Kommissionens direktiv 89/519/EEG av den 1 augusti 1989 om komplettering och ändring av direktiv 77/535/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provtagnings- och analysmetoder för gödselmedel

Avis juridique important

Kommissionens direktiv 89/519/EEG av den 1 augusti 1989 om komplettering och ändring av direktiv 77/535/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provtagnings- och analysmetoder för gödselmedel Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 265 , 12/09/1989 s. 0030 - 0047 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 19 s. 0093 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 19 s. 0093

KOMMISSIONENS DIREKTIV av den 1 augusti 1989 om komplettering och ändring av direktiv 77/535/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provtagnings- och analysmetoder för gödselmedel (89/519/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel(1), senast ändrat genom rådets direktiv 89/284/EEG(2) och särskilt artikel 9.2 i detta, och

med beaktande av följande:

Direktiv 89/284/EEG kompletterar och ändrar direktiv 76/116/EEG med avseende på halten av kalcium, magnesium, natrium och svavel i gödselmedel.

Kommissionens direktiv 77/535/EEG(3), senast ändrat genom direktiv 87/566/EEG(4), föreskriver officiell kontroll av EEG-gödselmedel i syfte att kontrollera att kraven i gemenskapsbestämmelser uppfylls i fråga om gödselmedlens kvalitet och sammansättning. Detta direktiv bör kompletteras så att kontrollen även kan omfatta sådana gödselmedel som avses i rådets direktiv 89/284/EEG. Ändringen innebär att metoderna 5.1, 5.2, 5.3 och 5.4 bör utgå och att allmänna föreskrifter om metoder för analys av gödselmedel, vilka gäller samtliga metoder, bör tillfogas de allmänna anmärkningarna i bilaga 2.

Vad som föreskrivs i detta direktiv har tillstyrkts av Kommittén för anpassning till teknisk utveckling av direktiven om avskaffandet av tekniska hinder för handel med gödselmedel.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. De allmänna bestämmelser om metoder för analys av gödselmedel som anges i bilaga 1 till detta direktiv skall ingå i de allmänna anmärkningarna i bilaga 2 till direktiv 77/535/EEG.

2. Metoderna 8.1-8.10 i bilaga 2 till detta direktiv skall ingå i bilaga 2 till direktiv 77/535/EEG.

3. Metoderna 5.1-5.4 i bilaga 2 till direktiv 77/535/EEG skall utgå.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall senast den 1 september 1990 vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv och skall genast underrätta kommissionen om detta.

De föreskrifter som antas enligt första stycket skall innehålla en uttrycklig hänvisning till detta direktiv.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 1 augusti 1989.

På kommissionens vägnar

Martin BANGEMANN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 21.

(2) EGT nr L 111, 22.4.1989, s. 34.

(3) EGT nr L 213, 22.8.1977, s. 1.

(4) EGT nr L 342, 4.12.1987, s. 32.

BILAGA I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM METODER FÖR ANALYS AV GÖDSELMEDEL

1. Reagens

Om inget annat anges i analysmetoden skall alla reagenser vara analysrena (p. a.). Där spårämnen skall analyseras skall reagensernas renhet kontrolleras med ett blindprov. Beroende på det erhållna resultatet kan ytterligare en rening bli nödvändig.

2. Vatten

När metodbeskrivningarna innehåller anvisningar om lösning, utspädning, sköljning eller tvättning utan att direkt ange något lösningsmedel eller utspädningsmedel avses alltid vatten. Normalt skall vattnet vara demineraliserat eller destillerat. I vissa särskilda fall skall vattnet också ha genomgått speciell rening, vilket då nämns i beskrivningen av analysmetoden.

3. Laboratorieutrustning

Den apparatur som beskrivs i samband med analysmetoderna är inte sådan utrustning som normalt används på tillsynslaboratorier utan omfattar sådana specialinstrument och sådan apparatur, som behövs då särskilda krav föreligger. Denna utrustning måste vara absolut ren, framförallt när det gäller att bestämma små mängder. Laboratoriet skall säkerställa att graderingen av använda glaskärl stämmer överens med gällande normer.

BILAGA 2

"Metod 8

SEKUNDÄRA NÄRINGSÄMNEN

Metod 8.1

EXTRAKTION AV TOTALT KALCIUM, TOTALT MAGNESIUM, TOTALT NATRIUM OCH TOTAL FOSFOR I FORM AV SULFATER

1. RÄCKVIDD

I detta dokument fastställs förfarandet vid extraktion av totalt kalcium, totalt magnesium och totalt natrium samt extraktion av total fosfor som förekommer i form av sulfater, så att extraktet kan användas för bestämning av varje nödvändigt näringsämne.

