Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m.

1995/96 NU8 Ärendet I detta betänkande behandlas dels proposition 1995/96:62 om ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m., dels proposition 1995/96:10 om års- och koncernredovisning, såvitt avser lagförslag 14, dels proposition 1995/96:74 om ökad bankkonkurrens, såvitt avser lagförslag 22, dels en motion som väckts med anledning av proposition 1995/96:62.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa ändringar i den s.k. kapitaltäckningslagen. Förändringarna innebär bl.a. att det för kreditinstitut och värdepappersbolag införs möjlighet att tillämpa egna riskvärderingsmodeller - i stället för de nuvarande standardiserade metoderna - för att fastställa kapitalkrav för att täcka upp vissa marknadsrisker. Förslaget är en övergångslösning i avvaktan på kommande förändringar i EG:s kapitalkravsdirektiv. Andra förslag avser ändringar av bestämmelser om beräkning av kapitalbasen, undantag från kapitaltäckningsreglerna för marknadsrisker och från begränsningsreglerna om stora exponeringar, m.m. Vidare har utskottet inget att erinra mot förslagen i propositionen angående vissa ändringar i de s.k. flaggningsbestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument. En motion som väckts med anledning av propositionen avstyrks.

Proposition 1995/96:62 I proposition 1995/96:62 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, 2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, återges i bilaga 1.

Proposition 1995/96:10 I proposition 1995/96:10 föreslås, såvitt här är i fråga, att riksdagen antar regeringens förslag till 14. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Lagförslaget, som återges på s. 118 i har överlämnats till näringsutskottet av lagutskottet. Huvuddelen av förslagen i denna proposition behandlas av lagutskottet i betänkande 1995/96:LU4.

Proposition 1995/96:74 I proposition 1995/96:74 föreslås, såvitt här är i fråga, att riksdagen antar regeringens förslag till 22. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Lagförslaget återges på s. 82 i propositionen. Huvuddelen av förslagen i denna proposition behandlar näringsutskottet i betänkande 1995/96:NU9.

