Motioner om företags- och kapitalbeskattning
Skatteutskottets betänkande 2004/05:SkU20
Motioner om företags- och kapitalbeskattning
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett hundratal motionsyrkanden, huvudsakligen från den allmänna motionstiden 2004, i vilka tas upp olika skattefrågor med anknytning till företags- och kapitalbeskattningen. Utskottet avstyrker motionsyrkandena, i flera fall med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete. Det gäller exempelvis yrkanden om tonnageskatt för sjöfarten, hur skattereglerna för fåmansföretag bör förändras, nya riktlinjer för avdrag för s.k. sponsring och någon form av schablonbeskattning av vissa småföretag. Till betänkandet lämnas 20 reservationer (m, fp, kd, c) och ett särskilt yttrande (v).
2004/05:SkU20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk454 yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241 yrkande 5, 2004/05:N242 yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 16, 2004/05:N400 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413 yrkande 4 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del. Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Tonnageskatt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12, 2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13 och 2004/05:T468 yrkande 25. Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. Fåmansföretag
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk395, 2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11, 2004/05:N393 yrkande 18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del. Reservation 3 (m, fp, kd, c)
4. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk291, 2004/05:Sk434 och 2004/05:N414 yrkande 7. Reservation 4 (m) Reservation 5 (c)
5. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och 2004/05:N413 yrkande 3. Reservation 6 (m, fp)
6. Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet till aktiebolag
Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 10. Reservation 7 (kd)
7. Etableringskonto
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk353, 2004/05:Sf365 yrkande 15, 2004/05:N393 yrkande 14 och 2004/05:N400 yrkande 12. Reservation 8 (kd)
U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2004/05:SkU20
8. Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk240, 2004/05:Sk390, 2004/05:Sk455 yrkande 6 och 2004/05:Bo240 yrkande 8. Reservation 9 (kd)
9. Förenklad beskattning av vissa småföretag
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande 1, 2004/05:Kr365 yrkande 10, 2004/05:N304 yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5. Reservation 10 (fp) Reservation 11 (kd)
10. Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk402.
11. Skatteberäkning vid omarrondering
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk210.
12. Stödrättigheter i jordbruket
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och 17. Reservation 12 (kd, c)
13. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande 1, 2004/05:Sk297, 2004/05: Sk298, 2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384, 2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418, 2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05: Sk454 yrkande 12, 2004/05:Sk456 yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355 yrkande 13. Reservation 13 (m, fp, kd, c)
14. Företag inom den sociala ekonomin
Riksdagen avslår motion 2004/05:N406 yrkande 5.
15. Avkastningsskatt
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk310.
16. Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397, 2004/05:Sk399, 2004/05:Sk450 yrkande 13 och 2004/05:Sk474. Reservation 14 (kd)
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
17. Riskkapitalavdrag
Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 13. Reservation 15 (kd)
18. Pensionskostnader
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk432 och 2004/05:Sf357 yrkande 20.
19. Friskvård, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk324, 2004/05:Sk396 och 2004/05:Sk466.
20. Yrkesfiskare
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484, 2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33–35. Reservation 16 (kd)
21. Enskilda näringsidkares bilförmån
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk260. Reservation 17 (c)
22. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena 1 i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05: Sk401 i denna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande 4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8. Reservation 18 (m, fp, kd, c)
23. Konstinköp, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr354 yrkande 18 och 2004/05:Kr357 yrkande 8. Reservation 19 (c)
24. Representation
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk255. Reservation 20 (m)
25. Deklarationskostnader
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk328.
26. Skattefrihet för små kapitalvinster
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk223.
U TSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2004/05:SkU20
27. Kommunal beskattning av skogsinkomster
Riksdagen avslår motion 2004/05:N257 yrkande 5.
28. Stämpelskatt
Riksdagen avslår motion 2004/05:T396 yrkande 4.
Stockholm den 8 mars 2005
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd), Christina Axelsson (s) och Staffan Danielsson (c).
2004/05:SkU20
Redogörelse för ärendet
Finansutskottet behandlade i höstas i det s.k. rambetänkandet (bet. 2004/05: FiU1) regeringens finansplan och förslagen i budgetpropositionen för 2005 vad avser förslag om statens inkomster och utgifter för 2005, förslag till utgiftstak för åren 2005–2006 och förslag till hur utgifterna 2005 skall fördelas på utgiftsområden. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftstaken och de i budgetpropositionen föreslagna och aviserade skatteförändringarna. I det nämnda ärendet behandlades också ett stort antal förslag i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2004. Bland motionsyrkandena fanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort och om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som borde behandlas tillsammans med de alternativa budgetförslag för år 2005 som hade lagts fram av de borgerliga partierna. Riksdagen tog ställning till regeringens förslag och motionsyrkandena den 24 november 2004 (bet. 2004/05:FiU1, yttr. 2004/05:SkU1y, rskr. 2004/05:47 och 48). I det följande behandlar skatteutskottet flertalet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under allmän motionstid och som gäller frågor med anknytning till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet motioner innehåller förslag om utredningar kring eller ändringar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), IL. En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga .
2004/05:SkU20
Utskottets överväganden
Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I flera motioner har lagts fram förslag om olika former av skattelättnader som enligt motionärerna skall göra det mer lönsamt att driva, utveckla och äga företag i Sverige. I motionerna Sk454 yrkande 3 och N242 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och N241 yrkande 5 av Gunnar Andrén m.fl. (fp) föreslås att dubbelbeskattningen av aktier och förmögenhetsskatten skall avvecklas. Motionärerna anför bl.a. att svenskt och personligt ägande missgynnas jämfört med utländskt och institutionellt, vilket kan vara en av de viktigaste förklaringarna till förändringarna i ägandet av det svenska näringslivet. Ett gynnande av utländskt ägande på bekostnad av svenskt bidrar till utflyttning, nedläggning och uppköp av svenska företag. Motionärerna vill också betona att det är viktigt att företag väljer att förlägga sina huvudkontor här eftersom detta val påverkar var företagen förlägger forskning, utveckling och andra spetsfunktioner som kan ge kvalificerade arbetstillfällen med goda löner. I motion N413 yrkande 4 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås sänkta skatter för företagande med samma inriktning som i de nyss nämnda motionerna. Av liknande skäl föreslås även i motionerna N393 yrkande 16 av Göran Hägglund m.fl. (kd), N400 yrkande 3 av Maria Larsson m.fl. (kd) och Sk450 yrkandena 1 och 2 av Per Landgren m.fl. (kd) att dubbelbeskattningen av aktier och förmögenhetsskatten skall avvecklas. Motionärerna anser att en sådan omläggning av beskattningen tillsammans med andra förbättringar av villkoren för privat riskfinansiering kommer att medföra att sparande kanaliseras till investeringar i Sverige och ger mindre företag möjlighet att växa och anställa flera. Med motivering att dubbelbeskattningen av företagsvinster missgynnar svenskt sparande och bidrar till att driva företag ur landet föreslås i motion A221 yrkande 6 i denna del av Sten Tolgfors (m) att riksdagen skall ta ställning för att slopa dubbelbeskattningen. I motion N308 yrkande 2 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd) förordas lättnader i beskattning knutet till företagande. Motionärerna anför bl.a. att ett stort antal företag snart står inför generationsskiften och att
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
skatter som försvårar eller t.o.m. omöjliggör överföring av intakta företag måste tas bort. De anser bl.a. att förmögenhetsskatten bör tas bort på sikt och att fåmansbolagsreglerna inte tar tillräcklig hänsyn till den risk som det innebär att driva företag. Enligt motion N240 yrkande 2 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) behöver villkoren för små turistföretag förbättras genom olika anpassningar i skattesystemet. Motionärerna anför att turismen är en mycket viktig del av tillväxten, inte minst för landsbygd och glesbygd. Med betoning också på företagande på landsbygden föreslår Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) i motion N407 yrkande 11 att det skall göras en översyn av legala och fiskala hinder för att samutnyttja realkapital.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att det svenska näringslivet har förmåga att skapa starka och livskraftiga företag som kan bidra till en uthållig tillväxt i ekonomin som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma alla till del. Skattepolitiken skall vara utformad så att den inte försvårar en fortsatt sådan gynnsam utveckling. Genom den skattereform som riksdagen beslutade om 1990 lades en mycket god grund för en bra och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning. Reformen har, inte minst med inriktning på mindre företag, förbättrats vid flera tillfällen. Flertalet s.k. stoppregler för fåmansföretag har slopats. Lättnader har införts genom delvis skattefrihet för utdelning från onoterade företag och genom att den del av en inkomst i fåmansföretag som kapitalinkomstbeskattas har höjts. Förenklingar av deklarationen har införts för fysiska personer som driver enskild näringsverksamhet, och denna kategori företagare har fått utvidgade reserveringsmöjligheter. Bland senare större förändringar som berör näringslivet märks slopandet våren 2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar, s.k. näringsbetingade andelar, och en utvidgning av området för att skattefritt ta emot utdelning på företagsägda andelar. Riksdagen beslutade hösten 2004 om att slopa arvs- och gåvoskatten, vilket förbättrar skattevillkoren i samband med generationsskiften i familjeföretag. Sedan den 1 januari 2005 gäller också lättnader i inkomstbeskattningen som ytterligare har underlättat skatteförhållandena i samband med generationsskiften i mindre företag. Samtidigt med slopandet av arvs- och gåvoskatten beslutade riksdagen om att höja fribeloppet vid förmögenhetsbeskattningen för sambeskattade par till 3 miljoner kronor. Dessa förändringar innebär samtidigt att de orättvisor som skatteplaneringen har medfört inom dessa områden har kunnat elimineras eller minskas. Motionsyrkanden från de borgerliga partierna om att avveckla av den s.k. ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster har avslagits av riksdagen vid återkommande tillfällen, senast i höstas vid behandlingen av utgiftsramarna och inkomstberäkningen för budgetåret 2005 (prop. 2004/05:1 volym 1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47 och 48). Skatteutskottet (yttr. 2004/05:SkU1y) anförde i det ärendet att de utredningar som
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
gjorts på området tyder på att en slopad skatt på aktieutdelningar inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor. Tillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen av sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens investeringsbenägenhet. Utskottet uttalade att en generell sänkning av skatten på ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra villkoren för företagandet. Utskottet framhöll också att för små och medelstora företag, som inte i alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden, kan man inte bortse från att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens investeringar. Detta förhållande har emellertid beaktats i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika beslut under åren 1997 och 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel har förbättrats. Enskilda näringsidkare fick vid 1999 års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom avsättning till periodiseringsfond, och denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en mer ingående undersökning av hur företagen använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Utskottet hänvisar till riksdagens ställningstagande i höstas och avstyrker ånyo de yrkanden från företrädare för de borgerliga partierna såvitt de gäller en generellt slopad beskattning av aktieutdelningar. Utskottet avstyrker även yrkandena om förmögenhetsbeskattningen, men vill i denna del även hänvisa till vad utskottet anför i ett annat betänkande (bet. 2004/05: SkU21). I budgetpropositionen för 2005 har regeringen redovisat att det skattepolitiska arbetet under de närmaste åren bör vara inriktat på framför allt globalisering, tillväxt och skatter, insatser mot skattefusk samt grön skatteväxling. En målsättning är att fortsatt goda villkor skall gälla för investeringar i Sverige. Regeringen framhåller också att såväl de allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag är av central betydelse för att den nämnda målsättningen skall kunna uppnås. Utskottet delar regeringens bedömningar om inriktningen av och målsättningarna i det skattepolitiska arbetet. Med hänsyn till de betydande förändringar som riksdagen nyligen beslutat om i fråga om skattevillkoren i samband med generationsskiften i företag och att småföretagandets skattevillkor redan intar en central plats i regeringens arbete finns det enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden som tar sikte på detta. Det kan såvitt gäller småföretag inom turistnäringen tilläggas att regeringens förslag till mål och utgångspunkter för turistpolitiken har presenterats i propositionen En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring (prop. 2004/05:56). Målet för turistpolitiken föreslås vara
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Sammanfattningsvis anser utskottet att de riktlinjer för skattepolitiken som legat till grund för behandlingen av budgetpropositionen för 2005 inte bör ändras eller kompletteras i något avseende. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden som behandlas under förslagspunkt 1.
Tonnageskatt
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om tonnageskatt med hänvisning till pågående utredning. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motionerna Sk321 av Annelie Enochson (kd), Sk450 yrkande 12 av Per Landgren m.fl. (kd), T396 yrkande 2 av Gunnar Andrén (fp), T460 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd), T464 yrkande 13 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) och T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkas att frågan om att införa en tonnageskatt för den svenska sjöfartsnäringen utreds och införs skyndsamt med hänsyn till att flertalet länder i vår omgivning redan har en sådan beskattning.
Utskottets ställningstagande
Tonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens tonnagevolym (nettodräktighet). Tonnaget anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. En utredning om tonnageskatt aviserades våren 2004 av dåvarande finansministern i ett svar på en fråga i riksdagen (fr. 2003/04:667). Samma vår föreslog skatteutskottet med anledning av ett antal motioner att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen borde klargöra sin uppfattning att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del. Riksdagen följde utskottet (bet. 2003/04:SkU21, rskr. 2003/04:167). Regeringen utfärdade i november 2004 direktiv till utredningen Tonnageskatt för sjöfartsnäringen (dir. 2004:165). Uppdraget består i att utreda förutsättningarna för att införa ett sådant system. Bakgrunden till uppdraget är enligt direktiven den ökade internationella konkurrensen på sjöfartsområdet. Vissa stater erbjuder redare att registrera sina fartyg i öppna register och segla under s.k. bekvämlighetsflagg. Flertalet sjöfartsstater i Europeiska unionen har i syfte att stödja sina sjöfartsnäringar och förmå
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
redare att återregistrera fartyg under nationell flagg infört system med tonnageskatt. Utredaren skall redovisa uppdraget före utgången av november 2005. Av det anförda framgår att en utredning om tonnageskatt pågår. Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att göra ett nytt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Fåmansföretag
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om olika förändringar i skattereglerna för fåmansföretag med hänvisning till den beredning som pågår i Regeringskansliet. Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).
