Införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 904/98 av den 27 april 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 128 , 30/04/1998 s. 0001 - 0017

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 904/98 av den 27 april 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 9.4 i denna,

med beaktande av det förslag som lagts fram av kommissionen efter samråd med rådgivande kommitten, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) En preliminär antidumpningstull infördes den 1 november 1997 genom kommissionens förordning (EG) nr 2140/97 (2) (nedan kallad "förordningen om preliminär antidumpningstull").

Efter införande av de preliminära antidumpningstullarna har gemenskapsindustrin, två exportörssammanslutningar samt ett antal tillverkare/exportörer och importörer lämnat skriftliga synpunkter. Alla parter som så begärde hördes muntligen.

(2) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden och genomförde undersökningar hos ett antal importörer som är exportörer från de berörda länderna närstående. Parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull och uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär antidumpningstull. Parterna gavs också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av dessa uppgifter.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

(3) Förfarandet omfattar telefaxapparater för privat bruk (nedan kallade "telefaxapparater för privat bruk" eller "den berörda produkten"). Dessa är huvudsakligen avsedda för sändning och mottagning av pappersdokument via telefonsignaler och används ofta i hemmet eller som personlig skrivbordsutrustning på arbetsplatsen och har ofta även ytterligare kommunikationsmöjligheter. Utöver telefaxfunktionen och telefonfunktionen eller anslutningsmöjligheter för telefon eller trådlös telefon kan telefaxapparaten även vara försedd med en arkmatare och ha en eller flera av följande funktioner: en kassettsvarsfunktion eller digital svarsfunktion, en kopieringsfunktion eller en interntelefunktion. Denna uppräkning är inte uttömmande.

(4) För de preliminära avgörandena gjordes, på grundval av vikt och storlek, åtskillnad mellan telefaxapparater för privat bruk och telefaxapparater för yrkesmässigt bruk. Inom ramen för ifrågavarande undersökning betraktades endast telefaxapparater med en vikt på högst fem kilogram och vars huvuddel har en storlek på högst 470 mm i bredd, 450 mm i djup och 170 mm i höjd som telefaxapparater för privat bruk. Vid fastställandet av vikt och storlek undantogs arkmataren och andra tillbehör samt eventuella trådlösa telefoner. Det ansågs vidare att telefaxapparater med bläckstråle- eller laserutskriftsteknik för närvarande är avsedda endast för yrkesmässigt bruk, och apparater i vilka sådan teknik används uteslöts därför från tillämpningen av den preliminära antidumpningstullen.

(5) Telefaxapparater för personligt bruk klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 8517 21 00.

1. Kännetecken för telefaxapparater för yrkesmässigt bruk

(6) Efter införandet av de preliminära antidumpningstullarna gjorde exportörer gällande att vikt- och storlekskriterierna skulle vara olämpliga för att definiera produkten, eftersom de skulle medföra att även apparater för yrkesmässigt bruk (kontorsapparater) snart skulle omfattas av definitionen.

(7) Undersökningen har dock visat att den på vikt och storlek grundade produktdefinitionen inte, vad gäller undersökningsperioden, medfört att även telefaxapparater för yrkesmässigt bruk kommit att omfattas därav. Ingen berörd part har heller gjort gällande att det skulle ha funnits telefaxapparater för yrkesmässigt bruk som uppfyller vikt- och storlekskriterierna tillgängliga på gemenskapsmarknaden mellan undersökningsperiodens slut och december 1997. Vad gäller den framtida utvecklingen har de berörda parterna inte ingivit några underbyggda inlagor; slutsatserna av undersökningen har inte heller givit anledning anta att sådana apparater skulle introduceras på marknaden under den tid som antidumpningstullarna tillämpas. Den slutsats som dras är därför att vikt- och storlekskriterierna i den nära framtiden inte kommer att medföra att telefaxapparater för yrkesmässigt bruk omfattas av detta förfarande.

När denna typ av telefaxapparater för yrkesmässigt bruk introduceras i gemenskapen, kommer kommissionen, om nödvändigt, att framlägga ett förslag till rådet i syfte att klargöra, för varje enskild modell, att dessa telefaxapparater inte faller under denna förordning.

2. Utskriftsteknik

(8) Det gjordes vidare gällande att telefaxapparater för personligt bruk i vilka används annan utskriftsteknik än värmekänslig utskriftsteknik (dvs. apparater i vilka används värmeöverförings-, bläckstråle-, laser- eller LED-utskriftsteknik) borde uteslutas från undersökningen.

2.1 Telefaxapparater med värmeöverföringsteknik

(9) Vad gäller detta argument har av undersökningen framgått följande:

Fysiska och tekniska kännetecken

(10) Vad beträffar vikt, storlek och grundläggande tekniska egenskaper är telefaxapparater i vilka för utskrift används värmeöverföringsteknik snarlika eller identiska med apparater för värmekänsligt papper. Den enda skillnaden är trycktekniken och därmed det slag av papper som används. I såväl värmeöverföringstekniken som tekniken med värmekänsligt papper används värme för att överföra information på papper genom ett enda skrivhuvud. De båda skrivhuvudena är nästan identiska. Det vore därför i princip möjligt att trycka på värmekänsligt papper med ett skrivhuvud för värmeöverföringsteknik. De elektriska komponenter som används för att kontrollera skrivhuvudena är vidare identiska. Grundläggande inslag i utskriftstekniken med värmekänsligt papper ligger alltså till grund för den modernare värmeöverföringstekniken. I detta avseende befanns att värmeöverföringstekniken är resultatet av den normala produktutvecklingen av utskriftstekniken med värmekänsligt papper.

Användning och konsumenternas produktuppfattning

(11) De båda produkttyperna har, allmänt sett, liknande utformning och utseende och är båda lätta att handha. Det har framgått att enskilda användare liksom mindre kontor och hemmakontor använder såväl telefaxapparater för värmekänsligt papper som telefaxapparater med värmeöverföringsteknik.

Skillnaderna i tryckteknik, dvs. den överlägsna utskriftskvaliteten för telefaxapparater med värmeöverföringsteknik, och fördelarna med att använda vanligt papper, utgör vid konsumenternas överväganden endast en aspekt bland alla de tillgängliga tekniska egenskaperna. Konsumenternas främsta avsikt med att införskaffa en faxapparat är att erhålla en apparat för sitt privata bruk som kan sända och ta emot faxmeddelanden. Från konsumentens synpunkt utgör de utskriftstekniker som används i produkttyperna i fråga ett element av jämförelsevis underordnad betydelse.

Försäljningskanaler

(12) Under undersökningsperioden såldes telefaxapparater för värmekänsligt papper och telefaxapparater med värmeöverföringsteknik i allmänhet genom samma försäljningskanaler.

Slutsats

(13) Med beaktande av det ovan sagda betraktas telefaxapparater med värmekänsligt papper och telefaxapparater med värmeöverföringsteknik som en och samma produkt.

2.2 Bläckstråle-, laser och LED-utskriftsteknik och bärbara telefaxapparater

(14) Vad gäller telefaxapparater med bläckstråle-, laser- eller LED-utskriftsteknik har i de slutgiltiga avgörandena bekräftats att dessa apparater i allmänhet är väsentligen olika telefaxapparater för privat bruk såvitt gäller fysiska och tekniska egenskaper (särskilt beträffande vikt/storlek och prestanda), att de är utformade för yrkesmässigt bruk snarare än för personligt bruk samt att de, i betydande utsträckning, säljs genom andra försäljningskanaler.

