Exportinsatser för små och medelstora företag, m.m.
1995/96 NU13
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1995/96:94 om exportinsatser för små och medelstora företag, m.m.,
dels fem motioner som väckts med anledning av propositionen.
Kulturutskottet har avgivit yttrande (1995/96:KrU3y) över den del av ärendet som avser teknikutveckling inom turistsektorn (se bilaga).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett tilläggsanslag på 50 miljoner kronor. Av anslaget skall 30 miljoner kronor finansiera kollektiva åtgärder för att stärka de små och medelstora företagens exportmöjligheter. Åtgärderna skall genomföras av Sveriges Exportråd och ALMI Företagspartner AB. Resterande 20 miljoner kronor skall anvisas för att främja utvecklingen av informationsteknik inom främst mindre turistföretag. Åtgärderna skall finansieras genom besparingar under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.
Den del av förslaget som avser stöd till teknikutveckling inom turistsektorn avvisas i en reservation (m, fp). Folkpartiets företrädare i utskottet avstyrker också förslaget om ökade statliga exportinsatser. Med hänvisning till kritik mot effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken tillstyrker företrädarna för Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna regeringens förslag om överföring av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till insatser för att främja exporten hos de små och medelstora företagen. De anför dock i en reservation att exportsatsningarna - av konkurrensneu-tralitetsskäl - bör genomföras av fler aktörer än Exportrådet och ALMI.
I proposition 1995/96:94 föreslås att riksdagen till Vissa exportinsatser, m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
De motioner som väckts med anledning av propositionen är följande:
1995/96:N15 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1995/96:94.
1995/96:N16 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportsatsningar för små och medelstora företag,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av kompetensen på exportområdet,
3. avslår regeringens förslag att anslå 20 miljoner kronor till turistföretag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:N17 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av de nya medlen för teknikutveckling inom turistsektorn.
1995/96:N18 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge miljöteknik en framträdande plats i föreslagna exportsatsningar,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten att tydligt precisera hur finansiering skall ske.
1995/96:N19 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om exportinsatser för små och medelstora företag.
Inledning
I proposition 1995/96:94 framlägger regeringen förslag om stöd dels till åtgärder för att stärka de små och medelstora företagens exportmöjligheter, dels till utvecklingen av informationsteknik inom turistsektorn. För dessa åtgärder skall 30 resp. 20 miljoner kronor anvisas. Åtgärderna skall finansieras genom besparingar på anslag under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Fem motioner har väckts med anledning av propositionen.
Ökade statliga exportinsatser
För att åstadkomma tillväxt är det nödvändigt, anser regeringen, att inte bara storföretagen utan även små och medelstora företag utökar sin marknad genom att t.ex. söka samarbetspartner i andra länder och öka sin försäljning på utlandsmarknader. Enligt regeringens bedömning bör de små och medelstora företagen med viss statlig medverkan i ett initialskede ha goda möjligheter att utöka sin export till bl.a. Europa och Ostasien.
Den stimulans som kan riktas till de mindre företagen kan vara av olika karaktär, konstateras det. I vissa fall kan det röra sig om mer allmänna presentationer utomlands av olika branscher eller produktområden. I propositionen anges som exempel en gemensam presentation av svensk möbelindustri eller trähusindustri. Enligt regeringen bör dock statens insatser inte begränsas till enskilda branscher. Skapande av nätverk av mindre företag bör stimuleras. Ökade kontaktytor behöver etableras mellan svenska företag och deras potentiella affärspartner i utlandet. Individuella företagsinriktade åtgärder för exportstöd är däremot inte motiverade, anser regeringen och anför att sådana åtgärder också skulle kunna stå i strid med EG:s konkurrensregler.
Enligt vad som sägs i propositionen skall statlig finansiering av kollektiva exportsatsningar ske med krav på egenfinansiering av företagen till minst hälften av projektkostnaderna. Med hänsyn till det fördelaktiga konkurrensläget för svenskt näringsliv anser regeringen det angeläget att åtgärder för att stimulera exportsatsningar genomförs snarast möjligt. För detta ändamål bör staten tillföra särskilda medel.