Gällande rätt
I 57 kap. inkomstskattelagen finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar. Med kvalificerade andelar avses i huvudsak andelar som ägs av delägare i fåmansföretag som varit verksamma i betydande omfattning i företaget. Den kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en schablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i företaget. Denna s.k. klyvningsränta motsvarar fr.o.m. den 1 januari 2004 statslåneräntan plus 7 procentenheter. Inom vissa ramar får även löner till andra än aktiva delägare läggas till underlaget för beräkning av den del av inkomsten som kapitalinkomstbeskattas. Underlag som inte utnyttjas kan föras vidare till senare år eller utnyttjas om företaget säljs. Den del av en utdelning som inte ligger inom det kapitalinkomstbeskattade utrymmet beskattas som inkomst av tjänst. Vid en försäljning av kvalificerade andelar behandlas – upp till ett tak om 200 prisbasbelopp under en femårsperiod – hälften av kapitalvinsten som kapitalinkomst och hälften som inkomst av tjänst. Kapitalvinst därutöver beskattas enbart som kapitalinkomst. De särskilda reglerna skall tillämpas om andelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren. En s.k. utvidgad fåmansföretagsdefinition medför att delägare som varit verksamma i betydande omfattning och deras närstående räknas som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital. Vid sidan av fåmansföretagsreglerna finns reglerna om skattelättnader för utdelning på onoterade aktier. Dessa kan utnyttjas till att ta ut en viss del av utdelningen inom det kapitalinkomstbeskattade utrymmet skattefritt.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Syftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan tjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser i bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12–12 e momenten i den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna.
Motionerna
I motion Sk391 yrkandena 1 och 2 föreslår Henrik von Sydow (m) jobbinriktade skattesänkningar för småföretag, bl.a. försök i regioner med hög andel småföretag att låta inslaget av kapitalbeskattning i fåmansbolagsreglerna öka med antalet anställda. Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (m) vill i motion Sk395 att 3:12-reglerna slopas. Enligt motion Sk450 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) bör regeringen lägga fram ett förslag om hur en modell för beskattning som tar större hänsyn till det egna beskattade kapitalet skall ersätta dagens fåmansbolagsregler. Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) föreslår i motion N305 yrkande 11 att 3:12-reglerna skall ersättas med andra typer av regler, så att små företag inte diskrimineras och så att tillämpningen förenklas. Sänkt skatt och färre regler för fåmansföretag begär Göran Hägglund m.fl. (kd) i motion Sk395 yrkande 18 att regeringen skall lägga fram förslag om. I motion A221 yrkande 6 i denna del förordar Sten Tolgfors (m) lättnader i beskattningen av småföretag.
Utskottets ställningstagande
Den s.k. 3:12-utredningen lämnade i juni 2002 förslag till nya regler i betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Utredningsarbetet har fortsatts av en expertgrupp som finansministern förordnade i juni 2004 för att genomföra en fördjupad prövning av 3:12-reglerna. Expertgruppen har den 26 januari i år redovisat sina överväganden och förslag i promemorian Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet. Vissa av förslagen i promemorian remissbehandlas fram till den 30 mars 2005. Regeringen har i finansplanen för 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1, s. 211) förklarat sin målsättning att 3:12-reglerna bör förändras så att de blir mer gynnsamma för företagen. I finansplanen redovisas också att ytterligare alternativ till hur reglerna kan förändras har förts in i arbetet, bl.a. i anslutning till de tillväxtsamtal som hållits mellan regeringen och näringslivet. Regeringens avsikt är att återkomma med förslag som skall träda i kraft senast den 1 januari 2006.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Utskottet anser att ett ställningstagande från riksdagens sida till vilka förändringar som skall göras i reglerna om beskattningen av fåmansföretagen måste anstå till dess den pågående beredningen har slutförts. Följaktligen avstyrker utskottet motionärernas yrkanden om tillkännagivanden till regeringen om den närmare utformningen av dessa regler.
Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om inskränkningar respektive utvidgningar av utrymmet för obeskattade reserver för vissa mindre företag. Jämför reservationerna 4 (m) och 5 (c).
Gällande rätt
Avsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering som skapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet. Bestämmelserna finns i 30 kap. IL. Juridiska personer får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. En fondavsättning skall efter en lagändring fr.o.m. 2002 års taxering återföras till beskattning senast sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avsättningen hänför sig till. Även den högre procentsatsen för enskilda näringsidkare infördes fr.o.m. 2002 års taxering. Från och med beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004 har införts en räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfond. Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet och handelsbolag har undantagits från räntebeläggningen. Genom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att medges uppskov i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). I propositionen diskuterades risken för att nyföretagare även med den begränsade uppskovstiden kan hamna i svårigheter genom att de underskattar sitt likviditetsbehov och därför inte har tillräckligt med kontanter när den uppskjutna preliminära skatten väl skall betalas. För att motverka detta krävdes informationsinsatser till de nystartade företag som får uppskov. Det skulle ankomma främst på Skatteverket, men även andra aktörer, som kronofogdemyndigheterna i sin förebyggande verksamhet och Startlinjen inom Nutek, borde medverka vid informationsspridningen.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Den som startar en ny näringsverksamhet får under fem år fr.o.m. startåret avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62 kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren. Kapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla, när det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget inte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl (16 kap. 20 § IL).
Motionerna
I motion Sk291 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) begärs en översyn av periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag i syfte att komma till rätta med de likviditetsproblem som uppstår för näringsidkare som förbrukat obeskattade medel. Motionärerna förordar förändringar i reglerna om periodiseringsfond, redovisning av mervärdesskatt och F-skatt som kan motverka att medel som egentligen borde sparas för framtida skatteinbetalningar ”tas ut” och används privat. För t.ex. periodiseringsfonder skulle enligt motionen efter mönster av skogs- och upphovsmannakontona kunna övervägas att ställa krav inbetalning på ett särskilt konto. Enligt motion Sk434 av Jörgen Johansson (c) bör det göras en översyn av möjligheterna att stärka små och medelstora företags förmåga att driva näringsverksamhet efter rån och överfall genom att låta dem ”skapa sitt eget försäkringsbolag” med hjälp av utvidgade avsättningsmöjligheter till periodiseringsfond. Dagens regler med en avsättningsnivå om 30 % före skatt och sex års löptid för periodiseringsfond är enligt motionären inte tillräckliga för att en näringsidkare skall kunna skapa en ekonomisk säkerhet för rån, överfall och skada av obeskattade medel. I motion N414 yrkande 7 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) begärs att det skall göras en utredning om en rätt för småföretagare att skjuta upp beskattning av vinst i fem år. Därigenom skulle småföretagen själva kunna stärka sitt kapital utan behov av lån.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare i olika sammanhang framhållit att intresset av goda förutsättningar för småföretagandet, såväl vid nystart som därefter, bäst tillgodoses genom förbättringar i form av generellt verkande regler. Detta innebär bl.a. att reglerna i princip inte skall göra skillnad mellan olika företagsformer, eftersom detta kan leda till konkurrenssnedvridningar och till att skatteregler blir styrande för vilken företagsform som har valts. Till stor del beror de skillnader som finns i skattereglerna mellan olika företagsformer på en strävan att utjämna skillnader för att åstadkomma en likartad
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
beskattning oavsett företagsform. Utskottet vill betona att ett sådant synsätt bör prägla även det fortsatta arbetet med att förbättra skattereglerna för företagen. I betänkande 2003/04:SkU21 finns en närmare redovisning av de förändringar med sikte på småföretagandet som genomförts under senare år och vilka överväganden som legat till grund för ställningstagandena kring de åtgärder som valts. När det gäller reserveringsmöjligheterna har dessa bedömts vara av särskilt värde för den kategori företag som har svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. Detta har i särskilt hög grad ansetts gälla för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag samt generellt för nystartade företag, och utgjort motiv för att taket för avsättningar till periodiseringsfond för ett par år sedan höjdes till 25 % generellt och till 30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes dessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från fem till sex år. Utskottet anser, mot bakgrund av de överväganden som gjorts i samband med utformningen av gällande periodiseringsregler för småföretag, att dessa regler inte bör vare sig skärpas genom insättningskrav eller byggas ut till att omfatta helt nya ändamål i enlighet med vad motionärerna föreslår. Därmed avstyrker utskottet motionerna Sk291 och Sk434. Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande till mer långtgående skatteuppskov i samband med nystart av företag särskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Även för redan etablerade företag kan det vara svårt att bedriva verksamhet i konkurrens med annan nystartad, skattegynnad verksamhet. Utskottet anser att den uppskovsmöjlighet i samband med nystart och de kvittningsmöjligheter som redan finns inte bör utvidgas. Följaktligen avstyrker utskottet också motion N414 yrkande 7.
Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om att avsättningar till periodiseringsfonderna inte skall vara räntebelagda. Jämför reservation 6 (m, fp).
Gällande rätt
I samband med att riksdagen fastställde inkomstberäkningen för 2005 beslutades att en räntebeläggning av periodiseringsfonderna skulle utgöra en del av finansieringen av vissa lättnader i kapitalbeskattningen som riksdagen samtidigt beslutade, bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt (prop. 2004/05:1, bet.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47). Den lagändring som behövdes för att genomföra detta beslutades senare under hösten efter att ett lagrådsgranskat lagförslag hade lagts fram för riksdagen (prop. 2004/05:38, bet. 2004/05: SkU17). Räntebeläggningen sker genom att juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en schablonintäkt till beskattning. Storleken av schablonintäkten har relaterats till statslåneräntan och har avvägts så att skatten på krediten skall motsvara en räntekostnad efter skatt på jämförbara lån. Schablonintäkten skall utgöra 72 % av statslåneräntan i november andra året före taxeringsåret. Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet och handelsbolag är undantagna från räntebeläggningen. Skälet är de delvis redan komplexa skattereglerna för dessa företag.
Motionerna
I motionerna N397 yrkande 4 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) och N413 yrkande 3 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås att riksdagen skall uttala sig för att avsättningar till periodiseringsfonder inte skall vara räntebelagda. Som skäl för yrkandet anförs i den förstnämnda motionen att räntebeläggningen drabbar i första hand småföretagen. För det lilla fåmansbolaget kan det vara skillnaden mellan vinst och förlust i bokslutet. I den andra motionen anförs att det för att företag skall kunna utvecklas även under perioder med tillfälligt dålig lönsamhet är viktigt att de har möjlighet att fondera vinster från goda år.
Utskottets ställningstagande
I samband med att inkomstberäkningen för 2005 fastställdes behandlade riksdagen motioner från de borgerliga partierna som motsatte sig räntebeläggningen av periodiseringsfonderna med hänvisning till liknande skäl som anförts i de nu aktuella motionerna. Utskottet delade inte motionärernas farhågor om att en räntebeläggning skulle bli ett stort hinder för företagande och tillväxt. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna bedömdes vara mindre ingripande än tänkbara alternativa finansieringar. Intresset av att i största möjliga utsträckning bevara de goda förutsättningarna för att göra investeringar i Sverige och att inte försämra företagens internationella konkurrenskraft hade t.ex. talat mot en höjning av den nominella skattesatsen. Till skillnad från andra möjliga förändringar inom periodiseringsfondssystemet har räntebeläggningen den fördelen, att systemets resultatutjämnande egenskaper inte påverkas så som t.ex. sänkta avsättningsnivåer eller kortare avsättningstider skulle göra. Nivån på schablonintäkten har valts med hänsyn till att periodiseringsfondssystemet fortfarande skall kunna ha betydelse för riskkapitalförsörjningen.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Förutom att ändringen innebär en skärpning inom ramen för ett generöst resultatutjämningssystem framhöll utskottet vidare att den även måste ses i ljuset av att ett stort antal små och medelstora företag får fördelar av att den arvsskatt och gåvoskatt som varit ett problem i samband med generationsskiften togs bort fr.o.m. den 1 januari 2005 (prop. 2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). Utskottet framhöll även att riksdagen nyligen hade tillstyrkt regeringens förslag om vissa andra förändringar som gäller småföretag, bl.a. i reglerna om periodiseringsfond, och som är avsedda att avlägsna vissa andra hinder mot generationsskiften på inkomstbeskattningens område (prop. 2004/05:32, bet. 2004/05:SkU15). Att småföretag som är juridiska personer, i motsats till enskilda näringsidkare och vissa delägare i handelsbolag, omfattas av räntebeläggningen skulle i enlighet med vad regeringen anfört i propositionen beaktas i det fortsatta arbetet med reformerade regler för fåmansaktiebolagen. Utskottet hänvisar till riksdagens beslut i höstas och avstyrker motionsyrkandena.
Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet till aktiebolag
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa särregler för överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond i samband med apportemission. Jämför reservation 7 (kd).
Bakgrund
I samband med byte av företagsform till aktiebolag kan en fysisk person föra över näringsverksamhetens periodiseringsfonder och expansionsmedel till bolaget. Som villkor gäller bl.a. att näringsidkaren skjuter till ett belopp som motsvarar överförd periodiseringsfond och att aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond (30 kap. 11 § IL). Motsvarande villkor gäller vid överföring av expansionsfond (34 kap. 20 § IL). Till den del en ombildning sker genom apportemission (dvs. en nyemission med rätt att teckna aktier mot tillskott av annan egendom än pengar) fanns tidigare särregler som i princip byggde på att anskaffningutgiften för aktierna i dessa fall skulle räknas ned med ett belopp som motsvarade värdet av de överförda fonderna. Problem uppkom emellertid med dessa regler genom att de öppnade möjligheter till skatteundandraganden i de fall anskaffningsvärdet skulle behöva räknas ned så pass mycket att det skulle
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
behöva bestämmas till ett negativt värde. Dessa problem ledde till att riksdagen med verkan fr.o.m. den 30 januari 2004 slopade särreglerna för apportemissioner (skr. 2003/04:63, prop. 2003/04:133, bet. 2003/04:SkU33).
Motionen
Enligt motion N393 yrkande 10 av Göran Hägglund m.fl. (kd) bör problematiken kring överföring av fonder vid ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag lösas för att inte likviditetsproblem skall uppkomma i samband med apportemissioner. Motionärerna föreslår att negativa belopp vid företagsomvandlingar skall kunna behandlas som kapitalvinst på aktierna det år då ombildningen sker och den beräknade skatten skall kunna betalas under en femårsperiod.
Utskottets ställningstagande
Vid den tidigare behandling av frågan som redovisats ovan framhöll utskottet att regeringen hade försökt finna en alternativ lösning för att kunna behålla regler som tar särskild hänsyn till ombildningar där apportegendom ingår och där det finns en risk för likviditetspåfrestningar för det fall skattekrediten är konsumerad. Alternativen hade dock visat sig medföra betydande nackdelar. Även det förslag som förts fram i motionen hade prövats under beredningen i Finansdepartementet. Mot ett sådant system kunde invändas att det skulle medföra en inte obetydlig skattekredit vid apportbildning jämfört med kontantbildning respektive fortsatt drift i en enskild näringsverksamhet eller i ett handelsbolag. Därtill framstod det som ett komplicerande inslag i skattesystemet. Utskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker motionsyrkandet.
Etableringskonto
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att införa etableringskonto. Jämför reservation 8 (kd).