(15) Med beaktande av dessa skillnader kan telefaxapparater med bläckstråle-, laser- eller LED-utskriftsteknik inte anses vara likadana produkter som den berörda produkten.

(16) Vissa berörda parter har vidare gjort gällande att vissa nya typer av bärbara telefaxapparater som skall användas tillsammans med mobiltelefoner och vilka, under undersökningsperioden, ännu inte var tillgängliga på gemenskapsmarknaden, endast är avsedda för yrkesmässigt bruk och därför borde uteslutas från detta förfarande.

(17) På grundval av tillgängliga uppgifter anses bärbara telefaxapparater, vilka skall användas endast tillsammans med mobiltelefoner, ha annorlunda fysiska och tekniska egenskaper och vara avsedda endast för yrkesmässigt bruk. Dessa apparater omfattas därför inte av definitionen av den berörda produkten. När denna typ av telefaxapparater för yrkesmässigt bruk introduceras i gemenskapen, kommer kommissionen, om nödvändigt, att framlägga ett förslag till rådet i syfte att klargöra, för varje enskild modell, att dessa telefaxapparater inte faller under denna förordning.

3. Slutsatser

(18) De preliminära avgörandena i förordningen om preliminär antidumpningstull enligt vilka produktdefinitionen skall grundas på kriterierna vikt och storlek bekräftas.

(19) Vidare bekräftas att den berörda produkten i enlighet med vad som avses i artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen") är telefaxapparater för värmekänsligt papper och telefaxapparater med värmeöverföringsteknik.

(20) Telefaxapparater med bläckstråle-, laser- eller LED-utskriftsteknik, liksom bärbara telefaxapparater som skall användas endast tillsammans med mobiltelefoner, skall inte omfattas av detta förfarande.

C. DUMPNING

1. Grad av samarbetsvilja

(21) Tillverkarnas och exportörernas grad av samarbetsvilja i detta förfarande var särskilt låg i Malaysia, Thailand, Taiwan, Japan och Kina, eftersom de samarbetsvilliga tillverkarnas/exportörernas exportvolym till gemenskapen representerade endast en liten andel av den totala exporten från de berörda länderna.

(22) De uppgifter som tillhandahölls av de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna kontrollerades och blev också i de flesta fall beaktade. I vissa fall framgick dock av undersökningen att vissa uppgifter var oriktiga, icke underbyggda eller otillräckliga och således inte kunde beaktas. I dessa fall grundade kommissionen, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, sina slutgiltiga avgöranden på tillgängliga uppgifter.

2. Länder med marknadsekonomi

2.1 Normalvärde

Tillämpning av artikel 18. 1 i grundförordningen

(23) Exportören/tillverkaren från Singapore ifrågasatte kommissionens beslut att i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen beräkna normalvärdet på grundval av tillgängliga uppgifter (se punkt 66 i förordningen om preliminär antidumpningstull). Företaget gjorde gällande att de inhemska transaktioner som inte rapporterats var avsedda för återexport till tredje land. Vidare gjorde företaget gällande att kommissionen enligt artikel 18.4 i grundförordningen borde ha underrättat företaget om beslutet, eftersom det inte gavs tillfälle att lämna ytterligare förklaringar. Företaget ifrågasatte också den metod som kommissionen använde för att beräkna normalvärdet på grundval av tillgängliga uppgifter, eftersom det ansåg att den bevisning som inhämtats på platsen (fakturor avseende de transaktioner som inte rapporterats) borde ha använts istället för det högsta försäljningspris som rapporterats.

Av undersökningen framgick att den ifrågavarande försäljningen egentligen gjorts på hemmamarknaden men inte rapporterats som inhemsk försäljning av företaget. Företaget ombads vidare att lägga fram bevisning till stöd för att denna försäljning inte var avsedd för inhemsk konsumtion utan faktiskt exporterades från Singapore. Trots upprepade uppmaningar tillhandahöll företaget inget som kunde styrka efterföljande återexport till ett tredje land. När företaget, efter kontrollbesöket, på egen begäran hördes gavs ingen tillfredsställande förklaring.

(24) Vad gäller den metod som kommissionen använt för att beräkna normalvärdet för dessa transaktioner kan sägas, att de fakta som användes vid beräkningen av normalvärdet kontrollerades och att de, mot bakgrund av företagets delvis bristande samarbetsvilja, är rimliga. Kommissionens preliminära avgörande, sådant det framgår av punkt 66 i förordningen om preliminär antidumpningstull, bekräftas därför.

(25) En sydkoreansk tillverkare/exportör för vilken det beslöts att tillgängliga uppgifter skulle användas vid bedömningen av materialkostnaderna, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen (se punkt 32 i förordningen om preliminär antidumpningstull), gjorde gällande att detta beslut var obefogat och att de materialkostnader som uppgavs i svaret på frågeformuläret borde ha använts istället. Företaget ansåg också att den metod som kommissionen använde för att justera normalvärdet på grund av den partiella bristen på samarbetsvilja var bristfällig.

(26) Av undersökningen framgick att de uppgifter om materialkostnaderna som företaget hade uppgivit företedde allvarliga inkonsekvenser och därför inte kunde godtas. Företaget gav inga ytterligare förklaringar för att motivera inkonsekvenserna. Vad gäller den metod som använts vid fastställandet av de tillgängliga uppgifterna bör påpekas att en försiktig metod tillämpats vid justeringen av materialkostnaderna genom användandet av den minsta skillnad som kunnat konstateras mellan det lägsta och det genomsnittliga materialvärdet.

Konstruerat normalvärde (försäljningskostnader, administrationskostnader och andra allmänna kostnader)

(27) Den enda samarbetsvilliga thailändska tillverkaren/exportören, som inte hade någon inhemsk försäljning, ifrågasatte den metod som vid konstruerandet av normalvärdet använts för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Som framgår av punkt 77 i förordningen om preliminär antidumpningstull och i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen beslöt kommissionen, i avsaknad av inhemsk försäljning, att konstruera normalvärdet genom att till företagets tillverkningskostnader lägga det vägda genomsnittet för inhemska försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt den vinst som fastställts för all lönsam försäljning från samarbetsvilliga exportörer i Taiwan. Företaget påstod att det tillsammans med den samarbetsvilliga taiwanesiska tillverkaren/exportören utgjorde en enda enhet och att försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, med hänsyn till detta förhållande, skulle ha fastställts på grundval av den första metod som anges i artikel 2.6 i grundförordningen vilket, enligt företaget, skulle ha varit de faktiska uppgifterna för det taiwanesiska företaget. Om artikel 2.6 c skulle tillämpas begärde företaget alternativt att endast försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för det närstående taiwanesiska företaget skulle användas på grund av de nära förbindelserna mellan de två.

(28) Det bör noteras att det konstruerade värdet enligt artikel 2.6 skall baseras på de försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som gäller för hemmamarknaden i exportlandet, dvs. Thailand. I avsaknad av uppgifter om försäljningen av telefaxapparater på hemmamarknaden i Thailand för det berörda företaget eller för något annat företag, och med hänsyn till att inga uppgifter fanns att tillgå rörande försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst inom samma generella produktkategori, i enlighet med artikel 2.6 a och b i grundförordningen, har emellertid artikel 2.6 c åberopats, dvs. försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställts på grundval av någon annan rimlig metod. Med hänsyn till att Taiwan är en marknad på vilken ett betydande antal företag verkar under stor konkurrens bedömdes att det vägda genomsnittet av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för alla samarbetsvilliga exportörer på den taiwanesiska marknaden utgjorde en lämplig och rimlig grundval och bäst motsvarade försäljningsvillkoren för den berörda produkten på den thailändska marknaden.

