Avslutande av antidumpningsförfarandena beträffande import av vissa större elektrolytkondensatorer med aluminium med ursprung i Japan, Republiken Korea och Taiwan

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 173/2000 av den 24 januari 2000 om avslutande av antidumpningsförfarandena beträffande import av vissa större elektrolytkondensatorer med aluminium med ursprung i Japan, Republiken Korea och Taiwan Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 022 , 27/01/2000 s. 0001 - 0015

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 173/2000

av den 24 januari 2000

om avslutande av antidumpningsförfarandena beträffande import av vissa större elektrolytkondensatorer med aluminium med ursprung i Japan, Republiken Korea och Taiwan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artikel 9.5 i denna,

med beaktande av det förslag som lämnats av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Gällande åtgärder

1. Genom rådets förordning (EEG) nr 3482/92(2) infördes slutgiltiga antidumpningsåtgärder beträffande import av vissa större elektrolytkondensatorer med aluminium (nedan kallade elektrolytkondensatorer) med ursprung i Japan. Dessa åtgärder utgjordes av värdetullar på mellan 4,2 % och 75 %.

(2) Genom rådets förordning (EG) nr 1384/94(3), infördes slutgiltiga antidumpningsåtgärder beträffande import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Republiken Korea (nedan kallad Sydkorea) och Taiwan. Dessa åtgärder utgjordes av värdetullar på mellan 10,7 % och 75,8 %.

2. Skäl för översynerna

Japan

(3) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle komma att löpa ut(4) för antidumpningsåtgärderna beträffande import med ursprung i Japan ingav Federation for Appropriate Remedial Anti-Dumping (FARAD), som ombud för Nederlandse Philipsbedrijven BV (Nederländerna), numera BC Components International BV, och BHC Aerovox Ltd (Förenade kungariket), en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen).

(4) Kommissionen beslutade dessutom på eget initiativ att inleda en interimsöversyn av samma antidumpningsåtgärder enligt artikel 11.3 i grundförordningen, för att hänsyn skulle kunna tas till verkan i fråga om dumpning och skada av förändrade förutsättningar till följd av införande av ny teknik för produkten och förändrade marknadsförhållanden.

(5) Den 3 december 1997 meddelade kommissionen följaktligen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(5), att en översyn skulle inledas av de antidumpningsåtgärder som tillämpades på import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan (nedan kallad översynen avseende Japan).

Sydkorea och Taiwan

(6) Sedan översynen avseende Japan och en ny undersökning rörande import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Förenta staterna och Thailand(6) inletts beslutade kommissionen vidare på eget initiativ att enligt artikel 11.3 i grundförordningen inleda en översyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpades på import med ursprung i Sydkorea och Taiwan.

(7) Denna översyn inleddes med motiveringen att tillgängliga uppgifter visade att den berörda produkten med ursprung i Sydkorea och Taiwan i än högre grad trängt in på gemenskapsmarknaden, trots de antidumpningsåtgärder som införts. Mot bakgrund av det ömsesidiga internationella beroende som präglar marknaden för denna produkt och förbindelserna mellan de företag som verkar inom denna sektor ansågs det dessutom att denna översyn, tillsammans med den ovannämnda översynen avseende Japan och det nya förfarandet beträffande Thailand och Förenta staterna, skulle göra det möjligt för kommissionen att skaffa sig en bättre överblick över verkan för gemenskapsindustrin av importen från de huvudsakliga exportländerna.

(8) Översynen (nedan kallad översynen avseende Sydkorea och Taiwan) inleddes i april 1998 genom att ett tillkännagivande om inledande offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(7).

3. Undersökningar

(9) Kommissionen underrättade officiellt de tillverkare/exportörer och importörer som man visste berördes och deras intresseorganisationer, företrädarna för de berörda exportländerna, de gemenskapstillverkare som begärt översynen avseende Japan samt kända användare om inledandet av översynerna. Bercirda parter gavs tillfälle att inom de tidsfrister som angivits i de ovannämnda tillkännagivandena lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(10) Ett antal tillverkare/exportörer i de berörda länderna, en gemenskapstillverkare och ett antal användare och importörer i gemenskapen lämnade synpunkter skriftligen. Samtliga parter som inom de ovannämnda tidsfristerna begärt att bli hörda och visat att de hade särskilda skäl för detta beviljades möjlighet att bli hörda.

(11) Kommissionen sände frågeformulär till parter som man visste berördes och till alla andra företag som givit sig till känna inom de tidsfrister som angivits i de ovannämnda tillkännagivandena. Svar mottogs från en gemenskapstillverkare, tre tillverkare/exportörer i Taiwan och fyra tillverkare/exportörer i Japan samt från dessa företags närstående importörer i gemenskapen. Kommissionen mottog också ett svar från en icke närstående importör i gemenskapen, vilket bedömdes som relevant och fullständigt.

(12) Kontrollbesök inom ramen för översynerna gjordes hos följande företag:

Gemenskapstillverkare

- Nederlandse Philipsbedrijven BV (Zwolle, Nederländerna) och det närstående företaget Österreichische Philips Industrie, GmbH (Klagenfurt, Österrike).

Den 1 januari 1999 såldes dessa två företag till ett investerarkonsortium och bildade tillsammans med ett antal andra enheter inom Philips ett nytt företag, BC Components BV. Detta företag tog över all verksamhet inom Philips-koncernen avseende tillverkning och försäljning av elektrolytkondensatorer. Dessa två företag kommer följaktligen att nedan gå under den gemensamma benämningen BC Components.

Tillverkare/exportörer i de berörda länderna

- Nippon Chemi-con (Tokyo, Japan)

- Nichicon Corporation (Kyoto, Japan)

- Rubycon Corporation (Ina, Japan)

- Hitachi AIC Inc (Tokyo, Japan)

- Teapo Electronic Corp. (Taipei, Taiwan)

- Lelon Electronics Corp. (Taichung, Taiwan)

- Kaimei Electronic Corp. (Taipei, Taiwan)

Icke närstående importör i gemenskapen

- Beck Elektronik Bauelemente GmbH (Nürnberg, Tyskland)

Närstående importörer i gemenskapen

- Nichicon UK (Europe) Ltd (Camberley, Förenade kungariket)

- Rubycon Corporation UK branch (South Ruislip, Förenade kungariket)

- HPC Distribution (Krefeld, Tyskland)

- Europe Chemi-con (Nürnberg, Tyskland)

(13) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde som nödvändiga för sina avgöranden i de båda översynerna.

(14) Samtliga berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avgörandena inom ramen för dessa översyner. Samtliga parter beviljades en period inom vilken synpunkter kunde lämnas. De synpunkter som mottogs togs i beaktande, och avgörandena har vid behov ändrats i enlighet därmed.

(15) Översynen avseende Japan kunde inte slutföras inom den period på normalt tolv månader som anges i artikel 11.5 i grundförordningen, eftersom det till följd av den ändrade produktdefinitionen var nödvändigt att göra en fullständig undersökning av dumpning, skada och orsakssamband. Tidsplanen för översynen avseende Sydkorea och Taiwan anpassades till den som gällde för översynen avseende Japan.

(16) Undersökningen av dumpning i översynen avseende Japan omfattade perioden från och med den 1 oktober 1996 till och med den 30 september 1997 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av dumpning i översynen avseende Sydkorea och Taiwan omfattade perioden från och med den 1 januari 1997 till och med den 31 december 1997.

Undersökningen av skada omfattade i bägge översynerna perioden från och med den 1 januari 1993 till och med den 31 december 1997, och därigenom togs hänsyn till att de två perioderna för undersökning av dumpning skilde sig åt.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

(17) Den produkt som är föremål för undersökning är vissa elektriska, icke-solida elektrolytkondensatorer med aluminium med ett CV-värde (kapacitans multiplicerad med märkspänning) mellan 8000 och 550000 microcoulomb (μC) vid en spänning på minst 160 volt, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8532 22 00. Såsom förklaras nedan bör beteckningen "större" inte längre användas för att beskriva dessa produkter. Produkterna kallas nedan elektrolytkondensatorer.

(18) Kondensatorer är elektroniska komponenter som kan lagra och sedan frigöra elektrisk energi. Dessa komponenter används i strömkretsar i så gott som alla typer av elektronisk utrustning på dator-, telekommunikations- och instrumentmarknaden, inom industrin, för militära ändamål, inom bilindustrin och på andra konsumentmarknader. Den typ av kondensatorer som omfattas av dessa översyner (dvs. elektrolytkondensatorer) används främst i matarströmkretsar i elektroniska kapitalvaror såsom TV-apparater, videobandspelare och persondatorer.

