Ytterligare ändring av förordning (EEG) nr 3905/88 såvitt avser slutgiltiga antidumpningstullar på import av polyestergarn med ursprung i Taiwan och Turkiet
Avis juridique important
Rådets förordning (EG) nr 1074/96 av den 10 juni 1996 om ytterligare ändring av förordning (EEG) nr 3905/88 såvitt avser slutgiltiga antidumpningstullar på import av polyestergarn med ursprung i Taiwan och Turkiet Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 141 , 14/06/1996 s. 0045 - 0060
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1074/96 av den 10 juni 1996 om ytterligare ändring av förordning (EEG) nr 3905/88 såvitt avser slutgiltiga antidumpningstullar på import av polyestergarn med ursprung i Taiwan och Turkiet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 23 i denna,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (2), särskilt artikel 15 i denna,
med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd i rådgivande kommittén, och
med beaktande av följande:
A. TIDIGARE FÖRFARANDE
(1) I december 1988 införde rådet genom förordning (EEG) nr 3905/88 (3) en slutgiltig antidumpningstull på import av polyestergarn med ursprung i Sydkorea, Mexiko, Taiwan och Turkiet.
(2) Den 1 oktober 1991 ändrade rådet förordning (EEG) nr 3905/88 genom förordning (EEG) nr 2899/91 (4) och upphävde den slutgiltiga antidumpningstullen på import till gemenskapen av polyestergarn med ursprung i Mexiko.
B. ÖVERSYNSFÖRFARANDE
(3) Efter offentliggörandet i juni 1993 av ett tillkännagivande (5) om upphörande av gällande åtgärder mottog kommissionen en begäran om översyn inlämnad av Internationella kommittén för rayon och syntetfibrer (CIRFS), som enligt begäran representerar tillverkare som står för 85 % av gemenskapens produktion av polyestergarn.
I december 1993 offentliggjordes ett tillkännagivande (6) om att en översyn skulle inledas av gällande antidumpningsåtgärder mot import av polyestergarn med ursprung i Sydkorea, Taiwan och Turkiet.
(4) Den 16 juni 1994 meddelade kommissionen i ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (7) att en översyn av förordning (EEG) nr 3905/88 skulle genomföras enligt artikel 15 i förordning (EEG) nr 2423/88, vilken är den förordning som är tillämplig i denna översyn i enlighet med artikel 23 i förordning (EG) nr 384/96 och som nedan kallas "grundförordningen". Med tanke på att det i stort sett inte skedde någon import från Sydkorea till gemenskapens marknad hade det enligt kommissionens uppfattning inte visats att ett avskaffande av åtgärderna skulle medföra att skada återuppstod. Därför beslutade denna att åtgärderna mot import från Sydkorea inte skulle omfattas av översynen, och dessa åtgärder har följaktligen upphört att gälla (8).
(5) Kommissionen meddelade officiellt de tillverkare, exportörer och importörer som veterligen var berörda, företrädarna för exportländerna och den klagande, och gav de direkt berörda parterna möjlighet att skriftligt tillkännage sina synpunkter och begära en muntlig utfrågning. Kommissionen sände också frågeformulär till alla parter som veterligen var berörda.
(6) Alla klagande tillverkare och en annan tillverkare i gemenskapen besvarade frågeformuläret och tillkännagav skriftligt sina synpunkter.
(7) Några turkiska och taiwanesiska exportörer besvarade frågeformuläret och tillkännagav skriftligt sina synpunkter. Ingen importör besvarade kommissionens frågeformulär.
(8) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för att fastställa slutsatser och genomförde undersökningar på platsen hos följande företag:
a) Tillverkare i gemenskapen
- Rhône Poulenc, Frankrike
- Hoechst AG, Tyskland
- Nylstar, Tyskland
- Unifi, Irland
- Montefibre Spa, Italien
- Akzo Fibres and Polymers Division, Nederländerna
- La Seda de Barcelona SA, Spanien
- Nurel SA, Spanien
- Exsa, Förenade kungariket
b) Tillverkare/exportörer i ursprungsländerna
TAIWAN
- Chung Shing Textile Co. Ltd, Taipei
- Far Eastern Textiles, Taipei
- Hsin Pao Textile Co. Ltd, Taipei
- Lanfa Textile Co. Taipei
- Lea Lea Enterprise Co, Ltd. Taipei
- Nan-Ya Plastics Corporation, Taipei
- Shingkong Synthetic Fibres Corp., Taipei
- Tuntex Distinct Corp., Taipei
- Zig Sheng Ind Co. Ltd, Taipei
TURKIET
- Korteks, Bursa
- Nergis Tekstil Sanayi Ve Ticaret, Bursa
- Sasa Artificial and Synthetic Fibres Inc. Adana
- Sifas Sentetik Iplik Fabrikalari A.S., Bursa
(9) Undersökningen av dumpning omfattade perioden från 1 juli 1993 till 30 juni 1994 (undersökningsperiod).
(10) Alla berörda parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera en ändring av gällande slutgiltiga åtgärder. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter mottagandet av dessa uppgifter.
(11) Undersökningen har överskridit den normala tidsperiod på ett år som föreskrivs i artikel 7.9 i grundförordningen på grund av det stora antalet berörda parter, mängden insamlade och analyserade uppgifter och vissa frågors svårighetsgrad, särskilt de svårigheter som följer av att delvis orienterat polyestergarn, enligt vad som sägs i punkterna 12 och 13 i ingressen, är ett halvfabrikat avsett för tillverkning av texturerat filamentgarn av polyester.
C. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT
I. Beskrivning av den berörda produkten
(12) Den produkt som omfattas av klagomålet och för vilken översynen inleddes är delvis orienterat polyestergarn enligt KN-nummer 5402 42 00 och texturerat filamentgarn av polyester enligt KN-nummer 5402 33 10 och 5402 33 90. De är identiska med de produkter som omfattades av den tidigare undersökningen.
Delvis orienterat polyestergarn är en typ av garn som huvudsakligen används för att tillverka texturerat filamentgarn av polyester, vilket i sin tur används i både vävnings- och stickningssektorerna för att tillverka tyger av polyester eller av polyester och bomull.
Det finns olika slag av delvis orienterat polyestergarn respektive texturerat filamentgarn av polyester, beroende på denier, antalet filament och lyster. Det finns också olika kvaliteter som är avhängiga av tillverkningsprocessens effektivitet.
(13) Den ursprungliga undersökningen avslutades med åtgärder vilka infördes genom förordning (EEG) nr 3905/88 och behandlade delvis orienterat polyestergarn respektive texturerat filamentgarn av polyester var för sig. I detta avseende har denna undersökning bekräftat att den grundläggande process genom vilken texturerat filamentgarn av polyester erhålls består i texturering som huvudsakligen innebär att man tvinnar och drar delvis orienterat polyestergarn, vilket ger texturerat filamentgarn av polyester dess grundläggande egenskaper. Nödvändigheten av att ytterligare bearbeta delvis orienterat polyestergarn samt kostnaden för detta visar dock att denna produkt inte tillhör samma produktkategori som texturerat filamentgarn av polyester, eftersom det mervärde som behövs för att ur delvis orienterat polyestergarn erhålla texturerat filamentgarn av polyester är betydande. Dessutom har delvis orienterat polyestergarn och texturerat filamentgarn av polyester olika slutanvändningsområden och de två produkterna är inte utbytbara. Följaktligen finns det olika marknader för respektive produkt.
Det bör noteras att den tillverkningsprocess som beskrivs ovan kan integreras i ett enda företag eller en företagsgrupp eller genomföras av två oberoende företag. Båda situationerna (integrering eller oberoende tillverkning) förekommer i Taiwan, Turkiet och Europeiska gemenskapen. En del av gemenskapens tillverkning av delvis orienterat polyestergarn säljs på gemenskapens marknad till oberoende textureringsföretag (se punkt 22 nedan),
(14) Med tanke på det ovannämnda har slutsatsen dragits att delvis orienterat polyestergarn och texturerat filamentgarn av polyester inte tillhör samma produktkategori och följaktligen måste betraktas som två olika produkter. Dessa slutsatser har inte ifrågasatts av någon berörd part. Således har de två produkterna inom ramen för denna översyn behandlats separat.
