lagen.nu
(EG) nr 1567/2003

Stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna

Titel
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1567/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna
CELEX
32003R1567
Datum
2003-07-15
Källa
eur-lex.europa.eu

Avis juridique important

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1567/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna Europeiska unionens officiella tidning nr L 224 , 06/09/2003 s. 0001 - 0006

Europaparlamentets och rÃċdets förordning (EG) nr 1567/2003

av den 15 juli 2003

om stöd för strategier och ÃċtgÃĊrder avseende reproduktiv och sexuell hÃĊlsa och dÃĊrtill hörande rÃĊttigheter i utvecklingslÃĊnderna

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS Rà D HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprÃĊttandet av Europeiska gemenskapen, sÃĊrskilt artikel 179 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(2), och

av följande skÃĊl:

(1) Gemenskapen ÃĊr djupt oroad över förhÃċllandena i frÃċga om reproduktiv och sexuell hÃĊlsa för kvinnor och mÃĊn, framför allt i Ãċldersgrupperna 15-49, i utvecklingslÃĊnderna. Den höga dödligheten och sjukligheten bland mödrar, avsaknaden av ett allsidigt utbud av sÃĊkra och tillförlitliga vÃċrdformer, tjÃĊnster, varor och information avseende reproduktiv och sexuell hÃĊlsa och hÃĊlsovÃċrd samt utbredningen av hiv/aids undergrÃĊver alla anstrÃĊngningar att utrota fattigdomen, stÃĊrka hÃċllbar utveckling, förbÃĊttra framtidsutsikterna och trygga utkomstmöjligheterna i utvecklingslÃĊnderna.

(2) Individuell valfrihet, genom tillrÃĊcklig tillgÃċng till information, undervisning och tjÃĊnster, för kvinnor, mÃĊn och ungdomar i frÃċgor som gÃĊller deras reproduktiva och sexuella hÃĊlsa och dÃĊrtill hörande rÃĊttigheter ÃĊr en viktig faktor för framsteg och utveckling och krÃĊver sÃċvÃĊl ÃċtgÃĊrder frÃċn regeringshÃċll som individuellt ansvar.

(3) RÃĊtten att sÃċvÃĊl i fysiskt som i psykiskt avseende Ãċtnjuta bÃĊsta uppnÃċeliga hÃĊlsa ÃĊr en grundlÃĊggande mÃĊnsklig rÃĊttighet som ÃĊr i linje med bestÃĊmmelserna i artikel 25 i den allmÃĊnna förklaringen om de mÃĊnskliga rÃĊttigheterna. Mer ÃĊn en femtedel av vÃĊrldens befolkning förvÃĊgras denna rÃĊttighet.

(4) Enligt artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundlÃĊggande rÃĊttigheterna skall en hög hÃĊlsoskyddsnivÃċ för mÃĊnniskor sÃĊkerstÃĊllas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsÃċtgÃĊrder.

(5) Gemenskapen och dess medlemsstater hÃĊvdar individens rÃĊtt att fritt bestÃĊmma antalet barn och intervallen mellan födslarna och fördömer varje krÃĊnkning av de mÃĊnskliga rÃĊttigheterna genom tvÃċngsabort, tvÃċngssterilisering, barnamord samt utstötning av, övergivande av eller övergrepp mot oönskade barn, som ett sÃĊtt att bromsa befolkningstillvÃĊxten.

(6) BÃċde Europaparlamentet och rÃċdet har uppmanat gemenskapen att öka sina insatser pÃċ omrÃċdet reproduktiv och sexuell hÃĊlsa och dÃĊrtill hörande rÃĊttigheter i utvecklingslÃĊnderna.

(7) Artikel 25.1 c och d samt artikel 31 b iii i AVS-EU-partnerskapsavtalet(3), vilket undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000, syftar klart till att integrera strategier för förbÃĊttrad tillgÃċng till grundlÃĊggande sociala tjÃĊnster.