(19) Elektrolytkondensatorer tillverkas i många olika varianter, vilka skiljer sig åt bl.a. beträffande kapacitans, märkspänning, högsta arbetstemperatur, anslutningsutförande och dimensioner. Samtliga typer har trots dessa skillnader samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. De ansågs därför utgöra en enda produkt.

2. Ändring av produktomfattningen i översynen avseende Japan

(20) Produktdefinitionen i den ursprungliga undersökningen avseende Japan, vilken anges i förordning (EEG) nr 3482/92, begränsades till vissa större elektriska, icke-solida elektrolytkondensatorer med aluminium med ett CV-värde mellan 18000 och 310000 microcoulomb (μC) vid en spänning på minst 160 volt, med en diameter på minst 19 mm och en längd på minst 20 mm.

I tillkännagivandet om inledande av översynen avseende Japan angavs emellertid att denna ursprungliga definition borde ändras så att den omfattade samtliga elektrolytkondensatorer, dvs. samma produkter som omfattades av förfarandet beträffande Sydkorea och Taiwan. Detta var nödvändigt på grund av förändrade förutsättningar som hängde samman med den berörda produktens tekniska och marknadsmässiga utveckling.

(21) Dessa förändrade förutsättningar bekräftades vid översynen. För det första konstaterades det att den tekniska utvecklingen har lett till att allt mindre elektrolytkondensatorer med allt högre kapacitans och därmed högre CV-värde utvecklas. För det andra har rapporterade förbättringar av vissa nätdelars strömförbrukning givit upphov till ett nytt behov av elektrolytkondensatorer med lägre CV-värde (dvs. lägre kapacitans vid en viss spänning). För det tredje konstaterades det att det för ett visst CV-värde fanns elektrolytkondensatorer av olika storlekar på gemenskapsmarknaden.

Det konstaterades att ett stort antal importerade elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan till följd av denna utveckling föll utanför den ursprungliga produktdefinitionen för detta land. De omfattades därför inte av antidumpningsåtgärderna, trots att de hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden som de elektrolytkondensatorer som omfattades av definitionen (och därmed av antidumpningsåtgärderna). Eftersom det dessutom för samma CV-värde fanns elektrolytkondensatorer av flera olika storlekar, och eftersom det huvudsakligen är CV-värdet som avgör elektrolytkondensatorernas användningsområden, ansågs det inte längre finnas några skäl att skilja mellan elektrolytkondensatorer av olika storlekar. Beteckningen "större" bör inte längre användas för att beskriva dessa produkter.

(22) Av alla dessa orsaker bekräftades det att produktdefinitionen i översynen avseende Japan borde ändras till att omfatta samtliga elektrolytkondensatorer enligt definitionen ovan, dvs. vissa elektriska, icke-solida elektrolytkondensatorer med aluminium med ett CV-värde (kapacitans multiplicerad med märkspänning) mellan 8000 och 55000 microcoulomb (μC) vid en spänning på minst 160 volt.

3. Likadan produkt

(23) Ett antal japanska tillverkare/exportörer hävdade att de exporterade produkterna och de produkter som tillverkades i gemenskapen inte var "likadana produkter", eftersom de skilde sig åt i fråga om storlek, livslängd eller anslutningsutförande.

(24) Det slogs emellertid fast att de elektrolytkondensatorer som såldes på de berörda ländernas inhemska marknader, de som exporterades från dessa länder till gemenskapen och de som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapsindustrin, trots dessa skillnader, som är mycket små, använde samma grundläggande teknik och tillverkades enligt industristandarder som tillämpas världen över. Samtliga dessa produkter hade därför samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. De hade också samma användningsområden och fyllde samma funktioner. Alla dessa produkter var därmed utbytbara och de olika typerna konkurrerade direkt med varandra.

(25) Påståendet avvisades följaktligen, och kommissionen drog slutsatsen att de elektrolytkondensatorer som såldes på de berörda ländernas inhemska marknader, de som exporterades från dessa länder till gemenskapen och de som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapsindustrin skulle betraktas som likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

C. DUMPNING

1. Japan

(26) Eftersom förutsättningarna i fråga om dumpning förändrats avsevärt till följd av ändringen av produktdefinitionen genomförde kommissionen en fullständig undersökning, vilken ledde till att en ny dumpningsmarginal beräknades för undersökningsperioden.

(27) Fyra företag svarade på frågeformuläret för tillverkare/exportörer.

Normalvärde

(28) För beräkningen av normalvärdet fastslog kommissionen först huruvida varje tillverkare/exportörs sammanlagda inhemska försäljning av elektrolytkondensatorer var representativ i förhållande till dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. Den inhemska försäljningen ansågs i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen som representativ om varje tillverkningsföretags sammanlagda inhemska försäljningsvolym motsvarade minst 5 % av den sammanlagda volymen av dess exportförsäljning till gemenskapen.

Därefter identifierades de typer av elektrolytkondensatorer som såldes på den inhemska marknaden av företag med representativ inhemsk försäljning och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(29) För var och en av de typer som såldes av tillverkarna/exportörerna på deras inhemska marknader och som konstaterats vara direkt jämförbara med typer som såldes på export till gemenskapen fastställdes huruvida den inhemska försäljningen var representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss typ ansågs representativ om den sammanlagda volymen av den inhemska försäljningen av elektrolytkondensatorer av den typen under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda volymen av exportförsäljningen till gemenskapen av en jämförbar typ av elektrolytkondensator.

(30) Vidare undersöktes huruvida den inhemska försäljningen av varje typ kunde anses ha ägt rum vid normal handel, genom att andelen lönsam försäljning av typen i fråga till oberoende kunder fastställdes. I de fall där volymen av elektrolytkondensatorer som såldes till nettoförsäljningspriser som var lika höga som eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden utgjorde minst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen, baserades normalvärdet på det faktiska priset på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna vid all inhemsk försäljning under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte. I fall där volymen av den lönsamma försäljningen av elektrolytkondensatorer utgjorde mindre än 80 % men minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen, baserades normalvärdet på det faktiska priset på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen.

(31) Om de krav som anges ovan uppfylldes baserades normalvärdet för varje typ i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen på de priser som oberoende kunder betalat eller skulle betala vid normal handel på exportlandets inhemska marknad.

(32) I fall där volymen av den lönsamma försäljningen av någon typ av elektrolytkondensatorer utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen, ansågs det att denna typ inte såldes i tillräckliga mängder för att normalvärdet skulle kunna baseras på priset på den inhemska marknaden.

(33) Den metod som avses ovan kunde för omkring 60 % av de typer som såldes på export till gemenskapen användas för att i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen fastställa normalvärdet på grundval av priset för jämförbara typer på den inhemska marknaden. Om priset på den inhemska marknaden för en viss typ som såldes av en tillverkare/exportör inte kunde användas måste, på grund av det stora antalet typer och mängden faktorer som påverkar dem, ett konstruerat normalvärde användas i stället för priserna på den inhemska marknaden för andra liknande typer eller andra tillverkare/exportörers priser på den inhemska marknaden. Om priserna på den inhemska marknaden för andra typer hade använts skulle det i detta fall ha krävts ett antal justeringar som i de flesta fall hade måst grundas på uppskattningar. Det ansågs därför att ett konstruerat värde utgjorde en lämpligare grund för fastställande av normalvärdet.

(34) Följaktligen konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen genom att det till tillverkningskostnaden, vid behov justerad, för de exporterade typerna lades ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen undersökte för detta ändamål om varje tillverkare/exportörs uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på den inhemska marknaden var tillförlitliga. De faktiska inhemska försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna ansågs tillförlitliga i de fall det berörda företagets försäljningsvolym på den inhemska marknaden kunde anses representativ.

(35) Den inhemska vinstmarginalen bestämdes på grundval av den inhemska försäljningen vid normal handel.

Det konstaterades för två av de japanska företagen att de uppgifter som lämnats om tillverkningskostnaden för elektrolytkondensatorer som såldes på den inhemska marknaden inte på ett korrekt sätt återspeglade kostnaderna under undersökningsperioden. Det var följaktligen nödvändigt att i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen till viss del använda tillgängliga uppgifter för att korrigera de felaktiga uppgifterna. I detta syfte inhämtade kommissionen i ett fall på plats de uppgifter som företaget använde för att beräkna sina faktiska kostnader, kontrollerade dessa uppgifter och gjorde en justering med hänsyn till den konsekventa underskattning av kostnaderna som skett i svaret på frågeformuläret. När det gäller det andra företaget konstaterades det att en del av de uppgifter som lämnats i svaret på frågeformuläret, nämligen de som avsåg tillverkningskostnaderna i en viss fabrik, inte hänförde sig till undersökningsperioden. Det beslutades därför att försäljningen av produkter som tillverkats i denna fabrik skulle undantas vid fastställandet av lönsamhet och dumpning, i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen.

