bli integrerat i upphovsrättslagen från och med den 1 april 1994. Ett internationellt system varigenom länderna skyddar verk av varandras upphovsmän skapas genom vissa internationella överenskommelser. Förhållandet mellan nationell och internationell lag på området behandlas under 7.2 nedan. Här behandlas endast vissa grunddrag som är gemensamma för praktiskt taget all upphovsrättslig lagstiftning. En upphovsman är enligt den upphovsrättsliga lagstiftningen var och en som åstadkommer ett alster som är resultatet andligt av en skapande verksamhet. Sådana upphovsrättsligt skyddade alster benämns litterära och konstnärliga verk. Exempel litterära verk är romaner noveller eller handböcker men de kan också vara t.ex. kartor eller andra framställningar där information förmedlas i skriftlig eller grafisk form. Andra betydelsefulla exempel upphovsrättsligt skyddade verk är vissa alster inom högteknologins område såsom databaser och datorprogram som numera i de flesta länder skyddas som litterära verk. Konstnärliga verk å andra sidan är sådana typer av verk som avser att förmedla en estetisk upplevelse av något slag såsom musikaliska kompositioner filmverk och andra audiovisuella

SOU 1994: 35

verk, konstverk av alla slag, sceniska verk, koreograñska verk, etc. Även fotografier kan räknas hit. För att ett alster skall vara skyddat enligt den upphovsrättsliga lagstiftningen måste det som nämnts vara resultatet av en andligt skapande verksamhet dvs. unikt i den meningen att två personer vara inte oberoende varandra skulle utforma produkten på samma sätt. av Alstret måste alltså uppnå en viss grad av vad man kallar verkshöjd. allmänt inte ligga särskilt högt, särskilt inte i de Denna synes helt anglosaxiska länderna. Även förhållandevis enkla prestationer kan upphovsrättsligt skyddade, förutsatt att de har åtminstone någon vara grad av personlig utformning. Av detta följer också att det upphovsrättsliga skyddet avser upphovsmannens personliga utformning hans eller hennes ideer eller av visst faktainnehåll, exempelvis när en person skriver en handav ett bok grundval sina fackkunskaper ett visst område. Vad som av är skyddat är då tankeinnehållet i hans eller hennes speciella utformning inte fakta eller ideer beskrivs i boken. Inte heller skydmen som dar upphovsrätten viss upphovsmans speciella teknik, stil eller en Över huvud taget förtjänar det att understrykas att upphovsmaner. rätten inte skapar något monopol för ideer, data eller fakta utan endast för den unika utformningen av dessa i form av ett verk. Detta helst kan använda det faktiska innehållet i innebär att vem som annan verk för skapa ett eget självständigt verk. Denna skillnad ett att mellan innehåll och utformning är i vissa situationer en av de svåraste frågorna att lösa inom upphovsrätten, exempelvis när det gäller skyddet för datorprogram där ideerna, algoritmen eller den logiska uppbyggnaden princip inte är skyddade utan endast den indivisom duella utformningen av dessa element. Det upphovsrättsliga skyddet innebär att upphovsmannen genom lagen tillerkänns två typer av rättigheter med avseende hans eller

hennes verk. Den kallas för ekonomiska rättigheter och

ena typen den andra för ideella rättigheter. De ekonomiska rättigheterna är sådana som har ett ekonomiskt värde och upphovsmannen sålunda kan upplåta eller överlåta mot som ekonomisk ersättning. De är två typer. Den ena är den s.k. mångav faldiganderätten, dvs. rätten att framställa exemplar eller kopior av verket. Verket läggs i dessa fall in i ett fysiskt exemplar från vilket människan kan uppfatta det. Exempel sådan exemplarframställning

Upphovsrätt och kulturell zltveckling

är när ett litterärt verk ges ut i bokform eller fotokopieras och när ett musikaliskt verk ges ut skiva eller band eller direkt eller indirekt kopieras från en sådan anordning. Den andra ekonomiska typen av rättigheter är att verket görs tillgängligt för allmänheten. Detta kan ske olika sätt. Ett sådant är offentligt framförande t.ex. musik i av radio eller TV eller i en konsertsal. Ett annat är när verket för första gången görs offentligt eller när exemplar det hyrs eller visas av ut offentligt. De ideella rättigheterna är två slag. Den är vad av ena som engelska kallas för paternity right, dvs. rätt för upphovsmannen en att bli namngiven i samband med att hans eller hennes verk används. Den andra är en rätt till respekt för verket. Denna innebär att ett verk inte får användas ett sätt eller i ett sammanhang är kränkande som för upphovsmannens anseende som sådan. Dessa rättigheter har sin grund i det personliga band som oftast finns mellan en upphovsman och hans eller hennes verk såsom ett utflöde personligheten och av som förtjänar respekt från andra. Dessa rättigheter är s.k. ensamrättigheter, dvs. rättsinnehavaren och endast denne har rätt att företa den åtgärd som rättigheten i fråga avser, exempelvis att framställa exemplar verket. Han eller hon av kan emellertid, som nyss har nämnts, upplåta till annan att utöva den rättigheten. Utgivningsrätt kan sålunda upplåtas till ett förlag eller rätten till offentligt framförande till ett förvaltningssällskap typ av STIM. Sådan överlåtelse eller upplåtelse kan emellertid bara ske de av ekonomiska rättigheterna. De ideella rättigheterna kan inte överlåtas; de kan endast under vissa förutsättningar efterges med bindande verkan. Det är inte möjligt att i ett modernt samhälle ha ett system enligt vilket det under alla förhållanden och i alla situationer skulle vara nödvändigt att skaffa upphovsmanens tillstånd för att använda ett verk. Av hänsyn till enskilda och allmänna intressen finns det därför i den upphovsrättsliga lagstiftningen en rad regler som gör undantag i upphovsmannens ensamrätt. Dessa undantag kan vara av olika slag. En typ av sådana är s.k. fria utnyttjanden, dvs. fall där det är möjligt att vidta en åtgärd som omfattas av upphovsrätten utan tillstånd från upphovsmannen och utan att betala någon ersättning. Exempel härpå är att det är tillåtet att utan tillstånd och utan ersättning framställa enstaka exemplar av skyddade verk för enskilt, dvs. personligt, bmk,

SOU 1994: 35 och att citera ett skyddat verk. Ett annat exempel är att det är tillur låtet att utan tillstånd och utan ersättning framföra verk offentligt i gudstjänst- och undervisningssammanhang. Den andra typen av fria utnyttjanden är s.k. tvångslicenser. I denna situation får användningen visserligen ske fritt mot att ersättning betalas. Exempel härpå är men reglerna användning av litterära verk i läseböcker och andra om undervisningsantologier. I många länder får också vidarespridning av radio- eller TV-program i kabelnät ske med stöd av en tvångslicensbestämmelse. Den internationella tendensen numera är att alltmera överge tvångslicensbestämmelserna eftersom de har visat sig vara ett tämligen trubbigt instrument för att uppnå de önskade resultaten och att den kollektiva förvaltningen upphovsrättigheter numera har fått av

en allt större utbredning se nedan.

I motsats till exempelvis äganderätten till ett föremål är upphovsrätten tidsbegränsad. I huvudfallet gäller den från det att verket har skapats till femtio år efter upphovsmannens död. Vissa länder har emellertid en längre skyddstid. I Brasilien och Spanien är motsvarande tid 80 år och i Tyskland och Österrike 70 år. Inom den Europeiska Gemenskapen finns ett s.k. direktiv som föreskriver en förlängning

av skyddstiderna till 70 år se nedan.

Om upphovsrätten inte respekteras, dvs. om någon använder ett verk utan hänsyn till gällande ekonomiska eller ideella rättigheter kan sanktioner inträda. För svensk del kan sålunda uppsåtolika typer av liga eller grovt oaktsamma intrång i upphovsrätten medföra böter eller fängelse i upp till två år. Vidare kall skadestånd utdömas och domstolen kan exempelvis förordna att olovligt framställda exemplar eller utrustning har använts för sådan exemplarframställning som skall förstöras. Enligt regler väntas träda i kraft den l april nya som 1994 skall domstol också kunna även interimistiskt meddela vites- - förbud mot verksamhet som innebär ett upphovsrättsintrång. en

7.1.2 Nationell och internationell reglering av upphovsrätten Den moderna upphovsrätten har sitt ursprung i två av varandra oberoende källor. Den ena är den anglosaxiska. Den första egentliga relativt moderna upphovsrättslagen var The Statute of Anne av år

Upphovsrätt och kulturell utveckling

1709 vilken tillerkände vissa boktryckare ensamrätt till utgivning en av bestämda alster ur vilken senare utvecklades rätt för upphovsen mannen till dessa alster att bestämma över deras utgivning etc. Ur denna engelska lag har sedan den angloamerikanska upphovsrätten utvecklats vilken i enlighet med sitt ursprung är kommersiellt inriktad, ser som sitt främsta syfte att garantera ett skydd för de investeringar som görs i kultur- och mediaområdena, föreskriver relativt stark en ställning för producentema och ger de ideella rättigheterna mindre en framträdande roll än i andra upphovsrättssystem. Den andra källan för den moderna upphovsrätten finns i ett par dekret som tillkom i Frankrike åren 1791 och 1793 och gav upphovsmännen till bl.a. sceniska och musikaliska verk vissa rättigheter att bestämma över användningen av deras alster. Den franska upphovsrätten har sedan i sina huvuddrag följs i det kontinentala Europa, Norden och Latinamerika. Den ser upphovsrätten som en mänsklig rättighet att bestämma över resultatet aven persons andliga skapande. Följaktligen är denna upphovsrätt individualistiskt inriktad och ger exempelvis de ideella rättigheterna stark position. Även det sålunda finns en om olika utgångspunkter för de moderna nationella upphovsrättssystemen är dock skillnaderna i dag mindre klara, främst tack vare den förmedlande roll som har spelats de internationella konventionerna av på området. Upphovsrätten i ett land regleras i nationell lag ett en som ger skydd på det nationella territoriet för landets upphovsmän. egna Sådana nationella upphovsrättslagar finns i praktiskt taget alla länder. Detta skydd gäller emellertid inte utanför landets gränser. Å andra sidan känner det andliga skapandet inte några sådana gränser: alstren av sådant skapande kan användas i många olika länder och det är rimligt att upphovsmännen skall kunna ha skydd också utanför landets gränser och få inkomster också från det utnyttjande deras verk av som sker där. Regler för ett internationellt skydd för det andliga skapandet blev nödvändiga redan under förra seklet. Då tillkom en rad bilaterala överenskommelser mellan olika länder i Europa och Sydamerika. Den första multilaterala överenskommelsen på området var den s.k. Bemkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk vilken tillkom år 1886. l dag är 103 länder anslutna till den, bland dem givetvis alla europeiska länder och de flesta utvecklingsländer samt exempelvis Förenta Staterna och Folkrepubliken Kina.

l79

SOU 1994: 35

Ryska Federationen väntas inom kort också ansluta sig till den. Sverige anslöt sig till denna konvention år 1904. Man kan säga att genom Bernkonventionen det internationella skyddet i stort sett är geografiskt heltäckande. Bemkonventionen bygger tre huvudprinciper. Den ena är den s.k. nationella behandlingen. Härmed menas att ett land som är anslutet till konventionen är skyldigt att ge upphovsmän från alla andra konventionsländer samma skydd som landet ger till sina egna upphovsmän. Dessa assimileras därigenom med de nationella upphovsmännen. Upphovsmännen från t.ex. Förenta staterna och Kina skall alltså i Sverige ha samma skydd som vi ger våra egna upphovsmän, medan våra upphovsmän har skydd i dessa, och alla andra konventionsländer, samma sätt som de skyddar sina egna. Den andra huvudregeln i Bernkonventionen innebär att vissa minimirättigheter alltid skall garanteras de skyddade utländska upphovsmännen, t.ex. att skyddet alltid skall omfatta de ekonomiska och ideella rättigheter som har nämnts i det föregående och att skyddstiden alltid skall vara minst 50 år från upphovsmannens död. Den tredje huvudprincipen i Bernkonventionen är att skyddet skall vara oberoende av formaliteter. Någon registrering eller märkning av verket får således inte krävas för att skydd skall ges.

7.1.3 De närstående rättigheterna Utöver de skapande upphovsmännen finns ett antal andra kategorier av personer som gör viktiga insatser inom kulturområdet i vidsträckt mening. Vissa av dessa kategorier ges många håll ett skydd som liknar upphovsrätten, dvs. tidsbegränsade rättigheter att bestämma över vissa utnyttjanden av deras prestationer eller produktioner. En sådan kategori är de s.k. utövande konstnärerna dvs. artister, musiker, skådespelare och andra som inte skapar men väl framför verk. I svensk lag och i många andra länders lagar tillerkänns dessa konstnärer en ensamrätt att tillåta eller förbjuda t.ex. inspelning och radio- eller TV-utsändning av deras levande framföranden och kopiering av sådana inspelningar. En annan kategori är producenter av ljudinspelningar fon0gramproducenter. Dessa tillerkänns i lagen dels en rätt att tillåta eller förbjuda kopiering eller annat mångfaldigande av inspelningarna och

Upphovsrätt och kulturell utveckling

tillsammans med de utövande artisterna uppträder i inspelning- - som arna en rätt till ersättning när dessa sänds i radio eller TV eller eljest framförs offentligt, inbegripet när sådan sändning sänds en vidare i ett kabelnät. Den tredje kategorin inom de närstående rättighetemas område är radio- och TV-företagen. Dessa har enligt lagen rätt att tillåta eller en förbjuda återutsändning deras utsändningar, inspelning dessa av av samt kopiering av inspelningarna. Vidare har de exempelvis moten svarande rätt när det gäller återgivning TV-utsändningar i biograav fer eller liknande platser. I skyddet för de närstående rättigheterna finns i huvudsak samma inskränkningar som när det gäller den egentliga upphovsrätten. Skyddstiden är generellt 50 år. Även på de närstående rättighetemas område finns rad internaen tionella konventioner. Dessa avser att garantera ett internationellt skydd samma sätt som inom den egentliga upphovsrätten och bygger på samma huvudprinciper. En av de viktigaste dessa konvenav tioner är den s.k. Romkonventionen av år 1961 föreskriver ett som skydd för alla tre kategorierna rättighetshavare på området av Vidare tillkom något senare en konvention för skydd fonogramav producenterna och en om skydd för sändningar via direktsändande satellit. Dessa konventioner har emellertid tillträtts betydligt färre av stater än vad fallet är med Bemkonventionen.

7.1.4 Kollektiv förvaltning upphovsrättigheter av m.m.

Både upphovsrätten och de närstående rättigheterna huvudär som regel individuella ensamrättigheter för varje upphovsman tillatt ge stånd till eller förbjuda vissa utnyttjanden av hans eller hennes alster. I många fall är det emellertid svårt eller omöjligt att skaffa sådana individuella tillstånd, exempelvis när det gäller offentliga framföranden av musik där ofta ett stort antal inhemska eller utländska verk skall framföras. Problemen i detta sammanhang har blivit alltmera påtagliga i samband med tillkomsten av olika mediateknologier, nya t.ex. vid användning av skyddade verk i radio- och TV-sändningar, bruk av musik i diskotek eller fotokopiering skyddat material. Ofta av är det här frågan om omfattande utnyttjanden av många olika verk där dessutom tillstånd ofta måste skaffas inom mycket kort tid. en

SOU l994: 35

För att lösa problemen i detta sammanhang har utvecklats ett med kollektiv förvaltning olika rättigheter. Äldst system av typer av är sådan förvaltning musikområdet. l Sverige finns sålunda Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå STIM som tillkom år 1923 och handhar förvaltningen av rätten till offentsom ligt framförande musikaliska verk. Andra liknande organisationer av i Sverige är BONUS handhar förvaltningen av rättigheterna när som det gäller reprografisk reproduktion fotokopiering främst inom undervisningsväsendet och COPYSWEDE handhar sådana frågor som i samband med olika teknologier samt BUS som har motsvarande nya uppgifter på bildområdet. På de närstående rättigheternas område finns SAMI vilken handhar förvaltningen av de utövande konstnärerrätt till ersättning när inspelningar används i radio eller TV eller nas för offentliga framföranden. Huvudprincipen i den kollektiva förvaltningen är att vederbörande rättighetshavare organisationen fullmakt att deras vägnar ingå ger avtal det utnyttjande avses samt att samla in och fördela erom som sättningarna härför. Genom ett system av internationella överenskommelser mellan de olika nationella organisationerna sker en sådan fördelning och överföring ersättningar också till motsvarande av upphovsmän i andra länder är skyddade i organisationens hemsom land inte är medlemmar av denna utan i sitt eget lands men som organisation.

7.2 De rättspolitiska skälen för det upphovsrättsliga

skyddet

För rätt förstå den betydelse det upphovsrättsliga systemet har att som i det ekonomiska och kulturella livet är det viktigt att känna till bakgrunden för systemets tillkomst och utveckling. De rättspolitiska skälen för systemet kan i korthet beskrivas följande sätt. Upphovsrätten tjänar till att stimulera det andliga skapandet. Detta sker flera olika sätt. För det första ger systemet upphovsmännen och besläktade kategorier rättighetshavare en möjlighet att få ett av ekonomiskt utbyte sin skapande verksamhet. Detta är viktigt efterav fåtal de klassiska upphovsmännen är anställda och som endast ett av det inte är varken möjligt eller önskvärt framför allt inte i nuva- -

Upphovsrätt och kulturell utveckling

rande ekonomiska läge att staten eller privata sponsorer helt eller i huvudsak ekonomiskt bär upp det andliga skapandet. För det andra innebär upphovsrättssystemet att det andliga skapandets oberoende garanteras åtminstone i viss mån och yttrandefriheten i vid mening främjas. Genom upphovsrätten skapas förutsättningarna för ett mångfacetterat kulturutbud av oberoende upphovsmän. För det tredje är ett effektivt fungerande upphovsrättssystem till fördel för nyttjarna av skyddade alster. Systemets huvudtanke är att varje ekonomiskt viktigt utnyttjande av ett verk förutsätter tillstånd från och ersättning till upphovsmannen. Utan detta system skulle priset för det första utnyttjandet bli orimligt högt, eftersom upphovsmannen vid det första utnyttjandet måste betinga sig ett så högt pris att det täcker också kommande användning. Detta skulle självfallet medföra åtskilliga svårigheter bl.a. inom många delar kulturlivet. av En fjärde aspekt i sammanhanget är att upphovsrättens existens uppmuntrar upphovsmännen att offentliggöra resultaten av sitt skapande eftersom de vet att de inte förlorar kontrollen över detta skapande bara genom att alstren bringas ut till allmänheten. En vidsträckt spridning av sådana alster är till fördel för den allmänna ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen i ett land. Erfarenheten har visat att frånvaron av ett effektivt upphovsrättsskydd i ett land gör att dess upphovsmän föredrar att publicera sina verk i andra länder som ger ett bättre skydd och som är medlemmar i det internationella konventionssystemet varigenom alstren kan få skydd också i hundratalet andra länder. Upphovsrättens betydelse ligger vidare i att existensen rättigav heter med avseende litterära och konstnärliga verk är en förutsättning för att investeringar skall kunna göras i produktion och utgivning av sådana alster. Sådana investeringar i t.ex. bokutgivning, fonogramframställning, filmproduktion och radio- och TV-verksamhet samt i skapandet av datorprogram och databaser förutsätter ofta mycket omfattande investeringar. Om inget effektivt upphovsrättssystem finns skulle de producerade alstren vara fria att kopieras och det skulle inte vara möjligt att ens täcka investeringskostnadema. Ett effektivt sådant system är därför en förutsättning för att ett land skall kunna tillskapa de copyright industries som i sin tur är föruten sättning för att det inhemska andliga skapandet skall finna vägar att nå allmänheten.

SOU 1994: 35

I världen i dag har immaterialrätten, inbegripet upphovsrätten, en alltmera ökande betydelse framför allt grund av de nya media- och informationsteknologier har kommit till under de senaste decensom nierna. Detta har också inneburit allt högre krav ett effektivt upphovsrättsligt skydd i alla länder och har medfört tillkomsten av ett allt fast sammanvävt system för det internationella skyddet. Som mera erfarenheten har visat är det svårt eller omöjligt för ett land att alltför mycket avvika från den internationella standarden på upphovsrättsområdet. Ett land så gör får t.ex. svårt att delta i det intersom nationella kulturutbytet och att få till stånd licensavtal avseende utländsk högteknologi, exempelvis datorområdet. Som erfarenheten likaledes har visat, exempelvis i flera länder i Fjärran Östern, riskeland avviker från denna standard också att drabbas av rar ett som handelspolitiska sanktioner se nedan. De synpunkter har anförts har i stora drag giltighet också som nu när det gäller skyddet för de närstående rättigheterna. Här tillkommer emellertid även två andra element. Ett effektivt skydd för de utövande konstnärerna är nödvändigt för att mildra verkningarna av den teknologiska arbetslösheten vilka denna yrkeskår drabbas grund av levande framföranden alltmera ersätts av inspelningar. När det av att sedan gäller radio- och TV-företagens skydd har detta sin grund bl.a. frånvaron ett sådant skydd gör det svårt för företagen att få att av sändningsrättigheter till attraktiva program exempelvis sportevene- Finns inget sådant skydd kan de inte ingripa mot oauktorisemang. rade vidaresändningar och kan alltså inte ge några garantier gentemot upplåtaren av sändningsrättigheterna. Vad har sagts rör främst de rättspolitiska övervägandena i som samband med det upphovsrättsliga skyddet. Dessa överväganden hänför sig emellertid också till detta rättsområdes betydelse från kulturpolitisk synpunkt. Upphovsrätten har i detta sammanhang sammanfattningsvis två viktiga funktioner, nämligen att stimulera ett mångfacetterat andligt skapande och att skapa förutsättningar för livaktiga kulturindustrier. Det sägs ibland att ett starkt upphovsrättsskydd är ett hinder för en vidsträckt tillgång till kultur, information och underhållning genom det ökar kostnaderna och att det ibland inte är möjligt att få tillatt gång till det önskade materialet. Sett från en mera allmän synpunkt är emellertid förhållandet det motsatta. Upphovsrätten stimulerar ett

Upphovsrätt och kulturell utveckling

vidsträckt utbud. minskar kostnaderna för det första utnyttjandet, garanterar upphovsmännens oberoende och är förutsättning för en en blomstrande kultur- och informationsindustri.