Motionerna
För att fler personer skall kunna spara ihop startkapital till egen framtida företagsstart förordas i motionerna N393 yrkande 14 av Göran Hägglund m.fl. (kd), Sf365 yrkande 15 av Sven Brus m.fl. (kd) och N400 yrkande 12 av Maria Larsson m.fl. (kd) att riksdagen inför en möjlighet till skattefritt sparande i etableringskonto. En utredning som belyser möjligheterna att införa ett etableringskonto för skattefritt sparande till ett eget företag efterlyses i motion Sk353 av Ingegerd Saarinen och Mikaela Valtersson (mp).
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottets mening viktigt att skattereglerna inte lägger hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med nystart av företag skulle enligt utskottet emellertid inte ge denna effekt utan skulle tvärtom medföra en risk för att livskraftiga företag slås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda regler för företagen. Denna uppfattning har riksdagen också ställt sig bakom vid behandling av denna fråga. Skatteutskottet avstyrker motionsyrkandena.
Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om nya resultatutjämningsmöjligheter för rennäring, fruktodling och hyresfastigheter. Jämför reservation 9 (kd).
Gällande rätt
Den skattereform som riksdagen genomförde 1990 innebar att den gamla företagsbeskattningen ersattes av ett nytt mer neutralt system med lägre skattesats i kombination med kraftigt beskurna speciella reserveringsmöjligheter. Ett sådant system ansågs ha flera fördelar, bl.a. skulle inlåsningen av kapital minska och mer likvärdiga skattemässiga villkor ges för olika typer av investeringar. Som en konsekvens av denna omläggning av företagsbeskattningen kunde den formella bolagsskattesatsen sänkas från 52 % till 30 % samtidigt som investeringsfonder, fartygsfonder m.fl. reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes en generell reserveringsmöjlighet i form av skatteutjämningsreserv. Avsättningarna kunde baseras antingen på företagets kapital eller på dess lönesumma. För enskilda näringsidkare kunde även viss del av inkomsten beaktas. En fonderingsmöjlighet för att underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd egendom behölls. Lagerreglerna ändrades för att motverka uppbyggnad av skattefria reserver. Generösa avskrivningsmöjligheter behölls dock i det nya systemet liksom ett par speciella resultatutjämningsmöjligheter i form av skogskonto och upphovsmannakonto för att utjämna marginalskatten mellan olika år i fysiska personers skogsbruk och konstnärliga och litterära verksamheter. En för skogsbruket och frukt- och bärodlingen gemensam särbehandling vid beskattningen som också behölls, är möjligheten till direktavdrag för utgifter i samband med nyplantering.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfonder. Avsättningar till periodiseringsfonder baseras endast på resultatet. Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån 30 % för enskilda näringsidkare och 25 % av årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. Uppkommer det förluster under den tiden kan fonderna upplösas och konstruktionen medger därmed en möjlighet till inkomstutjämning och att förluster som uppkommer skattemässigt kan kvittas mot tidigare års vinster. Skatteutskottet har vid tidigare behandling av yrkanden på företagsbeskattningens område framhållit vikten av att upprätthålla de principer som företagsbeskattningen vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utformas så att det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är inte heller förenligt med dessa principer att utöka reserverings- eller avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier eller andra intressen.
Motionerna
I motion Sk240 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c) föreslås att det skall införas ett renkonto enligt samma princip som skogskonto för att det skall vara möjligt för renägare att fördela inkomsterna från år med god tillväxt av renhjorden till år då tillväxten är lägre. Enligt motionerna Sk390 av Sinikka Bohlin (s) och Sk455 yrkande 6 av Dan Kihlström m.fl. (kd) bör det införas ett system för inkomstutjämning för fruktodlingsföretag för att möjliggöra en utjämning av skillnader i inkomster mellan år till följd av kraftiga variationer i skördeutfallet. Motionärerna hänvisar till de möjligheter till resultatutjämning som finns för skogsbruket och anför att fruktodlingen i likhet med skogsbruket periodvis kräver stora nyinvesteringar vid föryngring av odling. I motion Bo240 yrkande 8 föreslår Owe Hellberg m.fl. (v) en utredning om en möjlighet för ägare till hyreshus att reservera obeskattade medel till underhållsfonder som skall kunna tas i anspråk för renoveringar i samråd med hyresgäster och Hyresgästföreningen.
Utskottets ställningstagande
De nya resultatutjämningsmöjligheter som motionärerna vill införa kan naturligtvis framstå som berättigade utifrån de förhållanden som råder inom respektive näring. Enligt utskottets mening måste likväl förslagen bedömas utifrån ett mer övergripande perspektiv på hur skattesystemet bör vara utformat för att fungera effektivt som ett instrument för att finansiera utgifter i statsbudgeten och samtidigt vara neutralt mellan olika verksamheter så att det inte påverkar investeringar och allokering av kapital på ett för samhällsekonomin ofördelaktigt sätt.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990 års skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs föreligga för att behålla de redan befintliga systemen med skogskonto och upphovsmannakonto. De ändrades dock för att inte ge förmåner utöver att utjämna inkomster. Motionsyrkanden om renkonto och underhållsfonder avslogs av riksdagen förra våren med hänvisning till principerna bakom skattereformen (bet. 2004/05:SkU21). Utskottet anser fortfarande det vara viktigt att slå vakt om de grundläggande principerna för reformeringen av företagsbeskattningen. Att öppna nya resultatutjämningsmöjligheter för att ge vissa näringar eller företagstyper skatteförmånligare regler för att de skall klara av att driva verksamheter under förutsättningar som får anses normala för dessa näringsverksamheter kommer i konflikt med dessa principer. Med hänsyn till principerna bakom skattereformen anser utskottet följaktligen att nya reserverings- och inkomstutjämningsmöjligheter inriktade på vissa näringar inte bör införas. Utskottet avstyrker motionerna.
Förenklad beskattning av vissa småföretag
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning m.m. med hänvisning till pågående arbete. Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).
Motionerna
Enligt motionerna Sk247 av Luciano Astudillo (s) och Sk406 av Börje Vestlund (s) bör det införas en schablonbeskattning inom vissa kontantbranscher såsom restaurang-, frisör-, städ- och taxibranscherna. Schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher bör enligt motionerna N393 yrkande 24 av Göran Hägglund m.fl. (kd), Sk450 yrkande 10 av Per Landgren m.fl. (kd) och N400 yrkande 5 av Maria Larsson m.fl. (kd) prövas enligt ett par modeller i olika regioner i landet. Enklare regler om beskattning av företagande och arbete, t.ex. schablonbeskattning, förordas i motion N304 yrkande 3 av Kenneth Lantz (kd). I motion Kr239 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) förordas förbättrade förutsättningar för konstnärer m.fl., bl.a. vad gäller skatter och krångliga regler, t.ex. momsregler, egenavgifter, arbetsavdrag och
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
avdrag för arbetsrum i bostaden. Enligt motion Kr364 yrkande 1 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) bör regeringen i arbetet med att förenkla regelverket, och särskilt skattereglerna, för småföretagare beakta möjligheterna att underlätta för kulturarbetare med oregelbundna inkomster och ett fåtal arbetsgivare att starta och driva företag. I motion Kr365 yrkande 10 vill Lennart Kollmats m.fl. (fp) att riksdagen skall uttala att bl.a. enklare och tydligare regler och bättre periodiseringsmöjligheter skulle öka många elitidrottares möjligheter att stanna i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Någon form av schablonbeskattning av företag i vissa branscher har tidigare utretts av den s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och 1997:111) och inom Skatteverket. De förslag och rapporter som har lagts fram och den remissbehandling som skett av dessa har emellertid uppdagat ett stort antal problem som inte fått någon slutlig lösning. Bärande tankar bakom förslagen till schablonbeskattning är att försöka åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av skattefusk och svartarbete. Finansdepartementet har därför i juni 2004 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna för vissa branscher att använda schabloniserade inslag som komplement till nuvarande skatteregler och att utforma förslag till lagtext. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2005. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas och avstyrker med hänvisning härtill motionerna om schablonbeskattning, dvs. Sk247, Sk406, Sk450 yrkande 10, N304 yrkande 3, N393 yrkande 24 och N400 yrkande 5. När det gäller regelförenklingar vill utskottet också erinra om det handlingsprogram för en minskad administration för företagen som regeringen nyligen redovisat i en skrivelse till riksdagen (skr. 2004/05:48). På skatteområdet gäller det förbättringar såväl i fråga om information om skattesystemet som beträffande deklarationer och ärendehantering. Med anledning av vad som anförs om bl.a. konstnärlig verksamhet i motionerna Kr239 yrkande 2 i denna del, Kr364 yrkande 1 och Kr365 yrkande 10, bör även nämnas att Skatteverkets hemsida redan innehåller information som riktar sig till kulturarbetare med egen verksamhet och som omfattar även information kring de speciella regler om bl.a. inkomstutjämning som är tillgängliga för litterära och konstnärliga utövare. I sammanhanget kan också erinras om att Konstnärsnämndens förvaltningsanslag fr.o.m. budgetåret 2005 har förstärkts med 2 miljoner kronor för att möjliggöra en stöd- och rådgivningsfunktion för konstnärer i frågor som rör de generella trygghetssystemen. I fråga om skattereglerna för elitidrottare, som tas upp i motion Kr365, har regeringen tillsatt en kommitté som skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet (dir. 2004:92). En uppgift för kommittén är att överväga om det behövs särskilda skatteregler för den professionella idrotten.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Utskottet hänvisar till det pågående arbetet och avstyrker även motionerna Kr239 yrkande 2 i denna del, Kr364 yrkande 1 och Kr365 yrkande 10.
Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om utvidgade möjligheter till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.
Gällande rätt
Underskott som inte kan dras av i näringsverksamhet kan i viss omfattning kvittas mot inkomster i inkomstslaget tjänst. Enligt huvudregeln får den som startar en ny näringsverksamhet under fem år fr.o.m. startåret avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62 kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren. Särskilda bestämmelser finns för näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet (62 kap. 4 § IL). I dessa fall får allmänt avdrag göras för underskott utan ovan nämnda tidsmässiga och beloppsmässiga begränsningar. En förutsättning är dock att kulturarbetaren under de senaste fyra åren haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. I den bedömningen skall även tjänsteinkomster räknas med.
Motionen
I motion Sk402 yrkar Leif Björnlod (mp) att det skall göras en översyn av reglerna om kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.
Utskottets ställningstagande
En utvidgning av de möjligheter som finns att kvitta förluster i enskild firma mot löneinkomster har avslagits av riksdagen vid flera tidigare tillfällen. Utskottet anser att detta ställningstagande inte skall ändras. Motionen avstyrks.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Skatteberäkning vid omarrondering
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om lagändring i fråga om beräkning av skatt på kapitalvinst som kan uppkomma till följd av omarrondering.
Motionen
I motion Sk210 yrkar Rolf Gunnarsson (m) att det skall klargöras i vilken omfattning kapitalbeskattning skall ske i samband med omarronderingar. Enligt motionen har skogsägare i samband med omarronderingar i Dalarna fått olika besked om skattesatsen vid olika tillfällen.
Utskottets ställningstagande
En fastighetsreglering kan leda till att det uppkommer en skattepliktig vinst. Kapitalvinsten skall behandlas enligt de allmänna reglerna för kapitalvinster på näringsfastigheter. I inkomstslaget kapital innebär detta att 90 % av kapitalvinsten tas upp till beskattning (45 kap. 33 § IL), vilket medför att skatten blir 27 % av vinsten (30 % av 90 %). I dåvarande finansministerns svar på Rolf Gunnarssons fråga 2002/03:622 har anförts att bakgrunden till de besked som lämnats antagligen är den att det på grund av ägosplittringen i Dalarna har varit svårt att få fram de rätta uppgifterna för att beräkna fastigheternas omkostnadsbelopp. För att komma till rätta med detta har skattemyndigheterna använt sig av ett slags schablonregler där omkostnadsbeloppet beräknats som en viss del av köpeskillingen. Naturligtvis skall myndigheterna göra vad de kan för att beräkna omkostnadsbeloppen korrekt. Hur beräkningen skall gå till ansågs i svaret i första hand vara en tillämpningsfråga för Skatteverket och i sista hand kan frågan komma att prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Motionären tog upp samma fråga i en motion som väcktes när riksdagen våren 2003 behandlade propositionen om direktavdrag för lantmäteriavgifter (prop. 2002/03:79, bet. 2002/03:SkU17). Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till finansministerns svar och att det inte hade någon annan uppfattning i frågan. Utskottet hänvisar till detta ställningstagande och avstyrker motion Sk210.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Stödrättigheter i jordbruket
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om beskattningen i samband med avyttring av stödrättigheter för det frikopplade jordbruksstödet. Jämför reservation 12 (kd, c).
Motionen
I motion MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att stödrättigheterna för de frikopplade jordbruksstöden skall beskattas som fast egendom, dvs. att stödrättigheternas värde fortsatt skall ses som en del av fastighetsvärdet (yrkande 8) och att systemet med stödrättigheter inte får innebära ökade problem för nyetablering och generationsskiften i jordbruksnäringen (yrkande 17).
Bakgrund
EU beslutade år 2004 om en genomgripande jordbruksreform som innebär att i princip samtliga nuvarande direktstöd inom vegetabiliesektorn och animaliestöden skall frikopplas från produktionen. Genomförandet av den nya jordbrukspolitiken har behandlats i en skrivelse till riksdagen våren 2004 (skr. 2003/04:137, bet. 2003/04:MJU22). Enligt den modell som valts för det frikopplade stödet (se närmare budgetprop. 2004/05:1 och prop. 2004/05:33) kan stödrättigheter överlåtas mellan personer som äger eller arrenderar jordbruksmark. Utnyttjandet av stödrättigheter är kopplat till marken. Eftersom det i princip kommer att finnas stödrättigheter motsvarande markarealen bedöms handel med stödrättigheter framför allt komma att ske i samband med försäljning av mark. Det förefaller vidare sannolikt att överlåtelse av stödrättigheter huvudsakligen kommer att ske mellan personer som bedriver jordbruk, antingen på egen fastighet eller på arrenderad mark. Undantagsvis kan dock förekomma att jordbrukare säljer stödrättigheter till en person som inte bedriver jordbruk. Denna person kan därefter sälja stödrättigheter till någon annan person som bedriver jordbruk och som kan utnyttja rättigheterna. Det kommer även att ske byteshandel med stödrättigheter som har olika värden eller är förknippade med olika rättigheter eller skyldigheter. Stödrättigheter har inte något nominellt värde. Stödrättigheter ger dock rätt till en i förväg fastställd stödutbetalning under vissa villkor. Värdet av en stödrättighet varierar inom och mellan regioner. Marknadsvärdet av stödrättigheten beror bl.a. på det stöd som betalas ut då stödrättigheten utnyttjas. En stödrättighet måste utnyttjas någon gång under tre år. EU-stöd och nationellt stöd till jordbruket beskattas enligt de regler som gäller för näringsbidrag i 29 kap. IL. Enligt den bedömning som Skatteverket har gjort kommer bildandet av från fastigheten fristående stödrättigheter att leda till att en del av det marknadsvärde på fastigheten som i dagsläget
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
utgörs av kapitaliserade stöd överförs till marknadsvärdet på de nya stödrättigheterna. Värdeöverföringen från fastigheten till de fristående stödrättigheterna kan därför vid en fastighetsförsäljning leda till en högre beskattning jämfört med i dag eftersom stödrättigheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och fastigheten i inkomstslaget kapital. För att lindra effekterna av värdeöverföringen har Skatteverket föreslagit en övergångsregel när stödrättigheter avyttras i samband med en fastighetsförsäljning. Regeln utgör ett undantag från vad som annars föreslås gälla för dessa rättigheter och kan i korthet sägas innebära att ersättningen för stödrättigheten, under vissa förutsättningar, skall beskattas i inkomstslaget kapital i stället för i inkomstslaget näringsverksamhet. Hur stor värdeöverföringen skulle komma att bli har Skatteverket inte kunnat bedöma eftersom det när uppdraget genomfördes inte stod klart hur systemet med stödrättigheter skulle komma att se ut.