För ett annat företag konstaterades det att uppgifterna om inhemsk försäljning i svaret på frågeformuläret inte var tillförlitliga, eftersom försäljning av vissa typer inte inbegreps, medan ett stort antal transaktioner avseende försäljning till inhemska handlare för senare export och försäljning till närstående företag för egen förbrukning omfattades. Det beslutades därför att tillgängliga uppgifter skulle användas i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, för att korrigera för det delvis bristande samarbetet. De transaktioner som avsåg återexport och försäljning till närstående företag undantogs alltså. För de typer som såldes på den inhemska marknaden men som inte rapporterats fastställdes en vinstmarginal med hjälp av de mer lönsamma inhemska typerna.

Exportpris

(36) I samtliga fall där elektrolytkondensatorer exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

(37) Om exportförsäljningen gick till en närstående importör konstruerades exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare.

För att ett tillförlitligt exportpris vid gemenskapens gräns skulle kunna fastställas gjordes i sådana fall justeringar för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen och för förväntad vinst. På grundval av de uppgifter som lämnats av en samarbetsvillig icke närstående importör fastställdes denna vinst till omkring 5 %. Detta ansågs vara en försiktig uppskattning för den berörda sektorn.

(38) För att det skulle kunna fastställas om den tull som betalats borde dras av från priset undersöktes det i enlighet med artikel 11.10 i grundförordningen, i de fall där exportpriset måstes konstrueras, huruvida den gällande antidumpningstullen återspeglades korrekt i återförsäljningspriserna och i de påföljande försäljningspriserna i gemenskapen. Företagen ombads att lämna avgörande bevis för detta.

(39) Två av de japanska tillverkarna/exportörerna lämnade avgörande bevis för att den gällande antidumpningstullen återspeglades korrekt i deras återförsäljningspriser och i de påföljande försäljningspriserna i gemenskapen. Det beslutades därför i enlighet med artikel 11.10 i grundförordningen att den tull som betalats inte skulle dras av från de relevanta exportpriserna. Övriga företag lämnade inga avgörande bevis för att tullen återspeglades i återförsäljningspriserna och i de påföljande försäljningspriserna, och kommissionen drog därför av antidumpningstullen från återförsäljningspriserna.

Jämförelse

(40) För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset skulle kunna säkerställas togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet.

Följaktligen beviljades i tillämpliga och berättigade fall justeringar för olikheter i importavgifter, transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, förpackningskostnader, kreditkostnader, provisioner och rabatter, om den berörda parten kunde visa att en påstådd olikhet påverkade priserna och prisernas jämförbarhet.

(41) En begäran från en av tillverkarna/exportörerna om en justering för olika handelsled med hänsyn till en påstådd olikhet i annonskostnader avslogs, eftersom det inte förelåg någon olikhet i handelsled mellan den inhemska marknaden och exportmarknaden.

(42) Två tillverkare/exportörers begäran om en justering för försäljares löner avslogs också, eftersom företagen inte kunde visa att detta påverkade prisernas jämförbarhet.

Dumpningsmarginaler

(43) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ med motsvarande vägda genomsnittliga exportpris.

(44) Jämförelsen enligt ovan visar att samtliga tillverkare/exportörer som samarbetade med kommissionen bedrev dumpning. Följande dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes:

- Hitachi AIC Inc: 25,5 %

- Rubycon Corporation: 5,4 %

- Nichicon Corporation: 20,5 %

- Nippon-Chemicon: 23,1 %

(45) För icke samarbetsvilliga företag fastställdes i enlighet med artikel 18 i grundförordningen en övrig dumpningsmarginal på grundval av tillgängliga uppgifter.

Med hänsyn till den höga graden av samarbete från de japanska tillverkarna/exportörernas sida beslutades det att den övriga dumpningsmarginalen skulle fastställas till samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för ett samarbetsvilligt företag.

Den övriga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 25,5 %.

2. Taiwan

(46) Eftersom förutsättningarna i fråga om dumpning förändrats avsevärt genomförde kommissionen en fullständig undersökning, vilken ledde till att nya dumpningsmarginaler beräknades.

Grad av samarbete

(47) Tre företag besvarade frågeformuläret för tillverkare/exportörer.

Det konstaterades att ett av de tre företagen endast hade sålt den berörda produkten till gemenskapen. Eftersom detta företag inte hade tillverkat den produkt som såldes till gemenskapen kunde ingen individuell bedömning av dess situation när det gällde dumpningen göras.

Normalvärde

(48) För fastställande av normalvärdet för produkter med ursprung i Taiwan följde kommissionen samma förfaranden och metoder som de som anges ovan för Japan, utom när tillgängliga uppgifter användes i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(49) De uppgifter om inhemsk försäljning som de båda taiwanesiska tillverkarna/exportörerna lämnade i svaret på frågeformuläret befanns vara otillförlitliga, eftersom ett stort antal försäljningstransaktioner avseende de elektrolytkondensatorer som är föremål för undersökning inte rapporterades. Det beslutades därför att normalvärdet för bägge företagen skulle baseras på tillgängliga uppgifter, enligt artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål beslutades att den vinst som hänförde sig till den inhemska försäljning som inte rapporterats skulle fastställas med hjälp av den metod som beskrivs ovan för Japan.

(50) Med hjälp av den metod som avses ovan kunde normalvärdet för vissa typer av elektrolytkondensatorer som såldes på export till gemenskapen fastställas, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen, på grundval av priset på den inhemska marknaden för jämförbara typer.

För alla andra typer av elektrolytkondensatorer som såldes på export till gemenskapen måste normalvärdet konstrueras.

Exportpris

(51) För fastställande av exportpriset för produkter med ursprung i Taiwan följdes samma förfaranden och metoder som i översynen avseende Japan enligt ovan.

(52) All försäljning av elektrolytkondensatorer från taiwanesiska företag på gemenskapsmarknaden gick till oberoende importörer i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför med hänsyn till de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

Jämförelse

(53) För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset skulle kunna säkerställas togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet.

(54) Följaktligen beviljades i tillämpliga och berättigade fall justeringar för olikheter i transport- och hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt kreditkostnader, om den berörda parten kunde visa att en påstådd olikhet påverkade priserna och prisernas jämförbarhet.

Dumpningsmarginaler

(55) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ med motsvarande vägda genomsnittliga exportpris.

(56) Jämförelsen enligt ovan visar att samtliga tillverkare/exportörer som samarbetade med kommissionen bedrev dumpning. Följande dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes:

- Teapo Electronic Corporation: 8,1 %

- Kaimei Electronic Corp.: 13,8 %

(57) Med hänsyn till den höga graden av bristande samarbete baserades den övriga dumpningsmarginalen på dumpningsmarginalen för den produkt som dumpades i högst grad i det företag som hade den högsta dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns. Detta ansågs vara den lämpligaste metoden för att undvika att premiera bristande samarbete.

Den övriga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är 39,7 %.

3. Sydkorea

(58) Inget företag besvarade frågeformuläret för tillverkare/exportörer. På grund av detta bristande samarbete måste dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. Det bör i detta sammanhang noteras att de tillgängliga uppgifterna var begränsade. När det gäller priserna för export från Sydkorea fanns endast statistiska uppgifter avseende en bredare produktgrupp. Eftersom denna produkt vanligen säljs av de inhemska tillverkarna/exportörerna direkt till användare inom industrin och inte via handlare var det dessutom omöjligt att få fram tillförlitliga prisuppgifter för den Sydkoreanska inhemska marknaden. Det beslutades därför att den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för en modell som såldes i representativa mängder i ett av de andra berörda länderna, nämligen Japan, skulle användas.

(59) Den övriga dumpningsmarginalen för Sydkorea, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes sålunda till 76,2 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

1. Gemenskapsindustrins sammansättning

(60) De två översynerna avser samma produkt och grundar sig på uppgifter som i stort sett gäller samma tidsperioder. Det anses därför lämpligt att genomföra undersökningarna samtidigt. Det är följaktligen i bägge översynerna samma tillverkare i gemenskapen som utgör gemenskapsindustrin och som står för gemenskapens tillverkning.

(61) Fyra stora tillverkare av elektrolytkondensatorer, nämligen BC Components, BHC Aerovox Ltd (Förenade kungariket), Vishay Roederstein GmbH (Tyskland) och Siemens-Matsushita Components GmbH & Co. KG (Tyskland) och några små och medelstora tillverkare var etablerade i gemenskapen.

Tre tillverkare stödde begäran om en översyn avseende Japan: BC Components, BHC Aerovox Ltd och Vishay Roederstein GmbH. De två sistnämnda tillverkarna samarbetade emellertid inte med kommissionen och ansågs därför inte ingå i gemenskapsindustrin.