(29) Att, som föreslagits av den thailändske tillverkaren, endast använda sig av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för det företag som det är närstående, ger inte en lämpligare grundval. Det närstående taiwanesiska företagets försäljning representerade för övrigt endast en bråkdel av den taiwanesiska marknaden.

2.2 Jämförelse

Importavgifter

(30) I punkt 37 i förordningen om preliminär antidumpningstull framhöll kommissionen att de yrkanden om justeringar för importavgifter som framställts av sydkoreanska tillverkare/exportörer avvisades, eftersom dessa yrkanden beräknades på grundval av ett genomsnitt för alla produkter och eftersom sambandet mellan den tull som betalats och varje specifik berörd telefaxmodell inte visades. Tre sydkoreanska tillverkare/exportörer har gjort gällande att detta beslut var orimligt. De har begärt att kommissionen inte skulle kräva exakta beräkningar för varje modell utan istället godta en allmän fördelning av den tull som betalats. Vidare har företagen gjort gällande att justering för tull måste beviljas oberoende av huruvida inhemska modeller innehåller delar som köpts lokalt eller inte.

(31) Det måste framhållas att ett grundläggande krav för beviljandet av en sådan justering är att stöd framförs för att delarna inte inhandlats lokalt, eftersom tull annars inte betalats för dessa delar. I ett fall kunde en exportör åtminstone delvis visa, på ett sätt som kommissionen fann tillfredsställande, att en justering var befogad. Justering gjordes endast i den utsträckning som begäran var styrkt.

Handelsled

a) Olikheter avseende funktion

(32) De två tillverkarna/exportörerna från Japan, tillverkaren/exportören från Singapore och ett av de sydkoreanska företagen begärde justering för olikheter i handelsled på grundval av artikel 2.10 d i grundförordningen, vilket preliminärt avvisades på de grunder som anges i punkterna 49 och 71 i förordningen om preliminär antidumpningstull. Företagen invände mot detta och gjorde ånyo gällande att olikheter vad gäller funktioner på hemmamarknaden och vid export automatiskt motsvarades av olika handelsled och att justering därför borde beviljas för att göra det möjligt att göra en riktig jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset. Till stöd för sin begäran gjorde företagen gällande att gemenskapsinstitutionerna normalt, vid konstruerandet av exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, från det pris som betalas av den första oberoende kunden avräkna alla kostnader som bärs av närstående importörer i gemenskapen och därigenom få fram ett exportpris fritt fabrik. De menade att man därför, för att erhålla ett normalvärde i ett jämförbart handelsled, måste utesluta också de utgiftsslag som förekommer på hemmamarknaden jämte motsvarande vinst grundad på den vinst som erhålls vid försäljning på hemmamarknaden, i enlighet med artikel 2.10 d i grundförordningen.

(33) Detta argument kan inte godtas eftersom det strider mot ett grundläggande krav i grundförordningen på denna punkt, nämligen att de handelsled i vilka handel sker på hemmamarknaden och på exportmarknaden måste anges av klaganden som särskilt måste visa hur denna eventuella olikhet påverkar jämförbarheten i prishänseende.

(34) Det bör erinras om att gemenskapsinstitutionernas praxis att rekonstruera exportpriset genom att från det pris som tillämpas vid försäljning till icke närstående importörer avräkna de kostnader som bärs av närstående importörer medför att priset vid gemenskapens gräns ligger på samma nivå som vid försäljning till en oberoende kund. Eftersom priset vid försäljning från närstående importörer till oberoende kunder i detta fall befunnits i allmänhet motsvara nivån på de priser som tas ut vid försäljning till större återförsäljare och distributörer, innebär ett avdrag av importörens kostnader vid försäljning till sådana kunder ett pris som motsvarar en nivå högre upp i försäljningskedjan. Exportpriset efter rekonstruering bör anses motsvara det pris som tas ut av distributören.

(35) Företagens påstående att en kostnadsavräkning borde göras från priset vid försäljning på hemmamarknaden eftersom en sådan avräkning gjorts vid rekonstrueringen av exportpriset bedöms som i och för sig ogrundat. Eftersom rekonstrueringen av exportpriset i förevarande fall ledde till ett handelsled motsvarande det som gäller för en distributör, motsvarade detta handelsledet på hemmamarknaden. Det förhållandet att vissa kostnader kan uppstå vid försäljning på hemmamarknaden till distributörer, vilka inte uppstår vid motsvarande exportled, hör samman med de speciella förhållandena på de ifrågavarande marknaderna men kan inte i sig leda till en justering när det är klart att priserna gäller ett liknande slag av kunder, nämligen distributörer.

(36) De japanska och sydkoreanska företagen gjorde gällande att det genomsnittliga priset på hemmamarknaden inte kunde användas som normalvärde, eftersom denna försäljning sker vid olika handelsled av vilka endast ett motsvarar exportledet. Kommissionen undersökte situationen noggrant men kunde inte finna att exportörernas påstående var befogat, eftersom företagen inte kunde tillhandahålla en klar uppdelning i kostnads- eller prisslag för att påvisa sådana skillnader i handelsled på hemmamarknaden. Kommissionen kunde däremot fastställa att de priser som togs ut av kunderna på hemmamarknaden var i stort sett desamma för de olika konsumentgrupperna, vilket tyder på att det inte rörde sig om olika handelsled. Justering för olikheter i handelsled var under alla omständigheter inte befogat, eftersom priserna på hemmamarknaden var desamma för alla kundgrupper och en av dessa grupper motsvarade handelsledet för exportkunder (distributörer). Normalvärdet skulle bli detsamma, oavsett om det grundades på försäljning till en grupp eller till alla kunder.

(37) Vad gäller Singapore gjordes, enligt vad som påstods, all försäljning på hemmamarknaden i ett enda handelsled, nämligen distributörsledet. Det bör erinras om att normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen på grund av att företaget underlåtit att rapportera ett stort antal transaktioner på hemmamarknaden med den berörda produkten, vilket förhindrade en mer ingående granskning av handelsleden på hemmamarknaden. På grundval av de upplysningar som kommissionen hade tillgång till konstaterades inga olikheter mellan handelsleden på hemmamarknaden och vid export.

(38) Av ovan angivna skäl fastställdes normalvärdet på grundval av all försäljning på hemmamarknaden, och de justeringar för olikheter i handelsled som begärts av de japanska, singaporianska och sydkoreanska tillverkarna/exportörerna bedömdes vara obefogade.

(39) Under omständigheter som inte omfattas av en justering för olikheter i handelsled i enlighet med artikel 2.10 d i i grundförordningen medges enligt artikel 2.10 d ii att en särskild justering beviljas när det visas att vissa funktioner har ett klart samband med andra handelsled än det som använts för jämförelsen. I förevarande fall framgick av undersökningen att, oavsett det förhållandet att en justering för olikheter i handelsled inte kunde beviljas, marknadsföringsfunktionen borde beaktas särskilt mot bakgrund av artikel 2.10 d ii. Kommissionen undersökte särskilt huruvida de berörda företagen hade marknadsföringsutgifter för att främja försäljning i andra handelsled än det som använts för jämförelsen. Det befanns för de berörda företagen att vissa marknadsföringsutgifter i förevarande fall faktiskt avsåg ett annat handelsled än det som använts för jämförelsen. Följaktligen beslöts i enlighet med artikel 2.10 d ii i grundförordningen att från beräkningen av normalvärdet undanta marknadsföringsutgifter som var att hänföra till försäljning på hemmamarknaden som rörde ett annat handelsled än distributörsledet.

b) OEM-försäljning

(40) En tillverkare/exportör i Taiwan, en i Thailand och två i Sydkorea ifrågasatte avvisandet av deras yrkanden om en justering för olikheter i handelsled grundade på OEM-exportförsäljning (Original Equipment Manufacturer).