(8) Gemenskapen och dess medlemsstater kommer att fortsÃĊtta att i hög grad bidra till de allmÃĊnna strÃĊvandena att stödja strategier och program avseende reproduktiv och sexuell hÃĊlsa och dÃĊrtill hörande rÃĊttigheter i utvecklingslÃĊnderna, och de förbinder sig att fortsÃĊtta att spela en ledande roll pÃċ detta omrÃċde och att prioritera hÃĊlsoaspekterna inom ramen för en övergripande politik för fattigdomsbekÃĊmpning.

(9) Gemenskapen och dess medlemsstater ÃĊr fast beslutna att odelat bidra till uppnÃċendet av de utvecklingsmÃċl för det nya Ãċrtusendet som innebÃĊr att dödligheten bland mödrar i samband med graviditet och förlossning skall minskas med tre fjÃĊrdedelar, att jÃĊmstÃĊlldhet mellan könen skall uppnÃċs och att hela vÃĊrldens befolkning skall fÃċ tillgÃċng till tjÃĊnster avseende reproduktiv och sexuell hÃĊlsa och hÃĊlsovÃċrd.

(10) Vid Monterreykonferensen fastslogs det att utökat offentligt utvecklingsbistÃċnd och system för skuldlÃĊttnader bör anvÃĊndas för att Ãċstadkomma bÃĊttre resultat inom hÃĊlsovÃċrd och undervisning; EU har en viktig funktion att fylla för att utreda hur utökat offentligt utvecklingsbistÃċnd skulle kunna anvÃĊndas mer effektivt för att fÃċ en förbÃĊttrad hÃċllbar utveckling.

(11) Vid den internationella konferensen om befolkning och utveckling som hölls i Kairo 1994 (nedan kallad "Kairokonferensen") och vid Kairo + 5-konferensen 1999 antogs en lÃċngtgÃċende dagordning. Gemenskapen och dess medlemsstater uttrycker sitt fortsatta engagemang betrÃĊffande det specifika mÃċl pÃċ den reproduktiva hÃĊlsans omrÃċde om vilket det överenskoms vid Kairokonferensen, nÃĊmligen att reproduktiv hÃĊlsovÃċrd sÃċ snart som möjligt och senast 2015 skall göras tillgÃĊnglig för alla i lÃĊmpliga Ãċldrar via systemet för primÃĊr hÃĊlsovÃċrd (Kairokonferensens handlingsplan punkt 7.6).

(12) Gemenskapen och dess medlemsstater har Ãċtagit sig att upprÃĊtthÃċlla de principer som det avtalats om vid Kairokonferensen och Kairo + 5-konferensen, och uppmanar det internationella samfundet, framför allt de utvecklade lÃĊnderna, att samfÃĊllt bÃĊra en lÃĊmplig del av de ekonomiska kostnaderna, sÃċsom de definieras i Kairokonferensens handlingsplan.

(13) Vissa framsteg har gjorts sedan Kairokonferensen, men mycket ÃċterstÃċr fortfarande att göra, för att alla kvinnor skall fÃċ möjlighet att genomgÃċ sin graviditet utan hÃĊlsoproblem och förlossning under trygga förhÃċllanden, för att ungdomar skall fÃċ sina sexuella och reproduktiva hÃĊlsobehov tillgodosedda och för att vÃċld och övergrepp mot kvinnor skall fÃċ ett slut, ÃĊven i flykting- och konfliktsituationer.

(14) För att Kairokonferensens mÃċl skall kunna uppnÃċs ÃĊr det av största vikt att mer effektiva och acceptabla preventivmetoder samt metoder för skydd mot sexuellt överförbara infektioner, bland dem hiv/aids, kontinuerligt tillhandahÃċlls, finns att tillgÃċ och ÃĊr ekonomiskt överkomliga. Detta innebÃĊr att det skall finnas ett tillrÃĊckligt utbud pÃċ och urval av kvalitativt högtstÃċende varor avseende reproduktiv hÃĊlsa för var och en som behöver sÃċdana. Denna slags trygghet förutsÃĊtter inte bara att sjÃĊlva produkterna finns, utan ocksÃċ att det finns kapacitet att förutsÃĊga behovet av dem, att finansiera och anskaffa dem samt att leverera dem till de stÃĊllen dÃĊr de behövs, nÃĊr de behövs.