(62) Såsom anges ovan är BC Components ett nytt företag, som bildades efter utgången av undersökningsperioden. Det har bland annat tagit över Philips Components BV:s verksamhet när det gäller tillverkning och försäljning av elektrolytkondensatorer. Detta övertagande skedde enligt kontinuitetsprincipen, särskilt vad beträffar tillverkningen och försäljningen av elektrolytkondensatorer i gemenskapen. BC Components BV uttryckte vidare sitt stöd för bägge översynerna.

(63) Varken Siemens-Matsushita Components GmbH & Co. KG (nedan kallat Siemens-Matsushita) eller de små och medelstora tillverkarna tillhörde de tillverkare som begärde översynen avseende Japan. Dessa företag gav sig dessutom inte till känna sedan tillkännagivandena om inledning av översynerna offentliggjorts. Enligt artikel 5.4 i grundförordningen kunde dessa tillverkare därför inte anses ingå i gemenskapsindustrin.

(64) En japansk tillverkare/exportör protesterade mot det faktum att Siemens-Matsushita inte kontaktats av kommissionen och att det undantagits från definitionen av gemenskapsindustrin. Dessa påståenden kunde inte godtas eftersom Siemens-Matsushita, såsom anges ovan, inte givit sig till känna som berörd part och inte uttryckt något intresse för att samarbeta. Företaget protesterade inte heller mot att det undantagits från definitionen av gemenskapsindustrin.

Dessutom visade tillgängliga uppgifter att Siemens-Matsushita är ett samriskföretag som ägs till lika delar av Siemens AG (Tyskland) och Matsushita Electric Industrial Ltd Group (Japan), en icke samarbetsvillig japansk tillverkare/exportör. Siemens AG kontrollerar företagsledningen och har utslagsröst vid lika röstetal. Siemens-Matsushita hade enligt uppgift inte importerat några elektrolytkondensatorer med ursprung i de berörda länderna, utan uppgavs sälja de elektrolytkondensatorer som företaget självt tillverkat på gemenskapsmarknaden under sitt eget varumärke. Matsushita Electric Industrial Ltd Group har dock, genom att det äger 50 % av Siemens-Matsushita, uppenbara möjligheter att kontrollera eller begränsa detta företags verksamhet. Tillgängliga uppgifter tydde också på att Siemens-Matsushita kunde utnyttja den know-how som fanns hos de två ägarna. De två företagen är därför varandra närstående enligt artikel 4.2 i grundförordningen.

(65) Det stora aktieinnehav som Matsushita Electric Industrial Ltd har i Siemens-Matsushita och den ovannämnda möjligheten att utnyttja samma know-how ledde till slutsatsen att Siemens-Matsushita har en ställning som väsentligen skiljer sig från BC Components. I enlighet med artikel 4.1 a i grundförordningen ansågs det därför lämpligt att undanta Siemens-Matsushita från definitionen av gemenskapsindustrin.

(66) Det bör slutligen betonas att Siemens-Matsushita undantagits från definitionen av gemenskapsindustrin redan i de ursprungliga undersökningarna beträffande import från Japan respektive från Sydkorea och Taiwan. Detta tillvägagångssätt ifrågasattes inte i någon av dessa två undersökningar.

(67) Ett antal japanska tillverkare/exportörer hävdade att BC Components borde undantas från definitionen av gemenskapsindustrin, eftersom företag som vid tidpunkten för undersökningsperioden var detta företag närstående, särskilt Philips Consumer Electronics BV, fram till utgången av undersökningsperioden importerade stora mängder elektrolytkondensatorer från Japan.

(68) Kommissionen undersökte huruvida det faktum att Philips Consumer Electronics BV importerade elektrolytkondensatorer från Japan var ett tillräckligt skäl att undanta BC Components, som då var den enda tillverkaren av elektrolytkondensatorer i Philipskoncernen, från definitionen av gemenskapsindustrin.

Det konstaterades att nästan ingen del av Philipskoncernens import var avsedd för vidare återförsäljning; den användes i stället av Philips Consumer Electronics BV i dess tillverkning av elektroniska produkter. Undersökningen visade dessutom att större delen av denna import (mer än 85 %) utgjordes av "radiella" produkter som antingen ännu inte tillverkades av BC Components eller vars tillverkning fortfarande befann sig i ett inledningsskede. Under dessa omständigheter hade Philips Consumer Electronics BV inget annat val än att köpa från tillverkare/exportörer i de berörda länderna.

Det konstaterades också att Philips Consumer Electronics BV:s övriga import bestod av produkter som direkt konkurrerade med BC Components tillverkning och utgjorde en obetydlig del av den sammanlagda importen till gemenskapen. Det noterades också att Philips Consumer Electronics BV trots den ovannämnda importen traditionellt sett var BC Components största kund, eftersom omkring 40 % av BC Components sammanlagda försäljning under undersökningsperioden gick till detta företag. Philips Consumer Electronics BV kunde välja att till viss del köpa från tillverkare/exportörer i de berörda länderna, eftersom Philips-koncernen är organiserad i olika resultatenheter som alla är oberoende och fritt kan välja leverantörer, t.ex. när det är nödvändigt att komplettera eller utöka Philipskoncernens produktutbud (som i fallet med de "radiella" elektrolytkondensatorerna).

(69) Av de skäl som anges ovan ansågs Philips Consumer Electronics BV:s import utgöra normalt affärsbeteende i avvaktan på att rättvisa konkurrensvillkor återupprättas på gemenskapsmarknaden.

(70) BC Components stod för en betydande del (41 %) av gemenskapens uppskattade sammanlagda tillverkning.

(71) Med hänsyn till artikel 4.1 a i grundförordningen beaktades inte Siemens-Matsushitas uppskattade tillverkning när gemenskapens sammanlagda tillverkning fastställdes i samband med bedömningen av gemenskapsindustrins representativitet. En samarbetsvillig japansk tillverkare/exportör hävdade att BC Components inte skulle ha varit tillräckligt betydande för att vara representativt för den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen, om Siemens-Matsushitas uppskattade tillverkning hade beaktats.

Det konstaterades dock att gemenskapsindustrin skulle ha stått för en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning enligt artikel 5.4 i grundförordningen, även om Siemens-Matsushitas tillverkning, fastställd på grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga parterna, hade inkluderats vid fastställandet av gemenskapens sammanlagda tillverkning.

(72) Det bekräftades därför att BC Components i bägge översynerna utgjorde gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

E. SKADA

1. Förbrukning i gemenskapen

(73) Förbrukningen beräknades som summan av gemenskapsindustrins verifierade försäljning, en uppskattning av den försäljning som andra tillverkare i gemenskapen stod för och en uppskattning av den volym som importerades till gemenskapen.

(74) Vid uppskattningen av importvolymen togs hänsyn till att det KN-nummer till vilket elektrolytkondensatorer hänför sig även inbegriper andra typer av kondensatorer som inte omfattas av de aktuella översynerna. Därför kunde inga exakta siffror för den sammanlagda importen av elektrolytkondensatorer fås fram ur Eurostats statistik. Volymen av importen till gemenskapen grundades därför på en uppskattning som gjorts av gemenskapsindustrin. Denna uppskattning justerades för de berörda ländernas vidkommande med hänsyn till de verifierade uppgifter som lämnats av de berörda samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna. Detta tillvägagångssätt överensstämde med det som använts i de ursprungliga undersökningarna.

(75) På grundval av detta konstaterades att förbrukningen ökat mellan 1993 och 1995, från 78,8 miljoner enheter till 91 miljoner enheter, och sedan minskat något till 87,9 miljoner enheter under undersökningsperioden men ökat igen till 90,8 miljoner enheter 1997. Den sammanlagda förbrukningen ökade med 12 % under den undersökta perioden.

2. Import till gemenskapsmarknaden från de berörda länderna

Sammanslagning av den dumpade importen

(76) Mot bakgrund av ändringen av produktdefinitionen i översynen avseende Japan ansågs det lämpligt att göra en fullständig analys av skada och orsakssamband beträffande importen med ursprung i det landet. Eftersom översynen avseende Sydkorea och Taiwan sker parallellt med översynen avseende Japan undersöktes det dessutom om verkan av importen från samtliga tre berörda länder borde slås samman vid bedömningen.

(77) Såsom anges ovan låg de dumpningsmarginaler som konstaterats för alla dessa tre länder över miniminivån, och volymen av import med ursprung i länderna var avsevärd under undersökningsperioden.