7.3 Upphovsrättssystemets betydelse i

dagens

samhälle

Det brukar sägas att den moderna upphovsrätten är ett barn den av tekniska utvecklingen, nämligen den ökande användningen tryckeav ritekniken. På sätt har upphovsrättens alltmera ökande besamma tydelse både nationellt och internationellt i dagens samhälle samband med den tekniska utveckling som har ägt de senaste decennierna. rum Modern inspelningsteknik gör det möjligt för och att göra var en goda inspelningar av både musik och filmer. Nutida digitalteknologi gör det möjligt att göra dessa inspelningar med kvalitet samma som originalet och att praktiskt taget obegränsat manipulera både bild och ljud i nya former. Satellittekniken gör det möjligt att sprida radiooch TV-program till mottagarkretsar praktiskt taget överallt. Med hjälp av datorteknik kan stora informationsbaser sättas och upp sekundsnabbt göras tillgängliga över hela världen. Datorprogramvara styr datorer som på många olika områden är betydelsefulla både för den industriella utvecklingen och i enskilda individers liv. Den klassiska upphovsrättens kärna låg i användningen vissa av traditionella typer av verk, framför allt böcker, konst, musik och filmer. Nutida teknologi har dels gjort möjliga kategorier nya av verk, t.ex. datorprogram och databaser, dels skapat nya sätt att sprida skyddade verk. Eftersom vad upphovsrätten föreskriva gör är att ett rättsligt skydd för dessa olika uttrycksformer har denna utveckling gjort att den ekonomiska betydelsen upphovsrätten av har ökat dramatiskt. Man har i ett antal länder gjort studier av den del samhällsekoav nomin som är beroende upphovsrätten, exempelvis i Sverige, av Finland, Tyskland, Österrike, Australien, Storbritannien och Förenta Staterna samt den Europeiska Gemenskapen. Dessa studier har använt något olika teknik och det är därför svårt att göra någon direkt jämförelse mellan dem. I stora drag visar emellertid dessa studier att värdet av den del bruttonationalprodukten beror upphovsav som av

SOU 1994: 35

rättsligt skyddade prestationer uppgår till mellan 3 och 5 %. Den svenska studien publicerades i Statens Offentliga Utredningar som SOU 1983:65 visade för år 1976 ett förädlingsvärde av upphovsrättsligt skyddade prestationer 6,6 % bruttonationalprodukten. om av aktuella studien ha publicerats i Förenta Staterna. Den Den mest synes hänför sig till år 1992 och tyder att 5,8 % vad som kallas av Gross Domestic Product hänför sig till förädlingsvärdet av de s.k. Copyright Industries i vid mening, dvs. omfattande såväl tagna en

Core Copyright Industries vars produktion helt omfattas av

the

upphovsrättsskydd och Other Copyright Industries vars produk-

tion endast delvis eller indirekt hänför sig till upphovsrättsskyddet. Upphovsrättsindustrierna sysselsätter enligt studien en arbetsstyrka 5,5 millioner människor och bidrar till Förenta Staternas export om med uppskattningsvis 34 milliarder dollar. självfallet svårt exakt mäta förädlingsvärdet av upphovs- Det är att skyddade alster. Det finns flera skäl till detta. Ett sådant är att rättsligt i dessa sammanhang rör sig med icke-tangibla fenomen vars man svårt uppskatta. Ett annat skäl är att vissa sektorer värde kan vara att näringslivet visserligen är direkt eller indirekt beroende av det av upphovsrättsliga skyddet där det kan diskuteras hur högt detta men beroende Ytterligare skäl är att mätmetoderna kan skifta är. ett annat mellan olika länder. Vad emellertid med säkerhet kan konstateras som det upphovsrättsliga regelsystemet i de industrialiserade länär att har avsevärd ekonomisk betydelse och i vissa fall, såsom när derna en gäller Förenta Staterna, har ett exportvärde som överstiger de det flesta andra branschers.

7.4 Den internationella utvecklingen

upphovsrättsområdet

7.4.1 Det klassiska internationella skyddet

Som förut har nämnts bygger det internationella skyddet för upphovsrätten och de närstående rättigheterna sedan gammalt vissa internationella konventioner. På upphovsrättsområdet är den viktiden förut nämnda Bernkonventionen för skydd av litterära och gaste konstnärliga verk, tillkommen år 1886 och senast reviderad i Paris år 1971. Denna konvention administreras Världsorganisationen för av

Upphovsrätt och kulturell utveckling

den intellektuella äganderätten WIPO i Geneve och har år senare genomgått en exempellös utvidgning det geografiska täckningsav området. Som förut har nämnts är i dag 103 länder medlemmar av denna. Utöver denna konvention finns den egentliga upphovsrättens område också en annan, nämligen Världskonventionen om upphovsrätt Universal Copyright Convention, som tillkom år 1952 och senast reviderades år 1971. Den föreskriver lägre och mindre en detaljerad skyddsnivå än Bernkonventionen och tillåter dessutom vissa formaliteter som villkor för upphovsrättsskydd. Genom Bernkonventionens framgångar har Världskonventionens betydelse numera minskat avsevärt. På de närstående rättigheternas område utgörs motsvarande internationella instrument av den likaledes förut nämnda Romkonventionen för skydd av utövande konstnärer, fonogramproducenter och radioföretag, tillkommen år 1961. Vidare finns den s.k. fonogramkonventionen av år 1971., vilken föreskriver skydd för fonogramproducenter mot olovlig kopiering deras fonogram, och den s.k. av satellitkonventionen av år 1974 vilken skydd för sändningar via ger s.k. direktsändande satelliter. De nu nämnda konventionerna har en avsevärt mindre geografisk täckning än upphovsrättskonventionema. De klassiska internationella systemen för skydd upphovsrättsområdet bygger i huvudsak principen nationell behandling, om dvs., att upphovsmän och andra rättighetshavare från andra konventionsstater skall ges samma skydd som landets rättighetshavare. egna Genom denna princip och genom föreskrifter ett minimiskydd om skapas ett vidsträckt och likartat skydd för alla rättighetshavare oavsett var deras alster utnyttjas. Systemet avser att åstadkomma ett verkligt universellt upphovsrättsskydd i avsikt att främja det andliga skapandet och det internationella kultur- och informationsutbytet. Detta internationella system omfattar såväl industriländer som utvecklingsländer. Också länder med ett socialistiskt samhällssystem, såsom Folkrepubliken Kina, är medlemmar av de viktigaste dessa av konventioner, något som visar att upphovsrättsskyddet med dess grundelement av individuella privaträttsliga rättigheter för upphovsmän med avseende på deras verk kan accepteras oberoende av samhällssystem och ekonomisk utveckling.

SOU 1994: 35

7.4.2 Den internationella utvecklingen

Som har nämnts reviderades de viktigaste internationella konnyss ventionerna upphovsrättsområdet år 1971. Sedan dess har emellertid betydande utveckling ägt både samhälleligt och framför en rum allt teknologiskt. Världskartan i dag inte ut som den gjorde år ser 1971. Samhällssystem har ändrats och ekonomiska strukturer har nya växt fram både nationellt och regionalt. Media- och informationsteknologin har utvecklats explosionsartat, framför allt genom tillsatelliter och datorer. Genom digitalteknologin varigekomsten av material lagras i form ström ettor och nollor kan nom av en av oerhörda mängder ljud eller bild lagras, överföras och bearbetas text, praktiskt några begränsningar. Artificiell intelligens, taget utan vilken datorteknik kan fås att arbeta i princip samma sätt genom den mänskliga hjärnan, möjligheter till helt nya former för som ger andligt skapande utan någon mänsklig inblandning. Denna utveckling har djupgående inverkan både på nationella en upphovsrättslagar och framför allt det internationella skydds- - - Ny teknologi möjligheter till helt användningar av systemet. ger nya skyddade verk och prestationer praktiskt taget oberoende av nationella gränser. Rättigheters betydelse i internationell handel har ökat dramatiskt. Utvecklingsländernas behov modern teknologi har av också ökat och därmed också behovet lämpligt utformad interav en nationell rättslig för överföring teknologi och för reglering ram av typer användning av skyddade prestationer. av nya av Mot denna bakgrund görs ständigt ändringar i de nationella upphovsrättslagarna. Dessa ändringar sker i en allt snabbare takt och gör dessa lagar generellt sett blir allt mera detaljerade och därmed att svåröverskådliga. Också det internationella immaterialockså mera rättsliga skyddssystemet håller att struktureras om. Nya former för internationella upphovsrättsproblem håller att utveckreglering av las vid sidan de klassiska konventionerna samtidigt som försök av revidera eller utveckla dessa. Denna utveckling gör att också görs att det internationella skyddssystemet blir alltmera komplicerat och svårgripbart och att vissa parallella system för skydd håller att växa

fram. Förändringarna i det internationella upphovsrättssystemet sker på fyra olika vägar, nämligen unilateralt, bilateralt, regionalt och glo-

balt.

Upphovsrätt och kulturell utveckling Unilaterala åtgärder upphovsrättens område med internationell verkan förekommer framför allt från Förenta Staternas i någon men mån också från den Europeiska Gemenskapens sida. I Förenta Staterna finns sålunda Section 301 i the US Trade and Tariffs år Act av 1974 med ändring genom the Omnibus Trade And Competitiveness Act av 1981 vilken ger the US Trade Representative USTR vittgående befogenheter att rekommendera exempelvis handelspolitiska åtgärder mot bl.a. länder inte ett tillfredsställande upphovssom ger rättsligt skydd för amerikanska verk. Sådana åtgärder har övervägts mot åtskilliga länder i Sydostasien och har i regel lett till snabba resultat. Den Europeiska Gemenskapen har till sitt förfogande liknande instrument genom den s.k. New Commercial Policy Instrument NIPC. Upphovsrättens införlivande i bilaterala sammanhang tog sin egentliga början när president Reagan i sitt Caribbean Basin Initiative i början 1980-talet ett villkor för amerikanskt bistånd som till länderna i Karibien ställde respekt för amerikanska upphovsrättigheter framför allt när det gällde satellitsända verk och prestationer. Sedan dess ingår i praktiskt taget alla bilaterala handelsavtal också klausuler om upphovsrätt t.ex. i sådana avtal mellan å sidan ena Förenta Staterna och å andra sidan exempelvis Folkrepubliken Kina den Ryska Federationen och Indonesien. Upphovsrättsfrågor regleras också genom bilaterala avtal mellan den Europeiska Gemenskapen och Indonesien. Sverige ingick sin tid ett bilateralt avtal med dåvarande Sovjetunionen om olika upphovsrättsliga frågor där intresset från svensk sida främst var att få skydd i Sovjetunionen för vissa populära svenska barnboksförfattares alster. Regionalt behandlas upphovsrättsliga frågor dels i vissa regionala överenskommelser dels i de direktiv som den Europeiska Gemenskapen har utfärdat för att harmonisera sådana aspekter medlemsav staternas upphovsrättslagar vilka betydelse för anses vara av att säkerställa ett fritt flöde av varor och tjänster inom Gemenskapen. Genom EES-avtalet är Sverige förpliktat skyddsnivå att ge samma som den som gäller inom Gemenskapen vilket innebär att Sverige ständigt införlivar innehållet i dessa direktiv i den upphovsrättsliga lagstiftningen. Den troligen viktigaste regionala överenskommelsen i vilken bl.a. upphovsrättsfrågor regleras är North American Free Trade Agree-

SOU 1994: 35

ment NAFTA att skapa en gemensam marknad av som avser Förenta Staterna, Kanada och Mexiko. Kap. 17 i NAFTA-avtalet innehåller detaljerade regler skyddet för uppiovsrättsligt om skyddade alster i de tre länderna inbegripet det skydd son de skall ge varandras alster. Av de tre länderna är givetvis Förenta Staterna den största exportören exempelvis det audiovisuella området och datorprogramområdet. För att denna övervikt inte skall tlltför myckskada den kanadensiska filmproduktionen ingår i avtalet en klausul et skydd för s.k. cultural speciñcity. om De direktiv den Europeiska Gemenskapen har utfärdat uppsom hovsrättens område rör l det uphovsrättsliga skyddat för dator- 2 uthyrnings- och utlåningsrättigheter samt skyddet för de program, närstående rättigheterna, c harmonisering av de upphovsrättsliga reglerna för satellitsändningar och kabelspridning och d en förlängupphovsrättsliga skyddstiderna från 50 till 70 år. Under ning av de 1994 väntas vidare ett direktiv komma att antas om upphovsrättsliga frågor i anslutning till databaser. Innehållet i dessa direktiv är införlivat eller håller att införlivas i svensk rätt. När det slutligen gäller det världsomfattande skyddet för upphovsrätten har revolutionerande förändring skett genom att sådana en frågor togs i den s.k. Uruguayrundan i General Agreement on Tariffs and Trade GATT. En de viktigaste förhandlingarna i av detta sammanhang gällde s.k. Trade-Related Aspects cf Intellectual Propety TRIPS. I TRIPS finns intagna regler om det skydd som medlemmarna GATT skall upphovsrättsligt betonade prestaav ge tioner, speciellt när det gäller datorprogram, compilatzons främst databaser, utövande konstnärers prestationer, fonogran och radiooch TV-utsändningar samt i fråga om uthyrningsrättigneter. Vidare finns detaljerade regler i avtalet om enforcement, dvs. sanktioner och andra åtgärder för att säkerställa att rättigheterna respekteras. Som bekant föranleddes åtskilligt den dramatik som föregick slutav förandet GATT-förhandlingarna den 15 december 1993 av frågor av med upphovsrättslig anknytning. En sådan var de amerikanska upphovsrättsindustriernas önskan att säkerställa nationell behandling i fråga alla rights and benefits med upphovsrättslig anknytning. om En den Europeiska Gemenskapens önskan att lyfta ut den annan var audiovisuella sektorn från förhandlingarna framför allt lör att skydda den europeiska filmproduktionen. Slutresultatet blev att båda dessa

Upphovsrätt och kulturell utveckling frågor har lyfts ut från avtalet i den meningen att några speciella åtaganden inte gäller på detta område utan endast de allmänna reglerna om behandling som mest gynnad nation, etc. i det allmänna tjänsteavtalet inom GATT. Möjligheten finns emellertid att dessa speciella frågor kommer i andra sammanhang, måhända på att tas upp bilateral eller regional basis. Genom avtalet omvandlas också GATT till en internationell mellanstatlig organisation, kallad World Trade Organization WTO med uppgift bl.a. att helt allmänt övervaka att de internationella handelsreglema på olika områden faktiskt respekteras och att tillhandahålla en mekanism för lösning internationella av tvister rörande dessa regler. För övervakningen immaterialrättens område tillskapas ett särskilt Council for Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights vilken bl.a. skall etablera ett samarbete med WIPO. Det andra internationella område där ett reformarbete sker gäller Bernkonventionen och de närstående rättigheternas område. Inom WlPO har inletts ett arbete ett protokoll till Bernkonventionen där man avser att reglera vissa upphovsrättsliga frågor som föranletts av ny teknologi. Mandatet för detta arbete är emellertid för närvarande begränsat genom att endast tio speciella frågor kan behandlas, bl.a. det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram och databaser, spridningsrätten, inbegripet den s.k. importrätten, nationell behandling och enforcement. Vid sidan om denna aktivitet pågår också ett arbete på tillskapandet av ett nytt internationellt instrument rörande ett bättre skydd för utövande konstnärer och fonogramproducenter. Hur relationerna skall bli mellan detta arbete och GATT-avtalet är för närvarande inte klart utan kommer att diskuteras internationellt under det kommande halvåret.

7.5 Upphovsrätt och kulturpolitik

Den klassiska upphovsrätten med dess skydd för litteratur, musik och konst hade en klar kulturell inriktning. Detta gällde både den anglosaxiska upphovsrätten som hade sin utgångspunkt i en önskan att stimulera bokutgivning och övrig produktion på det kulturella området och den kontinentaleuropeiska rätten med dess mera humanistiskt inriktade syn på upphovsrättens anknytning till upphovsmannens personlighet.

SOU 1994: 35

Utvecklingen sedan den moderna upphovsrättens tillkomst har fargats framför allt tre faktorer. Den ena är att upphovsrätten numera av angelägenhet inte bara för de västeuropeiska industriländer med är en marknadsekonomi tillskapade den nutida upphovsrättens struktur som omfattar länder alla utvecklingsstadier och med olika utan numera ekonomiska system. Den andra är att integrationen av stora typer av produktionsländer såsom Förenta Staterna i det internationella konventionssystemet inte har kunnat undgå att påverka den internationella upphovsrättens utveckling. Det var exempelvis detta land som genomkom in del i GATT-förhandlingarna. förde att upphovsrätten som en Den tredje faktorn slutligen är att teknologier i en mycket hög nya grad har ökat den praktiska betydelsen av det upphovsrättsliga skyddssystemet. Denna utveckling har ovedersägligen medfört att den industri- och handelspolitiska betydelsen upphovsrätten har ökat exempelvis av att detta rättsområde skapar det rättsliga skyddet för hela genom inom högteknologin. Dessa kan ha föga att göra med grenar synas upphovsrättens kulturella aspekter. Man kan knappast säga att upphovsrättsligt skyddad datorprogramvara i hushållsmaskiner, datorspel eller bilar eller likaledes skyddad datorprogramvara för styrning av industriella eller för oljeutvinningen den arabiska halvön processer betonar de rent kulturella aspekterna av upphovsrättsskyddet. Med vissa undantag har nämnts kan det emellertid ändå som nu hävdas att upphovsrätten även i sin nutida tappning i huvudsak tjänar kulturella syften i vid mening. Industripolitiska och handelspolien tiska överväganden har inte tillåtits att helt styra utvecklingen. Ett exempel härpå är att vissa upphovsrättsliga och kulturpolitiska frågor NAFTA-avtalet och GATT-överenskommelsen. Detta har lyfts ut ur skett antingen att har direkt har enats om att cultural genom man specificity har en roll att spela i sammanhanget eller genom att man har enats att oenig i vilken mån kulturella överväganden om vara om det audiovisuella området får komma till tals i rent handelspolitiska förhandlingar. Ett annat exempel upphovsrättssystemets kulturella aspekter är att det är svårt eller omöjligt att i dagens läge i något land vidta några viktiga kultur- eller mediepolitiska åtgärder utan att också göra upphovsrättsliga överväganden. Frågor rörande exempelvis konstnärsstöd, biblioteksersättning, åtgärder mot olovlig dekoderutrustning i anslutning till satellitsändningar, utbyggnaden av

Upphovsrätt och kulturell utveckling kabel-TV-systemet i ett land eller tillskapandet ett nordiskt TVav samarbete förutsätter samtliga sådana överväganden. Inte heller kan viktigare informationspolitiska åtgärder vidtas beaktar utan att man upphovsrättsliga aspekter. Ett exempel härpå är Clintonadministrationens planer på vad som kallas the National Information Infrastructure NII som avser att tillskapa ett landsomfattande datorbaserat informationsnät som med hjälp av modern informationsteknologi skall göra information från de mest skiftande källor tillgängliga för alla amerikaner. I den agenda for action upprättats som ingår, förutom frågor rörande den privata sektorns investeringar, informationens tillgänglighet och systemsäkerhet också ett avsnitt om protection of intellectual property rights där man bl.a. skall undersöka upphovsrättslagstiftningens relevans i sammanhanget och skapa metoder för identifiering av och ersättning till rättighetshavarna. Kulturella och informationspolitiska aspekter kommer också klart till synes i en del av den Europeiska Gemenskapens direktiv. Visserligen har dessa som huvudsyfte att främja den fria rörligheten av varor och tjänster inom Gemenskapen. De tjänster som det gäller i detta sammanhang är emellertid i främsta rummet sådana som avser att stärka den europeiska kulturella produktionen och göra det möjligt för olika typer av kulturyttringar att spridas villkor inom samma alla Gemenskapens länder. Mot denna bakgrund synes det helt klart att den moderna upphovsrätten visserligen numera har kommit att tjäna handels- och industripolitiska intressen men dock fortfarande har som huvudändamål att stimulera det andliga skapandet och säkerställa ett rikt och mångfacetterat kulturutbud.