II. Likadan produkt
DELVIS ORIENTERAT POLYSTERGARN
(15) Undersökningen visade att det delvis orienterade polyestergarn som såldes på de inhemska marknaderna i Turkiet respektive Taiwan var likadant som det garn som exporterades från dessa länder till gemenskapen. Likaledes är det delvis orienterade polyestergarn som tillverkas av gemenskapsindustrin och säljs på gemenskapens marknad och det garn som exporteras till gemenskapen från länderna i fråga likadant i alla avseenden vad gäller de fysiska, kemiska och tekniska egenskaperna och slutanvändningsområden.
TEXTURERAT FILAMENTGARN AV POLYESTER
(16) Samma slutsatser drogs beträffande texturerat filamentgarn av polyester som säljs på de inhemska marknaderna i Turkiet respektive Taiwan, och det garn som tillverkas och säljs i gemenskapen och det som exporteras till gemenskapen från de berörda länderna.
(17) Följaktligen är i båda fallen de produkter som säljs på de inhemska marknaderna i de exporterande länderna, de som exporteras från dessa länder till gemenskapen och de som tillverkas och säljs i gemenskapen likadan vara i den betydelse som avses i artikel 2.12 i grundförordningen.
D. DELVIS ORIENTERAT POLYESTERGARN
I. Översynens räckvidd
(18) I förordning (EEG) nr 3905/88 omfattades tre taiwanesiska tillverkare, Far Eastern Textile Ltd, Nan Ya Plastics Corp. och Tuntex Distinct Corp. inte av den antidumpningstull som infördes på import av delvis orienterat polyestergarn från Taiwan.
Dessa taiwanesiska exportörer hävdade att den nuvarande översynen inte kunde omfatta produkter som uttryckligen hade undantagits från antidumpningsåtgärderna, eftersom någon dumpning inte hade konstaterats i deras fall, och att avsaknaden av gällande antidumpningsåtgärder ledde till slutsatsen att det inte fanns några skäl för att inbegripa dessa taiwanesiska tillverkare i översynen i samband med upphörandet av giltighetsperioden för befintliga åtgärder.
(19) Eftersom begäran om översyn lämnades enligt bestämmelserna i artikel 15 i grundförordningen måste det undersökas huruvida ett upphörande av befintliga åtgärder kommer att medföra att skada vållas på nytt. På denna grundval och med tanke på att de tre berörda taiwanesiska tillverkarna inte omfattades av åtgärder på grund av att de inte konstaterats dumpa sina produkter, bör dessa tillverkare inte omfattas av räckvidden för denna översyn.
(20) Således omfattar denna översyn inte import av delvis orienterat polyestergarn från Tuntex Distinct Corp., Far Eastern Textile Ltd och Nan Ya Plastics Corp.
II. Gemenskapsindustrin
(21) För att bestämma gemenskapsindustrin användes uppgifter från svaren på frågeformulären samt siffror från Eurostat och CIRFS avseende gemenskapens tillverkning av delvis orienterat polyestergarn, eftersom alla de tillverkare som är aktiva på gemenskapens marknad för delvis orienterat polyestergarn inte samarbetade i undersökningen.
(22) De klagande tillverkarna i gemenskapen konstaterades stå för 76 % av gemenskapens totala tillverkning av delvis orienterat polyestergarn avsett för försäljning, och representerade således en större andel av denna tillverkning.
(23) Följaktligen utgör de klagande företagen gemenskapsindustrin i den betydelse som avses i artikel 4.5 i grundförordningen.
III. Gemenskapsindustrins situation
a) Gemenskapens konsumtion
(24) Den påvisbara konsumtionen i gemenskapen ökade från 119 000 ton 1991 till 122 000 ton 1992 och sjönk tillbaka till 119 000 ton 1993, för att sedan öka igen till 125 000 ton i undersökningsperioden.
b) Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(25) Gemenskapsindustrins produktion för försäljning ökade från 58 000 ton 1991 till 77 000 ton 1992 och sjönk till 72 000 ton 1993, för att sedan öka igen till 76 000 ton under undersökningsperioden.
(26) Under de tre senaste åren har produktionskapaciteten inte förändrats och kapacitetsutnyttjandet legat på en nivå av 80 %.
c) Försäljningsvolym och marknadsandel
(27) Den volym av delvis orienterat polyestergarn som sålts på gemenskapens marknad av gemenskapsindustrin sjönk från 50 000 ton 1991 till 49 000 ton 1992, till 47 000 ton 1993 och 46 000 ton under undersökningsperioden, trots att konsumtionen steg från 119 000 ton 1991 till 125 0000 ton under undersökningsperioden.
(28) Gemenskapsindustrins marknadsandel uppgick till 42 % 1991, 40 % 1992, 39 % 1993 och 36,5 % under undersökningsperioden. Totalt sett har marknadsandelen minskat med 5,5 procentenheter medan den påvisbara konsumtionen har ökat med cirka 5 procentenheter.
d) Prisutveckling
(29) Gemenskapsindustrins priser för delvis orienterat polyestergarn har fluktuerat i linje med priserna för råmaterialen ren tereftalsyra, dimetyltereftalat och glykol. Den prisökning för delvis orienterat polyestergarn som registrerats vid slutet av undersökningsperioden (första halvåret 1994) är ett resultat av den världsomfattande bristen på råmaterial och därav följande prisökningar på dessa. Dessa prisstegringar inträdde således samtidigt för alla aktörer på marknaden, men borde inte dölja det faktum att gemenskapsindustrins priser under hela undersökningsperioden konstant underskreds av exportörernas priser (se punkt 38).
e) Lönsamhet
(30) Kommissionen konstaterade att gemenskapens industri för delvis orienterat polyestergarn som helhet från och med 1991 har noterat dåliga ekonomiska resultat. Situationen har förvärrats märkbart från och med 1992 med genomsnittliga förluster på 22 % av omsättningen under undersökningsperioden. Alla klagande tillverkare i gemenskapen led stora förluster.
f) Sysselsättning och investeringar
(31) Med tanke på polyestergarnindustrins integrerade karaktär har det inte varit möjligt att få fram uppgifter om sysselsättning och investeringar för enbart tillverkning av delvis orienterat polyestergarn. Tillgängliga globala uppgifter för industrin visar att det sedan 1991 har skett en stadig minskning av arbetskraften på cirka 15 %, trots att denna industri inte är arbetsintensiv. De klagande gemenskapstillverkarnas investeringar minskades i några fall till en nivå under den som krävs för att säkerställa en optimal produktion.
g) Slutsats
(32) Trots befintliga åtgärder leder en helhetsbedömning av de viktigaste ekonomiska indikatorerna till slutsatsen att gemenskapens industri för delvis orienterat polyestergarn fortsätter att visa tecken på ekonomiska svårigheter. Industrins situation har stadigt förvärrats sedan 1991, vilket i synnerhet visas av en marknadsandelsförlust på upp till 5,5 % under fyra år, trots ökningen av gemenskapens konsumtion under samma period, samt av en minskning av sysselsättning och avsevärda ekonomiska förluster.
IV. Återkomst av skada
(33) I enlighet med artikel 15 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av befintliga åtgärder skulle medföra att skada eller risk för skada återigen skulle vållas gemenskapsindustrin.