2. TILLÄMPNING

Denna metod gäller EEG-gödselmedel, för vilka rådets direktiv 89/284/EEG(1) föreskriver att totalt kalcium, totalt magnesium, totalt natrium och total fosfor i form av sulfater skall anges.

3. PRINCIP

Provet görs lösligt genom kokning i utspädd saltsyra.

4. REAGENS

4.1. Utspädd saltsyra:

En del saltsyra (d = 1,18) och en del vatten.

5. UTRUSTNING

Elektrisk värmeplatta med inställbar temperatur.

6. BEREDNING AV PROVET

Se metod 1 i kommissionens direktiv 77/535/EEG.

7. FÖRFARANDE

7.1. Prov

Kalcium, magnesium, natrium och svavel i form av sulfater extraheras från ett prov på fem gram, vägt med en noggrannhet på 1 milligram.

Om gödselmedlet innehåller mer än 15 % svavel (S), dvs. 37,5 % SO3, och mer än 18,8 % kalcium (Ca), dvs. 26,3 % CaO, utförs dock extraktionen av kalcium och svavel på ett prov på ett gram, vägt med en noggrannhet på 1 milligram. Placera provet i en 600 ml-bägare.

7.2. Beredning av lösningen

Tillsätt ca 400 ml vatten och tillsätt sedan lite i taget 50 ml utspädd saltsyra (4.1) och iakttag särskild försiktighet om provet innehåller en betydande mängd karbonater. Koka upp och håll kokande i 30 minuter. Låt svalna under omröring då och då.

Häll i en 500 ml-mätkolv. Fyll på vatten upp till märket och blanda.

Filtrera genom ett torrt filter i en torr behållare, varvid den första delen kasseras. Extraktet skall vara helt genomskinligt.

Tillslut kärlet om filtratet inte används omedelbart.

(1) EGT nr L 111, 22.4.1989, s. 34.

Metod 8.2

EXTRAKTION AV TOTALT SVAVEL I OLIKA FORMER

1. RÄCKVIDD

I detta dokument fastställs förfarandet vid extraktion av totalt svavel i gödselmedel som grundämne och/eller i andra kemiska föreningar.

2. TILLÄMPNING

Denna metod gäller EEG-gödselmedel för vilka rådets direktiv 89/284/EEG föreskriver att totalt svavel i olika former (elementärt, tiosulfat, sulfit, sulfat) skall anges.

3. PRINCIP

Svavel som grundämne omvandlas i ett alkaliskt medium till polysulfider och tiosulfat, vilka sedan oxideras med väteperoxid tillsammans med eventuellt förekommande sulfiter. Svavlets olika former omvandlas sålunda till sulfat, som bestäms genom utfällning av bariumsulfat (metod 8.9).

4. REAGENS

4.1. Utspädd saltsyra:

En del saltsyra (d = 1,18) och en del vatten.

4.2. Natriumhydroxidlösning, NaOH, 30 % minimum (d = 1,33).

4.3. Väteperoxidlösning, 30 viktprocent.

4.4. Vattenlösning av bariumklorid BaCl2×2H2O, 122 gram per liter.

5. UTRUSTNING

Elektrisk värmeplatta med inställbar temperatur.

6. BEREDNING AV PROVET

Se metod 1.

7. FÖRFARANDE

7.1. Prov

Väg in en mängd gödselmedel med mellan 80 och 350 mg svavel (S) eller mellan 200 och 875 mg SO3 med en noggrannhet på 1 mg.

I regel (om S NUM>P1 - P0/

>DEN>m

x 100

Det extraherade svavlets renhet (%) = >NUM>P2 - P3/

>DEN>n

× 100

Rent S (%) i gödselmedlet = >NUM>(P1 - P0) × (P2 - P3)/

>DEN>m × n

× 100

där:

>Plats för tabell>

Metod 8.6

BESTÄMNING AV EXTRAHERAT KALCIUM EFTER UTFÄLLNING SOM OXALAT OCH TITRERING MED KALIUMPERMANGANAT

1. RÄCKVIDD

I detta dokument fastställs förfarandet vid bestämning av kalcium i extrakt av gödselmedel.