8 Kulturturism

1 Bakgrund

Turismen är av stor ekonomisk betydelse för Sverige. Den anses också vara en av de näringsgrenar växer snabbast. I kultursom utskottets betänkande 199192:KrU 16 sägs att svensk turism år 1989 omsatte drygt 100 miljarder kronor. Antalet företag i branschen uppgick till 21 000 i vilka ca 200 000 verksamma. personer var Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån fanns 1992 17 000 ca företag i branschen, inklusive enmansföretag. De har tillsammans ca 160 000 anställda. Utländska turister omsatte årligen mer än 16 miljarder kronor 1989, vilket då motsvarade omkring 3 % den totala exporten och av 15 % av tjänsteexporten. Riksbankens uppgifter för 1993 visar att utländska turister spenderade ca 20 miljarder kronor. Enligt World Tourism Organization har de årliga inkomsterna av internationell turism ökat med 9 % under 1980-talet. Organisaca tionen beräknar att internationell och nationell turism omsätter ca 5,5 % av världens samlade bruttonationalprodukt och sysselsätter ca 112 miljoner människor 199192:KrUl6. I Sverige karakteriseras branschen av många små företagare. I Sveriges Hotell- och Restaurangförbund ingick 1989 2 500 arbetsställen med 45 000 anställda personer. Av företagen har 84 % till upp tio personer anställda och endast 0,3 % har fler än 200 anställda. Turismverksamhetens offentliga del berör samhället kommunal, regional och nationell nivå. I de flesta kommuner frågor tar man upp rörande turism. Verksamheten har organiserats olika sätt. Några kommuner har valt att knyta uppgifterna till ett kommunalt informationskontor eller en kommunal turistbyrå. I många mindre och mellanstora kommuner har turismen under de senaste åren införlivats i kultur- och fritidsnämndernas ansvarsområde. I andra kommuner har verksamheten bolagiserats. Biblioteken fungerar ofta turistsom och inforrnationscentra, särskilt i mindre kommuner. De kommunala

SOU 1994: 35 organisationerna har till uppgift att olika sätt medverka till att turismen i kommunen ökar. I de flesta landsting eller län finns en regional turistorganisation. Även för dessa regionala har man valt olika organisationsorgan modeller. I några fall har man valt bolagsform, i andra stiftelse. Gemensamt för de regionala organisationerna är att de skall svara för information så att turismen i regionen ökar. På regional nivå m.m. verkar också landsantikvarieorganisationen och länsmuseerna, åtminstone delvis, för turismen. På nationell nivå är flera myndigheter och organisationer engagerade i olika delar: Styrelsen för Sverigebilden, Next Stop Sweden, Svenska institutet, NUTEK, Exportrådet, kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och Landstingsförbundet. l den del av turismen som innebär information Sverige och svenska förhållanden medverkar UD:s om utlandsmyndigheter. svenska förhållanden, svenskt kultur- och Kunskap om Sverige och samhällsliv förmedlas också genom utställningar, medverkan i vetenskapliga konferenser, branschkongresser och liknande. Forskning turism bedrivs vid flera universitethögskolor, bl.a. om Uppsala och Umeå universitet, Handelshögskolan i Göteborg, Mitthögskolan Östersund, samt högskolorna i Falun, Kalmar och Karlstad.

Tidigare utredningar om kulturturism l betänkandet utredningen de statliga insatserna inom Sverigeav om informationen och kulturutbytet med utlandet, Sverigeinformation och kultursamarbete, SOU 1988:9 diskuteras också kultur och turism. I betänkandet påpekas bl.a. att utvecklingen av innehållet i turismen har varit ett eftersatt område och att Sveriges turistråd och Riksantikvarieämbetet därför inlett ett samarbete kring temat kultur och turism. Tyngdpunkten i arbetet har från början legat samarbetet mellan turism och kulturminnesvård men andra kulturområden har givits allt större utrymme. Sveriges turistråd utökade därefter sitt engagemang. Samarbetet och kontakterna förstärktes med de centrala kultunnyndigheterna, i första hand Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd. Utredningen att det inledda samarbetet är betydelsefullt när det gäller att öka anser [96

Kulturism

samverkan och förståelse mellan turism och kultur. Det finns behov av kontinuerlig samverkan såväl central regional och lokal som nivå mellan dem som arbetar inom dessa områden. Det grunden ger för att på sikt turismen ett rikare kulturellt innehåll och nå med ge ut kulturutbudet till en större publik. Utredningen vill uttala stöd för det påbörjade arbetet med utveckling och marknadsföring kulturav evenemang och sevärdheter. I betänkandet framför utredningen att intresse för Sverige som turistland och det kulturella utbudet i vårt land kan väckas i samband med olika kulturmanifestationer i utlandet. Möjligheterna bör undersökas att i sådana sammanhang ett för turismen lämpligt sätt informera hur kan till Sverige när och olika om man resa samt var kulturevenemang äger rum. Rapporten om statens stöd till det regionala kulturlivet, Kultur i hela landet, Ds 1989:36 behandlar bl.a. kulturturism. I rapporten slås fast att kulturturismen är värdefull när det gäller att utveckla turismen som näringsgren. Kulturinstitutioner och stora kulturarrangemang kan dra till sig mycket folk. Men också från kulturpolitiska utgångspunkter är kulturturismen intressant och värd att utveckla, bl.a. därför att levandegörandet av en historisk miljö tillger fällen att förmedla både kunskaper och konstnärliga budskap. I rapporten betonas att kulturturismen öppnar möjligheter för nya kulturinstitutionerna att bredda sin publik. Det är dock fel att se kulturturism som en företeelse bara äger sommartid, då som rum flertalet semesterresor äger rum. Vidare understryks i rapporten att kulturturismen består två av slag, dels festivalturism, dels besök vid sevärdheter. Vad gäller utvecklingen av turism kring en historiskt intressant miljö krävs medverkan fem olika områden: fysisk upprustning av byggnader och deras omgivning utformning av ett verksamhetsinnehåll program för levandegörande utformning av ett turistiskt program marknadsföring av anläggningen

SOU 1994: 35

Nuvarande förhållanden

l regeringens budgetproposition 19911992:100 bil. 13, Näringsbekräftades i Sveriges turistråd departementet, att statens engagemang skall avvecklas. Detta hade aviserats redan i propositionen om inriktningen den ekonomiska politiken prop. 199192:38. av I betänkandet SOU1991:58 Ett nytt Turistråd hade bl.a. föreslagits preciseringar och begränsningar rådets uppgifter, krav av ökad medfinansiering näringslivet, ändrad rollfördelning av mellan och regionala i marknadsföringen av turism m.m. staten organ Remissinstanserna stödde utredarens förslag en begränsning av om turistrådets mål och uppgifter, liksom uppfattningen att rådet bör samordna marknadsförings- och informationsinsatser, främja produktutveckling och för kunskapsutveckling inom turistornrådet. svara tveksamma möjligheterna att finansiera rådets Instanserna var om verksamhet ökad medverkan från näringslivet. Det rådde även genom tveksamhet till förslaget att begränsa marknadsföringen till de

utländska marknaderna. uppfattningar redovisades organisations- och associa- Delade om tionsform. proposition bygger utredningen Prop. 199192:10O I den som bil. 13, sid. 34 och 35 anförs att det i första hand är turistbranschens driva sina informations- och marknadseget ansvar att gemensamma föringsaktivititeter,

branschen själv är bättre skickad för uppgiften än ett statligt turistråd. En omstrukturering insatserna för att främja turism i av Sverige bör därför ske. I fråga turismens utveckling det regionala och lokala planet om är det min uppfattning att det måste till ett näringslivsengagemang motsvarande det förutsätts på riksnivå. Det bör ske genom att som branschorganisationerna övertar ansvaret för turismens utveckling främjande. I den mån kommuner och landsting engagerar sig i och turistfrämjande bör detta ske i samarbete med näringslivet eller dess branschorganisationer. Statliga länsmyndigheter har möjlighet att prioritera turistverksamhet inom för befintliga resurser. Regeramen ringen har redovisat riktlinjer för främjandet turism i proposiav tionen inriktningen den ekonomiska politiken prop. 199192238 om av FiUIO, rskr. 108. Dessa riktlinjer innebär en avveckling av statens i Sveriges turistråd fr.o.m. budgetåret 199293 samt att engagemang 50 miljoner kronor ställs till turistnäringens eller dess intresseorganisationers förfogande under budgetåret 199293 under förutsättning att

Kulturism

näringen är beredd att bidra med belopp stå för de samma samt framtida kostnaderna för sina branschövergripande verksamheter. Branschens egna organisationer ges därmed goda möjligheter att driva för dem angelägna verksamheter.

I Kulturutskottets betänkande 199192 KrU16 behandlades propositionen samt elva motioner. l utskottets behandling ärendet ingick av bl.a. en offentlig utfrågning turistbranschens villkor. om Socialdemokraternas representanter i utskottet reserverade sig på vissa punkter. Utskottet ställde sig bakom förslaget att avskaffa Statens turistråd. Anslaget Stöd till turism ökades från föreslagna 50 miljoner kronor till 100 miljoner kronor. Utskottet ansåg att statens mål för sina insatser inom turistområdet främst borde vara dels att påverka Sverigebilden utomlands att genom sprida allmän utlandsinriktad Sverigeinformation dels att bistå med sådana exportfrämjande insatser som kom turistbranschen i dess helhet till godo. Utskottet föreslog att en ny statlig delegation skall inrättas för att upphandla marknadsföringstjänster och samordna statens intemationella insatser för turismen. Tjänster skall köpas främst från det nya bolag som branschens organisationer bilda. Bolagets syfte är att avses tillhandahålla informations- och marknadsföringstjänster för att utveckla resandet till och i Sverige. Delegationen skall även kunna köpa tjänster från bl.a. Exportrådet och Svenska institutet. Efter Riksdagens beslut inrättades Styrelsen för Sverigebilden som idag är den myndighet arbetar med turismfrågor på nationell som nivå. Andra myndigheter arbetar med olika aspekter turism, t.ex. av NUTEK. Andra organisationer arbetar med Sverigeinformation för utländsk publik, t.ex. Svenska institutet. Denna information, alltsom så inte innebär direkt marknadsföring Sverige och heller av produceras med syfte att marknadsföra Sverige, medverkar självfallet till att öka kunskapen om Sverige, vilket i sin tur i många fall - medför ökad turism till Sverige.

Styrelsen för Sverigebilden

Styrelsen för Sverigebilden inrättades i april 1992, dess verksamhet startade egentligen först i oktober 1992.

SOU 1994: 35

För marknadsföra Sverige utomlands som turistland har Styrelatt under sina första verksamhetsår utnyttjat det bolag som branschen sen förutsattes Swedish Tourist and Travel CouncilNext Stop starta. Sweden. Styrelsens uppgifter har under det andra verksamhetsåret utökats den också ålagts uppgifter att främja investeringar i genom att Sverige, 199293 KrUl5. Medelsanvisningen har dock varit oförändrad 100 miljoner kronor årligen. Dessa tillkommande uppgifter med oförändrat anslag innebär att utgifterna för turismverksamheten budgetåret 199495 föreslås minskas. I budgetpropositionen för att anslaget skall uppgå till 80 miljoner kronor.

Styrelsens för Sverigebilden första verksamhetsår

I sin sammanfattning det första verksamhetsåret visar Styrelsen för av Sverigebilden hur uppdraget fullgjorts. Av de 100 miljoner kronor styrelsen erhållit har än 73 miljoner kronor utnyttjats för att mer upphandla marknadsföringstjänster från Next Stop Sweden. Detta belopp innebär nästan 95 % de finansiella insatserna för markatt av nadsföring gått till Next Stop Sweden. Vid sidan av dessa upphandlingar hos Next Stop Sweden har styrelsen avsatt mindre belopp till marknadsföring från andra producenter. Next Stop Sweden har bl.a. svarat för kampanjer deltagande i mässor, produktion av sverigekataloger och liknande. I några fall har verksamheterna drivits av egna kontor utomlands. Styrelsen har under sitt första verksamhetsår låtit utföra en större undersökning uppfattningen Sverige. Undersökningen har om om legat till grund för styrelsens vidare arbete avseende information om Sverige. Drygt miljoner kronor har använts till denna undersex sökning attityder till och kunskap om Sverige i tio europeiska om länder. Det finns ingen enhetlig sverigebild i de tio länderna; bilderna varierar inte bara mellan de olika länderna utan också inom länderna. Styrelsen för Sverigebilden att upprepa undersökningen avser senare för att mäta eventuella förändringar. Totalt har drygt 89 miljoner kronor använts av anslaget.

Kulturism

Svenska institutet

Stiftelsen Svenska institutet har, enligt sin stadga, till uppgift bl.a. att genom informationsverksamhet sprida kännedom i utlandet om svenskt samhälls- och kulturliv, samt främja kultur- och erfarenhetsutbytet mellan Sverige och utlandet. Institutets budget uppgår till 160 miljoner kronor, ca varav ca 20 % används till Sverigeinformation. Svenska institutets verksamhet har studerats i en översyn nyligen redovisats: Svenska Bilder, som

Översyn av Sverigeinformationen Ds 1993:72, UD.

I översynen konstateras att anslagen till information och kultur under år senare urholkats. Sverigeinforrnationen har drabbats hårdare än andra program. När det gäller allmän Sverigeinformation, gränsar till de som export- och turistfrämjande organens och Svenska institutets verksamhet, den s.k. gråzonen, betonas behovet samverkan mellan de av olika organen. Det konstateras att något etablerat samarbete föreligger.

Då de samlade för Sverigeinformation är krympande resurserna är det angeläget att dessa används bästa sätt och att dubbelarbete mellan de inblandade organen förekommer. Visst adhoc-samarbete äger rum idag mellan institutet och Exportrådet rörande Annual Report. På samma sätt har institutet och Next Stop Sweden tillsammans producerat en turistkarta över Sverige. Diskussioner pågår också om samarbete om en allmän Sverigebroschyr. ...

Verksamheten inom Svenska institutets informationsavdelning är omfattande; mest kända är troligen institutets faktablad på olika som språk kortfattad information svenska samhällsförhållanden. ger om

Swedish Travel and Tourism CouncilNext Stop Sweden

Swedish Travel and Tourism CouncilNext Stop Sweden är det bolag som branschens organisationer bildat. Föremålet för bolagets verksamhet är att tillhandahålla informations- och marknadsföringstjänster för att främja turismen till och i Sverige idka därmed samt att förenlig verksamhet paragraf 2 i bolagsordningen. Av verksamhetsrapporten för perioden 1992-12-01-1993-06-30 framgår att bolaget har kontor i tio länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Schweiz, Stor-

SOU 1994: 35

britannien och Tyskland. Kontoret i USA öppnade i september 1993. Kontoren medverkar olika sätt i arbetet att marknadsföra Sverige. De bearbetar konsumenter och press, anordnar pressresor till Sverige för journalister, distribuerar kataloger och deltar i mässor m.m. Bolagets presentation marknadsföringsresurserna visar att de beräkav uppgå till totalt 103 miljoner kronor 199394, varav 50 miljoner nas kronor utgörs bidrag från annat håll. Sveriges turistråd hade av 19911992 68 miljoner för marknadsföring, varav inte fullt 19 ca miljoner finansierades av näringen. Vad gäller bolagets omsättningsprognos beräknas bidragen från

Styrelsen för Sverigebilden svara för nästan 60 %, ca 70 miljoner kronor medan övriga bidrag uppgår till strax över 40 %, ca 50

miljoner kronor. De olika projekten och insatserna fmaniseras ofta både av de medel Styrelsen för Sverigebilden ställt till bolagets förfogande och av som medel från turistnäringen. Vad gäller mer allmänna presentationsprojekt bekostas merparten av de offentliga medlen medan mer specialinriktade insatser finansieras till övervägande del från annat håll.

8.2 Pågående projektförsöksverksamhet

Ett stort antal projekt eller försöksverksamheter inom turismområdet pågår eller planeras. Några dessa kan sägas vara av särskild av betydelse. Nedan beskrivs några projekt av nationell karaktär. Det bör dock framhållas att det förekommer många olika försöksprojekt lokal eller regional nivå.

Kulturdepartementet Kulturdepartementet stöder två kulturturism-projekt inom Europarådet. Ett Vikingaleder, och ger förslag på platser att besöka avser längs vikingamas farleder i Danmark, Norge, Sverige och Finland. Ett annat projekt rör HansalederHansastäder och har pekat ut ett stort antal Hansastäder i bl.a. Tyskland, Norge, Sverige och Danmark, som lämpliga för turism. Även Riksantikvarieämbetet är engagerat i de båda projekten.

Kulturism Svenska institutetSwedLine

Projektet syftar till att förbättra informationen Sverige om genom att bl.a. Svenska institutets faktablad och turistinformation föreslås produceras på CD-Rom-skivor vilka skall sändas till utlandsmyndigheter och Centre Culturel Suédois. Avsikten är att myndigheterna detta sätt skall kunna ge bättre samhälls- och turist- information till allmänheten. Tanken är att de informationssökande i framtiden själva skall kunna söka information skivan och även få uppgifterna utskrivna. Denna utveckling kommer att avlasta myndigheterna. Projektet har just startat och de första CD-ROM-skivorna kommer att sändas ut under 1994.

Länsmuseernas Publik och Profilprojekt

Länsmuseemas treåriga Publik- och Profilprojekt inleddes i juli 1992. Målet är att förtydliga länsmuseemas roll i den regionala utvecklingen, att förbättra informationen om och förstärka marknadsföringen - av länsmuseemas verksamheter, att öka kompetensen inom publikarbetet utbildning och - genom erfarenhetsutbyte, att förtydliga och föra ut informationen de regionala profilema - om och att öka publikströmmarna till museerna och andra sevärdheter och evenemang inom länsmuseemas ansvarsområden. Projektet verkar inom åtta områden, bl.a. marknadsföring, publicering, utbildning och försäljning. Projektet finansieras av kulturrådet, Landstingsförbundet, länsmuseema och Riksantikvarieämbetet. Hittills har man publicerat flera olika skrifter och rapporter. Det administreras hos Landstingsförbundet.

Svenska Musikfestivaler

Föreningen Svenska Musikfestivler arbetar med bl.a. erfarenhetsutbyte, information, marknadsföring och andra frågor av gemensamt

SOU 1994: 35

intresse för festivalarrangörer och publik. Föreningen ger årligen ut en katalog över musikfestivaler i Sverige i samarbete med Svenska och Stop Sweden. Rikskonserter Next I förra årets katalog som gavs ut på svenska, engelska, tyska och franska presenterades 28 musikfestivaler med bortåt 900 konserter engagerade över 3000 artister och musiker. Enligt uppgift som besöktes festivalerna av ca 256 000 och omsatte minst 50 miljoner kronor. Under sommaren 1993 ökade antalet utländska turister. Festivalerna genomfördes med 23 fasta medarbetare, dvs. i genomsnitt en per festival och drygt 1300 frivilliga. Föreningen Svenska Musikfestivaler har numera drygt 30 medlemmar i hela landet och omspänner musik från dragspel till opera. Gemensamt för alla festivaler är att de har sommaren som ram. Föreningen Svenska Musikfestivaler erhåller ett visst bidrag från kulturrådet och Svenska Rikskonserter.

8.3 Kommitténs överväganden och förslag

Utgångspunkter

I kommitténs uppdrag sägs: Kommittén bör utvärdera om kulturen tas till vara för att göra det attraktivt att resa i och till Sverige. Kommmittén bör överväga behovet av insatser och omprioriteringar inom kulturområdet med utgångspunkt i den efterfrågan som finns från den internationella turismen. Kulturevenemang, sevärdheter, museer och intressanta kulturmiljöer är viktiga för att ge turistresandet innehåll. Kommittén bör lämna förslag till de insatser den finner ändamålsenliga inom ramen för nuvarande resurser inom kulturområdet. Från olika håll har kritik mot den nuvarande organisationen av den statliga turismverksamheten framförts. Redan vid tillskapandet av den myndigheten, Styrelsen för Sverigebilden, och då dess uppgifter nya angavs förekom viss kritisk debatt. Kommitténs uppgift i dessa delar avser enbart skapandet av uppfattningar om Sverige som kulturland. I sitt arbete har kommittén haft kontakt med flera intressenter främst inom den del av turismen som finansieras av offentliga medel eller av offentliga och privata medel. Kommitténs uppgift har i och för sig inte varit att göra någon

K ulturism

analys av nuvarande organisation den statliga turismverksamheten, av dvs. den verksamhet som finansieras statliga medel. I kommitténs av uppdrag har heller ingått att bedöma hur uppgifterna för denna verksamhet angivits eller utförts. Å andra sidan det inte möjligt är att framföra synpunkter och förslag på kulturturism och uppfattningar om Sverige utan att uppmärksamma de organisatoriska förutsättningarna. Kommittén vill därför föreslå att organisationen den statliga av turismverksamheten ses över. Särskilt bör då uppmärksammas de behov av samverkan som ofta föreligger mellan turismens intressen och kulturlivet. Kommittén har noterat att något etablerat samarbete föreligger när det gäller den allmänna Sverigeinformation, vilket påpekats i översynen av Sverigeinformationen, Svenska Bilder, Ds 1993:72. Kommittén utgår från att detta förhållande i den proposition tas upp som torde presenteras med anledning översynen. av Vid kontakt med dem idag arbetar med de frågor som som tas upp i uppdraget har det framkommit att man under längre tid i turistbranschen diskuterat kulturturism och frågor i anslutning till detta begrepp. Det råder enighet att turismen kommer att öka och om att turisterna i ökad utsträckning kommer att söka sig till upplevelser av skilda slag. Kulturturismen bedöms därför vara av stort intresse. Det vanligaste motivet för resande till Sverige - och det som researrangörer särskilt framhåller är den svenska naturen. l detta begrepp förutsätts det svenska kulturlandskapet ingå. Vid bedömningar av kulturens attraktionskraft för resenärer utanför Sveriges gränser bör man räkna in såväl byggnader, stadsplanering, enstaka monument och miljöer t.ex. hällristningarna i Tanum, Läckö slott och de uppländska bruken t.ex. som evenemang lokala musikfestivaler, bygdespel och rockfestivalen i Hultsfred. Det synes dock inte föreligga några mätningar eller någon statistik som visar om dessa yttringar av kulturen medverkat till ökat resande i och till Sverige.