TAIWAN
(34) Importen av delvis orienterat polyestergarn från Taiwan minskade från 2 812 ton 1991 (marknadsandel på 2,4 %) till 1 117 ton 1992 (marknadsandel på 0,9 %), till 551 ton 1993 (marknadsandel på 0,5 %) och till 448 ton under undersökningsperioden (marknadsandel på 0,4 %). I detta avseende bör det noteras att de tre viktigaste taiwanesiska tillverkarna inte omfattades av någon antidumpningstull. Om man räknar bort importen från dessa tre tillverkare, som inte berörs av denna översyn, uppgår marknadsandelen i gemenskapen för den återstående importen från Taiwan endast till 0,1 %. Av tillgängliga uppgifter kan man förmoda att de taiwanesiska tillverkarna har omdirigerat sin export till andra tredje länder som ligger närmare geografiskt sett och där en stadig ökning av efterfrågan på delvis orienterat polyestergarn kan noteras. Vidare har dessa tillverkare uppenbarligen gått över till att i större omfattning tillverka den produkt som befinner sig i ett senare skede i förädlingskedjan, nämligen texturerat filamentgarn av polyester. Således finns det inte någon rimlig anledning att förmoda att ett upphörande av antidumpningsåtgärderna mot import av delvis orienterat polyestergarn med ursprung i Taiwan skulle medföra att skada eller risk för skada återuppstår för gemenskapsindustrin.
TURKIET
a) Volym och marknadsandel i gemenskapen för import fån Turkiet
(35) Det konstaterades att importen av delvis orienterat polyestergarn från Turkiet har ökat avsevärt mellan 1991 och undersökningsperioden, från 7 933 ton till 22 436 ton. Detta motsvarar en ökning i marknadsandelen under samma period från 6,7 % till 17,9 %.
(36) Denna utveckling måste ses mot bakgrund av att den största turkiska tillverkaren och exportören av delvis orienterat polyestergarn respektive texturerat filamentgarn av polyester har inrättat en anläggning för tillverkning av texturerat filamentgarn av polyester i gemenskapen. dock var en betydande del av denne turkiske tillverkares export av delvis orienterat polyestergarn till gemenskapen avsedd för icke närstående kunder.
(37) Det har hävdats att importen från Turkiet av delvis orienterat polyestergarn endast fyllde det tomrum som lämnats av den minskade exporten av orienterat polyestergarn från Taiwan. Detta är ett felaktigt påstående eftersom importen från Taiwan kontinuerligt har minskat från en nivå på under 3 000 ton 1991, medan importen från Turkiet ökade från cirka 8 000 ton 1991 till 22 400 ton i undersökningsperioden.
b) Importpriser
(38) På grundval av tillgängliga prisuppgifter har en jämförelse gjorts mellan gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris och den berörda importens vägda genomsnittliga pris i samma handelsled. Gemenskapsindustrins priser noterades fritt fabrik och importpriserna noterades fritt gemenskapens gräns tullklarerat. För Turkiet visade denna jämförelse att det förekom en underprissättningsmarginal som bestod under hela undersökningsperioden, vilken var högre än den som fastställts i den ursprungliga undersökningen.
c) Andra faktorers inverkan på gemenskapsindustrins situation
(39) Av den import till gemenskapen av delvis orienterat polyestergarn som skedde från andra länder var endast den från USA och Schweiz av betydande omfattning, all övrig import var sammantaget försumbar. Dock har försäljningsvolymen och marknadsandelen i gemenskapen för importen från USA stadigt minskat från 1991 (marknadsandel på 6,9 %) fram till undersökningsperioden (marknadsandel på 1,9 %). Importen från Schweiz kvarstod på en relativt oförändrad nivå (marknadsandel på cirka 13 %) till mycket höga priser, och den viktigaste berörda schweiziska exportören är ett dotterbolag till en klagande gemenskapstillverkare.
(40) Det har hävdats att gemenskapsindustrin inte har gjort de investeringar som krävs för att förbli konkurrenskraftig. I detta avseende kan det nämnas att en industriell rationaliseringsprocess har pågått under några år hos flera av gemenskapens tillverkare. Den process förutsätter att det finns ekonomiska resurser, men sådana har varit begränsade på grund av dumpad import till låga priser på gemenskapens marknad.
(41) Det har framförts att tillverkarna av delvis orienterat polyestergarn liksom andra branscher i gemenskapen har lidit av recessionen och inte av importen från Turkiet, och i synnerhet att gemenskapens tillverkare på grund av recessionen inte har kunnat höja sina priser på delvis orienterat polyestergarn för att kompensera för de ökade råmaterialkostnaderna.
I detta sammanhang måste det noteras att den utveckling av den påvisbara konsumtionen i gemenskapen som beskrivs i punkt 24 ovan inte tyder på att marknaden för delvis orienterat polyestergarn skulle ha drabbats av en recession.
(42) Slutligen hävdade den turkiske exportören att ett kapacitetsutnyttjande på 70 % tillåter varje företag inom denna bransch att balansera inkomster och utgifter. Detta påstående har inte bekräftats av uppgifter från Taiwan eller tillverkarna i gemenskapsindustrin. Enligt dessa uppgifter krävs det i denna bransch normalt ett kapacitetsutnyttjande på 90 % för att balansera inkomster och utgifter. Flertalet av de taiwanesiska tillverkarna rapporterade utnyttjandegrader på mer än 95 %. Under den period som berörs av detta förfarande har gemenskapsindustrins utnyttjandegrad legat på ungefär 80 %.
I vilket fall som helst måste kapacitetsutnyttjandet granskas tillsammans med andra skadefaktorer som priser och försäljningsvolym innan några definitiva slutsatser kan dras. Det är uppenbart att i sådana här situationer även kapacitetsutnyttjandegrader på 90 % kan innebära förlust om gemenskapstillverkarnas priser kännbart pressats ned av den berörda lågprisimporten.
d) Slutsats
(43) Under dessa omständigheter framstår det som om det inte finns några andra faktorer än importen av delvis orienterat polyestergarn från Turkiet som kan förklara gemenskapsindustrins svåra situation, trots de antidumpningsåtgärder som är i kraft. Följaktligen dras den slutsatsen att ett upphörande av dessa åtgärder vad gäller Turkiet endast skulle förvärra gemenskapsindustrins situation genom att skada återigen vållas denna industri.
V. Dumpning
(44) Det kontrollerades huruvida dumpning fortfarande förekom i syfte att fastställa i första hand om det fanns grund för att bibehålla åtgärderna mot delvis orienterat polyestergarn från Turkiet och i så fall huruvida en förändring av dumpningsmarginalen gjorde det nödvändigt att anpassa de befintliga åtgärderna i enlighet med detta.
a) Normalvärde
(45) Först undersöktes om försäljningsvolymen för den enda turkiska tillverkare som hade exporterat till gemenskapen under undersökningsperioden på den inhemska marknaden hade uppnått minst 5 % av exportvolymen av den likadana produkten till gemenskapen, en procentandel som sedvanligt har ansetts utgöra tillräckligt stor försäljning för att medge en riktig jämförelse. Denna tillverkare uppnådde dock endast en procentandel inhemsk försäljning som uppgick till 2,6 % av den volym som exporterades till gemenskapen. Således ansågs denna försäljning vara otillräcklig för att fastställa ett representativt inhemskt pris, och normalvärdet måste konstrueras enligt artikel 2.3 b ii i grundförordningen.
(46) För alla produktslag som sålts för export till gemenskapen av den turkiske tillverkaren bestämdes ett konstruerat normalvärde genom att tillverkningskostnaderna för de exporterade slagen lades ihop med ett skäligt belopp för försäljning, administration och andra allmänna omkostnader samt vinst.
Eftersom den berörda tillverkaren inte sålde tillräckligt mycket av delvis orienterat polyestergarn på den inhemska marknaden och eftersom denne var den enda tillverkaren/exportören i undersökningen som sålde delvis orienterat polyestergarn på denna marknad, beräknades beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av denne tillverkares försäljning i samma industri i Turkiet, dvs. sektorn för polyestergarn, enligt artikel 2.3 b ii i grundförordningen.
b) Exportpris
(47) Den turkiske tillverkaren sände delvis orienterat polyestergarn till oberoende importörer i gemenskapen och till en närstående importör i gemenskapen.