(15) Vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 samt vid Beijing + 5-konferensen bekrÃĊftades pÃċ nytt mÃċlen i Kairokonferensens handlingsplan, genom att det erkÃĊndes att aborter under osÃĊkra förhÃċllanden hotade ett stort antal kvinnors liv och att dödsfall och skador kunde förebyggas med hjÃĊlp av sÃĊkra och effektiva ÃċtgÃĊrder pÃċ den reproduktiva hÃĊlsans omrÃċde.

(16) Inget stöd kommer enligt denna förordning att ges till ÃċtgÃĊrder för att uppmuntra sterilisering eller abort eller till otillbörlig testning av preventivmetoder i utvecklingslÃĊnder. DÃċ samarbetsÃċtgÃĊrderna genomförs mÃċste de beslut som fattades vid Kairokonferensen följas strikt, framför allt handlingsplanens punkt 8.25, av vilken bland annat följer att aborter aldrig bör uppmuntras som familjeplaneringsmetod. RÃċdgivning efter abort, undervisning och familjeplaneringstjÃĊnster bör erbjudas utan dröjsmÃċl, nÃċgot som ocksÃċ kommer att bidra till att upprepade aborter undviks.

(17) Erfarenheten visar att befolknings- och utvecklingsprogram har störst effekt nÃĊr ÃċtgÃĊrder vidtagits för att förbÃĊttra kvinnors stÃĊllning (Kairokonferensens handlingsplan, punkt 4.1). JÃĊmstÃĊlldhet mellan könen ÃĊr en förutsÃĊttning för bÃĊttre reproduktiv hÃĊlsa och mÃĊnnen bör pÃċta sig det fulla ansvaret för sitt sexuella och reproduktiva beteende (Kairokonferensens handlingsplan, punkt 4.25).

(18) Effektiviteten i program som stöder nationella vÃĊgledande strategier för bÃĊttre reproduktiv och sexuell hÃĊlsa i utvecklingslÃĊnder ÃĊr delvis beroende av en bÃĊttre samordning av bistÃċnd pÃċ bÃċde europeisk och internationell nivÃċ, framför allt tillsammans med FN:s organ, fonder och program, och nÃĊrmare bestÃĊmt med FN:s befolkningsfond.

(19) De som tillhandahÃċller tjÃĊnster inom omrÃċdet reproduktiv hÃĊlsa har en viktig funktion att fylla vid arbetet med att förebygga hiv/aids och andra sexuellt överförbara infektioner.

(20) RÃċdets förordning (EG) nr 1484/97 av den 22 juli 1997 om stöd till befolkningspolitik och befolkningsprogram i utvecklingslÃĊnder(4), vilken ÃĊr tillÃĊmplig till och med den 31 december 2002, blir inaktuell genom den hÃĊr förordningen och bör dÃĊrför upphöra att gÃĊlla. De erfarenheter som erhÃċllits vid tillÃĊmpningen av den förordningen bör avspeglas vid tillÃĊmpningen av den hÃĊr förordningen.

(21) I denna förordning faststÃĊlls, för hela den tid programmet pÃċgÃċr, en finansieringsram som under det Ãċrliga budgetförfarandet utgör den sÃĊrskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rÃċdet och kommissionen om budgetdisciplin och förbÃĊttring av budgetförfarandet(5).

(22) De ÃċtgÃĊrder som ÃĊr nödvÃĊndiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rÃċdets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillÃĊmpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(6).