(78) Vad konkurrensvillkoren beträffar noterades det att de produkter som importerades från samtliga berörda länder och de produkter som tillverkades i gemenskapen hade samma fysiska och tekniska egenskaper och slutliga användningsområden samt att de såldes via jämförbara försäljningskanaler. De importerade produkterna och de produkter som tillverkades i gemenskapen konkurrerade därför med varandra. Det konstaterades också att de genomsnittliga priserna för de importerade produkterna samtliga underskred gemenskapsindustrins priser och därför utsatte de produkter som tillverkades i gemenskapen för en liknande konkurrens. De genomsnittliga priserna för den import med ursprung i dessa länder som omfattades av antidumpningsåtgärder ökade dessutom också på liknande sätt under den undersökta perioden, liksom gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser.

(79) Därför drogs slutsatsen att den dumpade importen från samtliga berörda länder borde slås samman vid bedömningen, i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

Den sammanlagda dumpade importens volym och marknadsandel

(80) Volymen av den sammanlagda dumpade importen till gemenskapen av elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan, Sydkorea och Taiwan ökade med 11 % under den undersökta perioden, från 33,3 miljoner enheter 1993 till 37,1 miljoner enheter under undersökningsperioden. Vid slutet av 1997 nådde den sammanlagda importen sin högsta nivå, 38,9 miljoner enheter. Den sammanlagda marknadsandelen för denna import minskade från 42,5 % 1993 till 36,6 % 1995 och ökade sedan igen till 42,2 % under undersökningsperioden. Vid slutet av 1997 var marknadsandelen 42,8 %. Generellt sett var den sammanlagda importens marknadsandel stabil.

Priser för den dumpade importen

(81) Undersökningen visade att de genomsnittliga försäljningspriserna för den dumpade importen från de berörda länderna var betydligt lägre än gemenskapsindustrins försäljningspriser.

(82) För att prisunderskridandet skulle kunna bestämmas gjordes en jämförelse typ för typ mellan de priser som de berörda tillverkarna/exportörerna tog ut av icke närstående importörer i gemenskapen eller, i tillämpliga fall, de priser som importörer som var tillverkarna/exportörerna närstående tog ut av de första oberoende kunderna i gemenskapen, å ena sidan, och de priser som gemenskapsindustrin tog ut av oberoende köpare, å andra sidan. Eftersom de berörda parterna i Sydkorea inte var samarbetsvilliga, fastställdes prisunderskridandet med hjälp av samma metod som användes vid fastställande av dumpningsmarginalen för det landet, dvs. det största prisunderskridande som konstaterats för samarbetsvilliga japanska tillverkare/exportörer tillämpades. I avsaknad av tillförlitliga uppgifter från Eurostat (se nedan) ansågs dessa uppgifter vara de bästa tillgängliga.

(83) Importerade elektrolytkondensatorer och elektrolytkondensatorer som tillverkats i gemenskapen jämfördes typ för typ. Typerna definierades med hjälp av följande kriterier, som var de som främst påverkade försäljningspriserna och kundens köpbeslut: kapacitans, märkspänning, arbetstemperatur, anslutningsutförande och storlek. Om det med utgångspunkt i dessa kriterier inte gick att finna två identiska exporterade respektive gemenskapstillverkade typer användes typer som var mycket lika varandra. På detta sätt inbegreps mellan 40 % och 70 % av tillverkarnas/exportörernas export.

(84) Prisjämförelsen gjordes på grundval av ett urval transaktioner som representerade omkring 95 % av gemenskapsindustrins samtliga transaktioner. Gemenskapsindustrins försäljningspriser justerades vid behov till nivån fritt fabrik. För jämförelsen av försäljningspriser vid exporttransaktioner som skedde direkt med icke närstående kunder gjordes justeringar även av tillverkarnas/exportörernas försäljningspriser (cif vid gemenskapens gräns) för betalda tullar (även eventuella antidumpningstullar) liksom en justering för kostnader efter import och för vinst. Jämförelsen gällde genomsnittliga priser utan rabatter eller avdrag och i jämförbart handelsled.

(85) Till följd av denna jämförelse konstaterades följande betydande vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginaler, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser:

- Japan: mellan 0 % och 68,6 %, med ett genomsnitt på 32,2 %

- Taiwan: mellan 0 % och 60,0 %, med ett genomsnitt på 30,6 %

- Sydkorea: 68,6 %

3. Gemenskapsindustrins situation

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel

(86) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden ökade mellan 1993 och 1995 från index 100 till index 121 och minskade sedan till index 95 under undersökningsperioden, vilket innebär en sammanlagd minskning på 5 % under den undersökta perioden. Vid slutet av 1997 ökade försäljningen till index 97, vilket innebär en minskning på 3 % jämfört med 1993.

(87) Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade från index 100 1993 till index 85 under undersökningsperioden, dvs. med 15 %. Marknadsandelen stagnerade därefter och låg vid slutet av 1997 på index 84.

Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(88) Gemenskapsindustrins tillverkning ökade mellan 1993 och 1995 från index 100 till index 123, minskade sedan till index 98 under undersökningsperioden och ökade till index 100 vid slutet av 1997. Även om tillverkningen minskade i endast liten utsträckning under den undersökta perioden, minskade den med nästan 20 % mot slutet av denna period, dvs. mellan 1995 och undersökningsperioden.

(89) Kapaciteten ökade med 25 % mellan 1993 och 1995, förblev oförändrad under 1996, ökade sedan med ytterligare 16 % under undersökningsperioden och förblev oförändrad vid slutet av 1997. Kapacitetsökningen mellan 1993 och 1995 överensstämde med utvecklingen av förbrukningen på gemenskapsmarknaden under den tiden. Kapacitetsökningen under undersökningsperioden berodde delvis på att det utvecklades en ny produktgrupp, nämligen "radiella" elektrolytkondensatorer.

(90) Sett mot bakgrund av tillverkningens och kapacitetens utveckling ökade kapacitetsutnyttjandet mellan 1993 och 1994, från index 100 till index 109, men minskade därefter stadigt till index 70 under undersökningsperioden och index 71 vid slutet av 1997.

Lagerhållning

(91) Gemenskapsindustrins lagerhållning uppvisade en ojämn utveckling. Lagren ökade mellan 1993 och 1995 från index 100 till index 168, minskade 1996 till index 93 och ökade igen under undersökningsperioden till index 252. Det antal försäljningsdagar som gemenskapsindustrins lager motsvarade nästan tredubblades under den undersökta perioden, från 13 dagar 1993 till 37 dagar under undersökningsperioden. Lagren minskade dock igen vid slutet av 1997 till index 113.

Utveckling av gemenskapsindustrins försäljningspriser

(92) De genomsnittliga priser som gemenskapsindustrin tog ut vid försäljning till icke närstående parter steg mellan 1993 och undersökningsperioden med 16 %. Priserna sjönk emellertid mellan 1995 och undersökningsperioden med nästan 8 %. Under samma period ökade också de genomsnittliga priserna för den dumpade importen med ursprung i Taiwan och Sydkorea, med 28 % respektive 23 %. De genomsnittliga priserna för den dumpade importen med ursprung i Japan låg i princip stilla mellan 1993 och undersökningsperioden. Medan priserna för de produkter som omfattades av antidumpningsåtgärder steg avsevärt sjönk dock priserna för de produkter som inte omfattades av åtgärder kraftigt, med omkring 40 %.

(93) Den ovan beskrivna utvecklingen av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och utvecklingen av priserna för den dumpade importen måste ses mot bakgrund av den stora ökningen av förbrukningen under den undersökta perioden, förändringarna av produktmixen från år till år, de stora skillnaderna mellan olika typer av elektrolytkondensatorer och motsvarande skillnader mellan försäljningspriserna, införandet av nya produkter på gemenskapsmarknaden, vilka ofta säljs till högre priser än äldre produkter, samt verkan av tidigare införda antidumpningsåtgärder avseende Japan (1992) respektive Taiwan och Sydkorea (1994).

Lönsamhet

(94) Gemenskapsindustrins ekonomiska resultat, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, var 1993 en förlust på nästan 6 %. Resultatet förbättrades sedan, och 1995 registrerade gemenskapsindustrin en vinst på nästan 6 %. Efter 1995 försämrades dock situationen kraftigt, och det konstaterades att gemenskapsindustrin under undersökningsperioden och vid slutet av 1997 i stort sett uppnådde balans mellan kostnader och intäkter.

(95) Det bör noteras att den ökade lönsamheten mellan 1993 och 1995 sammanföll med tiden omedelbart efter införandet av antidumpningsåtgärder mot Japan och mot Sydkorea och Taiwan. Den sammanföll också med en period av ökande förbrukning. Allt detta hade en positiv inverkan på gemenskapsindustrins försäljning, både vad beträffar volym och värde, och på dess tillverkning. Den minskade lönsamheten efter 1995 bör å andra sidan framför allt ses mot bakgrund av gemenskapsindustrins minskade försäljning och den relativa minskningen av dess genomsnittliga försäljningspriser. Försäljningsminskningen förorsakade en kraftig minskning av tillverkningen och ett minskat kapacitetsutnyttjande, vilket ledde till en ökning av enhetskostnaderna på grund av att de fasta kostnaderna utgjorde en större andel av tillverkningskostnaden per enhet.