(48) Eftersom det delvis orienterade polyestergarn som importerades av det närstående företaget bearbetades till texturerat filamentgarn av polyester av samma företag och såldes till den första oberoende kunden som sådant, skulle man ha behövt konstruera ett exportpris för delvis orienterat polyestergarn utifrån återförsäljningspriset för texturerat filamentgarn av polyester. Med tanke på svårigheterna med denna beräkning och de stora kvantiteter som såldes av den turkiske exportören till oberoende importörer (mer än 60 % av företagets export till gemenskapen) ansågs det att man helt och hållet skulle bortse från transaktionerna mellan närstående parter, och fastställa exportpriserna enbart på grundval av priset för transaktioner till oberoende importörer.
c) Jämförelse
(49) Normalvärde för varje produkttyp jämfördes med exportpriset för motsvarande typ, för varje enskild transaktion, fritt fabrik och i samma handelsled.
(50) För att få en rättvis jämförelse justerades normalvärdet enligt artikel 2.9 och 2.10 i grundförordningen i syfte att beakta de skillnader som direkt påverkar prisjämförbarheten. Dessa justeringar avsåg importavgifter, indirekta skatter och skillnader i säljkostnader på grund av olika försäljningsvillkor, dvs. kreditvillkor och transportkostnader.
d) Dumpningsmarginaler
(51) Jämförelsen visade att det förekom dumpning, varvid dumpningsmarginalerna motsvarade det belopp varmed det fastställda normalvärdet överskred priset för export till gemenskapen.
(52) Den berörda turkiska tillverkaren hade följande vägda, genomsnittliga dumpningsmarginal, uttryckt i procent av priset fritt gemenskapens gräns, oförtullat:
- Sasa Artificial and Synthetic Fibres Inc 3,3 %.
(53) För de turkiska företag som samarbetade i undersökningen men som konstaterades varken ha sålt delvis orienterat polyestergarn på sin inhemska marknad eller ha exporterat under undersökningsperioden, anses den vägda, genomsnittliga dumpningsmarginal som konstaterats för det enda företag som exporterade i undersökningsperioden som skälig, eftersom detta innebär att man genom att skilja ut dem från dem som inte samarbetade i undersökningen tar hänsyn till dessa företags samarbetsvilja. Således är dumpningsmarginalen på 3,3 % också tillämplig på följande företag: Korteks och Nergis Tekstil Sanayi Ve Ticaret.
(54) För de turkiska företag som inte gav sig tillkänna eller inte på ett tillfredsställande sätt besvarade kommissionens frågeformulär fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 7.7 b i grundförordningen. Det ansågs att de rimligaste uppgifterna var de som hade fastställts i undersökningen och att i syfte att undvika att belöna bristande samarbete och säkerställa att de antidumpningsåtgärder som införs utgör ett effektivt skydd mot illojal handel, bör dumpningsmarginalen för dessa tillverkare baseras på den typ av delvis orienterat polyestergarn som konstaterats ha den högsta dumpningsmarginalen vad gäller den enda samarbetsvilliga turkiska tillverkare som exporterade till gemenskapen i undersökningsperioden.
Den typ av delvis orienterat polyestergarn som valts stod för cirka 10 % av den berörde turkiske tillverkarens export till gemenskapen, och den fastställda dumpningsmarginalen för turkiska icke-samarbetande företag uppgår till 6,8 %.
VI. Gemenskapsintresse
(55) Ett avgörande om huruvida gemenskapens intresse motiverar intervention skall baseras på en helhetsbedömning av de olika intressena, inklusive dem hos tillverkarna, användarna och konsumenterna i gemenskapen. Vid denna bedömning skall behovet att avskaffa de handelssnedvridande effekterna av skadevållande dumpning och återupprätta effektiv konkurrens ges särskild uppmärksamhet.
(56) Det måste erinras om att åtgärder i den föregående undersökningen ansågs ligga i gemenskapens intresse. Det uppgavs att åtgärderna skulle få ganska obetydlig verkan på användarindustrins tillverkningskostnader och inga allvarliga effekter för konsumenterna.
(57) Dessa överväganden stämmer fortfarande vid bedömningen av i vilken utsträckning det ligger i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärder. Användarna lade inte fram några synpunkter vad gäller verkan av det delvis orienterade polyestergarnets pris på slutproduktens pris, trots att frågeformulär sändes till de användare som kommissionen kände till. Mot bakgrund av omfattningen av de åtgärder som föreslås och tillgängliga uppgifter avseende betydelsen av delvis orienterat polyestergarn i framställningen av texturerat filamentgarn av polyester, framstår verkan av de ändrade åtgärderna på priserna för slutprodukten som försumbar.
(58) Om åtgärderna däremot skulle upphöra att gälla skulle gemenskapsindustrin försättas i en riskfylld situation, eftersom den i ökad utsträckning skulle drabbas av dumpade låga priser för importen från Turkiet, och således inte kunna avhjälpa sin vanskliga ekonomiska situation.
Det verkar därför som om en gemenskapens intresse vida uppväger de eventuella och i varje fall begränsade nackdelarna för användare och slutkonsumenter.
(59) På denna grundval dras den slutsatsen att gemenskapens intresse motiverar att befintliga antidumpningsåtgärder bibehålls med erforderliga ändringar, för att undanröja den skadevållande effekten av dumpad import från Turkiet.
VII. Åtgärder
TAIWAN
(60) På grundval av de skäl som anges i punkt 34 avseende import från Taiwan bör de gällande antidumpingsåtgärderna mot denna import upphöra att gälla.
TURKIET
(61) I syfte att förhindra att skada återuppstår och ge tillräckligt skydd mot fortsatt skadevållande dumpning av import från Turkiet, bör antidumpningstullen fastställas på en nivå som gör det möjligt för gemenskapsindustrin att uppnå den skäliga vinst som den förhindrats att uppnå på grund av den dumpade importens negativa effekter.
(62) Vid beräkningen av tullens nivå måste rådet beakta att gemenskapsindustrins svåra situation huvudsakligen består i en konstant förlust av marknadsandelar och avsevärda ekonomiska förluster på grund av de pressade priser som följer av underprissättning. Det är således nödvändigt att de åtgärder som vidtas gör det möjligt för gemenskapsindustrin att i framtiden uppnå en skälig vinst.
(63) I detta avseende har rådet beräknat den prisnivå som anses tillräcklig för att undanröja skada på grundval av gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga tillverkningskostnad med tillägg för vinst på 6 %, som anses rimlig för att säkerställa att industrin på lång sikt skall kunna investera i produktionen. Denna prisnivå jämfördes sedan med de genomsnittliga importpriserna fritt gemenskapens gräns, tullar betalda. Eftersom denna jämförelse visar att skademarginalen är högre än den fastställda dumpningsmarginalen bör tullen baseras på den konstaterade dumpningsmarginalen.
E. TEXTURERAT FILAMENTGARN AV POLYESTER
I. Översynens räckvidd
(64) I förordning (EEG) nr 3905/88 undantogs en taiwanesisk tillverkare, Tuntex Distinct Corp, från antidumpningstullen på 6,2 % på import av texturerat filamentgarn av polyester med ursprung i Taiwan, eftersom en minimal dumpningsmarginal (0,31 %) hade konstaterats för detta företag.
(65) Av samma skäl som anges i kapitel D I punkt 19 i ingressen måste detta taiwanesiska företag, Tuntex Distinct Corp, undantas från denna översyns räckvidd vad gäller texturerat filamentgarn av polyester.
II. Gemenskapsindustri
(66) Tillverkningen av texturerat filamentgarn av polyester av de företag på vars vägnar klagomålet inlämnades konstaterades stå för 50 % av gemenskapens totala tillverkning av texturerat filamentgarn av polyester under undersökningsperioden (1 juli 1993 till 30 juni 1994), och representerar således en större andel av denna tillverkning. Följaktligen utgör de klagande företagen gemenskapsindustrin i den betydelse som avses i artikel 4.5 i grundförordningen.
