Tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88, särskilt artikel 2 b och artiklarna 7.4 och 11.7, och
(1) Genom förordning (EG) nr 1166/2008 inrättades en ny ram för framställning av jämförbar gemenskapsstatistik över företagsstrukturen i jordbruket och över produktionsmetoder inom jordbruket.
(2) För att erhålla jämförbara aggregeringar av olika djurkategorier används djurenhetskoefficienter i stället för det faktiska antalet djur.
(3) Djurenhetskoefficienterna bör vara grundade på ett antal gemensamma värden för att garantera jämförbarhet i hela gemenskapen när det gäller kraven på täckning och precision.
(4) I enlighet med artikel 2 b i förordning (EG) nr 1166/2008 är det nödvändigt att anta djurenhetskoefficienter som ska användas för undersökningarna om jordbrukets struktur och undersökningen om produktionsmetoder i jordbruket.
(5) För jämförbarhetens skull måste termerna i variabelförteckningen tolkas och tillämpas enhetligt i hela gemenskapen.
(6) I enlighet med artikel 7.4 i förordning (EG) nr 1166/2008 är det nödvändigt att anta definitioner av de variabler som ska användas avseende jordbrukets struktur.
(7) I enlighet med artikel 11.7 i förordning (EG) nr 1166/2008 är det nödvändigt att anta definitioner av de variabler som ska användas för undersökningen om produktionsmetoderna inom jordbruket.
(8) Rådets förordning (EEG) nr 571/88 genomfördes genom kommissionens beslut 2000/115/EG av den 24 november 1999 om definitioner av variablerna, förteckningen över jordbruksprodukter, undantagen från definitionerna samt regioner och distrikt för undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket. Det beslutet bör ersättas med den här förordningen.
(9) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättades genom rådets beslut 72/279/EEG.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De djurenhetskoefficienter som ska användas för att uppfylla kraven på täckning och precision vid gemenskapsundersökningar om jordbrukets struktur och vid undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket anges i bilaga I.
Artikel 2
Definitionerna av de variabler som ska användas för gemenskapsundersökningarna om jordbrukets struktur anges i bilaga II.
Artikel 3
Definitionerna av de variabler som ska användas för gemenskapsundersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket anges i bilaga III.
Artikel 4
Beslut 2000/115/EG ska upphöra att gälla.
Artikel 5
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 321, 1.12.2008, s. 14.
2 EGT L 56, 2.3.1988, s. 1.
3 EGT L 38, 12.2.2000, s. 1.
4 EGT L 179, 7.8.1972, s. 1.
BILAGA I
Nötkreatur | Yngre än ett år | 0,400
Minst ett men mindre än två år gamla | 0,700
Tjurar och stutar, två år och äldre | 1,000
Kvigor, två år och äldre | 0,800
Mjölkkor | 1,000
Övriga kor, två år och äldre | 0,800
Får och getter | 0,100
Hästdjur | 0,800
Grisar | Smågrisar som väger mindre än 20 kg | 0,027
Avelssuggor som väger 50 kg eller mer | 0,500
Övriga grisar | 0,300
Fjäderfä | Slaktkycklingar | 0,007
Värphöns | 0,014
Struts | 0,350
Övrigt fjäderfä | 0,030
Kaniner, avelshonor | 0,020
BILAGA II
I. ALLMÄNNA VARIABLER
1.01 | Jordbruksföretagets läge I artikel 2 e i förordning (EG) nr 1166/2008 definieras vad som avses med jordbruksföretagets läge.
1.01.01 | | Latitud (inom 5 bågminuter eller mindre)
1.01.02 | | Longitud (inom 5 bågminuter eller mindre)
1.02 | Jordbruksföretagets rättsliga form Jordbruksföretagets rättsliga form beror på företagarens ställning.
1.02.01 | | Vilar det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget på
1.02.01.01 | | | en fysisk person som är egen företagare, med ett oberoende företag? En enskild fysisk person som är företagare vid ett jordbruksföretag som inte är knutet till andra företagares jordbruksföretag, vare sig genom gemensam ledning eller liknande åtgärder.
1.02.01.01.01 | | | | Om svaret på föregående fråga är ja, är denna person (företagaren) också driftsledare?
1.02.01.01.01.a | | | | | Om företagaren inte är driftsledare, är driftsledaren medlem av företagarens familj?
1.02.01.01.01.b | | | | | Om driftsledaren är medlem av företagarens familj, är driftsledaren företagarens make/maka?
1.02.01.02 | | | en eller flera fysiska personer som är delägare, där jordbruksföretaget ingår i ett samverkansföretag? Delägare i ett samverkansföretag är fysiska personer som äger, arrenderar eller på annat sätt gemensamt förvaltar ett jordbruksföretag eller gemensamt förvaltar sina enskilda jordbruksföretag som om dessa vore ett företag. Sådant samarbete måste ha ingåtts antingen enligt lag eller genom ett skriftligt avtal.
1.02.01.03 | | | en juridisk person? En juridisk enhet som inte är en fysisk person men som har en enskilds normala rättigheter och skyldigheter, såsom möjlighet att föra talan eller bli stämd inför rätta (en generell egen rättskapacitet).
1.03 | Jordbruksföretagets brukningsform (i förhållande till företagaren) och jordbrukssystem
1.03.01 | | Utnyttjad jordbruksmark: Utnyttjad jordbruksmark är den totala areal som utgör åkermark eller betesmark och slåtteräng eller används för fleråriga grödor och köksträdgårdar, och som används av jordbruksföretaget, oavsett nyttjanderätt eller om den används som en del av allmänning. Allmänning är den utnyttjade jordbruksmark som används av jordbruksföretaget men inte tillhör det, dvs. med allmän nyttjanderätt. Medlemsstaterna får själva välja metod för hur allmänning ska tas med.
1.03.01.01 | | | som brukas med äganderätt Utnyttjad jordbruksmark som brukas av jordbruksföretaget och som tillhör företagaren eller brukas av denne under långfristigt ärftligt arrende eller någon motsvarande form av nyttjanderätt.
1.03.01.02 | | | som brukas som arrende Utnyttjad jordbruksmark som arrenderas av jordbruksföretaget mot fast, i förväg överenskommet arrende (kontant, in natura eller annat), och för vilken det finns ett (muntligt eller skriftligt) arrendeavtal. Ett utnyttjat markområde hänförs till endast ett jordbruksföretag. Om ett utnyttjat markområde hyrs ut till mer än ett jordbruksföretag under referensåret hänförs det normalt till det jordbruksföretag till vilket det är knutet på referensdagen för undersökningen eller som utnyttjat det längst tid under referensåret.
1.03.01.03 | | | som andelsbrukas eller brukas under andra former a) Jordbruksmark som andelsbrukas är den utnyttjade jordbruksmark (som kan utgöra ett helt jordbruksföretag) som brukas gemensamt av ägaren och andelsarrendatorn enligt ett skriftligt eller muntligt andelsbrukskontrakt. Avkastningen (ekonomisk eller fysisk) från den andelsbrukade arealen delas mellan de två parterna enligt överenskommelse. b) Utnyttjad jordbruksmark som brukas under andra former är utnyttjad jordbruksmark som inte omfattas av föregående rubriker.
1.03.02 | | Ekologiskt jordbruk Jordbruksmetoder i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i i) rådets förordning (EG) nr 834/2007, eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande bestämmelser i medlemsstaterna om ekologisk produktion.