2. TILLÄMPNING

Denna metod gäller EEG-gödselmedel, för vilka rådets direktiv 89/284/EEG föreskriver att halten av totalt kalcium och/eller halten av vattenlösligt kalcium skall anges.

3. PRINCIP

Utfällning av kalcium som oxalat i en delmängd av extraktionslösningen, vilken bestäms genom titrering med kaliumpermanganat.

4. REAGENS

4.1. Utspädd saltsyra

En del saltsyra (d = 1,18) och en del vatten.

4.2. Utspädd svavelsyra, 1:10:

En del svavelsyra (d = 1,84) i tio delar vatten

4.3. Utspädd ammoniumlösning, 1:1:

En del ammoniak (d = 0,88) och en del vatten

4.4. Mättad lösning av ammoniumoxalat [(NH4)2 C2O4 H2O] vid rumstemperatur (ca 40 gram per liter).

4.5. Citronsyrelösning, 30 % (massa/volym).

4.6. Ammoniumkloridlösning, 5 % (massa/volym).

4.7. Lösning av bromtymolblått i etanol, 95 %, 0,1 % (massa/volym).

4.8. Lösning av bromkresolgrönt i etanol, 95 %, 0,04 % (massa/volym).

4.9. Standardlösning av kaliumpermanganat, 0,02 M.

5. UTRUSTNING

5.1. Glasfilterdegel, porositet 5-20 ì.

5.2. Vattenbad.

6. BEREDNING AV DEN ALIKVOT SOM SKALL ANALYSERAS

Tag med pipett en alikvot av den extraktionslösning som erhållits med metod 8.1 eller 8.3 och som innehåller mellan 15 och 50 mg Ca (= 21 till 70 mg CaO). Låt volymen av denna alikvot vara v2. Häll den i en 400 ml-bägare. Neutralisera om så behövs [indikatorn (4.7) skiftar färg från grönt till blått] med några droppar av ammoniaklösningen (4.3).

Tillsätt en ml av citronsyrelösningen (4.5) och 5 ml av ammoniumkloridlösningen (4.6).

7. UTFÄLLNING AV KALCIUMOXALAT

Tillsätt ca 100 ml vatten. Koka upp och tillsätt 8 till 10 droppar indikatorlösning (4.8) och långsamt 50 ml av den heta ammoniumoxalatlösningen (4.4). Om utfällning erhålls, skall den lösas upp genom att några droppar saltsyra tillsätts (4.1).

Neutralisera mycket långsamt med ammoniaklösningen (4.3) under ständig omrörning, så att pH-värdet blir mellan 4,4 och 4,6 [indikatorn (4.8) skiftar från grönt till blått]. Låt bägaren stå i ett kokande vattenbad (5.2) i ungefär en halvtimme.

Ta bort bägaren från badet och låt den stå en timme och filtrera ner i degeln (5.1).

8. TITRERING AV OXALATUTFÄLLNINGEN

Tvätta bägaren och degeln tills överflödigt ammoniumoxalat har avlägsnats helt och hållet (detta kan kontrolleras genom att tvättvattnet är fritt från klorid). Placera degeln i 400 ml-bägaren och lös upp utfällningen med 50 ml varm svavelsyra (4.2). Tillsätt vatten i bägaren för att få en mängd på ca 100 ml. Värm till 70 80° C och titrera droppe för droppe med en permanganatlösning (4.9) tills den skära färgen varar i en minut. Denna mängd kallas n.

9. REDOVISNING AV RESULTATEN

Gödselmedlet har följande halt av kalcium (Ca):

Ca (%) = n × 0,2004 × >NUM>t/

>DEN>0,02

× >NUM>v1/

>DEN>v2 × m

där:

>Plats för tabell>

CaO (%) = Ca (%) × 1,400.

Metod 8.7

BESTÄMNING AV MAGNESIUM GENOM ATOMABSORPTIONSSPEKTROFOTOMETRI

1. RÄCKVIDD

I detta dokument fastställs förfarandet vid bestämning av magnesium i extrakt av gödselmedel.

2. TILLÄMPNING

Metoden gäller extrakt av EEG-gödselmedel som erhållits med metoderna 8.1 och 8.3, och för vilka halten av totalt magnesium och/eller vattenlösligt magnesium skall anges, dock med följande undantag:

Gödselmedel som finns upptagna i bilagan till direktivet om sekundära växtnäringsämnen (89/284/EEG):

typ 4 (kieserit)

typ 5 (magnesiumsulfat) och

typ 7 (kieserit med kaliumsulfat)

för vilka metod 8.8 gäller.