Enligt regeringen bör åtgärderna genomföras av de organisationer som arbetar med företagsutveckling och export i små och medelstora företag, nämligen ALMI Företagspartner AB och Sveriges Exportråd. Dessa organ samverkar redan i dagsläget och bygger upp regionala exportcentra med uppgifter riktade mot små och medelstora företag, påpekas det. För den inhemska verksamheten svarar ALMI och Exportrådet gemensamt, men verksamheten i utlandet genomförs av Exportrådet.
Regeringen bedömer att ytterligare medel i storleksordningen 30 miljoner kronor behöver tillföras för ändamålet. Regeringen föreslås besluta om utformningen av de närmare riktlinjerna för hur medlen skall användas.
I motion 1995/96:N16 (m) framhålls att exportsatsningarna för små och medelstora företag bör utformas som generella stöd, eftersom företagsspecifika stöd kan innebära en snedvridning av konkurrensen. Överföring av resurser från traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder till insatser som förbättrar näringsklimatet kan enligt motionärerna öka effektiviteten i statens satsningar på sysselsättning och tillväxt. I motionen anförs vidare att också andra aktörer än de i propositionen nämnda bör anlitas vid genomförandet av exportsatsningarna. Regeringen bör agera så att kompetensen hos alla aktörer på området kan utnyttjas när det gäller att främja de små och medelstora företagens export.
Regeringens förslag avvisas i motion 1995/96:N15 (fp). Enligt motionärerna är statens primära uppgift inte att stödja vissa företag, utan att skapa rimliga och rättvisa villkor för företag i hela landet. Införandet av nya stödformer bör därför ifrågasättas. I motionen betonas att subventioner till enskilda företag eller företagsgrupper alltid innebär risk för konkurrens-snedvridning. Att tillföra ytterligare, öronmärkta, medel i förhoppningen att just dessa skall leda till framgångar på exportmarknaderna framstår inte som så väl genomtänkt, heter det i motionen.
Även i motion 1995/96:N19 (v) framförs invändningar mot att Sveriges Exportråd skall vara enda samarbetspartner till ALMI. Med flera aktörer på området skapas enligt motionärerna konkurrens mellan aktörerna och förhoppningsvis bättre tjänster för de berörda företagen.
Miljöteknik bör enligt vad som sägs i motion 1995/96:N18 (mp) ha en framträdande plats i de exportsatsningar som föreslås i propositionen. I instruktionerna till dem som skall genomföra åtgärderna borde detta betonas särskilt.
Utskottet vill i denna fråga anföra följande. I syfte att understödja och främja tillväxten medverkar staten på olika områden, bl.a. när det gäller de små och medelstora företagens utvecklingsmöjligheter. Många mindre företag har en produktion som lämpar sig för export men har ofta begränsat sin verksamhet till den inhemska eller ibland den nordiska marknaden. Skälen härtill kan t.ex. vara bristande erfarenhet och kompetens och svårigheter att finansiera de kostnader för information m.m. som är nödvändiga för framgång på exportmarknaden. I likhet med regeringen anser utskottet att företagen bör ha goda möjligheter att växa snabbare om de i ett inledande skede får hjälp med att undanröja dessa hinder. Utskottet tillstyrker därför förslaget om ökade statliga exportinsatser med den uppläggning som redovisas i propositionen. Även andra typer av satsningar än de som där anges bör kunna komma i fråga för stöd. Sålunda bör t.ex. insatser för främjande av export av miljöteknik, i enlighet med vad som sägs i motion 1995/96:N18 (mp), kunna aktualiseras inom ramen för stödet. Som anförs i propositionen bör finansieringen ske under förutsättning att företagen själva bidrar med minst hälften av projektkostnaderna.
I likhet med regeringen anser utskottet vidare att exportinsatserna bör ske under medverkan av ALMI Företagspartner AB och Sveriges Exportråd. Enligt utskottets mening talar emellertid goda skäl för att också andra aktörer bör anlitas när det gäller själva genomförandet av insatserna. Utskottet förutsätter att ALMI och Exportrådet vid behov kommer att anlita den expertis som finns på området inom den privata sektorn och som kan erfordras för att åtgärderna skall få avsedd effekt.