(23) Eftersom mÃċlen för den föreslagna ÃċtgÃĊrden, nÃĊmligen att förbÃĊttra den sexuella och reproduktiva hÃĊlsan och att se till att de dÃĊrtill hörande rÃĊttigheterna respekteras, med sÃĊrskild hÃĊnvisning till utvecklingslÃĊnderna, inte i tillrÃĊcklig utstrÃĊckning kan uppnÃċs av medlemsstaterna och de dÃĊrför, pÃċ grund av ÃċtgÃĊrdens omfattning och verkningar, bÃĊttre kan uppnÃċs pÃċ gemenskapsnivÃċ, kan gemenskapen vidta ÃċtgÃĊrder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel gÃċr denna förordning inte utöver vad som ÃĊr nödvÃĊndigt för att uppnÃċ dessa mÃċl.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Syfte och tillÃĊmpningsomrÃċde

Artikel 1

1. Gemenskapen skall stödja ÃċtgÃĊrder för att förbÃĊttra den reproduktiva och sexuella hÃĊlsan i utvecklingslÃĊnderna och för att se till att de dÃĊrtill hörande rÃĊttigheterna respekteras.

2. Gemenskapen skall stÃĊlla ekonomiskt stöd och lÃĊmplig sakkunskap till förfogande i syfte att frÃĊmja en helhetsbetonad syn pÃċ och ett erkÃĊnnande av reproduktiv och sexuell hÃĊlsa och dÃĊrtill hörande rÃĊttigheter enligt definitionen i Kairokonferensens handlingsplan, vilket skall innefatta tryggt moderskap samt allmÃĊn tillgÃċng till ett allsidigt utbud av sÃĊkra och tillförlitliga vÃċrdformer och tjÃĊnster avseende reproduktiv och sexuell hÃĊlsa.

3. Vid tilldelning av de ekonomiska medlen och tillhandahÃċllande av sakkunskapen skall följande prioriteras:

a) De fattigaste och minst utvecklade lÃĊnderna och de mest missgynnade befolkningsgrupperna i utvecklingslÃĊnderna.

b) à tgÃĊrder som kompletterar och förstÃĊrker dels utvecklingslÃĊndernas strategier och förmÃċga, dels det stöd som ges genom andra instrument i utvecklingssamarbetet.

Artikel 2

De ÃċtgÃĊrder som genomförs med stöd av denna förordning skall syfta till att

a) trygga kvinnors, mÃĊns och ungdomars rÃĊtt till god reproduktiv och sexuell hÃĊlsa,

b) ge kvinnor, mÃĊn och ungdomar tillgÃċng till ett allsidigt utbud av högkvalitativa, sÃĊkra, lÃĊttillgÃĊngliga, ekonomiskt överkomliga och tillförlitliga tjÃĊnster, varor, undervisning och information avseende reproduktiv och sexuell hÃĊlsa, inbegripet information om alla former av familjeplaneringsmetoder, och

c) minska dödligheten och sjukligheten bland mödrar i samband med graviditet och förlossning, med sÃĊrskild hÃĊnvisning till de lÃĊnder och befolkningsgrupper som har den högsta dödligheten och sjukligheten.

Artikel 3

1. Gemenskapens ekonomiska stöd skall ges till specifika ÃċtgÃĊrder inriktade pÃċ de fattigaste och mest utsatta invÃċnarna, bÃċde pÃċ landsbygden och i stÃĊderna, och med syfte att uppnÃċ syftena i artikel 2 och sÃĊrskilt till projekt som syftar till att

a) stödja och frÃĊmja strategier och ÃċtgÃĊrdsprogram vilka syftar till uppnÃċendet av sÃĊrskilda mÃċl som led i ett gradvist förverkligande av mÃĊnniskors rÃĊtt till tillrÃĊckliga grundlÃĊggande hÃĊlsovÃċrdstjÃĊnster som tillhandahÃċlls pÃċ ett ansvarsfullt sÃĊtt,