Utskottets ställningstagande
Frågan om de skattefrågor som aktualiseras till följd av omläggningen av jordbruksstödet togs upp hösten 2004 i proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrättigheter. Regeringen anförde där att den i likhet med övervägande antal remissinstanser anser att frågan om stödrättigheternas beskattning måste utredas ytterligare innan lagstiftning sker. Till dess får stödrättigheterna hanteras inom ramen för befintligt regelverk och eventuella tillämpningsproblem lösas i rättstillämpningen. Utskottet (bet. 2004/05:SkU16) delade regeringens uppfattning. Riksdagen följde utskottet. Med hänvisning till det tidigare ställningstagandet avstyrker utskottet även de nu aktuella motionsyrkandena.
Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om översyn av reglerna för skatteförmånlig behandling av vissa allmännyttiga stiftelser och föreningar med hänvisning till riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen. Jämför reservation 13 (m, fp, kd, c).
Gällande rätt
En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet, dock ej kapitalvinster och kapitalförluster, om något av stiftelsens huvudsakliga ändamål består i att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande,
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. (7 kap. 4 § IL). Även en allmännyttig ideell förening är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet. Förutom att kapitalvinster och kapitalförluster undantas från skattskyldighet finns för föreningen också regler (7 kap. 7 § IL) som innebär undantag för inkomster som till huvudsaklig del kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål eller kommer från verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Ändamålskravet för ideella föreningar är mer allmänt formulerat. Föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål (7 kap. 8 § IL). Ett trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser med viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL, den s.k. katalogen). För både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav som innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande skall tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Ett s.k. fullföljdskrav skall också uppfyllas. Det innebär att stiftelsen eller föreningen, sett över en period av flera år, skall bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar. För föreningar gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att föreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat. Allmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de skall beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.
Tidigare och pågående utredningar
Skattskyldighetens omfattning för stiftelser och ideella föreningar lämnades vid 1990 års skattereform i sak oförändrade i avvaktan på en pågående översyn (prop. 1989/90:110 s. 579 och s. 707). Stiftelse- och föreningsskattekommittén föreslog sedermera en modernisering av systemet för skattebefrielse (SOU 1995:63 Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar). Betänkandet har inte lett till lagstiftning. Regeringen utfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en kommitté som skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet. I ett svar på Anna Grönlunds fråga 2004/05:63 om beskattningen av ideella organisationer svarade dåvarande finansministern den 6 oktober 2004 att utredningen är oförhindrad att lämna förslag till
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
förändringar i de fall dessa skattefrågor även berör ideella föreningar som bedriver annan verksamhet. En sådan fråga gäller de allmänna villkoren för skattefrihet.
Motionerna
I flera motioner yrkas att de skatteregler som gäller för ideella föreningar och stiftelser med allmännyttig verksamhet skall ses över i syfte att förenkla reglerna och ge dem en modernare utformning vad gäller beskrivningen av ändamålskraven eller andra krav som ställs på verksamheten och hur dessa fullföljs. En sådan inriktning har motionerna Sk269 yrkande 1 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (c), Sk283 av Lena Adelsohn Liljeroth och Hillevi Engström (m), Sk297 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (s), Sk298 av Kaj Nordquist (s), Sk330 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c), Sk339 av Rigmor Stenmark och Jörgen Johansson (c), Sk384 av Göran Magnusson (s), Sk388 av Leif Jakobsson (s), Sk418 av Åsa Torstensson (c), Sk452 yrkande 31 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk454 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk456 yrkande 2 av Anders Bengtsson m.fl. (s), Sk464 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (s) och Kr355 yrkande 13 av Kenneth Lantz m.fl. (kd).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslog i höstas att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att den borde se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Riksdagen beslutade den 24 november 2004 i enlighet med utskottets förslag (bet. 2004/05:SkU11, rskr. 2004/05:61). Utskottet anser det inte vara motiverat med ytterligare ett tillkännagivande och avstyrker motionerna.
Företag inom den sociala ekonomin
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om att riksdagen skall uttala sig för en utredning om företag inom den sociala ekonomin.
Motionen
I motion N406 yrkande 5 av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (mp) förordas en utredning om effekterna av skattelagstiftning och andra statliga styrinstrument på företag som har sociala mål för sin verksamhet och inte är vinstutdelande.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Utskottets ställningstagande
I Regeringskansliet finns en arbetsgrupp med företrädare från olika departement som arbetar med folkrörelsefrågor och social ekonomi. Under hösten 2004 har hållits seminarier inom ramen för ett s.k. folkrörelseforum. Seminarierna har handlat om bidrag till ideella organisationer, den ideella sektorns mervärdesbeskattning och demokratins behov av ett självständigt föreningsliv. I det fortsatta arbetet planeras ytterligare ett seminarium under våren 2005 som skall behandla den sociala ekonomin. Utskottet anser att motionärerna bör anses vara tillgodosedda med det arbete som pågår och avstyrker följaktligen motionen.
Avkastningsskatt
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslaget om att avkastningsskatt på pensionskapital inte skall tas ut om försäkringskapitalet gått ned i värde.
Gällande rätt
Skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel tas ut på tjänstepensionskapital i försäkringsbolag, tjänstepensionskapital i stiftelser, tjänstpensionsavsättningar i företagens balansräkningar och privat pensionskapital. Avkastningsskatten infördes genom 1990 års skattereform. Av motiveringen (prop. 1989/90:110, s. 484) framgår att avsikten var att minska skillnaderna i beskattningen av privatpersoners direkta sparande och försäkringssparande. Avkastningsskatten för pensionssparande är alltså tänkt att kompensera för att pensionssparandet inte beskattas under sparandetiden. Skattesatsen för avkastningsskatten på pensionssparande har bestämts till 15 % i stället för den vanliga kapitalskattesatsen 30 %. Ursprungligen var skattesatsen ännu lägre, 10 %, för tjänstepensionssparande. En lägre skattesats än den allmänna kapitalinkomstskattesatsen har motiverats med det sparstimulerande syftet och att pensionssparandet är ett långsiktigt och bundet sparande (prop. 1989/90:110, s. 488). Skatten beräknas på ett schabloniserat kapitalunderlag. För livförsäkringsföretag utgörs kapitalunderlaget i princip av värdet av tillgångarna vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. Pensionssparande är befriat från förmögenhetsbeskattning. Det är också förmånligt behandlat genom den avdragsrätt som finns för pensionssparande upp till ett halvt basbelopp årligen.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utredningar
I Skattebasutredningens betänkande Våra skatter? (SOU 2002:47) har föreslagits en höjd avkastningsskatt som en del i en skattereform. Förslaget motiveras med att den halverade avkastningsskattesatsen innebär ett stort skattebortfall, är negativt omfördelande och snedvrider ekonomiska beslut. Avkastningsskatten skall utredas vidare av den sommaren 2004 tillsatta särskilda utredare som skall göra en översyn av den skattemässiga behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande, m.m. Enligt utredarens direktiv (dir. 2004:99) utgör den lägre skattesatsen på avkastningen på pensionssparande den mest betydande subventionen till ett sådant sparande. Tillsammans med skattesatsen för den särskilda löneskatten utgör den därför ett motiv för att omvandla löneinkomster till tjänstepensioner. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om skattesatsen för avkastningsskatten med nuvarande beskattningsunderlag även i fortsättningen bör uppgå till 15 % eller om skattesatsen eller beskattningsunderlaget bör ändras. I sitt arbete med frågan om förändringar av avkastningsskatten skall utredaren beakta den pågående utvecklingen mot en gemensam inre marknad för pensionssparande.
Motionen
I motion Sk310 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) yrkas att regeringen skall göra en översyn av avkastningsskatten på pensionssparande. Motionärerna vänder sig särskilt mot att skatt tas ut oavsett om värdet på pensionskapitalet ökar eller minskar under året. Avkastningsskatt kan alltså tas ut även om man inte fått någon avkastning. Det är enligt motionen orimligt att behöva betala skatt för något som man inte fått. Frågan borde enligt motionen snarast ses över och rättas till.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet har redovisat ovan skall den schablonmässiga beräkningen av avkastningsskatten medföra en viss neutralitet mellan pensionssparande och annat sparande där avkastningen beskattas under sparandetiden. Att avkastningsskatten utgår även när kapitalet minskat i värde är i princip riktigt. Skatten beräknas då på ett lägre värde, och därigenom tas hänsyn till att värdeförändringen inneburit att kapitalets förmåga att lämna avkastning har minskat. Eftersom avkastningsskatten utreds finns det enligt utskottets mening inte nu anledning att gå närmare in på skattens konstruktion. Utskottet avstyrker motionen.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om utvidgade uppskovsregler vid beskattningen av kapitalvinster. Jämför reservation 14 (kd) och särskilt yttrande (v).
Gällande rätt
Nuvarande regler om beskattning av kapitalvinst vid avyttring av tillgångar bygger på principen att vinsten tas upp till beskattning det beskattningsår under vilket avyttringen sker. Med avyttring avses försäljning, byte och liknande överlåtelse. Fysiska personers kapitalvinster vid avyttring av aktier eller andra delägarrätter beskattas i inkomstslaget kapital med en statlig skatt på 30 %. Det gäller t.ex. kapitalvinster vid försäljningar av marknadsnoterade och onoterade aktier och andelar i värdepappersfonder. Kapitalvinster vid försäljning av delägarrätter i fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler, till en del som inkomst av tjänst och till en del som inkomst av kapital. Vid överlåtelser av fysiska personers näringsverksamhet ses överlåtelsen som den sista affärshändelsen och vederlaget skall – utom vad avser näringsfastighet som skall beskattas i inkomstslaget kapital – tas upp till beskattning i näringsverksamheten och beskattas som förvärvsinkomst, dvs. enligt tillämplig kommunalskattesats och med statlig inkomstskatt om inkomsten överstiger vissa belopp. Om en näringsfastighet ingår i överlåtelsen beskattas vederlaget i denna del lägre till följd av att endast en del av vinsten är skattepliktig. Skatten på näringsfastigheten blir därmed reducerad till 27 % (90 % x 30 %). Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder inte beskattning av delägarna. Beskattningen skjuts också på framtiden för den som vid andelsbyten i samband med företagsuppköp får aktier eller andelar i det uppköpande företaget som vederlag för aktier i ett uppköpt företag. De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för att strukturaffärer i näringslivet inte skall hindras av den beskattning som normalt skall ske när aktier och andra andelar byter ägare. För att andelsbytesreglerna skall vara tillämpliga måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts är att andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena delägarrätter, dvs. aktier och andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner och konvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt till en del i en juridisk person. Vidare skall andelsbytet ske på marknadsmässiga villkor, och det skall leda till att det företag som byter till sig andra företags andelar får röstmajoritet i det företag vars aktier
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
det byter till sig. Bland villkoren finns också en kontantgräns, dvs. en regel om att bara en mindre del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter (10 % av den mottagna andelens nominella belopp). Vid beräkning av vinster på finansiella instrument tillämpas en s.k. genomsnittsmetod. Metoden tillämpades redan före 1990 års skattereform på aktier som innehafts i två år eller längre. Denna innebär att en genomsnittlig anskaffningsutgift beräknas för andelar av samma slag och sort som ingår i innehavet. Under utredningsarbetet inför skattereformen undersöktes ett antal olika metoder för beskattning av kapitalvinster på finansiella instrument, bl.a. olika s.k. saldometoder som i den enklaste versionen skulle innebära full återinvesteringsrätt under året utan att detta utlöser beskattning. Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och enklare kapitalvinstberäkningar. Med hänsyn till en omfattande kritik under remissbehandlingen, bl.a. att beskattning skulle kunna ske av orealiserade kapitalvinster, ansågs en sådan omläggning i kapitalvinstbeskattningen inte vara genomförbar (prop. 1989/90:110, s. 426).
Motionerna
I motion 2002/03:Sk293 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås en utredning om möjligheten att införa uppskov med kapitalvinst vid försäljning av företag om vederlaget inom ett år investeras i ny verksamhet. I motion 2004/05: Sk397 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkas att regeringen skall lägga fram ett förslag om uppskov med kapitalvinstbeskattning om återinvestering av vederlaget görs i ett annat onoterat företag. Enligt motionerna 2004/05:Sk267 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) och 2004/05:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m) bör det införas en möjlighet till fondbyte utan skattekonsekvenser. I två motioner begärs ändringar i de undantagsregler som redan finns för byte av delägarrätter i samband med företagsuppköp. I motion 2004/05:Sk399 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c) vill motionärerna utvidga gällande regler om uppskjuten beskattning av andelsbyten genom att kontantgränsen slopas. Enligt motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 av Per Landgren m.fl. (kd) bör den utvidgning av andelsbytesreglerna till fåmansföretag som riksdagen beslutade 2002 fullföljas.