Vad utskottet anfört om export av miljöteknik resp. utnyttjande av andra aktörer än ALMI och Exportrådet ligger väsentligen i linje med vad som i resp. del förordas i motionerna 1995/96:N16 (m), 1995/96:N18 (mp) och 1995/96:N19 (v). Något uttalande med anledning av de berörda motions-yrkandena är emellertid inte erforderligt och de avstyrks därför. Av det sagda följer också att utskottet avstyrker motion 1995/96:N15 (fp) i nu aktuellt avseende.
Teknikutveckling inom turistsektorn
Våren 1995 fattade riksdagen beslut om en ny organisation för att främja utvecklingen av de svenska turistföretagen (prop. 1994/95:177, KrU28). Organisationen innefattar dels den statliga myndigheten Turistdelegationen, dels Svensk Turistutveckling AB, ett bolag som ägs gemensamt av staten och turistbranschen. Turistdelegationen skall bl.a. svara för kunskapsutveckling samt för viss teknik- och metodutveckling. I samråd med olika organ inom turistområdet skall delegationen utforma ett handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i fråga om turismens utveckling. Beträffande målen för den statliga turistpolitiken uttalade riksdagen bl.a. att de generella förutsättningarna för företagandet inom olika politikområden också bör bestämma turistbranschens utveckling. Näringspolitiska insatser på småföretagarområdet utgör därför, sades det, ett viktigt inslag i den statliga politik som har betydelse för turistnäringens utveckling, inte minst i glesbygd.
Regeringen föreslår nu i propositionen, som redan nämnts, att särskilda medel skall anvisas för att främja teknikutveckling inom främst mindre turistföretag.
I propositionen konstateras att turismen är en växande näring som domineras av små företag. Samtidigt kräver marknadsföringen att företagen står i direkt kontakt med sina exportmarknader. För att klara detta krävs utveckling av en informationsteknik som är anpassad till behoven. Det är enligt regeringen angeläget att bl.a. små turistföretag kan stärka sin position på den internationella turistmarknaden. Detta bör kunna ske genom t.ex. utveckling och anpassning av informationsteknik för främst de mindre turistföretagen och genom rådgivning till dessa företag vid introduktion och användning av de nya hjälpmedlen.
Insatserna bör enligt regeringen finansieras gemensamt av staten och branschen. För att täcka statens kostnader föreslås att ytterligare medel i storleksordningen 20 miljoner kronor tillförs Svensk Turistutveckling AB under budgetåret 1995/96.
Regeringens förslag avvisas i två motioner. I motion 1995/96:N16 (m) anförs att förslaget inte är tillräckligt specificerat. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma i frågan när Turistdelegationen har presenterat sitt förslag till målsättning och i det sammanhanget närmare ange på vilket sätt satsningen på teknikutveckling skall medverka till uppfyllandet av de näringspolitiska målen på turistområdet. Delvis liknande synpunkter redovisas i motion 1995/96:N15 (fp); regeringen borde avvakta med sitt förslag till dess erfarenhet har vunnits om den nya organisationen för att främja utvecklingen av de svenska turistföretagen.
I motion 1995/96:N17 (c) framhålls vikten av att de medel för teknikutveckling som ställs till förfogande inriktas på de små företagens situation och med täckning över hela landet. Svensk Turistutveckling AB borde samråda med Turistdelegationen i dessa frågor. Medlen bör enligt motionären kunna disponeras även för mer direkt marknadsföring, och det utvecklingsarbete på informationsteknikområdet (IT-området) som redan pågår inom branschen i bl.a. Västergötland bör tas till vara.