(41) Den begärda graden av justering kunde inte beviljas eftersom det inte kunde påvisas något tydligt prismönster mellan de påstådda försäljningskanalerna. I vissa fall befanns priserna för OEM-modeller vara högre än priserna för försäljning av varor av egna märken. För ett sydkoreanskt företag befanns också att den kundklassificering som angivits var oriktig och därför måste lämnas utan beaktande. På den taiwanesiska marknaden visade OEM-försäljningen på hemmamarknaden inte någon konsekvent prisskillnad jämfört med försäljning av varor av egna märken.

(42) För den thailändske tillverkaren, som inte hade någon försäljning på hemmamarknaden och endast exporterade på OEM-basis, konstruerades normalvärdet med användning av genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för den thailändska marknaden för vilka, som förklarats ovan, inga justeringar av detta slag behövdes. Begäran avvisades därför.

Provision

(43) Det thailändska företaget invände mot att en provision på 5 % dragits av från priset till den första oberoende kunden i gemenskapen för att därigenom ta hänsyn till det närstående taiwanesiska företagets delaktighet i dessa transaktioner. Enligt företaget borde endast direkt anknutna försäljningskostnader dras av, varför det inte skulle finnas någon rättslig grund för att tillämpa denna femprocentiga provision som de påstod inte förekom i praktiken.

(44) Undersökningen bekräftade att all export från den thailändske tillverkaren/exportören till gemenskapen gjordes via ett närstående företag i Taiwan. Det har fastställts att de överföringspriser som det närstående taiwanesiska företaget tagit ut av den thailändske tillverkaren, på grund av förhållandet mellan de två företagen, inte kan anses ha varit rimliga. Vid besök på platsen konstaterades ett pålägg mellan överföringspriset och det pris som betalades av den första oberoende kunden i gemenskapen. Denna skillnad var avsedd att, i varje fall delvis, täcka det närstående företagets kostnader för de åtgärder som utförts i syfte att exportera den berörda produkten. Eftersom det närstående taiwanesiska företagets funktioner kan anses likna funktionerna hos en handlare gjordes en justering i form av ett avdrag på 5 % från priset till den första oberoende kunden i gemenskapen. Detta avdrag bedöms som rimligt med hänsyn till det närstående företagets grad av delaktighet i den thailändske tillverkarens/exportörens försäljningsverksamhet.

(45) Ett företag i Singapore begärde en justering för provision som betalats till närstående företag i Japan. Denna begäran hade redan avvisats på de grunder som anges i punkt 73 i förordningen om preliminär antidumpningstull. Företaget invände mot detta ställningstagande och gjorde ånyo gällande att justeringen var nödvändig på grund av den betydande roll som de två närstående japanska företagen spelade vid tillverkningen och marknadsföringen av den berörda produkten i Singapore.

(46) Frågan togs under nytt övervägande. Av undersökningen framgick att beloppet i fråga egentligen avsåg royalties och vinstöverföringar som de två japanska företagen tog emot. Sådana betalningar kan inte betraktas som betalning av provision i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen. Begäran om justering kunde således inte godtas.

(47) Det konstaterades emellertid att exportförsäljningen helt administrerades av de japanska företagen. Singaporeföretagets funktion var begränsad till att fakturera varorna och ombesörja frakten. Eftersom de närstående företagens funktion därför kan anses likna en handlares funktion avräknades en justering på 5 % från priset till den första oberoende kunden i gemenskapen för att ta hänsyn till företagens delaktighet i Singaporetillverkarens försäljning och administration. Justeringen fastställdes till 5 % eftersom de faktiska utgifterna för de närstående japanska företagen inte uppgavs i svaren på frågeformuläret, trots att detta så uttryckligen begärts, och därför inte kunde kontrolleras vid kontrollbesök på platsen.

Kreditkostnader

(48) I punkt 39 i förordningen om preliminär antidumpningstull uppgavs att kraven på justering för kreditkostnader avvisades för samtliga sydkoreanska företag, eftersom kraven grundades på ett kreditkonto för löpande betalningar med automatisk förlängning av krediten, utan bevis för att det skulle finnas ett avtal mellan leverantören och köparen av produkten vid försäljningstidpunkten. Tre sydkoreanska tillverkare/exportörer gjorde gällande att detta inte överensstämde med kommissionens praxis. En justering av normalvärdet för kreditkostnader motsvarande en kredittid på minst 30 dagar borde därför ha beviljats.

(49) Det är gemenskapsinstitutionernas praxis att bevilja justering för kreditkostnader när exportören visar att betalningsvillkoren var en faktor som beaktades vid fastställandet av de försäljningspriser som togs ut, i enlighet med artikel 2.10 g i grundförordningen. Justering beviljas därför endast för det antal dagar som man kan visa har avtalats vid försäljningstidpunkten, eftersom endast de kostnader som hänför sig till dessa dagar kan anses ha påverkat priset. När betalningarna görs på grundval av ett sådant kreditkonto som i detta fall finns inget sådant avtal och begäran kunde således inte godtas.

Garantikostnader

(50) En sydkoreansk tillverkare/exportör gjorde gällande att det borde göras en mer realistisk beräkning av justeringen för skillnaden i garantikostnader genom medräknande av vissa utgifter i form av avgifter som betalas till oberoende ombud och löner till reparatörer.

(51) Av undersökningen framgick att de uppgivna garantikostnaderna för hemmamarknaden var överdrivna och att de således utgjorde en otillförlitlig grund för beräkningen av justeringen. Vid det preliminära fastställandet beslöts att grunda bedömningen av justeringen för garantikostnader endast på de faktiska kostnaderna för att tillhandahålla kunder reservdelar utan särskild kostnad. I avsaknad av ny bevisning till stöd för en större justering för garantikostnaderna bekräftas härmed de preliminära slutsatserna.

Andra faktorer

(52) Ett taiwanesiskt företag upprepade sin begäran om särskild justering i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen genom avdrag från normalvärdet av försäljares löner, marknadsföringskostnader och hyra, eftersom företaget ansåg att större delen av kostnaderna för dessa funktioner rörde försäljning på hemmamarknaden.

(53) De japanska och singaporianska tillverkarna/exportörerna begärde vidare, alternativt för den händelse begäran om justering för olikheter i handelsled (se ovan) skulle avvisas, att andra särskilda justeringar - för till exempel löner till försäljare, marknadsföringskostnader m.m. - skulle avräknas från normalvärdet. Det singaporianska företaget invände mot att denna begäran avvisats (se punkt 72 i förordningen om preliminär antidumpningstull) och hävdade att kravet i artikel 2.10 k att det skall påvisas att kunder på hemmamarknaden betalat olika priser endast är ett exempel och sålunda inte tvingande.

(54) Inget av de företag som framställde en begäran i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen tillhandahöll sådant stöd för betydande och konsekventa prisskillnader som krävs enligt stadgandet. Att endast påvisa en skillnad i kostnader mellan ett företags avdelningar för export respektive för försäljning på hemmamarknaden utgör inte tillräcklig grund för ett påstående om olikheter i prisjämförbarhet och är i än mindre grad tillräckligt för att påvisa effekt på priserna. Det är vidare oriktigt att kravet att påvisa prisskillnader endast anges som exempel, eftersom stycke k förstärker de två kraven i första stycket i artikel 2.10, nämligen att de justeringar som anges i styckena a-k endast kan beviljas om det görs gällande och visas att olikheterna påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I avsaknad av bevis för att dessa krav uppfyllts i detta fall måste begäran avvisas.