Utskottets ställningstagande
Yrkanden om att införa en mer generellt utformad uppskovsmöjlighet vid avyttringar av andelar än den som redan finns för bl.a. andelsbyten i samband med företagsuppköp har avslagits av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Riksdagen avslog i våras motioner med förslag om generellt uppskov med beskattning av kapitalvinst vid byte av aktier och fondandelar (bet. 2003/04:SkU21). Vid behandlingen av utgiftsramar och beräkning av stats-
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
inkomsterna för 2004 avslog riksdagen ett motionsyrkande om skatteuppskov när vederlaget vid försäljning av ett eget företag återinvesteras i ett annat företag (bet. 2003/04:FiU1). Viktiga skäl mot olika former av undantagsregler vid kapitalbeskattningen kan härledas ur de principer som 1990 års skattereform vilar på. Skattebasen skall vara så bred som möjligt för att skattenivån skall kunna hållas låg. Olika avvikelser från huvudregeln om beskattning vid avyttring riskerar i förlängningen att leda till att skattebasen urholkas, vilket i sin tur – om skatteintäkterna skall bibehållas – medför ett behov av att höja skattesatsen för de transaktioner som fortfarande skall omfattas av huvudregeln. Avvikelser kan också motivera till skattebetingade val av investeringsobjekt och på det sättet vara ofördelaktigt för samhällsekonomins sätt att fungera. Förutom att olika former av särbehandling vid beskattningen kommer i konflikt med grundläggande principer i skattesystemet skulle ett system med skatteuppskov vid företagsförsäljningar numera inte heller kunna införas utan att hänsyn tas till att EG-rätten ställer krav på att återinvesteringar i företag i andra länder inom EU inte diskrimineras. Trots att en återinvestering görs utanför Sverige skulle den därmed ändå påverka den svenska skattebasen. Utskottet anser att riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om uppskov med kapitalvinstbeskattningen inte bör ändras. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397 och 2004/05:Sk474. Enligt vad utskottet erfarit bereds vissa kvarvarande frågor med anknytning till andelsbytessystemet, bl.a. kontantgränsen, i samråd mellan företrädare för Finansdepartementet och samarbetspartierna. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta resultatet av den pågående beredningen och avstyrker även motionerna 2004/05:Sk399 och 2004/05:Sk450 yrkande 13.
Riskkapitalavdrag
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om att införa ett riskkapitalavdrag. Jämför reservation 15 (kd).
Motionen
I motion N393 yrkande 13 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås att det skall införas ett riskkapitalavdrag upp till 100 000 kr per år för investeringar i onoterade bolag.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottets ställningstagande
Ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta regler har numera införts genom de särskilda lättnader som gäller sedan 1997 vid beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier. Ett motsvarande motionsyrkande avslogs av riksdagen senast hösten 2004 (bet. 2004/05:FiU1) med hänvisning till de genomförda lättnaderna för onoterade företag. Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka det nu ifrågavarande yrkandet.
Pensionskostnader
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om olika förändringar i skattereglerna om avdrag för pensionskostnader.
Gällande rätt
Arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader bygger på att pensionsutfästelsen är tryggad på något sätt som anges i 28 kap. IL, t.ex. överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller betalning av premie för pensionsförsäkring. För att säkra att avsättningarna har ett pensioneringssyfte skall olika kvalitativa och kvantitativa krav vara uppfyllda. De kvantitativa kraven innebär enligt huvudregeln att avdrag för någon arbetstagare inte får överstiga 35 % av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp (28 kap. 5 § IL). En kompletteringsregel finns för vissa särskilda fall. Regleringen av de kvantitativa villkoren tillkom 1998 (prop. 1997/98:146, bet. 1997/98:SkU27) i syfte att uppnå en regelförenkling och för att öka neutraliteten mellan olika former av pensionsplaner och mellan olika tryggandeformer. Förenklingen består i att den tidigare starka kopplingen till allmän pensionsplan och kollektivavtal ersatts med en schablon. Enskilda näringsidkares pensionssparavdrag får uppgå till högst 0,5 prisbasbelopp med tillägg för 35 % av inkomsten av aktiv näringsverksamhet, dock högst 10 prisbasbelopp (59 kap. 5 § IL). Om det finns särskilda skäl får Skatteverket medge att pensionssparavdrag görs med ett högre belopp än enligt schablonen. För skattskyldiga som har bedrivit näringsverksamhet direkt eller indirekt, som har upphört med driften av denna och som inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under verksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag beräknas också på bl.a. kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten som skall beskattas i inkomstslaget kapital, överskott av passiv näringsverksamhet vid vissa utdelningar
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
och kapitalvinster som enligt särskilda regler skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Avdraget skall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år. Vid beräkningen skall hänsyn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag.
Motionerna
I motion Sf357 yrkande 20 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkas att avdraget för avsättningar till pensioner för anställda inte bör vara schablonmässigt bestämt till 35 % av lönen utan vara kopplat till en av parterna överenskommen avgiftsbaserad pension. Med avsättningar som baseras på avgiftsbestämda pensionslösningar skulle det enligt motionen inte bli så dyrt för arbetsgivare att anställa äldre arbetskraft som det är i dagsläget när tjänstepensionerna är förmånsbestämda. I motion Sk432 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) föreslås att det skall införas en möjlighet till extra pensionsavsättning – utan begränsning till 35 % av inkomsten i aktiv näringsverksamhet – vid försäljning av enskild näringsverksamhet för att motverka att extravinsten av försäljningen drabbas av hög marginalskatt. Enligt motionärerna är de dispensregler som finns krångliga, och de fungerar inte som det är önskvärt.
Utskottets ställningstagande
Regeringen utfärdade i juli 2004 direktiv till en särskild utredare som skall utreda den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen, dvs. tjänstepensioner och privat pensionssparande. Uppdraget syftar till att anpassa den skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. I detta ingår att förbättra och förenkla reglerna samt att öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen av pensionssystemen. Utredaren skall bl.a. utvärdera det nuvarande systemets effekter på sparande och arbetsutbud, framför allt arbetsutbudet bland äldre personer. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006 (dir. 2004:99). Utskottet anser att ett resultat av utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker motion Sf357 yrkande 20. Med den dispensregel som avses i motion Sk432 har lagstiftaren försökt tillgodose intresset av att näringsidkare som inte kunnat göra egna pensionsavsättningar skall kunna uppnå en tillfredsställande pensionslösning när näringsverksamheten avyttras. Motionärerna anger inte mer konkret varför de anser att dispensregeln inte är tillräcklig för att uppnå syftet med den. Utskottet finner inte skäl för ett tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker även motion Sk432.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Friskvård, m.m.
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om den skattemässiga behandlingen av enskild näringsidkares personliga friskvård och att särskilt reglera möjligheten för arbetsgivare att dra av personalutrymme avsett för stillhet, meditation och andakt.
Motionerna
Enligt motion Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c) skall enskilda näringsidkare ha samma rätt till avdrag – utan att detta skall tas upp som skattepliktigt uttag – för samma typ av utgifter som arbetsgivare har för anställda i form av personalvårdsförmåner. I motion Sk466 yrkar Agne Hansson (c) att enskilda näringsidkare skall kunna få del av den friskvårdsreform som infördes den 1 januari 2004 på samma villkor som andra grupper. I motion Sk324 yrkar Maria Larsson (kd) att arbetsgivare skall ha avdragsrätt för iordningsställande av rum för stillhet, meditation och andakt. Enligt motionen är behovet av sådana lokaler i allmänhet inte tillgodosett på arbetsplatserna.
Utskottets ställningstagande
Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och 12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att motionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning. De nämnda avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning. Däremot omfattas utgifter för vissa typer av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering som kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Typiskt sett gäller rätten till avdrag sådana utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändiga för att näringsidkaren skall kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna inte är av denna karaktär blir de i skattehänseende i princip att
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
betrakta som ej avdragsgilla levnadskostnader för näringsidkaren. Även uttagsbeskattning kan ske. I vilka fall detta aktualiseras bör avgöras fall till fall i rättstillämpningen med ledning av de regler som behandlar detta. Utskottet finner inte skäl att överväga ytterligare ändringar i skattereglerna och avstyrker motionerna Sk396 och Sk466. När det gäller avdrag för att iordningställa ett särskilt rum för stillhet i arbetsgivarens lokaler torde sådana utgifter kunna dras av så länge de har karaktär av utgifter för personalutrymmen, som t.ex. lunchrum och vilrum. Utskottet anser att det inte finns skäl att särskilt reglera möjligheten för arbetsgivare att dra av personalutrymme avsett för stillhet, meditation och andakt. Följaktligen avstyrker utskottet även motion Sk324.
Yrkesfiskare
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om ett nytt tillkännagivande om ett yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem och särskilda redovisningsregler för yrkesfiskare. Jämför reservation 16 (kd).
Gällande rätt och pågående behandling
Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL). Under flera år fram t.o.m. 2000 gällde ett av Skatteverket fastställt schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S 1994:23) för de fall en större ökning i levnadskostnaderna inte kunde styrkas. Hösten 2002 utfärdade Skatteverket ett nytt allmänt råd som tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2001. Enligt detta (RSV 2002:11) får yrkesfiskare som har företagit inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett schablonavdrag för ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och därutöver ett schablonavdrag för logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr per dag. Vid exempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59 400 kr. Eftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets utveckling blir avdraget under motsvarande förutsättningar 66 000 kr för beskattningsåret 2005. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på destinationen men avdraget är normalt högre än för inrikes resor. Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid försäljningen kan till 25 % (30 % för enskilda näringsidkare) sättas av till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år, och den kan
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget. Avskrivningsreglerna tillåter att ett fartyg kan, som andra inventarier, skrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är avsevärt längre. Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13). Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna har ett motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har därefter fått besvara kompletterande frågor från kommissionen. Genom en skrivelse från den 16 juli 2004 underrättade kommissionen Sverige om sitt beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande av stödsystemet eftersom det råder allvarliga tvivel om dess förenlighet med EG-fördraget. Skrivelsen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (EUT C 258, 20.10.2004, s. 2).
Motionerna
I motionerna Sk303 av Kent Olsson och Inger René (m), Sk484 av Erling Bager (fp), MJ494 yrkande 1 av Annelie Enochson och Per Landgren (kd) och MJ500 yrkande 35 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen skall ge regeringen tillkänna att Sverige bör kräva största skyndsamhet av EU i handläggningen av frågan om att införa ett yrkesfiskaravdrag. I motionerna Sk263 av Henrik Westman och Kent Olsson (m) och MJ500 yrkande 33 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) föreslås att det skall införas ett särskilt utjämningskonto för fiskare. I den sistnämnda motionen finns i yrkande 34 också ett förslag om att det skall vara tillåtet att i redovisningen använda ett negativt saldo för inventarietillgångar för att underlätta vid fartygsbyte.
Utskottets ställningstagande
Kommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag sker numera inom ramen för ett formellt granskningsförfarande. Sverige har lämnat sina kommentarer med anledning av detta, och finansministern har i ett frågesvar i riksdagen den 20 oktober 2004 (fråga 2004/05:128 om skatteavdrag för yrkesfiskare) upplyst om att några ytterligare åtgärder för att påskynda processen inte är möjliga. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionsyrkandena såvitt gäller yrkesfiskaravdraget.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Utskottet avstyrker också förslagen om att införa ett särskilt utjämningssystem eller speciella redovisningsregler i syfte att medge ytterligare skattelättnader till den berörda näringen. I denna del hänvisar utskottet till de principer för möjligheterna till resultatutjämning m.m. som ligger till grund för företagsbeskattningen.
Enskilda näringsidkares bilförmån
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om en återgång till de skatteregler som gällde för enskilda näringsidkares bilförmån före 1990 års skattereform. Jämför reservation 17 (c).
Motionen
I motion Sk260 yrkar Staffan Danielsson och Jan Andersson (c) på ett återinförande av de regler för enskilda näringsidkares bilförmån som gällde före 1990 års skattereform samt höjd schablon vid användning av egen bil från 16 kr/mil till förslagsvis 32 kr/mil.
Utskottets ställningstagande
Före 1990 års skattereform medgavs enligt praxis avdrag för bilkostnader i näringsverksamheten endast om bilen var ett rörelseinventarium och nödvändig för driften. De totala kostnaderna fördelades mellan den privata och den yrkesmässiga användningen i förhållande till körsträckan för vardera ändamålet. En enskild näringsidkare fick alltså avdrag för de bilkostnader som direkt betingades av näringsverksamheten. Bilens övriga kostnader under året utgjorde näringsidkarens privata ej avdragsgilla levnadskostnader. Om näringsverksamhetens nytta av bilen var obetydlig medgavs i stället avdrag för inbesparade transportkostnader. Kunde den totala körsträckans fördelning mellan privat körning och körning i förvärvsverksamheten inte visas brukade kostnaderna för den privata körningen uppskattas till ett skäligt belopp. En anpassning av enskilda näringsidkares avdragsrätt för bil i näringsverksamheten till vad som gäller för löntagare ansågs vid skattereformen påkallad med hänsyn till målen om likformiga, enhetliga och rättvisa skatteregler. En sådan förändring borde även kunna innebära att reglerna skulle bli enklare att tillämpa (prop. 1989/90:110 s. 591). För att få en större likformighet i förhållande till löntagare infördes ordningen att en näringsidkare som redovisar bilen som ett inventarium i näringsverksamheten skall ta upp ett förmånsvärde i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat på samma sätt som en löntagares bilförmån. Den näringsidkare som inte redovisade bilen som inventarium fick enligt de ursprungliga reglerna ett avdrag
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
för användning av bilen i näringsverksamheten som efter höjningar i olika omgångar numera uppgår till 17 kr/mil, vilket är samma som gäller för löntagare. En förutsättning är att verksamheten inte belastas med några driftskostnader för bilen och att näringsidkaren genom körjournal eller på annat lämpligt sätt kan visa hur kostnaderna fördelar sig mellan användning i näringsverksamheten och den privata användningen. Utskottet anser att de ställningstaganden som har gjorts i samband med skattereformen om hur enskilda näringsidkares bilförmån i princip skall beskattas inte bör ändras. Utskottet avstyrker följaktligen motionen om en återgång till i äldre praxis fastlagda principer för beskattningen.
Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till att nya riktlinjer skall utfärdas av Skatteverket. Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).
Gällande rätt
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln. En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen.
Tidigare behandling
Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till sex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202).