Broschyrer från Next Stop Sweden

I broschyrer som utarbetats av Next Stop Sweden för olika länder marknader förekommer ofta textavsnitt eller bilder kulturella om av

SOU 1994: 35

företeelser. l broschyrerna, 1993 och 1994 för den norska marknaden visar ungefär hälften bilderna ett kulturellt motiv, t.ex. slott, av kyrkor, bruksmiljöer, museiinteriörer, hällristningar, musikfestivaler och spelmansstämmor. Även ungefär hälften texterna om aktiviav och sevärdheter behandlar kulturella företeelser. teter, arrangemang Broschyren avsedd för den amerikanska marknaden 1993 har en något annorlunda uppläggning och en exakt jämförelse kan inte göras. I drag visar det sig dock att ungefär hälften av bilderna har grova anknytning till kultur. Av de olika textavsnitten längre artiklar kan omkring tredjedel hänföras till kultur. Av kortare punktupplysen ningar kan ungefär hälften relateras till kultur. Av bilderna i katalogerna för 1994 avseende Tyskland och Nederländerna visar mindre tiondel något kulturellt motiv. än en Redan denna enkla genomgång turistbroschyrer visar alltså att av kulturen i form t.ex. festivaler, stämmor, konserter, bygdespel, av hällristningar, byggnader och liknande används för att främja resandet till Sverige, att denna användning är mycket ojämn. Hur men framgångsrik satsningen kulturella turistmål eller evenemang varit kan för närvarande inte bedömas, då någon egentlig utvärdering ännu inte gjorts. Det kan i detta sammanhang också påpekas att i många broschyrer saknas uppgifter kulturella evenemang och instiom tutioner. Med utgångspunkt från de studier Styrelsen för Sverigebilden som genomfört förefaller det den svenska kulturen hittills varit som mycket okänd bland de intervjuade. Den spelar därför troligen inte heller någon större roll argument för att turister skall söka sig som hit.

Motiv för resande till Sverige

Styrelsen för Sverigebilden har genomfört en större enkätundersökning avseende motiven för resande till Sverige. Man har i tio länder frågat 11 000 personer om deras uppfattning av Sverige. Det ca visar sig föga överraskande att längre bort från Sverige man - bor, desto sämre är kunskaperna. Den vanligaste bilden Sverige är relaterad till uppfattningar om av den svenska naturen. I två länder, Finland och Storbritannien, nämns den svenska kulturen och den svenska historiska traditionen. I sitt

Kulturism

fortsatta arbete med att presentera Sverige har Styrelsen för Sverigebilden som ett av sina profilområden valt Kulturlandet - Sverige.

Utvärdering av kulturturism, exemplet Musik vid Siljan

En av de utvärderingar gjorts avseende kulturturism gäller som Musik vid Siljan där SIFO gjort publikundersökning. Liknande en undersökningar genomförs även andra håll i Sverige. Musik vid Siljan är ett evenemang som innehåller flera olika konserter i olika under dryg vecka. De olika genrer en arrangemangen, ett stort antal konserter och Bingsjöstämman, har sammanlagt ca 40 000 besökare. Då det totala antalet besökare beräknas till ca 12 900 personer innebär detta att varje deltar i flera olika person arrangemang.

I publikundersökningen beräknas att ungefär tredjedel de

en av 12 900 personerna kommer från Dalarna, medan ungefär fjärdeen del kommer från Stockholmsområdet. Ca 3 % de intervjuade är av bosatta utanför Sverige. Ungefär varannan intervjuperson hade tidigare besökt Musik vid Siljan. Den övervägande delen av publiken tycker om den musik som framförs. De anser också att motsvarade deras arrangemangen förväntningar. Förväntningarna omfattar allt från musikalisk njutning till möjlighet att själv delta. Ungefär tre fjärdedelar av de intervjuade att besöka Musik avser vid Siljan även nästa år. Kännedom om Musik vid Siljan får deltagarna i första hand av släkt och vänner. Rapporten tar även upp de besökandes matvanor. Ungefär 60 % av deltagarna inhandlar och lagar maten själv, medan 30 % äter på ca restaurangservering. I rapporten görs en uppskattning av hur mycket Musik vid pengar Siljan drar in. Man beräknar kostnaderna för mat, husrum och övrigt uppehälle till ca 17,9 miljoner kronor. Till detta belopp skall läggas biljettintäkterna, ca 1,4 miljoner. Sammantaget kan publiken vid Musik vid Siljan beräknas ha gett ett tillskott till Rättviks- och Leksandsområdet på cirka 19,3 miljoner. Det framgår däremot inte av rapporten vad Musik vid Siljan kostar.

SOU 1994: 35 Rapporten visar alltså att kulturturism kan generera ganska betydande inkomster till en tämligen begränsad ort eller region. Det framgår också, vilket naturligtvis är det viktigaste, att arrangemangen är uppskattade och att publikens förväntningar infriats. Rapporten kan inte användas som underlag för en mer generell bedömning i vilken utsträckning kulturen används för att göra det av attraktivt att resa i och till Sverige, dels därför att underlaget är ytterst begränsat endast tre procent besökarna kommer från andra av länder, dels därför att undersökningen inte strävat efter att få svar på denna fråga.

Kommitténs paneldebatt

Under Besöksforum Kunskapsstämma för besöksnäringen, Stock- holm 1993-11-24-25 deltog kommittén Kunskapstorget och kunde där informera om sin utredningsverksamhet och sina direktiv och uppgifter etc. I anslutning till Forum anordnade kommittén en paneldebatt kring kulturturism. I panelen deltog sju inbjudna gäster, debatten lockade än 70 personer varav flera deltog från golvet. mer Ett antal åtminstone relativt säkra slutsatser kan dras av debatten Ett redigerat referat av debatten bifogas i bilaga 3: Flera deltagare framhöll betydelsen av upplevelseturism. Kulturen kan spela en mycket stor roll för att tillgodose behov av upplevelser och av egen medverkan. Den svenska kulturen, kulturarvet och historien är relativt okända. Det medges att detta också gäller inom landet. Dessa element kan självfallet utnyttjas i marknadsföringen Sverige, det krävs då av men förbättrad kunskap hemma, nytt informationsmaterial och aktiva åtgärder. Vardagskulturen upplevs av många turister som särskilt intressant. Häri ingår främst speciella svenska företeelser i vardagslivet, t.ex. midsommarfirande och kräftkalas. Tillfälliga evenemang, festivaler etc. kan ge en ekonomisk bas för den reguljära kulturella verksamheten. Samtidigt uttrycktes farhågor att festivaler och jippon utarmar kulturutbudet, eftersom festivalkulturen kostar kan komma att tas från permanenta pengar som kulturinrättningar och verksamheter.

Kulturism

En central och även från andra håll bekräftad iakttagelse är att effektiv marknadsföring kräver långsiktighet dels i planeringen verksamheter som inträffar två år måste kunna beskrivas redan om nu dels i de praktiska åtgärderna. Broschyrer och kataloger måste föreligga och effektivt spridda minst halvår innan vara ett säsongen börjar. Evenemang och verksamheter måste vidare genomföras då turisterna kommer; institutionerna måste sina tider. anpassa Kulturinstitutionerna måste beakta de kommersiella villkor som branschen arbetar under, t.ex. erbjuda mängdrabatter för en grupp turister. I detta hänseende påtalades brister. Samtidigt goda gavs exempel på ett nära samarbete mellan reseföretag och kulturinstitutioner där båda parter dragit fördel samarbetet. av

Internationella erfarenheter

Ett ökat intresse för kulturturism kan noteras i flera länder. I den franska tidskriften La Gazette Officielle du Tourisme, november 1993 diskuteras turismen och kulturarvet. Det påpekas att kulturen

inte används i tillräcklig utsträckning för turismen, trots att Frankrike

som turistland förknippas med kultur. Endast 0,5 % kulturminnesav märken utnyttjas för turism. De minnesmärken är mest besökta som har än 400 000 besök år och utgör 70 % dem besöks. mer per av som Tillsammans utgör dessa dock bara 14 % kultunniljöerna. av I en större undersökning i Frankrike har bl.a. klassificerat de man kulturella byggnaderna i olika kategorier: religiösa byggnader, slott,

palats, byggnader av samtida arkitekter, konstmuseer, ekomuseer,

men även zoologiska trädgårdar etc. Man finner då att de kyrkliga byggnaderna har flest besök år, därefter kommer de per stora, samtida byggnadernakonstruktionerna, t.ex. Eiffeltornet, konstmuseer, minnesplatser och slagfält. Sist kommer ekomuseer, trädgårdar etc. Av sammanställningen framgår också att några få stjärnor attraherar ett mycket stort antal besökare, medan byggmerparten nader och liknande besöks av turister. Parisregionen attraherar flest besökare. I denna region finns också mer än 40 % av de byggnaderplatser besöks än 400 000 som av mer

personer.

I artikeln betonas vikten av att utnyttja det geografiska läget och kring någon särskilt attraktiv plats utveckla nät besökspunkter, ett av

SOU 1994: 35

helst längs vägarna i regionen. På sätt som i ett flipperspel är samma det antalet kontakter resultat. Man bör därför, vid varje kulsom ger turell plats, information nästa plats, och därigenom skapa detta ge om nät. På så sätt kan förlänga vistelsen i regionen. man pekas också på obalans: turisterna utnyttjar I rapporten en annan inte de olika möjligheter erbjuds till fullo, endast 15 % av som besökarna i Beaubourg Kulturhuset i Paris besöker det Moderna är beläget i byggnaden. I artikeln refereras olika museet som möjligheter förändra turisters beteenden, t.ex. genom att sänka att entréavgifterna. Rapporten påpekar att detta underutnyttjande är mycket vanligt förekommande. Artikeln avslutas med tio goda råd för att främja turism grundad på kultur, bl.a. föreslås utarbetar rabattkort gäller för att man som besök vid flera olika kulturella byggnader eller liknande, information på olika språk bör finnas tillgänglig, guider bör utbildas, mat och logi skilda slag bör finnas i regionen etc. av

EU:s synpunkter på kulturturism

Av material från EU framgår att hyser ett starkt intresse för man kulturturism. Denna form av upplevelseturism är en av de större

stöd från de olika fonderna se ovan kap. 4. Detta

mottagarna av ligger i linje med EU:s allmänna kultursatsningar, vilka i betydande utsträckning riktar sig mot bevarande av byggnadsarvet architectural heritage. Medlemsländerna kan erhålla bidrag från EU till

restaurering och återställande.

Kommitténs förslag

Enligt kommitténs mening är det inte möjligt att på grund av tillgängligt material dra någon bestämd slutsats eller i vilken utsträckom, ning, kulturen till för att främja resandet till Sverige. Den tid tas vara utredningen förfogat över har inte varit tillräcklig för man som skulle kunna, i regi, initiera en undersökning som skulle kunnat egen vetenskapliga resultat. Det framgår emellertid klart att kultur ge används ett argument i broschyrer, kataloger och liknande, även som

Kulturism

om den svenska naturen har givits dominerande utrymme i dessa skrifter. Det finns idag en allmän uppfattning att den globala turismen är en expanderande näringsgren. Det också att satsningar på kulturanses projekt kan vara lönsamma investeringar, att kultursatsningar kan generera inkomster och ge ett starkt bidrag till den lokala ekonomin. Kommittén vill understryka att satsningar på kulturturism inte får innebära att kulturlivet skall efter turistbranschens efteranpassas frågan. Tillfälliga festivaler och är värdefulla tillskott, evenemang men kan inte ersätta grundläggande kulturella satsningar lokal en och särpräglad kultur, uppbyggd efter den befolkningens behov. egna Däremot bör en produktiv samverkan kunna ske mellan kulturlivet och turistorganisationerna för att göra landets kultur och konstnärliga verksamhet mer känd och lättillgänglig. Det förefaller, som påpekats inte finnas någon ovan, mer genomarbetad bedömning, baserad svenska förhållanden, frågan i av vilken utsträckning satsningar kultur och turism kan god ge avkastning för en ort eller region. Mot denna bakgrund vill kommittén föreslå att man genomför ett kulturturismprojekt från början innefattar fortlöpande som en utvärdering av resultaten. Ett sådant projekt bör involvera samtliga intressenter nationella, regionala och lokala. Inriktningen - av en sådan satsning bestäms naturligtvis vilket område, region eller av företeelse som skall stödjas. I kommitténs diskussioner har olika förslag för ett sådant projekt förts fram. Ett stort antal objekt är lämpliga för större och som en pågående satsning har tagits Som exempel kan Ekoupp. nämnas museum Bergslagen, Hällristningarna i Tanum, Gotlands kyrkor, Glasriket, Karlskrona och Uppländska bruk. Alla dessa förslag är genuint svenska och visar olika sätt svensk kultur. Andra förslag av annan karaktär, men med tydlig svensk profil, är t.ex. projekt om arkitektur och stadsplanering, eller projekt baserade på svenska musikevenemang, författares miljöer eller liknande. Kommittén föreslår alltså att ett större kulturturismprojekt startas med syfte att få fler utländska turister till svensk kulturmiljö och en svenska kulturevenemang. Ett resultat ett sådant projekt skulle av vara att man härigenom får svenska erfarenheter genomarbetad av en

SOU 1994: 35

satsning. Då både kultur och turism genererar inkomster är det av vikt att få svenska erfarenheter av ett konkret projekt. stor En satsning på svensk kultur för att främja turismen bör innebära satsningar både kulturmiljö och evenemang. Projektet bör innebära satsning något genuint svenskt. På så sätt kan erfarenheter av en projektet med vissa anpassningar även användas vid senare satsningar i andra regioner eller andra företeelser. Projektet skall kontinuerligt kunna utvärderas. Det bör pågå under flera år. Marknadsföring turismprojekt kräver lång tid. Broschyrer och av kataloger bör tillgängliga under höstenvintern för att nästa års vara sommarturister skall tid att välja resmål. I många fall kan även ges ännu längre framförhållning nödvändig, t.ex. vid förhandlingar vara med researrangörer utomlands. Även denna anledning är det av viktigt projektet möjlighet att pågå under flera år. att ges Kommitténs diskussioner större satsning har i första hand om en rört Glasriket i Småland eller Vallonbruken i norra Uppland. Glasriket kallas den realtivt väletablerade turistregion i sydöstra sträcker sig fyra kommuner i Kalmar och Krono- Sverige som över bergs län och innehåller fjorton glasbruk varierande storlek. av Glaskonsten och dess utövare är den stora attraktionen i området för turisterna, regionen är också känd som den del av landet men varifrån den stora emigrationen till Nordamerika skedde. Under det året har planering startats för genomförandet av en årlig senaste musikfestival med utgångspunkt i den starka musiktradition som finns i regionen. Planeringen inrymmer fem delfestivaler, varav två sådana redan är etablerade; folkmusikfestival på Korrö och den årliga en elektronmusikfestivalen i Växjö. Kammarmusik, uppförandet av en nyskriven Glastrumpeten samt en blåsmusikfestival kommer opera tillföra Glasriket ett kulturellt evenemang av hög klass och föratt modligen öka dess attraktion. Glasriket marknadsförs idag organisation som bekostas av de av en fyra kommunerna, de fjorton glasbruken och de två länsstyrelserna. Musikfestivalen kommer också de båda landstingen och att engagera länsmusikstiftelserna. Det är ett glädjande tillskott till kulturturismen. Förutom att turismen ges ett nytt innehåll kommer festivalen att innebära ett utvidgat engagemang hos ideella och konstnärliga krafter i regionen. En sådan festival är också ett aktiverande av hela kultur-

K ulturism

livet. Förhoppningen är att idéer och erfarenheter kan spridas till andra turistregioner i landet. Kommittén har beslutat föreslå satsning på Vallonbruken i en Uppland. Som framgår pågår arbete med kulturturism med olika huvudmän och inriktning många håll i Sverige. Ett de projekt av som diskuterats under lång tid och där mycket bakgrundsarbetet av redan utförts behandlar V allonbruken i Uppland. Kulturrådet inledde 1989 tillsammans med länsstyrelsen utredett ningsarbete som dock inte ledde till någon sammanhållen satsning mer på denna miljö. Våren 1993 presenterades utvecklingsplan för en besöksnäringen i Vallonbruksområdet. Planen har utarbetats Uppav sala Turist och Kongress bilaga 5. I planen diskuteras både kulturella miljöer och föremål liksom även vanlig turism baserad mer tillgång till natur. Ett projekt avseende Vallonbruken kan därutöver sägas svara mot franska erfarenheter, t.ex. vikten att inom region lyfta fram av en flera föremål, att skapa ett nät. Projektet bör innehålla såväl kulturmiljöaspekter, dvs. uppbyggnad, och bevarande av befintliga miljöer, som evenemang, t.ex. konserter och utställningar. I utvecklingsplanen diskuteras även dessa frågor. Kommittén vill peka på möjligheten att i projektet involvera andra verksamheter med liknande inriktning inte alltför långt avstånd från Vallonbruken. Ekomuseum Bergslagen har naturlig anknyten ning genom bergshanteringen. I utvecklingsplanen för Vallonbruken föreslås bl.a. att Järnets informationscentrum utvecklas vilket hänger nära samman med Ekomuseum Bergslagens inriktning. Ett större projekt bör ledas regionalt, i första hand inom länsstyrelsen, medan företrädare för olika organ och organisationer t.ex. kulturrådet, Landstingsförbundet, Next Stop Sweden, Riksantikvarieämbetet, Styrelsen för Sverigebilden och Svenska institutet liksom regionala och kommunala bör i arbetet. organ engageras Vid diskussioner ett projekt denna karaktär har framkommit om av att resurser för en sådan satsning redan torde finnas, att de idag men är fördelade på olika poster och även används till andra verksamheter. De olika myndigheter och liknande idag disponerar som medel som kan tänkas avsättas till ett projekt gemensamt är t.ex. länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, Styrelsen för Sverige-bilden, Next Stop Sweden, Upplandsmuseet och Uppsala Hotell och Kongress.

SOU 1994: 35

Kostnaderna för projektet kan inte nu anges, vilket bl.a. beror omfattningen projektet måste bestämmas i ett senare skede. att av Möjligen är de också mindre betydelse eftersom det förefaller av finnas beredskap för sådan satsning redan idag. Ett av problemen en förefaller föra medel från skilda håll till en samvara att samman ordnad satsning. Som exempel kan nämnas att länsarbetsnämnden för 700 miljoner kronor för insatser i Uppland. närvarande disponerar ca I de två kommuner berörs förslaget om Vallonbruk, Tierp som av och Östhammar, disponeras årligen än 90 miljoner kronor. En mer borde kunna användas för olika insatser inom del av detta belopp projektet. Styrelsen för Sverigebilden utnyttjade endast ca 90 % av sitt anslag

för det första året. De outnyttjade ca tio miljoner kronor

resurserna borde kunna tillföras ett projekt av denna karaktär. Vid kontakter med tänkbara intressenter i ett sådant projekt bl.a. Riksantikvarieämbetet, Arbetsmarknadsstyrelsen, länsarbetsnämnden och länsstyrelsen i Uppsala län har tankar om ett förslag av denna

innebörd mötts av stort intresse.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. 1993:52

Det internationella perspektivet i kulturpolitiken

Dir. 1993:52

Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-13

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att göra en samlad bedömning av vilka följder som den ökade intemationaliseringen, främst Europaintegrationen, kan medföra inom kulturpolitiken.

Bakgrund Riksdagens kulturutskott har i sitt betänkande bet. 199293: KrU17 om övergripande kulturfrågor kommenterat regeringens direktiv dir.l993:24 för utredning kulturpolitikens inrikten om ning. Utskottet anförde därvid bl.a. följande. I enlighet med vad som anges i utredningsdirektiven är det angeläget att det sker en analys av vilka krav intemationaliseringen nya som kan komma att ställa kulturpolitiken. I första hand måste Europaperspektivet på kulturpolitiken förstärkas. Det kartläggningsarbete som tagits fram EG-området bör kunna utgöra grund för en en central del av utredningsarbetet. Utskottet hemställde bl.a. mot denna bakgrund parlamentaom en risk utredning om den intemationaliserade kulturen. Riksdagen biföll utskottets hemställan rskr. 1992932249.