1.03.02.01 | | | Total utnyttjad jordbruksmark vid företaget på vilken ekologiska produktionsmetoder används, certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska gemenskapen Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksmark där produktionen helt uppfyller principerna för ekologisk produktion på lantgård i i) förordning (EG) nr 834/2007, eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande bestämmelser i medlemsstaterna om certifiering av ekologisk produktion.
1.03.02.02 | | | Total utnyttjad jordbruksmark vid jordbruksföretaget som är under omställning till ekologiska produktionsmetoder, som ska certifieras i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska gemenskapen Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksmark där ekologiskt jordbruk bedrivs men där den övergångsperiod som behövs innan den helt kan anses uppfylla principerna för ekologisk produktion på lantgård i i) förordning (EG) nr 834/2007 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande bestämmelser i medlemsstaterna om certifiering av ekologisk produktion ännu inte fullföljts.
1.03.02.03 | | | Areal vid jordbruksföretaget på vilken ekologiska produktionsmetoder antingen används och är certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska gemenskapen, eller är under omställning och ska certifieras Utnyttjad jordbruksmark vid jordbruksföretaget på vilken ekologiska produktionsmetoder antingen används och är certifierade, eller är under omställning och ska certifieras, i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i i) förordning (EG) nr 834/2007 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande bestämmelser i medlemsstaterna om ekologisk produktion, uppdelad efter grödor. Grödor definieras i avsnitt II. Mark.
1.03.02.03.01 | | | | Spannmål till mognad (inkl. utsäde)
1.03.02.03.02 | | | | Trindsäd och proteingrödor till mognad (inkl. utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd)
1.03.02.03.03 | | | | Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis)
1.03.02.03.04 | | | | Sockerbetor (exklusive utsäde)
1.03.02.03.05 | | | | Oljeväxter
1.03.02.03.06 | | | | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar
1.03.02.03.07 | | | | Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark
1.03.02.03.08 | | | | Frukt- och bärodlingar
1.03.02.03.09 | | | | Citrusodlingar
1.03.02.03.10 | | | | Olivodlingar
1.03.02.03.11 | | | | Vinodlingar
1.03.02.03.99 | | | | Andra växter (textilväxter osv.)
1.03.02.04 | | | Ekologiska produktionsmetoder som används för husdjursproduktionen och som är certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska gemenskapen Antalet djur som föds upp vid jordbruksföretaget och där hela eller delar av animalieproduktionen helt uppfyller principerna för ekologisk produktion på lantgård i i) förordning (EG) nr 834/2007, eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, och ii) motsvarande bestämmelser i medlemsstaterna om certifiering av ekologisk produktion, uppdelade efter djurkategorier. Husdjur definieras i avsnitt III. Husdjur.
1.03.02.04.01 | | | | Nötkreatur
1.03.02.04.02 | | | | Grisar
1.03.02.04.03 | | | | Får och getter
1.03.02.04.04 | | | | Fjäderfä
1.03.02.04.99 | | | | Andra djur
1.03.03 | | Avsättning för jordbruksföretagets produktion
1.03.03.01 | | | Hushållet konsumerar mer än 50 % av värdet av företagets slutproduktion Hushållet är den familjeenhet till vilken företagaren hör och vars medlemmar delar boende och helt eller delvis delar inkomster och tillgångar samt konsumerar vissa typer av varor och tjänster gemensamt, särskilt boende och livsmedel. Med slutproduktion inom ramen för denna variabel avses användbar produktion såsom den definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 förordningen om räkenskaper för jordbruket.
1.03.03.02 | | | Direktförsäljning till konsumenter utgör mer än 50 % av företagets totala försäljning Med direktförsäljning till konsumenter avses jordbruksföretagets försäljning av egenproducerade jordbruksprodukter, bearbetade eller obearbetade, direkt till konsumenter för dessas eget bruk.
II. MARK
Jordbruksföretagets totala areal utgörs av den utnyttjade jordbruksmarken (åkermark eller betesmark och slåtteräng eller mark som används för fleråriga grödor och köksträdgårdar) och övrig mark (outnyttjad jordbruksmark, skogsmark och annan mark).
2.01 | Åkermark Mark som brukas (plöjs eller bereds) regelbundet, i allmänhet genom ett system med växtföljd. Växtföljd innebär att ettåriga grödor som odlas på ett visst fält byts ut enligt ett bestämt mönster eller i en bestämd följd under flera på varandra följande skördeår så att växter av samma art inte odlas utan avbrott på samma fält. Normalt byts grödorna ut varje år, men det kan även ske med flera års mellanrum. För att skilja åkermark från fleråriga grödor eller betesmark och slåtteräng finns en gräns på fem år. Detta innebär att om en åker används för en och samma gröda i fem år eller mer utan att den föregående grödan avlägsnas och ersätts med en ny, betraktas det inte som åkermark.
2.01.01 | | Spannmål till mognad (inkl. utsäde) Alla arealer med spannmål som skördas mogen ska, oavsett användning, redovisas här (inbegripet spannmål som används för produktion av förnybar energi).
2.01.01.01 | | | Vanligt vete och spelt Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol., Triticum spelta L. och Triticum monococcum L.
2.01.01.02 | | | Durumvete Triticum durum Desf.
2.01.01.03 | | | Råg Secale cereale L., inbegripet blandningar av råg och annan höstsäd (blandsäd).
2.01.01.04 | | | Korn Hordeum vulgare L.
2.01.01.05 | | | Havre Avena sativa L., inbegripet blandningar av havre och annan vårsäd.
2.01.01.06 | | | Majs Majs (Zea mays L.) som skördas till spannmål.
2.01.01.07 | | | Ris Oryza sativa L.
2.01.01.99 | | | Övrig spannmål till mognad Spannmål som renbestånd, som tröskas mogen, och som inte redovisas på annat ställe under föregående rubriker.
2.01.02 | | Trindsäd och proteingrödor till mognad (inkl. utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) Grödor som sås och skördas främst för sitt proteininnehåll. Alla arealer med trindsäd och proteingrödor som skördas mogna ska, oavsett användning, redovisas här (inbegripet grödor som används för produktion av förnybar energi).
2.01.02.01 | | | varav ärter, åkerbönor och sötlupiner Pisum sativum L., Vicia faba L., Lupinus spp., som renbestånd, som skördas mogna.
2.01.03 | | Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis) Solanum tuberosum L.
2.01.04 | | Sockerbetor (exklusive utsäde) Beta vulgaris L. avsedd för sockerindustrin och alkoholframställning (inbegripet produktion av energi).
2.01.05 | | Foderrotfrukter och kålväxter (exklusive utsäde) Foderbetor (Beta vulgaris L.) och arter av kål (Brassicae) som skördas främst för foder, oavsett om roten eller stjälken används, samt andra växter som odlas främst för sina rötter till foder och som inte är nämnda på annat ställe.
2.01.06 | | Industrigrödor Grödor som normalt inte säljs direkt till konsumenten, eftersom de behöver förädlas industriellt innan de når slutanvändaren. Alla skördade arealer med industrigrödor ska, oavsett användning, redovisas här (inbegripet grödor som används för produktion av förnybar energi).
2.01.06.01 | | | Tobak Nicotiana tabacum L.
2.01.06.02 | | | Humle Humulus lupulus L.
2.01.06.03 | | | Bomull Gossypium spp. som skördas för fibrer och för oljeväxtfrön.
2.01.06.04 | | | Raps och rybs Brassica napus L. (partim) och Brassica rapa L. var. sylvestris (Lam.) Briggs som odlas för oljeproduktion och skördas mogna.
