Införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vävda polyolefinsäckar med ursprung i Folkrepubliken Kina

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 2003/97 av den 13 oktober 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vävda polyolefinsäckar med ursprung i Folkrepubliken Kina Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 284 , 16/10/1997 s. 0001 - 0008

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2003/97 av den 13 oktober 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vävda polyolefinsäckar med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad "grundförordningen"), särskilt artiklarna 9, 11 och 23 i denna,

med beaktande av det förslag som lagts fram av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Gällande åtgärder

(1) Genom förordning (EEG) nr 3308/90 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 43,4 % på import av vävda polyolefinsäckar med ursprung i Folkrepubliken Kina.

Genom förordning (EEG) nr 2346/93 (3) ändrade rådet förordning (EEG) nr 3308/90 och införde en höjning av tullen till 85,7 % sedan det framkommit att tullen hade burits av de berörda exportörerna.

(2) Begäran om en översyn

(2) Efter offentliggörandet av ett meddelande (4) i april 1995 om att de gällande åtgärderna snart skulle upphöra att gälla mottog kommissionen en begäran om översyn ingiven av European Association for Textile Polyolefins (EATP) på åtta gemenskapstillverkares vägnar, vilka enligt uppgift svarar för större delen av den totala tillverkningen av den berörda produkten i Europeiska gemenskapen. Denna begäran innehöll bevis för att produkten med ursprung i Kina dumpades och att ny väsentlig skada sannolikt skulle bli följden om de befintliga åtgärderna upphörde att gälla. Bevisningen ansågs tillräcklig för att berättiga inledandet av en ny undersökning.

(3) Den 17 oktober 1995 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (5) (nedan kallat "tillkännagivande om inledande av en översyn") om att en översyn av förordning (EEG) nr 3308/90 hade inletts, och inledde en undersökning i enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i rådets förordning (EG) nr 3283/94 (6), under undersökningens gång ersatt med grundförordningen.

3. Undersökning

(4) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare och importörer som man visste var berörda av åtgärden liksom deras intresseorganisationer, exportlandets företrädare och de klagande tillverkarna i gemenskapen om att översynen hade inletts.

(5) Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande av en översyn.

Flera importörer och en organisation som representerar importörerna i fråga lämnade sina synpunkter skriftligen. Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som man visste var berörda och mottog svar från fyra gemenskapstillverkare och två importörer i gemenskapen.

(6) Undersökningen stördes av att inga kinesiska exportörer besvarade kommissionens frågeformulär eller lämnade sina synpunkter skriftligen.

(7) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter den bedömde vara nödvändiga för att fastställa dumpning och skada samt genomförde undersökningar på platsen hos följande företag:

a) Klagande tillverkare i gemenskapen:

- Condepols SA, Valencia (Spanien),

- Cotesi, Carvalhos (Portugal),

- Saint Frères Emballage SA, Paris (Frankrike),

- Thrace Plastics Co., Aten (Grekland).

b) Tillverkare/exportör i det jämförbara landet:

- Debant Plastik, Istanbul (Turkiet).

c) Importörer:

- Blockx, Arendonk (Belgien)

- Interjute, Hulst (Nederländerna).

(8) Dumpningsundersökningen omfattade perioden från och med den 1 januari 1995 till och med den 30 september 1995 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Skadeundersökningen omfattade perioden från och med den 1 januari 1992 till och med den 30 september 1995.

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(9) Den produkt som berörs är vävda säckar och påsar, av sådant slag som används för förpackning av varor, icke av trikå, framställda av polyeten- eller polypropenremsor eller liknande vävda textilmaterial med en vikt av högst 120 g/m². Det finns många olika typer av säckar och påsar tillverkade av endera råmaterialet men med liknande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper. Dessa säckar och påsar används för förpackning av bland annat industri- och jordbruksprodukter.

Eftersom såväl de fysiska som de kemiska och tekniska grundegenskaperna hos säckarna och påsarna liksom deras användningsområden liknar varandra, ansågs det att översynen borde omfatta alla sådana säckar och påsar. Framför allt ansågs det att vävda säckar och påsar framställda av remsor, av vilken bredd som helst, och laminerade, i vilken utsträckning som helst, borde omfattas av undersökningen.