SOU 1994: 35

Uppdraget

Det internationella utbytet i ett nordiskt, europeiskt eller globalt perspektiv innebär inte något principiellt nytt för kulturområdet. De verkar detta område har alltid behövt hålla de internationella som kanalerna öppna för att få impulser och därmed kunna utvecklas. nya Utvecklingen medieområdet har under senare år medfört ökade internationella kontakter och inneburit att allt fler upphovsmän och utövande konstnärer kommit att verka i en internationell miljö. Det europeiska integrationsarbetet medför emellertid att det internationella utbytet över gränserna kommer att öka. Svenska kulturskaoch svensk kultur kommer alltmer att befinna sig en internapare tionell marknad. Detta gäller både inflödet av verk och personer från utlandet, internationella inflytanden i Sverige och möjligheterna för företrädare för svensk kultur att göra sig gällande i Europa och andra Europaintegrationen torde också leda till intresdelar av världen. att för Sverige bland invånare i de övriga europeiska länderna set kommer att öka. En analys bör göras de nya krav den ökade internationaliseringav och framför allt Europaintegrationen ställer den svenska kulen turpolitiken. Dit hör både konsekvenserna av den internationaliserade marknaden kulturområdets olika delar och de mer direkta konsekvenser infogandet av EG:s regelverk i svenska författningar som direkt och indirekt har för kulturområdet. De nya möjligheter som erbjuds kulturlivet den utvidgade europeiska marknaden och genom deltagande i det kultursamarbete som kommer att byggas upp ett europeiskt plan bör redovisas. Mot denna bakgrund bör en kommitté med parlamentarisk sammansättning tillkallas för att göra en samlad bedömning av vilka följder den ökade intemationaliseringen, främst Europaintegrasom tionen, kan medföra inom kulturpolitiken. Kommittén bör utvärdera om kulturen tas till vara för att göra det attraktivt att resa i och till Sverige. Kommittén bör överväga behovet insatser och omprioriteringar inom kulturområdet med utgångsav punkt i den efterfrågan finns från den internationella turismen. som Kulturevenemang, sevärdheter, museer och intressanta kulturmiljöer är viktiga för turistresandet innehåll. Kommittén bör lämna att ge förslag till de insatser den finner ändamålsenliga inom ramen för nuvarande resurser inom kulturområdet.

Bilaga 1

Kommittén bör kunna utnyttja det kartläggningsarbete på som Kulturdepartementets initiativ har utförts bl.a. Statens kulturråd, av Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet konsekvenserna om för den svenska kulturpolitiken, kulturlivet och de svenska medierna EESav avtalet och ett svenskt medlemskap i EG. Kommittén bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv dir. 1984:5 till kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning, beaktande EG-aspekter dir. 1988:43 om av samt om att redovisa verksamhetens regionalpolitiska aspekter dir. 1992:50. Statens kulturråd samt i erforderlig utsträckning Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet samt kulturområdets övriga myndigheter och institutioner bör i den omfattning kommittén begär det tillhandahålla det expertstöd som kommittén behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Sådant stöd bör också kunna lämnas av Svenska institutet samt de offentliga organisationer verkar inom turistområdet. som Under arbetets gång bör kommittén inhämta de synpunkter som kan behövas från företrädare för kulturlivet och organisationer inom kulturområdet. Kommittén bör vid arbetets påbörjande och vidare under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredningsuppdraget bör redovisas senast i december 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en kommitté med högst ledamöter omfattad sex - av kommittéförordningen 1976:119 med uppdrag utreda frågan - att om kulturens internationalisering, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén. Vidare hemställer jag

SOU 1994: 35

regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudatt titelns anslag Utredningar m.1n.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

Kulturdepartementet

Bilaga 2

Europeiska insatser för den audiovisuella

industrin

Av Karl-Gunnar Lidström Regeringar och kulturskapare särskilt bland länderna inom den europeiska unionen har med ökande beslutsamhet sökt utveckla olika insatser för att skydda och främja ñlm- och TV-industrin sedan början av 1980-talet. Medan kultursamarbetet i stort är av relativt sent datum inom EU och formaliserat först genom Maastrichtavtalet har TV-området länge varit i centrum för intresset. Detta kan te sig naturligt med tanke utvecklingen för film och TV där några länder och företag fått allt större inflytande över produktion och distribution. Två händelser i december 1993 har aktualiserat de audiovisuella mediernas betydelse för att bevara den kulturella identiteten liksom för att skapa arbetstillfällen och stärka ekonomin. Ungefär samtidigt lade Europeiska kommissionens ordförande, Jacques Delors, fram en vitbok för EU:s ministerråd Growth, Competitiveness and om Employment och avslutades GATT General Agreement on Tariffs and Trade-förhandlingarna. I vitboken betonas vid sidan inforom mations- respektive bioteknologi AV-området som särskilt betydelsefullt för att höja Europas konkurrenskraft. I GATT-avtalet uteslöts film och TV franskt initiativ med hänvisning till deras avgörande värde för Europas kulturella mångfald och identitet.

1 Allmänt

För svenskt vidkommande har den statliga kulturpolitikens mål för bl.a. film och TV fastställts i 1974 års riksdagsbeslut. Det s.k. internationella delmålet behandlades i en senare utredning Sveriges om internationella informations- och kulturutbyte framlagd 1978. Den snabba och genomgripande utvecklingen AV-området kunde då endast skönjas. Trots senare revideringar och kompletteringar i avtal mellan statsmakterna och Sveriges Television härefter SVT respektive Filminstitutet synes de kulturpolitiska målen i stort endast ha tagits upp på ett principiellt plan.

SOU 1994: 35

Om det under 1970-talet i flera avseenden var för tidigt att dra slutsatser och mål för de audiovisuella mediernas utveckling sätta upp kan idag med visst fog hävda att det är för sent. Den tekniska utman vecklingen har skapat helt nya förutsättningar, vilkas praktiska konsekvenser för kulturskapare och konsumenter man visserligen kan Men ekonomiska, psykologiska, industriella, politiska och andra ana. faktorer kan alltjämt medföra överraskningar och försena eller förändra dagens tänkbara vidareutveckling. Införandet av s.k. digital teknik kan redan idag skapa utrymme för omkring 350 TV-kanaler i Europa, nära femfaldig ökning, och kan vara omkring 500 år nog en 2000. Men finns det tillräckling med program och publikintresse för sådan utveckling Finns det pengar att finansiera den en Film och TV kommer också att ingå i ett nytt samspel hos individerna. Framtidens nyckelord är multimedia och interaktivitet. Dagens skilda industrier kommer att smälta samman och ge konsumenterna helt valmöjligheter mellan program, tjänster och utnya rustning. Att denna utveckling i sin tur får konsekvenser för kulturskapare i vid bemärkelse är självklart. Något av detta kommer att tas i ett avslutande avsnitt. Men i huvudsak behandlas här de euroupp peiska insatserna för film och TV.

2 Historik

I slutet 1970-talet uppmärksammade politiker och kulturskapare i av Europa risken för att den traditionella kontrollen över etermedia skulle upphöra med införande av satellit- och kabeldistribution. Man fruktade, särskilt från fransk sida, att den europeiska kulturen skulle cocakoloniseras och dränkas i massproducerade evighetsprogram av typ Dallas. Språk skulle dö ut, traditioner försvinna, kvalitet och mångfald duka under för amerikanska profitintressen och the American of life. I november 1981 utsåg den just tillträdde way franske presidenten, François Mitterrand, en särskild förhandlare för att bland europeiska länder försöka skapa en samverkansstruktur kring lespace européen audiovisuel. De ursprungliga reaktionerna kännetecknades av en vilja till föroch protektionism, särskilt bland EU-länderna. Men frågor om svar spridning TV-program togs snart upp i flera internationella och av nationella sammanhang, så och i Sverige. Olika aspekter disäven av

Bilaga 2

kuterades i bl.a. Förenta Nationerna FN, Internationella Tele Unionen ITU, Internationella arbetsorganisationen ILO, UNESCO, Europarådet, dåvarande EG, och Nordiska Rådet. I Norden det var dock endast Danmark som hade möjlighet till samråd och diskussion inom EG. I FN och UNESCO dominerades medlemsländernas debatt poliav tiska frågor rörande införandet av en internationell informationsny ordning. I dagens perspektiv efter bl.a. GATT-förhandlingarna kan man konstatera att USA redan vid denna tid i början 1980-talet av anklagade Europa liksom u-länderna för vilja till protektionism, - då man sökte främja kulturell identitet. I Europarådet och EG koncentrerade medlemsländerna intresset först till att utarbeta regelsystem för gränsöverskridangemensamma

de TV-program. Ånyo hade Frankrike pådrivande roll även

en om också Sverige och övriga nordiska länder tog en del viktiga initiativ i Europarådet. Syftet var att inom given krets europeiska länder en enas om de villkor på vilka TV-program skulle få spridas mellan länderna. Den lösa samverkansstruktur som Frankrike ursprungligen föreslagit blev aldrig verklighet. Men flera andra franska initiativ har utvecklats i de europeiska samarbetsorganen. Till dem hör produken tionsfond inom Europarådet, EURIMAGES, omfattande stödproett gram för film och TV inom EGEU, MEDIA 95, ett västeuropeiskt program för bl.a. utveckling av högupplösnings-TV, EUREKA, och ett alleuropeiskt Samarbetsprogram för att främja den audiovisuella industrin, AUDIOVISUELLA EUREKA. Sedan början av 1993 medverkar Sverige i samtliga dessa program. I Norden har vidare skapats ytterligare stöd- och samarbets-program inom AV-området. Dit hör nordisk TV-fond, den nordiska en film- och TV-fonden, och ett för främja kort- och dokuprogram att mentärfilm, Filmkontakt Nord. Norges kulturminister har tagit initiativ till ett nordiskt filmpris, nordiska Amanda, först utdelat vid den internationella filmfestivalen i Haugesund i augusti 1993. De nordiska statsministrarna har dessutom låtit utreda förutsättningarna för ett nordiskt TV-utbyte via satellit, Nordstjäman.

SOU 1994: 35

3 De europeiska stödinsatsema

Såväl inom inom Europarådet har medlemsländerna sökt EU som skapa insatser för att främja det europeiska AV-omgemensamma rådet med regelsystem, teknikstöd och bidragsprogram. Europarådets verksamhet teknikområdet är dock begränsad till utbildning och information. År 1989 öppnades Europarådets konvention gränsöverskridanom de TV för undertecknande och några månader senare antogs E Uzs direktiv TV gränser. Dessa texter är i stora delar identiska om utan och inför regler för TV-sändningars innehåll beträffande särskilt våldsskildringar, rashets och pornografi, reklam, sponsring samt rätt till genmäle. EU:s direktiv trädde i kraft i början av 1992 och har infogats i svensk lagstiftning. Konventionen trädde i kraft 1993. I Norden har Norge ratiñcierat den, medan Sverige tills vidare avstått. Inom EU planeras revidering direktivet under våren 1994. en av Det är direktivet och inte konventionen som bl.a. anger vissa normer för omfattningen europeiska program i TV-utbudet kvotering. av Genom AV-området uteslöts från GATT-avtalet kan sådana noratt för kvotering kvarstå, de önskvärda av regeringar och mer om anses kulturskapare. Den planerade översynen har således betydelse för Sverige. Av särskilt intresse är vidare direktivets föreskrift att en andel på sändningstid eller programbudget skall anslås för fri- 10 procent av stående producenter. EUzs TV-direktiv ingår i en numera omfattande struktur av anoch planerade regelsystem. Flera direktiv beräknas träda i tagna nya kraft i januari 1995, vilkas konsekvenser för svenska kulturskapare bör analyseras. Efter många års arbete föreligger nu ett direktiv om

harmonisering av upphovsrättsreglerna i Europa. Det kännetecknas av

kompromissformulering mellan kontinentaleuropeisk uppfattning en upphovsmannens rätt till sitt verk byggd på särskilt fransk lagom stiftning och nordeuropeiskanglosaxisk syn, som bl.a. ger en mer producenter m.fl. vissa rättigheter. Några viktiga EU-länder har röstat emot denna kompromiss Luxembourg, Nederländerna och Portugal eller avstått Irland, vilket kan försvaga direktivets praktiska betydelse i framtiden. I januari 1995 skall vidare ett direktiv om upphovsrätt vid överföring via satellit och kabel vara i kraft liksom ett beslut av EU:s

Bilaga 2

ministerråd vara genomfört att medlemsländerna skall ha tillträtt de s.k. Bern- och Romkonventionerna om upphovsrätt. Den 1 juli i år skall ett direktiv om rättigheter vid videouthyrning infört i vara nationell lagstiftning. Slutligen förmodas Europeiska kommissionen lägga fram ett direktivförslag privatkopiering ljud- och bildom av inspelningar under våren. Det har tidigare flera länder stoppats av men läget bedöms ha ändrats efter bl.a. GATT-förhandlingarna. Utöver dessa regelsystem inom Europarådet och EU har redan som översiktligt nämnts också olika stödprogram för att stärka Europas audiovisuella industri tillkommit. Av särskild betydelse för svenska kulturskapare är EURIMAGES, MEDIA 95 OCH AUDIOVISUELLA EUREKA. EURIMAGES är en frivillig produktionsfond för främst lång spelfilm upprättad genom ett särskilt avtal inom Europarådet. Fonden disponerar över ca 150 miljoner FFår och har sedan några månader 24 medlemmar, inklusive alla nordiska länder. Under förra året sökte flera länder inom Öst- och Centraleuropa medlemskap i denna fond. Flera svenska och nordiska produktioner har fått stöd från EURIMAGES. I samband med en utvärdering MEDIA 95 under av 1993 har dessutom närmare samverkan skapats mellan dessa program

för distribution av europeisk film se vidare nedan.

MEDIA 95 är ett 5-årigt ramprogram med ursprungligen 200 MECU till förfogande för att stödja europeisk ñlm- och TV-industri. Idag omfattar det 19 delprogram som avser att förbättra distributionen av europeiska verk och produktionsvillkoren, att stimulera av nya investeringsformer, öka yrkeskunnandet, stödja utvecklingen av AV-media i s.k. små länder länder med liten egen produktionskapacitet ocheller begränsad geografisk eller språklig täckning samt att samverka med AUDIOVISUELLA EUREKA. Utöver de ursprungliga 12 EU-länderna har EFTA-länderna kunnat bli medlemmar av MEDIA 95 genom AUDIOVISUELLA EUREKA och EES-avtalet sedan 1 juli 1992. Likaså har Ungern blivit medlem genom EUREKA. Medan Schweiz beslöt att omdedelbart ansluta sig till samtliga dåvarande delprogram valde Finland och Island att in i endast några av dem och Norge, Sverige och Österrike att avvakta. När det visade sig att EES-avtalets godkännande skulle försenas de omförgenom handlingar, som Schweiz nej till avtalet i folkomröstning hösten en 1992 medförde, anslöt sig även de senare till MEDIA 95 och AUDIO- 223

SOU 1994: 35

VISUELLA EUREKA. Schweiz tvingades samtidigt att lämna detta program. Av särskilt intresse för konstnärligt yrkesverksamma i Sverige är de media desks inrättats i alla medlemsländer för att sprida insom formation och bistå med kontakter för t.ex. samproduktioner. I Sverige har ansvaret för denna verksamhet lagts Filminstitutet Lasse Svanberg. Dessa desks skall i mån av tid och möjlighet inte endast bevaka EU:s verksamhet utan också EURIMAGES och AUDIOVISUELLA EUREKA. Med aktivt bistånd från Danmarks media desk Sören Stevns har kort tid ett betydande och effektivt nordiskt samarbete byggts upp. Efter utvärderingen MEDIA 95 förra året kommer nu en överav programmet att genomföras för att dra upp riktlinjerna för syn av dess eventuella fortsättning efter 1995. Inom kommissionen bedömer behovet ytterligare medel före 5-årsperiodens utgång till 30 man av MECU för att bibehålla nuvarande ambitionsnivå. Det råder delade meningar mellan medlemsländerna och i de olika beslutsorganen inom EU ministerrådet, parlamentet och kommission om detta behov och hur det skall mötas. Därtill kommer att Kommissionen beslutat om föreslå att gällande regler för BETA-ländernas medverkan i MEDIA 95 skall över. Det finns en risk att dessa villkor kan komma att ses försämras. Här skulle troligen endast fullt medlemskap i EU kunna säkerställa likvärdiga villkor för EU- och EFTA-länderna i fortsättningen. Till skillnad från EURIMAGES och MEDIA 95 förfogar AUDIO- VIS UELLA EUREKA inte över egna fonder. Det är ett system för stöd och samarbete i Europa i syfte att stärka film- och TV-industrins konkurrenskraft med idag 33 medlemsländer samt Europeiska kommissionen och Europarådet. Initiativet till programmets tillkomst togs Frankrikes president, François Mitterrand, och Kommissionens av president, Jacques Delors, för att söka vidga det europeiska samarbetet AV-området till största möjliga antal länder. Till grund för denna nätverksidé låg överläggningar mellan drygt 350 europeiska kulturskapare vid les Assises de l Audiovisuel i Paris i oktober 1989. AUDIOVISUELLA EUREKA söker genom sina kontakter i medlemsländerna, främst de s.k. nationella koordinatörerna i Sverige Göran Lannegren, kulturdepartementet, att bistå kulturskapare att 224 finna de informationer och personer de behöver för att bygga upp

Bilaga 2

samarbetsstrukturer eller genomföra samproduktioner. Sedan juli 1990 har omkring 80 olika sådana projekt satts igång, däribland samarbete med Filmkontakt Nord. Hittills har programmet mest kunnat ge bistånd i form av information, PR och personkontakter. En del finansiellt stöd har också tagits fram, särskilt från Finland för bl.a. expertmöten, Frankrike för del länder i Öst- och Centralatt ge en europa möjlighet att medverka i några delprogrammen inom av MEDIA 95 och Kommissionen. Vid den första stora multimediamässan i Europa, MILIA i Cannes i januari 1994, presenterades genom EUREKA bl.a. ett utbildningsprojekt från SVT, Light Studio, för intresserade köpare och andra kunder. Sannolikt kommer projektet också att användas vid European Film College i Ebeltoft. Genom sitt kontaktnät utanför EU-ländema har EUREKA också ombetts att samverka med olika inom Kommissionen och program MEDIA 95 för att bidra med uppgifter till kataloger och liknande. Exempelvis kommer VISION 1250, har haft EU:s uppdrag att som

främja högupplösnings-TV i Europa, och EUREKA att under 1994 ta

fram den första elektroniska katalogen CD-ROM över all europeisk HD-produktion, oavsett standard, sedan 1991. Tillsammans med MAP TV, ett delprogram inom MEDIA 95 för att bevara och utveckla europeiska filmarkivs material, kommer en första inventering över europeiska filmarkiv att publiceras. Ett investeringsprogram inom MEDIA 95, EuroMediaGuarantee, har EUREKA kunnat genom bygga ut kontakter med ñnansieringsinstitutioner utanför EU. Genom AUDIOVISUELLA EUREKA har skapats ett European Audiovisual Observatory med juridisk anknytning till Europarådet. Denna institution skall främja en ökad insikt i marknadsförhållandena i Europa bl.a. genom samverkan med specialiserade institutioner för att bedöma de juridiska, ekonomiska och praktiska faktorer som gäller i enskilda fall och ge upplysningar till industrin. AUDIOVISUELLA EUREKA fungerar således i betydande utsträckning som en bro mellan Europas olika länder och AV-industrier. Som ett led i denna verksamhet studeras f.n. möjligheterna att skapa bredare strukturer och nya finansieringsforrner för distribution av europeisk film. Inom MEDIA 95 finns ett par delprogram för att främja filmdistribution, Europa Cinéma och MEDIASALLES. EURIMAGES har inlett ett samarbete med Europa Cinéma för att vidga kretsen av deltagarländer från 18 12 EU- och 5 EFTAländer samt Ungern till 24 främst Centraleuropa och östra Medelhavet. 225

SOU 1994: 35

Om arbetet inom AUDIOVISUELLA EUREKA lyckas skulle ytterligare nio länder i Öst- och Centraleuropa, inklusive Ryssland kunna delta. Sådana former för vidgat samarbete och kompletterande insatskulle kunna ha betydande värde för spridningen av europeisk ser film. I det korta perspektivet bör dock inte räkna med några nya man intäkter av större omfattning.