2.01.06.05 | | | Solrosor Helianthus annuus L. som skördas mogna.
2.01.06.06 | | | Sojabönor Glycine max L. Merril som skördas mogna.
2.01.06.07 | | | Oljelin Linum usitatissimum L., olika sorter som odlas främst för oljeframställning, som skördas mogna.
2.01.06.08 | | | Andra oljeväxter Andra grödor som odlas främst för sitt oljeinnehåll, skördas mogna och som inte är nämnda på annat ställe.
2.01.06.09 | | | Lin Linum usitatissimum L., olika sorter som odlas främst för fiberframställning.
2.01.06.10 | | | Hampa Cannabis sativa L.
2.01.06.11 | | | Andra fiberväxter Andra växter som odlas främst för sitt fiberinnehåll och som inte är nämnda på annat ställe.
2.01.06.12 | | | Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter Växter eller delar av växter för farmaceutiska ändamål, parfymtillverkning eller konsumtion. Kryddväxter skiljer sig från grönsaker genom att de används i små mängder och tillför maten smak snarare än substans.
2.01.06.99 | | | Andra industrigrödor som inte är nämnda på annat ställe Andra industrigrödor som inte är nämnda på annat ställe. Arealer med grödor som uteslutande används för produktion av förnybar energi.
2.01.07 | | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar, varav
2.01.07.01 | | | På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) Färska grönsaker, meloner och jordgubbar på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde).
2.01.07.01.01 | | | | I kombination med jordbruksgrödor Färska grönsaker, meloner och jordgubbar som odlas på åkermark i växtföljd med andra jordbruksgrödor.
2.01.07.01.02 | | | | Handelsträdgårdsodling Färska grönsaker, meloner och jordgubbar som odlas på åkermark i växtföljd med andra trädgårdsgrödor.
2.01.07.02 | | | I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) Grödor som under hela odlingsperioden eller under större delen av denna odlas i växthus eller under annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast).
2.01.08 | | Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor)
2.01.08.01 | | | På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor), på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde).
2.01.08.02 | | | I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) som under hela odlingsperioden eller under större delen av denna odlas i växthus eller under annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast).
2.01.09 | | Grödor som skördas som grönfoder Alla gröna jordbruksgrödor som är främst avsedda att användas till foder och som odlas i växtföljd och upptar samma mark kortare tid än fem år (ett- eller fleråriga foderväxter). Hit hör gröna grödor som används för produktion av förnybar energi. Hit hör grödor som inte används av jordbruksföretaget utan säljs, antingen för att användas direkt av andra jordbruksföretag eller till industrin.
2.01.09.01 | | | Slåtter- och betesvall på åker Gräsväxter för bete, hö eller ensilage som ett led i normal växtföljd, som varar under minst ett och högst fem skördeår och som besåtts med gräs eller gräsblandningar. Arealen bryts upp genom plöjning eller annan markberedning, eller också förstörs växterna på annat sätt, t.ex. med herbicider, innan arealen sås på nytt. Hit hör blandningar av huvudsakligen gräsväxter och andra fodergrödor (vanligen baljväxter), för bete eller som skördas omogna eller som torkat hö.
2.01.09.02 | | | Andra grödor som skördas som grönfoder Andra ettåriga eller fleråriga (högst fem skördeår) foderväxter.
2.01.09.02.01 | | | | Grönfodermajs Alla former av majs (Zea mays L.) som odlas främst för ensilage och som inte skördas till spannmål (helkolv, delar av eller hela växten). Detta omfattar omogen majs som konsumeras direkt av djur (utan ensilage) och hela kolvar (frö + stam + täckblad) som skördas till foder eller ensilage samt till produktion av förnybar energi.
2.01.09.02.02 | | | | Baljväxter Baljväxter där hela den omogna växten skördas främst till foder. Hit hör blandningar av huvudsakligen foderbaljväxter (vanligen > 80 %) och gräsväxter som skördas omogna eller som torkat hö.
2.01.09.02.99 | | | | Andra grödor som skördas som grönfoder och som inte är nämnda på annat ställe Andra jordbruksgrödor som är avsedda att användas främst till foder, skördas i omoget tillstånd och som inte är nämnda på annat ställe.
2.01.10 | | Utsäde och sättplantor för åkermark Arealer som producerar utsäde och sättplantor för avsalu, med undantag av spannmål, ris, baljväxter, potatis och oljefröväxter.
2.01.11 | | Övriga grödor på åkermark Grödor på åkermark som inte är nämnda på annat ställe.
2.01.12 | | Träda All åkermark som ingår i växtföljden, oavsett om den brukas eller inte, men som inte är avsedd att producera någon skörd under ett helt skördeår. Det som särskilt kännetecknar träda är att marken får återhämta sig, normalt i ett helt skördeår. Träda kan vara 1. mark helt utan grödor, 2. mark med naturlig växtlighet som kan användas till foder eller plöjas ned, 3. mark som besås uteslutande för produktion av gröngödsel (grönträda). Hit hör alla arealer med åkermark som hålls i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, oavsett om de ingår i växtföljden eller inte.
2.01.12.01 | | | Träda för vilken inga bidrag ges Träda för vilken inga ekonomiska bidrag eller stöd utbetalas.
2.01.12.02 | | | Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning Träda för vilken jordbruksföretaget är berättigat till ekonomiskt stöd.
2.02 | Köksträdgårdar Arealer avsedda för odling av jordbruksprodukter som huvudsakligen ska förbrukas av företagaren och dennes hushåll, i regel avskilda från övrig jordbruksareal och igenkännliga som köksträdgårdar. Jordbruksföretaget säljer endast enstaka överskottsprodukter från denna areal. Alla arealer vars produkter genomgående saluförs hör hemma under andra rubriker, även om en del av produkterna förbrukas av företagaren och dennes hushåll.
2.03 | Betesmark och slåtteräng Mark som utnyttjas permanent (under fem år eller mer) till att odla fodergrödor genom odling (insådd) eller naturligt (självsådd) och som inte ingår i växtföljden på jordbruksföretaget. Marken kan användas för bete eller slås till ensilage eller hö, eller användas till produktion av förnybar energi.
2.03.01 | | Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark Permanent betesmark på goda eller medelgoda marker. Dessa marker kan i regel användas till intensiv betesgång.
2.03.02 | | Naturlig betesmark Lågavkastande permanent betesmark, vanligtvis på mager mark, t.ex. mark i kuperad terräng och på hög höjd som inte förbättrats genom gödsling, markberedning, omläggning eller dikning. Dessa arealer kan i regel endast användas till extensivt bete. De slås i regel inte, eller slås extensivt och klarar inte hög djurtäthet.
2.03.03 | | Betesmark och slåtteräng som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag Betesmark och slåtteräng som inte längre används för produktion och som enligt förordning (EG) nr 1782/2003 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen, hålls i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och för vilka företaget är berättigat till ekonomiskt stöd.
2.04 | Fleråriga grödor Grödor som inte odlas i växtföljd, med undantag av betesmark och slåtteräng, och som upptar marken under lång tid och ger skördar under flera år.
2.04.01 | | Frukt- och bärodlingar Arealer med träd, buskar och andra fleråriga bärväxter än jordgubbar för fruktproduktion. Fruktodlingarna får ha både litet och stort utrymme mellan träden.
2.04.01.01 | | | Fruktarter, varav:
2.04.01.01.01 | | | | Fruktarter i tempererat klimat Fruktodlingar som i regel finns i tempererade klimat för produktion av frukt.