(10) Den produkt som beskrivs ovan hänförs normalt till KN-numren 6305 32 81 och 6305 33 91 enligt kommissionens förordning (EG) nr 2448/95 av den 10 oktober 1995 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om Tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (7). Förfarandet inleddes för produkter som hänförs till KN-nr 6305 31 91, som sedermera, ersatts med de båda angivna KN-numren genom förordningen i fråga. Under den aktuella översynen har kommissionen emellertid erfarit att de berörda säckarna och påsarna, om de tillverkas av en vävnad som består av remsor som antingen är bredare än 5 mm eller som är laminerad på båda sidor på ett sätt som är synligt för blotta ögat, kan klassificeras enligt KN-numren 3923 21 00, 3923 29 10 eller 3923 29 90 och ändå motsvara den ovan angivna beskrivningen av produkten.

2. Likadan produkt

(11) Undersökningen visade att säckar och påsar som exporteras till gemenskapen av kinesiska företag är likadana produkter som de som tillverkas i Turkiet, vilket valdes som jämförbart land eftersom Kina anses vara ett land som inte har marknadsekonomi (se punkterna 14 och 15). På samma sätt liknar de säckar och påsar som tillverkas av industrin i gemenskapen och säljs på gemenskapsmarknaden och de som exporteras till gemenskapen från Kina varandra i alla avseenden vad gäller deras fysiska, kemiska och tekniska egenskaper. Det konstaterades att trycket och kanterna på vissa påsar som avses i punkt 36 inte gjorde dessa annorlunda än några andra påsar. Det fastställdes också att säckarna och påsarna hade samma slutliga användningsområden och konkurrerade med varandra.

(12) Slutsatsen var alltså att de säckar och påsar som tillverkas och säljs i Turkiet, enligt artikel 1.4 i grundförordningen, var likadana produkter som de som exporteras till gemenskapen från Kina och som de som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin.

C. SANNOLIKHETEN ATT DUMPNINGEN FORTSÄTTER ELLER ÅTERKOMMER

1. Inledande anmärkningar

(13) Syftet med dumpningsundersökningen var att försöka ta reda på huruvida det kunde fastställas att ett upphävande av åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning eller till att dumpningen återkom, framför allt genom att undersöka om dumpningen fortsatte.

2. Jämförbart land

(14) Eftersom Folkrepubliken Kina betraktas som ett land som inte har marknadsekonomi, meddelade kommissionen när översynen inleddes att Turkiet föreslogs som ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi (nedan kallat "jämförbart land") när normalvärdet skulle fastställas, enligt artikel 2.7 i grundförordningen.

(15) Alla berörda parter gavs tillfälle att yttra sig om valet av jämförbart land. De kinesiska exportörerna lämnade inga synpunkter om valet. En importör och en intresseorganisation för europeiska företag anförde invändningar mot valet under hänvisning till att den makroekonomiska situationen i Kina inte var jämförbar med den i Turkiet och att den turkiska tillverkningskapaciteten inte var tillräcklig. Importören i fråga föreslog Indonesien som ett alternativt jämförbart land. Detta förslag avslogs, eftersom det i ett antidumpningsförfarande beträffande samma produkt med ursprung i bland annat Indonesien fastställdes att den indonesiska marknaden inte styrdes av normala marknadskrafter. Under dessa omständigheter och med tanke på att de turkiska och kinesiska tillverkarna använder samma maskiner och samma råmaterial, att flera producenter som tillverkar representativa mängder av den likadana produkten konkurrerar på den turkiska marknaden och att den turkiska tillverkningskapaciteten för närvarande är tillräcklig, ansågs Turkiet vara ett lämpligt val av jämförbart land. En turkisk tillverkare av den likadana produkten samarbetade med kommissionen.

3. Normalvärde

(16) Såsom anges i punkt 15 har kommissionen hos en tillverkare i det jämförbara landet inhämtat och kontrollerat alla de uppgifter som den bedömt vara nödvändiga för att fastställa normalvärdet.

(17) Vid fastställandet av normalvärdet har kommissionen prövat huruvida den samarbetsvilliga tillverkarens försäljning på hemmamarknaden i det jämförbara landet var representativ eller ej enligt artikel 2.2 i grundförordningen.