Den metod som beskrivs här nedan gäller extrakt av alla gödselmedel som innehåller ämnen i mängder som kan störa den komplexometriska bestämningen av magnesium.

3. PRINCIP

Bestämning av magnesium med atomabsorptionsspektrofotometri efter lämplig utspädning av extraktet.

4. REAGENS

4.1. Saltsyra, lösning 1 M.

4.2. Saltsyra, lösning 0,5 M.

4.3. Ställd magnesiumlösning, 1,00 mg per ml.

4.3.1. Lös upp 1,013 g magnesiumsulfat (MgSO4, 7H2O) i 0,5 M saltsyrelösning (4.2).

4.3.2. Väg upp 1,658 g magnesiumoxid (MgO), som tidigare kalcinerats för avlägsnande av alla spår av karbonater. Placera det i en bägare med 100 ml vatten och 120 ml 1 M saltsyra (4.1). När den har lösts upp hälls den upp i en 1000 ml-mätkolv. Fyll på till märket och blanda.

eller:

4.3.3. Kommersiell standardlösning

Laboratoriet ansvarar för provning av sådana lösningar.

4.4. Strontiumkloridlösning

Lös upp 75 g strontiumklorid (SrCl2 6H2O) i saltsyrelösning (4.2) och fyll på med samma saltsyrelösning så att det blir 500 ml.

5. UTRUSTNING

Spektrofotometer för atomabsorption, med magnesiumlampa inställd på 285,2 nm.

Acetylenlåga.

6. BEREDNING AV PROVET

Se metod 8.1 och 8.3.

7. FÖRFARANDE

7.1. Ta 25 ml (V1) av extraktionslösningen (6), om den angivna halten av magnesium (Mg) i gödselmedlet är högre än 6 % (dvs. 10 % MgO). Överför till en 100 ml-mätkolv, fyll på vatten till märket och blanda. Utspädningsfaktorn är D1 = 100/V1.

7.2. Ta med pipett upp 10 ml av extraktionslösningen (6) eller lösningen (7.1). Överför detta till en 200 ml-mätkolv. Fyll på 0,5 M saltsyrelösning (4.2) till märket och blanda. Utspädningsfaktorn är 200/10.

7.3. Späd ut denna lösning (7.2) med 0,5 M saltsyrelösning (4.2) så att det blir en koncentration inom spektrofotometerns (5.1) optimala arbetsområde. V2 är provets volym i 100 ml. Utspädningsfaktorn är D2 = 100/V2.

Den slutliga lösningen skall innehålla 10 % (volymvikt) av strontiumkloridlösningen (4.4).

7.4. Beredning av blindlösning

Bered en blindlösning genom att upprepa hela förloppet från extraktionen (metod 8.1 eller 8.3), dock utan gödselmedelsprovet.

7.5. Beredning av kalibreringslösningar

Bered minst fem kalibreringslösningar med ökande koncentration inom mätutrustningens (5.1) optimala mätområde genom att späda ut standardlösningen (4.3) med 0,5 M saltsyra.

Dessa lösningar skall innehålla 10 % (volym) av strontiumkloridlösningen (4.4).

7.6. Mätning

Ställ in spektrofotometern (5.1) på våglängden 285,2 nm.

Spruta i tur och ordning in kalibreringslösningarna (7.5), provlösningen (7.3) och blindlösningen (7.4) på så sätt att instrumentet blir genomspolat av den lösning som skall mätas nästa gång.

Upprepa detta tre gånger. Rita upp kalibreringskurvan med de genomsnittliga absorbanserna för var och en av kalibreringslösningarna (7.5) längs y-axeln och motsvarande magnesiumkoncentration i ìg/ml längs x-axeln.

Bestäm magnesiumkoncentrationen i provet (7.3), Xs, och blindlösningen (7.4), Xb, genom att jämföra med kalibreringskurvan.

8. REDOVISNING AV RESULTATEN

Beräkna mängden magnesium (Mg) eller magnesiumoxid (MgO) i provet genom att jämföra med kalibreringslösningarna och beakta därvid blindlösningen.