4 GATT-förhandlingarna

De intensiva förhandlingarna mellan USA och EU-länderna via Kommissionen liksom med de övriga länderna slutade med att AVområdet i sett undantogs från GATT-avtalet. Dock omfattas till stort exempel telekommunikationer och upphovsrätt av avtalet för tjänsteområdet, GATS, dvs General Agreement on Trading in Services. I korthet innebär det att existerande stödsystem och regler i Europa kan behållas och former införas för att främja europeisk AVäven nya industri. Ã andra sidan har USA frihet bilaterala förhandatt ta upp lingar med länder i Europa och eller EU i framtiden. Resultatet väckte ursprungligen stor bitterhet både bland förhandlare och filmföreträdare i USA och olika uttalanden om straffåtgärder har förekommit. I första hand är det kvoteringsreglema för visning europeisk produktion upplevs som handelshinder. av som Från amerikansk sida hävdar man vidare att den europeiska synen innebär intrång i människornas möjligheter att själva avgöra vad de vill via TV eller på bio, det är således också fråga om infonnase tionsfriheten. Den europeiska positionen, som främst utvecklats av Frankrikes såväl tidigare som nuvarande regering, betonar i första hand filmens och televisionens betydelse för att bevara och utveckla den kulturella mångfalden och identiteten i Europa. Även från europeisk sida erkänner dock numera AV-områdets ekonomiska man betydelse med hänvisning till bl.a. dels den klara brist balans som råder i nuvarande utbyte mellan EU och USA, dels den stora del av den ökande marknaden i Europa som tillfaller USA. I Europeisk kommissionens vitbok har alltså konstaterats att AVmarknaden inom EU-området är av de snabbast växande i världen. en Idag ökar den med 6% årligen och USA har hittills tjänat mest j denna tillväxt. Försäljningen har ökat från 330 miljoner dollar 1984 till 3,6 miljarder dollar 1992. EU-ländernas underskott uppgick det

Bilaga 2

året till 3,5 miljarder dollar. 1991 gick nästan 77% av den amerikanska exporten till Europa varav 60% till EU. Andra uppgifter har hävdat att Europas andel försäljning till av USA utgör omkring 1% och att hela världen delar på 2% den av amerikanska marknaden. Enligt i olika tidskrifter återgivna GATT-källor fördelningen var 1991

Detta år skulle Europas totala försäljning till den amerikanska marknaden ha uppgått tillh247 miljoner dollar och USA:s till Europa till 3 782 miljoner dollar. Även GATT-förhandlingama kan sägas ha bevarat om status quo inom EU finns det anledning att tveka om i vilken utsträckning nuvarande stödsystem kommer att vara effektiva i framtiden. Amerikanska och japanska intressen har skaffat sig kontroll över en stor del av världens programvara och bygger för närvarande ut sina distributionsstrukturer. Från amerikansk sida betraktas Europa inte längre enbart som en plats att sälja Hollywoodprodukter till. Stora företag som Time Warner, Turner Broadcasting, Viacom, Walt Disney, General Electric och NBC ökar sina investeringar snabbt i den europeiska TV-industrin. Europa behöver pengar och teknisk kunskap. Olika typer av samverkansprojekt växer fram. Ett av Frankrikes mest framgångsrika TV-programföretag, Hamster Productions, ägs exempelvis enligt uppgift till en tredjedel av Capital Cities ABC. Under ett par månader har två gigantiska bolag förhandlat om samgående, Bell Atlantic och Tele-Communications Inc. TCI till en summa av 30 miljarder dollar. Avsikten var att öppna programdistribution via telefon och kabel och lägga grunden för en multimediaindustri i linje med president Clintons planer en electronic super highway. För tillfället har förhandlingarna avbrutits, men exemplet visar vilka krafter det handlar om.

SOU 1994: 35

5 År 2000 och sedan

I snart 15 år har västeuropeiska länder försökt att nationell och europeisk nivå skapa regler och stödsystem för att bevara en kulturell mångfald och öka konkurrenskapaciteten AV-området. Efterhand har de olika strukturerna funnit former för samverkan och komplettering. Samtidigt har de yttre förutsättningarna förändrats på ett dramatiskt vis. Här nedan ges vissa med nödvändighet osäkra och begränsade iakttagelser och kommentarer till den framtida miljö i vilken kulturskapare i Sverige lär ha att verka. Enligt EU:s vitbok, och många andra bedömningar, kommer dagens och morgondagens generationer att byta arbete flera gånger under sin livstid och dessutom att ha en betydligt mindre tid av livet fyllt arbete i nuvarande mening. Vitboken talar om en minskning av från omkring 75 000 timmar till kanske 40 000 i genomsnitt för en individ i Europa. Andra rapporter understryker att medan arbetsveckan går ned till 30-35 timmar och antalet arbetsår kan sjunka till 35 så ökar tiden för barndom och studier något till 20 år och tiden för livet efter pensionering till 25 år. Dessa förändringar av människors livsvillkor i Europa kommer rimligtvis att få betydelsefulla konsekvenser för kulturlivet i stort liksom för all fritidsverksamhet. Sannolikt leder det till ökande behov av också film- och TV-underhållning. Samtidigt har den största ökningen av nya programkanaler skett

genom privatñnansierad verksamhet, reklam, betal-TV m.m. Ett par

studier om utvecklingen i England under 1992 tyder att biogåendet är väg att bli en klassfråga. Moderna teatrar med restauranger, butiker, discotek etc. lockar den mer välbetalda och välutbildade delen av befolkningen. Unga, sjuka, gamla, arbetslösa stannar därhemma och TV. Är detta utveckling, kan konstaemot ser en som teras i fler länder och över en längre tid, lär den få effekter för den framtida finansieringen av TV. På vilket sätt det sker är det ännu för tidigt att bedöma. Traditionella kabelsystem har vanligtvis kapacitet för omkring 30 s.k. analoga kanaler. Digital kompression kan öka antalet till 120. Det tidigare nämnda amerikanska företaget, TCI, kommer att kunna leverera 500 kanaler med digital teknik 1995. Tyska televerket, Bundespost Telecom, har utarbetat ett system som kan ge 48 till 120 kanaler via dess nät 1995. I Sverige där ungefär 50 procent av hus-

Bilaga 2

hållen har kabel men över 90 procent har telefon kan film- och videodistribution via telenätet bli av stor betydelse. Den nya digitaltekniken har gjort samverkan mellan kabel- och telefonföretag praktisk möjlig och ekonomiskt lönsam. De TVnya kanalerna kommer att söka dela upp marknaden, pröva nya programinriktningar och införa olika former av betalning och inkomst. En privatperson i Sverige kan per telefon direkt beställa ett TV-program från t.ex. USA, som spelas upp efter några minuter. En konsekvens av denna utveckling är att kvotering av europeiska program blir i praktiken meningslös. Vem kan ges rätt, och med vilka metoder, att kontrollera vad enskilda människor tittar på Skall röd en skylt på skärmen markera att man Överskridit kvoten för utländska program Antalet europeiska TV-hushåll beräknas uppgå till 175 miljoner bortsett från det tidigare Sovjetunionen. Av dessa kan idag endast omkring 45 miljoner ta emot satellit- eller kabelsändningar. Företag so1n sprider program via satellit och kabel ocheller telenät är vanligen reklamfinansierade. De allmännyttiga TV-företagen med ansvar för att nå största möjliga andel av befolkningen utnyttjar däremot alltjämt marknät. Det är dessa som enligt avtal e.l. har det största ansvaret för att utnyttja nationell produktion. För dem kommer det sannolikt att dröja innan de kan använda modern teknik, eftersom antalet frekvenser är begränsat och knappast kan ändras innan flertalet av tittarna har mottagningsmöjlighet för den nya tekniken. I framtidens multimediavärld, som är väg att träda in i de europeiska hemmen, har dagens olika AV-industrier gått samman: film och TV producerar dataindustrin manipulerar dem, program, telekommunikationerna distribuerar dem och elektronikindustrin tar fram apparaterna. Den kontrollerar dessa industrier, och desssom utom andra medier som tidningar och reklamföretag, får ett avgörande inflytande över människors vardag. För att visa storleksordningen av de summor det handlar om kan som exempel nämnas att enligt tidskriften Screen Finance betalade euopeiska tittare år 1992 över 20 miljarder kronor för betal-TV. Idag tycks endast amerikanska och japanska företag kunna finna tillräckliga resurser för de investeringar som blivit nödvändiga. Det finns dock en del intressenter i Ostasien, Australien, England, Frankrike och Tyskland som också är med i spelet.

SOU 1994: 35

Människornas livsvillkor och teknikens möjligheter kommer att genomgå väsentliga förändringar. Detta gäller idag främst för Väst- Japan och Nordamerika. Samtidigt har med olika mer eller europa, mindre legala metoder privata intressenter inte minst från USA, de marknader uppstått de åren i Öst- och trängt in nya som senaste Centraleuropa. Redan förmärks Övermättnad i dessa länder inför en film- och TV-invasion hotar traditioner, språk och kultur. en som Men där har ännu inte hunnit förbi den mer traditionella AVman industrins förutsättningar. Kommissionen inlett berör inte enbart fortsätt- Den översyn som ningen MEDIA-programmet utan skall i stort sett ta upp utveckav lingen hela det audiovisuella området. En expertgrupp har tillsatts för att lägga fram förslag under februari 1994. Genom ett frågeformulär har olika yrkesorganisationer, medlemmarna av MEDIA 95 institutioner kontaktats för synpunkter vid och en del andra berörda tidpunkt. I Frankrike bereds de en interrninisteriell arbetssamma av På grundval detta material kommer Kommissionen att grupp. av diskussionen i EU-parlamentet och ministerutarbeta en vitbok för rådet. Vitboken skall också, enligt nuvarande planer, behandlas i en av Kommissionen planerad Audiovisuell konferens i maj. Till denna kommer experter från även icke EU-medlemmar att inbjudas, vilket bl.a. Sverige möjlighet att delta i diskussionen om efter GATT. ger Slutligen den grekiska kulturministern att hålla två kulturmiavser nistermöten under Greklands ordförandeskap i EU, första halvåret 1994, ett informellt i slutet april ägnat film- och TV-utveckav lingen och ett officiellt i mitten juni för allmänna kulturfrågor. av Inte bara inom EU har anledning att ställa sig frågan om de man nuvarande insatserna i Europa för den audiovisuella industrin är tillräckliga eller anpassade för att möta framtiden. Få europeiska ens har idag ett klart politiskt mandat att söka samordna inforprogram mation, och kunskap för att engagera kulturskapare och resurser experter i det Europa och därmed öppna marknader, skapa samnya arbetsmöjligheter och personkontakter. Utvecklingen av ge nya MEDIA 95 tycks f.n. snarast mot att skärpa kraven för samarbetet med länderna utanför EU. EURIMAGES är genom sin konstruktion som frivillig fond öppet för dessa länder men ställer krav egna ekonomiska insatser kan lägga hinder i vägen. AUDIOVISUsom 230 ELLA EUREKA har mandat men saknar ekonomiska resurser. För

Bilaga 2

svenska kulturskapare kunde här finnas intressanta möjligheter till samarbete. För att dessa skall kunna tas till vara krävs dock såväl samverkan med myndigheter i Sverige som med politiska och yrkesverksamma intressenter inom och utom EU. Redan detta är en besvärlig uppgift för en normal kulturskapare. När därtill kommer att reglerna, t.ex. för hur programmen kan komplettera varandra, vad som skall lämnas i en ansökan eller för ansökningstider, skiljer sig från varje program inom MEDIA 95 således 19 delprogram, för främst produktionsstöd men också i vissa fall distributionsstöd EURlMAGES och dessutom AUDIOVISUELLA EUREKA minskar detta naturligtvis effektiviteten av existerande insatser. Vid sidan om de europeiska programmen finns dessutom ett flertal omfattande stödformer i Europa på lokal t.ex. i Bayern eller Nordrhein-Westfalen i Tyskland, nationell t.ex. Frankrike och regional nivå t.ex. den nordiska film- och TV-fonden. Enligt del en uppskattningar skulle mellan 5 och 7 miljarder kronor stå till förfogande i Europa för olika former av stöd årligen. Bland dem finns exempelvis fransk fond för samarbete med Öst- och Centralen europa. Den nordiska fonden står öppen för samverkan med andra länder. Vem kan i Sverige ge besked om liknande villkor för andra lokala, nationella eller regionala fonder

Personliga förslag Det förefaller idag behövas initiativ i Sverige på flera nivåer för att bättra utnyttja existerande regler och stödprogram: Ökad kunskap och spridning av denna kunskap om vad som faktiskt finns tillgängligt. Kanske skulle denna uppgift kunna ges till media desk vid Filminstitutet. Ökade kommer att kräresurser vas för att bevaka området och ge en effektiv service. 2. En planering inför diskussionen inom EU. Utredningsarbetet som inletts inom Kommissionen är mycket ambitiöst och det kan finnas anledning att ifrågasätta om tidtabellen kan hållas. Samtidigit kommer sannolikt en del viktiga person- och andra förändringar att inträffa efter sommaren, vilket pressar arbetet. Sverige bör utnyttja de möjligheter som erbjuds att föra fram synpunkter och

SOU 1994: 35

förslag om den audiovisuella industrins behov och förutsättningar alla de kanaler som finns och kan skapas i nuvarande genom situation. Bättre utnyttjande av svenska och nordiska initiativ. Hit hör exempelvis det nordiska filmpris, som instiftats norskt förslag. I ett europeiskt perspektiv förefaller detta kunna ge intressanta förutsättningar för att skapa ökad uppmärksamhet för nordisk produktion. Likaså förefaller möjligheten att låta Filmkontakt Nord få en mer aktiv roll i att främja och sälja nordisk kort- och dokumentärfilm ett för svenska kulturskapare intressant initiativ. vara Ökad satsning samarbetskontakter i Europa. För att stödja nordisk film söker AUDIOVISUELLA EUREKA exempelvis främja den nordiska filmfestivalen i Rouen och de nordiska filmdagarna i Lübeck. I Norden kunde man visa större intresse för andra nordiska och europeiska länders initiativ såsom den danska satsningen europeisk filmhögskola i Ebeltoft och det en franska projektet att skapa ett europeiskt alternativ till CNN, Euronews, idag främst stött av Kommissionen, Belgien, Finland, Frankrike, Italien och Spanien. En bred diskussion bland alla intressenter om vad den framtida utvecklingen erbjuder och vilka gemensamma europeiska insatser kan krävas. Dagens program är långt ifrån tillräckliga och som sannolikt inte heller längre helt lämpade att bistå kulturskapama i att förstå och ha resurser nog att möta möjligheterna i tid.

Bilaga 3

Kulturprogram inom

EU

Kultursatsningarna inom EU är inriktade fyra huvudområden. Inom dessa områden kan företag eller organisationer personer, erhålla stöd och bidrag för projekt av olika slag. I vissa fall har unionen valt att instifta priser eller utmärkelser för att uppmuntra och inspirera medlemsländerna till särskilda kultursatsningar inom vissa områden.

l Program för bevarandet det europeiska

av

kulturarvet

a Sedan 1983 har gemenskapen delat ut särskilda bidrag för projekt

med syfte att bevara det europeiska kulturarvet i form arkitekav tur och stadsbyggnad. Syftet med är att uppmuntra programmen medlemsländerna att bevara och skydda historiska byggnader och sitt arkitektoriska kulturarv. Gemenskapen erbjuder årligen samfinansiering renoveringar av eller konservatorsinsatser inom ett särskilt temaområde. Bidrag till projekt av denna typ kan sökas enskilda nationella av personer, och regionala organisationer eller myndigheter, dessa kan erhålla upp till 150 000 ECU l 350 000 SEK per projekt, högst 25% av de totala renoveringskonserveringskostnadema. b Sedan 1983 har gemenskapen på inrådan Europaparlamentet av bidragit till renovering av särskilt värdefulla europeiska monument, historiska platser och sevärdigheter. c För att bevara kulturarvet görs särskilda insatser för att utveckla restaureringskonsten. Varje år erhåller en rad internationellt erkända institutioner för konservering och restaurering bidrag för att ge yrkesverksamma och studerande möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper inom ämnet. d Gemenskapen utfärdar även stöd och bidrag till konferenser, seminarier, utställningar och andra evenemang som berör kulturarvet. Dessa åtgärder syftar att göra de europeiska invånarna, särskilt de yngre, mer medvetna om det gemensamma kulturarvet.

SOU 1994: 35

2 Böcker och läsning

Ett gemenskapens huvudmål inom kulturområdet är att öka spridav ningen och bevarandet av det europeiska kulturarvet i form :v det skrivna ordet.

a Kommissionen har ställt samman en beskrivning över förfittares

och översättares sociala och rättsliga situation i medlemsländema. Syftet är att informera den upphovsrättsliga utvecklingen i om olika länder. Sammanställningen innehåller även adresser t:ll förlag och organisationer för litterärt verksamma. b I detta ingår också insatser för att skapa ett gemensamt program system för statistiska sammanställningar inom litteraturområdet.

c Varje år utdelas Europeiska Litteratur- och Översättarpris.

d Sedan 1983 utdelar Kommissionen stipendier för utbildning av översättare. För närvarande erhåller fem utbildningsinstitutioner stöd under detta program.

e Böcker och läsning bidrar till ökad medvetenhet och spelar sam-

tidigt väsentlig roll i att sprida kunskap om det europeiska en kulturinnehållets bredd. Gemenskapen har därför startat en kameuropeiska kampanjen skall panj om böcker och läsning. Den komplettera nationella kampanjer med ett europeisk perspektiv. f Inom EU finns även som ger ekonomiskt stöd till överprogram

sättning modern skönlitteratur. Översättningar av verk från

av små språkområden prioriteras. Programmet är även öppet för översättare från länder utanför unionen om de är anslutna till Kulturkonventionen inom Europarådet. Den totala budgeten för

översättningsbidragen är en miljon ECU ca 8,900 000 SEK

ca

under femårsperiod, årligen utbetalas ca 200 000 ECU ca

en 1,750 000 SEK till ca 55 projekt.

3 Kaleidoscope programmet

Kaleidoscope programmet uppmuntrar kultursamarbete och konstnärlig kreativitet. Namnet ansågs lämpligt för att fästa uppmärksamhet på programmets mångfald. Inom ramen för programmet gavs stöd till över 200 under 1991-1992. Sedan verksamhetsåret 234 program

Bilaga 3

1993 har programmet koncentrerats kring vissa insatser särskilt som uppmärksammar kultursamarbete. Kaleidoscope programmet är även öppet för projekt innefattar som

deltagare från Central- och Östeuropa. Inom Kaleidoscope inriktas

insatserna på tre delprogram: a Kulturevenemang med syfte att stöda spridningen nyskapande av konstnärlig verksamhet och kunskap det europeiska kulturom arvet. Stöd inom programmet kan sökas både av enskilda artister och arrangörer av evenemang. Huvudsakligen stöds arrangemang med ett europeisk perspektiv, med medverkande från minst tre medlemsländer stöd utgår till festivaler, tävlingar, mässor, utställningar m.m. Stödet uppgår till max 30 000 ECU 270 000 SEK per projekt, vilket inte får överskrida 25 % projektets totala av kostnad. b Stöd till uppmuntran av konstnärligt och kulturellt nyskapande genom insatser för artister och andra kulturellt verksamma. Stöd ges till verksamhet som uppmuntrar rörlighet av kulturellt verksamma personer och möjliggör dessas deltagande i avancerade kurser, seminarier, workshops m.m. med ett europeiskt perspektiv. Enskilda konstnärer kan erhålla stipendier från 750-5 000

ECU ca 7 000-45 000 SEK per deltagare. Organisationer kan

även erhålla stöd om högst 10 000 ECU 89 000 SEK . c Inom ramen för Kaleidoscope programmet även stöd till ges projekt som avser att främja ett ökat kultursamarbete och kulturutbyte, genom bidrag till nätverk inom alla delar kulturlivet. av Stöd utgår både till etablerade och nybildade nätverk för kultursamarbete. Det maximala beloppet kan erhållas är som

50 000 ECU ca 450 000 SEK, vilket inte får

överstiga 30 % av den totala kostnaden för projektet.

4 Kulturhuvudstad och Kulturmånad

Inom ramen för gemenskapens kulturprogram utses även årets Europeiska Kulturhuvudstad. Syftet med projektet som startade 1985 är att skapa förutsättningar för medlemsstaternas invånare att komma när-

SOU 1994: 35

mare varandra. Efter 1996 kan även städer utanför gemenskapen komma i fråga. Stockholm har utsetts till Kulturhuvudstad 1998. Som ett försöksprojekt instiftades även 1992, Den europeiska Kulturmånaden, vilket innebär att en stad utses till värdstad under en månad.

5 Priser och utmärkelser

Europapriset för modern arkitektur instiftades 1987 av EG, det europeiska parlamentet, Europarådet och Mies van der Rohe Foundation. Syftet är att lyfta fram den kulturella betydelsen av modern arkitektur och dess betydelse för de europeiska städerna.

6 Europeiska Orkestrar

Bland kulturprogrammen finns även en rad projekt som riktar sig till ungdomar. Syftet är att utveckla gemensamma intressen och främja samhörigheten bland ungdomar från olika länder. Den Europeiska Unionens ungdomsorkester sammanför ungdomar från olika delar gemenskapen. Orkestem samlar 140 musiker som av årligen väljs ut bland 4 000 kandidater mellan 14 och 23 år från alla 12 medlemsländerna. Den Europeiska Unionens barockorkester grundades 1985 under det Europeiska Musikåret. Orkestern samlar över 20 unga musiker varje år som får delta i kurser och sedan delta i en internationell turné. Sedan 1988 finns även en Europeisk ungdomskör. Den Europeiska kammarorkestern grundades 1991, och har erhållit stöd för turnéer i Japan och Latinamerika. Stöd utgår även till en Europeisk poesifestival sedan 1983.

7 Expertmöten

Sedan 1991 har Kommissionen startat ett nära samarbete med medlemsstaterna vilket bl.a. innebär att de sammankallar experter från olika håll i Europa till möten för att diskutera särskilda problem inom kulturområdet. Sådana möten har bl.a. hållits angående konservering

Bilaga 3

och bevarande av papper och frågan om sponsorinsatser inom kulturområdet.

8 MEDIA 95

MEDIA 95 startade 1986 och hade ursprungligen 14 delprogram. Syftet var att stärka den europeiska film- och TV-produktionen genom olika slags stödfonder och utbildningsinsatser, genom etablerandet av nya samarbetsformer och nätverk och genom att skapa nya marknader för europeisk film i Europa. MEDIA 95 har under 1993 ca 400 miljoner svenska kronor till sitt förfogande. Programmet består 20 olika under huav program sex vudrubriker. yrkesutbildning förbättring av produktionsvillkoren distributionsstöd biografstöd stöd till arkiv och filmrestaurering I stöd till filmT V finansiering I en majoritet av programmen handlar det om stöd i form av fördelaktiga lån med återbetalningsskyldighet. De kurser som arrangeras är avgiftsbelagda. Vanligtvis satsar programmen maximalt 50 % i ett projekt, resten av kostnaderna måste täckas annat sätt. Ca 75 % av medlen används till distribution och förbättring av produktionsvillkoren.

