Införande av preliminära antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Ryssland, Tjeckien, Rumänien och Slovakien

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 981/97 av den 29 maj 1997 om införande av preliminära antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Ryssland, Tjeckien, Rumänien och Slovakien Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 141 , 31/05/1997 s. 0036 - 0048

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 981/97 av den 29 maj 1997 om införande av preliminära antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Ryssland, Tjeckien, Rumänien och Slovakien

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 31 augusti 1996 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Ryssland, Tjeckien, Rumänien och Slovakien, och en undersökning inleddes.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingetts den 19 juli 1996 av Defence Committee of the Seamless Steel Industry of the European Union för tillverkare som stod för större delen av gemenskapens totala produktion av den berörda produkten. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och om väsentlig skada till följd därav, vilken ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de tillverkare, exportörer och importörer som man visste berördes, företrädarna för exportländerna samt den klagande om att ett förfarande skulle inledas, och berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som fastställs i tillkännagivandet om inledande lämna sina synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(4) Ett antal tillverkare i de berörda länderna och några tillverkare och importörer i gemenskapen lämnade sina synpunkter skriftligen. Alla parter som före tidsfristens utgång begärde att bli hörda beviljades detta.

(5) Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som man visste berördes och fick svar från de klagande gemenskapstillverkarna, från andra gemenskapstillverkare som stödde klagomålet, från vissa importörer och från tillverkarna i de berörda länderna.

(6) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter den bedömde som nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning och skada och gjorde kontrollbesök i följande företags lokaler:

a) Klagande gemenskapstillverkare:

- Voest Alpine, Kindberg, Österrike

- Vallourec Industries, Boulogne-Billancourt, Frankrike

- Benteler AG, Paderborn, Tyskland

- Mannesmannröhren-Werke AG, Mülheim an der Ruhr, Tyskland

- Dalmine SpA, Dalmine, Italien

- Productos Tubulares SA, Valle de Trapaga, Spanien

- Tubos Reunidos SA, Amurrio, Spanien

- Ovako Steel AB Tube Division, Hofors, Sverige

b) Gemenskpastillverkare som stödde klagomålet:

- ESW Röhrenwerke GmbH, Eschweiler, Tyskland

- Rohrwerk Neue Maxhütte GmbH, Sulzbach-Rosenberg, Tyskland

c) Importörer som inte är exportörer närstående:

- Jannone ARM SpA, Neapel, Italien

- Geminvest SRL, Limbiate, Italien

- Starval, Marly La Ville, Frankrike

- Voest Alpine Stahlhandel AG, Linz, Österrike

d) Importörer/försäljningsbolag som är exportörer närstående:

- Pipex International AG, Nidau, Schweiz (den slovakiska tillverkaren närstående)

- Pipex Italia SpA, Milano, Italien (den slovakiska tillverkaren närstående)

- Topham Eisen- und Stahlhandelsges mbH, Wien, Österrike (två tjeckiska tillverkare närstående).

Trots att Pipex International AG är beläget i Schweiz och därför inte är en gemenskapsimportör tillät den kommissionens utredare att kontrollera dess böcker vid dess dotterbolags kontor i Milano.

e) Tillverkare/exportörer i ursprungsländerna:

Tjeckien:

- Vítkovice as och Vítkovice Export as, Ostrava

- Nová Hu Ot as, Ostrava

- Válcovny Trub Dioss och Dioss Trading, Chomutov

- Ferromet Long Products Ltd, Prag

Rumänien:

- SC Artrom SA, Slatina

- SC Silcotub SA, Zal Fau

- SC Petrotub SA, Roman

- SC Republica SA Trade Company, Bukarest

- Intertube Ltd., Bukarest

- SC Metalexportimport SA, Bukarest

- Sota Company, Bukarest

Slovakien:

- OZeleziarne Podbrezová, Podbrezová

(7) Dumpningsundersökningen omfattade perioden från och med den 1 september 1995 till och med den 31 augusti 1996 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av skada omfattade perioden från och med januari 1992 till och med utgången av undersökningsperioden.

(8) Det erinras om att preliminära antidumpningstullar infördes i november 1992 på import av vissa sömlösa rör med ursprung i Tjeckoslovakien, Ungern, Polen och Kroatien (4), och att tullarnas giltighetstid förlängdes ytterligare i mars 1993 (5). Vad beträffar import med ursprung i Tjeckien och Slovakien avslutades förfarandet i oktober 1993 (6), sedan kommissionen godtagit dessa länders åtaganden i form av tullkvoter (7) som fastställdes för perioden från och med den 1 juni 1993 till och med den 31 december 1995.

Vad gäller import av produkten med ursprung i Ungern, Polen och Kroatien infördes slutgiltiga antidumpningstullar i maj 1993 (8), och kommissionen godtog genom beslut 93/260/EEG (9) åtaganden som i samband med detta antidumpningsförfarande gjorts av exportörer i dessa länder. Dessa åtgärder är fortfarande i kraft men är för närvarande föremål för översyn (10).

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Beskrivning av den berörda produkten

(9) Följande produktkategorier berörs av detta förfarande:

a) Sömlösa rör, av järn eller olegerat stål, av sådana slag som används till olja- eller gasledningar (pipelines), med en ytterdiameter av högst 406,4 mm.

b) Sömlösa rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, kalldragna eller kallvalsade, andra än precisionsrör.

c) Övriga rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, andra än rör avsedda för gängning, med en ytterdiameter av högst 406,4 mm.

(10) Dessa produkter omfattas av KN-nummer 7304 10 10, 7304 10 30, 7304 31 99, 7304 39 91 och 7304 39 93. I enlighet med den ståndpunkt som tidigare antagits av rådet skall alla sömlösa rör som omfattas av de ovannämnda KN-numren inom ramen för detta förfarande anses som en produkt (nedan kallade "sömlösa rör"), eftersom de har samma grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden.