Den motion som väckts med anledning av proposition 1995/96:62 är 1995/96:N8 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. avslår proposition 1995/96:62 i den del den medger kreditinstitut att använda andra metoder än de som anges i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar [för kreditinstitut och värdepappersbolag], för att dagligen beräkna kapitalkravet för positionsrisker och valutakursrisker (avsnitt 4 i propositionen), 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tydligare redovisning av risker och merkostnader för tillsynen som är förknippade med förslaget, 3. hos regeringen begär förslag till avgifter för den löpande tillsynen hos Finansinspektionen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I december 1994 beslutade riksdagen (prop. 1994/95:50, bet. NU12) om en ny lag (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (den s.k. kapitaltäckningslagen). Lagen är uppbyggd kring fyra EG-direktiv angående finansiella tjänster som på detta sätt införlivades med den svenska lagstiftningen. Till den nya lagen överflyttades de bestämmelser om kapitaltäckning för kreditrisker som var utspridda på flera lagar. Lagens införande etappindelades. De bestämmelser som byggde på direktiven om stora exponeringar och gruppbaserad tillsyn trädde i kraft den 1 januari 1995, medan reglerna om kapitaltäckning för marknadsrisker införs den 1 januari 1996. Bestämmelserna om kapitaltäckning för marknadsrisker innebär en utvidgning av kraven på kapitaltäckning, som tidigare omfattat endast kreditrisker. Med marknadsrisker avses bl.a. positionsrisker, valutakursrisker samt motparts- och avvecklingsrisker. I lagen föreskrivs vilka metoder som skall användas för att beräkna kapitalkravet för sådana risker. Innebörden av de nya bestämmelserna är bl.a. att kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha en kapitalbas som täcker båda formerna av risker. Genom den nya lagen blir reglerna om kapitaltäckning för såväl kreditrisker som marknadsrisker enhetliga för kreditinstitut och värdepapperbolag. I proposition 1995/96:62 föreslås nu vissa förändringar i lagen. Tyngdpunkten i regeringens förslag gäller tillåtelse att använda andra beräkningsmetoder för att fastställa kapitalkrav för vissa marknadsrisker än de i lagen angivna. Förslaget i denna del är föranlett av bl.a. ett under våren 1995 remitterat förslag från den s.k. Baselkommittén att tillåta kreditinstitut att använda egna riskvärderingsmodeller vid beräkningen av kapitaltäckningskravet. I övrigt är förslagen till ändringar i lagen föranledda bl.a. av att Finansinspektionen uppmärksammat regeringen på att vissa bestämmelser till fullo inte harmoniserar med tidigare nämnda EG-direktiv och att vissa förtydliganden bör göras. Baselkommittén för banktillsyn är ett samarbetsorgan på bankområdet för centralbanker och andra tillsynsmyndigheter från de s.k. G10- länderna (Belgien, Frankrike, Förenta staterna, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Tyskland). EG:s kapitalkravsdirektiv anvisar vissa standardiserade metoder som instituten skall använda sig av för att beräkna risken i de finansiella positionerna. Dessa metoder bildar också utgångspunkten för tillsynsmyndigheternas kontroll. Standardiseringen innebär att nivåerna på kapitalkravet och beräkningen är enhetliga för instituten, vilket gör det lättare att bedöma och jämföra kapitaltäckningen hos de finansiella instituten. I propositionen påpekas att de standardiserade metoderna emellertid är behäftade med vissa svagheter. Tillräcklig hänsyn tas t.ex. inte till samvariationer mellan olika slag av instrument som innebär att positionsriskerna under vissa förutsättningar blir lägre för en väl diversifierad portfölj, dvs. att aktie- och ränterisker kan balansera varandra. I de standardiserade beräkningsmetoderna ingår vidare vissa faktorer som är förhållandevis statiska, eftersom de inte kontinuerligt återspeglar plötsliga prisförändringar på ränte-, aktie- och valutamarknaderna. I propositionen sägs också att metoderna inte ger några incitament för instituten att utveckla mer sofistikerade modeller som bättre avspeglar de faktiska marknadsriskerna i deras positioner. Medlemsländerna som är representerade i Baselkommittén - varav åtta är medlemmar i EU - är angelägna om att ha konsistenta regelverk, och sannolikheten är stor för att kapitalkravsdirektivet blir förändrat i enlighet med kommitténs förslag. I propositionen understryks också att en överenskommelse i Baselkommittén alltid får stor genomslagskraft i EU-arbetet. En anpassning av bestämmelserna i kapitalkravsdirektivet till kommitténs förslag till regler om tillämpning av egna modeller kan dock inte genomföras redan till den 1 januari 1996, då direktivet skall vara införlivat med medlemsländernas nationella lagstiftning. I EG:s rådgivande bankkommitté har diskussioner därför förts om att skapa en övergångslösning som skulle göra det möjligt att använda egna modeller innan direktivet har ändrats. EG-kommissionen har i anslutning till denna diskussion i ett uttalande förklarat att det bör lämnas till medlemsländernas tillsynsmyndigheter att efter prövning tillåta institut att använda egna modeller vid riskvärderingen av intagna positioner. En förutsättning är dock att ett instituts kapitalbas alltid motsvarar eller överstiger kapitalkraven beräknade efter den standardiserade metod som utpekas i bilagor till kapitalkravsdirektivet. Av konkurrensskäl är det viktigt, menar regeringen, att också svenska kreditinstitut och värdepappersbolag kan erbjudas möjligheten att utveckla egna riskvärderingsmodeller. I propositionen gör regeringen bedömningen att flera av de övriga EU-länderna kommer att tillämpa den föreslagna övergångslösningen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att kapitaltäckningslagen - som en övergångslösning - kompletteras med en bestämmelse som tillåter svenska kreditinstitut och värdepappersbolag att under angivna villkor tillämpa egna riskvärderingsmodeller. I motion 1995/96:N8 (mp) riktas invändningar mot att regeringen inte redovisar de risker som är förknippade med att låta kreditinstituten använda egna metoder för att beräkna