lagen.nu
32006D0513

Kommissionens beslut av den 9 november 2005 om det statliga stöd som Förbundsrepubliken Tyskland har beviljat till förmån för införandet av digitala markbundna TV-sändningar (DVB-T) i Berlin-Brandenburg [delgivet med nr K(2005) 3903] (Endast den tyska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (2006/513/EG)

CELEX
32006D0513
Datum
2005-11-09
Källa
eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig,

med beaktande av dessa synpunkter, och

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Tyskland har beviljat till förmån för privata programbolag som deltar i sändningar över DVB-T-nätet för införandet av digitala markbundna sändningar i Berlin-Brandenburg är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

1. Tyskland skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att från stödmottagarna återkräva det stöd som avses i artikel 1 och som olagligen ställts till förfogande.

2. Återkravet skall ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut. Det stöd som skall återkrävas skall innefatta ränta som löper från den dag det olagliga stödet stod till stödmottagarens förfogande till den dag det har återbetalats.

3. Den ränta som avses i punkt 2 skall beräknas enligt artiklarna 9 och 11 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004. Räntan skall beräknas på grundval av den referensränta som används vid beräkningen av bidragsekvivalenten inom ramen för regionalstöd.

4. Tyskland skall inom två månader från delgivningen av detta beslut anmoda alla bidragsmottagare som avses i artikel 1 att återbetala det olagligt utbetalda och med EG-fördraget oförenliga stödet samt upplupen ränta.

Artikel 3

Tyskland skall med hjälp av frågeformuläret i bilagan till detta beslut inom två månader från delgivningen av beslutet underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits eller planerats för att följa beslutet. Tyskland skall inom samma tidsperiod sammanställa alla styrkande handlingar som visar att återkravsförfarandet mot mottagarna av det olagliga och oförenliga stödet har inletts.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

1 EUT C 216, 28.8.2004, s. 5. Statligt stöd nr C 25/2004 (f.d. NN 36/04) – Införandet av digitala markbundna TV-sändningar (DVB-T) i Berlin-Brandenburg.

2 DVB-T står för Digital-Video-Broadcasting via det markbundna nätet. Andra former för Digital-Video-Broadcasting är DVB-S (via satellit) und DVB-C (via kabel).

3 Ärende E 3/2005 (f.d. 43/2003).

4 Se fotnot 1.

5 Genom skrivelser av den 29 september 2004 och den 22 oktober 2004.

6 Båda genom skrivelser av den 30 september 2004.

7 Genom en skrivelse av den 25 oktober 2004.

8 Genom skrivelser av den 25 april 2005, den 4 maj 2005, den 1 juni 2005 och den 4 augusti 2005.

9 Genom skrivelser av den 6 december 2004, den 26 januari 2005 och den 11 februari 2005.

10 Genom skrivelser av den 21 januari 2005, den 26 januari 2005, den 29 april 2005 och den 10 juni 2005.

11 Genom skrivelser av den 6 maj 2005, den 24 maj 2005 och den 4 augusti 2005.

12 Genom en skrivelse av den 31 maj 2005.

13 Den 22 november 2004, den 2 mars 2005, den 12 april 2005 respektive den 28 april 2005.

14 Arbeitsgemeinschaft Fernsehforschung (AGF) är en sammanslutning mellan de största tyska tv-bolagen och har till syfte att mäta tittarbeteendet.

15 SES/ASTRA är det största satellit-tv-bolaget i Tyskland och offentliggör varje år German Satellite Monitor med information om de olika tv-överföringsmetodernas relativa betydelse.

16 Se Media Perspektiven 12/2003, s. 560, Media Perspektiven 7/2004, s. 299 och ALM/GSDZ Digitalisierungsbericht 2005, s. 65.

17 Förbundsministeriet för ekonomi och teknik (2000): Einführung des digitalen Rundfunks in Deutschland, Startszenario, Lägesrapport och rekommendationer för projektet Digitaler Rundfunk för digitaliseringen av radio och tv med hänsyn tagen till sändningar via kabel, satellit und tv-sändare.

18 Staatsvertrag über die Zusammenarbeit zwischen Berlin und Brandenburg im Bereich des Rundfunks vom 29. Februar 1992 från den 1 januari 1999 GVBl. s. 130, senast ändrad genom lagen av den 15 juni 2001, GVBl. s. 185 Medienstaatsvertrag eller MStV).