2. Likadan produkt

(11) De typer av sömlösa rör som omfattas av detta förfarande tillverkas med hjälp av i stort sett samma produktionsteknik och anses vara liknande eller identiska vad gäller väsentliga fysiska och tekniska egenskaper och slutanvändning, oavsett om de tillverkas i gemenskapen eller i de länder som berörs av förfarandet. Även om det finns vissa tekniska olikheter mellan de tre typerna av rör är dessa inte tillräckliga för att det skall vara möjligt att fastställa klara skiljelinjer mellan produkterna, eftersom rör som tillhör en kategori kan ersättas med rör som tillhör en annan kategori, vilket ibland också sker. Dessutom konstaterade kommissionen att det inte fanns några väsentliga olikheter mellan inhemska standarder i de berörda länderna och gemenskapens standarder. Alla tre typerna måste därför betraktas som likadan produkt enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(12) Vissa ryska exportörer hävdade att de produkter de sålde på gemenskapsmarknaden var av så dålig kvalitet och tillverkades efter tekniska specifikationer som höll en så låg nivå att produkterna varken kunde eller borde jämföras med gemenskapsindustrins produkter. Eftersom inget av företagen lade fram någon konkret bevisning till stöd för detta påstående och eftersom importen från Ryssland klassificeras enligt samma KN-nummer som importen från de övriga berörda länderna, ser kommissionen emellertid ingen anledning att undanta de ryska produkterna från denna undersökning.

C. DUMPNING

1. Allmänt

(13) Sömlösa rör förekommer i ett stort antal specifikationer, och det är inte ovanligt att ett företag tillverkar flera tusen olika produkter med olika specifikationer. Vid beräkningarna av dumpningens omfattning klassificerades produkterna därför först efter kategori (se punkt 9) och delades sedan in i produktgrupper allt efter ytterdiameter och väggtjocklek. Normalvärden, exportpriser och jämförelser av dessa fastställdes sålunda på grundval av produktgrupper.

2. Tjeckien

a) Samarbete

(14) Samtliga tre tillverkare som enligt vad som var känt tillverkade och exporterade den berörda produkten, samt dem närstående försäljningsbolag, besvarade frågeformuläret, och kontrollbesök gjordes på platsen. Vid den kontroll som genomfördes i en av tillverkarnas lokaler konstaterades emellertid att de uppgifter företaget lämnat beträffande export och inhemsk försäljning inte kunde kontrolleras, eftersom stora delar av den försäljning som framgick av dess förteckningar i själva verket aldrig ägt rum. Slutsatsen drogs att företagets redovisningssystem inte följde allmänt godtagna redovisningsprinciper och att dess svar på kommissionens frågeformulär var både vilseledande och otillförlitligt. Dessutom hade produktionskostnaderna beräknats på grundval av uppgifter som gällde en period långt före undersökningsperioden. Mot bakgrund av detta hade kommissionen inget annat val än att tillämpa artikel 18.1 i grundförordningen och träffa sina avgöranden beträffande denna tillverkare på grundval av tillgängliga uppgifter.

b) Normalvärde

(15) De andra två tillverkare hos vilka kontrollbesök gjordes var varandra närstående (se punkt 22). För dessa samarbetsvilliga företag fastställdes normalvärdet på grundval av de faktiska priserna på hemmamarknaden, när försäljningen av den likadana produkten var tillräcklig vid normal handel.

(16) Det konstaterades att bägge tillverkarnas totala inhemska försäljning av den berörda produkten under undersökningsperioden var representativ, eftersom den totala volymen av denna försäljning betydligt översteg den tröskel på 5 % av exportförsäljningen som fastställs i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av varje produktgrupp ansågs vara representativ om den uppfyllde samma kriterium. För att dessutom fastställa om denna försäljning var tillräcklig vid normal handel jämfördes det inhemska försäljningspriset med den totala produktionskostnaden (dvs. tillverkningskostnaden plus försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader). För en av de två tillverkarna ersattes försäljnings- och administrationskostnaderna och de allmänna kostnaderna (uttryckta i procent av omsättningen på hemmamarknaden) med den närstående tillverkarens motsvarande kostnader, eftersom företaget i fråga inte kunde lämna alla nödvändiga redovisningsdokument till stöd för de siffror som uppgetts.

Om det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lika högt som eller högre än den vägda genomsnittliga kostnaden per enhet, och om mer än 80 % av transaktionerna inom en viss produktgrupp var lönsamma, fastställdes normalvärdet som det vägda genomsnittliga priset för samtliga transaktioner. I de flesta produktgrupperna översteg dock inte andelen lönsam försäljning 80 %, och därför fastställdes normalvärdet antingen på grundval av de vägda genomsnittliga priserna för enbart de lönsamma transaktionerna eller, för grupper där ingen inhemsk försäljning förekom eller mindre än 10 % av försäljningen var lönsam, genom konstruktion. Konstruerade normalvärden beräknades i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen genom att man till produktionskostnaden lade företagets genomsnittliga vinst på all lönsam inhemsk försäljning av den berörda produkten i andra produktgrupper.

(17) För de icke-samarbetsvilliga företagen fastställdes normalvärdet för varje KN-nummer och baserades på den normalvärden som faktiskt konstaterats för de två samarbetsvilliga tillverkarna. För att inte belöna bristande samarbetsvilja användes emellertid endast det högsta av de normalvärden som fastställts för de olika produktgrupperna under ett visst KN-nummer för att fastställa normalvärdet för de produkter enligt det numret som exporterades av de icke-samarbetsvilliga företagen.

c) Exportpris

(18) De två samarbetsvilliga företagen sålde till oberoende kunder i EG antingen direkt eller via närstående försäljningsdotterbolag i Tjeckien som agerade som deras exportförsäljningsombud. Ett av de två företagen sålde också via ett närstående försäljningsbolag i Österrike i vilket det hade ett minoritetsintresse på mer än 5 %. Vad beträffar den försäljning som skedde direkt eller via de tjeckiska försäljningsdotterbolagen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som togs ut av de första oberoende kunderna i gemenskapen. Vad beträffar den försäljning som skedde via den närstående österrikiska importören måste exportpriset konstrueras i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Eftersom denna importörs svar på kommissionens frågeformulär inte innehöll den nödvändiga detaljerade produktbeskrivningen för försäljningen till gemenskapen, konstruerades exportpriset genom att importörens bruttomarginal lades till det inköpspris som betalades till dess leverantör, och dess egna försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader samt en vinstmarginal på 4 % drogs av. Denna vinstmarginal ansågs som skälig, eftersom den motsvarade den vinstmarginal som normalt uppnåddes av icke-närstående importörer under undersökningens gång.