positions- och valutakursrisker. Motionärerna menar att det i propositionen borde ha visats på vilka möjligheter Finansinspektionen har att värdera de sofistikerade metoder som de aktuella instituten kommer att använda sig av och att regeringen på ett tydligare sätt borde ha analyserat riskerna med att ändra bestämmelserna. Spåren från den senaste bankkrisen förskräcker, heter det i motionen. Propositionen bör därför avslås i denna del i avvaktan på att de nya reglerna enligt Baselkommittén införlivas i det aktuella EG- direktivet, anför motionärerna. Utskottet har svårt att se de risker med förslaget som framförs i motionen. Snarare gäller att de riskvärderingsmodeller som efter Finansinspektionens prövning skall få användas av kreditinstituten och värdepappersbolagen har vissa fördelar ur riskhanteringssynpunkt jämfört med de standardiserade metoderna. Modeller som instituten ansöker om att få tillämpa skall uppfylla särskilda kvantitativa och kvalitativa kriterier. Inspektionen har vidsträckta befogenheter härvidlag att inhämta information från de berörda instituten för att utöva tillsyn och kontroll över riskvärderingsmodellerna. Den teknik som tillämpas i dessa modeller innebär att kapitalkravet för de positionsrisker som ingår i institutens handelslager beräknas i sin helhet, i stället för att beräknas separat för varje enskilt slag av instrument. När beräkningen sker gemensamt för alla instrumenttyper ges utrymme för en utjämning av riskerna. Handeln med finansiella instrument blir därmed, förutom att den bygger på en tydligare riskbild, också mer kostnadseffektiv. Utskottet vill ansluta sig till den uppfattning som regeringen framför i propositionen, om att de grundläggande krav som ställs för att få Finans- inspektionens medgivande i det särskilda fallet skall finnas dokumenterade i form av föreskrifter. En sådan skriftlig vägledning innebär dels en garanti för att alla sökande behandlas lika, dels att erfarenheter från tillsynsverksamheten systematiskt kan följas upp mot inspektionens föreskrifter och att vunna erfarenheter fortlöpande tas till vara i de krav som ställs gentemot de sökande. Inspektionen kommer också inom ramen för det ordinarie EU-samarbetet att kunna dra nytta av de erfarenheter som erhålls av tillämpningen av övergångsreglerna. Med det anförda avstyrker utskottet motionen i här berörda delar. I motion 1995/96:N8 (mp) anförs vidare att regeringen bör lämna förslag om hur Finansinspektionens kostnader för uppföljning och tillsyn skall kunna täckas genom avgifter från de berörda instituten. Motionärerna menar att det inte är godtagbart att staten drabbas av ökade tillsynskostnader till följd av att instituten tillåts använda egna beräkningsmodeller. De påpekar också att dessa kostnader inte är preciserade i propositionen. Därför bör inte bara tillståndsprövningen utan också den löpande tillsynen vara avgiftsfinansierad, anförs det i motionen. Finansinspektionen är helt avgiftsfinansierad, varav tillsynsavgifterna svarar för den största delen av intäkterna. Av kapitaltäckningslagen (7 kap. 14 §) framgår att institut som står under Finansinspektionens tillsyn skall finansiera inspektionens verksamhet med årliga avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. I den förordning (1994:2024) som regeringen utfärdat med anledning av kapitaltäckningslagen preciseras att avgifternas storlek är bestämda av de avgiftsklasser som anges i avgiftsförordningen (1992:191). En översyn pågår av Finansinspektionens avgifter, vilken beräknas vara avslutad våren 1996. I propositionen nämns att Finansinspektionen skall genomgå fördjupad prövning inför budgetperioden 1997-1999. På grundval av denna utvärdering skall regeringen ta ställning till ambitionsnivå och resursbehov för den finansiella tillsynen. Utskottet har erfarit att principerna för finansieringen av inspektionens verksamhet skall ligga fast. Detta betyder att kostnaden för en högre ambitionsnivå i tillsynsarbetet kommer att bäras av de finansiella institut och värdepappersbolag som står under Finansinspektionens tillsyn. Mot bakgrund av den lämnade redovisningen gör utskottet den bedömningen att staten inte kommer att drabbas av några ökade kostnader till följd av det merarbete som prövning och tillsyn av nya riskvärderingsmodeller för med sig. Med det anförda avstyrks också det nu aktuella yrkandet i motionen. I propositionen föreslås även vissa ändringar i kapitaltäckningslagens bestämmelser om beräkning av kapitalbasen, undantag från kapitaltäckningsreglerna för marknadsrisker och från begränsningsreglerna om stora exponeringar, finansiella företagsgrupper samt övervaknings- och kontrollsystem. Samtliga ändringar i kapitaltäckningslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996. Ändringar i kapitaltäckningslagen från nämnda datum - huvudsakligen som en konsekvens av andra förslag - har också föreslagits i proposition 1995/96:10 om års- och koncernredovisning och i proposition 1995/96:74 om ökad bankkonkurrens. Det förstnämnda förslaget har överlämnats till näringsutskottet av lagutskottet, som nyligen i betänkande 1995/96:LU4 har tillstyrkt regeringens förslag till ändringar i redovisningslagstiftningen i nämnda proposition. Huvuddelen av förslagen i proposition 1995/96:74 har näringsutskottet tidigare denna dag tillstyrkt i betänkande 1995/96: NU9. De olika förslagen till ändringar i kapitaltäckningslagen behandlas av samordningsskäl i föreliggande betänkande. Utskottet tillstyrker de olika förslagen till ändringar i kapitaltäckningslagen och framlägger ett samordnat förslag i bilaga 2. Regeringen föreslår vidare i proposition 1995/96:62 vissa ändringar i bestämmelserna om offentliggörande av aktieinnehav (de s.k. flaggningsbestämmelserna) i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Bland annat skall ett företag som ingår i en företagsgrupp inte längre behöva anmäla ett förvärv eller en överlåtelse av aktier om moderföretaget gör anmälan. Ändringarna innebär att anpassningen till EG:s regler görs tydligare. Även här föreslås förändringarna träda i kraft den 1 januari 1996. Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna förändringarna i nämnda lag.