Dessa klagande företag framställde texturerat filamentgarn av polyester ur delvis orienterat polyestergarn som de själva tillverkade, med undantag för ett företag som köpte delvis orienterat polyestergarn på marknaden.
(67) En tillverkare i gemenskapen konstaterades vara ett helägt dotterbolag till en turkisk exportör av delvis orienterat polyestergarn, den produkt som befinner sig i ett tidigare led i förädlingskedjan. Även om den inte nämndes i det ursprungliga klagomålet var denne tillverkare samarbetsvillig i undersökningen. Det undersöktes huruvida denne tillverkare som var aktiv i gemenskapen borde undantas från definitionen av gemenskapsindustrin enligt artikel 4.5 i grundförordningen. I detta sammanhang bör det erinras om att enligt bestämmelserna i den artikeln föreskrivs inte automatiskt att sådana tillverkare i gemenskapen som är närstående till exportörer eller tillverkare i exporterande länder, eller tillverkare som själva importerar den påstått dumpade produkten, skall undantas från definitionen, utan i stället föreskrivs att gemenskapens institutioner från fall till fall skall undersöka om det är berättigat att undanta en viss tillverkare.
(68) I enlighet med tidigare praxis hos gemenskapens institutioner ansågs det att denne tillverkare i gemenskapen genom sitt förhållande till den berörda tillverkaren/exportören i Turkiet skyddades från den dumpade importens skadevållande verkningar. Det ansågs också i enlighet med denna praxis att om denne tillverkare inbegreps i definitionen av gemenskapsindustrin skulle bedömningen av skadeverkan förvrängas. Det faktum att den berörde tillverkaren i gemenskapen framställer texturerat filamentgarn av polyester ur delvis orienterat polyestergarn inköpt till internpriser av den närstående turkiske exportör som konstaterats dumpa och vålla de klagande skada, gör att uppgifterna om tillverkningskostnad för den berörda produkten blir otillförlitliga. Mot bakgrund av detta drogs slutsatsen att den berörde tillverkaren i gemenskapen måste undantas från definitionen av gemenskapsindustrin. I resterande del av kapitel E avser således termen "gemenskapsindustrin" de klagande tillverkarna i gemenskapen som endast tillverkar texturerat filamentgarn av polyester.
III. Gemenskapsindustrins situation
a) Gemenskapens konsumtion
(69) Kommissionen fastställde att den totala påvisbara konsumtionen i gemenskapen av texturerat filamentgarn av polyester ökade från 230 000 ton 1991 till 237 000 ton 1992, och efter en tillbakagång till 221 000 ton 1993 återigen steg till 241 000 ton under undersökningsperioden. Detta innebär en sammanlagd konsumtionsökning på ca 5 % under den period som undersökts.
b) Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(70) Gemenskapsindustrins tillverkning av texturerat filamentgarn av polyester sjönk regelbundet från 104 000 ton 1991 till 92 000 ton 1993, men steg till 95 000 ton under undersökningsperioden. Detta innebär en sammanlagd minskning av gemenskapsindustrins tillverkning på 8,6 %, medan gemenskapens konsumtion under samma period ökade med 5 %.
(71) Gemenskapsindustrins kapacitet för produktion av texturerat filamentgarn av polyester har under de tre senaste åren ökat med cirka 7 % från 114 000 ton 1991 till 122 000 ton i undersökningsperioden. Denna ökning i produktionskapaciteten är i synnerhet ett resultat av de betydande investeringar i 1992 och 1993 som gjorts av ett företag som är närstående till en tillverkare från tredje land. Detta företag har drastiskt minskat sin import av delvis orienterat polyestergarn från sitt moderbolag och i stället ökat sin tillverkning av delvis orienterat polyestergarn och följaktligen också sin kapacitet att tillverka texturerat filamentgarn av polyester i gemenskapen.
(72) Gemenskapsindustrins totala kapacitetsutnyttjandegrad minskade från 91 % 1991 till 78 % under undersökningsperioden. Med tanke på att polyestergarnindustrin är mycket kapitalintensiv (en utnyttjandegrad på upp till 90 % anses vara normal) har det sjunkande kapacitetsutnyttjandet stor effekt på fördelningen av fasta kostnader.
c) Försäljningsvolym och marknadsandel
(73) De klagande gemenskapstillverkarnas försäljning av texturerat filamentgarn av polyester sjönk från ungefär 87 000 ton 1991 och 1992 till 83 000 ton 1993, och steg sedan till 87 000 ton under undersökningsperioden i samband med den ökade efterfrågan.
(74) Gemenskapsindustrins marknadsandel i gemenskapen har uppgått till 37,7 % 1991, 36,8 % 1992, 37,7 % 1993 och 36 % under undersökningsperioden. Den totalt sett relativt oförändrade nivån på försäljningen innebar en viss minskning av marknadsandelen på grund av ökningen i gemenskapens konsumtion.
d) Prisutveckling
(75) Priserna på texturerat filamentgarn av polyester har fluktuerat i linje med priserna på de råmaterial - ren tereftalsyra, dimetyltereftalat och glykol - som används för att tillverka den tidigare produkten i förädlingskedjan, dvs. delvis orienterat polyestergarn. Den prisökning för texturerat filamentgarn av polyester som registrerats vid slutet av undersökningsperioden (första halvåret 1994) jämfört med 1993 (andra halvåret) är ett resultat av den världsomfattande bristen på dessa råmaterial och därav följande prisökning på dessa. Dessa prisstegringar inträdde således samtidigt för alla aktörer på marknaden.
e) Lönsamhet
(76) Undersökningen visade att gemenskapsindustrin i allmänhet, från och med 1992 noterade allt sämre ekonomiska resultat. Den totalt sett lönsamma situationen 1991 övergick till förlust och har särskilt förvärrats under undersökningsperioden med genomsnittliga förluster på ca 10 % av omsättningen. Alla klagande tillverkare i gemenskapen led stora förluster eller minskande lönsamhet.
f) Sysselsättning och investeringar
(77) Det bör noteras att trots att polyestergarnindustrin inte är arbetsintensiv har det sedan 1991 skett en stadig minskning av gemenskapsindustrins sysselsättningsnivå.
Gemenskapsindustrins investeringar minskades i de flesta fall till nivåer som inte medgav en optimal produktion.
g) Slutsats
(78) Trots befintliga åtgärder mot import av texturerat filamentgarn av polyester med ursprung i Turkiet och Taiwan leder en helhetsbedömning av de viktigaste ekonomiska indikatorerna till slutsatsen att gemenskapens industri för texturerat filamentgarn av polyester fortsätter att visa klara tecken på ekonomiska svårigheter. Industrins situation har stadigt förvärrats sedan 1991, vilket i synnerhet visas av en minskning av kapacitetsutnyttjandegraden och en marknadsandelsförlust, trots en viss ökning av gemenskapens konsumtion av texturerat filamentgarn av polyester, samt av ökande ekonomiska förluster.
IV. Återkomst av skada
(79) I enlighet med artikel 15 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av befintliga åtgärder skulle medföra att skada eller risk för skada återigen skulle vållas gemenskapsindustrin.
a) Volym och marknadsandel för import från de berörda exporterande länderna
(80) Sedan 1991 har importen av texturerat filamentgarn av polyester från Taiwan förblivit stabil kring en årlig nivå på cirka 7 000 ton. Mot bakgrund av utvecklingen av gemenskapens konsumtion har denna import haft en marknadsandel på 3 % 1991, 2,9 % 1992, 3,2 % 1993 och 2,9 % under undersökningsperioden.
