(EG) nr 1502/95

Tillämpningsföreskrifter för regleringsåret 1995/1996 för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importpålagorna inom spannmålssektorn

Titel: Kommissionens förordning (EG) nr 1502/95 av den 29 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåret 1995/1996 för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importpålagorna inom spannmålssektorn
CELEX: 31995R1502
Datum: 1995-06-29
Källa: eur-lex.europa.eu

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1502/95 av den 29 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåret 1995/1996 för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importpålagorna inom spannmålssektorn Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 147 , 30/06/1995 s. 0013 - 0018

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1502/95 av den 29 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåret 1995/1996 för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importpålagorna inom spannmålssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), senast ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige och genom förordning (EG) nr 3290/94 (2), särskilt artikel 10.4 i denna, och

med beaktande av följande:

I artikel 10 i förordning (EEG) nr 1766/92 föreskrivs att när de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen importeras skall de pålagor som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan tas ut. För de produkter som avses i punkt 2 i denna artikel skall emellertid importpålagan vara lika med det interventionspris som gäller för dessa produkter vid importen ökat med 55 %, minskat med det cif-importpris som gäller för försändelsen i fråga.

För klassificeringen av de importerade partierna är de produkter som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 i vissa fall uppdelade i flera standardkvaliteter. Det är följaktligen lämpligt att fastställa standardkvaliteter som kan användas som objektiva klassificeringskriterier och att fastställa toleransnivåer som gör det möjligt att sätta de produkter som skall importeras i den kvalitetsklass som är mest ändamålsenlig. Bland de objektiva kriterier som kan tillämpas vid kvalitetsklassificering av vanligt vete är proteinhalten, den specifika vikten och halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) de kriterier som mest utbrett tillämpas inom handeln och som enklast kan kontrolleras. För durumvete är kriterierna den specifika vikten, halten av olika orenheter (Schwarzbesatz) och innehållet av kärnor med glasaktigt utseende. De importerade varorna genomgår alltså analyser som gör det möjligt att fastställa dessa parametrar för varje importerat parti. När gemenskapen har fastställt ett officiellt förfarande för erkännande av kvalitetsintyg som attesterats och utfärdats av den stat varorna har sitt ursprung kan dessa analyser emellertid börja genomföras enbart i kontrollsyfte av ett tillräcklig representativt antal importerade partier.

För beräkningen av importpålagan föreskrivs i artikel 10.3 i förordning (EEG) nr 1766/92 att de representativa cif-importpriserna skall bestämmas och fastställas regelbundet för var och en av de kvaliteter som definierats för de produkter som avses i samma punkt. För fastställandet av dessa priser, måste prisnoteringarna för de olika vetekvaliteterna och prisnoteringarna för andra spannmål specificeras. Dessa prisnoteringar bör följaktligen definieras.

För klarhetens skull utgör prisnoteringen för de olika veteslagen och andra spannmål på råvarubörserna i Förenta staterna en objektiv grund för att fastställa representativa cif-importpriser. Tillägget av det handelsbidrag som ges inom marknaden i Förenta staterna för varje kvalitet av olika spannmål gör det möjligt att omvandla prisnoteringen för varje slags spannmål på börsen till ett pris fritt fartyg för export från Förenta staterna. Genom att lägga till sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och en hamn i gemenskapen på transportmarknaden kan dessa priser fritt ombord omvandlas till representativa cif-importpriser. Med hänsyn tagen till transporteras volym och handeln vid Rotterdams hamn, utgör denna hamn den destination i gemenskapen vars prisnoteringar för sjötransporter är de mest allmänt kända, de tydligaste och de lättast tillgängliga. Följaktligen bör Rotterdam fortsätta att vara destinationen i gemenskapen.

Följaktligen, och för tydlighetens skull, fastställs de representativa cif-importpriserna för de spannmål som avses i artikel 10.3 a på grundval av prisnoteringen på råvarubörsen för spannmålen i fråga plus handelsbidraget för detta spannmål och sjötransportkostnaderna mellan Mexikanska golfen eller Stora sjöarna och Rotterdams hamn. För att ta hänsyn till skillnader i transportkostnader på grund av destinationshamn, är det emellertid berättigat att föreskriva schablonmässiga justeringar av importpålagan för de gemenskapshamnar som är belägna i medelhavsområdet, på atlantkusten, på den iberiska halvön, i Förenade kungariket och i Irland eller i de skandinaviska länderna. För att övervaka utvecklingen av de representativa cif-importpriser som fastställts på detta sätt är det lämpligt att föreskriva en daglig uppföljning av de delar som ingår i beräkningen. I fråga om sorghum och råg är det representativa cif-importpriset som beräknats för korn representativt för marknadssituationen för dessa båda produkter och därför skall det representativa cif-importpris som fastställts för korn också vara tillämpligt för dessa spannmål.

