Kommissionens beslut av den 20 oktober 2004 om den stödordning som Italien har genomfört till förmån för företag som gjort investeringar i områden som drabbades av naturkatastrofer 2002 [delgivet med nr K(2004) 3893] (Endast den italienska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (2005/315/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd till förmån för företag som gjort investeringar i kommuner som drabbades av naturkatastrofer 2002 och som föreskrivs i artikel 5 e i lagdekret nr 282 av den 24 december 2002, som omvandlades till lag genom lag nr 27 av den 21 februari 2003, om förlängning av det stöd som föreskrivs i artikel 4 första stycket i lag nr 383 av den 18 oktober 2001, och som Italien har genomfört i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget är, med undantag för bestämmelserna i artikel 3, oförenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

Italien skall upphäva den stödordning som avses i artikel 1 om stödordningen fortfarande får effekter.

Artikel 3

Enskilda stöd som beviljats inom ramen för den stödordning som avses i artikel 1 skall anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.2 b i EG-fördraget på villkor att stödet inte är större än värdet av de skador som drabbat de enskilda stödmottagarna och som orsakats av de naturkatastrofer som avses i artikel 5 e i lagdekret nr 282 av den 24 december 2002 och på villkor att avdrag görs för eventuella försäkringsbelopp som betalats ut och för eventuella andra stöd.

Artikel 4

Enskilda stöd som beviljats i enlighet med artikel 1 och som inte uppfyller villkoren i artikel 3 är oförenliga med den gemensamma marknaden.

Artikel 5

1. Italien skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att från stödmottagarna återkräva det stöd som avses i artikel 4.

2. Italien skall stoppa alla utbetalningar av stöd från och med den dag då detta beslut meddelas Italien.

3. Återkravet skall ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i nationell rätt, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut.

4. Det stöd som skall återkrävas skall innefatta ränta som löper från den dag stödet stod till stödmottagarnas förfogande till den dag det har återbetalats.

5. Räntan skall beräknas på grundval av bestämmelser i kapitel V i förordning (EG) nr 794/2004.

6. Italien skall ålägga samtliga stödmottagare som beviljats sådant stöd som avses i artikel 4 att, inom två månader från det att det här beslutet meddelats Italien, betala tillbaka stödet plus ränta.

Artikel 6

Italien skall, med hjälp av det formulär som bifogas det här beslutet, inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet. Italien skall inom samma tidsramar lämna in handlingar som visar att landet har inlett förfaranden för att återkräva de otillåtna stöden från stödmottagarna.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

1 EUT C 42, 18.2.2004, s. 5.

2 Se fotnot 1.

3 EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

4 EGT L 10, 13.1.2001, s. 33. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 364/2004 (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22).

5 EGT C 28, 1.2.2000, s. 2.

6 EGT C 19, 20.1.2001, s. 7.

7 Domstolens dom av den 13 juli 1988 i mål 102/87, Franska republiken mot Europeiska gemenskapernas kommission (SEB), Rec. 1988, s. 4067, punkt 19.

8 Domstolens dom av den 7 mars 2002 i mål C-310/99, Italienska republiken mot Europeiska kommissionen, REG 2002, s. I-2289, punkt 85.

9 EGT L 10, 13.1.2001, s. 30.

10 Se exempelvis följande stödärenden: N 629/02, N 545/02, N 429/01, NN 62/2000, N 770/99 och NN 87/99. Även i det ärende som de italienska myndigheterna hänvisar till (N 92/2000) kunde kommissionen fastställa att det fanns en sådan koppling på de enskilda ekonomiska aktörernas nivå.

11 KOM(2002) 481 slutlig, 28.8.2002. s. 9.

12 EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

13 EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.