Kulturutskottet har yttrat sig över det nu aktuella förslaget jämte motioner (1995/96:KrU3y; se bilaga). Enligt kulturutskottet är det inte nödvändigt att ytterligare avvakta erfarenheterna av Turistdelegationens arbete med att utforma förslag till en handlingsplan innan beslut om det nu aktuella stödet kan tas. Kulturutskottet grundar sin bedömning dels på den information som utskottet under hand i ärendet har inhämtat om myndighetens hittillsvarande arbete med IT-frågor, dels på den information som utskottet tillägnat sig under det fortlöpande arbetet med turistfrågor. Det finns enligt kulturutskottets mening ett påtagligt behov av teknikutveckling inom främst mindre turistföretag. Kulturutskottet anser således att riksdagen bör anvisa medel i enlighet med förslaget i propositionen. Vidare anför utskottet att det är angeläget att Svensk Turistutveckling AB samråder med Turistdelegationen om användningen av dessa medel. Därigenom kan - på sätt som förordas i motion 1995/96:N17 (c) - erfarenheterna från IT-området i företag på olika platser i landet tas till vara samtidigt som de föreliggande behoven uppmärksammas. I en avvikande mening (m) hävdas, med instämmande i vad som sägs i motion 1995/96:N16 (m), att förslaget i denna del är dåligt specificerat och bör avslås av riksdagen.
I likhet med regeringen anser näringsutskottet att det är angeläget att små turistföretag kan stärka sin position på den internationella turistmarknaden. För att stärka dessa företag krävs bl.a utveckling och anpassning av informationsteknik samt rådgivning vid introduktion och användning av de nya hjälpmedlen. När det t.ex. gäller marknadsföringen krävs att företagen står i direkt kontakt med sina exportmarknader. Detta förutsätter en utveckling av informationsteknik som är anpassad till behoven. Data-svar och Data-fax är exempel på en sådan teknik som finns i dagsläget men som inte utnyttjas tillräckligt inom den svenska turistnäringen. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av vad kulturutskottet har redovisat i sitt yttrande anser även näringsutskottet att anledning saknas att ytterligare avvakta erfarenheterna av Turistdelegationens arbete med en handlingsplan.
I linje med vad kulturutskottet vidare anfört med anledning av motion 1995/96:N17 (c) utgår näringsutskottet från att Svensk Turistutveckling AB samråder med Turistdelegationen om användningen av de aktuella medlen. Utskottet saknar dock anledning att i detta sammanhang framhålla utvecklingsarbetet i någon särskild region.
Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker här berörda delar av motionerna 1995/96:N16 (m) och 1995/96:N15 (fp). Utskottet finner vidare att motion 1995/96:N17 (c) är i allt väsentligt tillgodosedd med det anförda. Även denna motion avstyrks därför.
Anslag till och finansiering av åtgärderna
För de båda nämnda åtgärderna föreslås riksdagen engångsvis anvisa sammanlagt 50 miljoner kronor. För att inte underskottet i statsbudgeten skall öka genom en sådan medelsanvisning kommer regeringen att effektuera besparingar på vissa anslag under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.
Som redan nämnts avvisas regeringens förslag helt i motion 1995/96: N15 (fp) och beträffande stödet till turistsektorn i motion 1995/96:N16 (m). I motion 1995/96:N18 (mp) riktas kritik mot att riksdagen inte informeras om hur besparingarna inom Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel skall genomföras. Enligt motionärerna måste riksdagen ha möjlighet att prioritera mellan föreslagna nya insatser och de anslag som i stället skall utgå eller reduceras. Regeringen borde därför i kommande propositioner tydligare ange hur finansieringen skall ske.
Frågan om regeringens rätt att helt eller delvis lämna av riksdagen anvisade anslag outnyttjade behandlades våren 1973 i förslaget till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m. (prop. 1973:90 s. 224). Frågan ansågs inte vara av någon större betydelse i ett parlamentariskt statsskick. Regeringsformen borde därför inta den principiella ståndpunkten att det får ankomma på regeringen att under parlamentariskt ansvar avgöra i vad mån de utgifter som anslagen möjliggör skall verkställas, sades det. Departementschefen, justitieminister Lennart Geijer, anförde vidare att regeringen givetvis skall respektera att vissa utgifter måste göras på grund av lag eller för staten föreliggande förpliktelser. Av betydelse är vidare att regeringen är bunden av riksdagens anslagsvillkor.
Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks av utskottet. Därmed följer att utskottet avstyrker motionerna 1995/96:N16 (m) och 1995/96: N15 (fp) också i här berörda delar.