Halten av magnesium (Mg), uttryckt i % av gödselmedlet är:

Mg (%) = >NUM>(Xs × Xb) D1 (200/10) D2 500.100/

>DEN>1000.1000 M

>Plats för tabell>

MgO (%) = Mg (%)/0,6

Metod 8.8

BESTÄMNING AV MAGNESIUM MED KOMPLEXOMETRI

1. RÄCKVIDD

I detta dokument fastställs förfarandet vid bestämning av magnesium i extrakt av gödselmedel.

2. TILLÄMPNING

Metoden gäller extrakt av följande EEG-gödselmedel, för vilka totalhalten av magnesium och/eller vattenlösligt magnesium skall anges:

- Gödselmedel förtecknade i direktiv 76/116/EEG: enkla kvävegödselmedel, typ 1b (kalciummagnesiumnitrat), typ 7 (magnesiumsulfonitrat), typ 8 (kvävegödselmedel med magnesium) och enkla kaliumgödselmedel, typ 2 (anrikad kainit), typ 4 (kaliumklorid med magnesium), typ 6 (kaliumsulfat med magnesiumsalt).

- Gödselmedel förtecknade i bilagan till direktivet om sekundära växtnäringsämnen (89/284/EEG).

3. PRINCIP

Magnesium lösliggörs med metoderna 8.1 och/eller 8.3. Första titrering: med EDTA av Ca och Mg i närvaro av eriokromsvart-T. Andra titreringen: med EDTA av Ca i närvaro av calcein eller calconkarboxylsyra. Bestämning av magnesiumhalten genom att skillnaden beräknas.

4. REAGENS

4.1. Normerad 0,05-molar magnesiumlösning:

4.1.1 Lös upp 1,232 g magnesiumsulfat (MgSO4 7H2O) i 0,5M saltsyra (4.11) och fyll på med samma syra så att det blir 100 ml.

eller

4.1.2 Väg upp 2,016 g magnesiumoxid som tidigare kalcinerats för att få bort varje spår av karbonat. Placera den i en bägare med 100 ml vatten.

Rör i ca 120 ml saltsyra på ca 1M (4.12).

Häll upp i en 1000 ml-mätkolv, efter upplösning. Fyll till märket och blanda.

En milliliter av dessa lösningar skall innehålla 1,216 milligram Mg (= 2,016 mg MgO).

Laboratoriet ansvarar för provning av styrkan av denna standardlösning.

4.2. 0,05-molar EDTA-lösning

Väg in 18,61 gram dihydratiserat dinatriumsalt av etylendiamintetraättiksyra (C10H14N2Na2O82H2O), placera det i en 1000-ml bägare och lös i 600-800 ml vatten. Överför lösningen kvantitativt till en 1000 ml-mätkolv. Fyll till märket och blanda. Jämför lösningen med standardlösningen (4.1) genom att ta ett 20-ml prov av den senare och titrera enligt det analysförfarande som beskrivs i punkt 7.2.

En milliliter av EDTA-lösningen skall motsvara 1,216 mg Mg (= 2,016 mg MgO) och 2,004 mg Ca (= 2,804 mg CaO) (se anm. 10.1 och 10.6).

4.3. 0,05-molar standardlösning av kalcium

Väg in 5,004 gram torrt kalciumkarbonat. Placera det i en bägare med 100 ml vatten. Rör efter hand i 120 ml 1 M saltsyra (4.12).

Koka upp för att driva ut koldioxiden, låt svalna, överför kvantitativt till en enliters mätkolv, fyll på vatten till märket och blanda. Jämför denna lösning med EDTA-lösningen (4.2) enligt analysförfarandet (7.3). En milliliter av denna lösning skall innehålla 2,004 mg Ca (= 2,804 mg CaO) och skall motsvara en milliliter 0,05-molar EDTA-lösning (4.2).

4.4. Calceinindikator

Blanda omsorgsfullt 1 g calcein med 100 g natriumklorid i en mortel. Använd 10 mg av denna blandning. Indikatorn ändras från grönt till orange. Titrering skall pågå tills man får en orange färg, helt fri från gröna nyanser.

4.5. Calconkarboxylsyreindikator

Lös 400 mg calconkarboxylsyra i 100 ml metanol. Denna lösning håller sig bara ca 4 veckor. Använd 3 droppar av lösningen. Indikatorn ändras från rött till blått. Titrering skall pågå tills man får en blå färg helt fri från röda nyanser.