Utskottet hemställer 1. beträffande riskvärderingsmodeller att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:62 moment 1 i denna del och med avslag på motion 1995/96:N8 yrkandena 1 och 2 antar av utskottet i bilaga 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag såvitt avser 4 kap. 9 §, 2. beträffande tillsynsavgifter att riksdagen avslår motion 1995/96:N8 yrkande 3, 3. beträffande övriga ändringar i kapitaltäckningslagen att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:74 moment 22 och med anledning av proposition 1995/96:10 moment 14 och proposition 1995/96:62 moment 1 i denna del antar av utskottet i bilaga 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående, 4. beträffande ändringar i flaggningsbestämmelserna att riksdagen antar det i proposition 1995/96:62 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

Stockholm den 5 december 1995 På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Chris Heister (m), Barbro Andersson (s), Lennart Beijer (v), Marie Granlund (s), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Kerstin Warnerbring (c).

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

företaget ti

Av utskottet framlagt förslag till Lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag dels att i 1 kap. 1 § ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot ordet "medlemsbank", dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 4, 6 och 7 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. 5, 7 och 8 §§ samt 7 kap. 8 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 3 § och 4 kap. 9 §, samt närmast före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § ----------------------------------------------------- Vänster Ett institut, ett Spalt På >> holdingföretag med Höger Spalt På >>Om ett finansiell verksamhet institut, ett eller ett holdingföretag holdingföretag med med blandad verksamhet är finansiell verksamhet moderföretag och en annan eller ett holdingföretag juridisk person är med blandad verksamhet dotterföretag, om äger så många aktier institutet eller holding- eller andelar i en svensk företaget eller utländsk juridisk 1. innehar mer än hälften person att det har mer än av rösterna för samtliga hälften av rösterna för aktier eller andelar i samtliga aktier eller den juridiska personen, andelar, är institutet 2. äger aktier eller eller holdingföretaget andelar i den juridiska moderföretag och den personen och på grund av andra juridiska personen avtal med andra delägare dotterföretag. Om ett i denna förfogar över mer dotterföretag eller flera än hälften av rösterna dotterföretag tillsammans för samtliga aktier eller eller ett moderföretag andelar, och ett eller flera 3. äger aktier eller dotterföretag tillsammans andelar i den juridiska äger så många aktier personen och har rätt att eller andelar i en juri- utse eller avsätta mer än disk person som nyss hälften av ledamöterna i sagts, är även sistnämnda dess styrelse eller mot- juridiska person dotter- svarande ledningsorgan, företag till eller moderföretaget. 4. äger aktier eller Har ett institut, ett andelar i den juridiska holdingföretag med personen och har rätt att finansiell verksamhet ensamt utöva ett eller ett holdingföretag bestämmande inflytande med blandad verksamhet i över denna på grund av annat fall på grund av avtal med den juridiska aktie- eller andel- personen eller på grund sinnehav eller avtal av föreskrift i dess ensamt ett bestämmande bolagsordning, inflytande över en bolagsavtal eller därmed juridisk person och en jämförbara stadgar. betydande andel i resul- Vidare är en juridisk tatet av dess verksamhet, person dotterföretag till är institutet eller moderföretaget, om ett holdingföretaget annat dotterföretag till moderföretag och den moderföretaget eller juridiska personen moderföretaget dotterföretag. tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller 3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska per- sonen, är även denna dotterföretag till moder- företaget. ----------------------------------------------------- Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Med koncernföretag avses i denna lag företag inom samma koncern.

