Kriterier för tillämpning av artikel 14 i rådets förordning (EEG) nr 822/87 vad avser nationellt stöd till plantering av vinodlingsområden
Avis juridique important
Kommissionens förordning (EEG) nr 2741/89 av den 11 september 1989 om kriterier för tillämpning av artikel 14 i rådets förordning (EEG) nr 822/87 vad avser nationellt stöd till plantering av vinodlingsområden Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 264 , 12/09/1989 s. 0005 - 0006 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 30 s. 0130 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 30 s. 0130
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 2741/89 av den 11 september 1989 om kriterier för tillämpning av artikel 14 i rådets förordning (EEG) nr 822/87 vad avser nationellt stöd till plantering av vinodlingsområden
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 822/87 av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1236/89(2), särskilt artikel 14 i denna, och
med beaktande av följande:
Allt nationellt stöd till plantering av vinodlingsarealer har förbjudits från och med den 1 september 1988. Undantag kan medges med stöd av särskilda gemenskapsbestämmelser och i enlighet med artiklarna 92, 93 och 94 i fördraget, om arealerna i fråga uppfyller kriterier som särskilt gör det möjligt att uppnå målet att minska den producerade mängden eller att förbättra kvaliteten utan att produktionen ökar. De nationella stödåtgärderna skall generellt erbjuda tillräckliga garantier för att detta mål eftersträvas.
För att detta mål skall kunna uppnås bör planteringen begränsas till de jordar som är bäst lämpade för vinodling och endast de sorter bör väljas som innebär en kvalitetsförbättring och som inte är högavkastande på de aktuella jordarna. Det bör dessutom sörjas för att de produktionsmetoder som används gör det möjligt att uppnå den önskade minskningen av skörden.
För att inte äventyra tillämpningen av den ordning för nedläggning av vinarealer som avses i rådets förordning (EEG) nr 1442/88(3) bör det nationella stödet begränsas till en mindre del av de faktiska planteringskostnaderna. Denna ordning bör inte medföra att de vinodlare som har för avsikt att slutgiltigt lägga ned vinarealer ändrar sina ursprungliga planer.
De åtgärder som avses i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för vin.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I denna förordning fastställs kriterier för prövning av projekt för nationellt stöd till plantering av vinodlingsarealer som kan vara tillåtna enligt artiklarna 92, 93 och 94 i fördraget.
Artikel 2
De nationella stödprojekten skall på ett tillfredsställande sätt överensstämma med målet, som fastställs i artikel 14.2 andra strecksatsen i förordning (EEG) nr 822/87, att minska den producerade mängden eller att förbättra kvaliteten utan att produktionen ökar.
Artikel 3
1. Plantering skall ske med sorter som på den aktuella vinodlingsjorden
- inte anses vara högavkastande,
- har visat sig innebära en kvalitetsförbättring,
- uttryckligen har godkänts av de nationella myndigheterna för det berörda stödprojektet.
2. Med vinodlingsområde avses här det genom naturliga förhållanden avgränsade område som kännetecknas av vissa geomorfologiska, pedologiska och klimatmässiga förhållanden och som har klassificerats med hänsyn till dess lämplighet för odling av vissa sorter.
Om en sådan uppdelning av områden med hänsyn till lämplighet för odling av vissa sorter inte har skett, skall de sorter som kan omfattas av planteringsstöd fastställas för varje administrativ enhet.
Artikel 4
Produktionskapaciteten hos de planterade vinstockarna får inte vara högre än den kapacitet som uppnås med traditionella produktionsmetoder i det aktuella vinodlingsområdet.
När stödet beviljas skall medlemsstaterna fastställa en maximiskörd för varje område som inte får överskridas.
Stödet kan inte beviljas för plantering av vinstockar som skall odlas med högavkastande produktionsmetoder, t.ex. bevattning av vinarealerna eller pergolaodling.
Artikel 5
Det stödbelopp som beviljas per hektar planterad vinareal får inte överstiga 30 % av den faktiska kostnaden för röjning och plantering.
De kostnader som skall tas med i beräkningen vid fördelning av stödet kan fastställas schablonmässigt för varje område, särskilt på grundval av de geomorfologiska förhållandena.
Artikel 6
Utöver det förbud som införs genom artikel 14.1 i förordning (EEG) nr 822/87 mot att ge stöd till plantering av arealer inom kategori 3 som är avsedda för produktion av bordsvin skall det vara förbjudet att bevilja sådant stöd till plantering av arealer inom kategori 2.
För att ta hänsyn till särskilda förhållanden kan stöd till plantering av områden inom kategori 2 dock tillåtas om det är motiverat, särskilt när det gäller gemensamma åtgärder på arealer inom kategori 1 eller 2 som har till syfte att åstadkomma en klar kvalitetsförbättring.
Artikel 7
När medlemsstaterna anmäler nationella stödprojekt i enlighet med artikel 93 i fördraget, skall de till kommissionen översända alla uppgifter om genomförandet av stödåtgärderna, tillsammans med alla de övriga uppgifter som behövs för att det skall vara möjligt att kontrollera om målet i artikel 14.2 andra strecksatsen i förordning (EEG) nr 822/87 beaktas, särskilt uppgifter om den förväntade utvecklingen av produktionskapaciteten.
Artikel 8
Medlemsstaterna skall årligen till kommissionen skicka in följande uppgifter, uppdelade på geografiska enheter:
- Antalet vinodlare som har beviljats nationellt stöd till plantering av vinarealer.
- Den berörda arealen, uppdelad på jordkategorier.
- Den del av denna areal som röjts före plantering.
- Den del av arealen som betraktas som lämplig för produktion av kvalitetsvin fso.
- Användningsområdena för produkterna från de planterade arealerna (druvor till vin, bordsdruvor, druvor till russin, druvor för framställning av vinsprit med en ursprungsbeteckning inom Charentes-området, plantskolor eller moderkvarter för sticklingar och grundstammar m.m.).
- De använda sorterna.
Dessa uppgifter kan skickas tillsammans med det årliga meddelande som medlemsstaterna skall skicka enligt artikel 9 i förordning (EEG) nr 822/87.
Artikel 9
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 september 1989.
På kommissionens vägnar
Ray MAC SHARRY
Ledamot av kommissionen
(1) EGT nr L 84, 27.3.1987, s. 1.
(2) EGT nr L 128, 11.5.1989, s. 31.
(3) EGT nr L 132, 28.5.1988, s. 3.