3. Länder som inte har marknadsekonomi

3.1 Individuell behandling

(55) De företag som inte beviljats individuell behandling gjorde gällande att förordningen om preliminär antidumpningstull var otillräckligt motiverad på denna punkt. De framställde ånyo sin begäran om individuell behandling och anförde som grund för detta att de var oberoende av den kinesiska staten.

(56) Det bör noteras att en enda landsomfattande tull fastställs för länder som inte har marknadsekonomi, i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen. Att bevilja vissa exportörer individuell behandling utgör således ett undantag från huvudregeln. En tillverkare/exportör som önskar ett sådant undantag måste visa att statlig inblandning inte förekommer. Två av de kinesiska tillverkarna kunde visa att de uppfyllde alla krav för att beviljas individuell behandling. Beträffande de tre återstående kinesiska tillverkarna kunde företagen inte visa sådant oberoende, varför gemenskapsinstitutionerna var tvungna att tillämpa den landsomfattande tullen.

3.2 Modelljämförelse

(57) Kinesiska tillverkare/exportörer invände mot det förhållandet att normalvärdet delvis grundades på modeller från en sydkoreansk tillverkare på vilken artikel 18 i grundförordningen tillämpades. Exportörerna gjorde gällande att användningen av ett normalvärde som fastställts för ett icke-samarbetsvilligt företag skulle vara oförmånligt för dem.

(58) Frågan togs under ny prövning och dessa modeller uteslöts slutligen från beräkningen med hänsyn till att artikel 18 i grundförordningen tillämpades vid fastställandet av normalvärdet.

(59) Ett av de sydkoreanska företagen med tillverkning i såväl Kina som Sydkorea hävdade att normalvärdet för en av dess modeller som tillverkades i Kina borde ha fastställts med ledning av det konstruerade värdet för samma modell som tillverkades i Sydkorea.

(60) Begäran har avvisats eftersom tillgängliga uppgifter använts på grundval av artikel 18 i grundförordningen för att fastställa normalvärdet för den närstående sydkoreanska tillverkaren/exportören och, som ovan sagts, dessa modeller uteslutits vid fastställandet av det kinesiska normalvärdet. Det måste vidare framhållas att normalvärdet om möjligt bör grundas på uppgifter som erhållits i det jämförbara landet som helhet och inte endast på en viss tillverkares försäljning.

3.3 Jämförelse

Handelsled

(61) Kinesiska tillverkare/exportörer begärde åter justering för olikheter i handelsled och anförde som grund för detta att deras exportförsäljning endast gick till OEM.

(62) Som förklarats ovan framgick det av en genomgång av priserna vid OEM-försäljning och försäljning av egna märkesprodukter på den sydkoreanska hemmamarknaden att en olikhet i handelsled på denna punkt inte återspeglades i konsekventa och tydliga olikheter i prishänseende. Eftersom det inte förelåg någon olikhet i pris mellan OEM-försäljning och försäljning av det egna märket i Sydkorea, och eftersom normalvärdet för Kina grundats på priserna på Sydkoreas hemmamarknad, fanns ingen grund för justering.

Provision

(63) Tre japanska företag berörs av förfarandet rörande Kina eftersom de exporterade telefaxapparater med ursprung i Kina till gemenskapen. Det framgår att deras helägda dotterföretag i Hongkong har antingen ett avtal med ett kinesiskt företag om tillverkning (eller montering) i Kina eller ett företag (en rättslig enhet) inrättat i Kina. I den preliminära beräkningen avräknades ett pålägg för verksamheten i Hongkong och Japan i form av provision. De kinesiska tillverkarna/exportörerna hävdade att denna avräkning på 5 % från exportpriset inte var korrekt, eftersom det inte hänförde sig till en faktiskt utbetalad provision.

(64) Eftersom de närstående japanska företagens funktioner kan anses likna funktionerna hos en handlare som arbetar på provisionsbasis har en justering på 5 % avräknats från priset till den första oberoende kunden i gemenskapen. Denna andel anses rimlig med hänsyn till de närstående företagens grad av delaktighet i de kinesiska tillverkarnas försäljning och administrativa verksamhet.

(65) Enligt artikel 2.10 i i grundförordningen skall en justering göras för olikheter i provisioner som utbetalas för försäljningen i fråga. I detta avseende bör noteras att det inte gör någon skillnad om tillverkaren/exportören fakturerar sin kund i gemenskapen direkt och betalar en provision till de parter som är inblandade i organisationen av försäljningstransaktionen eller om tillverkaren/exportören fakturerar mellanhanden som i sin tur fakturerar kunden i gemenskapen. Det senare tillvägagångssättet är endast ett annat sätt att tillse att mellanhanden får sin provision. I enlighet med rådets och kommissionens praxis kunde begäran därför inte godtas.

4. Dumpningsmarginal för företag som varit föremål för undersökning

4.1 Dumpningsmarginal för samarbetsvilliga företag

(66) Dumpningsmarginalen fastställdes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen på grundval av en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris för alla exporttransaktioner till gemenskapen.

4.2 Dumpningsmarginal för icke-samarbetsvilliga företag (övrig dumpningsmarginal)

(67) I avsaknad av synpunkter från de berörda parterna beslutas att tillämpa den metod som anges i punkt 28 i förordningen om preliminär antidumpningstull, dvs. att för vart och ett av exportländerna välja det företag som har den högsta dumpningsmarginalen samt den modell som har den högsta graden av dumpning bland de modeller som detta företag tillverkade och sålde i betydande mängd. Den övriga dumpningsmarginalen fastställdes på grundval av den vägda genomsnittliga marginal som fastställts för denna modell, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns.

4.3 Dumpningsmarginaler

Sydkorea

(68) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

(69) Övrig dumpningsmarginal för Sydkorea, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 25,1 %.

Japan

(70) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

(71) Övrig dumpningsmarginal för Japan, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 130,2 %.

Taiwan

(72) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

(73) Övrig dumpningsmarginal för Taiwan, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 60,8 %.

Singapore

(74) Den slutgiltiga dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga tillverkaren/exportören, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

(75) Övrig dumpningsmarginal för Singapore, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 68,2 %.

Thailand

(76) Den slutgiltiga dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga tillverkaren/exportören, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

(77) Övrig dumpningsmarginal för Thailand, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 22,6 %.

Malaysia

(78) Övrig dumpningsmarginal för Malaysia, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 124,2 %.

Kina

(79) Den slutgiltiga dumpningsmarginalen för Kina, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 51,6 %.

(80) De slutgiltiga antidumpningsmarginalerna för de företag som beviljats individuell behandling, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(81) Efter det att de preliminära antidumpningstullarna införts har vissa berörda parter gjort gällande att den klagande gemenskapstillverkaren inte borde betraktas som "gemenskapsindustrin" med hänsyn till att den näst största gemenskapstillverkaren inte var villig att samarbeta. I undersökningen fastställdes dock att den klagande gemenskapstillverkarens tillverkning av produkten utgör en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning, i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Denne tillverkare anses därför utgöra gemenskapsindustrin såvitt gäller detta förfarande.