(19) Vad gäller icke-samarbetsvilliga företag agerade kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen och fattade sina avgöranden på grundval av tillgängliga uppgifter. Under dessa förhållanden konstaterades de importpriser som rapporterats av Eurostat utgöra den lämpligaste grunden för fastställande av exportpriset, sedan all export som rapporterats av de två samarbetsvilliga företagen först dragits av från Eurostats siffror. Det vägda genomsnittliga exportpris som sålunda fastställdes var avsevärt lägre än det som fastställts för de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna, vilket antydde att dumpningsmarginalerna för de icke-samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna var högre än de dumpningsmarginaler som konstaterats för de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna.

d) Jämförelse

(20) Med hänsyn till det stora antalet exporttransaktioner och det stora antalet olika produkter begränsade kommissionen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen jämförelsen till de viktigaste produktgrupperna, eftersom dessa utgjorde mer än 93 % av de båda samarbetsvilliga företagens exportförsäljning. För att åstadkomma en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik togs hänsyn i form av justeringar till olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen gjordes dessa justeringar i tillämpliga fall för transport-, försäkrings- och kreditkostnader.

e) Dumpningsmarginal

(21) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för de två samarbetsvilliga tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan vägda genomsnittliga normalvärden och enskilda exportpriser. Detta var nödvändigt för att den dumpning som förekom till fullo skulle återspeglas och därför att de fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skiljde sig mellan olika medlemsstater och olika perioder. Exportpriserna kunde närmare bestämt variera med så mycket som 25 % mellan två medlemsstater, och det konstaterades också att dumpningens omfattning ökat avsevärt efter det att de kvantitativa begränsningarna upphörde att gälla den 31 december 1995.

(22) Eftersom de två samarbetsvilliga tillverkarna konstaterades ha samma majoritetsaktieägare (National Property Fund, ett statligt organ), fastställde kommissionen en enda dumpningsmarginal för dem. Denna bestämdes genom att det sammanlagda värdet av den dumpning som konstaterats för de två företagen uttrycktes i procent av det sammanlagda importvärdet cif fritt gemenskapens gräns. På så vis fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler för det två samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna:

>Plats för tabell>

(23) För de tjeckiska exporterande tillverkare eller exportörer som inte besvarade kommissionens frågeformulär, inte gav sig till känna eller på annat sätt visade bristande samarbetsvilja vid undersökningen (och som stod för över 40 % av den totala tjeckiska exporten till gemenskapen), fastställdes dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter. Detta gjordes för att inte belöna bristande samarbetsvilja och för att förhindra kringgående. En resterande dumpningsmarignal beräknades därför genom att normalvärdet, fastställt enligt punkt 17, jämfördes med exportpriset, fastställt enligt punkt 19. Den preliminära resterande dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av det justerade importpriset från Eurostat, är 46,8 %.

3. Rumänien

a) Normalvärde

(24) Under undersökningsperioden hade Rumänien en hög årlig inflation på omkring 50 %. För att inte detta skulle snedvrida beräkningarna fastställdes normalvärden för de kortaste tidsperioder för vilka uppgifter om produktionskostnaden lämnats. För ett företag beräknades normalvärden därför månadsvis, för två företag kvartalsvis och för det sista företaget årsvis, eftersom det inte lämnat mer detaljerade uppgifter.

(25) Den metod som beskrivs i punkterna 15 och 16 tillämpades.

De flesta normalvärden baserades på inhemska priser, men i de fall där den lönsamma försäljningen utgjorde mindre än 10 % av den totala försäljningsvolymen, eller där den inhemska försäljningen av en viss produktgrupp inte var representativ, konstruerades normalvärdena. Denna metod användes eftersom de normalvärden som konstaterats för andra företag hänförde sig till olika tidsperioder (se punkt 24) och skulle ha snedvridit resultatet. Konstruerade normalvärden beräknades genom att man till produktionskostnaden (inbegripet försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader) lade antigen den vägda genomsnittliga vinst som gjordes på all försäljning (en exportör), eller den vägda genomsnittliga vinst som gjordes på enbart den lönsamma försäljningen (två exportörer). I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen användes exportörernas egna vinster samt försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader, eftersom samtliga hade en tillräckligt representativ försäljning vid normal handel på hemmamarknaden.

b) Exportpris

(26) De rumänska tillverkarna sålde den likadana produkten till oberoende kunder på gemenskapsmarknaden antingen direkt eller via ombud i Rumänien. Eftersom dessa ombud fick en fast provision som överenskommits i kontrakt mellan tillverkarna och ombuden, fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som fakturerades till kunderna i gemenskapen och som dessa kunder betalade.

c) Jämförelse

(27) För att åstadkomma en rättsvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik togs hänsyn i form av justeringar till olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen gjordes dessa justeringar i tillämpliga fall för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackningskostnader, kredit och provisioner.

d) Dumpningsmarginaler

(28) Det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje produktgrupp jämfördes med de justerade enskilda exportpriserna i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen. Detta var nödvändigt för att den dumpning som förekom till fullo skulle återspeglas och därför att det fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skiljde sig mellan olika kunder och olika regioner.