2.04.01.01.02 | | | | Fruktarter i subtropiska klimatzoner Fruktodlingar som i regel finns i subtropiska klimat för produktion av frukt.
2.04.01.02 | | | Bärarter Bärodlingar som i regel finns i tempererade såväl som subtropiska klimat för produktion av bär.
2.04.01.03 | | | Nötter Odlingar med nötträd som i regel finns i tempererade såväl som subtropiska klimat.
2.04.02 | | Citrusodlingar Odlingar med Citrus spp.
2.04.03 | | Olivodlingar Odlingar med Olea europea L.
2.04.03.01 | | | som normalt producerar bordsoliver Odlingar med olika olivsorter som normalt används för produktion av bordsoliver.
2.04.03.02 | | | som normalt producerar oliver för produktion av olivolja Odlingar med olika olivsorter som normalt används för produktion av olivolja.
2.04.04 | | Vinodlingar, vars produkter normalt används för Odlingar med Vitis vinifera L.
2.04.04.01 | | | Kvalitetsvin Druvsorter som normalt används för produktion av viner med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) som uppfyller kraven i i) rådets förordning (EG) nr 479/2008 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen och ii) motsvarande nationella bestämmelser. Druvsorter som normalt används för produktion av viner med skyddad geografisk beteckning (SGB) som uppfyller kraven i i) förordning (EG) nr 479/2008 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen och ii) motsvarande nationella bestämmelser.
2.04.04.02 | | | Andra viner Druvsorter som normalt används för produktion av andra viner än viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.
2.04.04.03 | | | Bordsdruvor Druvsorter som normalt används för produktion av färska druvor.
2.04.04.04 | | | Russin Druvsorter som normalt används för produktion av russin.
2.04.05 | | Plantskolor Arealer med unga vedartade växter som odlas utomhus för senare utplantering: a) Plantskolor för vinstockar och grundstammar. b) Plantskolor för fruktträd och bär. c) Plantskolor för prydnadsväxter. d) Kommersiella plantskolor för skogsträd (utom sådana som odlas för jordbruksföretagets eget behov på skogsmark). e) Träd och buskar för utplantering i trädgårdar, parker, utmed gator och vattendrag (t.ex. häckplantor, rosbuskar och andra prydnadsbuskar samt prydnadsbarrträd), i samtliga fall inbegripet grundstammar och unga plantor.
2.04.06 | | Övriga fleråriga grödor Andra fleråriga grödor som odlas på friland utom de som anges under föregående rubrik, i synnerhet de som är avsedda för flätning eller vävning och som i allmänhet skördas varje år.
2.04.06.01 | | | varav julgranar Träd som för kommersiella syften planteras som julgranar på den utnyttjade jordbruksmarken.
2.04.07 | | Fleråriga grödor under glas
2.05 | Annan mark Annan mark omfattar outnyttjad jordbruksmark (jordbruksmark som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden), skogsmark och mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord, berg osv.
2.05.01 | | Outnyttjad jordbruksmark Areal som tidigare utnyttjats som jordbruksmark, men som under referensåret för undersökningen inte längre utnyttjas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte längre ingår i växtföljden, dvs. mark som inte längre är avsedd att användas för jordbruk. Denna mark kan åter börja brukas genom användning av de resurser som normalt är tillgängliga på ett jordbruksföretag.
2.05.02 | | Skogsmark Arealer täckta av träd eller skogsbuskar, inbegripet poppelplanteringar i eller utanför skogar, inbegripet plantskolor för skogsträd med odling på skogsmark för jordbruksföretagets eget behov, samt skogsanläggningar (skogsvägar, timmerupplag osv.).
2.05.02.01 | | | varav skottskogar med kort omloppstid Skogsmark som används för att odla vedartade växter där omloppstiden är 20 år eller mindre. Omloppstiden är tiden mellan det att träden först sås/planteras och slutprodukten avverkas, med förbehåll för att avverkning inte innefattar normal skogsvård såsom gallring.
2.05.03 | | Övrig mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, vattendrag, stenbrott, ofruktbar mark, berg osv.) Alla sådana delar av jordbruksföretagets totala areal som varken utgör utnyttjad jordbruksmark, outnyttjad jordbruksmark eller skogsmark.
2.06 | Svamp, bevattnad areal, energigrödor och genetiskt modifierade grödor
2.06.01 | | Svamp Svamp som odlas i byggnader som särskilt uppförts eller inretts för odling av svamp, liksom utrymmen under jord, grottor och källare.
2.06.02 | | Bevattnad areal
2.06.02.01 | | | Total areal med bevattningsmöjlighet Total maximal utnyttjad jordbruksmark som kan bevattnas under referensåret med utnyttjande av den utrustning och den vattenkvantitet som normalt finns tillgänglig på jordbruksföretaget.
2.06.02.02 | | | Total areal för grödor som bevattnats minst en gång under de senaste tolv månaderna Areal för grödor som har bevattnats minst en gång under de tolv månader som föregår referensdagen för undersökningen.
2.06.03 | | Energigrödor (för produktion av biobränslen eller annan förnybar energi) Areal för produktion av energigrödor för vilka stöd erhålls enligt följande stödsystem som inrättats genom förordning (EG) nr 1782/2003: Särskilt stöd för energigrödor (artikel 88). Utbetalning, kopplad till en arealuttagsrättighet, när produktionen sker på den uttagna marken (artikel 55 eller 56). Andra arealer som används för produktion av energigrödor (särskilt sådana för vilka stöd erhålls enligt det normala systemet med samlat gårdsstöd eller det förenklade systemet för arealstöd) omfattas inte.
2.06.03.01 | | | av vilka på areal som tagits ur produktion Areal för produktion av energigrödor för vilka utbetalning kopplad till en arealuttagsrättighet erhålls, när produktionen sker på den uttagna marken (förordning (EG) nr 1782/2003, artikel 55 eller 56).
2.06.04 | | Genetiskt modifierade grödor Med genetiskt modifierade grödor (GM-grödor) avses organismer enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 2001/18/EG eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen.
III. HUSDJUR
Antal produktionsdjur som på referensdagen för undersökningen direkt ägs eller sköts av jordbruksföretaget.
Djuren är inte nödvändigtvis jordbruksföretagets egendom. Djuren kan finnas på jordbruksföretaget (på utnyttjad jordbruksmark eller i djurstallar eller hönshus som används av jordbruksföretaget) eller utanför det (på gemensamt bete eller under vandring osv.).
3.01 | Hästdjur Husdjur tillhörande familjen Equidae, släktet Equus (hästar, åsnor osv.).
3.02 | Nötkreatur Husdjur av arterna Bos Taurus och Bubalus bubalus, inbegripet hybrider såsom Beefalo.
3.02.01 | | Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor
3.02.02 | | Tjurar och stutar, minst ett men mindre än två år gamla
3.02.03 | | Kvigor, minst ett men mindre än två år gamla
3.02.04 | | Tjurar och stutar, två år och äldre
3.02.05 | | Kvigor, två år och äldre Nötkreatur, hondjur, två år och äldre som ännu inte kalvat.
3.02.06 | | Mjölkkor Nötkreatur, hondjur, som kalvat (även om dessa är under två år) och som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för produktion av mjölk avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.
3.02.99 | | Övriga kor Nötkreatur, hondjur, som kalvat (även om dessa är under två år) och som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för avel och vars mjölk inte är avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.
3.03 | Får och getter
3.03.1 | | Får (alla åldrar) Husdjur av arten Ovis aries.