Det fastställdes i undersökningen att den samarbetsvilliga turkiska tillverkarens totala försäljningsvolym på hemmamarknaden motsvarade mindre än 5 % av den kinesiska exporten till gemenskapen av den likadana produkten.

(18) Eftersom försäljningsvolymen för den likadana produkten på hemmamarknaden inte var representativ och eftersom ingen samarbetsvillig tillverkare hade någon annan försäljning på hemmamarknaden konstruerades normalvärdet. I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen baserades det konstruerade normalvärdet på den samarbetsvilliga turkiska tillverkarens genomsnittliga tillverkningskostnader för varje typ av påse. I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen lades till dessa kostnader ett skäligt belopp för försäljning, administration och andra allmänna kostnader samt vinster. Detta belopp fastställdes på grundval av faktiska uppgifter om den samarbetsvilliga turkiska tillverkarens produktion och försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden. Eftersom en stor del av den samarbetsvilliga tillverkarens försäljning av den berörda produkten hade skett med förlust, baserades vinstmarginalen, i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen, på den information som andra turkiska tillverkare lämnat om den vinst som normalt erhållits vid försäljning av den likadana produkten i Turkiet.

(19) I samband med undersökningen indelades produkten i olika typer (enkla, fodrade och laminerade). Kostnaderna för tillverkning beräknades separat för de tre olika typerna av påsar (enkla, laminerade och fodrade).

4. Exportpris

(20) Frågeformulär för exportörer sändes till tio förmodade tillverkare i Kina, men ingen av dem svarade.

(21) Exporten från Kina av den berörda produkten skedde till oberoende importörer i gemenskapen. Två av importörerna av den likadana produkten samarbetade med kommissionen. De priser som dessa importörer rapporterade ansågs vara det bästa underlag som stod till buds för att fastställa exportpriset, eftersom transaktionerna mängdmässigt utgjorde en betydande del av importen av denna produkt från Kina, vilket gjorde det möjligt att göra en beräkning för varje typ av påse.

(22) Exportpriserna bestämdes därför på grundval av de priser som de två importörerna faktiskt betalade för den berörda produkten under undersökningsperioden. Transaktionerna rörde två typer av den berörda produkten, nämligen enkla och fodrade påsar, vilka ansågs representativa för exporten från Kina. Dessa transaktioner utgjorde nämligen en betydande del av den kinesiska exporten till gemenskapen, eftersom de samarbetsvilliga importörerna själva stod för en mycket stor del av all import från Kina av den likadana produkten.

5. Jämförelse

(23) I enlighet med artikel 2.10 och 2.11 i grundförordningen jämfördes det konstruerade normalvärdet för varje produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset FOB för varje produkttyp och i samma handelsled. Vid beräkning av det konstruerade normalvärdet FOB den turkiska hamnen lades den inhemska fraktkostnaden till den närmaste hamnen till det konstruerade normalvärdet för att få en rättvis jämförelse med det kinesiska exportpris som rapporterats FOB Shanghai.

(24) Såsom angivits ovan rörde de uppgifter som de två samarbetsvilliga exportörerna lämnat om de kinesiska exportpriserna under den berörda undersökningsperioden endast enkla och fodrade påsar. Kommissionen begränsade därför jämförelsen till dessa två typer.

6. Dumpningsmarginal

(25) En jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset visade att det förekom dumpning och att dumpningsmarginalen var lika stor som det belopp med vilket normalvärdet översteg priset för export till gemenskapen.

(26) Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen är, uttryckt i procent av priset fritt gemenskapens gräns, tull obetald, 102,4 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(27) Kommissionen prövade huruvida de gemenskapstillverkare som ställde sig bakom begäran om översyn och som samarbetade i undersökningen svarade för en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning av produkten, enligt artikel 4.1 i grundförordningen. Det konstaterades att de fyra tillverkare som samarbetade i översynen stod för större delen (minst 65 %) av gemenskapens sammanlagda tillverkning. Slutsatsen var alltså att de fyra samarbetsvilliga tillverkarna i samband med undersökningen kunde anses utgöra "gemenskapsindustrin".

E. SANNOLIKHET ATT SKADAN ÅTERKOMMER ELLER FORTSÄTTER

1. Inledande anmärkningar

(28) Syftet med skadeundersökningen var att pröva huruvida det kunde fastställas att det var sannolikt att skadan skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde eller ej, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, och huruvida åtgärderna inte längre var nödvändiga eller tillräckliga för att motverka den skadevållande dumpningen, i enlighet med artikel 11.3.