E. SKADA

1. Sammanslagning av den dumpade importens verkningar

(82) De japanska exportörerna har gjort gällande att kommissionen inte borde utgå från att det förelåg bristande samarbetsvilja såvitt gäller cirka tio japanska tillverkare av telefaxapparater vilka vägrat att samarbeta med kommissionen i detta förfarande och underlåtit att svara på de frågeformulär som kommissionen skickat till dem, eftersom dessa företag skulle ha upphört med export till gemenskapen innan undersökningsperiodens början. Utvecklingen av importen från Japan borde bedömas på grundval av de uppgifter som de japanska tillverkarnas sammanslutning CIAJ lämnat för dessa icke-samarbetsvilliga företag i samband med förfarandet samt på de uppgifter som lämnats av de två samarbetsvilliga japanska exportörerna. Dessa uppgifter skulle visa att importen från Japan minskat starkt mellan 1993 och 1996. Med hänsyn till denna utveckling borde importen från Japan inte slås samman.

(83) En exportör av kinesiska produkter gjorde gällande att den kinesiska exporten inte borde ha slagits samman, eftersom de kinesiska exportörerna koncentrerat sig på OEM-kunder medan andra exporterande länder riktat sig mot konsumentmarknaden. Exportören gjorde också gällande att olika stora skademarginaler konstaterats och att skiljaktiga prissättningsstrategier tillämpats av exportörerna från olika länder. Detta skulle motivera att exporten inte slås samman eftersom det skulle tyda på att det inte råder konkurrens mellan dessa produkter.

(84) Vissa exportörer har vidare gjort gällande att de genomsnittliga priserna för Japan och Singapore var mellan 40 % och 48 % högre än genomsnittet för alla berörda exportländer. Detta skulle motivera att importen för dessa länder inte slås samman eftersom det tyder på att produkterna inte konkurrerar med produkterna från de andra berörda exportländerna.

(85) Förutsättningarna för att slå samman import i syfte att fastställa skada, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, är

a) att de dumpningsmarginaler som fastställts för varje land skall vara högre än miniminivån enligt artikel 9.3,

b) att volymen av importen från varje land inte är försumbar, och

c) att det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten.

1.1 Dumpningsmarginaler

(86) Som angivits ovan är de dumpningsmarginaler som konstaterats för varje exporterande land högre än miniminivån enligt artikel 9.3.

1.2 Importvolymen

(87) För de slutgiltiga avgörandena har, i avsaknad av tillförlitliga och kontrollerade uppgifter från alla japanska exportörer, volymen av importen från Japan fastställts på grundval av uppgifter från Eurostat. I Eurostats uppgifter görs ingen skillnad på telefaxapparater för personligt bruk och telefaxapparater för affärsmässigt bruk och omfattningen av importen av telefaxapparater för personligt bruk fastställdes därför med ledning av det förhållande mellan telefaxapparater för affärsmässigt bruk och telefaxapparater för personligt bruk med ursprung i Japan som under undersökningen fastställts för samarbetsvilliga oberoende importörer och importörer som är japanska exportörer närstående. Detta visar, vad gäller de berörda parterna, att 41,1 % (i enheter) av de telefaxapparater med ursprung i Japan som såldes i gemenskapen under undersökningsperioden var telefaxapparater för personligt bruk. Volymen av importen från Japan under undersökningsperioden fastställdes följaktligen till 41,1 % av den totala import från Japan som rapporterats av Eurostat.

(88) Volymen av den japanska importen kan inte grundas på de uppgifter som lämnats av CIAJ, eftersom en betydande del av dessa uppgifter avser icke-samarbetsvilliga japanska exportörer vilka vägrade att besvara de frågeformulär som kommissionen sände till dem och sålunda hindrade kommissionen från att erhålla och kontrollera de relevanta uppgifterna. Vidare har inte visats något stöd för att det under undersökningsperioden inte har skett någon annan import av telefaxapparater för personligt bruk än importen från de två samarbetsvilliga japanska exportörerna. Dessa exportörer har alltså inte förmått styrka att exportutvecklingen, som påstått, skulle vara starkt nedåtgående.

(89) Därför bekräftas slutsatserna i förordningen om preliminär antidumpningstull om att importen från Japan skall fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

Den volym för importen från Japan som på detta sätt fastställts är dock betydande.

1.3 Konkurrensvillkor

Försäljningskanaler

(90) Vad gäller argumentet att de kinesiska exportörerna koncentrerade sig på OEM och att försäljningskanalerna följaktligen måste anses vara olika förekom betydande brist på samarbetsvilja från de kinesiska tillverkarnas sida. Av denna anledning kan inga allmängiltiga slutsatser rörande den kinesiska exporten dras på grundval endast av de samarbetsvilliga exportörernas situation. Vidare har kommissionen funnit att de flesta samarbetsvilliga parter från de berörda exportländerna säljer den berörda produkten till flera kategorier kunder inom gemenskapen, inbegripet OEM-kunder.

(91) Detta gäller också för gemenskapsindustrin. Försäljningsandelen avseende de olika kundkategorierna är förstås inte densamma. Detta påverkar dock inte det förhållandet att dessa parter konkurrerar med varandra och det finns ingen motivering, ens om full samarbetsvilja varit för handen, för att inte slå samman den kinesiska exporten på dessa grunder.

Priser

(92) Vad gäller argumentet rörande högre priser för import från Japan och från Singapore har kommissionen fastställt att telefaxapparater för personligt bruk från Japan och Singapore som importeras till gemenskapen i allmänhet har ett större antal tekniska finesser och tillhör ett högre marknadssegment än telefaxapparater från de andra exporterande länderna. Det är därför normalt att det genomsnittliga exportpriset är högre för dessa två länder. Produkter från Japan och Singapore konkurrerade dock med produkter från andra exporterande länder som också, om än i mindre utsträckning, exporterar produkttyper som hör till högre marknadssegment och konkurrerade också med gemenskapsindustrins produkter vilket framgår av det förhållandet att produkterna har identiska eller liknande fysiska och tekniska egenskaper, att de är avsedda för samma slags användning och att de såldes genom samma eller liknande försäljningskanaler.

Även om de singaporianska och japanska exportörerna allmänt sett inte har underskridit gemenskapsindustrins försäljningspris, eller i varje fall inte har underskridit detta i betydande omfattning (se punkterna 98 och 99), hade de sjunkande priserna på exporten från Singapore och Japan en återhållande effekt på prisnivån vilket medförde att gemenskapsindustrin inte kunde höja sina priser till en lönsam nivå.

Konkurrensvillkoren är följaktligen desamma.

1.4 Slutsatser

(93) Med beaktande av det ovan sagda bekräftas slutsatserna i förordningen om preliminär antidumpningstull, nämligen att förutsättningarna för att slå samman importen för att bedöma skadan, i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen, är uppfyllda.

2. Allmänna skadefaktorer

Allmänt påpekande

(94) På grundval av de framställningar som mottagits efter införandet av preliminära åtgärder liksom av ytterligare undersökningar har ett antal allmänna skadefaktorer nu kunnat slutgiltigt fastställas.

Konsumtion

(95) Efter införandet av de preliminära antidumpningstullarna har konsumtionen inom gemenskapen fastställts till följande:

(96) Konsumtionen ökade från cirka 1,1 miljoner enheter 1993 till 2,5 miljoner enheter 1996 (undersökningsperioden), vilket är en ökning på omkring 130 %.

Kumulerad volym, marknadsandelar

(97) Vidare konstaterades följande utveckling för den sammanslagna importen från de berörda länderna:

i) Under perioden 1993-1994 ökade de exporterande länderna sin försäljningsvolym med 33,7 % medan deras marknadsandel minskade med 11,4 procentenheter (från 62,5 till 51,1 %).

ii) Under perioden 1994-1996 ökade volymen av import från de exporterande länderna med 76,9 % medan deras marknadsandel ökade från 51,1 % till 64,3 %, dvs. med 13,2 procentenheter.