b) ge bÃĊttre tillgÃċng till högkvalitativa tjÃĊnster avseende reproduktiv och sexuell hÃĊlsa, i synnerhet möjlighet att vÃĊlja metod för födelsekontroll samt förebyggande och diagnostisering av sexuellt överförbara infektioner, bland dem hiv/aids, samt tillgÃċng till frivillig och konfidentiell rÃċdgivning och provtagning,

c) erbjuda bÃċde ungdomar och unga vuxna undervisning som lÃĊgger tyngdpunkten pÃċ sambandet mellan familjeplanering, reproduktiv hÃĊlsa och sexuellt överförbara sjukdomar och pÃċ hur hiv/aids pÃċverkar parrelationer samt dels tillhandahÃċlla dem den information, de tjÃĊnster och de kunskaper som de behöver för att kunna skydda sin reproduktiva och sexuella hÃĊlsa och undvika oönskade graviditeter, dels lÃċta dem medverka fullt ut dÃċ dessa projekt och program lÃĊggs upp och genomförs,

d) bekÃĊmpa sedvÃĊnjor som ÃĊr skadliga för kvinnors, ungdomars och barns reproduktiva och sexuella hÃĊlsa, sÃċsom kvinnlig könsstympning, sexuellt vÃċld, barnÃĊktenskap och alltför tidiga ÃĊktenskap,

e) skapa kontinuerlig tillgÃċng till mer effektiva, ekonomiskt överkomliga och godtagbara metoder för födelsekontroll och för skydd mot sexuellt överförbara infektioner, bland dem hiv/aids,

f) frÃĊmja övergripande program för mödravÃċrd, inklusive vÃċrd med god kvalitet under graviditeten samt vid förlossningen och perioden efterÃċt, samt för utbildning och/eller utökning av yrkeskunnig förlossningspersonal,

g) ge effektiv akut vÃċrd under och efter förlossningen, ocksÃċ i form av vÃċrd av komplikationer efter aborter som utförts under osÃĊkra förhÃċllanden, och

h) minska antalet aborter som utförs under osÃĊkra förhÃċllanden genom att nedbringa antalet oönskade graviditeter med hjÃĊlp av tillhandahÃċllande av familjeplaneringstjÃĊnster, empatisk rÃċdgivning och lÃĊmplig information, bl. a. om anvÃĊndning av preventivmetoder, samt genom investeringar i utbildning och utrustning av lÃĊmplig personal, ocksÃċ hÃĊlsovÃċrdspersonal för att under hygieniska och sÃĊkra förhÃċllanden hantera komplikationer efter aborter som utförts under osÃĊkra förhÃċllanden.

2. Vid genomförandet av ovanstÃċende ÃċtgÃĊrder skall behovet av att förbÃĊttra utvecklingslÃĊndernas hÃĊlso- och sjukvÃċrdssystem sÃĊrskilt uppmÃĊrksammas. Arbetet med detta krÃĊver att lokala gemenskaper, familjer och intressenter i lokalmiljön medverkar och rÃċdfrÃċgas, varvid sÃĊrskild uppmÃĊrksamhet skall inriktas pÃċ de fattiga samt pÃċ kvinnor och unga. För att förbÃĊttringar av hÃĊlsa och vÃĊlbefinnande skall bli hÃċllbara, skall alla ÃċtgÃĊrder Ãċtföljas av investeringar pÃċ bred basis inom den sociala sektorn till stöd för bland annat utbildning, deltagande av det civila samhÃĊllet, jÃĊmstÃĊlldhets- och könsrollsaspekter, förbÃĊttring av miljön, ekonomiskt vÃĊlstÃċnd, tryggad livsmedelsförsörjning samt nÃĊringsaspekter.

Artikel 4

1. I samband med de ÃċtgÃĊrder som avses i artikel 3 kan stöd frÃċn gemenskapen utgÃċ i form av

a) finansiering av forskning och ÃċtgÃĊrdsprogram (som sÃċ lÃċngt möjligt skall genomföras av eller i samarbete med experter eller institutioner i partnerlandet),

b) tekniskt stöd, utbildning, rÃċdgivning och andra tjÃĊnster,

c) varor, sÃċsom lÃĊkemedel och andra medicinska förnödenheter, samt arbeten, och

d) revisioner samt utvÃĊrderings- och uppföljningsbesök.