19 RBB ingår i ARD. Den 1 maj 2003 slog sig ORB (Ostdeutscher Rundfunk Brandenburg) och SFB (Sender Freies Berlin) samman med RBB.

20 En multiplex motsvarar en digital kanal (frekvensblock) för tv- och radiosändning och innehåller i Berlin-Brandenburg fyra programplatser.

21 Sedan den 13 juli 2005 benämns regleringsmyndigheten för telekommunikationer och post Bundesnetzagentur.

22 RegTP:s officiella publikation nr 13/2002, Vfg nr 22/2002, s. 1010.

23 Se punkt 15.

24 Försörjningsområdet Berlin 4 (Kanal 47) omfattades slutligen inte av någon tilldelning från RegTP, p.g.a. samordningsproblem med Polen.

25 RegTP:s officiella publikation nr 6/2002, beslut nr 6/2002, punkt 1.6.

26 RegTP:s officiella publikation nr 23/2002, Vfg nr 36/2002, s. 1695. Som minsta försörjningsbehov inom det nationella försörjningsbehovet fastställdes Kanal 33 i området Berlin-Potsdam, med startdatum den 28 februari 2003.

27 RegTP:s officiella publikation nr 23/2002, beslut nr 36/2002, s. 1695, II, Allmänt.

28 Berliner Amtsblatt s. 3538, Brandenburger Amtsblatt/AAnz. s. 1099.

29 Staatsvertrag über den Rundfunk im vereinten Deutschland av den 31 augusti 1991 (Rundfunkstaatsvertrag – RStV) i dess lydelse från den 1 juli 2002, GVBl. s. 162.

30 Berliner Amtsblatt nr. 25 av den 24 maj 2002, s. 1875.

31 Detta förfarande redovisas i § 28 Abs. 5 i Medienstaatsvertrag. Jfr t.ex. avtalet mellan DSF och Mabb. Överföringen av 9Live i samma multiplex (K 56) görs som en test på initiativ av nätoperatören T-Systems.

32 Berliner Amtsblatt av den 16 april 2004.

33 Avtlet med RTL-gruppen undertecknades den 3 juni 2003 och avtalet med ProSiebenSat.1 den 4 december 2003.

34 Den tyska regeringen har hävdat att ProSiebenSat.1 har högre sändningskostnader än RTL-gruppen. Det framgår dock av de siffror som T-Systems lade fram den 24 maj 2005 att överföringskostnaderna för ProSiebenSat. I:s multiplexsystem var lägre än de för RTL-gruppens multiplexsystem.

35 Avtalen med FAB undertecknades den 2 juni 2003 och den 22 augusti 2003 och avtalet med BBC World undertecknades den 2 december 2003.

36 Överföringen av 9Live i samma multiplex (K 56) på initiativ av nätoperatören T-Systems och med tillstånd av Mabb enbart som testverksamhet. För 9Live finns det hittills vare sig någon egentlig kapacitetstilldelning eller något bidrag från Mabb.

37 Berliner Amtsblatt nr. 25 av den 24 maj 2002, s. 1875 och Berliner Amtsblatt av den 16 april 2004.

38 14:e rapporten från utskottet för fastställande av radio- och tv-bolagens finansieringsbehov (Kommission für die Ermittlung des Finanzbedarfs der Rundfunkanstalten), ss. 99 och 107.

39 EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.

40 Se förstainstansrättens dom av den 12 december 1996 i mål T-358/94, Air France mot kommissionen, REG 1996, s. II-2109 och domstolens dom av den 16 maj 2002 i mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen, Stardust Marine, REG 2002 s. I-4397.

41 Medienstaatsvertrag, särskilt § 7 och 8.

42 Medienstaatsvertrag, § 18.

43 Medienstaatsvertrag, § 17.

44 Se punkt 19.

45 Medienstaatsvertrag, § 46 Absatz 3.

46 Medienstaatsvertrag, § 46 Absatz 4.

47 Mål C-482/99, punkt 23 och de hänvisningar som görs där.

48 Detta gäller t.ex. DSF, Eurosport och Viva Plus, samt programmen Super RTL, N24 och Kabel 1, som tillhör programbolag som tidigare sände analogt.