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma omfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten godkänt avdrag för den del av ett sponsorbidrag som kunde hänföras till lokal-, representations-, personal- och reklamkostnader. Sponsringsavtalet gav bolaget rätt till bl.a. egna föreställningar, fasta platser, biljetter, tillgång till representationslokaler och möjligheter att ordna egna evenemang. Den del av sponsorbidraget som inte kunde hänföras till direkta motprestationer från Operan, utan utgjorde ett mer allmänt stöd av institutionens verksamhet, ansågs vara gåva eftersom det saknades en sådan anknytning mellan företagets och Operans verksamheter som ändå kunde motivera en avdragsrätt. I avgörandet spelade avdragsförbudet för gåvor i 9 kap. 2 § IL en avgörande roll. Regeringsrätten uttalade att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär således inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva. Regeringsrätten uppskattade den avdragsgilla delen till omkring hälften av det totala beloppet eftersom det inte var möjligt att med någon större grad av precision fastställa hur Procordias bidrag till Operan fördelade sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter. I ett annat avgörande i Regeringsrätten (Falcon AB:s sponsring av projekt Pilgrimsfalk, mål nummer 2982-1996) ansågs däremot kravet på anknytning, som saknades i Procordiamålet, vara uppfyllt. Falcon hade pilgrimsfalken som symbol och varumärke och gav bidrag med förhållandevis blygsamma belopp till två föreningar som arbetade med ett projekt som syftade till att säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige. I skrivelse 2003/04:175 återkom regeringen med en redovisning av en genomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med anledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning hindrar inte nuvarande lagregler och rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag och att hänsyn därvid tas till vad som i jämförelse med andra kostnader i näringsverksamheten utgör särdrag i fråga om sponsring. Reglerna i sig får sägas vara såväl ändamålsenliga som neutrala i fråga om sponsring i jämförelse med andra kostnader. Emellertid förutsatte regeringen att man i praxis, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor, skall kunna beakta imageskapande sponsring i högre utsträckning. Eftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse finns endast ett fåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten. Nuvarande rättsregler hindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen inom företagen och går mot en större öppenhet i fråga om
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
motprestationens karaktär. Utgången i de tidigare behandlade Procordia- och Falconmålen hindrar inte heller motprestationer av olika karaktär. Ett sätt att komma till rätta med tolkningssvårigheter är enligt skrivelsen att Skatteverket utfärdar rekommendationer på området. Sådana kan ange typiska situationer när avdrag bör erhållas och riktlinjer för storleken av godtagbara belopp. Rekommendationer har i förhållande till lagstiftning den fördelen att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort. Skatteverket kommer först i kontakt med företagen och är genom sin kunskap om företagens förhållanden väl lämpat att utforma rekommendationer på området. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avser att se över rekommendationerna på området. Regeringen å sin sida avser att följa hur utvecklingen på området fortskrider. Utskottet (bet. 2004/05:SkU6) stannade för att det är bättre att försöka komma till rätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som Skatteverket avser att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis än att försöka utforma detaljerade lagregler om sponsring. Som regeringen har anfört har rekommendationer den fördelen i förhållande till lagstiftning att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort. Utskottet fäste också vikt vid att regeringen har för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider. Regeringen har den 25 november 2004 uppdragit åt Skatteverket att utfärda riktlinjer i fråga om avdragsrätten för sponsring. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2005.
Motionerna
I motion Sk254 yrkar Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m) att samma avdragsrätt skall gälla för sponsring av högklassig kultur som för sponsring av idrott. Enligt motion Sk269 yrkande 3 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (c) bör företag få dra av bidrag till ideella föreningar som bidrar till lokal samhällsutveckling. Kent Olsson m.fl. (m) förordar i motion Sk275 att all sponsring av konst och kultur skall betraktas som avdragsgill marknadsföring (yrkande 1) och att lagtexten bör förtydligas så att det framgår vad som är godkänd och avdragsgill sponsring och så att avdragsrätten för sponsring av kultur utvidgas (yrkande 2). I motion Sk287 yrkande 1 föreslår Ewa Björling (m) skattebefrielse för forskningsdonationer från externa finansiärer och privata stiftelser. Enligt motion Sk401 i denna del av Anna Lilliehöök (m) skall avdrag medges för kultursponsring. Helena Bargholtz och Cecilia Wikström (fp) vill i motion Sk420 utreda förutsättningarna för att göra kulturen avdragsgill. I motion Kr269 yrkande 14 begär Kent Olsson m.fl. (m) en utredning om klarare regler för sponsring. Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) vill i motion Kr363 se ändringar i skattelagstiftningen som syftar till att underlätta sponsring av allmännyttiga ändamål. Enligt motion Kr369 yrkande 8 av Anita Brodén m.fl. (fp) bör avdragsreglerna ändras för att underlätta sponsring av kultur.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Utskottets ställningstagande
Som utskottet ovan redovisat har frågan om avdragsrätten för sponsring nyligen varit föremål för ingående överväganden. Dessa har utmynnat i att riksdagen har ställt sig bakom regeringens bedömning att en särskild regel om avdragsrätt för sponsring inte bör införas, utan att det är bättre att eventuella problem som kan uppkomma i rättstillämpningen löses med hjälp av riktlinjer som Skatteverket kommer att utfärda. Utskottet förutsätter därför att frågan löses på det sätt som varit avsikten. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Konstinköp, m.m.
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för företagens inköp av konst. Jämför reservation 19 (c).
Gällande rätt
Enligt 18 kap. 3 § andra stycket IL skall värdeminskningsavdrag inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde.
Motionerna
I motionerna Sk275 yrkande 5 av Kent Olsson m.fl. (m), Sk401 i denna del av Anna Lilliehöök (m), Kr239 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) och Kr354 yrkande 18 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkas en utvidgad avdragsrätt för inköp av konst. Enligt motion Kr357 yrkande 8 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c) bör regeringen göra en översyn som syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst.
Utskottets ställningstagande
De förslag som motionärerna lämnar har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen, senast förra våren (bet. 2003/04:SkU21). Förslagen syftar till att införa särregler vid beskattningen för att stödja konstnärlig verksamhet. Utskottet har vid tidigare behandling av liknande förslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och som är hänförliga till denna. Utskottet får därför ånyo avstyrka dessa förslag.
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Representation
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om en höjning av avdragsramen för representationsmåltid. Jämför reservation 20 (m).
Gällande rätt
Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap. 2 § IL dras av om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget skall inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten. Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive moms fr.o.m. inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den då tillämpade avdragsramen för måltidsutgifter. Hösten 1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr exklusive moms.
Motionen
I motion Sk255 yrkar Catharina Elmsäter-Svärd (m) att avdraget för representationsmåltid skall höjas till 300 kr.
Utskottets ställningstagande
Senast våren 2004 avslog riksdagen yrkanden om utvidgad avdragsrätt (bet. 2003/04:SkU21). Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka även det nu förevarande motionsyrkandet.
Deklarationskostnader
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om avdrag för utgifter för deklaration och taxeringsprocess.
Gällande rätt
Utgifter för biträde i samband med deklaration eller taxeringsprocess får inte dras av. Sådana utgifter anses inte vara omkostnader i driften utan är mera att hänföra till skyldigheter som åligger alla och envar i samband med taxeringen. Omkostnader i mervärdesskatteprocess har dock i praxis fått dras
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
av. Till skillnad från utgifter vid inkomsttaxeringen rör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt. Därmed kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget. I sammanhanget kan nämnas att den som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt i viss utsträckning har rätt till ersättning för kostnaderna, bl.a. i det fall den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet. En sådan ersättning anses inte vara skattepliktig. Ersättningen kan inte utgå för kostnader för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller för eget arbete. Reglerna finns i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde avdragsrätt för kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men fann inte skäl att föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det inte är fråga om utgifter för intäkternas förvärvande.
Motionen
Enligt motion Sk328 av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (m) bör utgifter för deklaration och taxeringsprocess vara avdragsgilla för näringsidkare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare intagit ståndpunkten att gällande rätt inte bör ändras när det gäller utgifter som den skattskyldige har vid upprättande av sin deklaration, senast i betänkande 2001/02:SkU15. Utskottet vidhåller ställningstagandet och avstyrker även det nu aktuella yrkandet.
Skattefrihet för små kapitalvinster
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om skattefrihet för små kapitalvinster.
Gällande rätt
Skattepliktiga kapitalvinster vid försäljning av värdepapper skall deklareras från första kronan. Dessa vinster beskattas med statlig inkomstskatt om 30 %. Statlig inkomstskatt beräknas om underlaget för skatten är minst 100 kr (65 kap. 2 § IL). En särskild regel finns som tar sikte på ränteinkomster på t.ex. bankkonton med små behållningar. Skatteavdrag behöver inte göras och kontrolluppgift behöver inte lämnas för konton där räntan är mindre än 100 kr. För att det skall vara enkelt för personer som har flera sådana konton som inte
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
ger så mycket ränteinkomst finns en särskild skattefrihetsregel som undantar räntor som inte omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet från beskattning om dessa sammanlagt inte uppgår till 500 kr och är fördelade på olika konton där räntan på varje konto inte överstiger 100 kr (8 kap. 8 § IL). Räntor kan enligt 2 kap. 2 § 3 lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter tas emot upp till sammanlagt 100 kr utan att detta utlöser deklarationsskyldighet. Denna regel gäller också för utdelningar, men inte för kapitalvinster vid avyttringar.
Motionen
I motion Sk223 yrkar Torsten Lindström (kd) att kapitalvinst under 10 kr vid försäljning av värdepapper inte skall beskattas. Att beskatta så små belopp undergräver enligt motionären förtroendet för skattesystemet.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av utskottets redovisning för gällande regler har praktiska hänsyn tagits vid utformningen av t.ex. de regler som gäller beskattning av småräntor på olika bankkonton där det finns en särskild skattefrihetsregel. Någon exakt motsvarighet till dessa regler finns inte i fråga om kapitalvinster. Systemet för att deklarera även aktievinster och vinster på fondandelar m.m. har dock under senare år förenklats avsevärt inte minst i och med att alltfler kan utnyttja möjligheterna att deklarera även kapitalvinster via Internet. Frågor kring beloppsgränser m.m. prövas naturligen fortlöpande i takt med att de administrativa systemen kring inkomstdeklarationen utvecklas. Utskottet anser inte att finns anledning till ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker motionen.
Kommunal beskattning av skogsinkomster
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet att utboägd skog skall beskattas i kommunen där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.
Motionen
I motion N257 yrkande 5 av Håkan Larsson m.fl. (c) föreslås att inkomster från utboägd skog skall beskattas i den kommun där skogen finns och inte där ägaren är skriven.
U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2004/05:SkU20
Utskottets ställningstagande
Tidigare fanns det ett system med s.k. kommunal garantibeskattning som skulle tillföra en kommun en viss minsta inkomst från fastighetsinnehav i kommunen även om förvärvskällan till vilken fastigheten var knuten redovisades med underskott eller fanns i en annan kommun. Kommunerna har tidigare också haft rätt att beskatta juridiska personer. Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast förra våren i betänkande 2003/04:SkU21, avstyrkt förslag om att på nytt införa regler som innebär att fysiska personers näringsverksamhet skall beskattas i annan kommun än hemortskommunen eller att återinföra en kommunal beskattning av juridiska personer. Utskottet har hänvisat till att sådana ändringar kommer i konflikt med den strävan mot enkelhet som skattereformen bygger på och komplicerar taxeringsarbetet för de skattskyldiga. Utskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker motionen.
Stämpelskatt
Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om att se över nivån på den stämpelskatt som tas ut vid inteckning i skepp.
Gällande rätt
Enligt 24 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter är stämpelskatten vid inteckning i fast egendom och tomträtt 2 %, i luftfartyg 1 % och i skepp 0,4 % av det belopp som intecknas. Vid företagsinteckning är stämpelskatten 1,0 %. Skatten är alltid lägst 50 kr.
Motionen
I motion T396 yrkande 4 av Gunnar Andrén (fp) föreslås att stämpelskattens storlek vid pantförskrivning av fartyg bör övervägas närmare. Enligt motionen är stämpelskatten på skepp hög vid en internationell jämförelse. Med hänsyn till att skepp är dyra blir stämpelskattens storlek en konkurrensfråga och kan leda till att fartyg registreras i andra länder.
Utskottets ställningstagande
Sjöfarten åtnjuter redan betydande skattelättnader genom det sjöfartsstöd till last- och passagerarfartyg i internationell trafik som utgår genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomster. För budgetåret 2005 beräknas stödet till 1,7 miljarder kronor. Som framgår tidigare i betänkandet utreds för närva-
2004/05:SkU20 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
rande även om ett system med tonnageskatt för sjöfartsnäringen bör införas. Utskottet anser inte att ytterligare skattefrågor behöver övervägas och avstyrker motionen.
2004/05:SkU20
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk454 yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241 yrkande 5, 2004/05:N242 yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 16, 2004/05:N400 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413 yrkande 4 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.
Ställningstagande
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, som tillsammans bildar Allians för Sverige, presenterade i höstas en omläggning av den ekonomiska politiken i syfte att stärka arbets- och företagslinjen. Inför valet 2006 fortsätter vi med att arbeta fram gemensamma lösningar inom ett antal områden som är strategiskt betydelsefulla för att få fler i arbete, större trygghet och ökad frihet i vardagen. För att få i gång en rejäl tillväxt av nya jobb vill vi genomföra en rad strategiskt viktiga ändringar i skattesystemet och andra åtgärder som bidrar till ett bättre företagsklimat som medför att företag kan startas, växa och utvecklas och sedan också kunna välja att stanna kvar i Sverige. Vi ser det som en självklarhet att en privat företagssektor som kan expandera är en förutsättning för att skapa nya jobb. Sverige behöver för närvarande få många fler företagare. För närvarande är tendensen nämligen att nyföretagandet minskar och alltfler arbetstillfällen flyttas till länder med bättre villkor för företagande. Ett avgörande inslag i en skattepolitik för att stärka företagandet är att förbättra etablerings- och expansionsmöj-
2004/05:SkU20 R ESERVATIONER
ligheterna för de mindre företagen. Här måste det t.ex. till en utrensning av befintliga tillväxthämmande regleringar. Ett antal skatter som särskilt berör företagen, inte minst de s.k. 3:12-reglerna, måste ändras. I en alltmer globaliserad värld finns alltid det internationella perspektivet med. Det är lätt att flytta produktion och kapital mellan länder. De ekonomiska villkoren för företagande måste därför vara konkurrenskraftiga jämfört med andra länder. Därför måste kapitalbeskattningen lindras. Förmögenhetsskatten är en viktig anledning till att kapital flyr landet. Sverige är ett av de få länder som fortfarande har kvar förmögenhetskatt. Den är ett hinder för tillväxt och bör därför tas bort. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för svenska ägare till svenska aktier, medan utländska ägare av svenska aktier slipper denna skatt. Det är en anledning till att alltmer av näringslivet i Sverige har utländska ägare. Risken är att huvudkontor flyttar till annat land och efter ett tag följer andra vitala funktioner efter. Sverige utarmas. Dubbelbeskattningen på aktieutdelningar bör därför på sikt avvecklas. De flesta av de förslag till förenklingar som den s.k. småföretagardelegationen presenterade för många år sedan återstår att genomföra. Regler som inte längre fyller sin funktion måste snabbt mönstras ut. Företagarnas kostnader för administration av regelverket skall minskas betydligt. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen om sådana grundläggande förändringar i villkoren för företagandet som vi ovan redovisat se till att arbetet med en skattereform nu kommer i gång snabbt. Vi anser att ett sådant tillkännagivande tillgodoser de krav på ett bättre fungerande skattesystem som utgör bakgrunden till de motioner som behandlas i detta avsnitt.
