32008D0149
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 24 och artikel 38,
med beaktande av ordförandeskapets rekommendation, och
av följande skäl:
(1) Den 17 juni 2002 gavs ordförandeskapet tillstånd att med bistånd av kommissionen inleda förhandlingar med de schweiziska myndigheterna om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. Dessa förhandlingar har slutförts.
(2) I enlighet med rådets beslut 2004/849/EG ( 1 ) om undertecknades avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket på Europeiska gemenskapens vägnar den 26 oktober 2004, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.
(3) Avtalet bör nu godkännas.
(4) När det gäller utvecklingen av Schengenregelverket, som omfattas av avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen, bör bestämmelserna i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ( 2 ) göras tillämpligt också på förbindelserna med Schweiz.
(5) Detta beslut påverkar inte Förenade kungarikets ställning i enlighet med det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar och rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket ( 3 ) .
(6) Detta beslut påverkar inte Irlands ställning i enlighet med det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar och rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket ( 4 ) .
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, inklusive anknytande dokument bestående av slutakten, avtalet genom skriftväxling om de kommittéer som bistår kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter och den gemensamma förklaringen om gemensamma möten för de gemensamma kommittéerna, godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.
Texten till avtalet, slutakten, skriftväxlingen och den gemensamma förklaringen åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut är tillämpligt på de områden som omfattas av bestämmelserna som förtecknas i bilagorna A och B till avtalet och på utvecklingen av dessa bestämmelser, i den utsträckning sådana bestämmelser har en rättslig grund i fördraget om Europeiska unionen eller har fastställts ha en rättslig grund i samma fördrag enligt rådets beslut 1999/436/EG ( 5 ) .
Artikel 3
Bestämmelserna i artiklarna 1–4 i rådets beslut 1999/437/EG skavara tillämpliga på samma sätt i fråga om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, som omfattas av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Artikel 4
Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person som ska ha rätt att på Europeiska unionens vägnar deponera det godkännandeinstrument som föreskrivs i artikel 14 i avtalet för att uttrycka Europeiska unionens samtycke till att bli bundet av avtalet.
Artikel 5
Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .
Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2008.
På rådets vägnar
D. RUPEL
Ordförande
( 1 ) EUT L 368, 15.12.2004, s. 26 .
( 2 ) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31 .
( 3 ) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43 .
( 4 ) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20 .
( 5 ) EGT L 176, 10.7.1999, s. 17 .
EUROPEISKA UNIONEN,
EUROPEISKA GEMENSKAPEN,
och
SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,
nedan kallade de avtalsslutande parterna ,
SOM BEAKTAR att Europeiska unionen i och med ikraftträdandet av Amsterdamfördraget åtog sig att upprätthålla och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa där det råder fri rörlighet för personer, och samtidigt vidta lämpliga åtgärder när det gäller kontroll av de yttre gränserna, asyl och invandring samt förebyggande av brottslighet och brottsbekämpning,
SOM BEAKTAR att Schengenregelverket, som införlivats inom Europeiska unionens ramar, utgör en del av de bestämmelser som syftar till att skapa detta område med frihet, säkerhet och rättvisa, då de innebär att det skapas ett område utan kontroller vid de inre gränserna och samtidigt föreskriver kompletterande åtgärder som garanterar en hög säkerhetsnivå,
SOM TAR HÄNSYN TILL Schweiziska edsförbundets geografiska läge,
SOM BEAKTAR att om Schweiziska edsförbundet deltar i Schengenregelverket och utvecklingen av detta, så kommer det att dels undanröja vissa hinder för den fria rörligheten för personer som är en följd av Schweiziska edsförbundets geografiska läge, dels stärka samarbetet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet på de områden som omfattas av Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR att genom det avtal som Europeiska unionens råd ingick den 18 maj 1999 med Republiken Island och Konungariket Norge ( 1 ) , associerades dessa båda stater till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR att Schweiziska edsförbundet bör associeras till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på jämställd fot med Island och Norge,
SOM BEAKTAR att det mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet bör ingås ett avtal som innebär rättigheter och skyldigheter motsvarande de som har avtalats mellan Europeiska unionens råd, å ena sidan, och Island och Norge å den andra,
SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att det är nödvändigt att organisera samarbetet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet när det gäller genomförandet, den praktiska tillämpningen och den vidare utvecklingen av Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR att det för att associera Schweiziska edsförbundet till Europeiska unionens verksamhet inom de områden som omfattas av detta avtal och göra det möjligt för landet att delta i denna verksamhet är nödvändigt att inrätta en kommitté i enlighet med den institutionella modell som använts för associeringen av Island och Norge,
SOM BEAKTAR att Schengensamarbetet vilar på principerna om frihet, demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna, som garanteras särskilt genom Europakonventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
SOM BEAKTAR att bestämmelserna i avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och de rättsakter som antagits på den grunden inte gäller för Konungariket Danmark, i enlighet med protokollet om Danmarks ställning som genom Amsterdamfördraget är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och att de beslut om att utveckla Schengenregelverket på grundval av avdelning IV vilka Danmark har införlivat med sin nationella lagstiftning endast kan skapa folkrättsliga förpliktelser mellan Danmark och övriga medlemsstater,
SOM BEAKTAR att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, i enlighet med de beslut som antagits på grundval av det protokoll om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ( 2 ) , deltar i vissa bestämmelser i Schengenregelverket,
SOM BEAKTAR behovet av att säkerställa att de stater med vilka Europeiska unionen har ingått associeringsavtal i syfte att genomföra, tillämpa och utveckla Schengenregelverket tillämpar detta regelverk också i sina inbördes förbindelser,
SOM BEAKTAR att det för att Schengenregelverket ska fungera väl krävs att detta avtal tillämpas samtidigt med de avtal som de olika parter som associerats till eller deltar i genomförandet eller utvecklingen av Schengenregelverket har ingått för att reglera sina inbördes förbindelser,
SOM TAR HÄNSYN TILL avtalet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av gemenskapslagstiftningen om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat och om inrättandet av Eurodac,
SOM BEAKTAR kopplingen mellan Schengenregelverket och gemenskapsrätten,
SOM BEAKTAR att denna koppling förutsätter samtidig tillämpning av Schengenregelverket och gemenskapslagstiftningen om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat och om inrättandet av Eurodac,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Schweiziska edsförbundet, nedan kallat Schweiz , ska associeras till Europeiska gemenskapens och Europeiska unionens verksamheter inom de områden som omfattas av de bestämmelser som avses i bilagorna A och B i detta avtal och av bestämmelser som följer av dessa.
2. Detta avtal skapar ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i enlighet med de förfaranden som avtalet föreskriver.
Artikel 2
1. Schweiz ska genomföra och tillämpa de av Schengenregelverkets bestämmelser som anges i bilaga A till detta avtal på samma sätt som de är tillämpliga för Europeiska unionens medlemsstater, nedan kallade medlemsstaterna .
2. Schweiz ska genomföra och tillämpa bestämmelserna i de av Europeiska unionens och Europeiska gemenskapens rättsakter som räknas upp i bilaga B till detta avtal på samma sätt som de ersätter och/eller utvecklar motsvarande bestämmelser i den konvention om tillämpning av Schengenavtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna som undertecknades den 19 juni 1990, nedan kallad konventionen om tillämpning av Schengenavtalet , eller har antagits på grundval av denna.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 ska Schweiz godta, genomföra och tillämpa rättsakter och åtgärder som Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen antar för att ändra eller komplettera de bestämmelser som avses i bilagorna A och B, i enlighet med förfarandena i detta avtal.
Artikel 3
1. Det ska inrättas en gemensam kommitté, bestående av företrädare för den schweiziska regeringen, medlemmar av Europeiska unionens råd, nedan kallat rådet , och företrädare för Europeiska gemenskapernas kommission, nedan kallad kommissionen .
2. Den gemensamma kommittén ska anta sin arbetsordning med enhällighet.
3. Den gemensamma kommittén ska sammanträda på initiativ av sin ordförande eller på begäran av en av sina ledamöter.
4. Med förbehåll för artikel 4.2 ska kommittén sammanträda på ministernivå, hög tjänstemannanivå eller expertnivå, alltefter behov.