Investeringar, sysselsättning och produktivitet

(96) Gemenskapsindustrins årliga investeringar ökade mellan 1993 och 1996 från index 100 till index 576. Investeringarna upphörde under undersökningsperioden. Det bör noteras att de investeringar som gjordes mellan 1993 och 1995 gjorde det möjligt för gemenskapsindustrin att öka kapaciteten för tillverkning av nya typer av elektrolytkondensatorer och att förbättra det sammanlagda resultatet.

(97) Sysselsättningen minskade under den undersökta perioden med 22 % till följd av högre effektivitet och en allmän omstrukturering som blev nödvändig på grund av det försämrade ekonomiska resultatet efter 1995. Vid slutet av 1997 låg sysselsättningen på ungefär samma nivå som vid utgången av undersökningsperioden.

(98) Gemenskapsindustrins produktivitet, mätt som produktionsresultat per anställd, steg mellan 1993 och 1995 från index 100 till index 128, huvudsakligen till följd av den minskade sysselsättningen och den ökade tillverkningen. Produktiviteten sjönk efter 1995 på grund av den kraftiga minskningen av tillverkningen, men steg igen under undersökningsperioden till följd av den fortsatta sysselsättningsminskningen. Produktiviteten ökade med sammanlagt 26 % under den undersökta perioden.

Slutsats

(99) Mellan 1993 och utgången av undersökningsperioden, då efterfrågan ökade på gemenskapsmarknaden (+12 %), upplevde gemenskapsindustrin en minskning av försäljningsvolymen (-5 %), marknadsandelen (-15 %), tillverkningen (-2 %), kapacitetsutnyttjandet (-30 %) och sysselsättningen (-22 %).

Dessutom var gemenskapsindustrins ekonomiska situation vid utgången av undersökningsperioden, trots en kortvarig förbättring mellan 1993 och 1995, fortfarande otillfredsställande och långt ifrån tillräcklig för att investeringar, forskning och utveckling skulle kunna upprätthållas (under undersökningsperioden uppnåddes balans mellan kostnader och intäkter).

(100) Den negativa utvecklingen för gemenskapsindustrin ägde framför allt rum mellan 1995 och undersökningsperioden, då försäljningsvolymen, marknadsandelen och tillverkningen minskade kraftigt och lönsamheten dessutom sjönk från en vinst på ca 6 % av omsättningen 1995 till en situation där balans uppnåddes under undersökningsperioden.

(101) Genom analysen av skada, som sträckte sig fram till slutet av 1997 med hänsyn till slutdatumet för undersökningsperioden i fråga om dumpning i översynen avseende Sydkorea och Taiwan, bekräftades ovanstående avgöranden.

(102) Mot bakgrund av analysen ovan drog kommissionen slutsatsen att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada enligt artikel 3.1 i grundförordningen.

F. SKADANS ORSAKSSAMBAND

1. Verkan av den sammanlagda dumpade importen med ursprung i Japan, Sydkorea och Taiwan

(103) Minskningen av gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel under den undersökta perioden sammanföll med en kraftig ökning av den sammanlagda dumpade importen. Medan gemenskapsindustrins försäljning och marknadsandel minskade med 5 % respektive 15 %, ökade den sammanlagda dumpade importen med 11 %, och dess marknadsandel bibehölls.

(104) Denna utveckling var ännu tydligare under den period då gemenskapsindustrin vållades störst skada, dvs. mellan 1995 och undersökningsperioden. Under denna period minskade gemenskapsindustrins försäljning med 22 %, medan volymen av den dumpade importen ökade med 11 %. Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade med 19 %, medan importens marknadsandel ökade från 36,6 % till 42,2 %, dvs. med 15 %. Under en period av något minskande förbrukning skedde ingen minskning av den dumpade importen, vilket hade kunnat förväntas, utan den ökade i själva verket och berövade därigenom gemenskapsindustrin försäljningsvolym och marknadsandelar.

Dessutom konstaterades betydande dumpning och prisunderskridande för samtliga berörda länders vidkommande. Mot bakgrund av marknadens priskänslighet och dess relativa öppenhet ledde detta prisunderskridande till att gemenskapsindustrins försäljning minskade. Denna minskning förorsakade tillsammans med sjunkande försäljningspriser ett lönsamhetsfall. Slutligen måste gemenskapsindustrin till följd av det otillfredsställande ekonomiska resultatet stoppa alla investeringsprojekt under undersökningsperioden.

(105) Den dumpade importens utveckling hindrade också gemenskapsindustrin från att till fullo återhämta sig från den skada den vållats tidigare, innan antidumpningsåtgärder infördes mot import med ursprung i Japan, Sydkorea och Taiwan.

2. Andra faktorer

(106) Kommissionen undersökte huruvida den väsentliga skada som gemenskapsindustrin vållades kunde tillskrivas andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna.

Annan import

(107) Marknadsandelen för import från tredje länder som inte berörs av dessa översyner ökade med 5,7 % under den undersökta perioden. Framför allt ökade importen från Förenta staterna och Thailand betydligt under den undersökta perioden. Priserna för denna import konstaterades dessutom i genomsnitt vara lägre än gemenskapsindustrins priser. Det kan därför inte uteslutas att importen från Förenta staterna och Thailand bidrog till den skada som gemenskapsindustrin vållades.

(108) En av de japanska tillverkarna/exportörerna gjorde gällande att import med ursprung i Brasilien var den viktigaste orsaken till den skada som gemenskapsindustrin vållades. Till stöd för detta påstående lämnades statistik avseende KN-nummer 85322200, enligt vilken importen från Brasilien till gemenskapen ökat kraftigt under den undersökta perioden.

(109) Såsom anges ovan omfattar detta KN-nummer emellertid inte bara elektrolytkondensatorer utan även många andra typer av kondensatorer. Det framlades inga bevis för att den statistik som lämnats endast avsåg elektrolytkondensatorer, eller för att importen i fråga skedde till dumpade och skadliga priser. Slutligen tycks de tillgängliga uppgifterna om den sammanlagda importen av elektrolytkondensatorer till gemenskapen tyda på att eventuell import från Brasilien sannolikt är försumbar. Påståendet avvisades därför.

Utvecklingen av förbrukningen i gemenskapen

(110) En av de japanska tillverkarna/exportörerna hävdade att den skada som gemenskapsindustrin eventuellt vållades berodde på en allmän konjukturnedgång på marknaden för elektrolytkondensatorer efter 1995.

(111) Under den undersökta perioden ökade förbrukningen i gemenskapen med 12 %. Trots denna ökning minskade gemenskapsindustrins försäljning med 5 % och dess marknadsandel med 15 %. Mellan 1995 och undersökningsperioden minskade förbrukningen i gemenskapen med 4 %, medan gemenskapsindustrins försäljning minskade mycket mer (-25 %). Samtidigt ökade den sammanlagda dumpade importen med 11 %, trots den minskade förbrukningen, och därmed ökade denna imports marknadsandel (+15 %). Den skada som gemenskapsindustrin vållades kunde därför inte enbart tillskrivas minskningen av förbrukningen mellan 1995 och undersökningsperioden.

Gemenskapsindustrins resultat

(112) En japansk tillverkare/exportör gjorde gällande att den skada som gemenskapsindustrin vållades inte berodde på den dumpade importen utan på gemenskapsindustrins relativa ineffektivitet. Bland annat framfördes nedanstående synpunkter.

(113) Det hävdades att tillverkarna/exportörerna var mer kostnadseffektiva och mer produktiva än gemenskapsindustrin, och att de tack vare denna fördel i fråga om tillverkningskostnader kunde sälja elektrolytkondensatorer till lägre priser.

Utan att gå närmare in på frågan om huruvida de berörda tillverkarna/exportörerna verkligen åtnjöt någon form av kostnadsfördel måste kommissionen emellertid understryka följande. Den ökade importen till dumpade priser från de länder som berörs av de aktuella översynerna hindrade gemenskapsindustrin från att till fullo utnyttja sin tillverkningskapacitet och vållade den därmed allvarlig skada, trots att antidumpningsåtgärder var i kraft. Under dessa omständigheter anses det att denna dumpning från exportörernas sida vållade gemenskapsindustrin skada, oavsett om exportörerna hade några kostnadsfördelar (godtagna eller inte).