3.03.01.01 | | | Avelstackor Tackor och betäckta tacklamm.
3.03.01.99 | | | Övriga får Alla får utom avelstackor.
3.03.02 | | Getter (alla åldrar) Husdjur av underarten Capra aegagrus hircus.
3.03.02.01 | | | Avelshonor Getter som redan fått killingar och betäckta getter.
3.03.02.99 | | | Övriga getter Alla getter utom avelshonor.
3.04 | Grisar Husdjur av arten Sus scrofa domesticus.
3.04.01 | | Smågrisar som väger mindre än 20 kg Smågrisar som i allmänhet väger mindre än 20 kg.
3.04.02 | | Avelssuggor som väger 50 kg eller mer Hondjur som väger 50 kg eller mer och ska användas till avel, oberoende av om de har grisat eller inte.
3.04.99 | | Övriga grisar Grisar som inte redovisas på annat ställe.
3.05 | Fjäderfä
3.05.01 | | Slaktkycklingar Husdjur av arten Gallus gallus som hålls för köttproduktion.
3.05.02 | | Värphöns Husdjur av arten Gallus gallus som är värpmogna och hålls för äggproduktion.
3.05.03 | | Annat fjäderfä Fjäderfä som inte nämns under slaktkycklingar eller värphöns.
3.05.03.01 | | | Kalkoner Husdjur av släktet Meleagris.
3.05.03.02 | | | Ankor Husdjur av släktet Anas och arten Cairina moschata.
3.05.03.03 | | | Gäss Husdjur av arten Anser anser dom.
3.05.03.04 | | | Strutsar Strutsar (Struthio camelus).
3.05.03.99 | | | Övrigt fjäderfä, som inte är omnämnt på annat ställe
3.06 | Kaniner, avelshonor Hondjur (av släktet Oryctolagus) som är avsedda för uppfödning av kaniner till slakt och som fått ungar.
3.07 | Bin Antal bikupor (Apis mellifera) för framställning av honung.
3.99 | Övriga husdjur, som inte är omnämnda på annat ställe Produktionsdjur som inte nämns på annat ställe i detta avsnitt.
IV. MASKINER OCH UTRUSTNING
4.01 | IV. i) MASKINER Motorfordon och maskiner som använts av jordbruksföretaget under de tolv månader som föregår referensdagen för undersökningen.
4.01.01 | | Motorfordon och maskiner som uteslutande tillhör jordbruksföretaget Motorfordon och maskiner som uteslutande tillhör jordbruksföretaget på referensdagen för undersökningen.
4.01.01.a | | | Traktorer med fyra hjul, bandtraktorer och redskapsbärare Alla traktorer med minst två axlar och alla andra motorfordon som används som lantbrukstraktorer.
4.01.01.b | | | Kultivatorer, rotorkultivatorer, jordfräsar och slåttermaskiner Motorfordon med en hjulaxel eller utan axel som används inom jordbruk, trädgårdsodling och vinodling.
4.01.01.c | | | Skördetröskor Maskiner för skörd och tröskning av spannmål, proteingrödor och oljefröväxter, grönsaksfrö, höfrö osv., oberoende av om de är självgående eller dragna av eller monterade på traktor.
4.01.01.d | | | Övriga helmekaniserade skörderedskap Maskiner, utom skördetröskor, för kontinuerlig skörd av sockerbetor, potatis eller fodergrödor, oberoende av om de är självgående eller dragna av eller monterade på traktor.
4.01.02 | | Maskiner som används av flera företag Motorfordon och maskiner som använts av jordbruksföretaget under de tolv månader som föregår referensdagen för undersökningen, men som tillhör ett annat jordbruksföretag (används t.ex. enligt ett avtal om ömsesidig hjälp eller hyrs från en maskinring), eller ett kooperativ, eller två eller flera jordbruksföretag gemensamt, eller en maskingrupp, eller en maskinstation.
4.01.02.a | | | Traktorer med fyra hjul, bandtraktorer och redskapsbärare
4.01.02.b | | | Kultivatorer, rotorkultivatorer, jordfräsar och slåttermaskiner
4.01.02.c | | | Skördetröskor
4.01.02.d | | | Övriga helmekaniserade skörderedskap
4.02 | IV. ii) UTRUSTNING
4.02.01 | | Utrustning för produktion av förnybar energi fördelat på typ av energikälla Utrustning som jordbruksföretaget under de tolv månader som slutar på referensdagen för undersökningen använt för produktion av förnybar energi avsedd för marknaden (anslutning till nätet) eller för egen jordbruksproduktion (ingen anslutning till nätet). Utrustning som är belägen på mark som tillhör jordbruksföretaget redovisas inte om jordbrukaren inte deltar i energiproduktionen, vare sig genom investeringar eller aktivt deltagande (dvs. endast erhåller hyra för marken).
4.02.01.01 | | | Vindkraft Utrustning som används av jordbruksföretaget för produktion av förnybar energi från vindkraft. Vindenergi är rörelseenergi i vindarna som utnyttjas för elproduktion i vindturbiner. Direkt mekanisk energi från vindar ingår också.
4.02.01.02 | | | Biomassa Utrustning som används av jordbruksföretaget för produktion av förnybar energi från biomassa. Biomassa är ett fast, flytande eller gasformigt organiskt, icke-fossilt material med biologiskt ursprung som används för produktion av värme, el eller transportbränsle.
4.02.01.02.01 | | | | varav biometan Utrustning som används av jordbruksföretaget för produktion av biogas från biomassa. Biogas är en gas bestående främst av metan och koldioxid som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa.
4.02.01.03 | | | Solenergi Utrustning som används av jordbruksföretaget för produktion av förnybar energi från solstrålning. Solstrålning är strålning som utnyttjas för produktion av varmvatten och el.
4.02.01.04 | | | Vattenkraft Utrustning som används av jordbruksföretaget för produktion av förnybar energi från vattenkraft. Vattenkraft innebär att vattnets läges- och rörelsekraft omvandlas till el i vattenkraftverk. Direkt mekanisk energi från vatten ingår också.
4.02.01.99 | | | Andra typer av förnybara energikällor Utrustning som används av jordbruksföretaget för produktion av förnybar energi och som inte är nämnd på annat ställe i det här avsnittet.
V. ARBETSKRAFT
5.01 | V. i) JORDBRUKSARBETE INOM FÖRETAGET
| | Arbetskraft på jordbruksföretaget Arbetskraften på jordbruksföretaget inbegriper alla personer som fullgjort sin obligatoriska utbildning (gått ut skolan) och som utfört jordbruksarbete på det undersökta jordbruksföretaget under de tolv månader som slutar på referensdagen för undersökningen. Om det i nationell lagstiftning inte anges upp till vilken ålder undervisning på heltid eller deltid är obligatorisk, betraktas 15 år som konventionell skolavslutningsålder. Ensamföretagare som inte utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget redovisas i undersökningen, men medräknas inte i den totala arbetskraften i jordbruket. Alla personer som uppnått pensionsåldern men som fortsätter att arbeta på jordbruksföretaget räknas in i arbetskraften. Arbetskraft som arbetar vid jordbruksföretaget men är anställd av en tredje part eller enligt avtal om ömsesidig hjälp (t.ex. arbetskraft från jordbruksentreprenadföretag eller kooperativ) ingår inte.
| | Jordbruksarbete Jordbruksarbete är varje typ av arbete på jordbruksföretaget som bidrar antingen till i) de verksamheter som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 1166/2008, eller ii) underhållet av produktionsmedlen, eller iii) verksamheter som direkt följer av denna produktionsverksamhet.
| | Tid som använts för jordbruksarbete inom jordbruksföretaget Den tid som använts för jordbruksarbete inom jordbruksföretaget är den arbetstid som faktiskt ägnats åt jordbruksarbete för jordbruksföretaget, utom arbete i företagarens eller driftsledarens hushåll.
| | Årsverke Sysselsättningen i heltidsekvivalenter, dvs. det totala antalet utförda arbetstimmar dividerat med genomsnittligt antal utförda arbetstimmar per år vid heltidsarbete i landet. Med heltid avses det minsta antal timmar som krävs enligt de nationella bestämmelserna om anställningsavtal. Om dessa inte anger antalet årstimmar bör 1800 timmar tas som lägsta tal (225 arbetsdagar och 8 timmar per dag).