3 § --------------------------------------------------- Vänster I de fall som avses i 2 Spalt På >> § första stycket 1-3 och Höger Spalt På >> andra stycket samt 1 § 10 skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller ägarintresse beaktas inte de aktier eller andelar i dotter- företaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas av den som hand- lar i eget namn men för dotterföretagets eller ägarintressets eller dess dotterföretags räkning. --------------------------------------------------- Vänster Spalt Av >> Höger Spalt Av >>

företaget ti

2 kap. 4 § ----------------------------------------------------- Ett institut får, efter Ett institut får, efter medgivande av medgivande av Finansinspektionen, för Finansinspektionen, för sådana marknadsrisker som sådana marknadsrisker som avses i 4 kap. 2-7 §§ och avses i 4 kap. 2-7 §§ för valutakursrisker beräkna kapitalkravet enligt 4 kap. 8 § som enligt 2 §, om summan av hänför sig till det marknadsvärdet av handelslager som avses i positionerna i handels- 4 kap. 1 § beräkna lagret och fordringar kapitalkravet enligt 2 §, hänförliga till dessa om summan av mark- nadsvärdet av positionerna i han- delslagret och oreglerade fordringar hänförliga till dessa ----------------------------------------------------- 1. normalt inte överstiger 5 % av summan av institutets totala balansomslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen, 2. normalt inte överstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner ecu, samt 3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av institutets totala balansomslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen och inte heller överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner ecu.

6 § ---------------------------------------------------- Kapitalbasen utgörs av Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och summan av primärt och supplementärt kapital supplementärt kapital efter avräkning enligt 7 efter avräkning enligt 7 §. Det primära kapitalet § och 5 kap. 4 § tredje skall utgöra minst stycket 2. Det primära hälften av kapitalbasen. kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. ---------------------------------------------------- Med primärt kapital avses: Med primärt kapital avses: ---------------------------------------------------- A. I bankaktiebolag, A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget värdepappersbolag eget kapital med undantag för kapital med undantag för kumulativa kumulativa preferensaktier, i preferensaktier, i sparbanker reservfonder, sparbanker reservfonder, i föreningsbanker eget i medlemsbanker eget kapital med undantag för kapital med undantag för förlagsinsatser samt i förlagsinsatser samt i Svenska Svenska skeppshypotekskassan skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från kassans reservfond. Från eget kapital skall eget kapital skall undantas undantas uppskrivningsfonder. uppskrivningsfonder. ---------------------------------------------------- B. I banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag kapitalandelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond. C. I banker och kreditmarknadsbolag kapitalandelen av det belopp som svarar mot bankens eller bolagets reserver till följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande. Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock samman- lagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som motsvarar högst 20 % av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen. Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande av Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena. 7 § ----------------------------------------------------- Från det egna kapitalet skall institutet räkna av förluster uppkomna under Från det primära löpande räkenskapsår. kapitalet skall Från det primära institutet räkna av kapitalet skall övervärden vid förvärv av institutet räkna av rörelse (inkråmsgood- övervärden vid förvärv av will), som redovisas i rörelse (inkråmsgood- institutet. will), som redovisas i Från summan av det institutet. primära och det Från summan av det supplementära kapitalet primära och det enligt 6 § andra-fjärde supplementära kapitalet styckena skall institutet enligt 6 § andra-fjärde räkna av det bokförda styckena skall institutet värdet av vad som har räkna av det bokförda skjutits till som värdet av vad som har aktiekapital eller i skjutits till som annan form i ett företag aktiekapital eller i som driver försäkrings- annan form (tillskott) i verksamhet eller något ett företag som driver slag av finansiell försäkringsverksamhet verksamhet som kräver eller något slag av tillstånd. Någon finansiell verksamhet som avräkning skall dock inte kräver tillstånd, om göras om tillskottet upp- 1. institutets ägarandel går till högst 5 % av överstiger 5 % av företagets eget kapital företagets kapital, eller eller motsvarande och det 2. i det fall ägarandelen sammanlagda bokförda är mindre än enligt 1, värdet av sådana tillskottet eller summan tillskott inte överstiger av tillskotten överstiger 10 % av institutets eget 5 % av det egna kapitalet kapital eller egna eller de egna fonderna i fonder. Avräkning skall företaget eller det inte heller göras för sammanlagda bokförda tillskott som belöper på värdet av sådana till- företag som omfattas av skott överstiger 10 % av gruppbaserad redovisning summan av institutets enligt 6 kap. genom primära och supplementära fullständig konsolidering kapital. eller genom en klyvnings- Avräkning skall inte metod. göras för tillskott som belöper på företag som omfattas av gruppbaserad redovisning enligt 6 kap. genom fullständig konsolidering eller genom en klyvningsmetod. -----------------------------------------------------