49 RTL II:s tillstånd för analoga marksändningar löpte ut den 30 september 2002 och ProSiebens den 28 november 2002.

50 RBB bygger visserligen upp en del av DVB-T-nätet (två multiplexer), men kan ändå inte betraktas som stödmottagare, eftersom dessa multiplexer uteslutande nyttjas av de offentliga programbolagen, som inte subventioneras av Mabb.

51 Media Perspektiven, Basisdaten: Daten zur Mediensituation in Deutschland 2004, s. 11 och 18, AGF/GfK Fernsehforschung och I-Punkt Deutschland, Nielsen Media Research.

52 Det bör därvid framhållas att T-Systems prissättning i DVB-T-nätet inte är reglerad, eftersom RegTP ännu inte har analyserat marknaden för tv-överföringstjänster inom ramen för det nya regelverket för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, dvs. Marknad 18: Sändnings- och överföringstjänster för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare. Se kommissionens rekommendation 2003/311/EG av den 11 februari 2003.

53 Medienstaatsvertrag, § 6a.

54 Se punkterna 16 och 17.

55 I ett helt öppet anbudsförfarande med full insyn skulle man förvänta från de programbolag som deltar i anbudsgivningen att de helt eller delvis kan omsätta en bidragsberoende fördel i högre eller kvalitativt bättre licensanbud.

56 Se punkterna 13–15.

57 Förbundsregeringens svar av den 24 september 2004, punkt 1.3.2, s. 32 (Övergången skulle antagligen […] ha kunnat ske utan någon form av finansiellt stöd, om driften av sändningsnätet hade varit organiserad enligt helt och hållet marknadasmässiga villkor) (T-Systems som efterträdare till det tidigare telekommunikationsmonopolet).

58 Andelen varierar inte bara på grund av skillnader i absolut bidragsbelopp per DVB-T-programplats, utan även på grund av skillnader mellan de sändningsavgifter per programplats som T-Systems tar ut.

59 Se de senaste besluten i ärendena Telenor/Canal+/Canal Digital (COMP/C.2/38.287 av den 29 december 2003), Newscorp/Telepiù (COMP/M.2876 av den 2 april 2003), BSkyB/Kirch Pay TV (COMP/JV.37 av den 21 Mars 2000), Telefonica Endemol (COMP/M.1943 av den 11 juli 2000) och TPS II (COMP/JV.57 av den 30 april 2002).

60 Europeiska kommissionen, GD Konkurrens, marknadsdefinitioner inom mediasektorn – komparativ rättslig analys, volym I, december 2002, s. 73.

61 Detta gäller även för BBC World, som uttryckligen beskriver sig själv som ett kommersiellt finansierat programbolag.

62 Kommissionens beslut av den 4 september 2001 (ärende COMP/M.2558 – Havas/Tempus; EGT C 319 av den 14.11.2001, punkt 9 och tillhörande referenser).

63 För en överblick över den senaste tidens ärenden, se kommissionens beslut i ärendet Telenor/Canal+/Canal Digital (COMP/C.2/38.287 av den 29 december 2003, särskilt punkterna 32–50).

64 Se TPS I (IV/36.237 av den 3 mars 1999, punkt 30), British Interactive Broadcasting/Open (IV/36.539 av den 15 september 1999, EGT L 312, punkt 26) och Telenor/Canal+/Canal Digital (COMP/C.2/38.287 av den 29 december 2003, punkt 50).

65 En lock-in-effekt förekommer, när hushållen inte är beredda att investera i en ny sändningsmetod och byten mellan olika plattformar därför är osannolika, se kommissionens beslut i ärendet MSG Media Service (EGT L 364 av den 31.12.1994, punkt 42).

66 De kanaler som sänds via DVB-T-nätet i Berlin-Brandenburg står för över 80 % av tittarna och över 90 % av tv-reklamintäkterna i Tyskland, se fotnot 51.

67 På kort sikt drog kabel-tv-bolagen nytta av att det fanns tittare som ville hålla fast vid analog tv-mottagning men detta visade sig vara en övergående effekt, som inte höll i sig efter övergången. På medellång sikt har kabelbolagen förlorat kunder till den avgiftsfria DVB-T-plattformen.