5. Ordförandeskapet i kommittén ska utövas enligt följande:
— | På expertnivå: av Europeiska unionens företrädare.
— | På hög tjänstemannanivå och ministernivå: sex månader åt gången omväxlande av Europeiska unionens företrädare och den schweiziska regeringens företrädare.
Artikel 4
1. I enlighet med detta avtal ska den gemensamma kommittén handha alla frågor som avses i artikel 2 och se till att alla synpunkter från schweizisk sida tas under övervägande i vederbörlig ordning.
2. Inom den gemensamma kommittén på ministernivå har de schweiziska företrädarna möjlighet
3. Kommitténs möten på ministernivå ska förberedas av den gemensamma kommittén på hög tjänstemannanivå.
4. Företrädarna för den schweiziska regeringen får lägga fram förslag för den gemensamma kommittén angående sådana frågor som avses i artikel 1. Kommissionen eller en medlemsstat får efter samråd granska dessa förslag i syfte att lägga fram ett förslag eller ta ett initiativ i enlighet med Europeiska unionens bestämmelser, och anta en rättsakt eller en åtgärd på gemenskaps- eller unionsnivå.
— | att redovisa de problem som en viss åtgärd eller rättsakt innebär för dem eller komma med lösningar på problem som påträffats av de andra delegationerna,
— | att yttra sig om varje fråga som rör utarbetandet av bestämmelser som rör dem eller om genomförandet av sådana bestämmelser.
Artikel 5
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 ska den gemensamma kommittén underrättas om varje rättsakt eller åtgärd under förberedelse i rådet som skulle kunna omfattas av detta avtal.
Artikel 6
Vid utarbetandet av nya bestämmelser inom ett område som omfattas av detta avtal ska kommissionen samråda informellt med schweiziska experter på samma sätt som den samråder med medlemsstaternas experter inför utarbetandet av sina lagförslag.
Artikel 7
1. Antagandet av nya rättsakter eller åtgärder som har anknytning till sådana frågor som avses i artikel 2 är förbehållet Europeiska unionens behöriga institutioner. Med förbehåll för punkt 2, ska dessa rättsakter eller åtgärder träda i kraft samtidigt för Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och berörda medlemsstater och Schweiz, om inte annat särskilt föreskrivs i rättsakterna eller åtgärderna. I detta sammanhang ska vederbörlig hänsyn tas till den tidsfrist som Schweiz i den gemensamma kommittén ansett sig behöva för att kunna uppfylla sina konstitutionella krav.
Om Schweiz inte kan tillämpa den berörda rättsaktens eller åtgärdens innehåll provisoriskt, och detta faktum skapar svårigheter som stör Schengensamarbetets funktion, ska den rådande situationen granskas av den gemensamma kommittén. Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen får gentemot Schweiz vidta proportionerliga och nödvändiga åtgärder för att garantera ett väl fungerande Schengensamarbete.
3. Schweiz godtagande av innehållet i de rättsakter och åtgärder som avses i punkt 2 skapar rättigheter och skyldigheter mellan Schweiz å ena sidan och, beroende på omständigheterna, Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa rättsakter och åtgärder, å den andra.
4. För det fall att
a) Schweiz meddelar sitt beslut att inte godta innehållet i en rättsakt eller en åtgärd som avses i punkt 2 på vilken förfarandena i detta avtal har tillämpats, eller
b) Schweiz inte avger ett meddelande inom den frist på trettio dagar som avses i punkt 2 a eller punkt 5 a, eller
c) Schweiz inte avger ett meddelande efter utgången av fristen för folkomröstning eller, om folkomröstning begärs, inom den frist på två år som avses i punkt 2 b, eller inte genomför provisorisk tillämpning på det sätt som avses i samma punkt från den dag som fastställts för ikraftträdandet av rättsakten eller åtgärden,
ska detta avtal upphöra att vara tillämpligt, såvida inte den gemensamma kommittén, efter att noga ha granskat förutsättningarna att upprätthålla avtalet, beslutar annat inom 90 dagar. Detta avtal ska upphöra att gälla tre månader efter utgången av 90-dagarsperioden.
2. | a) Rådet ska utan dröjsmål underrätta Schweiz om antagandet av rättsakter eller åtgärder som avses i punkt 1 på vilka förfarandena i detta avtal har tillämpats. Schweiz ska yttra sig om landets godtagande av rättsakten eller åtgärden och införlivande av denna i sin interna rättsordning. Beslutet om detta ska meddelas rådet och kommissionen inom trettio dagar från antagandet av den berörda rättsakten eller åtgärder. b) Om innehållet i ovan avsedda rättsakter eller åtgärder inte kan vara bindande för Schweiz förrän landet har uppfyllt sina konstitutionella krav, ska rådet och kommissionen underrättas om detta i samband med meddelandet. Schweiz ska utan dröjsmål skriftligen meddela rådet och kommissionen när alla konstitutionella krav är uppfyllda. Om folkomröstning inte begärs ska meddelandet lämnas omedelbart efter det att folkomröstningsfristen har löpt ut. Om en folkomröstning begärs har Schweiz en frist på högst två år från rådets underrättelse om åtgärden på sig för att lämna meddelandet. Från den dag då rättsakten eller åtgärden träder i kraft för Schweiz och till dess att landet meddelar att man har uppfyllt sina konstitutionella skyldigheter, ska Schweiz i den mån det är möjligt tillämpa innehållet i den berörda rättsakten eller åtgärden provisoriskt. | a) | Rådet ska utan dröjsmål underrätta Schweiz om antagandet av rättsakter eller åtgärder som avses i punkt 1 på vilka förfarandena i detta avtal har tillämpats. Schweiz ska yttra sig om landets godtagande av rättsakten eller åtgärden och införlivande av denna i sin interna rättsordning. Beslutet om detta ska meddelas rådet och kommissionen inom trettio dagar från antagandet av den berörda rättsakten eller åtgärder. | b) | Om innehållet i ovan avsedda rättsakter eller åtgärder inte kan vara bindande för Schweiz förrän landet har uppfyllt sina konstitutionella krav, ska rådet och kommissionen underrättas om detta i samband med meddelandet. Schweiz ska utan dröjsmål skriftligen meddela rådet och kommissionen när alla konstitutionella krav är uppfyllda. Om folkomröstning inte begärs ska meddelandet lämnas omedelbart efter det att folkomröstningsfristen har löpt ut. Om en folkomröstning begärs har Schweiz en frist på högst två år från rådets underrättelse om åtgärden på sig för att lämna meddelandet. Från den dag då rättsakten eller åtgärden träder i kraft för Schweiz och till dess att landet meddelar att man har uppfyllt sina konstitutionella skyldigheter, ska Schweiz i den mån det är möjligt tillämpa innehållet i den berörda rättsakten eller åtgärden provisoriskt.
a) | Rådet ska utan dröjsmål underrätta Schweiz om antagandet av rättsakter eller åtgärder som avses i punkt 1 på vilka förfarandena i detta avtal har tillämpats. Schweiz ska yttra sig om landets godtagande av rättsakten eller åtgärden och införlivande av denna i sin interna rättsordning. Beslutet om detta ska meddelas rådet och kommissionen inom trettio dagar från antagandet av den berörda rättsakten eller åtgärder.
b) | Om innehållet i ovan avsedda rättsakter eller åtgärder inte kan vara bindande för Schweiz förrän landet har uppfyllt sina konstitutionella krav, ska rådet och kommissionen underrättas om detta i samband med meddelandet. Schweiz ska utan dröjsmål skriftligen meddela rådet och kommissionen när alla konstitutionella krav är uppfyllda. Om folkomröstning inte begärs ska meddelandet lämnas omedelbart efter det att folkomröstningsfristen har löpt ut. Om en folkomröstning begärs har Schweiz en frist på högst två år från rådets underrättelse om åtgärden på sig för att lämna meddelandet. Från den dag då rättsakten eller åtgärden träder i kraft för Schweiz och till dess att landet meddelar att man har uppfyllt sina konstitutionella skyldigheter, ska Schweiz i den mån det är möjligt tillämpa innehållet i den berörda rättsakten eller åtgärden provisoriskt.