(29) Vid kontrollen konstaterades att de fyra samarbetsvilliga tillverkarna hade samma majoritetsaktieägare (State Ownership Fund). Kommissionen fastställde därför en enda dumpningsmarginal för dem. Denna bestämdes genom att det sammanlagda värdet av den dumpning som konstaterats för de fyra företagen uttrycktes i procent av det sammanlagda importvärdet cif fritt gemenskapens gräns. På så vis fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler för de fyra samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna:

>Plats för tabell>

(30) Vid undersökningen på platsen konstaterades att vissa företag, som inte hade gett sig till känna för kommissionen och som därmed inte samarbetade vid förfarandet, hade exporterat den berörda produkten från Rumänien. Dumpningsmarginalen för dessa företag fastställdes därför på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med bestämmelserna i artikel 18.1 i grundförordningen. Detta gjordes för att inte belöna bristande samarbetsvilja och för att förhindra kringgående. Kommissionen ansåg att de lämpligaste tillgängliga uppgifterna var de som fastställts vid undersökningen och att den högsta dumpningsmarginal som fastställts för en tillverkare som samarbetat vid undersökningen var den lämpligaste i detta sammanhang, eftersom det inte fanns något skäl att tro att en icke-samarbetsvillig tillverkare/exportör skulle ha dumpat i mindre omfattning än den högsta nivå som konstaterats. Den preliminära resterande dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif fritt gemenskapens gräns, är 38,2 %.

4. Slovakien

a) Normalvärde

(31) Normalvärdet fastställdes med hjälp av den metod som beskrivs i punkterna 15 och 16. Den slovakiska tillverkarens sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ, vilket även gällde för respektive produktgrupp.

För de flesta produktgrupper utgjorde den lönsamma försäljningen mindre än 80 % men mer än 10 % av försäljningsvolymen, och normalvärdet fastställdes därför på grundval av det vägda genomsnittliga priset för enbart de lönsamma transaktionerna. I fråga om en produktgrupp var emellertid mer än 80 % av försäljningen lönsam, och normalvärdet för denna grupp kunde därför fastställas som det vägda genomsnittliga priset för samtliga transaktioner.

b) Exportpris

(32) All försäljning av den berörda produkten till gemenskapen skedde via ett närstående handelsföretag i Schweiz, eller via handelsföretagets helägda dotterbolag i Italien. På grund av anknytningen mellan exportören och dess distributörer måste exportpriset för varje produktgrupp konstrueras på grundval av återförsäljningspriset till den första oberoende köparen i gemenskapen i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Eftersom den schweiziska importörens verksamhet kan liknas vid verksamheten hos en handlare som arbetar på provisionsbasis gjordes en justering i form av ett avdrag på 9,5 %, motsvarande företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader samt en skälig vinst, från de priser denna importör tog ut av oberoende kunder i gemenskapen. Vad beträffar dess italienska dotterbolag konstruerades exportpriset genom avdrag av samtliga kostnader som uppstod mellan import och återförsäljning, i syfte att komma fram till ett tillförlitligt exportpris vid gemenskapens gräns. Det fakturerade försäljningspriset justerades därför för att ta hänsyn till företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader samt en vinstmarginal på 4 % (se punkt 18).

c) Jämförelse

(33) Med hänsyn till det stora antalet exporttransaktioner och det stora antalet olika produkter begränsade kommissionen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen jämförelsen till de viktigaste produktgrupperna, eftersom dessa utgjorde 83,9 % av tillverkarens exportförsäljning. För att åstadkomma en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik togs hänsyn i form av justeringar till olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Justeringar godtogs för olikheter i fysiska egenskaper, rabatter, transport-, försäkrings- och kreditkostnader.

d) Dumpningsmarginal

(34) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan vägda genomsnittliga justerade normalvärden för varje produktgrupp och de justerade enskilda exportpriserna. Detta var nödvändigt för att den dumpning som förekom till fullo skulle återspeglas och därför att det fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skiljde sig mellan de två importörerna och mellan olika perioder. Det konstaterades särskilt att dumpningens omfattning ökat avsevärt efter det att de kvantitativa begränsningarna upphörde att gälla den 31 december 1995. Den preliminära dumpningsmarginalen för den enda samarbetsvilliga tillverkaren, uttryckt i procent av det totala importvärdet cif fritt gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

(35) Eftersom den enda kända tillverkaren stod för nästan all export från Slovakien till gemenskapen av den berörda produkten, anser kommissionen att den resterande dumpningsmarginalen bör fastställas till samma nivå.

5. Ryssland

a) Samarbete

(36) Av de sex tillverkare/exportörer till vilka frågeformulär skickats, hade fem underlåtit att svara när den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande löpte ut. De uppgifter som lämnats av det sjätte företaget var mycket ofullständiga. Samtliga företag varnades för konsekvenserna av bristande samarbete och gavs ytterligare tid för att svara. Trots detta hade de uppgifter de slutligen lämnade inte den begärda formen, och kommissionen kunde inte göra ett korrekt fastställande av vare sig normalvärde eller exportpris på grund av det sätt på vilket enskilda produkter och transaktioner hade grupperats. Kommissionen drog därför slutsatsen att inget av företagen inom den fastställda tidsfristen hade lämnat de uppgifter som bedömdes som nödvändiga för undersökningen, och följaktligen tillämpade kommissionen artikel 18.1 i grundförordningen och fattade sina avgöranden på grundval av tillgängliga uppgifter.

b) Normalvärde

(37) I tillkännagivandet om inledande av förfarandet föreslog kommissionen för fastställande av normalvärdet Tjeckien som ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi. Inga protester mot detta val mottogs från någon part inom den tidsfrist som fastställs i artikel 2.7 i grundförordningen. En muntlig protest, som inte åtföljdes av något konkret förslag på ett alternativt analogt land, mottogs emellertid flera veckor senare från ett företags rättsliga företrädare, men den kunde inte beaktas eftersom undersökningen var för långt framskriden. Under den påföljande undersökningens gång framkom ingenting som tydde på att valet av analogt land var olämpligt. Valet av Tjeckien som jämförbart land bekräftas därför av följande skäl: tillverkarna i Tjeckien och Ryssland använder samma produktionsprocess för tillverkningen av den berörda produkten; tjeckiska tillverkare hör i likhet med det stora flertalet av de ryska tillverkarna till stålkoncerner med helt integrerade stålverk och har därför liknande fördelar vad gäller tillgången till råmaterial; de tjeckiska och ryska tillverkarna täcker samtliga typer av den berörda produkten; de tjeckiska och de ryska tillverkarnas produktionsvolym ligger mycket närmare varandra än tillverkare i andra länder; volymen av Tjeckiens och Rysslands export till gemenskapen är ungefär lika stor.