Priser

a) Prisunderskridande

(98) Efter införandet av de preliminära antidumpningstullarna fastställdes att det inte förelåg något prisunderskridande för den enda exportören från Singapore.

(99) För de andra samarbetsvilliga exportörerna bekräftas avgörandena i förordningen om preliminär antidumpningstull enligt vilka prisunderskridande konstaterades för de modellgrupper som fastställandet grundades på. De marginaler för prisunderskridande som beräknades för varje modellgrupp sträcker sig från 1,3 % till 41,8 %: Den vägda genomsnittliga marginalen för prisunderskridande i förhållande till den sammanlagda importen för varje land fastställs slutgiltigt till följande: Kina 18,5 %, Japan 0,3 %, Taiwan 4,5 %, Singapore 0,0 %, Sydkorea 9,2 %, Thailand 10,9 % och Malaysia 41,8 %. Den vägda genomsnittliga marginalen för prisunderskridande för alla berörda länder är 8,4 %.

b) Försäljningspriser

(100) Under perioden 1993-1994 sjönk försäljningspriserna för de samarbetsvilliga exportörerna med i genomsnitt 11 % och mellan 1994-1996 var minskningen i genomsnitt 26,1 %. De japanska och singaporianska exportörerna vidkändes också en nedåtgående prisutveckling under denna period.

3. Gemenskapsindustrins situation

(101) På grundval av de synpunkter som mottogs efter införandet av de preliminära antidumpningstullarna och av ytterligare undersökningar fastställdes följande:

(102) Under perioden 1993-1994 ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym med 140 % och marknadsandelarna med 7,7 procentenheter (från 16,3 % till 24 %). Denna positiva utveckling byggde på de investeringar som gjorts under 1993.

(103) Under perioden 1994-1996 minskade däremot gemenskapsindustrins försäljningsvolym med 14,7 % och dess marknadsandel från 24,0 % till 14,5 %, dvs. med 9,5 procentenheter.

(104) Under perioden 1994-1996 sjönk tillverkningen och utnyttjandet av produktionskapaciteten starkt till följd av minskad försäljningsvolym; försäljningspriserna sjönk samtidigt 17,5 %. Under samma period minskade sysselsättningen med 21,7 %. Under samma period försämrades de finansiella resultaten och under undersökningsperioden gjordes en tvåsiffrig förlust (i procent) på omsättningen. Gemenskapsindustrin kunde inte öka sina priser till en lönsam nivå på grund av den låga prisnivån på gemenskapsmarknaden.

4. Slutsatser

(105) Mot bakgrund av det ovan sagda dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har åsamkats väsentlig skada.

F. VÅLLANDE AV SKADA

1. Dumpad import

(106) Inträngandet på gemenskapsmarknaden av importerade produkter till dumpade priser som såldes genom samma distributionskanaler och på samma öppna marknad sammanföll med en förlust av marknadsandelar och en försämring av det finansiella läget för gemenskapsindustrin. Gemenskapsindustrin sålde under hela undersökningsperioden till priser som låg långt under produktionskostnaden. Den hade inte möjlighet att höja sina priser till en lönsam nivå på grund av det låga prisläget på marknaden. Den prisdämpande verkan orsakades gemensamt av de prisunderskridande exportörerna och de japanska och singaporianska exportörerna, vars exportpriser också har sjunkit stadigt. Gemenskapsindustrin ställdes alltså samtidigt inför dumpad import från Japan och Singapore av produkter som allmänt sett tillhörde de högre marknadssegmenten och dumpad import från de andra berörda länderna av produkter som normalt tillhörde de lägre marknadssegmenten, i vilka konkurrensen i första hand sker i form av priskonkurrens.

2. Andra faktorer

(107) Efter att de preliminära antidumpningstullarna införts gjordes gällande att den skada som vållats gemenskapsindustrin kunde ha förorsakats av Sagem, den näst störste tillverkaren i gemenskapen.

(108) Uppgifter som erhållits under undersökningen visar att Sagems marknadsandel, som hade ökat mellan 1993 och 1994, minskade i betydande grad mellan 1994 och undersökningsperioden. Vad gäller Sagems största marknad, Frankrike, visar statistiken vidare att Sagem ofta var det företag som tog ut det högsta priset när man jämförde med ett antal jämförbara modeller. På grundval av dessa upplysningar bedöms det som osannolikt att Sagem i någon större utsträckning bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(109) Vad gäller import från länder som inte ingått i undersökningen har i de preliminära slutsatserna fastställts att det inte förekom någon import av betydelse under undersökningsperioden. Inga underbyggda synpunkter har framförts i denna del.

3. Slutsatser

(110) Med beaktande av det ovan sagda bedöms den dumpade importen från de berörda exportländerna ha vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

(111) Efter att de preliminära antidumpningstullarna införts gjordes gällande att antidumpningstullar skulle vara orimligt betungande för konsumenterna och således strida mot gemenskapens intresse. Till följd av detta har ytterligare undersökningar genomförts vid vilka följande fastställts.

1. Gemenskapsindustrin och andra gemenskapstillverkare

(112) Vid undersökningen fastställdes att gemenskapsindustrin är livskraftig, vilket bland annat visas av de fortlöpande investeringarna och utvecklingen av en egen telefaxapparat för personligt bruk som skall användas med vanligt papper (värmeöverföring) och som snart kommer att introduceras på marknaden. Med hänsyn till hur stora förluster som den dumpade importen har förorsakat gemenskapsindustrin och hur lång tid detta har pågått kan det förväntas att gemenskapsindustrin skulle upphöra med sin verksamhet i gemenskapen om inga åtgärder vidtas mot dumpningen. Om inga åtgärder vidtas kommer den dumpade importen även fortsättningsvis att ha prisdämpande verkan, vilket kommer att omintetgöra gemenskapsindustrins ansträngningar för att uppnå lönsamhet. Som en följd härav skulle cirka 370 arbetstillfällen som är direkt knutna till den berörda produkten försvinna i gemenskapen. Antidumpningsåtgärder skulle däremot göra det möjligt för gemenskapsindustrin att fortsätta och till och med utveckla sin verksamhet inom gemenskapen.

(113) Det bedöms vidare att införandet av antidumpningstullar sannolikt kommer att ha gynnsam effekt, direkt och indirekt, för cirka 4 000 arbetstillfällen, nämligen cirka 1 000 anställda hos gemenskapstillverkare (Philips, Sagem och de i gemenskapen etablerade japanska tillverkarna) och, indirekt, ytterligare 3 000 arbetstillfällen i den tillverkningsrelaterade tjänste- och underleverantörssektorn (detta bygger på industrins bedömning för denna sektor enligt vilken ett arbetstillfälle i tillverkningsledet innebär minst tre arbetstillfällen i stödverksamheter).

2. Icke närstående importörer/handlare

(114) Vad gäller icke närstående importörer och handlare har det av undersökningen framgått att den berörda produkten i allmänhet motsvarar endast en liten andel av deras affärsverksamhet, i genomsnitt 1 % av den totala omsättningen. För de samarbetsvilliga importörerna var inga arbetstillfällen eller investeringar av någon betydelse direkt anknutna till den berörda produkten. Dessa företag, med undantag för ett, förklarade alla att antidumpningstullar inte skulle ha någon större effekt på försäljning, vinst och sysselsättning som helhet.