5. | a) Om bestämmelserna i en ny rättsakt eller åtgärd leder till att medlemsstaterna inte längre får låta verkställighet av en framställan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål eller erkännande av ett beslut om husrannsakan eller beslag som fattats i en annan medlemsstat omfattas av de villkor som anges i artikel 51 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, får Schweiz inom den trettiodagarsfrist som anges i punkt 2 a meddela rådet och kommissionen att man inte godtar och inte kommer att genomföra innehållet i dessa bestämmelser i sin interna rättsordning i den utsträckning de är tillämpliga på framställningar eller beslut om husrannsakan och beslag i samband med utredningar eller åtal på området för direkt beskattning som, om de begås i Schweiz, enligt den schweiziska lagstiftningen inte är belagda med frihetsstraff. I motsats till vad som gäller enligt punkt 4 ska avtalet i sådant fall inte upphöra att vara tillämpligt. b) Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom två månader från det att en av kommitténs medlemmar begär detta för att, under hänsynstagande till utvecklingen på internationell nivå, diskutera den situation som uppstått till följd av ett meddelande lämnats i enlighet med led a. När den gemensamma kommittén enhälligt nått fram till en överenskommelse som innebär att Schweiz godtar och till fullo genomför de berörda bestämmelserna i den nya rättsakten eller åtgärden, ska punkt 2 b samt punkterna 3 och 4 vara tillämpliga. De uppgifter som det hänvisas till i punkt 2 b första meningen, ska tillhandahållas inom trettio dagar från det att överenskommelsen nåddes i den gemensamma kommittén. | a) | Om bestämmelserna i en ny rättsakt eller åtgärd leder till att medlemsstaterna inte längre får låta verkställighet av en framställan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål eller erkännande av ett beslut om husrannsakan eller beslag som fattats i en annan medlemsstat omfattas av de villkor som anges i artikel 51 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, får Schweiz inom den trettiodagarsfrist som anges i punkt 2 a meddela rådet och kommissionen att man inte godtar och inte kommer att genomföra innehållet i dessa bestämmelser i sin interna rättsordning i den utsträckning de är tillämpliga på framställningar eller beslut om husrannsakan och beslag i samband med utredningar eller åtal på området för direkt beskattning som, om de begås i Schweiz, enligt den schweiziska lagstiftningen inte är belagda med frihetsstraff. I motsats till vad som gäller enligt punkt 4 ska avtalet i sådant fall inte upphöra att vara tillämpligt. | b) | Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom två månader från det att en av kommitténs medlemmar begär detta för att, under hänsynstagande till utvecklingen på internationell nivå, diskutera den situation som uppstått till följd av ett meddelande lämnats i enlighet med led a. När den gemensamma kommittén enhälligt nått fram till en överenskommelse som innebär att Schweiz godtar och till fullo genomför de berörda bestämmelserna i den nya rättsakten eller åtgärden, ska punkt 2 b samt punkterna 3 och 4 vara tillämpliga. De uppgifter som det hänvisas till i punkt 2 b första meningen, ska tillhandahållas inom trettio dagar från det att överenskommelsen nåddes i den gemensamma kommittén.
a) | Om bestämmelserna i en ny rättsakt eller åtgärd leder till att medlemsstaterna inte längre får låta verkställighet av en framställan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål eller erkännande av ett beslut om husrannsakan eller beslag som fattats i en annan medlemsstat omfattas av de villkor som anges i artikel 51 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, får Schweiz inom den trettiodagarsfrist som anges i punkt 2 a meddela rådet och kommissionen att man inte godtar och inte kommer att genomföra innehållet i dessa bestämmelser i sin interna rättsordning i den utsträckning de är tillämpliga på framställningar eller beslut om husrannsakan och beslag i samband med utredningar eller åtal på området för direkt beskattning som, om de begås i Schweiz, enligt den schweiziska lagstiftningen inte är belagda med frihetsstraff. I motsats till vad som gäller enligt punkt 4 ska avtalet i sådant fall inte upphöra att vara tillämpligt.
b) | Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom två månader från det att en av kommitténs medlemmar begär detta för att, under hänsynstagande till utvecklingen på internationell nivå, diskutera den situation som uppstått till följd av ett meddelande lämnats i enlighet med led a. När den gemensamma kommittén enhälligt nått fram till en överenskommelse som innebär att Schweiz godtar och till fullo genomför de berörda bestämmelserna i den nya rättsakten eller åtgärden, ska punkt 2 b samt punkterna 3 och 4 vara tillämpliga. De uppgifter som det hänvisas till i punkt 2 b första meningen, ska tillhandahållas inom trettio dagar från det att överenskommelsen nåddes i den gemensamma kommittén.
Artikel 8
1. För att förverkliga de avtalsslutande parternas mål att nå en så enhetlig tillämpning och tolkning som möjligt av de bestämmelser som avses i artikel 2, ska den gemensamma kommittén fortlöpande övervaka utvecklingen av den rättspraxis som utarbetas av Europeiska gemenskapernas domstol, nedan kallad EG-domstolen , samt den rättspraxis som utarbetas av de schweiziska domstolar som är behöriga i fråga om dessa bestämmelser. En mekanism som garanterar ett regelbundet utbyte av denna rättspraxis ska inrättas för ändamålet.
2. Schweiz får komma med inlagor eller skriftliga påpekanden till EG-domstolen om en domstol i en medlemsstat har vänt sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande om tolkningen av en bestämmelse som avses i artikel 2.
Artikel 9
1. Varje år ska Schweiz lägga fram en rapport för den gemensamma kommittén om hur dess administrativa myndigheter och domstolar har tillämpat och tolkat bestämmelserna som avses i artikel 2, i förekommande fall med hänsyn till EG-domstolens tolkning.
2. Om den gemensamma kommittén, inom en frist på två månader efter att ha underrättats om att det föreligger en betydande skillnad mellan EG-domstolens och de schweiziska domstolarnas rättspraxis, eller en betydande skillnad i tillämpningen av bestämmelserna som avses i artikel 2 mellan myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och myndigheterna i Schweiz, inte har varit i stånd att garantera en enhetlig tillämpning och tolkning, ska förfarandet i artikel 10 inledas.
Artikel 10
1. Om det uppstår en tvist om tillämpningen av detta avtal, eller om den situation som avses i artikel 9.2 skulle uppstå, ska frågan officiellt tas upp som tvistefråga på dagordningen för den gemensamma kommittén i dess sammansättning på ministernivå.
2. Den gemensamma kommittén förfogar över 90 dagar från antagandet av den dagordning i vilken den aktuella tvistefrågan fördes upp för att lösa denna tvist.
3. Om den gemensamma kommittén inte kan lösa tvisten inom den nittiodagarsfrist som avses i punkt 2, ska fristen förlängas med trettio dagar i syfte att nå en slutgiltig lösning på tvisten.
Om det inte går att nå en slutlig lösning, ska detta avtal upphöra att gälla sex månader efter utgången av trettiodagarsperioden.
Artikel 11
1. För de administrativa kostnader som hör samman med tillämpningen av detta avtal, ska Schweiz tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag på 7,286 % av beloppet 8 100 000 euro, med förbehåll för en årlig justering med hänsyn till inflationsnivån i Europeiska unionen.
2. För kostnaderna för att utveckla Schengens informationssystem II ska Schweiz, med start budgetåret 2002, tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag för de berörda budgetåren, beräknat på landets bruttonationalinkomst jämförd med bruttonationalinkomsten för alla de deltagande länderna.
Bidrag för de budgetår som föregår ikraftträdandet av detta avtal ska betalas senast när avtalet träder i kraft.
3. Om driftskostnaderna för tillämpningen av detta avtal inte täcks av Europeiska gemenskapernas allmänna budget, utan belastar de deltagande medlemsstaterna direkt, ska Schweiz bidra till dessa kostnader med den procentandel som dess bruttonationalprodukt utgör i förhållande till alla de deltagande ländernas bruttonationalprodukt.
Om driftskostnaderna täcks av Europeiska gemenskapernas allmänna budget, ska Schweiz bidra till denna budget med ett årligt belopp som motsvarar den procentandel som landets bruttonationalprodukt utgör i förhållande till alla de deltagande ländernas bruttonationalprodukt.