2. Gemenskapsförbrukning

(29) Den synliga förbrukningen av varor på gemenskapens marknad för fri omsättning (baserad på svaren i frågeformuläret, uppgifter från Eurostat och den marknadsinformation som står till kommissionens förfogande) ökade från cirka 33 000 ton 1992 till cirka 44 000 ton 1995, en ökning med cirka 33 %.

(30) Det bör påpekas att säckar och påsar importeras genom olika importförfaranden. Antidumpningstullar och konventionella tullar tillämpas endast vid import av varor som skall övergå till fri omsättning.

3. Den dumpade importens volym och marknadsandel

(31) Den mängd av den berörda produkten som importerades från Kina för övergång till fri omsättning minskade från 3 884 ton 1992 till 2 672 ton 1995. Marknadsandelen för denna import (beräknad på grundval av den synliga förbrukningen enligt punkt 29 ovan) föll från 11,7 % 1992 till 6,1 % 1995.

(32) Det bör påpekas att även om mängden varor importerade från Kina för övergång till fri omsättning har minskat under senare år, är marknadsandelen fortfarande betydande. Det kan anses att de kinesiska tillverkarnas möjlighet att sälja till priser under gemenskapstillverkarnas på marknaden för fri omsättning, trots de gällande åtgärderna (se punkt 37 nedan) har bidragit till att pressa ned priserna på gemenskapsmarknaden.

4. Priser på dumpad import

(33) De kinesiska exportörernas bristande samarbetsvilja ledde till att exportpriset vid beräkning av underskridandet grundades på de båda samarbetsvilliga importörernas faktiska transaktioner (nästan uteslutande temporär import). Dessa siffror var den bästa tillgängliga informationen, särskilt som de gjorde det möjligt att jämföra priserna för varje typ av säck eller påse (enkel, fodrad, laminerad etc.).

(34) Kommissionen jämförde det genomsnittliga priset för varje typ av säck eller påse på grundval av försäljningen till den första oberoende importören, när det gällde import, och till den första oberoende kunden, när det gällde gemenskapstillverkarna.

(35) Gemenskapstillverkarna säljer nästan enbart direkt till slutanvändarna. I de få fall då de sålt till distributörer har inte någon märkbar prisskillnad kunnat märkas. Samtliga importtransaktioner däremot gjordes av grossister med de kostnader för lagerhållning som dessa har. Kommissionen har därför gjort en lämplig justering nedåt av de genomsnittliga priserna för gemenskapstillverkarna för att ta hänsyn till skillnaderna i handelsledet.

(36) Alla noterade importtransaktioner rörde antingen a) enkla säckar och påsar eller b) säckar och påsar som fodrats med polyetenfoder. Alla fodrade säckar och påsar och alla transaktioner med enkla säckar och påsar utom en rörde säckar och påsar som var kantade upptill, de flesta av dem utan tryck (tryckningen gjordes av importören). Största delen av gemenskapstillverkarnas försäljning däremot rörde tryckta, icke kantade säckar och påsar. Gemenskapstillverkarnas försäljningspriser justerades därför, i förekommande fall, på så sätt att kostnaderna för tryckning drogs av och kostnaderna för kantning lades till. Kommissionen räknade därefter ut gemenskapstillverkarnas genomsnittspris för varje typ av säck eller påse som importerades, vägda med de fyra samarbetsvilliga tillverkarnas försäljning av den berörda produkttypen.

(37) När dessa justerade genomsnittliga priser för varje typ av säck eller påse hade bestämts, gjordes en beräkning för att fastställa underskridandets faktiska storlek på marknaden för fri omsättning av säckar och påsar, med beaktande av de gällande åtgärderna. Importpriserna höjdes med 92,9 % (7,2 % i konventionell tull och 85,7 % i antidumpningstull) och jämfördes därefter med de justerade priserna för gemenskapstillverkarna. Det bör påpekas att importtransaktionerna rörde temporär import och därför inte skulle ha medfört tull, men då det saknades uppgifter om verifierade transaktioner av varor avsedda att övergå till fri omsättning, var detta den bästa information som var tillgänglig. Resultatet blev underskridandemarginaler på 4,7 % för enkla kantade säckar och påsar och 28,6 % för fodrade och kantade säckar och påsar med ett genomsnitt på 15,3 % (uttryckt i procent av de justerade priserna för gemenskapstillverkarna).