(38) För att inte belöna bristande samarbetsvilja användes samma normalvärden som fastställts för icke- samarbetsvilliga tjeckiska företag vid fastställandet av normalvärde för de ryska företagen (se punkt 17).

c) Exportpris

(39) I brist på bättre uppgifter fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter. I detta sammanhang konstaterades att Eurostats importpris för ryska rör enligt varje KN-nummer utgjorde den lämpligaste grunden för fastställande av exportpriset.

d) Jämförelse

(40) För att normalvärdet och exportpriset i möjligaste mån skulle kunna jämföras på samma nivå (dvs. fritt exportlandets gräns) gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen en justering för transportkostnader.

e) Dumpningsmarginal

(41) Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset visade att dumpning förekom. Den preliminära dumpningsmarginalen för samtliga ryska företag, uttryckt i procent av priset (Eurostat) cif fritt gemenskapens gräns, är 32,9 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(42) Undersökningen bekräftade att de klagande gemenskapstillverkarna står för större delen av gemenskapens sammanlagda produktion av den likadana produkten.

(43) Såsom anges i punkt 5 samarbetade samtliga klagande gemenskapstillverkare och två andra företag vid undersökningen. Tillsammans stod dessa företag för större delen av den totala produktionen i gemenskapen av den produkt som är föremål för undersökning. De kallas därför nedan "gemenskapsindustrin", enligt definitionen i artikel 4.1 i grundförordningen.

E. SKADA

1. Inledande anmärkning

(44) Alla uppgifter om skada hänför sig till perioden från och med 1992 till och med augusti 1996 och är uttryckta i ton per månad, eftersom undersökningsperioden inte omfattar ett helt kalenderår. Geografiskt sett omfattas gemenskapen med femton medlemsstater.

(45) Analysen av den eventuella skada som gemenskapsindustrin vållats måste göras mot bakgrund av de befintliga antidumpningsåtgärder som infördes 1992 och 1993 (11) beträffande import av den berörda produkten från Ungern, Polen och Kroatien. Dessa åtgärder, som utgörs av kvantitativa åtaganden och resttullar, är för närvarande föremål för översyn (12).

(46) All import av sömlösa rör (13) med ursprung i Tjeckien och Slovakien omfattades mellan 1993 och 1995 av ett tullkvotsystem som upphörde att gälla den 31 december 1995 (14).

2. Förbrukning i gemenskapen

(47) Förbrukningen i gemenskapen beräknades genom att man till gemenskapstillverkarnas sammanlagda leveranser till gemenskapsmarknaden lade den sammanlagda importen från tredje land.

(48) Förbrukningen i gemenskapen, uttryckt i ton per månad, uppgick till 89 900 ton 1992, 69 700 ton 1993, 84 070 ton 1994, 92 730 ton 1995 och 92 130 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning på totalt ca 2 % under en period av varierande efterfrågan.

3. Dumpad import

a) Sammanslagning

(49) Det konstaterades att de sömlösa rören i fråga importerades från vart och ett av de berörda exportländerna i avsevärda kvantiteter samt att de hade en stor marknadsandel och konkurrerade med varandra och med de sömlösa rör som tillverkades av gemenskapsindustrin. I enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen bör följaktligen verkan av all den konstaterat dumpade importen (se punkterna 22, 23, 29, 30, 34, 35 och 41) från de fyra länder som omfattas av detta antidumpningsförfarande slås samman vid skadeanalysen.

b) Den dumpade importens sammanlagda volym och marknadsandel

(50) Den sammanlagda importen från Tjeckien, Rumänien, Ryssland och Slovakien, uttryckt i ton per månad, minskade från omkring 12 800 ton 1992 till 6 330 ton 1993 och ökade sedan till 14 000 ton 1994, 15 930 ton 1995 och 18 580 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning på 45 % över hela perioden.

Motsvarande marknadsandelar uppgick till 14,2 % 1992, 9,1 % 1993, 16,6 % 1994, 17,2 % 1995 och 20,2 % under undersökningsperioden.

c) Priser för den dumpade importen och prisunderskridande

(51) För undersökningen av prisunderskridande under undersökningsperioden jämfördes justerade vägda genomsnittliga priser för importerade produkter vid försäljning till den första oberoende kunden i gemenskapen (cif fritt gemenskapens gräns) med gemenskapstillverkarnas justerade vägda genomsnittliga nettopriser vid försäljning till oberoende köpare (fritt fabrik).

Till följd av denna jämförelse kunde följande vägda genomsnittliga prisunderskridanden konstateras, uttryckta i procent av gemenskapstillverkarnas priser:

>Plats för tabell>

4. Situationen för gemenskapsindustrin

a) Kapacitet, produktion och kapacitetsutnyttjande

(52) Mellan 1992 och undersökningsperioden lades tillverkningen ned vid elva produktionsanläggningar, vilket innebär en minskning med ungefär en fjärdedel av den sammanlagda produktionskapaciteten för sömlösa rör i gemenskapen i början av perioden.