4. Schweiz har rätt att erhålla dokument som kommissionen och rådet utarbetar om detta avtal och att, vid den gemensamma kommitténs möten, efter eget val begära tolkning till ett av Europeiska institutionernas officiella språk.
Artikel 12
1. Detta avtal ska inte i något avseende påverka tillämpningen av andra avtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz, och inte heller avtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å den andra.
2. Detta avtal ska inte påverka avtal mellan å ena sidan Schweiz, och å andra sidan en eller flera medlemsstater, om dessa avtal är förenliga med detta avtal. Om de andra avtalen och detta avtal är oförenliga, ska detta avtal ha företräde.
3. Detta avtal ska inte i något avseende påverka de avtal som i framtiden kan komma att ingås mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz, och inte heller avtal som ingås mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å den andra eller avtal som kan komma att ingås på grundval av artiklarna 24 och 38 i fördraget om Europeiska unionen.
Artikel 13
1. Schweiz kommer att ingå ett avtal med Konungariket Danmark om fastställande av rättigheter och skyldigheter mellan Danmark och Schweiz i fråga om de bestämmelser som avses i artikel 2, vilka grundar sig på avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och följaktligen omfattas av protokollet om Danmarks ställning som genom Amsterdamfördraget är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
2. Schweiz kommer att ingå ett avtal med Republiken Island och Konungariket Norge om fastställande av ömsesidiga rättigheter och skyldigheter på grund av deras respektive associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.
Artikel 14
1. Detta avtal träder i kraft en månad efter den dag då rådets generalsekreterare, i sin egenskap av depositarie, konstaterar att alla formaliteter är uppfyllda i fråga om det samtycke till att vara bunden av detta avtal som uttryckts av parterna i detta avtal eller på deras vägnar.
2. Artiklarna 1, 3, 4, 5, 6 och artikel 7.2 a första meningen ska tillämpas provisoriskt från dagen för undertecknandet av detta avtal.
3. När det gäller rättsakter eller åtgärder som antagits efter undertecknandet av detta avtal men innan det trädde i kraft, ska den trettiodagarsperiod som avses i artikel 7.2 a sista meningen börja löpa den dag då avtalet träder i kraft.
Artikel 15
1. De bestämmelser som avses i bilagorna A och B och de bestämmelser som redan antagits i enlighet med artikel 2.3, ska börja tillämpas av Schweiz vid en tidpunkt som fastställs i rådet med enhällighet av de rådsmedlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater som tillämpar alla bestämmelser som avses i bilagorna A och B, efter samråd inom den gemensamma kommittén och efter att ha försäkrat sig om att Schweiz har uppfyllt förhandsvillkoren för genomförande av de aktuella bestämmelserna och att kontrollerna vid landets yttre gränser är effektiva.
De rådsmedlemmar som företräder Irlands regering och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands regering ska delta i fattandet av dessa beslut i den mån de berör de bestämmelser i Schengenregelverket och rättsakter som grundar sig på eller har anknytning till detta regelverk, vilka dessa medlemsstater deltar i.
De rådsmedlemmar som företräder regeringarna i medlemsstater för vilka, i enlighet med anslutningsfördraget, endast en del av de bestämmelser som avses i bilagorna A och B är tillämpliga, ska delta i antagandet av detta beslut i den utsträckning det rör bestämmelser i Schengenregelverket vilka redan är tillämpliga för dem.
2. Tillämpningen av bestämmelserna som avses i punkt 1 skapar rättigheter och skyldigheter mellan Schweiz å ena sidan och, beroende på omständigheterna, Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa bestämmelser, å den andra.
3. Detta avtal ska endast vara tillämpligt om de avtal som avses i artikel 13 också har börjat tillämpas.
4. Vidare ska detta avtal endast vara tillämpligt om avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz också har börjat tillämpas.
Artikel 16
1. Liechtenstein får ansluta sig till detta avtal.
2. Liechtensteins eventuella anslutning ska vara föremål för ett protokoll till detta avtal, där alla följder av en sådan anslutning regleras, inklusive skapandet av rättigheter och skyldigheter mellan Liechtenstein och Schweiz, samt mellan Liechtenstein å ena sidan och Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa bestämmelser, å den andra.
Artikel 17
1. Detta avtal får sägas upp av Schweiz eller genom enhälligt beslut i rådet. Uppsägningen ska meddelas depositarien och börja gälla sex månader efter detta meddelande.
2. Detta avtal ska anses uppsagt om Schweiz säger upp något av de avtal som avses i artikel 13 eller i artikel 15.4.
Artikel 18
1. Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.
2. Den maltesiska versionen av detta avtal ska bestyrkas av de avtalsslutande parterna genom skriftväxling. Den ska ha samma giltighet som de språk som anges i punkt 1.
TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.
Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.
V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.
Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.
Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendvier.
Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.
Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.
Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.
Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.
Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.
Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.
Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.
Kelt Luxembourgban, a kettőezer-negyedik év október havának huszonhatodik napján.
Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.
Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizend vier.
Sporządzono w Luksemburgu dnia dwudziestego szóstego października roku dwa tysiące czwartego.
Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.
V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.
V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.
Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.
Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.
Por la Unión Europea
Za Evropskou unii
For Den Europæiske Union
Für die Europäische Union
Euroopa Liidu nimel
Για την Ευρωπαϊκή Ένωση
For the European Union
Pour l'Union européenne
Per l'Unione europea
Eiropas Savienības vārdā
Europos Sąjungos vardu
az Európai Unió részéről
Għall-Unjoni Ewropea
Voor de Europese Unie
W imieniu Unii Europejskiej
Pela União Europeia
Za Európsku úniu
Za Evropsko unijo
Euroopan unionin puolesta
På Europeiska unionens vägnar
Por la Comunidad Europea
Za Evropské společenství
For Det Europæiske Fællesskab
Für die Europäische Gemeinschaft
Euroopa Ühenduse nimel
Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα
For the European Community
Pour la Communauté européenne
Per la Comunità europea
Eiropas Kopienas vārdā
Europos bendrijos vardu
az Európai Közösség részéről
Għall-Komunità Ewropea
Voor de Europese Gemeenschap
W imieniu Wspólnoty Europejskiej
Pela Comunidade Europeia
Za Európske spoločenstvo
Za Evropsko skupnost
Euroopan yhteisön puolesta
På Europeiska gemenskapens vägnar
Für die Schweizerische Eidgenossenschaft
Pour la Confédération suisse
Per la Confederazione svizzera
( 1 ) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36 .
( 2 ) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43 och EGT L 64, 7.3.2002, s. 20 .
Del 1 i denna bilaga gäller 1985 års Schengenavtal och konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, del 2 tar upp anslutningsinstrumenten och del 3 avser relevant sekundärlagstiftning rörande Schengen.
DEL 1
Bestämmelserna i det avtal som undertecknades den 14 juni 1985 i Schengen mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna.
Alla bestämmelser i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som undertecknades den 19 juni 1990 mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna, med undantag för följande bestämmelser:
| Artikel 2.4 om kontrollen av varor
| Artikel 4 i den del som gäller kontroll av bagage
| Artiklarna 28–38 med tillhörande definitioner
| Artiklarna 77–91 i den utsträckning de omfattas av rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen
| Artiklarna 120–125 om rörlighet för varor
| Slutakt: förklaring nr 2
| Slutakt: förklaringar nr 4, 5 och 6
| Protokoll
| Gemensam förklaring
| Gemensam förklaring av ministrar och statssekreterare
DEL 2
Bestämmelserna i anslutningsinstrumenten till Schengenavtalet och Schengenkonventionen som undertecknades med Republiken Italien (i Paris den 27 november 1990), Konungariket Spanien och Republiken Portugal (i Bonn den 25 juni 1991), Republiken Grekland (i Madrid den 6 november 1992), Republiken Österrike (i Bryssel den 28 april 1995) samt Konungariket Danmark, Republiken Finland och Konungariket Sverige (i Luxemburg den 19 december 1996), med undantag för följande bestämmelser:
1) Protokoll, undertecknat i Paris den 27 november 1990, om Republiken Italiens regerings anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985.