2. Tonnageskatt, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om införande av en tonnageskatt. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12, 2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13 och 2004/05:T468 yrkande 25.
R ESERVATIONER 2004/05:SkU20
Ställningstagande
Skatteutskottet uttalade sig förra våren enhälligt för att regeringen skulle utreda formerna för införande av tonnageskatt (bet. 2003/04:SkU21). Dessvärre nödgas vi notera att regeringen inte verkställt riksdagens beslut med den skyndsamhet som är befogad av hänsyn till den svenska rederibranschens och sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Samtliga ombordanställda och deras fackliga organisationer har samma behov som rederierna av att utredning, regeringsförslag och riksdagsbeslut snarast verkställs eftersom det påverkar näringen i alla led, från framtidsförhoppningar för rederierna till anställningstryggheten för sist anställde sjöman. Likväl har redan riksdagsbeslutet om tillkännagivandet till regeringen av branschen uppfattats så positivt att antalet beställda fartyg från svenska rederier ökat kraftigt. Det ligger emellertid i farans riktning att om inte riksdagens intentioner fullföljs av regeringen – ett riksdagsbeslut hade kunnat tas redan under hösten 2004 så att tonnagebeskattningen hade kunnat införas från den 1 januari 2005 – kan både framtidstron och den faktiska utvecklingen inom den svenska sjöfartsnäringen, inkluderat rederier, ombordanställda och företag och anställda med knytning till näringen, gå om intet eller påverkas negativt. Därför bör tonnagebeskattningen av konkurrensskäl införas utan varje onödig fördröjning. Den utredning som pågår skall enligt direktiven vara klar före utgången av november 2005. Riksdagen bör ställa det kravet på regeringen att en lagstiftning måste kunna behandlas av riksdagen senast under våren 2006.
3. Fåmansföretag, punkt 3 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nya skatteregler för fåmansföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk395, 2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11, 2004/05:N393 yrkande 18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.
Ställningstagande
Reglerna om vilket skatteuttag som skall gälla för utdelningar och kapitalvinster för den som är verksam i sitt hel- eller delägda fåmansföretag har utretts länge av Finansdepartementet. Trots att det verkar råda en närmast total enighet om att reglerna inte är bra som de är – t.o.m. i regeringens
2004/05:SkU20 R ESERVATIONER
egen budgetproposition talas det om att reglerna måste förbättras – har regeringen inte förmått att presentera ett förslag om mer genomgripande förändringar. Riksdagen bör enligt vår mening klargöra för regeringen att den pågående beredningen snabbt måste utmynna i reformerade skatteregler för fåmansföretagen som innebär att ägare i fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande till ägare i icke fåmansägda företag. Den risk som företagaren tar på sig bör i betydligt större utsträckning än i dag beaktas vid utformningen av skattereglerna genom att en betydligt större andel än enligt gällande regler blir kapitalbeskattad. Det nya regelsystemet måste också vara enkelt så att det blir begripligt och inte avskräcker människor från att vara verksamma i fåmansföretag.
4. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om åtgärder på skatteområdet för att underlätta kapitalbildningen i småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk434 och 2004/05:N414 yrkande 7 och avslår motion 2004/05: Sk291.
Ställningstagande
De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för nystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd tillsammans med någon form av skatteuppskov och förbättrade avskrivningsregler för att stödja nystartade företag måste övervägas i en utredning, liksom vilka åtgärder på skatteområdet som kan vara lämpliga för att generellt underlätta kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning skall arbeta snabbt.
5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (c)
av Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
R ESERVATIONER 2004/05:SkU20
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att utvidga möjligheterna att få avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk434 och avslår motionerna 2004/05:Sk291 och 2004/05:N414 yrkande 7.
Ställningstagande
I enlighet med vad som närmare utvecklats i motion Sk434 bör det göras en översyn av gällande regler om periodiseringsfonder i syfte att ge näringsidkare möjlighet att avsätta obeskattade medel, som ekonomisk säkerhet för rån, överfall och skada.
6. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna, punkt 5 (m, fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om räntebeläggningen av periodiseringsfonderna. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och 2004/05:N413 yrkande 3.
Ställningstagande
Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna infördes av regeringen och dess stödpartier för att finansiera bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt och sänkt förmögenhetsskatt. Enligt vår uppfattning hade dessa skattelättnader och ännu längre gående viktiga skattelättnader kunnat genomföras utan att finansiera detta på ett sätt som i praktiken innebär att bolagen får betala in mer bolagsskatt och får krångligare regler. Främst drabbas nya växande företags möjligheter att spara vinstmedel för att kraftsamla för nya investeringar. Vi anser att riksdagen bör ompröva det tidigare ställningstagandet om att räntebelägga periodiseringsfonderna och föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen begär en återgång till tidigare ordning.
7. Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet till aktiebolag, punkt 6 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
2004/05:SkU20 R ESERVATIONER
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att mildra de likviditetsproblem som kan uppkomma vid ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag genom apportemission. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 10.
Ställningstagande
Strukturella förändringar måste kunna genomföras i företagssektorn utan att skattehinder eller byråkratiska hinder uppstår. För att skattesystemet skall vara rättvist måste det också förhindra att reglerna kan användas så att reglerna kan missbrukas. Den lösning som riksdagen tidigare har valt vid ombildning från enskild firma till aktiebolag – dvs. att kräva tillskott av realkapital vid fondöverföring – förhindrar visserligen att reglerna kan missbrukas, men metoden tar inte tillräcklig hänsyn till de likviditetsproblem som kan uppstå om ombildningen sker helt eller delvis genom apportemission. Tidigare har diskuterats en lösning som i princip innebär att obeskattade reserver som inte motsvaras av överfört realkapital eller nedsättning av aktiernas anskaffningsvärden får tas upp till beskattning under en femårsperiod efter ombildningen. Detta förslag bör kunna vara en utgångspunkt för att försöka finna en alternativ utformning av reglerna som kan mildra de likviditetsproblem som annars kan uppstå i vissa fall. Det är naturligtvis viktigt att en sådan lösning utformas så att den inte ger upphov till orättvisor mellan olika företagare och företagstyper. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att den skall analysera denna fråga ytterligare och återkomma till riksdagen med ett förslag.
8. Etableringskonto, punkt 7 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att införa ett etableringskonto enligt dansk modell. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N393 yrkande 14 och 2004/05:N400 yrkande 12 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk353 och 2004/05:Sf365 yrkande 15.
Ställningstagande
I Danmark är det möjligt att med skatteavdrag sätta in en del av lönen på ett etableringskonto. Medlen kan tas ut och användas för att starta ett företag. Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar i ett nystartat företag återförs sparandet till beskattning, och ränta tas ut för den tid som pengarna varit obeskattade. Många nya företag har startats i Dan-
R ESERVATIONER 2004/05:SkU20
mark tack vare etableringskontot. För att fler personer även i Sverige skall kunna spara ihop startkapital till egen framtida företagsstart föreslår jag att riksdagen skall ta ställning för att genomföra Kristdemokraternas förslag till ett etableringskonto enligt dansk modell.
9. Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar, punkt 8 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att införa en särskild resultatutjämningsmöjlighet för fruktodlingen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk455 yrkande 6, bifaller delvis motion 2004/05:Sk390 och avslår motionerna 2004/05:Sk240 och 2004/05:Bo240 yrkande 8.
Ställningstagande
Fruktodlingen omfattas inte av EU:s direktstödssystem för jordbruket, inte heller efter den omläggning som sker den 1 januari 2005. För fruktodlingen finns inte heller möjligheter till försäkringslösningar för väderorsakade skördeförluster, t.ex. orsakade av hagelskador. Detta innebär att det inte finns något annat system för dessa företag för att kunna hantera denna risk för stora skörde- och lönsamhetsvariationer än det gängse systemet för skatteutjämning mellan olika år. Denna möjlighet har emellertid uppenbara begränsningar genom att skördebortfallet kan bli totalt. Jag anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att utreda en särskild resultatutjämningsmöjlighet för fruktodlingen efter mönster av de avsättningsvillkor som i dag gäller för skogsbruket.
10. Förenklad beskattning av vissa småföretag, punkt 9 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om regelförenklingar för småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkande 10 och avslår motionerna 2004/05: Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:N304 yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5.
2004/05:SkU20 R ESERVATIONER
Ställningstagande
I motioner från företrädare för Folkpartiet utvecklas hur skattereglerna ställer upp olika svårigheter för kultur- och idrottsutövare. Enligt motionärerna skulle många kulturutövare kunna vara egenföretagare om inte krångliga regelverk vore avskräckande. Vi delar helt motionärernas kritik av regelsystemets komplexitet. Folkpartiet driver hårt kravet på bättre och enklare regler för småföretagen. På skatteområdet gäller liksom på andra områden att varje möjlighet att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande måste inventeras och genomföras. På skatteområdet gäller det t.ex. att förenkla reglerna för Fskattsedel, förenkla företagens mervärdesskattedeklarationer och göra reglerna om skattedeklarationer mer flexibla för små företag. Vi förordar att riksdagen uppdrar åt regeringen att återkomma med förslag om förändringar som innebär generella förenklingar på skatteområdet för småföretag som även kommer kulturutövare och idrottsutövare till del.
11. Förenklad beskattning av vissa småföretag, punkt 9 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om schablonbeskattning av vissa företag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:N304 yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkande 10.
Ställningstagande
I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt. För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag anser jag att riksdagen bör ta fasta på förslagen i flera motioner om att införa någon form av schablonbeskattning i likhet med vad som redan finns i vissa andra länder. Skatteverket har överlämnat en rapport till regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning för vissa företag (RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? – en principskiss). Jag förutsätter att regeringen ser till att den fortsatta beredningen sker skyndsamt så att en modell för schablonbeskattning av vissa branscher snart kan vara genom-
R ESERVATIONER 2004/05:SkU20
förd också i Sverige. Den fortsatta beredningen bör också analysera om det från rättvisesynpunkt och av konkurrensskäl är möjligt och lämpligt att införa en schablonbeskattning på försök i endast vissa delar av landet. Även vid sidan av en schablonbeskattning måste det göras kraftfulla insatser för att förenkla för småföretag i allmänhet, bl.a. för sådana kulturutövare m.fl. som tas upp i några motioner.
12. Stödrättigheter i jordbruket, punkt 12 (kd, c)
av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningen av jordbrukets stödrättigheter. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och 17.
Ställningstagande
Den nya jordbruksstödsreformen kommer, om ingenting görs, att medföra stora omotiverade skattehöjningar vid överlåtelser av stödrättigheter. Syftet med reformen är att stärka jordbrukets konkurrenskraft och en höjning av skatten skulle motverka detta syfte och ge inlåsningseffekter som hindrar nödvändiga rationaliseringar och fastighetsförsäljningar. Jordbruksstödsreformen infördes redan från årsskiftet 2004/05 och vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande klargör för regeringen att det brådskar med åtgärder som kan garantera att det nya stödsystemet inte kommer att innebära skatteskärpningar.
13. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser, punkt 13 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn och förenkling av skattereglerna för ideell verksamhet. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande 1, 2004/05: Sk297, 2004/05:Sk298, 2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384,
2004/05:SkU20 R ESERVATIONER
2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418, 2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454 yrkande 12, 2004/05:Sk456 yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355 yrkande 13.
Ställningstagande
I Sverige finns en lång tradition av föreningsverksamhet som bidrar till att barn och ungdomar fostras till att omfatta demokratiska värderingar. Det är inte minst mot denna bakgrund av central betydelse att samhället på olika sätt främjar och stöttar den ideella sektorn. Den ideella verksamheten bygger på frivillighet och utgår från enskilda individers eller gruppers egen drivkraft och vilja att åstadkomma något. Samhällets stöd till verksamheten får därför inte vara utformat så att det hämmar medborgarnas initiativ och drivkraft inom ramen för den ideella verksamheten. Tyvärr finns det i dag inslag i t.ex. skattelagstiftningen som faktiskt hämmar den ideella verksamheten. Krångliga, svårförståeliga och otydliga regelverk kan medföra att t.ex. en ideellt engagerad ungdomsledare riskerar att bryta mot regelverken utan att vara medveten om det. Regeringen har tillsatt en utredning som skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet. Enligt vår mening är utredningsuppdraget för snävt och bidrar till ett synsätt enligt vilket idrotten också fortsättningsvis får en särställning i förhållande till annan lika viktig allmännyttig verksamhet. Det finns t.ex. ingen anledning att ge verksamhet som till exempel scouter, Unga Örnar eller annan kvalitativ ungdomsverksamhet sämre villkor än idrotten. Vi anser därför att en utredning inte bör begränsas till att enbart gälla ideella föreningar med idrottsliga ändamål förutom där dessa är lika för övrig ideell verksamhet. Regeringen bör följaktligen utreda och lägga fram förslag om hur skattelagstiftningen för ideell verksamhet kan förändras till att bli enklare och ta större hänsyn till den ideella sektorns speciella situation med ideellt engagerade människor. Förslagen skall likställa idrott och övrig ungdomsverksamhet i skattelagstiftning och andra regelverk.
14. Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, punkt 16 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 och avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05: Sk267, 2004/05:Sk397, 2004/05:Sk399 och 2004/05:Sk474.
R ESERVATIONER 2004/05:SkU20
Ställningstagande
Skatteutskottet behandlade i höstas vissa frågor om utvidgningar av det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2004/05:SkU11). I en motion (m, fp, kd, c) hade begärts förslag från regeringen om att dels slopa kontantgränsen vid andelsbyten, dels utvidga reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten till att även omfatta även bl.a. sådana andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än aktier/andelar i det köpande företaget, t.ex. konvertibla skuldebrev och optioner i det köpande företaget. Utskottet hänvisade till en pågående beredning av kvarvarande problem med anknytning till andelsbytessystemet, bl.a. kontantgränsen. Enligt utskottets enhälliga uttalande borde regeringen återkomma till riksdagen under våren 2005. Med hänsyn till det pågående arbetet och den inriktning av detta som utskottet var överens om ansåg utskottet att det inte var påkallat att rikta något tillkännagivande till regeringen angående de frågor som togs upp i motionen. Jag utgår ifrån att regeringen kommer att svara upp mot utskottets enhälliga tidigare uttalande, men vill ändå understryka det angelägna i att så sker genom att föreslå att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med den kristdemokratiska kommittémotionen Sk450.
15. Riskkapitalavdrag, punkt 17 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om införande av ett riskkapitalavdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 13.