Med hänvisning till vad som här redovisats om regeringens rätt att lämna av riksdagen anvisade medel outnyttjade avstyrker utskottet vidare det aktuella yrkandet i motion 1995/96:N18 (mp).
Utskottet hemställer
1. beträffande ökade statliga exportinsatser
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:N15 i denna del, 1995/96:N16 yrkandena 1 och 2, 1995/96:N18 yrkande 1 och 1995/96:N19,
res. 1 (m, kds)
res. 2 (fp)
2. beträffande teknikutveckling inom turistsektorn
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:N15 i denna del, 1995/96:N16 yrkande 3 i denna del och 1995/96:N17,
res. 3 (m, fp)
3. beträffande anslag till åtgärderna
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:94 och med avslag på motionerna 1995/96:N15 i denna del och 1995/96:N16 yrkande 3 i denna del till Vissa exportinsatser, m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,
res. 4 (m) - villk. res. 3
res. 5 (fp) - villk. res. 2 och 3
4. beträffande finansiering av åtgärderna
att riksdagen avslår motion 1995/96:N18 yrkande 2.
Stockholm den 7 december 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Chris Heister (m), Barbro Andersson (s), Lennart Beijer (v), Marie Granlund (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Torsten Gavelin (fp).
1. Ökade statliga exportinsatser (mom. 1)
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med Utskottet vill och slutar med aktuellt avseende bort ha följande lydelse:
Under senare år har alltfler framfört allvarlig kritik mot den bristande effektiviteten i svensk arbetsmarknadspolitik. Bland annat den svensk-amerikanska s.k. NBER-rapporten har riktat stark och vetenskapligt grundad kritik också mot de mer traditionella arbetsmarknadspolitiska insatserna. Genom att föra över resurser från arbetsmarknadspolitiska satsningar till åtgärder för ett bättre näringsklimat kan effektiviteten i statens satsningar för att skapa förutsättningar för fler nya riktiga arbeten och därigenom tillväxt öka.
De små och medelstora företagen är för närvarande i stor utsträckning underleverantörer åt större företag. Få småföretag har egen export. Om staten genom olika åtgärder sänker exporttröskeln för mindre företag kan det enligt utskottets mening bidra till bättre balans mellan export och produktion för den inhemska marknaden och därmed ge småföretagen bättre möjligheter att utveckla sin verksamhet. Mot denna bakgrund finns det skäl att genomföra särskilda satsningar på bättre exponering av svenska småföretag utomlands. Som ett exempel på lämpliga satsningar kan nämnas ökat deltagande i utländska mässor. Sådana satsningar kan självfallet också omfatta exportaktiviteter avseende miljöteknik. Eftersom företagsspecifika stöd bör undvikas bör exportsatsningarna utformas som generella stöd. Härigenom undviks en snedvridning av konkurrensen mellan de företag som kan bli föremål för exportinsatser och övriga företag.
Utskottet vill vidare påpeka att det förutom Sveriges Exportråd och ALMI Företagspartner AB finns ett flertal konsultföretag med specialistkompetens på exportområdet. Även om Exportrådet och ALMI har möjlighet att i sin tur anlita dessa företag finner utskottet regeringens förslag inte konkurrensneutralt. Som anförs i bl.a. motion 1995/96:N16 (m) bör regeringen agera så att kompetensen hos samtliga aktörer på marknaden tas till vara i arbetet med att underlätta de små och medelstora företagens exportmöjligheter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med ett sådant uttalande blir den sistnämnda motionen tillgodosedd i berörda delar. Det sagda ligger också delvis i linje med vad som anförs i motion 1995/96:N19 (v). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks med det sagda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ökade statliga exportinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N16 yrkandena 1 och 2, med anledning av motion 1995/96:N19 och med avslag på motionerna 1995/96:N15 i denna del och 1995/96:N18 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Ökade statliga exportinsatser (mom. 1)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med Utskottet vill och slutar med aktuellt avseende bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1995/96:N15 (fp) är statens primära uppgift inom näringspolitiken inte att stödja vissa företag utan att skapa ett bra näringslivsklimat med goda villkor för företag i hela landet. Enligt utskottets mening bör därför flera av de befintliga företagsstöden avvecklas och införande av nya stödformer ifrågasättas. Subventioner till enskilda företag eller företagsgrupper innebär dessutom alltid risk för snedvridning av konkurrensen.