68 Den fallande trenden för antalet kabelkunder som visas i fig. 2, bekräftas genom uppgifter från andra kabelbolag. Uppgifter från en annan regional kabeloperatör visar att den absoluta kundmängden nådde en högsta nivå under andra kvartalet 2003, men sedan dess (fram till andra kvartalet 2005) har befunnit sig på ständig tillbakagång och den sammanlagda minskningen har hittills varit 7 %. Enligt ett tredje kabelbolag i Berlin-Brandenburg ökade uppsägningsandelen med 50 % från 2003 till 2004, vilket dock i viss mån kan förklaras av en prishöjning i september 2004.

69 Se Berlin/Potsdam: Erste DVB-T-Region Deutschland, offentliggjord i Media Perspektiven 12/2003, s. 565.

70 Särskilt i Italien, Frankrike, Sverige och Storbritannien.

71 Dessa argument bemöts i avsnittet om artikel 87.3 c.

72 KOM(2002) 263 slutl., eEurope 2005: Ett informationssamhälle för alla, KOM(2003) 541 slutl: Meddelande från kommissionen om övergången från analoga till digitala sändningar (från digital övergång till analog nedsläckning) och KOM(2005) 204 slutl: Meddelande från kommissionen om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar.

73 KOM(2005) 229 slutl, 1 juni 2005.

74 EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.

75 Dessa långsiktiga och grundläggande principer för gemenskapspolitiken på området statligt stöd har nyligen bekräftats i handlingsplanen för statligt stöd: Mindre men bättre riktat statligt stöd. en plan för reform av det statliga stödet 2005-2009. http://europa.eu.int/comm/competition/state_aid/others/action_plan/

76 Domstolens dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans GmbH, REG 2003, s. I-7747, punkterna 88-94.

77 Se fotnot 72.

78 Se punkt 59.

79 Se punkterna 57–61.

80 Mabb (2003): Berlin goes digital, s. 14.

81 Den tyska regeringen har framhållit kabelnätens starka marknadsställning i Berlin-Brandenburg, som dock huvudsakligen härrör från domstolsbeslut i mål som har gällt att hyresvärdar har kunnat tvinga hyresgäster att betala avgifter för kabel-tv inom ramen för hyresavtalet. Den tyska regeringen medger själv att DVB-T under sådana förhållanden knappast kommer att kunna hota kabelnätens marknadsställning.

82 KOM (2003) 541 slutlig.

83 Interaktivitet kan uppnås genom att man tillhandahåller en DVB-RCT (Return Channel Terrestrial, markbunden returkanal) till en merkostnad och med hjälp av en dyr avkodare eller också genom traditionella returkanaler som telefonkabel eller en interaktiv tv-kabel.

84 I motsats till den digitala kabeln, som kan utrustas med en returkanal för att användas för avancerade interaktiva tjänster parallellt med den rena tv-överföringen.

85 För DVB-projektet utvecklades därför en ny överföringsnorm (DVB-Handheld, DVB-H), men enligt den senaste informationen kommer det att ta minst tre år innan detta system kan införas på marknaden (se Analysys Study, augusti 2005).

86 Kommissionens beslut i ärendena NN 88/98, BBC 24 reklamfri nyhetskanal (EGT C 78, 18.3.2000) och NN 70/98, Kinderkanal och Phoenix (EGT C 238, 21.8.1999).

87 N 622/03 Digitalisierungsfonds – Österrike, kommissionens beslut av den 16 mars 2005, se http://europa.eu.int/comm/competition/state_aid/decisions/additional_docs.html

88 I detta hänseende skiljer sig det ärende som här behandlas från domstolens dom av den 13 juni 2002 i mål C-382/99, Nederländerna mot kommissionen (bensinstationer), REG 2002, s. I-5163, punkterna 60–69. I domen fastställs att oljebolagen är indirekta bidragsmottagare till ett statligt stöd som beviljades de nederländska bensinstationerna. Dessa stöd gjorde nämligen att oljebolagen befriades från sin avtalsmässiga skyldighet att bevilja bensinstationerna vissa rabatter. I det ärende som detta beslut avser finns det dock ingen automatisk och kvantifierbar koppling mellan de bidragsbelopp som betalades ut till de privata programbolagen och de sändningsavgifter som programbolagen ålades av T-Systems. Bara för ett av programbolagen kunde en sådan koppling konstateras i samband med en avgiftsjustering, men sändningsavgifterna har förblivit oförändrade sedan övergången.

89 EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.