(81) Importen av texturerat filamentgarn av polyester från Turkiet minskade från 4 504 ton 1991 (marknadsandel på 1,9 %) till 3 406 ton 1992 (marknadsandel på 1,4 %) och till 1 546 ton 1993 (marknadsandel på 0,7 %), men ökade till 2 348 ton under undersökningsperioden (marknadsandel på 0,98 %). Utvecklingen av denna import och marknadsandel tycks något ha påverkats av att den störste turkiske tillverkaren och exportören av texturerat filamentgarn av polyester etablerade en anläggning för tillverkning av texturerat filamentgarn av polyester i gemenskapen.
b) Priser på den dumpade importen
(82) För att undersöka om underprissättning förelåg har alla de produktslag som tillverkas av gemenskapsindustrin och de som importeras till gemenskapen från de berörda länderna delats upp i tre grupper på grundval av vikt ("denier"). Gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris för varje produktslag jämfördes sedan med varje berörd exportörs vägda genomsnittliga pris för jämförbart produktslag i samma handelsled. Underprissättningsmarginalerna som erhölls för varje produktslag viktades för att fastställa en marginal för varje exporterande företag. Gemenskapsindustrins priser noterades fritt fabrik och exportörernas priser noterades fritt gemenskapens gräns, tullklarerat. För Turkiet visade denna jämförelse att det förekom en total vägd genomsnittlig underprissättningsmarginal på 33,7 % som bestod under hela undersökningsperioden.
För Taiwan konstaterades en total vägd genomsnittlig underprissättningsmarginal på 23,6 % som bestod under hela undersökningsperioden, en marginal som beroende på berörd exportör varierade mellan 0,9 % och 34,6 %.
c) Andra faktorers inverkan på gemenskapsindustrins situation
Annan import
(83) Det framfördes att importen av texturerat filamentgarn av polyester från andra länder, dvs. Indonesien, Indien, Malaysia, Thailand, USA, Sydafrika och Slovakien inverkade på gemenskapsindustrins situation.
(84) För närvarande genomförs antidumpningsundersökningar rörande import från Indonesien, Indien, Malaysia och Thailand. Med undantag för import från Indien, vilken sedan 1992 kontinuerligt har minskat för att i undersökningsperioden nå en försumbar volym, ökade den sammanlagda marknadsandelen i gemenskapen för de tre övriga länderna avsevärt från 1,7 % 1991 till 9,6 % i undersökningsperioden. Priserna för denna import till gemenskapen verkar vara högre än de turkiska priserna men lägre än Taiwans. Det kan dock inte dras några slutsatser om denna imports priser och eventuella dumpning eftersom antidumpningsundersökningar fortfarande pågår.
(85) Importen av texturerat filamentgarn av polyester från USA sjönk med 16 % i volym mellan 1991 och undersökningsperioden, även om den fortfarande var betydande (marknadsandel på 4,1 % i undersökningsperioden). Importen av texturerat filamentgarn av polyester från Sydafrika ökade sin marknadsandel i gemenskapen från 1,07 % 1991 till 1,47 % i undersökningsperioden. Uppgifterna från Eurostat ger dock inte information om vilken typ av texturerat filamentgarn av polyester som importerats och således kan det inte dras några slutsatser om de priser till vilka importen av texturerat filamentgarn av polyester från USA och Sydafrika har gjorts.
(86) Vad gäller Slovakien uppnådde importen till gemenskapen av texturerat filamentgarn av polyester en marknadsandel under undersökningsperioden på 3,1 %. På grund av att en gemenskapstillverkare har investerat i en anläggning i Slovakien verkar det dock som att en större del av importen till gemenskapen från det landet sedan 1993 har genomförts till internpriser mellan närstående parter. Det är rimligt att anta att den berörda gemenskapstillverkaren inte har gjort denna import i syfte att negativt påverka sin egen lönsamhet. Således dras slutsatserna att importen från Slovakien inte kan ha haft någon betydande verkan på gemenskapsindustrins situation.
(87) Följaktligen kan den slutsatsen dras att importen av texturerat filamentgarn av polyester från andra länder än Taiwan och Turkiet och för vilka skadevållande dumpning för närvarande undersöks på grundval av bevisning som lagts fram av de klagande, dvs. Indonesien, Thailand och Malaysia, kan ha förvärrat den redan ogynnsamma situationen för gemenskapsindustrin. För de andra länder som nämns ovan och för vilka det inte pågår någon antidumpningsundersökning kan det inte dokumenteras att importen har bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin.
Andra tillverkare i gemenskapen
(88) Eftersom gemenskapsindustrin utgör 50 % av gemenskapens totala produktion av texturerat filamentgarn av polyester ansågs det nödvändigt att undersöka marknadsbeteendet hos de övriga tillverkarna i gemenskapen av texturerat filamentgarn av polyester och deras eventuella inverkan på gemenskapsindustrins situation.
Den uppskattade produktionskapaciteten för de gemenskapstillverkare som inte inbegrips i gemenskapsindustrin har under de senaste fyra åren kvarstått på en oförändrad nivå. Detsamma gäller för deras faktiska tillverkning, som uppvisade en svag ökning liknande den som noterats för gemenskapsindustrin under första halvåret 1994. Andelen på gemenskapsmarknaden för dessa övriga tillverkare i gemenskapen uppvisade under undersökningsperioden en svag minskning liknande den som noteras för gemenskapsindustrin.
(89) Det framstår följaktligen inte som om dessa tillverkares marknadsbeteende inverkade skadligt på gemenskapsindustrins prekära situation, annat än vad som följer av normal konkurrens.
Investeringsnivå och recession
(90) Den turkiske exportören lade fram samma argument vad gäller texturerat filamentgarn av polyester som företaget lagt fram avseende delvis orienterat polyestergarn rörande hur otillräckliga investeringar och recessionen har inverkat på gemenskapsindustrins situation. De resonemang som utvecklats i punkterna 40 och 41 för delvis orienterat polyestergarn kan dock också tillämpas på texturerat filamentgarn av polyester. Gemenskapsindustrins investeringar har begränsats av; den brist på finansiella medel som följt av den dumpade lågprisimporten av texturerat filamentgarn av polyester, och utvecklingen av den påvisbara gemenskapskonsumtionen av texturerat filamentgarn av polyester visar inte att det skulle föreligga någon recession.
d) Slutsats
(91) Även om gällande antidumpningsåtgärder har haft en viss positiv effekt vad gäller volymen av importen till gemenskapen av texturerat filamentgarn av polyester från Turkiet och Taiwan, har de inte kunnat avvärja det fortsatta trycket på gemenskapens priser. Således kvarstår slutsatsen att den dumpade importen från Taiwan och Turkiet, i sig har fortsatt att väsentligen bidra till gemenskapsindustrins svåra situation, även om importen från andra länder som omfattas av antidumpningsundersökningar kan ha vållat gemenskapsindustrin viss skada och trots de gällande skyddsåtgärderna.
(92) Under dessa omständigheter skulle ett upphörande av befintliga åtgärder sannolikt ytterligare försvaga gemenskapsindustrin genom att skada återigen vållas denna industri.
V. Dumpning
(93) Det kontrollerades huruvida dumpning fortfarande förekom i syfte att fastställa i första hand om det fanns grund för att bibehålla åtgärderna mot texturerat filamentgarn av polyester från Turkiet och Taiwan, och i så fall huruvida en förändring av dumpningsmarginalen gjorde det nödvändigt att anpassa de befintliga åtgärderna i enlighet med detta.
a) Normalvärde
TURKIET
(94) Vad gäller normalvärde för de turkiska tillverkarna fastställdes först för varje tillverkare om företagets totala inhemska försäljning av texturerat filamentgarn av polyester hade skett i tillräckligt stor volym för att medge en rättvis jämförelse med företagets totala export till gemenskapen av texturerat filamentgarn av polyester.
(95) Endast två av de tre turkiska tillverkare som var samarbetsvilliga i undersökningen exporterade texturerat filamentgarn av polyester till gemenskapen i undersökningsperioden. Dessa två tillverkare konstaterades även ha sålt texturerat filamentgarn av polyester på hemmamarknaden under samma period. För varje tillverkare var den totala inhemska försäljningsvolymen av texturerat filamentgarn av polyester högre än 5 % av dess totala exportvolym till gemenskapen. Följaktligen ansågs denna inhemska försäljning ha skett i tillräckliga kvantiteter.