ALMI Företagspartner AB har betydande resurser för sin verksamhet. Åtgärder för att främja export från mindre företag bör kunna genomföras utan att ytterligare medel tillförs för ändamålet. Det finns dessutom redan flera företag inom den privata sektorn som arbetar med att främja exporten från de små och medelstora företagen. Även om ALMI och Exportrådet har möjlighet att i sin tur anlita dessa privata företag är regeringens förslag inte konkurrensneutralt.
Sammantaget innebär det anförda att utskottet tillstyrker motion 1995/96:N15 (fp) i aktuell del och avstyrker motionerna 1995/96:N16 (m) och 1995/96:N18 (mp) i berörda delar samt motion 1995/96:N19 (v).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ökade statliga exportinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N15 i denna del och med avslag på motionerna 1995/96:N16 yrkandena 1 och 2, 1995/96:N18 yrkande 1 och 1995/96:N19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Teknikutveckling inom turistsektorn (mom. 2)
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med I likhet och slutar med avstyrks därför bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som sägs i motion 1995/96:N16 (m) och i linje med vad som anförs i motion 1995/96:N15 (fp) anser näringsutskottet att regeringens förslag om teknikutveckling inom turistsektorn är dåligt specificerat. Regeringen bör därför, om den anser det påkallat, återkomma till riksdagen i frågan när Turistdelegationen har utarbetat sitt förslag till handlingsprogram och när erfarenheter har vunnits om den nyligen genomförda omorganisationen. Regeringen bör då närmare ange hur en sådan satsning som föreslås i propositionen skall bidra till att uppfylla de näringspolitiska målen på turistområdet.
I linje - - - (=utskottet) - - - särskild region.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna 1995/96:N16 (m) och 1995/96:N15 (fp) i motsvarande delar och avstyrker motion 1995/96: N17 (c).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande teknikutveckling inom turistsektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:N15 i denna del och 1995/96:N16 yrkande 3 i denna del och med avslag på motion 1995/96:N17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Anslag till åtgärderna (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Karin Falkmer, Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Regeringens förslag och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 30 miljoner kronor skall anvisas för ökade statliga exportinsatser. Som utskottet tidigare anfört bör dock förslaget i propositionen om stöd till teknikutveckling inom turistsektorn avvisas av riksdagen. Det anförda innebär att endast 30 miljoner kronor bör upptas under det aktuella anslaget.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till åtgärderna
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:94, med bifall till motion 1995/96:N16 yrkande 3 i denna del och med avslag på motion 1995/96:N15 i denna del till Vissa exportinsatser, m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.
5. Anslag till åtgärderna (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Regeringens förslag och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört bör regeringens båda förslag om stöd till exportinsatser för små och medelstora företag resp. till teknikutveckling inom turistnäringen avvisas av riksdagen. Propositionen bör sålunda helt avslås.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till åtgärderna
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N15 i denna del och med avslag på motion 1995/96:N16 yrkande 3 i denna del avslår proposition 1995/96:94.
Kulturutskottets yttrande 1995/96:KrU3y Teknikutveckling inom turistsektorn
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 21 november 1995 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1994/95:94 Exportinsatser för små och medelstora företag, m.m. jämte motioner, allt i den del som berör kulturutskottets beredningsområde.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1995/96:N15- N19.
Kulturutskottet yttrar sig över dels den del av propositionen som avser teknikutveckling inom turistsektorn, dels motion 1995/96:N15, såvitt avser angivna del av propositionen, motion 1995/96:N16 yrkande 3 och motion 1995/96:N17.
Utskottet
Propositionen, m.m.
I propositionen föreslås att det för ökade statliga exportinsatser och för teknikutvecklingen inom turistsektorn för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln engångsvis skall föras upp ett reservationsanslag på sammanlagt 50 miljoner kronor.
Regeringen anger i propositionen att den för att inte underskottet i statsbudgeten skall öka genom en sådan medelsanvisning kommer att effektuera besparingar på vissa anslag under tionde huvudtiteln (Arbetsmarknadsdepartementet).