9 Biblioteksprogram

Det finns åtminstone 14 projekt inom för EU:s biblioteksproramen gram. I EU-sammanhang betraktas biblioteken som en del av informationsmarknaden, och programmen är till övervägande del inriktade på att sprida kunskap om ny teknik för att utveckla en gemensam informationsteknologisk marknad.

Bilaga 4

Redigerat referat av kommitténs paneldebatt den 1993-1 anordnad i anslutning till besöksforum,

1-25

mässan Alvsjö

Ordförande: Stig Strömholm

Deltagare i panelen: Utrikeskorrespondent Kjell Albin Abrahamson, Sveriges Radio, Direktör Jan Brännström, Styrelsen för Sverigebilden, Informationschef Peter Forssman, SAS, Teaterchef Ingrid Kyrö, Kronobergs Teatern, Direktör Per-Johan Orrby, Next Stop Sweden, direktör Per Sörbom, Svenska institutet. Referatet är kraftigt avkortat, inläggen har redigerats. Alla inlägg ingår heller i detta referat. Det var inte möjligt att i alla fall ange vem som framförde åsikterna i den efterföljande debatten. Ordföranden Stig Strömholm hälsade deltagarna välkomna och konstaterade att syftet med debatten var att kommittén önskade få största och bredast möjliga information om kulturturism... Den stora uppgiften för utredningen är att undersöka om och hur de svenska kulturvärdena, kulturarvet, i form av byggnader, monument och sevärdheter av olika slag men också i form av samlingar och som naturlandskap tas tillvara i och för turismen. Vi är inom utredningen införstådda med att det gjorts del en undersökningar om kommuners, organisationers och även privata initiativ när det gäller att utnyttja kulturarvet för turism någon men systematisk studie finns inte. Därmed lämnar jag ordet till vår förste inledare. Kjell Albin Abrahamson: Vad jag inte förstår är varför hela kulturlivet måste ligga i ofas. Den enda riktiga gång vi är utvilade som l och receptiva det är under semestern. Och just då tar kulturen j semester. Jag bor på sommaren strax utanför Ystad, där finns Ystadsoperan. Det är en dundrande succé och väldigt svårt att få biljetter till. När jag inte lyckas att få någon biljett till Ystadsoperan, så åker jag hem till mitt Jämtland för att se något hembygdsspel, som vi är väldigt duktiga hemma i republiken. Arnljot de äldsta hem- - är ett av bygdsspelen i Sverige.

SOU 1994: 35

Men det är alltid lika svårt att få biljetter till föreställningarna. Det här måste naturligtvis ändras, eftersom jag är övertygad om att människor söker sig till vårt land för att ta del av vår kultur.

Jag har i hela mitt liv sysslat med Östeuropa och det som var

vuxna Sovjetunionen. Jag vill därför påminna om att det finns en enorm

potential kulturturister där. Det börjar nämligen i Östeuropa och i

av det gamla Sovjetunionen växa fram en medelklass som turistar utomlands. Det rör sig om väldigt många människor, kanske 300 miljoner människor i det gamla imperiet, 150 miljoner människor i

det gamla Östeuropa. Faktiskt är slaviska språk de mest spridda

språken i hela Europa, hela 37 % av det europeiska folken talar slaviska språk, och när talar ett slaviskt språk så förstår man man också ett annat slaviskt språk... Jan Erik Brännström: Det finns ett värde i att slå fast några saker som är väsentliga, särskilt i detta utredningssammanhang. Det är idag 513 dagar sedan den lilla myndigheten, Styrelsen för Sverigebilden, fick de första 100 miljonerna från regeringen i ett regleringsbrev för att bidra till spridande information Sverige i utlandet och bistå av om med sådana exportfrämjande marknadsförande insatser som kommer svenskt näringsliv och då främst turist-branschen tillgodo. Styrelsen för Sverigebilden ska fullgöra sin uppgift genom att upphandla tjänster marknadsför Sverige i utlandet. I vårt uppdrag som ingår att vi i så stor utsträckning som möjligt ska göra det av turistbranschens marknadsföringsbolag Next Stop eget gemensamma Sweden. Vi har även fått tillkommande uppgift av riksdagen i samband en med budgetpropositionen för det här budgetåret. Vi ska också ansvara för presentationen Sverige utomlands som investeringsland. av Innan vi gjorde denna upphandling genomfördes en stor opinionattitydundersökning Sverige på de viktiga marknaderna. För ett år om presenterade vi resultaten undersökningen i Images of sen, av Sweden dvs. den stora kundmätningen som gjordes med elvatusen medborgare i tio europeiska länder. Ett antal kända schablonbilder av vårt land kommer fram. I sammanfattningen visar det sig att vår natur har den högsta attraktionskraften för den europeiska tänkta turistbesökaren till Sverige. Men det finns stor överraskning i den här undersökningen, nämen ligen att det som är näst mest attraktivt är svenskarna.

Bilaga 4

Det är också så att man kan lite vårt land. Ju längre söderut om man kommer, så avtar kunskapen vårt land och den är sämst när om vi kommer ned till Italien är det sydligaste undersökta landet. som Vart och ett av de här länderna redovisas i en egen A-4 pärm där man kan igenom och konstatera vad varje land har för uppfattning om oss. Det är så att det är inte bild Sverige utan mängd en av en bilder av Sverige. Kunskapen varierar, den är störst i Finland om oss och Norge. Därutöver kan poängteras att när i två länder, man Finland och Storbritannien, uttalar intresse för Sverige resmål, som så står svensk kultur, svensk historisk tradition mycket högt. I Finland står det högst upp som motiv för att komma till vårt land förutom vän- och familjerelation. Finland och Storbritannien är i den här undersökningen de två länder där man klart kan möjligheter för att exploatera svensk se kultur för internationell turism. För Sverigebilden som vidare begrepp, har vi själva funnit fem viktiga profilområden. Det första är Sverige Internationella Företagarlandet, det andra är Turistresmålet Sverige, det tredje Kulturlandet Sverige, det fjärde Idrottsnationen Sverige, slutligen Nobel- Sverige.

Peter Forssman: Jag harjobbat i flyg- och resebranschen ganska länge och i de sammanhangen har jag kommit i kontakt med frågan hur ska vi få folk att resa till Sverige. Vad är det är attraktivt i Sverige som Jag har sett lyckade försök, och mindre lyckade försök att väcka intresse hos omvärlden att resa till det här landet. Man påverkar omvärlden i det här sammanhanget med informer mation, kommunikation av olika slag, reklam, allmän mer mera information osv. Men det är ungefär står bredvid tätt som om man en trafikerad motorväg. Det är ett brus som man hör hela tiden. Bruset kommer av alla de olika enskilda bilarna kör, för motsom men tagaren blir det bara ett kompakt brus. Hur ska man i det marknadsbruset uppfatta signalen från den lilla bilen Sverige Vi måste jobba mera för att få hit folk. Jag är personligen stolt över de kulturella värden som Sverige representerar. När jag har gäster, så utnyttjar jag varje tillfälle till att visa något av det kulturella som Sverige står för. Det är faktiskt alltid väldigt uppskattat.

SOU 1994: 35

Nu är det välbekant att i en del sammanhang är det inte så lätt att kombinera kommersiella synpunkter, resesynpunkter, vinstdrivande företag med kulturinsatser, det går. Det går ganska bra. Jag har men samarbetat i en del sammanhang med de större kulturella institutionerna. Vi har haft väldigt stimulerande samarbete med Nationalt Det för mig en extra glädje, frånsett glädjen av att museum ex. var utställningarna, att det kom mycket folk för att titta dem. För se mig är det här ett syfte, jag vill att folk ska komma och se och njuta det vi har att presentera. Det står inte i motsatsförhållande till av vårdande det har. Jag hoppas därför mycket den utmaning av har när det gäller att bli, och att göra någonting av att vara, som kulturhuvudstad 1998. Jag har också varit med i ett annat sammanhang, ett kultursammanhang de flesta fnyser åt, den berömda Stockholm Water-festival. Jag ska berätta varför la den vi gjorde. Vi måste börja upp som med att få hit folk. När vi planterat det som institution så ska vi nu successivt höja kvalitén och även presentera såna objekt som kanske inte hade lockat ett par miljoner besökare i den första festivalen. Vattenfestivalen har fått stämpel om sig som Kiviks-marknad, men en i årets festival så satsade organisationen av egna medel tre och en halv miljon på seriösa kulturella inslag. Och jag tycker att det är en mera lika bra väg att som någon annan. Jag önskar, i samspel med de kulturella institutionerna, se till att det kommer hit folk.

Ingrid Kyrö: Jag är chef för Kronobergsteatern som är regionteater för både Kronobergs län och Blekinge län och Växjö kommun. Min grundinställning är naturligtvis att det ska finnas kultur som intresse- Ett kulturutbud intresserar människor där de bor, är inrar. som

också för turister kommer till de platser där kulturen

tressant som finns. Det är självklart att svenskarna får större fritid. Vi har också en en större möjlighet att koppla loss, att kanske uppleva på sommaren ett annat sätt, och inte bara konsumera. Riksrevisionsverket har gjort utredning om Teater och Teateren besök. Där framgår det att tre fyra teaterbiljetter säljs i storstadsav områdena. Man kan då lätt räkna ut att det är ganska torftigt med teaterbesöken, under den ordinarie spelperioden runt om i Sverige. Detta bekymrar mig verkligen. För kontinuerlig kultur så kan utan en

Bilaga 4

vi inte heller manifestera kulturens budskap i den typ av festivaler, som vi pratar om just nu. Jag är rädd för att vi får en festivalkultur enbart, vilket är en utarmning av det kulturutbud som finns resten av året. Men, jag inser också att jag representerar svår kultursektor, nämligen teater och en talteatern i första hand. Vi måste följa med i utvecklingen och se hur vi kan intressera en bredare publik. Jag tror att genom samordning med andra institutioner, med andra företeelser kan det bli en förstärkning av det kulturturistiska intresset. Jag kan ge ett speciellt exempel från det län där jag befinner mig, Kronobergs län. I Älmhults kommun föddes Linné i början 1700talet. Där finns en stiftelse som vill utnyttja Linné för att manifestera sin bygd och locka turister till Älmhult. Länsstyrelsen har satsat en halv miljon, man har också satsat pengar från kommunen och IKEA. Man har skapat ett projekt i tre delar; en

vetenskaplig belysning avidenna del Småland, både kulturgeogra-

av fiskt och naturgeograñskt, och här har man kopplat in Lunds Universitet, och också Lantbruksuniversitetet. Forskningen ska alltså öka kunskapen, som sen ska föras ut till människorna i kommunen, hemmapubliken. Och där har man företagen som målgrupp, via folkbildningen sprids kunskapen. Sen har man den turistiska delen där Kronobergsteatern kommer in och som ska marknadsföra bilden av Linné-bygden, vilket ska ske på olika sätt, med olika turistsatsningar. Teatern del detta. Vi är en av har kontakt med två författare som skriver om Linné från olika perspektiv. En skriver om Linné sin ålders höst och en belyser Linné

som barn. Vi får alltså en totalitet för Älmhultsbygden. Den stora

satsningen som är både kunskapsmässig, vetenskaplig och turistisk. Och jag tycker att det på något sätt visar hur kan förankra man kulturturismen i ett sammanhang, jag tycker är viktigt. som Vad jag tycker är oroväckande är det mera jippo-artade festivaltänkandet som inte alltid är förankrat i den bygd man befinner sig Per Johan Orrby: Jag tänkte visa upp bilder om en stund. Men jag känner också ett behov att berätta lite vilka vi är. Next Stop Sweden är som ni har hört ett privat företag som ska leva intäkter från uppdragsgivare, och det finns idag två grupper av uppdragsgivare, det ena är staten, dvs. Styrelsen för Sverigebilden som gör upphandling utav marknadsföringstjänster som Jan Brännström har berättat

SOU 1994: 35

Tjänsterna man köper av oss preciseras från styrelsens sida som om. har undersökt vad det egentligen är som lockar turisten till Sverige. Sen finns det stor utanför staten, det är näringen. Det en annan grupp är privata näringsidkare, det kan vara kommuner, en eller flera sammanslutningar som kan ha skattepengar till sitt förfogande. Kulturen kan göra mycket för oss. Jag tror framförallt att när vi pratar närturismen, så tror jag att det är kulturen som är dragom plåstret till en mycket stor del av vårt resande, om vi undantar resor till sommarstugor och liknande. Om man beger sig lite längre bort dvs. utanför riket, till Europa, då tror jag att förhållandet förändras smula och då vi de här undersökningarna, att det i mångt en ser av och mycket är den storslagna naturen som är huvudargumentet för att ska till Sverige. Men om man ska locka hit turister och få man resa turister att trivas, och komma tillbaks, så måste man ge ett annat utbud än bara naturen. Och skulle vi då stå, utan kulturen. Det finns var en rad exempel detta. Det finns många såna inslag i den marknadsföring som vi har. Hur vårt promotionmaterial ut, är det bara sommarland, nöjesser parker, den folkparkskultur, eller finns det någon typen av annan kultur i vår propaganda Det finns gott om bilder kulturen i ett bredare perspektiv, först några enkla exempel vad man kallar vardagskulturen, de svenska traditionerna. Kräftkalas, andra typer utav mattraditioner, Lucia finns nästan med i allt när vi berättar om Sverige, eller varför inte ett exempel vårt kulturlandskap. Det finns också andra saker, t.ex. Wasamuseet här i Stockholm. Det finns också evenemang, naturligtvis, som lockar turister, t.ex. Musik vid Siljan och andra musikfestivaler. Vi har exempel på finkulturen Nationalmuseum, Drottningholms Teatern eller som Operan. Per Sörbom: Vi har ännu inte definierat kultur. Det finns många möjliga definitioner. Orrby snuddade faktiskt lite vid det. Vad är det är kultur l-lan graderade lite, man har en känsla av att det var som finare det här med Musik vid Siljan och Nationalmuseum och Operan än att äta kräftor. Det är matkultur och det här med Midsommar brukar lite slabbigt. Det kanske är lite kultur ändå. vara Låt ta ett exempel du nämnde Sommarland. Det finns ett fulloss komligt gigantiskt sommarland utanför Paris nämligen EuroDisney. När det väg att invigas så var det en av de franska filosoferna var

Bilaga 4

som sa Detta EuroDisney är ett kulturellt Tjernobyl. Man förstår precis vad han menade; han såg den smittningseffekten hela det traditionella franska kulturlivet av den här förfärliga amerikanska smittan och allt vad den skulle innebära. Nu var detta i och för sig lite problematiskt därför att de som har besökt Disneyworld i Orlando. vet att där finns det en massa kunskapselement och till och med kulturelement, även om vi ställer höga krav. Så vad är egentligen kulturturism Jag tyckte de inledande nog orden om att utnyttja kulturarvet för turismen var en bra beskrivning. Det är det det handlar om, och det ger oss dessutom då bred en form av kulturturism. Därför tycker jag vad erbjuds turistatt om man ser som som objekt, när man besöker olika delar av Sverige, så är det i alla fall någon form av kulturella inslag. Allt ifrån att gå och titta museer stillastående saker, till att besöka Bergslagens Ekomuseum. Det är en gigantisk anläggning, dvs. man besöker ett antal stationer som har med Bergslagens historia att göra. Det blir en form av natur- kulturturism, när besöker Engelsbergsbygden där hur man man ser en hytta såg ut på 1600-talet, det kallar jag för kulturturism. Ibland kallas detta upplevelseturism utomlands. De som har kommit särskilt långt är engelsmännen. Stig Strömholm: Därmed har fått runda åtminstone en som en punkt har skapat en ganska klar uppfattning att från vilken vinkel om, man än ser det, så spelar kulturen en betydande roll för turismen och den kan kanske göra det ännu mer.

Peter Forssman: Det skämtas lite att det drivs många grann om aktiviteter av det här slaget, en sin vatten-festival och jag var egen förstår att man får en risk att bara jippo-betona det här. Men vad det handlar om är att skapa möjligheter för flera att få de här upplevelsema. Att faktiskt skapa förutsättningar för kontinuerliga kulturarbeten att fortsätta, här finns en försörjningsaspekt. Man gör den här typen av aktiviteter för att man vill att många ska få uppleva det och för att man skall tjäna pengar det hela. De ska användas pengarna för att rulla vidare. Jag vill understryka att de kommersiella intressen som jag representerar gärna ser ett samspel och jag inget motsatsser förhållande på något sätt, tvärtom.

Inger Kyrö: Jag vill i detta auditorium utvärdera detta lite Vad grann. kan man kräva av den kultur som representeras teatrar, 245 av museer

SOU 1994: 35

finns runt i landet Vad kan kräva dem i förhållande som om man av till turismen. Detta sagt i relation till festivaler och liknande. Jag är något kritisk till festivalkulturen som börjar etableras som tradition i det här landet. Man måste komma ihåg att kultur kostar pengar. Teatern kostnadskrävande kulturyttring bl.a. för att det är så är en många människor inblandade i produktionen.

Inlägg från .caem Vi är väldigt känsliga för trender inom turisvi har haft anledning att diskutera den allra senaste utav trenmen... der inom turismen, upplevelseturismen, som ökar mellan 10-20 % år. Detta är en turism som utgår ifrån natur och kulturvärlden per också har syfte att människor att förstå och att men som som skydda och bevara natur och kulturvärdena... om det nu är så att vår vardagskultur, kommer att bli en del utav den oerhörda expanderingen, vad då gör man Vi ska alltså notera att rad producenter kommer att ta vara på en vårt vardagsliv, är okänt, är attraktivt för våra inkommande att som turister. En dag med Skogshuggare är intressant för turisten. En dag med renskiljng är oerhört intressant upplevelse. Runt om i världen en så är det utan tvekan den här formen av turism som är den mest expanderande. Här finns oerhörda risker, om man inte lär sig skillnaden mellan att bruka och missbruka. Vi har stora okända resurdet här området, det gäller bara att rätt kan nyttja dem. ser Inlägg från salen: Kulturen skulle kunna vara en ännu viktigare faktor för turismen än vad den är. Men kulturen behöver då långsiktighet. Jag vill för detta med långsiktigheten. Många propagera kulturaktiviteter väldigt kortsiktigt idag. Om vi ska få hit agerar europeiska turister måste vi veta vad det skall stå i programmet långt i förväg. Och kan inte ge besked om det så faller det. Det är viktigt att vi kommer tillrätta med det i statlig och kommunal budget och planering. Jag vill också understryka att man inte ska vara så orolig för det här med festivaler. Vi vill göra Gotland till en festivalort. Med Scheja, orgelvecka, poesifestival, o.dyl. Vi vet att det här är en unik möjlighet för vår gotlänska kultur som de inte känner till. De egen kommer till festival, är konsumenter och vi ger dem våra som en teatrar och Vi får unika möjligheter att föra ut vår egna museer. kultur utanför våra egna gränser. Därför bör man hand i hand, festival och kultur. Se varann som en resurs.

Bilaga 4

Stig Strämholm: Två problem togs fram här ett mycket klargörande sätt. Den ena är att det finns ett slags spänning mellan det permanenta och det kortlivade. Det kan vara nyttigt för utredningen att vi drar uppmärksamheten till den typen av problem. Det permanenta och det evengemangsbetonade måste samverka ett lyckligt sätt. Det andra gäller framförhållningen, som är oerhört viktig. Ska det hända något på somrarna måste broschyrerna ligga klara och välgjorda, helt språkligt korrekta, i oktober månad året före. Kommer de i maj, stencilerade, då kan man glömma dem, de är inte värda portot. Per Sörbom: I anknytning till detta, så vill jag säga att vår erfarenhet från Svenska institutet är att vid ett kulturutbyte är det oerhört väsentligt att ligga långt framme. I Tyskland ska minst t ex man vara 2 år i förväg. Det finns ingen möjlighet att byta utställning med ett en museum i Berlin eller Dresden om man inte har 2-3 års planeringskalender. Detsamma gäller. för musikaliska gästspel. Stig Strömholm: En fråga som jag skulle vilja ställa gäller om det finns något etablerat samarbete mellan festivaler och lokalt organiserade evenemang, ibland även permanenta anordningar Finns det samarbete på länsnivå eller mellan kommuner, så att man kan tänka sig att man hjälps med att lägga rutt för turister med upp en en viss inriktning På sina håll vet jag att det faktiskt etableras samverkan därför att den samlade effekten blir bättre av att då man får en turist som planerar sin resa. Man kan tänka sig att turist får en information om vad som händer i Skåne och därefter i Småland. Han kan planera sin resa bättre. Men då gäller det att hjälper man varann. Jag tycker det är ganska intressant, det borde finnas förutsättningar till samverkan. Kent Johansson, ordförande i Teaterutredningen Jag tänkte helt enkelt ställa två frågor, som jag skulle vilja att panelen utvecklade. Vi pratar om en ökad kulturturism och internationellt kulturutbyte och då är min fråga vad innebär detta ökade utbyte, vad betyder kulturturism Innebär det att de som idag har möjlighet att resa från Sverige och de som kommer till Sverige att de kommer att resa mer, eller innebär det att ytterligare fler människor kommer att ha den här möjligheten. Vilka är de här nya människorna Vilka är de svenskar som ska delta i ett internationellt kulturutbyte.