En förbÃĊttring av landets egen kapacitet skall prioriteras med sikte pÃċ att resultaten skall bli lÃċngsiktigt hÃċllbara.

2. Gemenskapens finansiering fÃċr omfatta sÃċvÃĊl investeringsutgifter, med undantag av förvÃĊrv av fast egendom, som, i vÃĊl underbyggda undantagsfall och med beaktande av att ÃċtgÃĊrden sÃċ lÃċngt möjligt mÃċste syfta till hÃċllbara resultat i ett medellÃċngt perspektiv, Ãċterkommande kostnader (inklusive administrationskostnader, underhÃċllskostnader och driftskostnader) vilka samarbetspartnern tillfÃĊlligt har svÃċrt att bÃĊra, sÃċ att det stöd som avses i punkt 1 utnyttjas optimalt.

Kapitel II Förfaranden för genomförande av stödet

Artikel 5

1. Gemenskapens finansiering enligt denna förordning skall ske i form av bidrag utan Ãċterbetalningsskyldighet.

2. Ett ekonomiskt bidrag frÃċn de partner som anges i artikel 6 skall om möjligt utverkas för varje samarbetsÃċtgÃĊrd. Det sökta bidragsbeloppets storlek skall faststÃĊllas med beaktande av de berörda partnernas förmÃċga och den aktuella ÃċtgÃĊrdens karaktÃĊr. Under vissa omstÃĊndigheter fÃċr bidraget utgÃċ in natura, om det rör sig om en partner som ÃĊr antingen en icke-statlig organisation eller en lokal organisation.

3. Finansiellt stöd enligt denna förordning fÃċr innefatta samfinansiering med andra givare, sÃĊrskilt med medlemsstaterna, Förenta nationerna samt internationella eller regionala utvecklingsbanker eller finansiella institut.

4. NÃĊr det gÃĊller de ÃċtgÃĊrder som avses i artikel 3.1 b, c, d, e, f och g skall insatser göras för att insatserna till förmÃċn för reproduktiv och sexuell hÃĊlsa och dÃĊrtill hörande rÃĊttigheter integreras med ÃċtgÃĊrder som inriktar sig pÃċ fattigdomsrelaterade sjukdomar.

Artikel 6

1. De samarbetspartner som kan fÃċ finansiellt stöd enligt denna förordning ÃĊr bland annat följande:

a) Myndigheter och förvaltningsorgan pÃċ nationell, regional och lokal myndighetsnivÃċ.

b) Lokala myndigheter och andra decentraliserade organ.

c) Lokala gemenskaper, icke-statliga organisationer, det lokala föreningslivet och andra icke vinstdrivande fysiska eller juridiska personer frÃċn den privata sektorn.

d) Regionala organisationer.

e) Internationella organisationer, sÃċsom Förenta nationerna och dess organ, fonder och program, utvecklingsbanker, finansiella institut, globala initiativ samt internationella offentliga/privata partnerskap.

f) Forskningsinstitut och universitet.

2. Utan att det pÃċverkar tillÃĊmpningen av punkt 1 e skall finansiellt stöd frÃċn gemenskapen vara tillgÃĊngligt för samarbetspartner som har sitt huvudkontor i en medlemsstat eller i ett tredje land som ÃĊr mottagare eller potentiell mottagare av stöd frÃċn gemenskapen enligt denna förordning, förutsatt att detta huvudkontor utgör faktiskt centrum för ledning av verksamheten. I undantagsfall fÃċr huvudkontoret vara belÃĊget i ett annat tredje land.

Artikel 7

1. Om ÃċtgÃĊrderna ÃĊr föremÃċl för finansieringsöverenskommelser mellan gemenskapen och lÃĊnder som omfattas av ÃċtgÃĊrder finansierade med stöd av denna förordning, skall det i överenskommelserna föreskrivas att betalningen av skatter, tullar och andra avgifter inte skall finansieras av gemenskapen.