(114) Gemenskapsindustrin påstods också vara mindre avancerad än tillverkarna/exportörerna i de berörda länderna när det gällde att skapa nya produkter och reducera formatet på produkterna, och gemenskapsindustrins produktutbud skulle därför vara mindre attraktivt för kunderna.

Kommissionen jämförde de samarbetsvilliga parternas produktutbud. Det visade sig att gemenskapsindustrins produktutbud både när det gällde omfattning och egenskaper i stort sett var jämförbart med tillverkarnas/exportörernas produktutbud under undersökningsperioden. Detta gällde även i fråga om mycket små modeller. De jämförelser typ för typ som gjordes i samband med beräkningarna av prisunderskridandet visade tydligt en mycket hög grad av överlappning mellan de gemenskapstillverkade och de importerade produkterna. Slutligen konstaterades det också att gemenskapsindustrin kunde tillgodose kunders särskilda behov genom specialtillverkade eller skräddarsydda produkter, vilket är vanligt inom branschen. Vid undersökningen framkom således inga större skillnader i produktutbud mellan gemenskapsindustrin och de berörda tillverkarna/exportörerna som skulle kunna göra de sistnämndas produkter mer attraktiva för slutkunderna.

(115) Det hävdades slutligen att gemenskapsindustrin angav för lång livslängd för de elektrolytkondensatorer som såldes. Detta skulle vara en anledning till att försäljningspriserna var betydligt högre än de berörda tillverkarnas/exportörernas priser.

Undersökningen visade att gemenskapsindustrin tillverkade elektrolytkondensatorer enligt kundernas specifikationer. Det konstaterades också att livslängd kan anges på olika sätt beroende på hur den beräknas (livslängd med full belastning, testlivslängd, hållbarhet m.m.), och att gemenskapsindustrin och tillverkarna/exportörerna inte alltid angav livslängden enligt samma kriterier. Inga bevis lämnades för att gemenskapsindustrins påstådda överspecificering av sina produkter berodde på något annat än att livslängden beräknades på olika sätt. Dessa exportörers invändning har alltså inte styrkts och kan därför inte godtas.

Skada orsakad av gemenskapsindustrins ökade kapacitet och investeringar

(116) Det noterades att gemenskapsindustrin ökade sin kapacitet och investerade vid en tid, efter 1995, då marknaden gick in i en svacka. Det fastställdes emellertid också att de investeringar som gjordes efter 1995 och den kapacitetsökning som följde huvudsakligen hängde samman med utvecklingen av nya, moderna "radiella" kondensatorer. Dessa investeringar motsvarade endast 1 % av omsättningen. Deras ekonomiska konsekvenser (dvs. ytterligare avskrivnings- och räntekostnader) saknade nästan helt betydelse jämfört med andra kostnader. Dessutom registrerades en liten vinst på försäljningen av sådana nya "radiella" produkter, vilken dock inte var tillräcklig för att kunna kompensera för de förluster som gjordes på andra elektrolytkondensatorer. Genom försäljningen av dessa nya "radiella" produkter mellan 1996 och undersökningsperioden undveks också en ytterligare, ännu större minskning av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning.

De investeringar som gjordes efter 1995 och den kapacitetsökning som följde kan därför inte anses ligga bakom den kraftiga minskning av lönsamheten som ägde rum därefter, och detta gäller särskilt om man beaktar den samtidiga nedgången i försäljningspriserna (-8 %) på grund av det kraftiga nedåtriktade pristryck som den dumpade importen medförde.

3. Slutsats

(117) Även om det inte kan uteslutas att importen från andra tredje länder, framför allt Förenta staterna och Thailand, och en liten minskning av förbrukningen i gemenskapen kan ha haft en viss inverkan, har den sammanlagda dumpade importen från Japan, Sydkorea och Taiwan, sedd för sig, vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(118) Denna slutsats grundar sig framför allt på minskningen av gemenskapsindustrins försäljning och marknadsandel under en period då efterfrågan ökade på gemenskapsmarknaden, samtidigt som volymen av den ovannämnda dumpade importen till priser som kraftigt underskred gemenskapsindustrins priser ökade. Den illojala konkurrensen från elektrolytkondensatorer med ursprung i de ovannämnda länderna orsakade också en minskning av gemenskapsindustrins tillverkning och, mellan 1995 och undersökningsperioden, en relativ minskning av priserna. Dessa två faktorer sammantagna ledde till ett avsevärt lönsamhetsfall under den sistnämnda perioden.

G. SANNOLIKA EFFEKTER AV ATT ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDERNA UPPHÖR ATT GÄLLA

(119) De sannolika effekterna av att de antidumpningsåtgärder som för närvarande tillämpas på Japan, Sydkorea och Taiwan upphör att gälla undersöktes. I enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen uppmärksammades särskilt följande faktorer: de gällande åtgärdernas effektivitet och sannolikheten för att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer.

1. De gällande åtgärdernas effektivitet

(120) Såsom förklaras ovan omfattar de åtgärder som för närvarande tillämpas på Japan en smalare produktgrupp än den som översynen täcker. Analysen av verkan av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på importen från Japan kan därmed endast göras i fråga om denna smalare produktgrupp.

På grundval av de tillgängliga uppgifterna noterades det att volymen av den import med ursprung i Japan som omfattas av antidumpningsåtgärder minskade med omkring 40 % under den undersökta perioden och att importpriserna ökade stadigt under samma period. Till följd av denna utveckling minskade marknadsandelen för denna import från omkring 18 % 1993 till omkring 9 % under undersökningsperioden.

På samma sätt visar undersökningen av hur volymen av importen från Sydkorea och Taiwan utvecklat sig att en relativ minskning ägt rum under den undersökta perioden, vilket lett till en motsvarande minskning av dess marknadsandel. De genomsnittliga importpriserna steg också men låg kvar på skadliga nivåer.

(121) Det kan därför konstateras att de gällande åtgärderna åtminstone delvis var effektiva när det gällde att återställa rättvisa konkurrensvillkor på gemenskapsmarknaden.

(122) Gemenskapsindustrin fortsatte emellertid att vållas väsentlig skada, trots de gällande antidumpningsåtgärderna. Detta får anses bero på den ökade mängden dumpad import från Japan som inte omfattas av antidumpningsåtgärder och på de förändrade omständigheterna när det gäller dumpningen från Sydkoreas och Taiwans sida. Dumpningsmarginalen för Sydkorea har sedan den ursprungliga undersökningen stigit från 70,6 % till 76,2 %. Dumpningsmarginalen för den enda taiwanesiska tillverkare/exportör som samarbetade både vid den ursprungliga undersökningen och vid översynen avseende Taiwan (Kaimei Electronic Corp.) har också stigit, från 10,7 % till 13,8 %.

2. Sannolikhet för att skadan fortsätter eller återkommer

(123) Det konstaterades att den sammanlagda dumpade importen från Japan, Taiwan och Sydkorea orsakade väsentlig skada, trots de gällande antidumpningsåtgärderna. Detta utgjorde tillräcklig bevisning för att det var mycket sannolikt att skadan skulle fortsätta om de antidumpningsåtgärder som tillämpades på Japan, Sydkorea och Taiwan upphörde att gälla.

Dessutom visade tillgängliga uppgifter beträffande Japan att de samarbetsvilliga japanska tillverkarna/exportörerna fortfarande hade betydande ledig kapacitet för att öka tillverkningen och exporten till gemenskapen om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(124) Översynen visade också att det fanns starka band mellan vissa japanska tillverkare/exportörer och vissa tillverkare/exportörer i länder som inte omfattades av antidumpningsåtgärder, bl.a. Förenta staterna och Thailand. Det ansågs att de japanska tillverkarna/exportörerna i fråga tack vare dessa förbindelser kunde tillämpa en global strategi, särskilt som de ibland sålde i gemenskapen via samma försäljningskanaler som de amerikanska och thailändska tillverkarna/exportörerna. Den kraftiga ökningen av importen från dessa två länder under den undersökta perioden ökade sannolikheten för att importen från Japan på nytt skulle öka om åtgärderna skulle upphöra att gälla och därmed sannolikheten för att den skadliga dumpningen skulle fortsätta.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkningar

(125) I båda de ursprungliga undersökningarna avseende Japan, Sydkorea och Taiwan drog rådet slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl att inte införa åtgärder. Denna slutsats grundades huvudsakligen på elektrolytkondensatorernas försumbara andel av slutanvändarnas totala kostnader (mindre än 1 %).

Kommissionen undersökte om förutsättningarna sedan den ursprungliga undersökningen förändrats på ett sådant sätt att en annan slutsats borde dras i fråga om gemenskapens intresse. För detta ändamål begärdes uppgifter från alla kända berörda parter, bl.a. parter inom industrier i tidigare led, gemenskapstillverkarna, importörer/distributörer samt användarna. Det bör noteras att inga svar mottogs från industrierna i tidigare led.