3) Protokoll, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Konungariket Spaniens anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens regerings anslutning, undertecknat i Paris den 27 november 1990, samt de förklaringar som bilagts detta protokoll.
5) Protokoll, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Republiken Portugals anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens regerings anslutning, undertecknat i Paris den 27 november 1990, samt de förklaringar som bilagts detta protokoll.
7) Protokoll, undertecknat i Madrid den 6 november 1992, om Republiken Greklands regerings anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens regerings anslutning, protokollet om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals regeringars anslutning, undertecknade den 27 november 1990 i Paris respektive den 25 juni 1991 i Bonn, samt de förklaringar som bilagts detta protokoll.
9) Protokoll, undertecknat i Bryssel den 28 april 1995, om Republiken Österrikes regerings anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens regerings anslutning, protokollet om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals regeringars anslutning samt protokollet om Republiken Greklands regerings anslutning, undertecknade den 27 november 1990, den 25 juni 1991 respektive den 6 november 1992.
11) Protokoll, undertecknat Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Danmarks anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta protokoll.
13) Protokoll, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Republiken Finlands regerings anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta protokoll.
15) Protokoll, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Sveriges regerings anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta protokoll.
2. | Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Paris den 27 november 1990, om Republiken Italiens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar: Artikel 1 Artiklarna 5 och 6 Slutakten, del I Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3 Förklaring av ministrarna och statssekreterarna | | Artikel 1 | | Artiklarna 5 och 6 | | Slutakten, del I | | Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3 | | Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
| Slutakten, del I
| Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3
| Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
4. | Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Konungariket Spaniens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Republiken Italien anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar: Artikel 1 Artiklarna 5 och 6 Slutakten, del I Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3 Slutakten, del III, förklaringarna nr 3 och 4 Förklaring av ministrarna och statssekreterarna | | Artikel 1 | | Artiklarna 5 och 6 | | Slutakten, del I | | Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3 | | Slutakten, del III, förklaringarna nr 3 och 4 | | Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
| Slutakten, del I
| Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3
| Slutakten, del III, förklaringarna nr 3 och 4
| Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
6. | Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Republiken Portugals anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar: Artikel 1 Artiklarna 7 och 8 Slutakten, del I Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3 Slutakten, del III, förklaringarna 2, 3, 4 och 5 Förklaring av ministrarna och statssekreterarna | | Artikel 1 | | Artiklarna 7 och 8 | | Slutakten, del I | | Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3 | | Slutakten, del III, förklaringarna 2, 3, 4 och 5 | | Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
| Slutakten, del I
| Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3
| Slutakten, del III, förklaringarna 2, 3, 4 och 5
| Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
8. | Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Madrid den 6 november 1992, om Republiken Greklands anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990 samt Konungariket Spanien och Republiken Portugal genom avtal undertecknade i Bonn den 25 juni 1991, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar: Artikel 1 Artiklarna 6 och 7 Slutakten, del I Slutakten, del II, förklaringarna nr 2, 3 och 4 Slutakten, del III, förklaringarna nr 1 och 3 Förklaring av ministrarna och statssekreterarna | | Artikel 1 | | Artiklarna 6 och 7 | | Slutakten, del I | | Slutakten, del II, förklaringarna nr 2, 3 och 4 | | Slutakten, del III, förklaringarna nr 1 och 3 | | Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
| Slutakten, del I
| Slutakten, del II, förklaringarna nr 2, 3 och 4
| Slutakten, del III, förklaringarna nr 1 och 3
| Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
10. | Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bryssel den 28 april 1995, om Republiken Österrikes anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Republiken Italien, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Grekland anslutit sig genom avtal undertecknade den 27 november 1990, den 25 juni 1991 respektive den 6 november 1992, och dess slutakt: Artikel 1 Artiklarna 5 och 6 Slutakten, del I Slutakten, del II, förklaring nr 2 Slutakten, del III | | Artikel 1 | | Artiklarna 5 och 6 | | Slutakten, del I | | Slutakten, del II, förklaring nr 2 | | Slutakten, del III
| Slutakten, del I
| Slutakten, del II, förklaring nr 2
| Slutakten, del III
12. | Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Danmarks anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar: Artikel 1 Artiklarna 7 och 8 Slutakten, del I Slutakten, del II, förklaring nr 2 Slutakten, del III Förklaring av ministrarna och statssekreterarna | | Artikel 1 | | Artiklarna 7 och 8 | | Slutakten, del I | | Slutakten, del II, förklaring nr 2 | | Slutakten, del III | | Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
| Slutakten, del I
| Slutakten, del II, förklaring nr 2
| Slutakten, del III
| Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
14. | Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Republiken Finlands anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaring: Artikel 1 Artiklarna 6 och 7 Slutakten, del I Slutakten, del II, förklaring nr 2 Slutakten, del III, utom förklaringen avseende Åland Förklaring av ministrarna och statssekreterarna | | Artikel 1 | | Artiklarna 6 och 7 | | Slutakten, del I | | Slutakten, del II, förklaring nr 2 | | Slutakten, del III, utom förklaringen avseende Åland | | Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
| Slutakten, del I
| Slutakten, del II, förklaring nr 2
| Slutakten, del III, utom förklaringen avseende Åland
| Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
16. | Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Sveriges anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaring: Artikel 1 Artiklarna 6 och 7 Slutakten, del I Slutakten, del II, förklaring nr 2 Slutakten, del III Förklaring av ministrarna och statssekreterarna | | Artikel 1 | | Artiklarna 6 och 7 | | Slutakten, del I | | Slutakten, del II, förklaring nr 2 | | Slutakten, del III | | Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
| Slutakten, del I
| Slutakten, del II, förklaring nr 2
| Slutakten, del III
| Förklaring av ministrarna och statssekreterarna
DEL 3
A. Följande beslut av Verkställande kommittén:
SCH/Com-ex (93) 10 14.12.1993 | Bekräftelse av ministrarnas och statssekreterarnas förklaringar av den 19 juni 1992 och den 30 juni 1993 om ikraftträdande
SCH/Com-ex (93) 14 14.12.1993 | Förbättring av det praktiska samarbetet mellan rättsliga myndigheter för att bekämpa narkotikahandel
SCH/Com-ex (93) 21 14.12.1993 | Förlängning av den enhetliga viseringen
SCH/Com-ex (93) 24 14.12.1993 | Gemensamma förfaranden för återkallande av eller förkortning av giltighetstiden för den enhetliga viseringen
SCH/Com-ex (94) 1 rev. 2 26.4.1994 | Anpassningsåtgärder för att avlägsna hinder vid gränsövergångar för passage av de inre gränserna
SCH/Com-ex (94) 15 rev. 21.11.1994 | Införande av ett datoriserat samrådsförfarande för de centrala myndigheter som avses i artikel 17.2 i Schengenkonventionen
SCH/Com-ex (94) 16 rev. 21.11.1994 | Gemensamma in- och utresestämplar
SCH/Com-ex (94) 17 rev. 4 22.12.1994 | Införande och tillämpning av Schengensystemet på flygplatser
SCH/Com-ex (94) 25 22.12.1994 | Utbyte av statistik om utfärdande av enhetliga viseringar
SCH/Com-ex (94) 28 rev. 22.12.1994 | Certifikat enligt artikel 75 för transport av narkotika och psykotropa ämnen
SCH/Com-ex (94) 29 rev. 2 22.12.1994 | Ikraftträdande av konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet
SCH/Com-ex (95) PV 1 rev. (point 8) | Gemensam politik på viseringsområdet
SCH/Com-ex (95) 20 rev. 2 20.12.1995 | Godkännande av dokument SCH/I (95) 40 rev. 6 om förfarandet för tillämpning av artikel 2.2 i konventionen
SCH/Com-ex (95) 21 20.12.1995 | Snabbt utbyte mellan Schengenmedlemsstaterna av statistiska och konkreta uppgifter om eventuella problem vid de yttre gränserna
SCH/Com-ex (96) 13 rev. 27.6.1996 | Principer för utfärdande av Schengenviseringar i förbindelse med artikel 30.1 a i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet
SCH/Com-ex (97) 39 rev. 15.12.1997 | Vägledande principer för bevis och indicier inom ramen för återtagandeavtal mellan Schengenländerna
SCH/Com-ex (98) 1 rev. 2 21.4.1998 | Arbetsgruppens verksamhetsrapport
SCH/Com-ex (98) 12 21.4.1998 | Utbyte av statistik om utfärdade viseringar
SCH/Com-ex (98) 18 rev. 23.6.1998 | Åtgärder mot medlemsstater som orsakar problem när det gäller utfärdande av handlingar som möjliggör avlägsnande från Schengenområdet ÅTERTAGANDE – VISERING
SCH/Com-ex (98) 19 23.6.1998 | Monaco VISERING – YTTRE GRÄNSER – SIS
SCH/Com-ex (98) 21 23.6.1998 | Påförande av stämpel i viseringssökandes pass VISERING
SCH/Com-ex (98) 26 def 16.9.1998 | Inrättande av en ständig kommitté för utvärdering och tillämpning av Schengenregelverket
SCH/Com-ex (98) 29 rev. 23.6.1998 | Generalklausul som omfattar alla tekniska bestämmelser i Schengenregelverket
SCH/Com-ex (98) 35 rev. 2 16.9.1998 | Översändande av den gemensamma handboken till kandidatländerna
SCH/Com-ex (98) 37 def 2 27.10.1998 | Antagande av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring
SCH/Com-ex (98) 51 rev. 3 16.12.1998 | Gränsöverskridande polissamarbete för att förebygga och avslöja straffbara handlingar
SCH/Com-ex (98) 52 16.12.1998 | Handbok om gränsöverskridande polissamarbete
SCH/Com-ex (98) 56 16.12.1998 | Handbok om handlingar som kan förses med visering
SCH/Com-ex (98) 57 16.12.1998 | Införande av ett harmoniserat formulär för inbjudningar, åtagandeförklaringar och bevis för bostad
SCH/Com-ex (98) 59 rev. 16.12.1998 | Samordnade insatser av dokumentrådgivare
SCH/Com-ex (99) 1 rev. 2 28.4.1999 | Schengen och narkotikasituationen
SCH/Com-ex (99) 5 28.4.1999 | Uppdatering av Sirenehandboken
SCH/Com-ex (99) 6 28.4.1999 | Regelverket på området för telekommunikation
SCH/Com-ex (99) 7 rev. 2 28.4.1999 | Kontaktpersoner
SCH/Com-ex (99) 8 rev. 2 28.4.1999 | Ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer
SCH/Com-ex (99) 10 28.4.1999 | Olaglig vapenhandel
SCH/Com-ex (99) 13 28.4.1999 | Antagande av nya versioner av den gemensamma handboken och de gemensamma konsulära anvisningarna och upphävande av de tidigare versionerna
SCH/Com-ex (99) 14 28.4.1999 | Handbok om handlingar som kan förses med visering
SCH/Com-ex (99) 18 28.4.1999 | Förbättrat polissamarbete för att förebygga och avslöja straffbara handlingar
B. Följande förklaringar av Verkställande kommittén:
Förklaring | Föremål
SCH/Com-ex (96) förkl. 5 18.4.1996 | Definition av begreppet ”utlänning”
SCH/Com-ex (96) förkl. 6 rev. 2 26.6.1996 | Förklaring om utlämning
SCH/Com-ex (97) förkl. 13 rev. 2 21.4.1996 | Bortförande av underåriga
C. Följande beslut av Centralgruppen:
Beslut | Föremål
SCH/C (98) 117 27.10.1998 | Antagande av åtgärder för bekämpning av olaglig invandring
SCH/C (99) 25 22.3.1999 | Allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer
Schweiz ska tillämpa innehållet i följande rättsakter från den dag som fastställts av rådet i enlighet med artikel 15.
Om en konvention eller ett protokoll som omfattas av en rättsakt som markerats med en asterisk nedan ännu inte har trätt i kraft denna dag för alla stater som är medlemmar i Europeiska unionen när den berörda rättsakten antas, ska Schweiz tillämpa innehållet i de relevanta bestämmelserna i dessa instrument först från och med den dag då konventionen eller protokollet i fråga är i kraft för samtliga av de ovan nämnda medlemsstaterna.
— | Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen ( EGT L 256, 13.9.1991, s. 51 ) och kommissionens rekommendation 93/216/EEG av den 25 februari 1993 om det europeiska skjutvapenpasset ( EGT L 93, 17.4.1993, s. 39 ), ändrad genom kommissionens rekommendation 96/129/EG av den 12 januari 1996 ( EGT L 30, 8.2.1996, s. 47 )
— | Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar ( EGT L 164, 14.7.1995, s. 1 ), ändrad genom rådets förordning nr 334/2002 av den 18 februari 2002 ( EGT L 53, 23.2.2002, s. 7 ); kommissionens beslut av den 7 februari 1996 och kommissionens beslut av den 3 juni 2002 om kompletterande tekniska specifikationer för en enhetlig utformning av visumhandlingar (ej offentliggjorda)
— | Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter ( EGT L 281, 23.11.1995, s. 31 )
— | Rådets akt av den 29 maj 2000 om att i enlighet med artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen upprätta konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (bestämmelserna som avses i artikel 2.1 i konventionen) ( EGT C 197, 12.7.2000, s. 1 ) *
— | Rådets beslut 2000/586/RIF av den 28 september 2000 om inrättande av ett förfarande för ändring av artikel 40.4 och 40.5, artikel 41.7 och artikel 65.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna ( EGT L 248, 3.10.2000, s. 1 )
— | Rådets beslut 2000/645/EG av den 17 oktober 2000 om rättelse i Schengenregelverket enligt Verkställande Schengenkommitténs beslut SCH/Com-ex (94) 15 rev ( EGT L 272, 25.10.2000, s. 24 )
— | Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav ( EGT L 81, 21.3.2001, s. 1 ), ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2414/2001 av den 7 december 2001 ( EGT L 327, 12.12.2001, s. 1 ) och rådets förordning (EG) nr 453/2003 av den 6 mars 2003 ( EGT L 69, 13.3.2003, s. 10 )
— | Rådets beslut 2001/329/EG av den 24 april 2001 om uppdatering av del VI och bilagorna 3, 6 och 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilagorna 5a, 6a och 8 i den gemensamma handboken ( EGT L 116, 26.4.2001, s. 32 )
— | Rådets förordning (EG) nr 1091/2001 av den 28 maj 2001 om fri rörlighet med en visering för längre vistelse ( EGT L 150, 6.6.2001, s. 4 )
— | Rådets beslut 2001/420/EG av den 28 maj 2001 om anpassning av delarna V och VI samt bilaga 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 6 a i den gemensamma handboken vad gäller viseringar för längre vistelse med samma giltighet som viseringar för kortare vistelse ( EGT L 150, 6.6.2001, s. 47 )
— | Rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land ( EGT L 149, 2.6.2001, s. 34 ) och rådets beslut 2004/191/EG av den 23 februari 2004 om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land ( EUT L 60, 27.2.2004, s. 55 )
— | Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 ( EGT L 187, 10.7.2001, s. 45 )
— | Rådets akt av den 16 oktober 2001 om att i enlighet med artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen upprätta protokollet till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (bestämmelsen som avses i artikel 15 i protokollet) ( EGT C 326, 21.11.2001, s. 1 )*
— | Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) ( EGT L 328, 13.12.2001, s. 4 )
— | Rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) ( EGT L 328, 13.12.2001, s. 1 )
— | Rådets beslut 2002/44/EG av den 20 december 2001 om ändring av del VII i och bilaga 12 till de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilaga 14a till den gemensamma handboken ( EGT L 20, 23.1.2002, s. 5 )
— | Rådets förordning (EG) nr 333/2002 av den 18 februari 2002 om fastställande av en enhetlig modell för blad för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet ( EGT L 53, 23.2.2002, s. 4 ) och kommissionens beslut av den 12 augusti 2002 med tekniska specifikationer för den enhetliga modellen för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet (ej offentliggjort)
— | Rådets beslut 2002/352/EG av den 25 april 2002 om översyn av den gemensamma handboken ( EGT L 123, 9.5.2002, s. 47 )
— | Rådets beslut 2002/354/EG av den 25 april 2002 om anpassning av del III och upprättande av bilaga 16 till de gemensamma konsulära anvisningarna ( EGT L 123, 9.5.2002, s. 50 )
— | Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland ( EGT L 157, 15.6.2002, s. 1 ) och kommissionens beslut av den 14 augusti 2002 med tekniska specifikationer för den enhetliga utformningen av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (ej offentliggjord)
— | Rådets beslut 2002/585/EG av den 12 juli 2002 om anpassning av delarna III och VIII i de gemensamma konsulära anvisningarna ( EGT L 187, 16.7.2002, s. 44 )
— | Rådets beslut 2002/586/EG av den 12 juli 2002 om anpassning av del VI i de gemensamma konsulära anvisningarna ( EGT L 187, 16.7.2002, s. 48 )