Ställningstagande
En god finansiering av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer. Jag yrkar att riksdagen skall bifalla Kristdemokraternas förslag om att införa ett riskkapitalavdrag upp till 100 000 kr per år för investeringar i onoterade bolag.
16. Yrkesfiskare, punkt 20 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
2004/05:SkU20 R ESERVATIONER
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om den fortsatta hanteringen av det nya yrkesfiskaravdrag som skall införas i inkomstskattelagen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484, 2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33–35.
Ställningstagande
Riksdagen har enhälligt uttalat sig för att ett särskilt yrkesfiskaravdrag skall införas. Det svenska yrkesfiskets förhållanden bör likställas med yrkesfiskets ställning i våra viktigaste konkurrentländer, t.ex. Danmark och Norge. EU har notifierats om det svenska beslutet, men ett nödvändigt godkännande därifrån har ännu inte kommit. Hanteringen i EU är helt oacceptabel. Sverige bör kräva största skyndsamhet i handläggningen av frågan i Bryssel.
17. Enskilda näringsidkares bilförmån, punkt 21 (c)
av Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ändrad bilbeskattning för enskilda näringsidkare. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk260.
Ställningstagande
Dagens regler för näringsidkares bilkostnader medför tröskeleffekter och innehåller inslag av byråkrati och godtycklighet. Reglerna måste därför ändras. Om inte de beviskrav som Skatteverket ställer på näringsidkaren sänks måste dagens ordning ändras så att de regler som gällde före 1991 återinförs, dvs. att företagets totala bilkostnader fördelas efter verklig eller uppskattad körsträcka för tjänsteresor respektive privat körning. Genom detta undviks dessa orimliga tröskeleffekter och regelsystemet förenklas.
18. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 22 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
R ESERVATIONER 2004/05:SkU20
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nya avdragsregler för sponsring. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena 1 i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande 4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.
Ställningstagande
Som gällande skatteregler tillämpas innebär de att ett företag för att få avdrag för sponsring måste få direkta motprestationer i form av t.ex. inträdesbiljetter och lokalutlåning motsvarande den summa som företaget betalat. Indirekta vinster för företaget som att dess namn förknippas med en kulturinstitution, s.k. imageskapande sponsring, bedöms olika från fall till fall. Detta drabbar särskilt sponsring av kultur. Kulturen får på så sätt inte ta del av näringslivets marknadsföringspengar, vilket är olyckligt. Vid sponsring av idrottsarrangemang är det oftast lättare att ge direkta motprestationer, t.ex. i form av stora reklamskyltar, men detta gäller inte utan vidare för sponsring av mindre idrottsarrangemang. Regeringen har i skrivelse 2003/04:175 sagt sig ha förståelse för att det kan upplevas som svårt att i olika situationer förutse om avdrag får göras och i så fall med vilket belopp. Emellertid ställer regeringen i skrivelsen sitt hopp till att Skatteverket skall bringa klarhet genom riktlinjer som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet. Vi är inte övertygade om att Skatteverket kommer att lyckas med denna uppgift. Vi är däremot övertygade om att klara och tydliga regler på sponsringsområdet skulle ge ett ökat incitament för företag att i större utsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför allt kulturaktiviteter. Med regeringens lösning blir reglerna fortsatt otydliga och oförutsägbara. Det är därför önskvärt att regeringen formulerar ett förslag till lagregler som erkänner att värdet av imageskapande sponsring är minst lika högt som annan typ av reklam. En sådan regel bör kunna utformas på ett sätt som gör att den inte skall behöva hindra att rättspraxis fortlöpande anpassar sig till företagsekonomiska realiteter och hur sponsring faktiskt används i näringslivet. Vi tillstyrker därför motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av tydliga och förutsägbara lagregler om sponsring. Lagreglerna skall vara utformade så att de klargör att avdrag skall medges även för s.k. imageskapande sponsring och så att de bidrar till att företag i ökad utsträckning kommer att vilja engagera sig i denna form av sponsring.
2004/05:SkU20 R ESERVATIONER
19. Konstinköp, m.m., punkt 23 (c)
av Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdrag för utgifter för inköp av konst. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr354 yrkande 18 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del och 2004/05:Kr357 yrkande 8.
Ställningstagande
Många konstnärer har en ansträngd ekonomisk situation och har speciella arbetsvillkor och livssituationer. För att ge konstnärer en fördelaktigare marknadssituation och bidra till ett ökat entreprenörskap hos konstnärer bör incitament och uppmuntran för företag att köpa konst ges. Ett sätt är att ge företag avdragsrätt vid köp av konst. Det kan ge flera positiva effekter. Konstnärernas försäljning kan öka, vilket bidrar till en utveckling av konstmarknaden. Fler människor får också möjlighet att njuta av konst på sina arbetsplatser. Centerpartiet anser att företag bör ges rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst när inköpet görs direkt av konstnären eller dennes ombud.
20. Representation, punkt 24 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdragsrätten för representationsmåltider. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:Sk255.
Ställningstagande
Avdraget för representationsmåltider har legat fast på samma låga nivå under många år. Vi anser att riksdagen bör uttala sig för att regeringen återkommer med ett förslag som höjer avdraget till en rimligare nivå.
2004/05:SkU20
Särskilt yttrande
Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, punkt 16 (v)
Marie Engström (v) anför:
I motion 2002/03:Sk293 (v) har föreslagits en utredning om att införa en möjlighet till uppskov med beskattning av vinsten vid försäljning av eget företag om vederlaget återinvesteras i ett nytt företag. Det framgår av vad utskottet skriver att införandet av ett sådant uppskovsinstitut är problematiskt. Inte minst med tanke på den snabba utvecklingen på företagsskatteområdet inom EU är för närvarande effekterna för den svenska skattebasen svårbedömda. Jag har mot denna bakgrund avstått från att reservera mig mot att utskottet avstyrker förslaget.
2004/05:SkU20
B ILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Sk293 av Per Rosengren m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om vad i motionen anförs om möjligheten att införa uppskov med kapitalvinsten.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk210 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatter vid omarronderingar.
2004/05:Sk223 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av beskattning av realisationsvinster lägre än 10 kr.
2004/05:Sk240 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett renkonto enligt samma princip som skogskonto.
2004/05:Sk247 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en schablonbeskattning inom vissa näringsområden.
2004/05:Sk254 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring av högklassig kultur.
2004/05:Sk255 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja avdraget för representationsmåltid till 300 kr.
2004/05:Sk260 av Staffan Danielsson och Jan Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ändrad bilbeskattning för enskilda näringsidkare.
F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 2004/05:SkU20
2004/05:Sk263 av Henrik Westman och Kent Olsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utjämningskonto för fiskare.
2004/05:Sk267 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att ta bort flyttskatt på fonder.
2004/05:Sk269 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (båda c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattereglerna för ideella och allmännyttiga föreningar skall ses över och förenklas. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företag skall få göra avdrag i deklarationen för bidrag till ideella föreningar som bidrar till lokal samhällsutveckling.
2004/05:Sk275 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sponsring av konst och kultur. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgad avdragsrätt för kultursponsring. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst.
2004/05:Sk283 av Lena Adelsohn Liljeroth och Hillevi Engström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenkling av skattereglerna för stiftelser och fonder.
2004/05:Sk287 av Ewa Björling (m):
1. Riksdagen beslutar att ändra lagstiftningen så att den medger skattebefrielse för forskningsdonationer i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Sk291 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att se över periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag.
2004/05:Sk297 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stiftelser med allmännyttiga ändamål.
2004/05:SkU20 B ILAGA F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
2004/05:Sk298 av Kaj Nordquist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av stiftelser.
2004/05:Sk303 av Kent Olsson och Inger René (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av yrkesfiskaravdrag.
2004/05:Sk310 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. avkastningsskatt på pensionssparande.
2004/05:Sk321 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage.
2004/05:Sk324 av Maria Larsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätt för företag till skatteavdrag för iordningställande av rum för stillhet.
2004/05:Sk328 av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för deklarationskostnader.
2004/05:Sk330 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning för att se över och förenkla skattelagstiftningen för ideella föreningar.
2004/05:Sk339 av Rigmor Stenmark och Jörgen Johansson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattelagstiftningen måste ändras för att säkerställa skattebefrielse för ideella stiftelser som beviljar bidrag till allmännyttiga föreningar.
2004/05:Sk353 av Ingegerd Saarinen och Mikaela Valtersson (båda mp):
Riksdagen begär att regeringen låter tillsätta en utredning för att belysa möjligheterna att införa ett etableringskonto enligt motionen.
2004/05:Sk384 av Göran Magnusson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av skattelagstiftningen för att klargöra allmännyttiga stiftelsers skattebefrielse.
F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 2004/05:SkU20
2004/05:Sk388 av Leif Jakobsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattelagstiftningen förtydligas så att ideella stiftelser kan bevilja bidrag till ideella allmännyttiga föreningar, inklusive förebyggande verksamhet, utan att riskera inkomstbeskattning av stiftelsen.
2004/05:Sk390 av Sinikka Bohlin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ”fruktodlingskonto” för fruktodlingsföretag.
2004/05:Sk391 av Henrik von Sydow (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jobbinriktade skattesänkningar för småföretag. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som mening vad i motionen anförs om att reformen införs på försök i regioner med hög andel småföretag.
2004/05:Sk395 av Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avskaffandet av 3:12-reglerna.
2004/05:Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av lagändring för att ge enskilda näringsidkare rätt till avdrag, utan att det tas upp som skattepliktigt uttag, för samma typ av utgifter som arbetsgivare har för anställda i form av personalvårdsförmåner.
2004/05:Sk397 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till nya regler för återinvestering i onoterade företag.
2004/05:Sk399 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av nya regler för uppskjuten beskattning av andelsbyten.
2004/05:Sk401 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för konst och kultursponsring.
2004/05:Sk402 av Leif Björnlod (mp):
Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av kvittningsreglerna vad avser inkomstbeskattning vid kombinationsverksamheter.
2004/05:SkU20 B ILAGA F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
2004/05:Sk406 av Börje Vestlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonersättning av vissa kontantbranscher.
2004/05:Sk418 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av 7 kap. 4 § skattelagen och ändamålskravet att stiftelser anses kvalificerade för begränsad beskattning.
2004/05:Sk420 av Helena Bargholtz och Cecilia Wikström (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för att göra kulturen avdragsgill.
2004/05:Sk432 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet till extra pensionsavsättning vid försäljning av näringsverksamhet.
2004/05:Sk434 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en översyn av inkomstskattelagen (1999:1229) i syfte att vidga reglerna i lagens 30 kap.
2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatter för företagen. 2. Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier i enlighet med vad som anförs i motionen. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med en tonnagebaserad skatt för rederier. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att begära att regeringen återkommer med förslag om hur en s.k. BEK-modell som ersätter dagens fåmansbolagsregler skall kunna införas.
F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 2004/05:SkU20
2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för allmännyttiga stiftelser.
2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa dubbelskatten på risksparande. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av skattereglerna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar.
2004/05:Sk455 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inrätta särskilda avsättningskonton för fruktodlingen.
2004/05:Sk456 av Anders Bengtsson m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för ett förslag som likställer idrott och övrig ungdomsverksamhet i skattelagstiftning och andra regelverk.
2004/05:Sk464 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över ideella föreningars villkor i syfte att jämställa övriga ideella föreningar med idrottsföreningar.
2004/05:Sk466 av Agne Hansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även ensamföretagare som driver sitt företag som enskild firma eller som handelsbolag skall kunna få del av den friskvårdsreform som infördes den 1 januari 2004 på samma villkor som andra grupper.
2004/05:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov till några skattekonsekvenser.
2004/05:Sk484 av Erling Bager (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen med skyndsamhet hårdare driver på handläggningen av yrkesfiskaravdraget inom EU.
2004/05:SkU20 B ILAGA F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
20. Riksdagen beslutar tillåta avsättning till pensioner för anställda med obeskattade medel endast för avgiftsbaserade pensioner i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etableringskonto och fonder för företagsstart.
2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärer och skatterna.
2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring.
2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att företag bör få rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst.
2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning av ändamålen för allmännyttiga stiftelser.
2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en översyn som syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst.
2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till ändringar i skattelagstiftningen som syftar till att underlätta sponsring av allmännyttiga ändamål.
2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelförenklingar och skatteregler för kulturarbetare som driver eget företag.
F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 2004/05:SkU20
2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor för elitidrottares utövande och vikten av enklare regler för företagande.
2004/05:Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av regler för avdrag för att underlätta sponsring av kultur.
2004/05:T396 av Gunnar Andrén (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av tonnageskatt. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stämpelskatten vid inskrivningar.
2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt för sjöfarten.
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tonnageskatt.
2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för tonnagebaserad skatteberäkning för sjöfarten.
2004/05:MJ494 av Annelie Enochson och Per Landgren (båda kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett yrkesfiskeavdrag.
2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning som tydligt anger att stödrättigheterna för de frikopplade stöden skall beskattas som fast egendom. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nyföretagande och generationsskiften i jordbruksnäringen.
2004/05:SkU20 B ILAGA F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
33. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ett s.k. fiskekonto enligt motionens intentioner. 34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar vid fartygsbyte. 35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.
2004/05:N240 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa momssatser och skatter för små turistföretag.
2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar svenskt ägande på bekostnad av utländskt.
2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar svenskt ägande gentemot utländskt.
2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomster från utboägd skog skall beskattas i den kommun där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.
2004/05:N304 av Kenneth Lantz (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor och betydelse av enklare företagsregler och beskattning på arbete.
2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att ändra de s.k. 3:12-reglerna i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.3.1).
2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lättnader i beskattning knutet till företagande.
F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG B ILAGA 2004/05:SkU20
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att negativa belopp vid företagsomvandlingar skall kunna behandlas som kapitalvinst på aktierna det år då ombildningen sker och den beräknade skatten skall kunna betalas under en femårsperiod. 13. Riksdagen beslutar att möjlighet för riskkapitalavdrag införs. 14. Riksdagen beslutar att möjlighet till sparande i etableringskonto införs. 16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om sänkta skatter och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen. 18. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.
2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om periodiseringsfonder.
2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av etableringskonto.
2004/05:N406 av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (båda mp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att effekten av skattelagstiftning och andra statliga styrinstrument grundligt utreds för de företag, vilka har sociala mål för sin verksamhet och inte är vinstutdelande.
2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av de legala och fiskala hindren för att samutnyttja realkapital.
2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om periodiseringsfonder.
2004/05:SkU20 B ILAGA F ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter för företagare.
2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten beskattning av vinsten i fem år.
2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av småföretagare.
2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v):
8. Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skattefria underhållsfonder och återkommer till riksdagen med ett förslag.
76 Elanders Gotab, Stockholm 2005