Vid fastställandet av den importpålaga för spannmål som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 kommer en period av två veckor för notering av de representativa cif-importpriserna att ta hänsyn till marknadstendenserna utan att införa en osäkerhetsfaktor. Importpålagor för dessa produkter kan därför fastställas varannan onsdag på grundval av genomsnittet av de representativa cif-importpriser som noterats under denna period. Den importpålaga som fastställts på detta sätt kan tillämpas under två veckor utan att märkbart påverka importpriset inklusive tullpålaga. Om det för en viss produkt inte finns någon börsnotering tillgänglig under perioden för beräkning av representativa cif-importpriser eller om de representativa cif-importpriserna till följd av plötsliga förändringar i de i beräkningen ingående delarna fluktuerar väsentligt under den perioden, bör åtgärder vidtas för att upprätthålla ett representativt cif-importpris för produkten i fråga. I det fall det inte finns några noteringar är det lämpligt att fortsätta tillämpa den importpålaga som fastställts för den föregående perioden och, i fall av stora fluktueringar, antingen det rör sig om börsnoteringar, det handelsbidrag som är kopplat till börsnoteringen, sjötransportkostnader eller den växelkurs, som tillämpas vid beräkningen av det representativa cif-importpriset för produkten i fråga, bör detta pris åter göras representativt genom att en justering vidtas som motsvarar den skillnad som noterats i förhållande till det gällande priset för att ta hänsyn till de förändringar som inträffat. Även när detta slags justeringar har gjorts skall perioden för den därpå följande bestämningen inte påverkas.

När det importerade spannmålen kommer till gemenskapen land-, flod- eller havsvägen från hamnar i Medelhavet, Svarta havet eller Östersjön är transportkostnaderna märkbart lägre än de som tillämpas vid beräkningen av importpålagorna. Följaktligen bör denna skillnad i kostnaderna för denna import schablonmässigt tas med i beräkningen när det representativa cif-importpriset för dessa produkter fastställs.

När det enligt kommissionens information verkar som om vissa noteringar eller priser inte är representativa för den faktiska tendensen på marknaden för import till gemenskapen av vanligt vete av medelmåttig eller låg kvalitet på grund av att tredje land beviljar exportsubventioner för dessa produkter till medelhavsområdet eller de europeiska länderna, bör det vara möjligt att dra av det belopp som beviljats som exportsubvention vid beräkningen av det representativa cif-importpriset för produkten i fråga.

I det fall den börsnotering som tillämpas vid beräkningen av det representativa priset vid import av vanligt vete av mycket hög kvalitet eller maltkorn eller flintmajs, antingen på grund av varans särskilda kvalitet, eller på grund av att det i priset på den produkt som skall importeras ingår ett kvalitetsbidrag utöver det normala priset för produkten i fråga, inte tar hänsyn till förekomsten av ett sådant bidrag utöver priset eller noteringen och, när importören visar att han har använt den importerade produkten för att framställa produkter av hög kvalitet som berättigar ett sådant bidrag, är det lämpligt att återbetala ett schablonbelopp av importpålagan till importörerna när varan i fråga har importerats.

För att kunna kontrollera tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning noga bör den endast tillämpas under regleringsåret 1995/1996.

För att säkerställa att importörerna följer bestämmelserna i denna förordning bör ett system med säkerheter inrättas som kompletterar det som gäller för licenser.

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De tullsatser i Gemensamma tulltaxan som avses i artikel 10.1 och 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 skall vara de som gäller vid den tidpunkt som föreskrivs i artikel 67 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (3).

Artikel 2

1. De tullpålagor som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 skall beräknas dagligen, men fastställas varannan onsdag, av kommissionen för tillämpning från och med påföljande dag för produkter som omfattas av KN-nummer

- 1001 10 00-1001 90 99, med undantag av blandsäd,

- 1002 00,

- 1003 00 10 och 1003 00 90,

- 1005 10 90 och 1005 90 00,

- 1007 00 90.

Om genomsnittet av importpålagorna under denna tillämpningsperiod avviker med 5 ecu per ton eller mer från den fastställda pålagan, skall emellertid motsvarande justering göras.

I det fall den onsdag då importpålagorna skall fastställas inte är en arbetsdag för kommissionen skall de fastställas den första påföljande arbetsdagen.