— | Rådets beslut 2002/587/EG av den 12 juli 2002 om översyn av den gemensamma handboken ( EGT L 187, 16.7.2002, s. 50 )
— | Rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse ( EGT L 328, 5.12.2002, s. 1 )
— | Rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse ( EGT L 328, 5.12.2002, s. 17 )
— | Rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit ( EGT L 64, 7.3.2003, s. 1 )
— | De bestämmelser i 1995 års konvention om ett förenklat förfarande för utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater ( EGT C 78, 30.3.1995, s. 2 ) och i 1996 års konvention om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater ( EGT C 313, 23.10.1996, s. 12 ) som det hänvisas till i rådets beslut 2003/169/RIF av den 27 februari 2003 om fastställande av vilka bestämmelser i 1995 års konvention om ett förenklat förfarande för utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater och 1996 års konvention om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater som utgör en utveckling av Schengenregelverket enligt avtalet om Republiken Islands och Konungariket Norges associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ( EGT L 67, 12.3.2003, s. 25 )*
— | Rådets beslut 2003/170/RIF av den 27 februari 2003 om gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ (utom artikel 8) ( EUT L 67, 12.3.2003, s. 27 )
— | Rådets förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken ( EUT L 99, 17.4.2003, s. 8 )
— | Rådets förordning (EG) nr 694/2003 av den 14 april 2003 om en enhetlig utformning av de dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) som det föreskrivs om i förordning (EG) nr 693/2003 ( EUT L 99, 17.4.2003, s. 15 )
— | Rådets beslut 2003/454/EG av den 13 juni 2003 om ändring av bilaga 12 till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 14 a till den gemensamma handboken vad gäller viseringsavgifter ( EUT L 152, 20.6.2003, s. 82 )
— | Rådets förordning (EG) nr 1295/2003 av den 15 juli 2003 om åtgärder för att förenkla viseringsansökningar och utfärdande av visering för de medlemmar i den olympiska familjen som deltar i Olympiska spelen eller Paralympiska spelen 2004 i Aten ( EUT L 183, 22.7.2003, s. 1 )
— | Rådets beslut 2003/585/EG av den 28 juli 2003 om ändring av bilaga 2 förteckning A till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5 förteckning A till den gemensamma handboken vad gäller viseringskrav för innehavare av pakistanska diplomatpass ( EUT L 198, 6.8.2003, s. 13 )
— | Rådets beslut 2003/586/EG av den 28 juli 2003 om ändring av bilaga 3 del I till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5a del I till den gemensamma handboken vad gäller tredjelandsmedborgare som omfattas av viseringskrav på flygplatser ( EUT L 198, 6.8.2003, s. 15 )
— | Rådets beslut 2003/725/RIF av den 2 oktober 2003 om ändring av bestämmelserna i artikel 40.1 och 40.7 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna ( EUT L 260, 11.10.2003, s. 37 )
— | Rådets direktiv 2003/110/EG av den 25 november 2003 om bistånd vid transitering i samband med återsändande med flyg ( EUT L 321, 6.12.2003, s. 26 )
— | Rådets beslut 2004/14/EG av den 22 december 2003 om ändring av tredje stycket (Grundläggande kriterier för prövning av ansökan) i del V av Gemensamma konsulära anvisningarna ( EUT L 5, 9.1.2004, s. 74 )
— | Rådets beslut 2004/15/EG av den 22 december 2003 om ändring av punkt 1.2 i del II av de gemensamma konsulära anvisningarna och om upprättande av en ny bilaga till dessa anvisningar ( EUT L 5, 9.1.2004, s. 76 )
— | Rådets beslut 2004/17/EG av den 22 december 2003 om ändring av del V punkt 1.4 i de gemensamma konsulära anvisningarna och del I punkt 4.1.2 i den gemensamma handboken om att införa kravet på innehav av medicinsk reseförsäkring som en av de handlingar som krävs för utfärdande av en enhetlig visering för inresa ( EUT L 5, 9.1.2004, s. 79 )
— | Rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ( EUT L 64, 2.3.2004, s. 1 )
— | Rådets beslut 2004/466/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken för att införa åtgärder för riktade gränskontroller av minderåriga med medföljande vuxen ( EUT L 157, 30.4.2004, s. 136 )
— | Rättelse till rådets beslut 2004/466/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken för att införa åtgärder för riktade gränskontroller av minderåriga med medföljande vuxen ( EUT L 195, 2.6.2004, s. 44 )
— | Rådets förordning (EG) nr 871/2004 av den 29 april 2004 om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem bland annat i kampen mot terrorism ( EUT L 162, 30.4.2004, s. 29 )
— | Rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare ( EUT L 261, 6.8.2004, s. 24 )
— | Rådets beslut 2004/573/EG av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande ( EUT L 261, 6.8.2004, s. 28 )
— | Rådets beslut 2004/574/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken ( EUT L 261, 6.8.2004, s. 36 )
— | Rådets beslut 2004/581/EG av den 29 april 2004 om fastställande av minimibeteckningar på skyltar vid gränsövergångsställen vid de yttre gränserna ( EUT L 261, 6.8.2004, s. 119 )
— | Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) ( EUT L 213, 15.6.2004, s. 5 )
De befullmäktigade ombuden har antagit nedan angivna förklaringar som bifogas denna slutakt:
1) Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om parlamentariskt samråd.
2) Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om yttre förbindelser.
3) Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om artikel 23.7 i konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater.
De befullmäktigade ombuden har även tagit hänsyn till nedan angivna förklaringar som bifogats denna slutakt:
1) Förklaring av Schweiz om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål.
2) Förklaring av Schweiz om artikel 7.2 b om fristen för godtagande av förändringar i Schengenregelverket.
3) Förklaring av Schweiz om tillämpningen av den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål och den europeiska utlämningskonventionen.
4) Förklaring av kommissionen om överlämnandet av förslag.
5) Förklaring av kommissionen om de kommittéer som ska bistå kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter.
Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.
V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.
Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.
Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendvier.
Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.
Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.
Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.
Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.
Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.
Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.
Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.
Kelt Luxembourgban, a kettőezer-negyedik év október havának huszonhatodik napján.
Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.
Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizend vier.
Sporządzono w Luksemburgu dnia dwudziestego szóstego października roku dwa tysiące czwartego.
Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.
V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.
V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.
Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.
Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.
Por la Unión Europea
Za Evropskou unii
For Den Europæiske Union
Für die Europäische Union
Euroopa Liidu nimel
Για την Ευρωπαϊκή Ένωση
For the European Union
Pour l'Union européenne
Per l'Unione europea
Eiropas Savienības vārdā
Europos Sąjungos vardu
az Európai Unió részéről
Għall-Unjoni Ewropea
Voor de Europese Unie
W imieniu Unii Europejskiej
Pela União Europeia
Za Európsku úniu
Za Evropsko unijo
Euroopan unionin puolesta
På Europeiska unionens vägnar
Por la Comunidad Europea
Za Evropské společenství
For Det Europæiske Fællesskab
Für die Europäische Gemeinschaft
Euroopa Ühenduse nimel
Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα
For the European Community
Pour la Communauté européenne
Per la Comunità europea
Eiropas Kopienas vārdā
Europos bendrijos vardu
az Európai Közösség részéről
Għall-Komunità Ewropea
Voor de Europese Gemeenschap
W imieniu Wspólnoty Europejskiej
Pela Comunidade Europeia
Za Európske spoločenstvo
Za Evropsko skupnost
Euroopan yhteisön puolesta
På Europeiska gemenskapens vägnar
Für die Schweizerische Eidgenossenschaft
Pour la Confédération suisse
Per la Confederazione svizzera
De avtalsslutande parterna anser att frågor rörande detta avtal bör diskuteras i möten mellan Europaparlamentet och det schweiziska parlamentet.