2. Alla finansieringsöverenskommelser eller -kontrakt som ingÃċs enligt denna förordning skall innehÃċlla bestÃĊmmelser om att de ÃĊr föremÃċl för övervakning och finansiell kontroll frÃċn kommissionens sida, vilken fÃċr utföra kontroller pÃċ plats och inspektioner, samt för revision frÃċn revisionsrÃĊttens sida, i enlighet med de sedvanliga villkor som kommissionen faststÃĊller inom ramen för gÃĊllande bestÃĊmmelser, sÃĊrskilt bestÃĊmmelserna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmÃĊnna budget(7), nedan kallad "budgetförordningen".

3. NödvÃĊndiga ÃċtgÃĊrder skall vidtas för att ge uttryck Ãċt gemenskapskaraktÃĊren hos det bistÃċnd som ges enligt denna förordning.

Artikel 8

1. Deltagande i anbudsförfaranden och kontraktstilldelning skall vara öppet pÃċ lika villkor för alla fysiska och juridiska personer i medlemsstaterna och i utvecklingslÃĊnderna. Deltagandet fÃċr undantagsvis utstrÃĊckas till att omfatta ÃĊven andra tredje lÃĊnder.

2. Varor skall ha sitt ursprung i mottagarlandet, andra utvecklingslÃĊnder eller medlemsstaterna. Undantagsvis fÃċr varorna ha sitt ursprung i andra tredje lÃĊnder.

Artikel 9

1. För att trygga mÃċlen om konsekvens och komplementaritet enligt fördraget och sörja för största möjliga verkan totalt sett av dessa ÃċtgÃĊrder fÃċr kommissionen vidta alla nödvÃĊndiga samordningsÃċtgÃĊrder, vilka exempelvis kan avse

a) införande av ett system för systematiskt utbyte och analys av information om de finansierade ÃċtgÃĊrderna och om de ÃċtgÃĊrder som gemenskapen och medlemsstaterna avser att finansiera,

b) samordning pÃċ den plats dÃĊr ÃċtgÃĊrderna genomförs i form av regelbundna möten och informationsutbyte mellan kommissionens och medlemsstaternas företrÃĊdare i mottagarlandet.

2. Kommissionen fÃċr tillsammans med medlemsstaterna ta de initiativ som krÃĊvs för att se till att det sker en lÃĊmplig samordning med övriga berörda givare, sÃĊrskilt de som ÃĊr en del av FN-systemet.

Kapitel III Finansiella förfaranden och beslutsförfaranden

Artikel 10

1. Finansieringsramen för genomförande av denna förordning under perioden 2003-2006 skall vara 73,95 miljoner euro. Budgetmyndigheten skall fatta beslut om hur det Ãċrliga anslaget skall finansieras pÃċ lÃĊmpligt sÃĊtt enligt budgetplanen eller genom tillÃĊmpning av de instrument som avses i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999.

2. De Ãċrliga anslagen skall godkÃĊnnas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 11

1. Kommissionen skall ansvara för utarbetandet av riktlinjer för den strategiska programplaneringen och för faststÃĊllandet av mÃĊtbara mÃċl, prioriteringar, tidsfrister inom sÃĊrskilda ÃċtgÃĊrdsomrÃċden, förutsÃĊttningar och förvÃĊntade resultat för gemenskapens samarbete. Programplaneringen skall vara Ãċrlig och vÃĊgledande.

2. Ett Ãċsiktsutbyte skall ÃĊga rum Ãċrligen i den kommitté som avses i artikel 13.1 pÃċ grundval av en redogörelse av kommissionens företrÃĊdare för riktlinjerna för den strategiska programplaneringen avseende de ÃċtgÃĊrder som skall genomföras. Kommittén skall yttra sig om dessa frÃċgor i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

Artikel 12

1. Kommissionen skall ansvara för förberedelse av, beslut om och förvaltning av de ÃċtgÃĊrder som omfattas av denna förordning enligt gÃĊllande budgetförfaranden och andra gÃĊllande förfaranden, sÃĊrskilt de som föreskrivs i budgetförordningen.