(53) Produktionen inom gemenskapsindustrin, uttryckt i ton per månad, sjönk från ca 94 720 ton 1992 till 80 440 ton 1993, 80 990 ton 1994, 83 000 ton 1995 och 78 180 ton under undersökningsperioden, vilket innebär en nedgång med nära 18 % under den period som omfattas av undersökningen.

(54) Motsvarande grad av kapacitetsutnyttjande steg från 63,5 % 1992 och 61,1 % 1993 till 69,2 % 1994 och 75,9 % 1995 men gick tillbaka till 71,2 % under undersökningsperioden.

b) Försäljningsvolym och marknadsandel

(55) Gemenskapstillverkarnas genomsnittliga månatliga försäljning avsedd för gemenskapsmarknaden uppgick till 67 650 ton 1992, 57 470 ton 1993, 63 110 ton 1994 och 66 890 ton 1995, varefter den sjönk till 62 090 ton under undersökningsperioden.

Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade från 75,2 % 1992 till 82,4 % 1993 och sjönk till 75,1 % 1994 och 72,1 % 1995, varefter den sjönk med ytterligare 4,7 procentenheter till 67,4 % under undersökningsperioden.

c) Försäljningspriser

(56) Priserna per enhet, uttryckta i ecu per ton, för den berörda produkten när den såldes av gemenskapstillverkare på gemenskapsmarknaden var i genomsnitt 576 ecu 1992, 504 ecu 1993, 509 ecu 1994 och 578 ecu 1995, varefter de steg till 593 ecu under undersökningsperioden.

d) Lönsamhet

(57) Gemenskapsindustrin led ekonomiska förluster mellan 1992 och 1994. Dessa förluster uppgick i genomsnitt till 8 %. Under 1995 skedde en förbättring i avkastningen på försäljningen (-2,1 %) och balans uppnåddes under de första åtta månaderna 1996 till följd dels av prishöjningar och dels av de åtgärder som införts inom denna sektor (se punkt 8). Denna begränsade förbättring av lönsamheten var dock inte tillräcklig för att åstadkomma den inkomstnivå som krävs för att gemenskapsindustrin skall kunna täcka sina stigande produktionskostnader och de omfattande investeringarna i omstruktureringar, nå en skälig vinstnivå, återhämta sig från tidigare års förluster och garantera sin överlevnad på lång sikt.

c) Sysselsättning

(58) Sysselsättningen inom gemenskapsindustrin minskade kontinuerligt med ca 35 % mellan 1992 och augusti 1996, och förlusten av arbetstillfällen uppgick i absoluta tal till ca 2 800.

5. Slutsats

(59) Under den period som omfattas av undersökningen har gemenskapsindustrin försökt stärka sin situation, som redan var försvagad på grund av tidigare dumpning (se punkt 45), och på nytt nå positiva ekonomiska resultat. Trots avsevärda ansträngningar, och trots de gällande åtgärderna inom sektorn för sömlösa rör och prisuppgången 1996, kunde gemenskapsindustrin emellertid inte nå en tillfredsställande vinstnivå det året. Sedan 1993 har den kontinuerligt förlorat marknadsandelar och mellan 1995 och 1996 upplevde den ytterligare en betydande nedgång i produktion och kapacitetsutnyttjande. Mot bakgrund av denna utveckling dras i samband med de preliminära avgörandena slutsatsen att gemenskapsindustrin, som fortfarande befinner sig i en besvärlig situation, har vållats väsentlig skada.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Verkningar av den sammanslagna dumpade importen

(60) Det bör noteras att taken höjdes med 13,5 % mellan 1994 och 1995 enligt det system med tullkvoter som gällde fram till den 31 december 1995 för import av den berörda produkten med ursprung i Tjeckien och Slovakien (se punkt 46). Import från Ryssland och Rumänien omfattades inte av några kvantitativa begränsningar under den period som undersökningen gäller.

(61) Efter det att kvotsystemet upphört att gälla översteg importen av sömlösa rör från Tjeckien och Slovakien under de första åtta månaderna 1996 avsevärt den nivå som nåddes under motsvarande period 1995, närmare bestämt med 29,3 % för Tjeckiens och 34,5 % för Slovakiens del.

(62) Under det att förbrukningen i gemenskapen förblev relativt stabil ökade den totala marknadsandelen för den sammanslagna importen från Tjeckien, Rumänien, Ryssland och Slovakien med ca 6 procentenheter, från 14,2 % 1992 till 20,2 % under undersökningperioden, medan gemenskapsindustrins förlust av marknadsandelar under samma tidsperiod uppgick till ca 7,8 procentenheter, från 75,2 % till 67,4 %. Med tanke på att ett betydande prisunderskridande fastställdes för varje exportland och att ökningen av importen marknadsandel sammanföll med nedgången för gemenskapsindustrin, vars situation förvärrades mellan 1995 och 1996 (se punkt 59), dras slutsatsen att importen från de fyra berörda länderna sammantaget hade en negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation.

2. Verkningar av andra faktorer

a) Import från Ungern, Polen och Kroatien

(63) Såsom anges i punkt 45 omfattades importen från Ungern, Polen och Kroatien under den berörda perioden av antidumpningsåtgärder i form av kvantitativa åtaganden, vilka för närvarande är föremål för en översyn. Resultaten av översynen kommer att tillkännages när undersökningen i fråga avslutats.

b) Annan import

(64) Marknadsandelen för import från andra länder som inte omfattas av detta förfarande eller av det pågående översynsförfarandet ökade något under perioden, från 4,2 % 1992 och 3,3 % 1993 till 4,3 % 1994, 6,5 % 1995 och 7,7 % under undersökningsperioden.

Även om denna import ökat i volym befanns den ske till klart högre priser än den dumpade import som omfattas av denna undersökning.