5. Faktorer som rör gemenskapsindustrin

(38) I de följande punkterna, som rör förändringen av vissa nyckelfaktorer under tiden mellan 1992 och undersökningsperioden, har siffrorna för undersökningsperioden justerats så att de kan jämföras med siffrorna för ett helt år, eftersom perioden endast omfattade nio månader.

Tillverkning

(39) Gemenskapsindustrins tillverkning föll från 9 500 ton 1992 till den jämförbara siffran 8 900 ton under undersökningsperioden, en minskning på 6 %.

Försäljningsvolym och marknadsandel

(40) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden föll med 13 % från cirka 9 600 ton 1992 till den jämförbara siffran av cirka 8 400 ton under undersökningsperioden. Detta innebar en minskning i marknadsandelen från 30,2 % 1992 till 19,1 % under undersökningsperioden.

Försäljningsvärde

(41) Värdet av gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden föll med 9 % från cirka 23,7 miljoner ecu 1992 till den jämförbara siffran cirka 21,6 miljoner ecu under undersökningsperioden.

Lönsamhet

(42) Gemenskapsindustrins lönsamhet minskade när det gäller den berörda produkten och uppvisade förluster som ökade från 0,14 % av försäljningen 1992 till 1,80 % under undersökningsperioden.

Slutsatser

(43) Av slutsatserna bekräftas att gemenskapsindustrins ställning har försvagats. Denna situation skulle förvärras av ett underskridande i den storleksordning som skulle uppstå om de åtgärder som tillämpas på import från Kina upphörde.

6. Prisunderskridande vid upphörande av åtgärder

(44) En ny beräkning av prisunderskridandet genomfördes för att fastställa nivån på prisunderskridandet om åtgärderna skulle upphöra. Samma metod som den som anges i punkterna 34-37 ovan användes, med undantag av att endast den konventionella tullen på 7,2 % lades till importpriset, inte den gällande antidumpningstullen på 85,7 %. Följden blev i detta fall en underskridandemarginal på 47,0 % för enkla kantade säckar och påsar, 60,2 % för fodrade och kantade säckar och påsar och ett genomsnitt på 52,9 %, uttryckt i procent av de justerade priserna för gemenskapstillverkarna.

7. Slutsats

(45) Trots att importen av varor från Kina för övergång till fri omsättning har minskat är den fortfarande betydande jämfört med gemenskapsindustrins tillverkning. Det kan antas att de kinesiska exportörerna inom denna ekonomiska sektor kommer att ha föga eller inga svårigheter att öka sin export till den tidigare nivån om de ekonomiska förutsättningarna är gynnsamma.

(46) Även med de gällande åtgärderna kan priserna på importen från Kina underskrida gemenskapstillverkarnas priser på marknaden för "fri omsättning" av säckar och påsar. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle denna prisunderskridandenivå öka dramatiskt och de kinesiska tillverkarna skulle få starka incitament att öka exporten till gemenskapen och därigenom ytterligare pressa ned gemenskapstillverkarnas priser.

(47) De berörda säckarna och påsarna omfattas av en kvantitativ begränsning (textilprodukter tillhörande kategori 33). Begränsningen hindrar dock för närvarande inte importen i någon större utsträckning (30 % av kvoten utnyttjades 1995), särskilt som villkoret att den skall gälla också för säckar och påsar avsedda för återexport utanför gemenskapen inte förefaller tillämpas särskilt strikt.

(48) Slutsatsen är därför att ett upphörande av åtgärderna sannolikt leder till återkommande skada.

(49) En ytterligare översyn utfördes därför, i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, för att fastställa huruvida de gällande åtgärderna var tillräckliga för att motverka den skadevållande dumpningen. Detta behandlas i punkterna 62-64.

F. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledning

(50) Inga andra berörda parter än tillverkarna och importörerna gav sig till känna i samband med översynen (se punkt 5), framför allt inte några användare av säckar eller påsar, vilket kan tas som ett tecken på att åtgärderna endast i begränsad omfattning påverkade deras intressen. En bedömning av gemenskapens intresse i stort genomfördes dock i enlighet med vad som anges nedan.