Det framhålls i propositionen att turismen är en växande näring och att den domineras av små företag, samtidigt som marknadsföringen kräver att företagen står i direkt kontakt med sina exportmarknader. För att klara detta krävs utveckling av en informationsteknik som är anpassad till behoven.
I propositionen anförs att det är angeläget att bl.a. små turistföretag kan stärka sin position på den internationella turistmarknaden. Det bör kunna ske genom bl.a. utveckling och anpassning av informationsteknik för främst de mindre turistföretagen och genom rådgivning till dessa företag vid introduktion och användning av de nya hjälpmedlen. Insatserna bör enligt propositionen finansieras gemensamt av staten och branschen. Enligt propositionen bör för att täcka statens kostnader ytterligare medel i storleksordningen 20 miljoner kronor tillföras Svensk Turistutveckling AB.
Här bör också nämnas att det även i proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling, som bereds av finansutskottet, framförs synpunkter av innehåll att det krävs en utveckling av informationsteknik för att tillgodose de behov som finns av att turistföretagen står i direkt kontakt med sina exportmarknader. Det nämns att Data-svar och Data-fax är exempel på sådan teknik som finns i dag men som inte utnyttjas inom den svenska turistnäringen.
Motioner
I två motioner yrkas avslag på regeringens förslag i vad avser den föreslagna satsningen på teknikutveckling inom turistsektorn.
I den ena av dessa motioner, N15 (fp), yrkas att propositionsförslaget i dess helhet skall avslås. Som skäl härför anför motionärerna principiella skäl, som hänför sig till motionärernas allmänna syn på företagsstöd. Då det gäller det förslag som rör teknikutveckling inom turistsektorn framhålls också att under alla förhållanden bör erfarenheter av den nyligen genomförda omorganisationen avvaktas.
Motionärerna bakom motion N16 (m) anför att förslaget om stöd till teknikutveckling inom turistsektorn är dåligt specificerat och att regeringen bör återkomma i denna fråga när Turistdelegationen presenterat sitt förslag till mål och närmare ange hur satsningen skall medverka till att de näringspolitiska målen på turistområdet blir uppfyllda (yrkande 3).
I motion N17 (c) anförs vissa synpunkter om användningen av de medel som föreslås bli anslagna för teknikutveckling inom turistsektorn. Motionären erinrar bl.a. om den utvecklingspotential som turistnäringen har. De anför att turismen till sin karaktär är lokal och decentraliserad och att kontakterna mellan kund och produkt måste förstärkas. Den nya tekniken erbjuder härvidlag unika möjligheter. Motionären, som ställler sig positiv till regeringsförslaget, understryker vikten av att de föreslagna medlen för teknikutveckling används med beaktande av de små företagens situation och med täckning över hela landet. Svensk Turistutveckling AB bör lämpligen samråda med Turistdelegationen. Enligt motionärens mening är det viktigt att de aktuella medlen kan disponeras även för insatser som innebär mera direkt marknadsföring, eftersom det är inom detta område som de akuta problemen är störst. Erfarenheterna från det utvecklingsarbete inom informationstekniken som pågår på vissa håll i landet bör tas till vara.
Utskottets bedömning, m.m.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:KrU28 Turistpolitiken behandlade kulturutskottet ingående frågan om den statliga turistpolitiken. I betänkandet erinrades bl.a. om att turistnäringen är en utpräglad småföretagarbransch och att näringspolitiska insatser på småföretagsområdet således är ett viktigt inslag i den statliga politik som har betydelse för turistnäringens utveckling, inte minst i glesbygd.
Ett enhälligt utskott godtog principer för inriktningen av turistpolitiken i vad avser statens roll och insatser (bet. s. 14). Staten har bl.a. ansvar för att det sker en samordning av statens insatser inom olika politikområden för att stärka turistnäringen och för att samordning mellan olika samhällssektorer av betydelse för turismens utveckling kommer till stånd och utökas. Staten har också ett delansvar för genomförandet och finansieringen av en övergripande internationell marknadsföring av Sverige som turistland med inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.