(96) För var och en av de slag av texturerat filamentgarn av polyester som såldes av de två turkiska tillverkarna på hemmamarknaden och som konstaterats vara identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes för export till gemenskapen undersökte kommissionen också huruvida inhemsk försäljning för varje produktslag hade skett i tillräckliga kvantiteter.
(97) Försäljning på hemmamarknaden av varje särskilt produktslag konstaterades ha skett i tillräckligt stor volym eftersom volymen av varje slag av texturerat filamentgarn av polyester som såldes i Turkiet i undersökningsperioden utgjorde minst 5 % av volymen för jämförbar produkttyp såld för export till gemenskapen.
(98) Därefter undersöktes för båda tillverkarna huruvida den inhemska försäljningen för varje slag av texturerat filamentgarn av polyester kunde anses ha skett i normal handel genom att man fastställde andelen lönsam försäljning för varje produktslag.
(99) Med tanke på den höga inflationen i Turkiet användes följande metod månatligen för att fastställa normal försäljning på hemmamarknaden:
- I de fall den månatliga försäljningsvolymen för ett slag av texturerat filamentgarn av polyester som såldes till ett nettopris som var lika med eller högre än den beräknade månatliga produktionskostnaden enligt artikel 2.3 b ii i grundförordningen utgjorde mer än 80 % av den totala månatliga försäljningsvolymen för produktslaget, fastställdes normalvärdet som ett vägt månatligt genomsnitt av all försäljning på hemmamarknaden av det berörda produktslaget under varje respektive månad i undersökningsperioden, oavsett om försäljningen var lönsam eller ej.
- I de fall den månatliga försäljningsvolymen för ett slag av texturerat filamentgarn av polyester som såldes till ett nettopris som var lika med eller högre än den beräknade månatliga produktionskostnaden utgjorde mindre än 80 % men mer än 20 % av den totala månatliga försäljningsvolymen för produktslaget, fastställdes normalvärdet som ett vägt månatligt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av det berörda produktslaget för varje månad i undersökningsperioden.
- I de fall den månatliga försäljningsvolymen för ett slag av texturerat filamentgarn av polyester som såldes till ett nettopris som var lika med eller högre än den beräknade månatliga produktionskostnaden utgjorde mindre än 20 % av den totala månatliga försäljningsvolymen för produktslaget, ansågs det berörda produktslaget inte ha sålts i normal handel och därför måste ett normalvärde konstrueras för den månaden.
(100) Som ett resultat av denna metod har för en turkisk tillverkare det månatliga normalvärdet för det slag av texturerat filamentgarn av polyester som exporterades till gemenskapen baserats på det månatliga inhemska försäljningspriset för jämförbart produktslag, efter avdrag från försäljningspriset för alla rabatter som har direkt samband till försäljningen i fråga enligt artikel 2.3 a i grundförordningen. För de produktslag som exporterades av den andre turkiske tillverkaren baserades det månatliga normalvärdet för de första sju månaderna under undersökningsperioden på ett månatligt konstruerat värde, eftersom mer än 80 % av den månatliga inhemska försäljningen gjordes till förlust, och för de fem sista månaderna i undersökningsperioden baserades normalvärdet på det månatliga inhemska försäljningspriset för jämförbart produktslag, eftersom den inhemska försäljningen under dessa månader konstaterades ha skett i normal handel.
(101) Det konstruerade normalvärdet fastställdes genom att tillverkningskostnader för berörda produktslag lades samman med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.
(102) För den berörde turkiske tillverkaren fastställdes detta belopp på grundval av kostnader och vinst för varje tillverkare vid lönsam försäljning av likadan produkt på hemmamarknaden.
TAIWAN
(103) För att bedöma om de taiwanesiska samarbetsvilliga tillverkarnas inhemska försäljning av den berörda produkten skedde i tillräckligt stor volym i normal handel för att medge en rättvis jämförelse, tillämpade kommissionen samma metod som använts för turkiska tillverkare (se punkterna 94 till 98) men för hela undersökningsperioden i stället för på månatlig basis.
(104) För var och en av de berörda taiwanesiska tillverkarna konstaterades att både den totala inhemska försäljningen av texturerat filamentgarn av polyester och den inhemska försäljningen för varje slag av texturerat filamentgarn av polyester var större än 5 % av motsvarande volymer av likadan produkt såld för export till gemenskapen. Följaktligen ansågs den totala inhemska försäljningen samt den inhemska försäljningen för varje produktslag ha skett i tillräckliga kvantiteter för att medge en rättvis jämförelse.
(105) Det konstaterades också att av totalt 32 slag av texturerat filamentgarn av polyester sålda för export till gemenskapen av de berörda taiwanesiska tillverkarna hade för endast 16 produktionslag motsvarande likadan produkt sålts på hemmamarknaden i normal handel. Normalvärdet för dessa produktslag fastställdes därför på grundval av det inhemska priset för jämförbara produktslag efter avdrag för alla rabatter som har direkt samband till försäljningen i fråga enligt artikel 2.3 a i grundförordningen.
(106) För de övriga 16 slagen av texturerat filamentgarn av polyester sålda för export till gemenskapen måste normalvärdet konstrueras eftersom de jämförbara produktslagen inte befanns ha sålts i normal handel på hemmamarknaden.
(107) För var och en av de berörda taiwanesiska tillverkarna fastställdes det konstruerade normalvärdet genom att tillverkningskostnaderna för produktslagen i fråga adderades med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Detta belopp bestämdes på grundval av kostnader och vinst för varje tillverkare vid lönsam försäljning av likadan produkt på hemmamarknaden.
b) Exportpriser
(108) Eftersom all import till gemenskapen av texturerat filamentgarn av polyester med ursprung i Taiwan och Turkiet gjordes direkt av oberoende importörer fastställdes exportpriser på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för produkten såld när den exporterades till gemenskapen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.
(109) Vad gäller en av de berörda taiwanesiska tillverkarna kunde kommissionen inte använda dess svar på frågeformuläret som grundval för att fastställa exportpris. Svaret ansågs vara otillförlitligt eftersom upplysningarna endast avsåg en försäljningstransaktion som inte kunde bekräftas på ett tillfredsställande sätt. Således drogs slutsatsen att detta företag inte exporterade den berörda produkten till gemenskapen i undersökningsperioden.
c) Jämförelse
(110) Det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje produktslag jämfördes med exportpriset för motsvarande produktslag transaktion för transaktion fritt fabrik och i samma handelsled.
(111) För att få en rättvis jämförelse justerades normalvärdet enligt artikel 2.9 och 2.10 i grundförordningen för att beakta olikheter som direkt påverkar prisjämförbarheten. Dessa justeringar avsåg olikheter i försäljningskostnader beroende på att försäljning skett på olika försäljningsvillkor. Justeringar för de olikheter som anges ovan medgavs endast då tillräckliga bevis kunde lämnas för att de hade direkt samband med försäljningen i fråga.
d) Dumpningsmarginaler
(112) Jämförelsen visade att dumpning förekom, varvid dumpningsmarginalerna var lika med det belopp med vilket det fastställda normalvärdet översteg exportpriset till gemenskapen. Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för varje tillverkare, uttryckt som en procentandel av priset fritt gemenskapens gräns, oförtullat, är följande:
TURKIET
- Korteks: 7,6 %
- Sasa-Artificial and Synthetic Fibres Inc: 8,7 %
TAIWAN
- Chung Shing Textile Co. Ltd: 5,5 %
- Far Eastern Textiles: 6,6 %
- Hsin Pao: 0 %
- Nan-Ya Plastics Corporation: 10,6 %
- Lea Lea Enterprise Co. Ltd: 12,9 %
- Lanfa Textile Co.: 16,1 %
(113) Av de skäl som anges i punkt 53 ansågs det som lämpligt att för de tillverkare som var samarbetsvilliga i undersökningen men som inte befunnits exportera i undersökningsperioden använda den vägda genomsnittliga dumpingsmarginal som konstaterats för de samarbetsvilliga tillverkare som exporterade.