företaget ti

3 kap. 1 § Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande till ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret. Till- gångar och åtaganden delas in i följande grupper: A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar. 2. Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar. 3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller centralbank svarar, om placeringen eller fordran gäller i den utländska statens valuta och är refinansierad i samma valuta. 4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar Europeiska gemenskaperna eller någon av de utländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver. 5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver. 6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5. B 1. Placeringar och fordringar för vilka Allmänna pensionsfonden, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar. 2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver. 3. Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar. 4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett utländskt kreditinstitut i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver. 5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de internationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver. 6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges i 1-5. C. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som institutet bestämt efter särskild värdering. D. Övriga placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden. ----------------------------------------------------- Vid bestämmandet av V*i*d* kapitalkravet undantas *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t* **************************************************************************- *a*v* *k*a*p*i*t*a*l*- ð *s*å*d*a*n*a* *k*r*a*v*e*t* *t*i*l*l*s*k*o*t*t* *u*n*d*a*n*t*a*s* *s*o*m* *e*n**l*i*g*t* *-ð *s*å*d*a*n*a* *2* *k*a*p*.* *7* *§* *ö*v*e*r*v*ä*r*d*e*n* *f*ö*r*s*t*a* *o*c*h* *o*c*h* *a*n*d*r*a* *t*i*l*l*s*k*o*t*t* *m*e*n*i*n*g*a*r*n*a* *s*o*m* *e*n*l*i*g*t* *s*k*a*l*l* *r*ä*- *2* *k*a*p*.* *7* *§* *k*n*a*s* *a*v* *f*r*å*n* *a*n*d*r*a* *r*e**s*- *k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n*,**p*e*k*t*i*v*e* *-ð *s*å*d*a*n*a* *t*r*e*d*j*e* *t*i*l*l*s*k*o*t*t* *s*t*y*c*k*e*t* *s*o*m* *a*v*s*e*s* *i* *s*k*a*l*l* *r*ä*- *2* *k*n*a*s* *a*v* *f*r*å*n* *k**a*p*.* *7* *§* *k*a*p*i*- *s*i*s*t*a* *t*a*l*b*a*s*e*n*,* *m*e*n*i*n*g*e*n*,* *-ð *s*å*d*a*n*a* *-ð *s*å*d*a*n*a* *t*i*l*l*s*k*o*t*t* *i*c*k*e* *l*i*k*v*i*d*a* *s*o*m* *a*v*s*e*s* *i* *t*i*l*l**g*å*n*g*a*r* *2* * *s*o*m* *r*ä*k*n*a*t*s* *k**a*p*.* *7* *§* *a*v* *f*r*å*n* *f*j*ä*r*d*e* *k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n* *s*t*y*c*k*e*t*,* *e*n*l*i*g*t* *2* *-ð *s*å*d*a*n*a* *k*a*p*.* *8* *§*,* *i*c*k*e* *l*i*k*v*i*d*a* *-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r* *t*i*l*l*g*å*n*g*a*r* *m*o*t* *f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m* *r*ä*k*n*a*t*s* *s*o*m* *i*n*g*å*r* *i* *a*v* *f*r*å*n* *s*a*m*m*a* *k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n* *f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a* *e*n*l*i*g*t* *2* *f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p**k*a*p*.* *8* *§*,* *s*o*m* *-ð *s*å*d*a*n*a* *i*n*s*t*i*t*u*t*e*t* *p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *o*c*h* *s*o*m* *i*n*t*e* *s*k*a*l*l* *o*m*f*a*t*t*a*s* *a*v* *r*ä*k**n*a*s* *i*n* *b*e*s*t*ä*m*- *v*i*d* *m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6* *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t* *k*a*p*.* *o*m* *a*v* *e*t*t* *f*u*l*l**s*t*ä*n*d*i*g* *i*n*s*t*i*t*u*t*s* *k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g**e*x*p*o*n*e*r*i*n*g*a*r* *e*l*l*e*r* *e*n*l*i*g*t* *5* *k*o*n*s*o*l*i*- *k*a*p*.