2. Beslut om ÃċtgÃĊrder för vilka finansiering med mer ÃĊn 3 miljoner euro beviljas enligt denna förordning och beslut om eventuella ÃĊndringar av dessa ÃċtgÃĊrder som medför ett kostnadsöverskridande pÃċ mer ÃĊn 20 % i förhÃċllande till det ursprungligen faststÃĊllda beloppet för den berörda ÃċtgÃĊrden skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

3. Kommissionen skall underrÃĊtta medlemsstaterna om de beslut om ÃċtgÃĊrder och om ÃĊndringar av ÃċtgÃĊrder som rör ett belopp pÃċ högst 3 miljoner euro.

Artikel 13

1. Kommissionen skall bitrÃĊdas av den kommitté som, för det aktuella geografiska omrÃċdet, ÃĊr behörig i utvecklingsfrÃċgor.

2. NÃĊr det hÃĊnvisas till denna punkt skall förfarandet i artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillÃĊmpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara 45 dagar.

3. Kommittén skall sjÃĊlv anta sin arbetsordning.

Kapitel IV BestÃĊmmelser om rapportering och slutbestÃĊmmelser

Artikel 14

1. Efter varje budgetÃċrs utgÃċng skall kommissionen i sin Ãċrliga rapport till Europaparlamentet och rÃċdet om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik lÃĊmna uppgifter om riktlinjerna för sitt Ãċrliga vÃĊgledande strategiska program samt om vilka ÃċtgÃĊrder som finansierats under det gÃċngna budgetÃċret och redovisa sina slutsatser betrÃĊffande genomförandet av denna förordning under Ãċret. Sammanfattningen skall i synnerhet innehÃċlla uppgifter om ÃċtgÃĊrdernas starka och svaga sidor, om med vem kontrakt har ingÃċtts, om kontraktsbeloppen samt om resultaten av eventuella oberoende utvÃĊrderingar av enskilda ÃċtgÃĊrder.

2. Senast ett Ãċr innan denna förordning upphör att gÃĊlla skall kommissionen för Europaparlamentet och rÃċdet lÃĊgga fram en omfattande oberoende utvÃĊrderingsrapport om dess genomförande sÃċ att det kan faststÃĊllas om den verksamhet som bedrivits enligt denna varit effektiv och riktlinjer kan ges för hur framtida ÃċtgÃĊrder skall kunna bli mera effektiva. Kommissionen fÃċr pÃċ grundval av denna utvÃĊrderingsrapport lÃĊgga fram förslag betrÃĊffande förordningens framtid, liksom, vid behov, förslag till ÃĊndringar av förordningen.

Artikel 15

Förordning (EG) nr 1484/97 skall upphöra att gÃĊlla. à tgÃĊrder som beslutats med stöd av förordning (EG) nr 1484/97 skall emellertid ÃĊven fortsÃĊttningsvis genomföras enligt den förordningen.

Artikel 16

1. Denna förordning trÃĊder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den skall tillÃĊmpas fram till och med den 31 december 2006.

Denna förordning ÃĊr till alla delar bindande och direkt tillÃĊmplig i alla medlemsstater.

UtfÃĊrdad i Bryssel den 15 juli 2003.

PÃċ Europaparlamentets vÃĊgnar

P. Cox

Ordförande

PÃċ rÃċdets vÃĊgnar

G. Tremonti

Ordförande

(1) EGT C 151 E, 25.6.2002, s. 260.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 13 februari 2003 (ÃĊnnu ej offentliggjort i EUT) och rÃċdets beslut av den 16 juni 2003.

(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(4) EGT L 202, 30.7.1997, s. 1.

(5) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.