4.6. Eriokromsvart-T-indikator

Lös upp 300 mg eriokromsvart-T i en blandning på 25 ml propanol-1 och 15 ml trietanolamin. Denna lösning håller sig bara ca 4 veckor. Använd 3 droppar av lösningen. Indikatorn skiftar från rött till blått och titrering skall pågå tills en blå färg, helt fri från röda nyanser erhålls. Den skiftar färg enbart när magnesium är närvarande. Tillsätt 1 ml av standardlösningen (4.1) om detta behövs.

När både kalcium och magnesium är närvarande, bildar EDTA först ett komplex med kalcium och därefter med magnesium. I så fall bestäms summan av de två elementen samtidigt.

4.7. Kaliumcyanidlösning

2 %-ig vattenlösning av KCN. (Pipettera ej med munnen och se 10.7.)

4.8. Lösning av kaliumhydroxid och kaliumcyanid

Lös 280 g KOH och 66 g KCN i vatten, fyll till en liter och blanda.

4.9. Buffertlösning pH 10,5

Lös upp 33 g ammoniumklorid i 200 ml vatten i en 500 ml-mätkolv, tillsätt 250 ml ammoniak (d = 0,91), fyll vatten till märket och blanda. Kontrollera regelbundet lösningens pH-värde.

4.10 Utspädd saltsyra: en del saltsyra (d = 1,18) och en del vatten.

4.11. Saltsyrelösning ca 0,5 M.

4.12. Saltsyrelösning ca 1 M.

4.13. Natriumhydroxidlösning 5 M.

5. UTRUSTNING

5.1. Magnetisk eller mekanisk omrörare.

5.2. pH-mätare.

6. KONTROLLPROV

Utför en bestämning på delmängder av lösningarna (4.1 och 4.3) så att förhållandet Ca/Mg är ungefär detsamma som hos den lösning som skall analyseras. Tag därvid (a) av standardlösningen (4.3) och (b-a) av standardlösningen (4.1). (a) och (b) är det antal milliliter av EDTA-lösningen som används i de båda titreringar som utförs på den lösning som skall analyseras. Detta förfarande är endast korrekt om EDTA-lösningarna är exakt likvärdiga vad beträffar kalcium och magnesium. Om så inte är fallet måste justeringar göras.

7. BEREDNING AV DEN LÖSNING SOM SKALL ANALYSERAS

Se metoderna 8.1 och 8.3.

8. BESTÄMNING

8.1. Delmängder som skall tas ut.

Delmängden skall innehålla mellan 9 och 18 mg magnesium (= 15 till 30 mg MgO) i den mån detta är möjligt.

8.2. Titrering i närvaro av eriokromsvart-T

Pipettera en alikvot (8.1) av den lösning som skall analyseras till en 400 ml-bägare. Neutralisera överskottssyran med 5 M natriumhydroxidlösningen (4.12) med hjälp av pH-mätaren. Späd ut med vatten till ca 100 ml. Tillsätt 5 ml av buffertlösningen (4.9). Det pH-värde som erhålls måste vara 10,5 ± 0,1. Tillsätt 2 ml av kaliumcyanidlösningen (4.7) och 3 droppar av eriokromsvart-T-indikatorn (4.6). Titrera med EDTA-lösningen (4.2). Rör försiktigt med omröraren (5.1) (se 10.2, 10.3 och 10.4). Låt "b" vara antalet milliliter av den 0,05-molara EDTA-lösningen.

8.3. Titrering i närvaro av calcein eller calconkarboxylsyra

Av den lösning som skall analyseras pipetteras en delmängd som är lika stor som den som erhållits från ovanstående titrering och placeras i en 400 ml-bägare. Neutralisera överskottssyran med 5 M natriumhydroxidlösningen (4.13) med hjälp av en pH-mätare. Späd med vatten till ca 100 ml. Tillsätt 10 ml av lösningen KOH/KCN (4.8) och indikatorn (4.4) eller (4.5). Rör försiktigt med omröraren (5.1), titrera med EDTA-lösningen (4.2) (se 10.2, 10.3 och 10.4). Låt "a" vara antalet milliliter 0,05-molar EDTA-lösning.