Vad gäller de turkiska tillverkare som härigenom berörs uppgår marginalen till 8,3 % och denna bör tillämpas på företaget "Nergis-Tekstil Sanayi Ve Ticaret".
Vad gäller de taiwanesiska tillverkare som härigenom berörs uppgår marginalen till 7 % och denna bör tillämpas på företagen Shingkong Synthetic Taiwanese Fibres Corp. och Zig Sheng Ind. Co. Ltd.
(114) För de tillverkare i de berörda exportländerna som antingen inte lämnat tillfredsställande svar på kommissionens frågeformulär eller på annat sätt givit sig till känna, fastställdes dumpingsmarginalen enligt artikel 7.7 b i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter.
I detta avseende befanns de rimligaste tillgängliga upplysningarna vara de som fastställts under undersökningen. I syfte att undvika att bristande samarbete belönas och att säkra att de åtgärder som vidtas utgör ett effektivt skydd för gemenskapsindustrin mot illojalt handelsbruk bör dumpingsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga tillverkarna i varje berört land fastställas till en nivå som motsvarar den högsta dumpingsmarginal som konstaterats för samarbetsvilliga tillverkare i respektive land.
För Turkiet är den högsta dumpingsmarginal som konstaterats för en samarbetande tillverkare 8,7 %. Med tanke på den låga nivån på samarbetsviljan hos turkiska tillverkare, vilket visas av att importen från icke-samarbetande tillverkare utgör 40 % av den totala importen från Turkiet i undersökningsperioden, skulle dock denna dumpingsmarginal i detta förfarande innebära en belöning för biståande samarbete. Följaktligen bör dumpingsmarginalen för icke-samarbetande tillverkare i Turkiet beräknas på grundval av den högsta dumpning som konstaterats för ett slag av texturerat filamentgarn av polyester sålt för export till gemenskapen av de samarbetande tillverkarna i det landet. Denna dumpingsmarginal är 15,2 % och är fastställd för ett slag av texturerat filamentgarn av polyester som utgjorde mer än 3 % av den totala exporten till gemenskapen i undersökningsperioden för en av de samarbetande turkiska tillverkarna. Således uppgår dumpningsmarginalen för icke-samarbetande tillverkare i Turkiet till 15,2 %.
Vad gäller Taiwan är den högsta dumpingsmarginal som konstaterats för en samarbetande tillverkare i det landet 16,1 %. Denna dumpingsmarginal anses som lämplig mot bakgrund av den stora samarbetsvilja som de taiwanesiska tillverkarna visat. Dessa tillverkares export av texturerat filamentgarn av polyester utgör 90 % av den totala taiwanesiska exporten till gemenskapen i undersökningsperioden. Således uppgår dumpingsmarginalen för icke-samarbetsvilliga tillverkare i Taiwan till 16,1 %
VI. Gemenskapens intresse
(115) Ett avgörande om ett ingripande är nödvändigt med hänsyn till gemenskapens intresse måste grunda sig på en helhetsbedömning där alla olika intressen beaktas, inbegripet intressena hos tillverkare, användare och konsumenter i gemenskapen. Vid en sådan granskning skall behovet av att undanröja handelssnedvridande verkningar av skadlig dumpning och återupprätta effektiv konkurrens särskilt beaktas.
(116) Det måste erinras om att det i den föregående undersökningen ansågs ligga i gemenskapens intresse att åtgärder vidtogs. Det uppgavs att åtgärderna skulle ha en tämligen försumbar effekt på användarindustrins tillverkningskostnader och inga allvarliga effekter för konsumenter.
(117) Dessa överväganden förblir giltiga vid bedömningen av i vilken utsträckning det skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla befintliga åtgärder. Användarna lade inte fram några argument rörande verkan på slutprodukten av priset på texturerat filamentgarn av polyester. Med tanke på de åtgärder som föreslås har effekten av de åtgärder som är föremål för översyn på priset på slutprodukterna, huvudsakligen tyger och mattor, bedömts vara måttliga.
(118) Om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle däremot gemenskapsindustrin försättas i en svår situation eftersom den i ökande utsträckning skulle drabbas av dumpade låga priser på importen från Taiwan och Turkiet, och inte skulle kunna avhjälpa sin prekära ekonomiska situation. Följaktligen framstår det som om gemenskapsindustrins intressen vida överväger över de eventuella, och i varje fall begränsade, nackdelarna för användare och slutkonsumenter.
(119) Således dras den slutsatsen att gemenskapens intresse motiverar att gällande antidumpningsåtgärder bibehålls med nödvändiga ändringar för att avskaffa den skadevållande effekten av dumpad import från Turkiet och Taiwan och att dessa åtgärder fortfarande bör utformas som antidumpningstullar.
VII. Åtgärder
(120) I syfte att ge adekvat skydd mot fortsatt skadevållande dumpning av importen från Turkiet och Taiwan och förhindra att skada återuppstår, anses det att antidumpningstullar bör fastställas på så sätt att gemenskapsindustrin kan uppnå den skäliga vinst den har hindrats från att uppnå på grund av den dumpade importens negativa verkningar.
(121) Vid beräkningen av lämplig storlek på tullen beaktades gemenskapsindustrins utsatta situation som till största delen består i förlorade marknadsandelar och avsevärda ekonomiska förluster till följd av prispress som orsakats av underprissättning. Således krävs att de åtgärder som vidtas ger gemenskapsindustrin möjlighet att i framtiden uppnå en rimlig vinst.
(122) I detta sammanhang har kommissionen beräknat den prisnivå som anses vara tillräcklig för att undanröja skadan på grundval av gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga tillverkningskostnader med tillägg för en vinst på 6 %, som anses vara rimlig för att långsiktigt säkra gemenskapsindustrins investeringar i produktionen. Därefter jämfördes denna prisnivå med de genomsnittliga importpriserna fritt gemenskapens gräns, förtullat.
(123) Eftersom denna jämförelse för alla tillverkare i de berörda länderna visar att skademarginalerna är högre än respektive fastställda dumpningsmarginaler, bör tullarna baseras på konstaterade dumpningsmarginaler.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De slutgiltiga antidumpningstullen som införts genom förordning (EEG) nr 3905/88 på import av delvis orienterat polyestergarn enligt KN-nummer 5402 42 00 med ursprung i Taiwan skall upphöra att gälla.
Artikel 2
Artikel 1 i förordning (EEG) nr 3905/88 skall ersättas med följande:
1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av delvis orienterat polyestergarn enligt KN-nummer 5402 42 00 med ursprung i Turkiet.
2. Följande tullsatser på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tullklarering, skall tillämpas:
>Plats för tabell>
3. Om inte annat föreskrivs skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas."
Artikel 3
Artikel 2 i förordning (EEG) nr 3905/88 skall ersättas med följande:
1. En slutgiltig antidumpingstull skall införas på import av texturerat filamentgarn av polyester enligt KN-nummer 5402 33 10 och 5402 33 90 med ursprung i Taiwan och Turkiet.
2. Följande tullsatser på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tullklarering, skall tillämpas:
>Plats för tabell>
Dock gäller detta inte för varor som tillverkas och säljs för export till gemenskapen av följande taiwanesiska företag som inte skall omfattas av någon antidumpningstull:
>Plats för tabell>
3. Om inte annat föreskrivs skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas."
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 10 juni 1996.
På rådets vägnar
L. DINI
Ordförande
(1) EGT nr L 56, 6.3.1996, s. 1.
(2) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 522/94 (EGT nr L 66, 10.3.1994, s. 10).
(3) EGT nr L 347, 16.12.1988, s. 10.
(4) EGT nr L 275, 2.10.1991, s. 21.
(5) EGT nr C 175, 26.6.1993, s. 9.
(6) EGT nr C 340, 17.12.1993, s. 15.
(7) EGT nr C 164, 16.6.1994, s. 4.
(8) EGT nr C 165, 17.6.1994, s. 12.