SOU 1994: 35

Det ökade internationella utbytet får inte bara bli en möjlighet för sitter i den här lokalen. Vi måste få kulturutbytet folkligt oss som förankrat. Hur åstadkommer vi det Min andra fråga till panelen är vilka är era synpunkter lämpliga gränsdragningar mellan, eller kombinationer av, den vardagliga kulturverksamheten och det som vi kallar festival. Oftast handlar festivaler paketering. Begreppet Öland, innebär att vi säljer det om internationellt, för den som är turist är det en kombination av ett men antal små kulturarrangemang t ex av en hembygdsförening i samarbete med något studieförbund. Oftast är en festival hundratals arrangemang. Peter Curman, ordförande i Sveriges Författarförbund. När här talas om kultur Gotland vill jag säga att vi i Författarförbundet är verkligen glada över Gotlands intresse för kontakt

med våra runt Östersjön. Vi genomförde för något år sedan

grannar

stor kryssning runt Östersjön med tio författare från tio länder

en med diskussioner litteratur, politik, och kulturpolitiken. Vi kom om till slut till Gotland och som ett resultat av kryssningen kom idén om ett gemensamt projekt: ett författar- och översättarcentrum. På rekordtid har det växt fram på Ön i samarbete med författarförbundet, länsstyrelsen och landshövdingen, kommunen och högskolan. Det här visar den kraft som kulturen har just för att uppmuntra oss för andra verksamheter. Det visar hur kulturen drar till sig nya människor. Jag tror att detta är något att diskutera, att kultur uppstår när människor möts. l möten mellan olika människor och mellan människor från olika kulturer kan man lära sig någonting och det kan hända spännande saker. Det fascinerande med vattenfestivalen, som diskuterats, är inte aktiviteterna utan mötena mellan människorna. Mellan generationer, människor från olika håll. Inlägg från salen: Frågan om kulturturism är något märklig, att resa är berikande. Men det finns några problem: Kulturtjänstemännen står i allmänhet ganska frågande inför de kommersiella villkoren. Ett kommersiellt villkor är att konsumenten inte är beredd att betala mer för paketet än vad delarna kostar, helst mindre. Av det följer att ingår ett museibesök i ett paket måste det rabatteras eller på något annat sätt skapas ett utrymme. så att arrangören kan ge ett lägre pris hela paketet. Om en researrangör tar en grupp till ett museum vill han ha

Bilaga 4

lägre pris för gruppens medlemmar än de betalt för sig, bl.a. om var för att få ett utrymme för sina kostnader.

Kjell Albin Abrahamson: Kent Johansson frågade efter syftet med kulturturismen. Syftet med kulturturismen måste väl ändå vi vara att ska lära känna varandra bättre. Vi ska, som Ingrid inne på, inte var bara konsumera kultur, utan uppleva kultur. Syftet måste vara att vi ska bli bättre människor. Det låter så patetiskt, 1900-talet har men ställt till med så vansinnigt mycket elände. Eländet är inte slut ännu. Kriget rasar i Bosnien. Från Malmö till Sarajevo är det kortare väg än från Malmö till Kiruna. Syftet måste därför just att vi ska lära känna vi ska vara varann, respektera varandra, vi ska ta tillvara varandras kulturer. Vi ska göra det för att vi ska bli bättre människor helt enkelt...

Stig Strömholm: Får jag återigen ta upp Kent Johanssons fråga hur man ska nå folklighet och bredd. Det är ingen tvekan att det är om svårt. På den högre utbildningens område där man lagt mycket ner möda har man ju, som statistiken visar, inte lyckats särskilt bra. Den sociala rekryteringsbilden till universitet och högskolor är förvånansvärt oförändrad trots energiska åtgärder. Jag tror att det är genom att gynna mångsidighet, kan som man uppnå bredd. Det är inte genom att styra, för det finns ingen möjlighet att hitta rätt så att alla trivs. Erfarenheten visar att privata initiativ trots allt ofta når bättre därför att man är mer flexibel.

August Boj, Länsmuseerna. Vi har fört en debatt om de kulturturistiska frågorna under minst 10 år och det är inte något nytt som kommer fram. Det finns en sak jag tycker är viktig och jag som som hoppas att den här utredningen kommer att kunna påverka och det är den politiska helhetssynen lokalt, regionalt och centralt. Ta till exempel en kommun som satsar på turism, den kan mycket väl samtidigt skära ner bidragen till kulturomrâdet, utan att tänka på bieffekterna på turismen. Eller titta på ett regionalt dess museum, uppgift är att i första hand vända sig till länets innevånare. Detta uppdrag bidrar inte till att se till att basutställningarna finns översatta till andra språk. Och ett centralt exempel: Det finns stora möjligheter för Svenska institutet att få större besöksströmmar till Sverige att genom de förmedlar kunskap om hur man kommer till Sverige, och hur man kan ta del av de samlingar som man visar exempel utomlands. Informera i samband med utställningarna utomlands. 249

SOU 1994: 35

Inlägg från salen: Vad jag tycker är viktigt är att inte får ett samhälle där kulturen används kosmetika, när vi marknadsför. För som några år sedan, användes kulturen Gotland i alla broschyrer, man tog alltid bild ett museum, en teater, men broschyren innehöll en bara upplysningar hur man skulle komma till badstranden. Anom vänder de bilderna ska det finnas en möjlighet att uppleva det. man Stig Strömholm: Jag vill inledningsvis tacka panelen och deltagarna från salen. Jag ska göra sista reflektion. Vi är nu så marknadsen orienterade, vi lär hur vi ska marknadsföra det som vi vill saluoss hålla till mänskligheten. Men skälet till att man vill bjuda ut något, är är full detta. Och det slår mig att den kundorientering som att man av behövs mankerar ett mycket allvarligt område: Försäljarnas egen utbildning. I all enkelhet är det så att den första formeln som behövs för att marknadsföra svensk kultur, är att vi vet något om den själva. Faktum är att det är ganska mycket elementärt om lokala sevärdheter eller lokal historia är okänt. Att svenskarna skaffar sig ett självsom förtroende och får insikt i att landet har en kultur, den kulturen förtjänar studeras och intressant, det är en viktig förutsättning att vara för framgång.

Bilaga 5

Nulägesbeskrivning, Vallonbruksområdet

Utdrag ur Utvecklingsplan för besöksnäringen i Vallonbruksområdet R Lönnäng, Uppsala Turist

-

Kongress AB 1993

Allmänt, förutsättningarna De norduppländska Vallonbruken som helt eller delvis har kvar sin ursprungliga bebyggelse och således definierbara som besöksprojekt, är huvudsakligen belägna inom Östhammars och Tierps kommuner. Omständigheterna, främst tillgången vattenkraft, har gjort att bruken är spridda över ett betydande område men trots avstånden mellan enskilda bruk bildas en väl sammanhållen industrihistorisk region ge-

nom bl.a. ett utvecklat vägsystem. Förhållandet att de i området

centralt belägna Dannemoragruvorna nyttjas och därmed länkat samman området till en bergslag bidrager till att förstärka helheten. Genom att kvarvarande bruksbebyggelse huvudsakligen tillkommit under en period av 80 år, med början under 1720-talet, finns det många arkitektoniska likheter mellan de olika bruken. Det hindrar inte att de aktuella arkitekturhistoriska perioderna karolinsk, rokoko och gustaviansk framträder tydligt vid en jämförelse mellan för tidsperioderna representativa miljöer. Dannemora gruva hade vid nedläggningen 1991 utgjort centrum

för vallonbruksområdet sedan mitten av l400-talet. Genom kvarva-

rande bebyggelse, tillgängliga dagbrott maskinutrustning och installationer framgår villkoren för gruvfolkets arbete, bostäder, sociala liv och fritid på ett åskådligt sätt. De holländska köpmännens initiativ och Vallonernas utvecklade teknik och arbete utgör grunden för områdets utveckling. Den teknik, kunskap och kapacitet de medförde från Vallonien och anpassade till svenska förhållanden, gjorde den svenska järnproduktionen unik i världen. Det stångjäm som producerades i de norduppländska bruken ansågs ha de bästa kvalitéer som kunde uppnås. När Vallonbruken i Norduppland i slutet av 1800-talet hade spelat ut sin roll och ersattes av annan teknik i andra delar landet hade av området förlorat sin position som industriell region i landet. Det fanns ingen beredskap för alternativa verksamheter industriell av

SOU 1994: 35

karaktär och skogs- och jordbruksegendomar som tillhört bruken köptes och inkoopererades med andra bolag. I de flesta fall avupp styckades herrgårdsanläggningama och bruksbebyggelsen från fastigheten i övrigt och därmed berövades anläggningarna de naturliga förutsättningarna för kontinuerligt underhåll som tidigare funnits genom tillhörande egendomar. Detta förhållande har starkt påverkat det förfall som i varierande grad drabbat flera bmksmiljöer i Norduppland. Under senaste årtionden har betydande samhällsmedel ställts till förfogande för upprustning.

de aktuella bruken Österby, Gimo och Söderfors, har

I tre av modern industri utvecklats i vår egen tid. Det finns inga egentliga samband mellan den tidigare järnhanteringen och de moderna industrierna men den sedan århundraden befästa industrikulturen lever vidare i nya generationer och andra roller. Förmågan till samsyn och samverkan inom de enskilda bruken och mellan bruksorterna kommer att vara avgörande för vallonbruksområdets förutsättningar att utvecklas som besöksmål. Samverkan inom området i utåtriktade aktiviteter och en sund inbördes konkurinom området måste vara vägledande för utvecklingen av berens söksnäringen. Synen besöksnäringen samhällsekonomisk företeelse måste som förändras. Turismen måste definieras som en del av den besöksnäring omfattar alla och tjänster som riktar sig mot enskilda och som varor under arbete och fritid vistas på annan ort än hemorten. grupper som Turismen är del näring besöksnäringen som måste ges en av en - status näring i området. Detta innebär att besökssamma som annan näringen bör utvecklas i samverkan mellan samhälle och näringsliv. Lokala företagarföreningar, köpmannaföreningar och andra samhälleliga och -privata aktörer måste betrakta denna näring som en naturlig del och potential i det lokala näringslivet. en Vallonbruksområdet har i sig stora potentiella förutsättningar att bli välbesökta turistmål under 90-talet. Det sammanhänger bl.a. med det starkt ökade intresset för upplevelser som genom sina kvalitéer berikar livet hög livskvalité. Kombinerade natur- och kultur- - ger en upplevelser i nära relationer till lokala seder och bruk, i dagens språkbruk benämnt Eko-turism, är en företeelse som 90-talsmänniskan söker sig till i allt högre grad.

Bilaga 5

I den nya nationella turistorganisationen Next Stop Sweden framgår i målbeskrivningen, att verkar för profilera Sverige man att som Landet med bra miljö. Denna beskrivning av landets möjligheter ter sig aningen blygsam men i det internationella perspektivet bl.a. venfierat genom den undersökning som Styrelsen för Sverigebilden låtit göra i syfte att kartlägga andra nationers attityder till Sverige, framgår att naturen är vår största tillgång. Mot bakgrunden av ett eventuellt medlemskap eller form annan av närmande till EG och Europa ter sig möjligheterna att utnyttja den potential som den orörda naturen utgör mycket stora. som Under 1990-talet kommer förutsättningar för en hög livskvalité att i hög grad styra valet av plats för såväl arbete som boende och fritid. Definitionen på en hög livskvalité är bl.a. tillgången till orörd en natur, en god miljö i övrigt och ett rikt och omväxlande kulturliv. Om denna definition är riktig och om bedömningen att livskvalitéfrågorna kommer att ha stort inflytande över 90-talsmänniskans liv, då har nordupplands vallonbruksområde stora förutsättningar att utvecklas till ett högfrekventerat besöksmål.

i Bilaga 6

Kabelsändning av seriösa europeiska televisionsprogram

Särskilt yttrande av Birgitta Wistrand För den svenska befolkningens kulturkonsumtion spelar massmedierna den dominerande rollen, och av dessa är televisionen väg att få särskilt stor betydelse. Sändning av televisionsprogram över satellit för internationell publik har under senare år blivit allt mer omfattande. Det råder delade meningar om värdet av många dessa av program. Några av de större EU-länderna har velat säkerställa att åtminstone någon programkanal, vars sändningar riktas till utländsk publik, skall hålla god standard och förmedla allsidig kännedom om landets kultur och samhällsförhållanden. Här kan nämnas de nordiska länderna, den franska TV5, den tyska Deutsche Welle och den brittiska BBC rn fl. De här nämnda kanalerna borde vara av särskilt intresse för svensk publik inte bara för att de representerar viktiga länder inom vår kulturkrets utan också därför att de sänder språk som är särskilt betydelsefulla för vårt lands förhållande till europeisk integration kultur- och samhällslivets olika områden. Ett effektivt sätt att i vårt land främja intresset för internationell kultur synes därför vara att sörjer för att vidaresändning man av seriösa programkanaler av angivet slag kommer till stånd. Vidaresändning av satellitprogram sker i vårt land över ett antal kabelnät som innehas av olika kabelbolag. Dylika kabeloperatörers verksamhet regleras i första hand av lagen 1991:2027 om kabelsändningar till allmänheten. Där finns bl.a. regler deras skyldigheter att utan om kostnad för själva mottagningen tillhandahålla vissa svenska kanaler 6 § och om begränsning reklam o.d. 8-15 §§. Lagen vilar i av övrigt på principen att innehållet i programmen inte skall styras. Kabeloperatörerna bedriver sin verksamhet kommersiell grund, och det lär ha visat sig vid olika undersökningar att allmänhetens intresse för seriösa utländska programkanaler av det slag som nämnts ovan har varit begränsat. Kanaler av det slaget har därför bara i enstaka fall ingått i operatörernas basutbud, och risk lär finnas för att de helt utesluts ur detta utbud eller att de tillhandahålls bara i kombination med kanaler, som saknar nämnvärt intresse från kulturell synpunkt, och då till betydande kostnad.

SOU 1994: 35

Enligt utredningens mening är det önskvärt att seriösa programkanaler här åsyftat slag tillhandahålls vid kabelsändningarna anav tingen i basutbudet eller också i kombination med varandra i ett särskilt utbud till måttlig kostnad. Som nämnts vilar 1991 års lag om kabelsändningar principen att innehållet i programmen inte skall styras. Emellertid binds Sverige numera av EES-avtalet och därmed även EG:s direktiv 89552, det s.k. TV-direktivet, som impleav nr lagen 1992:1356 satellitsändningar av telementerats genom om visionsprogram till allmänheten. Såväl direktivet som lagen kan ses kraftfullt uttryck för principen att europeisk TV-produktion som skall stödjas i programverksamheten och distributionen. I lagen uttrycks principen främst genom stadgandet att mer än hälften programtjänsts årliga sändningstid skall upptas av proav en europeiskt inte särskilda skäl föranleder något gram av ursprung, om annat 13 §. De svenska kabeloperatörerna är såsom sådana inte direkt bundna 1992 års satellitlag, efter EES-avtalets ikraftträdande bör det av men givetvis ankomma på dem att lojalt verka i den anda som präglar det nämnda TV-direktivet. Det skulle ligga väl i linje med direktivets värderingar de åsyftade seriösa programkanalerna tillhandaatt ovan hölls operatörerna antingen i basutbudet eller i kombination med av varandra till måttligt pris. Skulle det visa sig att det kommersiella skäl inte är möjligt för av operatörerna att tillhandahålla de åsyftade programkanalerna till godtagbart pris, bör övervägas att staten åtminstone inledningsvis ekonomiskt stödjer verksamheten. De kulturella och utbildningsmässiga vinsterna dylik verksamhet synes vara så stora att ett stöd vore av försvarligt. I så fall måste dock observeras att eventuellt stöd inte utformas så att det kan störa den rättsordning som EES-avtalet anses etablerat. Också andra likartade programkanaler, som EES-stater upprättar och vilkas sändningar riktas till internationell publik och motsvarande sätt innehåller kulturella värden för vårt land, som bör sålunda behandlas samma sätt.

Bilaga 7

Särskilt yttrande Berit Oscarsson

av

Utredningen föreslår att man genomför ett kulturturismprojekt med en satsning på Vallonbruken i Uppland, med anknytning till Ekomuseet Bergslagen, för att bl.a. få erfarenheter, baserade på svenska förhållanden, frågan i vilken utsträckning satsningar kultur och av turism kan ge god avkastning för ort eller region. en en Då många kommuner och regioner har stora svårigheter att ekonomiskt satsa på större kulturprojekt, eller inom sina områden har värdefulla kulturmiljöer som bevaras, har vi socialdemokrater i de senaste partimotionema föreslagit en fond för dessa ändamål. l partimotionen föreslås att kulturutredningen bör utreda möjligheterna att stifta en fond för särskilt värdefulla kulturmiljöer. En sådan fond har ett värde i sig genom att den skapar goda förutsättningar för fler att ta del av kultur. Med liknande prioritering den Riksen som antikvarieämbetet nu tillämpar, genom stöd utvecklingen kulturav minnen och kulturmiljöer som är attraktiva att besöka, skulle bidragen också främja utvecklingen av kulturturismen. Fonden skulle göra det möjligt att starta större projekt för att ta tillvara sevärdheter och attraktioner i den egna bygden. I partimotionen framförs att det nationella kulturarvet inte får förskingras och nämns bl.a. bruksorterna och industriminnena.

A181 ,DÅ

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

. Ändradansvarsfördelning för denstatliga 35. Vår andes stämma ochandras. . statistiken.Fi. Kulturpolitikochinternationalisering. Ku. Kommunerna, Landstingen ochEuropa . + Bilagedel.C.

Mänsföreställningar kvinnorochChefskap. om S. . Vapenlagen ochEG.Ju. . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk . konsekvensanalys. Fi.

x EU,EESoch miljön. M. . Historisktvägval Följdema Sverigeiutrikes- för ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli,

respektive intebli medlemiEuropeiska unionen. UD.

O Förnyelse ochkontinuitet- om konstochkultur . i framtiden.Ku. Anslutningtill EU Förslagtill övergripande . lagstiñning.UD.

Om krigetkommit... Förberedelsermottagande för . av militärtbistånd19494969 Bilagedel. + SB.

Suveränitet demokrati och . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. l3. JlK-metoden, m.m. Fi.

Konsumentpolitik i enny tid.C. . På väg. K. . 16 Skoterköming pâjordbruks- ochskogsmark. . Kartläggning ochätgärdsförslag. M. l7. Års- ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv.

Del och l ll. Ju. Kvaliteti kommunal verksamhet- nationell . uppföljningochutvärdering. C.

19.Renarolleri biståndetstyrningocharbetsfördelning -

i en effektivbistándsförvaltning. UD. 20.Reformerat pensionssystem.

Reformerat pensionssystem. BilagaA. . Kostnader ochindivideffekter.

22.Refonnerat pensionssystem. BilagaB.

Kvinnors ATP ochavtalspensioner. 23.Förvaltabostäder. Ju.

24.Svenskalkoholpolitik en strategiförframtiden. S. - 25. Svenskalkoholpolitik bakgrund ochnuläge. - 26.Att förebygga alkoholproblem.

27. Vård alkoholmissbrukare. av N Kvinnor ochalkohol.

Barn Föräldrar Alkohol. . - - 30. Vallagen. Ju. 31. Vissa mervärdeskattefrågor Kultur lll m.m. Fi. - 32.MycketUnderSamma Tak.C.

33. Vandelnsbetydelse i medborgarskapsärenden, m.m.

Ku. 34. Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. Ku.

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kulturdepartementet Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av Förnyelse och kontinuitet- om konst ochkultur militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. i framtiden. [9] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] Justitiedepartementet Tekniskt utrymme förytterligare TV-sändningar. [34] [4] Vår andes stämma - ochandras. Vapenlagen ochEG Kriminalvårdoch psykiatri.[5] Kulturpolitikoch internationalisering. [35] Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. Civildepartementet Del l och ll. Ju. [17] Förvalta bostäder. [23] Kommunerna, Landstingen ochEuropa. Vallagen. [30] + Bilagedel. [2] Konsumentpolitik i enny tid. [14] Utrikesdepartementet Kvaliteti kommunal verksamhet nationell vägval Följdema för Sverigei utrikes-och uppföljning och utvärdering. [18] Historiskt säkerhetspolitiskt hänseende bli, respektive inte bli MycketUnderSamma Tak. [32] av att medlem i Europeiska unionen. [8] till övergripande Miljö- och naturresursdepartementet Anslutning till EU - Förslag lagstiñning. [10] EU, EES och miljön.[7] Suveränitet och demokrati Skoterköming på jordbruks-och skogsmark. + bilagedel med expertuppsatser. [12] Kartläggning och åtgärdstörslag. [16] Rena rolleri biståndet styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndstörvaltning. [19]

Socialdepartementet Mäns föreställningar om kvinnor och chefsskap. [3] Reformerat pensionssystem. [20] Reforrnerat pensionssystem. BilagaA. Kostnader och individeffekter. Refonnerat pensionssystem. BilagaB. KvinnorsATP och avtalspensioner. [22] Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden. [24] - Svensk alkoholpolitik bakgrund ochnuläge. [25] - Att förebygga alkoholproblem. [26] Vårdav alkoholmissbrukare. [27] Kvinnor och alkohol.[28] Barn Föräldrar Alkohol. [29] - -

Kommunikationsdepartementet Påvåg. [15]

Finansdepartementet Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. [1] Sverigeoch Europa. En samhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] JIK-metoden, m.m. [13] Vissa mervärdeskattefrágor lll Kultur m.m. [31] -