5.01.01 | | Företagare Företagaren är den fysiska person, grupp av fysiska personer eller juridiska person i vars namn företaget drivs och som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för företaget, dvs. den som bär de ekonomiska riskerna för företaget. Företagaren kan antingen äga jordbruksföretaget, arrendera det, inneha ett ärftligt arrende på lång tid, inneha nyttjanderätt eller förvalta det.
5.01.01.01 | | | Kön
5.01.01.02 | | | Ålder
5.01.01.03 | | | Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)
5.01.02 | | Driftsledare Driftsledare är den fysiska person som ansvarar för det berörda jordbruksföretagets normala dagliga ekonomiska och produktionsrelaterade drift.
5.01.02.01 | | | Kön
5.01.02.02 | | | Ålder
5.01.02.03 | | | Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)
5.01.02.04 | | | Driftsledarens utbildning
5.01.02.04.a | | | | Driftsledarens lantbruksutbildning Endast praktisk lantbrukserfarenhet Erfarenhet som erhållits genom praktiskt arbete på ett jordbruksföretag. Grundläggande lantbruksutbildning Alla kurser som fullgörs på en lantbruksskola eller en institution som är specialiserad på vissa ämnen (inbegripet trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik och närliggande ämnen). Fullgjord lantbrukspraktik anses som grundläggande utbildning. Högre lantbruksutbildning Varje kurs motsvarande minst två års utbildning på heltid efter avslutad obligatorisk skolgång, vilken fullgörs vid lantbruksskola, universitet eller annan institution för högre utbildning inom lantbruk, trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik eller närliggande ämnen.
5.01.02.04.b | | | | Yrkesinriktad fortbildning som driftsledaren genomgått under de senaste tolv månaderna Yrkesinriktad fortbildning är en utbildningsåtgärd eller verksamhet som tillhandahålls av en utbildare eller en utbildningsinstitution och vars främsta syfte är att förvärva ny kompetens inom jordbruksföretagets verksamhetsområde eller inom verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget, eller utveckla och förbättra befintlig kompetens.
5.01.03 | | Medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget Företagarens familjemedlemmar, inkl. make/maka, som arbetar på jordbruksföretaget men inte nödvändigtvis bor på jordbruksföretaget. I allmänhet är företagarens familjemedlemmar make/maka, släktingar i upp- eller nedstigande led (inbegripet ingifta och adopterade) samt företagarens eller hans/hennes makas/makes syskon. Två personer som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden utan att vara gifta ska också behandlas som makar.
5.01.03.01 | | | Medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget: män Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)
5.01.03.02 | | | Medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget: kvinnor Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)
5.01.04 | | Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt Alla personer som utför jordbruksarbete åt och erhåller någon form av ersättning (lön eller annan betalning, inkl. lön in natura) från jordbruksföretaget utom företagaren och medlemmar av hans/hennes familj. Stadigvarande sysselsatta är personer som arbetat på jordbruksföretaget varje vecka under de tolv månader som slutar på referensdagen för undersökningen, oavsett veckoarbetstiden. Här ingår även personer som arbetat regelbundet under en del av den perioden men som inte kunnat arbeta hela perioden av något av följande skäl: 1. Jordbruksföretaget har speciella produktionsvillkor (det har t.ex. specialiserat sig på olivodling, vinodling eller odling av frukt och grönsaker på friland eller på uppfödning av djurbesättning på bete och behöver arbetskraft endast under ett begränsat antal månader). 2. Frånvaro p.g.a. semester, militärtjänst, sjukdom, olyckshändelse eller dödsfall. 3. Anställningen på jordbruksföretaget påbörjades eller avslutades (omfattar också arbetare som slutar arbeta på ett jordbruksföretag för att börja arbeta för ett annat jordbruksföretag under de tolv månader som föregår referensdagen för undersökningen). 4. Fullständigt upphörande av arbetet på jordbruksföretaget p.g.a. oförutsedda händelser (översvämning, brand osv.).
5.01.04.01 | | | Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt: män Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)
5.01.04.02 | | | Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt: kvinnor Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete)
5.01.05 | | Annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt: män och kvinnor Tillfälligt sysselsatta personer är arbetare som inte arbetat varje vecka på jordbruksföretaget under de tolv månader som slutar på referensdagen för undersökningen av något annat skäl än de som anges under Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt. Antal arbetsdagar utförda av annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt är alla dagar av sådan längd att arbetstagaren får lön eller ersättning (lön eller annan betalning, inkl. lön in natura) för en hel dags arbete, under vilken arbete av det slag som normalt utförs av en heltidsarbetande jordbruksarbetare utförs. Lediga eller sjuklediga dagar räknas inte som arbetsdagar. En hel arbetsdag är den normala arbetsdagen för fast anställda heltidsarbetande arbetstagare.
5.01.06 | | Den totala arbetsvolym, omräknad till hela arbetsdagar, som under de tolv månader som föregår undersökningsdagen utförts på jordbruksföretaget av andra personer än de som avses ovan, och som inte är direkt anställda av företaget (t.ex. personer anställda av entreprenadföretag) Alla typer av jordbruksarbete som utförs på jordbruksföretaget för jordbruksföretagets räkning av personer som inte är anställda av jordbruksföretaget utan som är egna företagare eller anställda av ett annat företag, t.ex. ett entreprenadföretag eller ett kooperativ. Antalet arbetade timmar måste omräknas till motsvarande antal dagar eller veckor på heltid.
5.02 | V. ii) ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET (annat arbete på företaget än jordbruksarbete samt arbete utanför jordbruksföretaget) Annan inkomstbringande verksamhet är varje verksamhet som utförs mot ersättning (lön eller annan betalning, inkl. lön in natura, beroende på tjänsten som utförs), utom det jordbruksarbete som anges i avsnitt V i. Det jordbruksarbete som arbetskraften på ett jordbruksföretag utför för ett annat jordbruksföretag ingår. Uppgifter samlas in endast för jordbruksföretag där företagaren är en fysisk person (dvs. där företagaren samtidigt är driftsledare). Juridiska personer omfattas inte. Icke-särskiljbar sekundär inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruksverksamhet ingår inte, eftersom den ingår i jordbruksarbete.
| Huvudsyssla Verksamhet som upptar mer tid än det jordbruksarbete som utförs för företaget.
| Bisyssla Verksamhet som upptar mindre tid än det jordbruksarbete som utförs för företaget.