Därför dras slutsatsen att importen i fråga inte hade någon inverkan, i alla fall ingen väsentlig sådan, på gemenskapsindustrins situation.

c) Den allmänna ekonomiska situationen

(65) Förbrukningen i gemenskapen minskade under 1993 till följd av den världsomfattande lågkonjunkturen, som särskilt drabbade användare av den berörda produkten (bilindustrin, byggnadsbranschen m.fl.). Det året var importen av den berörda produkten liten och gemenskapsindustrins resultat vad gäller försäljning på gemenskapsmarknaden, priser och lönsamhet var som sämst.

(66) Bortsett från den exceptionella situationen 1993 förblev dock förbrukningen relativt stabil under de övriga åren av den berörda perioden (1992 och från 1994 till undersökningsperioden). Den allmänna ekonomiska situationen kan därför inte anses som en permanent orsak till den svåra situation som gemenskapsindustrin ändå befann sig i under de åren. Tvärtom borde gemenskapsindustrin till följd av gemenskapstillverkarnas avsevärda rationaliserings- och omstruktureringsinsatser och de handelsskyddande åtgärder som var i kraft under perioden ha gjort en större återhämtning och nått mer tillfredsställande resultat under 1995 och 1996.

d) Slutsatser

(67) Den internationella lågkonjunkturen under 1993 hade vissa negativa verkningar för gemenskapsindustrins resultat det året, och import från andra länder kan också i någon mån ha bidragit till att förvärra situationen. Av alla de orsaker som anges ovan måste man dock i samband med de preliminära avgörandena dra slutsatsen att verkningarna av de låga priserna och av de kraftigt ökade volymerna av dumpad import från de fyra berörda länderna, både var för sig och sammanslagna, har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Anmärkning beträffande världsproduktionen av sömlösa rör

(68) En konstant överkapacitet i produktionen råder både globalt sett och i Europa, t.o.m. i Europeiska unionen.

Såsom nämns i punkt 52 har gemenskapsindustrin genomfört betydande omstruktureringar för att råda bot på problemet med överkapacitet.

2. Ekonomiska aktörer som berörs av denna analys

a) Gemenskapsindustrin

(69) Gemenskapens industri för sömlösa rör består av medelstora och stora företag som är sysselsatta med att tillverka den produkt som är föremål för undersökningen och andra liknande rörprodukter.

Produktionstekniken består i att ståltackor eller stålskrot (vilket numera utgör omkring två tredjedelar av råmaterialet) omvandlas till sömlösa rör.

b) Importörer/handlare

(70) De allra flesta sömlösa rör säljs genom handlare. Det uppskattas att direktförsäljning till användare utgör mindre än 5 % av den sammanlagda försäljningen.

Gemenskapsmarknaden kännetecknas av att det finns flera stora handlare vars försäljningsorganisationer täcker hela gemenskapen. Dessa stora handlare säljer en betydande del av de sömlösa rören i fråga vidare till mindre handlare, som säljer produkterna inom mer begränsade geografiska områden. Försäljarna av sömlösa rör är i hög grad specialiserade på handel med stålprodukter i allmänhet, och marknaden är mycket öppen.

c) Användarindustrier i senare försäljningsled

(71) Det finns flera användarindustrier i senare led i försäljningskedjan, t.ex. maskinindustrin, vätsketransportbranschen (olja, gas, vatten etc.), den kemiska och petrokemiska industrin, kraftverk (även kärnkraftverk), bilindustrin och byggnadsbranschen.

Under undersökningens lopp har kommissionen inte fått några uppgifter om vilka andelar av försäljningen de olika användarindustrierna står för.

3. Förväntade verkningar för gemenskapsindustrin om antidumpningsåtgärder införs

(72) Om tullar införs kan priserna på den importerade likadana produkten förväntas stiga. Prisuppgången skulle då återspeglas i en nedgång i de importerade volymerna, vilket skulle leda till ett minskat utbud på marknaden som skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att öka sin produktion. Gemenskapsindustrins priser kan förväntas stiga en aning men inte tillnärmelsevis med så mycket som nivån på tullarna, med tanke på överkapaciteten och marknadens öppenhet. Ökningen av volymen skulle ändå minska kostnaderna per enhet och göra det möjligt för gemenskapsindustrin att ta sig ur sin otillfredsställande ekonomiska situation.

4. Verkningar för gemenskapsindustrin om åtgärder inte införs

(73) Om preliminära åtgärder inte infördes skulle gemenskapsindustrin fortsättningsvis lida skada, vilket skulle äventyra dess förmåga att tillverka hela produktsortimentet till konkurrenskraftiga priser.

Sektorn i fråga är beroende av en rimlig grad av kapacitetsutnyttjande, vilket bara kan uppnås genom en tillfredsställande produktion av standardiserade kommersiella rör, eller oljerör, som direkt konkurrerar med de dumpade produkterna. En minskning i produktionen av dessa standardrör skulle äventyra produktionen av produktkategorier av högre kvalitet och kanske leda till en allmän försvagning av sektorn för sömlösa rör, vilket skulle tvinga en del bolag att sluta tillverka vissa eller alla produktkategorier.

5. Verkningar av eventuella åtgärder för importörer/handlare

(74) Allmänt sett gör bristen på samarbetsvilja från importörernas sida i samband med undersökningen av gemenskapens intresse det svårt att göra en tillförlitlig bedömning av vilken följden skulle bli för dem om åtgärder införs. Det är dock känt att de sömlösa rören i fråga endast står för en liten andel av deras omsättning. Med tanke på det breda sortiment av produkter de säljer kan åtgärderna inte förväntas ha mer än en minimal inverkan på deras situation som helhet.

6. Verkningar av eventuella åtgärder för industriella användare

(75) Inga användare har lämnat synpunkter på verkningarna av antidumpningsåtgärder. Kommissionen har dock uppskattat vilka verkningar som kan förväntas mot bakgrund av de tillgängliga uppgifterna.

Det uppskattas att 85 % av den dumpade importen från de berörda länderna säljs till stora handlare som verkar har utnyttjat de dumpade priserna för att förbättra sina vinstmarginaler. Om handlarna justerar marginalerna för att beakta en del av eller hela effekten av åtgärderna, kan det förväntas att dessa inte till fullo kommer att återspeglas i deras försäljningspriser.