3. Konsumenterna

(115) Med införandet av slutgiltiga antidumpningstullar skulle den genomsnittliga ökningen av konsumentpriset för produkter som importeras från de berörda länderna bli cirka 12 %, grundat på antagandet att exportörer som åläggs höga antidumpningstullar på mellan 40 % och 89 % kommer att upphöra med sin export till gemenskapsmarknaden, medan återstående exportörer kommer att fortsätta sin försäljning på gemenskapsmarknaden. Prisökningen för enskilda exportörer som åläggs antidumpningstullar som är lägre än genomsnittet - dessa exportörer svarar för ca 70 % av exporten från de berörda länderna - skulle bli ännu lägre, mellan 3 % och 9 %. För en produkt med en livstid på cirka fem år skulle antidumpningstullen innebära ett årligt påslag på cirka 6 ecu. Effekten av dessa relativt små förändringar kommer dessutom att delvis förtas av de normala prisminskningarna för den berörda produkten.

(116) Bortsett från de nämnda prisökningarna för importerade produkter kan konsumenterna räkna med ett ökande utbud från alla gemenskapstillverkarna. Gemenskapstillverkarnas marknadsandel kan förväntas öka från 35 % under 1996 till cirka 50 % efter att antidumpningstullar har införts. Dessa gemenskapstillverkare kan förväntas hålla sina priser stabila för att dra fördel av större marknadsandel och ökad försäljningsvolym, vilket i sin tur kommer att leda till lägre kostnader per enhet och bättre finansiella resultat.

(117) Den europeiska konsumentorganisationen BEUC deltog inte i undersökningen och har inte heller lämnat synpunkter, trots att den givits tillfälle att göra detta.

(118) Med beaktande av det ovan sagda bedöms belastningen för konsumenterna till följd av införandet av antidumpningstullar för telefaxapparater för personligt bruk som importeras från de berörda länderna som måttlig i förhållande till fördelarna av att säkra fortsatt industriverksamhet och högkvalificerade arbetstillfällen i gemenskapen.

4. Informationssamhället

(119) Det gjordes gällande att införandet av antidumpningstullar skulle påverka utvecklingen av informationssamhället.

(120) Vad gäller denna invändning bör påpekas att det uttryckligen sägs i Singaporeöverenskommelsen om informationsteknologiska produkter från 1996 att avtalet inte i något avseende påverkar rätten att vidta antidumpningsåtgärder i tillämpliga fall. Vidare bedöms att den begränsade effekten på konsumenterna, som framhållits i det föregående, inte kommer att påverka efterfrågan för den berörda produkten negativt.

5. Antidumpningsåtgärdernas verkan på konkurrensen

(121) Införande av antidumpningstullar för de exportörer för vilka höga dumpnings- och skademarginaler konstaterats och vars export skulle bli föremål för höga antidumpningstullar kan förväntas leda till minskad försäljningsvolym och marknadsandel för dessa parter. För de flesta berörda exportörer kommer tullen dock att få endast måttlig verkan och dessa exportörers ställning i konkurrenshänseende förväntas inte påverkas i betydande utsträckning. Det kommer följaktligen att även fortsättningsvis finnas ett stort antal starka konkurrenter till gemenskapstillverkarna på marknaden.

6. Slutsatser

(122) Med beaktande av det ovan sagda bedöms att det inte finns tvingande skäl mot att införa antidumpningstullar.

H. SLUTGILTIG TULL

1. Skademarginalerna

(123) För att fastställa vilken tullnivå som skulle vara nödvändig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållat gemenskapsindustrin bedömdes att en prisnivå borde beräknas på grundval av produktionskostnaden för gemenskapsindustrin jämte en rimlig vinst. En vinstmarginal på 10,7 % av omsättningen bedömdes utgöra ett lämpligt minimivärde. Det anses också att det för närvarande och i framtiden finns, och kommer att finnas, ett behov av intensiva och stegrade insatser för forskning och utveckling, särskilt med hänsyn till den fortsatta miniatyriseringen och kommande produktgenerationer som är anpassade till utvecklingen inom telekommunikationstekniken. Den nämnda vinstmarginalen är dessutom tillräcklig för att ge resurser för de investeringar som krävs för att framställa nya produkttyper och ge en rimlig avkastning på det kapital som redan investerats.

(124) Vidare bedöms att denna vinstmarginal ligger i linje med de vinstmarginaler som konstaterats för de berörda exportörernas försäljning på hemmamarknaden, liksom med de vinstmarginaler som använts i tidigare antidumpningsärenden rörande liknande näringar (t.ex. ärenden rörande färgtelevisionsapparater med liten bildskärm, ljudkassetter, videokassettband, magnetskivor, elektrolytkondensatorer med aluminiumplattor, televisionskamerasystem - i dessa ärenden användes vinstnivåer på mellan 10 % och 12 % av omsättningen).

(125) Nivån för undanröjande av skada beräknades genom en jämförelse i samma handelsled av det vägda genomsnittliga importpriset, justerat för skillnader beträffande betalnings- och leveransvillkor, med gemenskapsindustrins icke-skadevållandepris som fastställdes på ovan nämnt sätt. De belopp som beräknades på detta sätt uttrycktes i procent av det ägda genomsnittliga värdet av de importerade varorna fritt gemenskapens gräns. På denna grundval fastställdes följande skademarginaler:

>Plats för tabell>

2. Slutgiltiga tullar

(126) De slutgiltiga antidumpningstullarna fastställs på nivån för de dumpningsmarginaler som konstaterats eller på nivån för skademarginalerna, om dessa är lägre. Dessa tullar, uttryckta i procent av priset fritt gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

I. UTTAG AV DEN PRELIMINÄRA TULLEN

(127) Med hänsyn till de höga dumpningsmarginaler som har konstaterats för de exporterande tillverkarna och länderna och mot bakgrund av den allvarliga skada som gemenskapsindustrin har vållats bedöms det nödvändigt att de belopp för vilka det har ställts en säkerhet i form av preliminära antidumpningstullar på transaktioner med den berörda produkten slutgiltigt tas ut till den slutgiltigt fastställda tullsatsen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av telefaxapparater med en vikt på högst fem kilo och vars huvuddel har en storlek på högst 470 mm i bredd, 450 mm i djup och 170 mm i höjd, enligt KN-nummer 8517 21 00 (Taric-nummer 8517 21 00*10), med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand, dock med undantag för sådana telefaxapparater i vilka används bläckstråle-, laser- eller LED (lysdiod-utskriftsteknik).

2. Den slutgiltiga antidumpningstullen skall, i fråga om produkter med ursprung i nedan angivna länder, tas ut med följande tullsatser på grundval av nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull:

>Plats för tabell>

Dessa tullsatser skall inte tillämpas på de produkter som tillverkas av nedan angivna företag, vilka i stället skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

3. Såvida inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Om det är nödvändigt kommer rådet att på förslag av kommissionen klargöra, för varje enskild modell, vilka telefaxapparater för yrkesmässigt bruk av sådana apparater som motsvarar kriterierna i vikt- och storlekshänseende enligt artikel 1 i denna förordning, eller utgör bärbara telefaxapparater enbart avsedda att användas i kombination med mobiltelefon, som inte omfattas av denna förordning.

Artikel 3

1. De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär antidumpningstull enligt kommissionens förordning (EG) nr 2140/97 skall slutgiltigt tas ut till den slutgiltigt införda tullsatsen.

2. Belopp för vilka säkerhet ställts och som överstiger den slutgiltiga antidumpningstullen skall frisläppas.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 27 april 1998.

På rådets vägnar

R. COOK

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).

(2) EGT L 297, 31.10.1997, s. 61.