9. REDOVISNING AV RESULTATEN

För de EEG-gödselmedel som metoden avser (5 gram gödselmedel i 500 ml extrakt) är procentandelen av gödselmedlet:

MgO (%) av gödselmedlet = >NUM>(b - a) × T/

>DEN>M

Mg (%) av gödselmedlet = >NUM>(b - a) × T'/

>DEN>M

där:

>Plats för tabell>

10. ANMÄRKNINGAR

10.1 Det stökiometriska förhållandet EDTA/metall i komplexometriska analyser är alltid 1:1, oavsett metallens valens och trots att EDTA är kvadrivalent. EDTA-titreringslösningen och standardlösningarna kommer därför att vara molarlösningar och inte normala.

10.2 Komplexometriska indikatorer är ofta känsliga för luft. Lösningen kan förlora färg under titreringen. I så fall måste ytterligare 1 eller 2 droppar av indikatorlösningen tillsättas. Detta gäller framför allt eriokromsvart och calconkarboxylsyra.

10.3 Metallindikatorkomplexen är ofta ganska stabila och det kan därför ta viss tid innan färgen ändras. De sista dropparna av EDTA-lösningen måste därför tillsättas långsamt och en droppe av 0,05-molarlösning av magnesium (4.1) eller kalcium (4.3) tillsätts för att säkerställa att färgskiftning inte redan inträffat. Detta gäller framförallt eriokrommagnesiumkomplexet.

10.4 Indikatorns färgförändring får inte iakttas vertikalt utan skall observeras horisontellt tvärs igenom lösningen, varvid bägaren måste vara väl belyst mot en vit bakgrund. Indikatorns färgskiftning kan lätt iakttas, om man placerar bägaren på en matt glasskiva med svag belysning underifrån (25 watts-lampa).

10.5 Denna analys kräver en viss erfarenhet. Uppgiften innebär bl. a. att iaktta färgskiftningar i standardlösningarna 4.1 och 4.3. Analysbestämningarna bör därför utföras av samma laboratoriekemist.

10.6 Om en EDTA-lösning av garanterad styrka används (t. ex. Titrisol och Normex) så kan detta förenkla kontrollen av ekvivalensen på standardlösningarna 4.1, 4.2 och 4.3.

10.7 De lösningar som innehåller kaliumcyanid får inte hällas ut i avloppet, förrän cyaniden har omvandlats till en oskadlig förening, t. ex. genom oxidation med natriumhypoklorit sedan den först gjorts basisk.

Metod 8.9

BESTÄMNING AV SULFATER

1. RÄCKVIDD

I detta dokument fastställs förfarandet vid bestämning av svavel i form av sulfater i extrakt av gödselmedel.

2. TILLÄMPNING

Metoden gäller bestämning av sulfater i extrakt som erhållits med metoden 8.1, 8.2, 8.3 och 8.4.

3. PRINCIP

Bestämning av bariumsulfat genom gravimetrisk analys.

4. REAGENS

4.1. Utspädd saltsyra: en del saltsyra (d = 1,18) och en del vatten.

4.2. Bariumkloridlösning BaCl22H2O: 122 gram per liter.

4.3. Silvernitratlösning: 5 gram per liter.

5. UTRUSTNING

5.1. Porslinsdeglar.

5.2. Vattenbad.

5.3. Torkugn inställd på 105° C ± 1° C.

5.4. Elektrisk ugn inställd på 800° C ± 50° C.

6. FÖRFARANDE

6.1. Provtagning av lösningen

Pipettera en delmängd av en av extraktionslösningarna enligt punkt 2, som innehåller mellan 20 och 100 mg S, eller mellan 50 och 250 mg SO3.

Placera denna delmängd i en bägare av lämplig storlek. Tillsätt 20 ml utspädd saltsyra (4.1). Fyll på vatten till ungefär 300 ml.

6.2. Beredning av utfällningen

Koka upp lösningen. Tillsätt droppe för droppe ungefär 20 ml bariumkloridlösning (4.2) under ständig, kraftig omrörning. Koka i några minuter.

Täck över bägaren med ett urglas och låt den stå i ett kokande vattenbad (5.2) i en timme. Låt den sedan stå varmt (± 60° C) tills vätskan ovanför sedimentet är helt klar. Häll upp den klara lösningen genom ett långsamt filtrerande, askfritt filter. Tvätta fällningen flera gånger med varmt vatten. Fortsätt att tvätta fällningen på filtret tills filtratet är kloridfritt. Detta kan kontrolleras med silvernitratlösning (4.3).