2. Åtgärdernas effekter på priser och kvantiteter

(51) Alltsedan åtgärderna infördes 1990 har det skett en minskning av importen från Kina av säckar och påsar avsedda att övergå till fri omsättning. Under samma tid har den synliga förbrukningen i gemenskapen ökat, så det kan antas att köparna snarare har utnyttjat andra leveranskällor än köpt färre säckar och påsar. Eftersom det inte finns några bevis eller antydningar om motsatsen, är slutsatsen att åtgärderna inte har lett till bristande utbud.

(52) Priset före tull vid import från Kina föll fram till 1994, men steg på nytt 1995. Den bedömning som har genomförts på grundval av statistik från Eurostat ger vid handen att importen från Kina av varor avsedda för fri omsättning, efter tull, var drygt 70 % dyrare 1995 än 1990, innan åtgärderna infördes.

(53) Även med den nya föreslagna tullsatsen skulle de kinesiska priserna underskrida gemenskapstillverkarnas, eftersom den nya tullsatsen är under den nivå för prisunderskridande som skulle bli följden om åtgärderna upphörde att gälla. Efterfrågan inom gemenskapen håller uppenbarligen på att öka. Det är föga troligt att de kinesiska exportörerna, ens efter införande av de föreslagna nya åtgärderna, kommer att sänka sina tullfria priser eller att de blir tvungna att minska sin försäljningsvolym på marknaden för fri omsättning, jämfört med vad som nu gäller. Det kan rimligtvis antas att priset på importvaror från Kina på marknaden för fri omsättning (sedan tullar har betalats) kommer att öka marginellt (mindre än 10 %) till följd av de föreslagna nya åtgärderna.

3. Gemenskapsindustrins intresse

(54) De samarbetsvilliga gemenskapsföretagens nuvarande omsättning är 23 miljoner ecu och antalet anställda är 650 (den sammantagna omsättningen för alla gemenskapstillverkare beräknas till 35 miljoner ecu och antalet anställda till 1 200).

(55) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin har försökt genomföra rationaliseringar och övergå till tillverkning av säckar och påsar för särskilda ändamål (som mjuka behållare för preliminär förvaring av bulkvaror), vilket är ett tecken på att industrin kan behålla sin bärkraft. De betydande investeringar som har gjorts för denna rationalisering skulle vara bortkastade om den berörda industrin inte skyddas mot illojal och skadlig import. En fortsatt tillämpning av antidumpningsåtgärderna skulle, genom att motverka illojal konkurrens, göra det möjligt för gemenskapsindustrin att agera på lika villkor som importen från Kina.

4. Användarnas intresse

(56) De säckar och påsar som berörs är industriprodukter vilkas huvudsakliga användningsområde är förpackning av bland annat jordbruksprodukter och kemiska produkter.

(57) De åtgärder som vidtas kommer som sådana inte att påverka konkurrenskraften på marknaderna i tredje land för gemenskapsanvändarna av säckar och påsar (t.ex. exportörer av jordbruksprodukter), eftersom de säckar och påsar som är avsedda för återexport efter fyllning inte omfattas av tullen. Åtgärderna skulle emellertid kunna påverka användarnas konkurrenskraft på gemenskapsmarknaden gentemot konkurrenterna från tredje land. Av de skäl som anges nedan anses denna effekt emellertid vara mycket liten.

(58) För att bedöma den sannolika effekten för användarna (i avsaknad av klagomål från dem under undersökningen) och uppskatta den procentuella kostnadsökningen, uttrycktes de sannolika kostnadsökningarna till följd av åtgärderna i procent av det sannolika innehållet i en säck eller påse (jordbruksprodukter etc.). Analysen visade att kostnadsökningen för det stora flertalet användare av kinesiska säckar skulle bli omkring 0,5 % av det värdet. Eftersom priset på innehållet endast är en del av användarnas totala kostnader, skulle kostnadsökningen, uttryckt i procent av de totala kostnaderna, bli ännu mindre.

5. Importörernas intresse

(59) Endast två av de mer än fyrtio importörer som kommissionen kontaktade samarbetade i undersökningen och endast en importsammanslutning lämnade sina synpunkter.