(76) Med stöd av de uppgifter som finns tillgängliga anser kommissionen i samband med de preliminära avgörandena att verkningarna för användarindustrierna av en eventuell höjning av priserna på de berörda rören skulle bli begränsade, eftersom kostnaderna för rören är relativt små i förhållande till kostnaderna för de produkter som användarindustrierna tillverkar.

Det är också sannolikt att priseffekterna av eventuella tullar skulle mildras av att det finns andra försörjningskällor och av att marknaden är mycket konkurrensbetonad.

7. Slutsats

(77) Med stöd av vad som anförs ovan finns det inga tvingande skäl att inte undanröja de snedvridande effekter som skadevållande dumpning har på handeln. I samband med de preliminära avgörandena dras därför slutsatsen att det ligger i gemenskapens intresse att vidta skyddsåtgärder.

H. PRELIMINÄR TULL

(78) Vid fastställandet av nivån för den preliminära tullen togs hänsyn till den konstaterade dumpningens nivå och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(79) Eftersom skadan främst bestod i förlust av marknadsandelar och, framför allt, i ekonomiska förluster, kan den undanröjas genom att en sådan prisnivå åstadkoms som inte vållar skada och som gör det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en skälig vinst.

(80) Med avseende på detta beräknade kommissionen den prisnivå fritt fabrik som anses tillräcklig för att undanröja skadan på grundval av gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga produktionskostnader plus en vinst på 5 % av omsättningen, vilket anses som ett lämpligt minimum, med beaktande av behovet av långsiktiga investeringar och särskilt av den avkastning som gemenskapsindustrin rimligtvis kunde förvänta sig i frånvaro av skadevållande dumpning. Denna nivå för undanröjande av skada jämfördes sedan med exportörernas vägda genomsnittliga försäljningspris fritt gemenskapens gräns, justerat med hänsyn till olikheterna vad beträffar distributionskanaler enligt punkt 51.

De marginaler för undanröjande av skada som på så sätt fastställs är följande:

>Plats för tabell>

(81) Eftersom marginalerna för undanröjande av skada i samtliga fall är högre än de konstaterade dumpningsmarginalerna bör antidumpningstullarna i det preliminära skedet grundas på dumpningsmarginalerna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

De preliminära antidumpningstullarna bör därför motsvara de dumpningsmarginaler som beräknats för de berörda samarbetsvilliga och icke-samarbetsvilliga tillverkarna och exportörerna i enlighet med punkterna 22, 23, 29, 30, 34, 35 och 41.

I. SLUTBESTÄMMELSE

(82) Av administrativa skäl bör en tidsperiod fastställas inom vilken de parter man vet är berörda kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Det bör dessutom konstateras att alla avgöranden som gjorts i samband med denna förordning är preliminära och kan behöva omprövas i samband med eventuella slutgiltiga tullar som gemenskapen kan komma att föreslå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Preliminära antidumpningstullar skall införas på import av följande produkter med ursprung i Ryssland, Tjeckien, Rumänien och Slovakien:

a) Sömlösa rör, av järn eller olegerat stål, av sådana slag som används till olja- eller gasledningar (pipelines), med en ytterdiameter av högst 406,4 mm( omfattas av KN-nummer 7304 10 10 och 7304 10 30).

b) Sömlösa rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, kalldragna eller kallvalsade, andra än precisionsrör (omfattas av KN-nummer 7304 31 99).

c) Andra rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, andra än rör avsedda för gängning, med en ytterdiameter av högst 406,4 mm (omfattas av KN-nummer 7304 39 91 och 7304 39 93).

2. Följande tullsatser för de preliminära tullarna skall tillämpas på nettoimportpriset fritt gemenskapens gräns för de berörda produkterna, före tull:

>Plats för tabell>

3. Gällande bestämmelser om tullar och andra tullförfaranden skall tillämpas.

4. De produkter som avses i punkt 1 får övergå till fri omsättning i gemenskapen först sedan en säkerhet ställts som motsvarar beloppet av den preliminära tullen.

Artikel 2

I enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 384/96 får de berörda parterna lämna synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen inom en månad räknat från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får de berörda parterna yttra sig om tillämpningen av denna förordning inom en månad räknat från dagen för dess ikraftträdande.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Om inte annat följer av artiklarna 7, 9, 10 och 14 i förordning (EG) nr 384/96 skall den här förordningen gälla i sex månader, om inte rådet antar slutgiltiga åtgärder innan denna tidsperiod löpt ut.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 1997.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 56, 6.3.1996, s. 1, nedan kallad "grundförordningen".

(2) EGT nr L 317, 6.12.1996, s. 1.

(3) EGT nr C 253, 31.8.1996, s. 26, nedan kallat "tillkännagivandet om inledande".

(4) EGT nr L 328, 14.11.1992, s. 15.

(5) EGT nr L 58, 11.3.1993, s. 1.

(6) EGT nr L 252, 9.10.1993, s. 39.

(7) EGT nr L 180, 23.7.1993, s. 1.

(8) EGT nr L 120, 15.5.1993, s. 34.

(9) EGT nr L 120, 15.5.1993, s. 42.

(10) EGT nr C 253, 31.8.1996, s. 25.

(11) Kommissionens förordning (EEG) nr 3296/92 av den 12 november 1992 (EGT nr L 328, 14.11.1992, s. 15) och rådets förordning (EEG) nr 1189/93 av den 14 maj 1993 (EGT nr L 120, 15.5.1993, s. 34).

(12) Tillkännagivande om inledande offentliggjort den 31 augusti 1996 (EGT nr C 253, 31.8.1996, s. 25).

(13) KN-nummer 7304, vilket därmed inbegriper den berörda produkten.

(14) Rådets förordning (EEG) nr 1968/93 av den 19 juli 1993 (EGT nr L 180, 23.7.1993, s. 1).