5.02.01 | | Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av företagare som samtidigt är driftsledare:
5.02.01.01 | | | som huvudsyssla
5.02.01.02 | | | som bisyssla
| | | Om annan inkomstbringande verksamhet utförs
5.02.01.03 | | | | Aktivitet med direkt anknytning till jordbruksföretaget
5.02.01.04 | | | | Aktivitet som inte har direkt anknytning till jordbruksföretaget
5.02.02 | | Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av en egen-företagares make/maka:
5.02.02.01 | | | som huvudsyssla
5.02.02.02 | | | som bisyssla
| | | Om annan inkomstbringande verksamhet utförs
5.02.02.03 | | | | Aktivitet med direkt anknytning till jordbruksföretaget
5.02.02.04 | | | | Aktivitet som inte har direkt anknytning till jordbruksföretaget
5.02.03 | | Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av en egen-företagares övriga familjemedlemmar:
5.02.03.01 | | | som huvudsyssla
5.02.03.02 | | | som bisyssla
| | | Om annan inkomstbringande verksamhet utförs
5.02.03.03 | | | | Aktivitet med direkt anknytning till jordbruksföretaget
5.02.03.04 | | | | Aktivitet som inte har direkt anknytning till jordbruksföretaget
5.02.04 | | Annan arbetskraft stadigvarande sysselsatt som har annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget
5.02.04.01 | | | som huvudsyssla
5.02.04.02 | | | som bisyssla
VI. ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET PÅ JORDBRUKSFÖRETAGET (med direkt anknytning till jordbruksföretaget)
6.01 | VI. i) Förteckning över annan inkomstbringande verksamhet Annan inkomstbringande verksamhet i företaget omfattar all annan verksamhet än jordbruksarbete och har direkt anknytning till företaget och inverkar på företagets ekonomi. Med verksamhet med direkt anknytning till företaget avses verksamhet där antingen jordbruksföretagets resurser (mark, byggnader, maskiner osv.) eller dess produkter används. Om endast jordbruksföretagets arbetskraft (familj och arbetskraft som inte är familjemedlemmar) används, och inga andra av jordbruksföretagets resurser, anses den anställde arbeta för två olika arbetsgivare, varför denna andra inkomstbringande verksamhet inte ses som direkt relaterad till jordbruksföretaget. Annat arbete än jordbruksarbete och jordbruksarbete för andra jordbruksföretag ingår. Med inkomstbringande verksamhet i detta sammanhang avses aktivt arbete. Rent ekonomiska investeringar ingår således inte. Utarrendering av mark för diverse verksamheter utan att vidare delta i verksamheten i fråga ingår inte heller.
6.01.01 | | Turism, uthyrning och arrangemang av fritidsaktiviteter All verksamhet inom turism, logitjänster, visning av gården för turister eller andra grupper, sport och rekreationsverksamhet osv. där jordbruksföretagets mark, byggnader eller andra resurser används.
6.01.02 | | Hantverk Hantverksprodukter som tillverkas på jordbruksföretaget av antingen företagaren eller dennes familjemedlemmar, eller av arbetskraft som inte är familjemedlemmar, under förutsättning att de också utför jordbruksarbete, oavsett hur produkterna säljs.
6.01.03 | | Vidareförädling av gårdsprodukter All bearbetning av en primär jordbruksprodukt till en förädlad sekundär produkt på jordbruksföretaget oavsett om råvarorna produceras på jordbruksföretaget eller köps in utifrån. Detta omfattar bearbetning av kött, osttillverkning osv. All bearbetning av jordbruksprodukter redovisas under denna rubrik, utom om bearbetningen betraktas som en del av jordbruksverksamheten. Vinframställning och produktion av olivolja ingår därför inte, utom om den inköpta andelen vin eller olivolja är betydande.
6.01.04 | | Produktion av förnybar energi Produktion av förnybar energi för marknaden, inkl. biogas, biobränslen eller el, med vindturbiner, annan utrustning eller av jordbruksråvaror. Förnybar energi som produceras endast för jordbruksföretagets egen förbrukning ingår inte.
6.01.05 | | Vidareförädling av trä (t.ex. sågning) Förädling av obehandlat trä från jordbruksföretaget för marknaden (sågning av timmer osv.).
6.01.06 | | Vattenbruk Produktion av fisk, kräftor osv. på jordbruksföretaget. Verksamhet som endast berör fiske ingår inte.
6.01.07 | | Arbete på entreprenad (där jordbruksföretagets produktionsmedel används) Entreprenadarbete med användning av jordbruksföretagets utrustning, med åtskillnad mellan arbete inom och utom jordbruksbranschen, t.ex. snöröjning, transporter, landskapsvård, jordbruks- och miljötjänster osv.
6.01.07.01 | | | Jordbruksarbete (för andra jordbruksföretags räkning)
6.01.07.02 | | | Annat arbete än jordbruksarbete
6.01.08 | | Skogsbruk Skogsbruksarbete med användning av såväl jordbruksföretagets arbetskraft som de maskiner och den utrustning som jordbruksföretaget normalt använder i jordbruksarbetet.
6.01.99 | | Övrigt Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget som inte är nämnd på annat ställe.
6.02 | VI. ii) Betydelsen av den andra inkomstbringande verksamheten med direkt anknytning till jordbruksföretaget
6.02.01 | | Andel av värdet av jordbruksföretagets omsättning Andel av omsättningen från annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget av jordbruksföretagets totala omsättning (inkl. direktstöd). FÖRHÅLLANDE = Omsättningen av annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget Jordbruksföretagets totala omsättning (från jordbruket och från annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget) + direktstöd
VII. STÖD TILL LANDSBYGDSUTVECKLING
7.01 | Jordbruksföretaget har dragit nytta av någon av följande landsbygdsutvecklingsåtgärder under de senaste tre åren Uppgifter ska samlas in om huruvida jordbruksföretaget har dragit nytta av någon av följande landsbygdsutvecklingsåtgärder under de senaste tre åren i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 eller, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen.
7.01.01 | | Anlitande av rådgivningstjänster Artikel 24 i förordning (EG) nr 1698/2005: Anlitande av rådgivningstjänster.
7.01.02 | | Modernisering av jordbruksföretag Artikel 26 i förordning (EG) nr 1698/2005: Modernisering av jordbruksföretag.
7.01.03 | | Mervärde åt jord- och skogsbruksprodukter Artikel 28 i förordning (EG) nr 1698/2005: Mervärde åt jord- och skogsbruksprodukter.
7.01.04 | | Normer som ska uppfyllas enligt gemenskapslagstiftningen Artikel 31 i förordning (EG) nr 1698/2005: Normer som ska uppfyllas enligt gemenskapslagstiftningen.
7.01.05 | | Jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för livsmedel Artikel 32 i förordning (EG) nr 1698/2005: Jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för livsmedel.
7.01.06 | | Natura 2000-stöd för jordbruksmark Artikel 38 i förordning (EG) nr 1698/2005: Natura 2000-stöd.
7.01.07 | | Stöd kopplat till ramdirektivet om vatten Artikel 38 i förordning (EG) nr 1698/2005: Stöd kopplat till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG.
7.01.08 | | Stöd för miljövänligt jordbruk Artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005: Stöd för miljövänligt jordbruk.
7.01.08.01 | | | varav stöd för ekologisk produktion Artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005: Stöd för miljövänligt jordbruk när jordbruksföretaget driver sitt jordbruk i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i förordning (EG) nr 834/2007.
7.01.09 | | Stöd för djurens välbefinnande Artikel 40 i förordning (EG) nr 1698/2005: Stöd för djurens välbefinnande.
7.01.10 | | Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk Artikel 53 i förordning (EG) nr 1698/2005: Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk.
7.01.11 | | Främjande av turismverksamhet Artikel 55 i förordning (EG) nr 1698/2005: Främjande av turismverksamhet.