Efter förslag av regeringen godkände riksdagen att en ny myndighet, som senare fick namnet Turistdelegationen, inrättades för turistfrämjande. Bl.a. skall Turistdelegationen svara för kunskapsutveckling samt för viss teknik- och metodutveckling. Turistdelegationen skall i samråd med olika organ inom turistområdet utforma ett handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i fråga om turismens utveckling.
Verksamheten med övergripande informationsinsatser och marknadsföring av Sverige som turistland skulle bedrivas i bolagsform. I enlighet med regeringens och riksdagens intentioner har staten och turistbranschen bildat ett gemensamt bolag, som i vart fall tills vidare bär namnet Svensk Turistutveckling AB. Verksamheten skall finansieras gemensamt av staten och bolaget.
Det får ankomma på näringsutskottet att bedöma den i motion N15 (fp) upptagna övergripande näringspolitiska frågan om lämpligheten av företagsstöd.
Då det gäller de i samma motion, N15 (fp), och i motion N16 (m) framförda synpunkterna av innehåll att det ännu är för tidigt att ta ställning till frågan om ett statligt stöd av det slag som föreslås i propositionen, gör utskottet den bedömningen att det inte är nödvändigt att ytterligare avvakta erfarenheterna av Turistdelegationens arbete med att utforma förslag till en handlingsplan. Denna bedömning grundar sig dels på den information utskottet i detta ärende under hand inhämtat om myndighetens hittillsvarande arbete med IT-frågor, dels på den information utskottet skaffat sig under det fortlöpande arbetet med turistfrågor, som inneburit omfattande kontakter med företrädare för turistnäringen. Det finns enligt utskottets mening ett påtagligt behov av teknikutveckling inom främst mindre turistföretag. Utskottet anser att riksdagen bör besluta om att anvisa medel av den i propositionen föreslagna storleksordningen, 20 miljoner kronor, för teknikutveckling inom turistsektorn.
Då det gäller den i propositionen föreslagna användningen av stödet, en fråga som också tas upp i motion N17 (c), gör utskottet följande bedömning.
Utskottet har inhämtat att Turistdelegationen - som ett led i utarbetandet av förslag till en handlingsplan för turismen - haft omfattande kontakter med företrädare för turistsektorn i landet. Ett hundratal sammankomster av seminariekaraktär har hållits. Därigenom har myndigheten skaffat sig en omfattande kännedom om bl.a. de mindre turistföretagens behov av och synpunkter på teknikutveckling. Myndigheten har tillsatt fem arbetsgrupper som arbetar med olika delar av handlingsprogrammet. En av dessa grupper arbetar med IT-frågor. Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet att det är angeläget att Svensk Turistutveckling AB samråder med Turistdelegationen om användningen av de medel som avsätts för teknikutveckling inom turistsektorn. På detta sätt kan i enlighet med vad som förordas i motion N17 erfarenheterna från IT-området i företag på olika platser i landet tas till vara samtidigt som de föreliggande behoven kan tas fram.
Det anförda står inte i motsättning till vad som anförs i propositionen. Utskottet har inte heller i övrigt något att invända mot propositionsförslaget i här aktuell del.
Stockholm den 23 november 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Lars Lilja (s), Birgitta Wichne (m), Lars Hjertén (m) och Elizabeth Nyström (m).
Avvikande mening
Lennart Fridén, Jan Backman, Birgitta Wichne, Lars Hjertén och Elizabeth Nyström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med Då det gäller de och slutar med inom turistsektorn bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion N16 (m) i här aktuell del. Förslaget i propositionen om stöd till teknikutveckling är dåligt specificerat. Regeringen bör därför, om den anser det motiverat, återkomma i denna fråga när Turistdelegationen presenterat sitt förslag till handlingsprogram. Regeringen bör då närmare ange hur en sådan satsning som föreslås i propositionen skall medverka till att de näringspolitiska målen på turistområdet blir uppfyllda.
I enlighet med det anförda bör propositionen i här aktuell del avslås. Utskottet tillstyrker således motion N16 yrkande 3. Genom detta ställningstagande tillgodoses även yrkandet i motion N15 (fp) i motsvarande del.
Gotab, Stockholm 1995