* *4* *§* *d*e*r*i*n*g* *g*e*n*o*m* *t*r*e*d*j*e* *k*l*y*v*- *s*t*y*c*k*e*t* *2* *n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*,* *o*c*h* *s*o*m* *r*ä*k*- *-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r* *n*a*t*s* *a*v* *f*r*å*n* *s*o*m* *h*a*r* *k*a*p*i*t*a*l*b*a*s*e*n*,* *g*a*r*a*n**t*e*r*a*t*s* * *a*v* *e*t*t* *-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r* *f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m* *m*o*t* *f*ö*r*e*t*a*g* *i*n*g*å*r* *i* *s*o*m* *i*n*g*å*r* *i* *s*a*m*m*a* *s*a*m*m*a* *f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a* *f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a* *f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p**f*ö*r*e*t*a*g*s*- *s*o*m* *i*n**s*t*i*- *g*r*u*p*p* *s*o*m* *t*u*t*e*t* *o*c*h* *i*n*s*t*i*t*u*t*e*t* *s*o*m* *o*m*f*a*t*t*a*s* *o*c*h* *s*o*m* *a*v* *b*e**s*t*ä*m*- *o*m*f*a*t*t*a*s* *a*v* *m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6* *b*e*s*t*ä*m*m*e*l*s*e*r*n*a* *k*a*p*.* *o*m* *i* *6* *k*a*p*.* *o*m* *f*u*l*l**s*t*ä*n**d*i*g* *f*u*l*l**s*t*ä*n*d*i*g* *k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g* *k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g* *e*l*l*e*r* *e*l*l*e*r* *k*o*n*s*o*l*i*d*e*- *k*o*n*s*o*l*i*- *r*i*n*g* *g*e*n*o*m* *d*e*r*i*n*g* *g*e*n*o*m* *k*l*y*v*- *k*l*y*v*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*,* *n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*.** *-ð *f*o*r*d*r*i*n*g*a*r* *s*o*m* *h*a*r* *g*a*r*a*n*t*e*r*a*t*s* *a*v* *e*t*t* *f*ö*r*e*t*a*g* *s*o*m* *i*n*g*å*r* *i* *s*a*m*m*a* *f*i*n*a*n*s*i*e*l*l*a* *f*ö*r*e*t*a*g*s*g*r*u*p*p* *s*o*m* *i*n**s*t*i*- *t*u*t*e*t* *o*c*h* *s*o*m* *o*m*f*a*t*t*a*s* *a*v* *b*e**s*t*ä*m*- *m*e*l*s*e*r*n*a* *i* *6* *k*a*p*.* *o*m* *f*u*l*l*s*t*ä*n**d*i*g* *k*o*n*s*o*l*i*d*e*r*i*n*g* *e*l*l*e*r* *k*o*n*s*o*l*i*d*e*- *r*i*n*g* *g*e*n*o*m* *k*l*y*v*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d*.*** ----------------------------------------------------- V*i*d* *b*e*s*t*ä*m*m*a*n*d*e*t* *a*v* *k*a*p*i*t*a*l*k*r*a*v*e*t* *s*k*a*l*l* *t*i*l*l*g*å*n*g*a*r*n*a* *o*c*h* *å*t*a*g*a*n*d*e*n*a* *t*a*s* *u*p*p* *t*i*l*l* *s*a*m*m*a*n*l*a*g*t* *-ð *0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e* *p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a* *s*t*y*c*k*e*t* *A*,* *-ð *2*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e* *p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a* *s*t*y*c*k*e*t* *B*,* *-ð *5*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e* *p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a* *s*t*y*c*k*e*t* *C*,* *s*a*m*t* *-ð *1*0*0* *%* *a*v* *s*u*m*m*a*n* *a*v* *d*e* *p*o*s*t*e*r* *s*o*m* *a*n*g*e*s* *i* *f*ö*r*s*t*a* *s*t*y*c*k*e*t* *D*.* *4* *k*a*p*.* * ----------------------------------------------------- A*n*n*a*n* ** *b*e*r*ä*k*n*i*n*g*s*m*e*t*o*d* * *9* *§* *E*t*t* *i*n*s*t*i*t*u*t* *f*å*r*,* *e*f*t*e*r* *m*e*d*g*i*v*a*n*d*e* *a*v* *F*i*n*a*n*s*i*n*s*p*e*k*t*i*o*n*e*n*,* *v*i*d* *b*e*r*ä*k*n*i*n*g* *a*v* *k*a*p*i*talkravet för sådana marknadsrisker som avses i 2-4 och 8 §§, använda annan metod än som anges där, om denna metod uppfyller de särskilda krav som rege- ringen föreskriver. ----------------------------------------------------- 5 kap. 4 § Vid bestämmandet av ett instituts exponering enligt 1 och 3 §§ skall inte räknas in de poster som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2-6. Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under två dygn efter betalning. Vid köp eller försäljning av finansiella instrument omfattas inte exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under fem vardagar efter den tidpunkt då antingen betalning har skett eller de finansiella instrumenten har levererats. ----------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva Regeringen får föreskriva att även andra poster än att även andra poster än dem som anges i första dem som anges i första stycket inte skall räknas stycket inte skall räknas in vid bestämmandet av in vid bestämmandet av ett instituts ett instituts exponeringar enligt detta exponeringar enligt detta kapitel, om kreditrisken kapitel, om är låg. 1. kreditrisken är låg, eller 2. posterna räknats av från institutets kapitalbas. ----------------------------------------------------- 6 kap. 5 § För tillämpning av 3 och 4 §§ skall för en finansiell företagsgrupp upprättas gruppbaserad redovisning. ----------------------------------------------------- Vänster Gruppbaserad redovisning Spalt På >> skall upprättas med Höger Spalt På tillämpning av de regler >>Gruppbaserad som gäller för redovisning skall upp- upprättandet av rättas med tillämpning av koncernbalansräkning och de regler som gäller för koncernresultaträkning upprättandet av enligt 7 kap. lagen koncernbalansräkning och (1995:000) om årsredo- koncernresultaträkning visning i kreditinstitut enligt 4 kap. 11 § och värdepappersbolag. bankrörelselagen Vad nu sagts gäller inte (1987:617), om en bank om annat följer av denna ingår i företagsgruppen, lag eller föreskrifter och enligt 11 kap. 11 § som har meddelats med aktiebolagslagen stöd av denna lag. (1975:1385) i övriga fall. Vad nu sagts gäller inte om annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. ----------------------------------------------------- 7 § ----------------------------------------------------- Vänster Ett företag som det finns Spalt På >> ägarintresse i enligt 1 § Höger Spalt På >>Ett första stycket 2 skall företag som det finns konsolideras med ägarintresse i enligt 1 § tillämpning av första stycket 2 skall klyvningsmetoden enligt konsolideras enligt en 7 kap. 29 § metod med utgångspunkt i årsredovisningslagen den andel som institutet (1995:000). eller holdingföretaget med finansiell verksamhet äger i det företag i vilket ägarintresset finns (klyvningsmetod). ----------------------------------------------------- 8 § ----------------------------------------------------- Vänster När det finns Spalt På >> ägarintresse i ett Höger Spalt På >>I de anknutet företag enligt 1 fall som avses i 2 § får § andra stycket och i de Finansinspektionen medge fall som avses i 2 § får antingen att Finansinspektionen medge konsolidering sker på det antingen att konsolide- sätt som anges i 7 § ring sker på det sätt som eller att redovisningen anges i 7 § eller med sker till det bokförda tillämpning av kapital- värdet med hänsyn till andelsmetoden enligt 7 innehavs- och resul- kap. 24-28 §§ årsredo- tatandelen i det företag visningslagen (1995:000). som det finns ägarintresse i eller kapitalbindningar till (kapitalandelsmetod). -----------------------------------------------------

företaget ti

7 kap. 8 § ----------------------------------------------------- Finansinspektionen får Finansinspektionen får medge att ett medge att ett dotterföretag eller ett dotterföretag eller ett företag som det finns företag som det finns ägarintresse i enligt 6 ägarintresse i enligt 6 kap. 1 § första stycket 2 kap. 1 § och 2 § första undantas vid beräkning stycket 1 undantas vid enligt 6 kap. 3-5 §§ och beräkning enligt 6 kap. utelämnas från sådan 3-5 §§ och utelämnas från tillsynsredovisning som sådan tillsynsredovisning skall upprättas enligt 5 som skall upprättas § om enligt 5 § om ----------------------------------------------------- 1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig information, 2. företaget är av mindre betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen, eller 3. en sammanställning av företagets finansiella ställning skulle vara olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med tillsynen. Om ett dotterföretag som är institut är undantaget från beräkning eller utelämnat från tillsynsredovisningen enligt första stycket 2 eller 3