6.3. Förbränning och vägning av fällningen

Placera filterpappret och fällningen i en porslinsdegel (5.1) som tidigare vägts med en noggrannhet på 0,1 mg. Torka i ugnen (5.3) och föraska provet vid ca 800° C i en halvtimme (5.4). Låt svalna i en exsickator och väg med en noggrannhet på 0,1 mg.

7. REDOVISNING AV RESULTATEN

Ett mg bariumsulfat motsvarar 0,137 mg S eller 0,343 mg SO3.

Procenthalten av S i gödselmedlet är:

S (%) = w × 0,0137 × >NUM>V1/

>DEN>v2 × m

SO3 (%) = S (%) × 2,5

där:

>Plats för tabell>

Metod 8.10

BESTÄMNING AV EXTRAHERAT NATRIUM

1. RÄCKVIDD

I detta dokument fastställs förfarandet vid bestämning av natrium i extrakt av gödselmedel.

2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Metoden gäller EEG-gödselmedel för vilka rådets direktiv 89/284/EEG föreskriver att natriumhalten skall uppges.

3. PRINCIP

Efter lämplig utspädning av det extrakt som erhålls med metod 8.1 och/eller 8.3 bestäms natriumhalten i lösningen med flamfotometri.

4. REAGENS

4.1. Utspädd saltsyra:

En del saltsyra för analys (d = 1,18) och en del vatten.

4.2. Aluminiumnitrat Al(NO3)3,9H2O.

4.3. Cesiumklorid CsCl.

4.4. Vattenfritt natriumklorid, NaCl.

4.5. Lösning av cesiumklorid och aluminiumnitrat

Lös i vatten 50 g cesiumklorid (4.3) och 250 g aluminiumnitrat (4.2) i en 1000 ml-mätkolv. Fyll på vatten till märket och blanda.

4.6. Ställd natriumlösning på ett mg/ml Na

Lös i vatten 2,542 g natriumklorid (4.4) i en 1000 ml-mätkolv. Tillsätt 10 ml saltsyra (4.1). Fyll på vatten till märket och blanda.

5. UTRUSTNING

Spektrofotometer utrustad för flamfotometri, inställd på 589,3 nm.

6. KALIBRERINGSLÖSNINGAR

6.1. Placera 10 ml standardlösning (4.6) i en 250 ml-mätkolv. Fyll på vatten till märket och blanda. Lösningens koncentration: 40 ìg/ml Na.

6.2. Placera 0, 5, 10, 15, 20, 25 ml av den intermediära lösningen (6.1) i 100 ml-mätkolvar. Tillsätt 10 ml av lösningen (4.5). Fyll på vatten till märket och blanda. Lösningarnas koncentration: 0, 2, 4, 6, 8, 10 ìg/ml Na.

7. BEREDNING AV DE LÖSNINGAR SOM SKALL MÄTAS

Gör utspädningen med beaktande av den förväntade natriumhalten i extraktionslösningen enligt metod 8.1 eller 8.3 (5 g gödselmedel i 500 ml) enligt följande tabell:

>Plats för tabell>

Gör den intermediära utspädningen med vatten. För den slutliga utspädningen tillsätts 10 ml av lösningen (4.5) till en 100 ml-mätkolv.

För ett prov på ett gram multipliceras den slutliga utspädningens mängd (v4) med fem.

8. BESTÄMNING

Ställ in spektrofotometern (5.1) för mätning på våglängd 589,3 nm.

Kalibrera instrumentet genom att registera instrumentets reaktion på kalibreringslösningarna (6.2). Justera sedan dess känslighet, så att hela skalan utnyttjas när den mest koncentrerade kalibreringslösningen används.

Mät sedan reaktionen på den provlösning som skall analyseras (7). Upprepa detta tre gånger.

9. BERÄKNING AV RESULTATEN

Rita upp en kalibreringskurva genom att markera det genomsnittliga utslaget för varje kalibreringslösning, uttryckt i ìg per ml på x-axeln. Bestäm ur denna provlösningens natriumkoncentration. Beräkna mängden natrium ur standardlösningarna med hänsyn tagen till spädningsgraderna. Redovisa resultaten som procenthalt av provet.

Procent natriumhalt (Na) i gödselmedel erhålls ur följande ekvationer:

Na (%) = × >NUM>v3/

>DEN>v4

>NUM>v1/

>DEN>v2

>NUM>10-2/

>DEN>m

Na2O (%) = Na (%) × 1,348

där:

>Plats för tabell>

"