Under perioden mellan fastställandena skall importpålagan i förekommande fall minskas eller höjas med skillnaden mellan det interventionspris som gäller under månaden för fastställandet ökat med 55 % och det pris som gäller för importmånaden ökat med 55 %.

2. Det pris som skall användas vid beräkningen av importpålagan skall vara medelvärdet av de representativa cif-importpriser som bestäms dagligen enligt den metod som föreskrivs i artikel 4, under de två föregående veckorna.

3. De importpålagor som fastställs i enlighet med denna förordning skall tillämpas till dess att ett nytt fastställande träder i kraft.

Om det för en viss produkt emellertid inte finns någon notering tillgänglig från den referensbörs som föreskrivs i artikel 4.1 första strecksatsen under de två veckorna före nästa fastställande, skall den föregående importpålagan fortsätta att gälla.

Efter varje fastställande eller justering skall kommissionen offentliggöra importpålagorna och vilka faktorer som använts vid beräkningen av dem i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

4. Kommissionen skall nedsätta importpålagan med följande belopp för varor som anländer via Atlanten till följande lossningshamnar i gemenskapen:

- Hamnar i Medelhavet (bortom Gibraltarsundet): 3 ecu per ton.

- Atlanthamnar på den iberiska halvön och i Förenade kungariket och Irland: 2 ecu per ton.

- Hamnar i Danmark, Finland eller Sverige: 2 ecu per ton.

Tullmyndigheten vid lossningshamnen skall utfärda ett intyg på kvantiteterna av varje produkt som lossats. Den nedsättning av pålagan som föreskrivs i föregående stycke skall endast beviljas om varorna åtföljs av detta intyg till dess att tullformaliteterna för importen har genomförts.

5. Importpålagorna kan nedsättas med 8 ecu per ton under förutsättning att importören kan visa att ett kvalitetsbidrag betalats utöver det normala priset vid import av

- vanligt vete av hög standardkvalitet,

- maltkorn,

- flintmajs.

Denna återbetalning skall också vara underställd följande villkor:

a) Den sökande skall i fält 20 i importlicensen ange vilken produkt som skall framställas av den spannmål som skall importeras.

b) Importören skall lämna ett skriftligt åtagande tillsammans med ansökan om importlicensen att alla de varor som skall importeras kommer att bearbetas i enlighet med angivelserna i fält 20 i licensen inom en frist på sex månader från och med dagen för godkännande av deklarationen om övergång till fri omsättning. Importören skall ange var bearbetningen kommer att äga rum. Om detta skall ske i en annan medlemsstat skall det i den avsändande medlemsstaten upprättas ett exemplar av kontrolldokument T5 för varupartiet i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (4). Den angivelse som avses i a skall införas i fält 104 i dokument T5.

c) Importören skall vid ansökan om importlicens ställa en säkerhet på 8 ecu per ton. Denna säkerhet skall frisläppas på villkor att aktören lägger fram bevis på den slutliga användning som berättigar ett kvalitetsbidrag utöver priset för den basprodukt som anges i a. Detta bevis måste tillfredsställande visa för de behöriga myndigheterna i den importerande medlemsstaten att hela den kvantitet som importerats har bearbetas till den produkt som avses i angivelsen enligt a inom den tidsfrist som avses i b. När denna bearbetning har genomförts i en annan medlemsstat än den importerade medlemsstaten skall bearbetningsbeviset läggas fram i form av en kopia av kontrolldokument T5.

Bearbetningen skall anses ha ägt rum när

- i fråga om vanligt vete, den produkt som avses i a har framställts,

- maltkorn har genomgått stöpning,

- flintmajs har bearbetas till en produkt som omfattas av KN-nummer 1904 10 10 eller 1103 13.

Artikel 3

De kvalitetskriterier som skall uppfyllas vid import till gemenskapen samt de tillåtna toleransnivåerna, skall vara de som anges i bilaga I.

Artikel 4

1. Vid fastställandet av de representativa cif-importpriser som avses i artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 skall följande delar ingå för vanligt vete av hög, medelmåttig eller låg kvalitet, durumvete, majs och annan foderspannmål:

a) Den representativa börsnoteringen på marknaden i Förenta staterna.

b) Det kända handelsbidrag som åtföljer denna notering på marknaden i Förenta staterna noteringsdagen.

c) Sjötransportkostnaden mellan Förenta staterna (Mexikanska golfen eller Duluth) och Rotterdams hamn för ett fartyg på minst 25 000 ton.

Kommissionen skall varje arbetsdag notera

- den del som avses i a på grundval av de börser och referenskvaliteter som anges i bilaga II,

- de delar som avses i b och c på grundval av allmänt tillgänglig information.