2. Antidumpningsåtgärdernas troliga inverkan på användarna

(126) Två användarkategorier identifierades:

- Nätdelstillverkare. Nätdelarna byggs sedan in i färdiga hemelektronikvaror.

- Tillverkare av färdiga elektronikvaror.

(127) Enligt tillgängliga uppgifter sysselsätter industrin för tillverkning av nätdelar omkring 12000 personer och har en omsättning på ca 1,5 miljarder euro. Synpunkter inkom från ett antal företag som enligt tillgängliga uppgifter stod för omkring 9 % av industrins sammanlagda omsättning och sysselsättning, och vars förbrukning av elektrolytkondensatorer utgjorde ca 5 % av den sammanlagda förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden. Företagen hävdade att de gällande antidumpningsåtgärderna ledde till avsevärt ökade inköpskostnader. På lång sikt skulle denna kostnadsökning kunna tvinga ett betydande antal företag att flytta sin tillverkning utanför gemenskapen, vilket i sin tur skulle medföra att ett stort antal arbetstillfällen gick förlorade.

När uppgifterna analyserades rasade det sig emellertid att kostnaden för en elektrolytkondensator utgör omkring 4 % av den totala kostnaden för en nätdel. De föreslagna åtgärderna skulle leda till en försumbar kostnadsökning (mindre än 1 %). Det visade sig också att den vägda genomsnittliga lönsamheten under undersökningsperioden för de företag som lämnat uppgifter låg på över 18 % av nettoförsäljningen. Denna lönsamhet uppnåddes trots de gällande antidumpningsåtgärderna och ökade till och med mellan 1993 och undersökningsperioden.

(128) Vad beträffar tillverkarna av färdiga hemelektronikvaror utgör kostnaden för elektrolytkondensatorerna till och med mindre än 4 % av de totala tillverkningskostnaderna (i allmänhet omkring 1 %). Samma slutsats kan dras om de elektrolytkondensatorer som för närvarande inte omfattas av antidumpningsåtgärder också skulle komma att bli föremål för sådana åtgärder.

(129) Slutligen lämnades inga uppgifter till kommissionen som tydde på att användarna (nätdelstillverkare eller tillverkare av färdiga elektronikvaror) hade flyttat tillverkningen utanför gemenskapen till följd av de åtgärder som införts mot Japan, Sydkorea och Taiwan. Det måste anses som osannolikt att det skulle ske en utflyttning om antidumpningsåtgärderna fortsatte att gälla eller ändrades.

3. Trolig inverkan på importörer och distributörer

(130) På grundval av tillgängliga uppgifter drogs slutsatsen att importörerna och distributörerna av elektrolytkondensatorer i gemenskapen endast skulle påverkas i minimal utsträckning om antidumpningsåtgärderna fortsatte att gälla eller ändrades, eftersom elektrolytkondensatorer stod för en relativt liten del av deras samlade verksamhet, mätt i omsättning och bidrag till vinsten och uttryckt som vägda genomsnitt.

4. Slutsats om gemenskapens intresse

(131) Mot bakgrund av ovanstående uppgifter kunde i fråga om gemenskapens intresse inga förändrade förutsättningar konstateras som skulle kunna leda till en annan slutsats än den som drogs i samband med de ursprungliga undersökningarna avseende Japan, Sydkorea och Taiwan. Det bekräftas därmed att det inte finns några tvingande skäl som tyder på att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att förnya antidumpningsåtgärderna beträffande import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan, Sydkorea och Taiwan.

I. AVSLUTANDE AV FÖRFARANDENA

(132) Såsom nämns i skäl 6 inleddes i november 1997 i enlighet med artikel 5 i grundförordningen ett nytt förfarande rörande elektrolytkondensatorer, nämligen elektrolytkondensatorer med ursprung i Förenta staterna och Thailand. Vid kommissionens undersökning fastställdes slutgiltigt att det förekom betydande dumpning och att gemenskapsindustrin till följd därav vållades väsentlig skada. Det konstaterades att det inte fanns några tvingande skäl som tydde på att nya slutgiltiga åtgärder skulle strida mot gemenskapens intresse. Kommissionen föreslog följaktligen rådet att införa slutgiltiga antidumpningstullar på import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Förenta staterna och Thailand. Rådet antog emellertid inte förslaget inom den tid som anges i grundförordningen. Därför infördes inga slutgiltiga åtgärder på import från Förenta staterna och Thailand, och de provisoriska åtgärder som trätt i kraft i augusti 1998 upphörde att gälla den 28 februari 1999.

(133) Den nya undersökningen beträffande Förenta staterna och Thailand och de två aktuella översynerna genomfördes till stor del samtidigt. Såsom anges ovan träffades i samband med de aktuella översynerna i stort sett samma avgöranden som i det nya förfarandet rörande Förenta staterna och Thailand, avseende samma produkt. Dessa avgöranden påkallar i princip en ändring av de slutgiltiga åtgärderna beträffande import från Japan, Sydkorea och Taiwan.

I artikel 9.5 i grundförordningen föreskrivs dock att antidumpningstullar på ett icke-diskriminerande sätt skall införas på import av en produkt, oavsett var den kommer ifrån, som konstaterats vara dumpad och vålla skada.

(134) Därför dras slutsatsen att det vore diskriminerande gentemot Japan, Sydkorea och Taiwan att till följd av den aktuella översynen införa åtgärder beträffande import från dessa länder, eftersom Förenta staterna och Thailand inte omfattas av några åtgärder.

(135) För att säkra ett konsekvent tillvägagångssätt och respekt för principen om icke-diskriminering enligt artikel 9.5 i grundförordningen är det med hänsyn till det ovanstående nödvändigt att avsluta förfarandena rörande import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan, Sydkorea och Taiwan utan att införa antidumpningsåtgärder.

(136) En japansk tillverkare/exportör hävdade att förfarandet avseende Japan borde avslutas retroaktivt från och med den dag då den aktuella översynen inleddes, dvs. den 3 december 1997, med motiveringen att import med ursprung i Japan fortfarande omfattades av åtgärder medan översynen pågick och att denna import därför diskriminerades i förhållande till importen från Förenta staterna och Thailand, för vilken inga tullar togs ut.

(137) Såsom anges i skäl 132 var dock importen med ursprung i Förenta staterna och Thailand, liksom importen med ursprung i Japan, föremål för undersökning mellan december 1997 och den 28 februari 1999. Det faktum att åtgärder var i kraft mot Japan men inte mot Förenta staterna och Thailand under den perioden återspeglar endast det faktum att förfarandet avseende Förenta staterna och Thailand befann sig i ett annat skede; den undersökningen var den inledande undersökningen, medan de åtgärder som var i kraft för Japans vidkommande var de som införts genom förordning (EEG) nr 3482/92. Under dessa omständigheter förekom ingen diskriminering eftersom situationen för de två förfarandena skilde sig åt.

(138) Med hänsyn till vad som sägs i skälen 132-135 godtar kommissionen ändå att importen från Japan från och med den 28 februari 1999 och framåt bör behandlas på samma sätt som importen från Förenta staterna och Thailand. Detsamma gäller Sydkorea och Taiwan. Det var nödvändigt att avsluta undersökningen beträffande Förenta staterna och Thailand senast den 28 februari 1999, antingen genom att införa åtgärder eller genom att avsluta förfarandet. Den nu aktuella undersökningen har lett fram till samma slutsatser som undersökningen beträffande Förenta staterna och Thailand, och därmed måste det aktuella förfarandet behandlas på samma sätt.

(139) Följaktligen bör förfarandet beträffande import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan, Sydkorea och Taiwan avslutas med retroaktiv verkan från och med den 28 februari 1999 utan att antidumpningsåtgärder återinförs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antidumpningsförfarandet avseende import av vissa större elektrolytkondensatorer med aluminium med ursprung i Japan avslutas härmed.

Artikel 2

Antidumpingsförfarandet avseende import av vissa större elektrolytkondensatorer med aluminium med ursprung i Republiken Korea och Taiwan avslutas härmed.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 28 februari 1999.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 januari 2000.

På rådets vägnar

J. GAMA

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (EGT L 128, 30.4.1998, s. 18).

(2) EGT L 353, 3.12.1992, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2593/97 (EGT L 351, 23.12.1997, s. 6).

(3) EGT L 152, 18.6.1994, s. 1.

(4) EGT C 168, 3.6.1997, s. 4.

(5) EGT C 365, 3.12.1997, s. 5.

(6) EGT C 363, 29.11.1997, s. 2.

(7) EGT C 107, 7.4.1998, s. 4.