De avtalsslutande parterna är överens om att Europeiska gemenskapen ska uppmuntra tredjeländer och internationella organisationer med vilka den har ingått avtal inom ett område med anknytning till Schengensamarbetet att ingå liknande avtal med Schweiziska edsförbundet, utan att det påverkar Schweiziska edsförbundets behörighet att ingå sådana avtal.
Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 23.1 c i konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater är de avtalsslutande parterna överens om att Schweiz, om den berörda medlemsstaten inte har fått den berörda personens samtycke, i enskilda fall kan kräva att personuppgifter inte får användas för de ändamål som avses i artikel 23.1 a-b i denna konvention utan Schweiz föregående samtycke i samband med förfaranden där Schweiz hade kunnat neka eller begränsa översändandet eller användningen av personuppgifter i enlighet med denna konvention eller de instrument som avses i artikel 1 i denna.
Om Schweiz i ett enskilt fall skulle vägra att ge sitt medgivande efter en begäran från en medlemsstat i enlighet med ovan nämnda bestämmelser, ska Schweiz motivera sitt beslut skriftligen.
Schweiz förklarar att avgöranden angående överträdelser av lagstiftningen på området för direkt beskattning, som lagförs av schweiziska myndigheter, inte vid tidpunkten för detta avtals ikraftträdande kan överklagas till domstol med behörighet i brottmål.
Den maximala fristen på två år enligt artikel 7.2 b avser såväl godtagandet som genomförandet av rättsakten eller åtgärder. Följande faser omfattas:
— | Den förberedande fasen.
— | Det parlamentariska förfarandet.
— | Fristen för folkomröstning (100 dagar från det officiella offentliggörandet av rättsakten).
— | I förekommande fall folkomröstning (organisation och omröstning).
Förbundsrådet ska genast underrätta rådet och kommissionen efter avlutandet av var och en av dessa faser.
Förbundsrådet åtar sig att använda alla medel som står till dess förfogande för att se till att de olika faserna som nämns ovan genomförs så snabbt som möjligt.
Schweiz åtar sig att inte åberopa sina reservationer och förklaringar i samband med ratificeringen av den europeiska utlämningskonventionen av den 13 december 1957 och den europeiska konventionen av den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, i den utsträckning det skulle vara oförenligt med detta avtal.
När kommissionen överlämnar förslag angående detta avtal till Europeiska unionens råd och Europaparlamentet ska den översända kopior av dessa förslag till Schweiz.
Utöver den kommitté som inrättas genom artikel 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, utgörs de kommittéer som bistår kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter när det gäller genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket för närvarande av
— | den kommitté som inrättas genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (”visumkommittén”), och
— | den kommitté som inrättas genom artikel 5 i rådets beslut av den 6 december 2001 (2001/886/RIF) och genom artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001, som båda är instrument inom ramen för utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (”SIS II-kommittén”).
A. Skrivelse från Europeiska gemenskapen
Rådet hänvisar till förhandlingarna om avtalet om att associera Schweiziska edsförbundet (nedan kallat Schweiz ) till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och har noterat Schweiz begäran att, som ett uttryck för dess medverkan i beslutsfattandet på de områden som omfattas av avtalet och för att få avtalet att fungera bättre, fullt ut bli associerat till arbetet i de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen i utövandet av dess verkställande befogenheter.
Rådet noterar att det i framtiden, när sådana förfaranden kommer att tillämpas på de områden som omfattas av avtalet, verkligen kommer att finnas behov av att associera Schweiziska edsförbundet till dessa kommittéers arbete, också för att se till att avtalsförfarandena har tillämpats på de berörda rättsakterna eller åtgärderna så att dessa kan bli bindande för Schweiz.
Europeiska gemenskapen åtar sig att förhandla om lämpliga arrangemang för att associera Schweiz till dessa kommittéers arbete.
I fråga om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, gäller följande:
— | Europeiska kommissionen ska se till Schweiz experter deltar i så stor utsträckning som möjligt, om det skulle uppkomma en fråga om tillämpningen av Schengenregelverket och uteslutande för denna fråga, i förberedandet av utkast till åtgärder som sedermera ska läggas fram för den kommitté, inrättad genom artikel 31 i detta direktiv, som bistår kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. När kommissionen utarbetar sina förslag ska den således samråda med Schweiz experter på samma grund som med experterna från medlemsstaterna.
— | Schweiz kan, i enlighet med artikel 29.2 andra stycket i direktivet, utse en person som företräder övervakningskommittén eller de myndigheter som Schweiz har utsett att delta med observatörsstatus, utan rösträtt, vid mötena med arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter. Dessa företrädare ska delta på inbjudan då en viss punkt på dagordningen rör tillämpningen av Schengenregelverket, och då endast med avseende på denna punkt.
Jag vore tacksam om Ni kunde meddela mig huruvida Er regering samtycker till detta.
Med utmärkt högaktning.
B. Svar från Schweiziska edsförbundet
Tack för Er skrivelse av den…, som hade följande lydelse:
”Rådet hänvisar till förhandlingarna om avtalet om att associera Schweiziska edsförbundet (nedan kallat Schweiz ) till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och har noterat Schweiz begäran att, som ett uttryck för dess medverkan i beslutsfattandet på de områden som omfattas av avtalet och för att få avtalet att fungera bättre, fullt ut bli associerat till arbetet i de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen i utövandet av dess verkställande befogenheter.
Rådet noterar att det i framtiden, när sådana förfaranden kommer att tillämpas på de områden som omfattas av avtalet, verkligen kommer att finnas behov av att associera Schweiz till dessa kommittéers arbete, också för att se till att avtalsförfarandena har tillämpats på de berörda rättsakterna eller åtgärderna så att dessa kan bli bindande för Schweiz.
Europeiska gemenskapen åtar sig att förhandla om lämpliga arrangemang för att associera Schweiz till dessa kommittéers arbete.
I fråga om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, gäller följande:
— | Europeiska kommissionen ska se till Schweiz experter deltar i så stor utsträckning som möjligt, om det skulle uppkomma en fråga om tillämpningen av Schengenregelverket och uteslutande för denna fråga, i förberedandet av utkast till åtgärder som sedermera ska läggas fram för den kommitté, inrättad genom artikel 31 i detta direktiv, som bistår kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. När kommissionens utarbetar sina förslag ska den således samråda med Schweiziska edsförbundets experter på samma grund som med experterna från medlemsstaterna.
— | Schweiz kan, i enlighet med artikel 29.2 andra stycket i direktivet, utse en person som företräder övervakningskommittén eller de myndigheter som Schweiz har utsett att delta med observatörsstatus, utan rösträtt, vid mötena med arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter. Dessa företrädare ska delta på inbjudan då en viss punkt på dagordningen rör tillämpningen av Schengenregelverket, och då endast med avseende på denna punkt.
Jag vore tacksam om Ni kunde meddela mig huruvida Er regering samtycker till detta.”
Jag har glädjen att meddela att Schweiz förbundsråd har godkänt ovan nämnda arrangemang.
Högaktningsfullt
Delegationerna som företräder Europeiska unionens medlemsstaters regeringar,
Europeiska kommissionens delegation,
delegationerna som företräder Republiken Islands och Konungariket Norges regeringar, och
delegationen som företräder Schweiziska edsförbundet,
— | har beslutat att gemensamt organisera mötena i de gemensamma kommittéer som inrättades genom å ena sidan avtalet om Islands och Norges associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, å andra sidan avtalet om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, oavsett nivå på mötet,
— | noterar att gemensamma möten kräver praktiska arrangemang för ordförandeskapet vid dessa möten när ordförandeskapet ska innehas av de associerade länderna i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket eller avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,
— | noterar de associerade ländernas önskan att, när så är nödvändigt, avträda sitt ordförandeskap och låta ordförandeskapet rotera mellan sig i alfabetisk ordning från det att avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket träder i kraft.