(60) Det bör påpekas att den föreslagna ändringen av åtgärderna inte förväntas minska den kinesiska importen vad gäller kvantiteten. Importörerna har dessutom möjlighet att utnyttja andra leveranskällor och ägnar sig i alla händelser mest åt temporär import som inte kommer att påverkas av de nya åtgärderna. Under dessa förhållanden förväntas inte effekten av den föreslagna begränsade höjningen av tullen bli särskilt stor för importörerna.

6. Slutsats

(61) Kommissionen har prövat alla de faktorer som anges ovan och har bedömt att det inte finns några tvingande skäl att inte bibehålla de gällande bestämmelserna, ändrade i enlighet med resultatet av undersökningen, så att ett konkurrenskraftigt system med rättvis prissättning återställs och det hot om skada för gemenskapsindustrin som skulle ha blivit följden om bestämmelserna hade fått löpa ut avvärjs.

G. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(62) Det framkom i samband med skadeundersökningen att sortimentet av importerade säckar och påsar skilde sig från det som tillverkas i gemenskapen. Så till exempel noterades inga laminerade säckar och påsar bland de kinesiska importvarorna, medan sådana utgör en betydande del av de flesta gemenskapstillverkares produktion. Det konstaterades att enkla säckar och påsar (det slag som importeras mest) var mycket mindre lönsamma för gemenskapstillverkarna än andra typer.

(63) En beräkning gjordes därför på grundval av tillverkningskostnaden för varje typ av säck eller påse. För några av tillverkarna måste dessa kostnader konstrueras, antingen på grund av att det visade sig att företagets standardkostnader för varje typ inte överensstämde med dess sammanlagda verifierade kostnader eller för att det inte fanns några sådana standardkostnader.

(64) En justering efter de på så sätt fastställda kostnaderna gjordes för att hänsyn skulle tas till skillnaderna i handelsledet mellan gemenskapstillverkarnas import och försäljning (se punkt 35) och en vinstmarginal lades till. En jämförelse med cif-priserna på den konstaterade importen gjordes för varje typ av produkter, justerade för den konventionella tullsatsen på 7,2 %. Den vägda genomsnittliga marginal som därvid framkom var 120,9 %, uttryckt i procent av cif-värdet på importen. Den innebar ett hot om prisunderskridande om åtgärderna upphörde att gälla och var därför den tullnivå som krävdes för att undanröja skadan.

Det konstaterades därför att de gällande åtgärderna på 85,7 % inte var tillräckliga för att motverka den skadevållande dumpningen.

2. Slutgiltiga antidumpningstullar

(65) Eftersom resultatet av jämförelsen visar högre skademarginaler än den fastställda dumpningsmarginalen och eftersom den nya dumpningsmarginalen var högre än den tullnivå som var föremål för översynen, bör tullen baseras på den dumpningsmarginal som fastställts i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen. Med utgångspunkt från vad som sagts ovan bör antidumpningstullens nivå fastställas till 102,4 %.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av vävda säckar och påsar, av sådana slag som används för förpackning av varor, icke av trikå, framställda av polyeten- eller polypropenremsor eller liknande vävda textilmaterial med en vikt av högst 120 g/m², med ursprung i Folkrepubliken Kina, vilka omfattas av följande KN-nummer:

>Plats för tabell>

2. Den slutgiltiga antidumpningstull som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull är 102,4 %.

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Förordning (EEG) nr 3308/90 upphävs.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall upphöra att gälla fem år efter det att den har trätt i kraft, förutsatt att inte en översyn av de åtgärder som antas genom denna förordning fortfarande pågår vid den tidpunkten, i vilket fall den skall fortsätta att gälla till dess att översynen är avslutad.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 13 oktober 1997.

På rådets vägnar

J.-C. JUNCKER

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).

(2) EGT L 318, 17.11.1990, s. 2. Förordningen ändrad genom förordning (EEG) nr 2346/93 (EGT L 215, 25.8.1993, s. 1).

(3) EGT L 215, 25.8.1993, s. 1.

(4) EGT C 95, 19.4.1995, s. 7.

(5) EGT C 271, 17.10.1995, s. 3.

(6) EGT L 349, 31.12.1994, s. 1.

(7) EGT L 259, 30.10.1995, s. 1.