Grundlagsreglering av utlandssvenskarnas rösträtt (vilande beslut m.m.)
1994/95 KU8
I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande beslut om ett förslag till lag om ändring i regeringsformen. Förslaget innebär att utlandssvenskarnas rösträtt grundlagsfästs. Utskottet tillstyrker förslaget och lägger med stöd av sin initiativrätt fram förslag till följdändringar i vallagen (1972:620).
Bakgrund
Stiftande av grundlag
Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen). Det andra beslutet skall innebära antingen att förslaget antas slutligt eller att det förkastas.
Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 § riksdagsordningen).
Vilande beslut
Riksdagen beslutade den 25 november 1992 (mot. 1991/92:K201 och 1991/92:K222, bet. 1992/93:KU5, rskr. 31) att som vilande anta det förslag till lag om ändring i regeringsformen som finns intaget i bilaga 1.
Det vilande beslutet
Enligt gällande lag har så gott som alla utlandssvenskar som fyllt arton år rösträtt, men den är inte grundlagsreglerad. Förslaget innebär att rösträtten för svenska medborgare som är eller någon gång varit bosatta i riket fastställs i regeringsformen.
För information om bakgrunden till och den närmare innebörden av förslaget hänvisas till utskottets ovan angivna betänkande. Förslaget har också redovisats i den inför 1994 års val utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.
Utskottets anmälan och yttrande
Riksdagen har som vilande antagit det ovan nämnda förslaget till lag om ändring i regeringsformen. Genom detta betänkande anmäls nu det vilande förslaget till kammaren för slutligt beslut.
Som utskottet framhöll vid den tidigare behandlingen av ärendet fastslås genom grundlagsreglering av utlandssvenskars rösträtt den grundläggande principen om alla svenska medborgares rösträtt vid val till riksdagen på ett enkelt och lättfattligt sätt. Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, vilket svenska folket nu i folkomröstning sagt ja till, kan antalet svenska medborgare som är bosatta utomlands och ändå har kvar en stark anknytning hit beräknas öka. Utskottet anser därför att skälen har stärkts att grundlagsreglera rösträtten även för svenska medborgare som har varit, men inte längre är, bosatta här.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till ändring i regeringsformen.
Följdändringar i vallagen
Vid den tidigare behandlingen av ärendet uttalade utskottet att det vid slutligt bifall till förslaget avsåg att ta initiativ till följdändringar i vallagen (1972:620). De följdändringar som behövs gäller bestämmelser i 4 kap. om särskild röstlängd. Utskottet lägger i bilaga 2 fram förslag till ändringar i dessa bestämmelser.
Utskottet noterar i detta sammanhang att de förslag rörande utlandssvenskars upptagande i röstlängd som lämnats av 1993 års vallagskommitté i dess slutbetänkande (SOU 1994:30) Vallagen för närvarande remissbehandlas. Remissbehandlingen och beredningen inom regeringskansliet av förslagen kan leda till ytterligare ändringar i bestämmelserna om särskild röstlängd före nästa val.
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring i regeringsformen att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen,
2. beträffande följdändringar att riksdagen antar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i vallagen.
Stockholm den 15 november 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s) och Sivert Carlsson (c).
Lagförslag i betänkande 1992/93:KU5 Författningsfrågor
Förslag till Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § regeringsformen1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 2 §
Rösträtt vid val till Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk riksdagen tillkommer svensk medborgare som är bosatt i medborgare som är eller riket. Om rösträtt någon gång har varit för svensk medborgare som bosatt i riket. Den som icke ej är bosatt i riket finns har uppnått aderton års bestämmelser i lag. Den som ålder senast på valdagen icke har uppnått aderton har ej rösträtt. års ålder senast på valdagen har ej rösträtt.
Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till Bilaga 2 Lag om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620) 1 dels att 4 kap. 11 § skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 12 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
12 §
Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juli.
I särskild röstlängd I särskild röstlängd upptas, efter ansökan, den tas, efter ansökan, upp som den 1 juli har svensk medborgare som någon rösträtt enligt 11 §. gång har varit Under år då ordinarie folkbokförd i riket men som val till riksdagen inte den 1 juli enligt äger rum tas i längden skattemyndighetens personband upp, även utan ansökan, ej är det och som har fyllt den som har tagits upp i eller före den 1 september särskild röstlängd det år röstlängden för det närmast upprättas fyller sjutton föregående året, om år. Under år då han fortfarande har ordinarie val till riksdagen rösträtt enligt 11 §. inte äger rum tas i Även den som den 1 juli längden upp, även utan inte fyllt arton år tas upp ansökan, den som har tagits i den särskilda upp i särskild röstlängden, om han röstlängd för det fyllt eller före den 1 närmast föregående september det år året, om han fortfarande röstlängden upprättas enligt skattemyndighetens fyller sjutton år och det personband ej är inte möter något hinder folkbokförd här. För i övrigt. För den som den som inte fyllt arton år inte fyllt arton år den 1 den 1 september det år september det år röstlängden upprättas röstlängden upprättas antecknas den dag då han antecknas den dag då han blir röstberättigad. blir röstberättigad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 Lagen omtryckt 1994:287