2. De representativa cif-importpriserna för durumvete, korn och majs och för vanligt vete av varje standardkvalitet skall vara summan av de delar som anges i punkt 1 a, 1 b och 1 c.

De representativa cif-importpriserna för durumvete, korn, majs och för vete av varje standardkvalitet skall emellertid nedsättas med 10 ecu per ton när importen görs

- land- eller flodvägen, eller

- sjövägen på fartyg som anländer till gemenskapen från hamnar belägna i Medelhavet, Svarta havet eller Östersjön. I det fallet skall de nedsättningar av importpålagorna som föreskrivs i artikel 2.4 inte vara tillämpliga.

När priset på världsmarknaden för vanligt vete av medelmåttig eller låg standardkvalitet subventioneras av tredje land vid export med destination till ett europeiskt land eller till medelhavsområdet kan kommissionen ta hänsyn till dessa subventioner vid fastställandet av ett representativt cif-importpris i gemenskapen.

3. De representativa cif-importpriserna för råg och sorghum skall vara de som beräknats för korn. De representativa priserna för vanligt vete enligt KN-nummer 1001 90 91, majs enligt KN-nummer 1005 10 90 och korn enligt KN-nummer 1003 00 10 skall vara de respektiva priser som beräknats för vanligt vete av hög kvalitet, majs och korn.

Artikel 5

I fråga om vanligt vete och durumvete skall en ansökan om importlicens endast tas emot på följande villkor:

- Den sökande har angivit kvaliteten i fält 20 i importlicensen.

- Om importpålagan för den kvalitet som angivits i fält 20 inte är den högsta pålagan för produktkategorin i fråga skall den sökande på förhand ställa en särskild säkerhet utöver de säkerheter som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 1162/95 (5). Storleken av denna säkerhet skall vara lika med skillnaden på ansökningsdagen mellan den högsta importpålagan och den pålaga som gäller för den angivna kvaliteten höjd med ett tillägg av 5 ecu per ton.

Artikel 6

1. Tullmyndigheten i den importerande medlemsstaten skall, enligt bestämmelserna i bilagan till kommissionens direktiv 76/371/EEG (6), ta representativa prover av varje försändelse av durumvete och av vanligt vete av hög eller medelmåttig standardkvalitet för att analysera proteinhalten, den specifika vikten och halten av orenheter (Schwarzbesatz) i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2731/75 (7). För durumvete skall de behöriga myndigheterna också undersöka innehållet av kärnor med glasaktigt utseende. När kommissionen officiellt har erkänt ett kvalitetsintyg för vanligt vete eller durumvete som attesterats och utfärdats av den stat där varan har sitt ursprung, skall dessa prover och analyser endast göras för att kontrollera den intygade kvaliteten i ett antal importerade partier som är tillräckligt representativt.

Varorna skall klassificeras i den standardkvalitet för vilken de villkor som anges i bilaga I uppfylls. I fråga om durumvete enligt KN-nummer 1001 10 skall emellertid importpålagan vara den som gäller för vanligt vete av låg kvalitet om den importerade kvaliteten är lägre än den kvalitet som definieras i bilaga I.

2. Standardmetoderna för den analys som anges punkt 1 skall vara de som beskrivs i kommissionens förordning (EEG) nr 1908/84 (8) och förordning (EEG) nr 2731/75.

3. När analysresultaten visar att det importerade vetet är av lägre standardkvalitet än vad som angivits i importlicensen skall importören betala mellanskillnaden mellan den importavgift som gäller för produkten enligt licensen och den som gäller för den produkt som faktiskt importerats. I det fallet skall den säkerhet som avses i artikel 5 frisläppas med undantag för tillägget på 5 ecu per ton.

Om den ovannämnda mellanskillnaden inte har betalats inom en månad skall den säkerhet som avses i artikel 5 vara förverkad och hållas som importavgift och tillägget på 5 ecu per ton skall hållas som säkerhet.

4. De representativa prover av importerad spannmål som den behöriga myndigheten i medlemsstaten tagit skall bevaras under sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 1995.

På kommissionens vägnar

Franz FISCHLER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 1.

(2) EGT nr L 349, 31.12.1994, s. 105.

(3) EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1.

(4) EGT nr L 253, 11.10.1993, s. 1.

(5) EGT nr L 117, 24.5.1995, s. 2.

(6) EGT nr L 102, 15.4.1976, s. 1.

(7) EGT nr L 281, 1.11.1975, s. 22.

(8) EGT nr L 178, 5.7.1984, s. 22.

BILAGA I

>Plats för tabell>

BILAGA II