1 De grundläggande definitionerna av begreppen jordbruksföretag och djurenhet anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 1166/2008.
2 Ska inte tillhandahållas 2010.
3 EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.
4 EUT L 33, 5.2.2004, s. 1.
5 Ska inte tillhandahållas 2010.
6 EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.
7 EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.
8 Ska inte tillhandahållas 2010.
9 EGT L 106, 17.4.2001, s. 1.
10 Ska inte tillhandahållas 2010.
11 Ska inte tillhandahållas 2010.
12 Ska inte tillhandahållas 2010.
13 Ska inte tillhandahållas 2010.
14 Ska inte tillhandahållas 2010.
15 Ska inte tillhandahållas 2010.
16 Ska inte tillhandahållas 2013.
17 EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.
18 EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
BILAGA III
I. JORDBEARBETNINGSMETODER
1.01 | Konventionell jordbearbetning (vändskiveplog eller tallriksplog) Åkermark där konventionell jordbearbetning tillämpas, vilket innebär att jorden först vänds, vanligen med vändskiveplog eller tallriksplog, och därefter harvas med tallriksharv.
1.02 | Skonsam jordbearbetning (ytlig jordbearbetning) Åkermark där skonsam (ytlig) jordbearbetning tillämpas, vilket är en metod eller en kombination av metoder för jordbearbetning som innebär att växtrester (minst 30 %) lämnas ovanpå marken för att hindra erosion och bevara fuktigheten, varvid jorden vanligen inte vänds.
1.03 | Ingen jordbearbetning (direktsådd) Åkermark där ingen jordbearbetning tillämpas mellan skörd och sådd.
II. MARKVÅRD
2.01 | Marktäckning under vinterhalvåret Det sätt på vilket åkermarken täcks med växter eller växtrester eller lämnas bar under vintern.
2.01.01 | | Normala vintergrödor Åkermark där man på hösten sår grödor som växer under vintern (normala vintergrödor, såsom höstvete) och som vanligen skördas eller används för bete.
2.01.02 | | Täckgröda eller fånggröda Åkermark där växter sås specifikt för att minska urlakning av jord, näringsämnen och växtskyddsmedel under vintern eller andra tider när marken i annat fall skulle ligga bar och dessa ämnen skulle riskera att urlakas. Det ekonomiska intresset av dessa grödor är litet och det främsta syftet är att skydda jorden och näringsinnehållet. Normalt plöjs de ned under våren innan en ny gröda sås, och de skördas inte och används inte till bete.
2.01.03 | | Växtrester Åkermark som under vintern täcks med växtrester och stubb från föregående odlingssäsong. Fånggrödor och täckgrödor ingår inte.
2.01.04 | | Bar mark Åkermark som plöjs eller bearbetas på annat sätt på hösten men inte besås eller täcks med växtrester under vintern, utan ligger bar till dess agrotekniska åtgärder före sådd eller i samband med sådd vidtas följande vår.
2.02 | Växtföljd
2.02.01 | | Andel åkerareal som inte ingår i den planerade växtföljden Åkermark som odlas med samma gröda tre år i följd eller mer, och som inte ingår i en planerad växtföljd. Växtföljd innebär att ettåriga grödor som odlas på ett visst fält byts ut enligt ett bestämt mönster eller i en bestämd följd under flera på varandra följande skördeår så att växter av samma art inte odlas utan avbrott på samma fält. Om samma gröda odlas kontinuerligt, kan termen monokultur användas för att beteckna denna företeelse.
III. INSLAG I LANDSKAPET
3.01 | Linjära element som lantbrukare har skött under de senaste tre åren Linjära element är oavbrutna rader av träd, buskar, stenmurar osv. som skapats av människan och som i allmänhet utgör en avgränsning kring fälten.
3.01.a | | Häckar Rader av buskar som bildar en häck, ibland med en central rad av träd.
3.01.b | | Alléer Oavbruten rad av vedartad växtlighet, som vanligen utgör en avgränsning kring fälten i jordbrukslandskapet eller längs vägar eller vattendrag.
3.01.c | | Stenmurar Strukturer av tegel eller sten som har skapats av människan, t.ex. stengärdgårdar och murade stenmurar.
3.02 | Linjära element som upprättats under de senaste tre åren
3.02.a | | Häckar
3.02.b | | Alléer
3.02.c | | Stenmurar
IV. BETESMARK
4.01 | Bete på jordbruksföretaget
4.01.01 | | Betesareal under referensåret Den totala arealen betesmark som ägts, hyrts av eller på annat sätt hänförts till jordbruksföretaget och där djur hållits på bete under referensåret.
4.01.02 | | Tid som djuren varit ute på bete Antalet månader som djur har betat på betesmark som ägts, hyrts av eller på annat sätt hänförts till jordbruksföretaget under referensåret.
4.02 | Bete på allmänningar Allmänning är mark som inte tillhör jordbruksföretaget utan där allmän nyttjanderätt tillämpas. En allmänning kan bestå av betesmark, trädgårdsodling eller annan mark. Vanligen är en allmänning utnyttjad jordbruksmark som ägs av en offentlig myndighet (staten, en församling osv.) och där en person har rätt att utöva en allmän nyttjanderätt, vanligen tillsammans med andra personer.
4.02.01 | | Totalt antal djur som betar på allmänningar
4.02.02 | | Tid som djuren gått på bete på allmänningar Antalet månader som djur har betat på allmänning under referensåret.
V. DJURSTALLAR OCH HÖNSHUS
5.01 | Boskap
5.01.01 | | Stallar för uppbundna djur – med fastgödsel och urin Djurstallar där djuren är bundna på sin plats och inte får röra sig fritt och från vilka gödseln vanligen avlägsnas mekaniskt utanför byggnaden som fast stallgödsel.
5.01.02 | | Stallar för uppbundna djur – med flytgödsel Djurstallar där djuren är bundna på sin plats och inte får röra sig fritt och där gödsel och urin faller ner i en gödselkällare under golvet där de bildar flytgödsel.
5.01.03 | | Lösdrift – med fastgödsel och urin Djurstallar där djuren får röra sig fritt och där gödseln vanligen avlägsnas mekaniskt utanför byggnaden som fast stallgödsel.
5.01.04 | | Lösdrift – med flytgödsel Djurstallar där djuren får röra sig fritt och där gödsel och urin faller ner i en gödselkällare under golvet där de bildar flytgödsel, eller kan skrapas ihop från gödselgångar av betong och tillsammans med flytgödsel samlas i stora behållare eller bassänger på gården utanför.
5.01.99 | | Övrigt Alla typer av djurstallar som inte passar in i beskrivningarna ovan.
5.02 | Grisar
5.02.01 | | Delvis på spaltgolv Djurstallar där golvet delvis är spaltgolv, dvs. en del av golvet har spaltstavar mellan vilka gödsel och urin faller ner i en gödselkällare under golvet där de bildar flytgödsel.
5.02.02 | | Helt och hållet på spaltgolv Djurstallar där hela golvet är spaltgolv, dvs. golvet har spaltstavar mellan vilka gödsel och urin faller ner i en gödselkällare under golvet där de bildar flytgödsel.
5.02.03 | | På ströbädd (djupströ – lösdrift) Djurstallar där golvet är täckt med ett tjockt lager strö (halm, torv, sågspån eller annat liknande material som binder gödsel och urin) som avlägsnas endast med intervall som ibland kan vara flera månader.
5.02.99 | | Övrigt Alla typer av djurstallar som inte passar in på beskrivningarna ovan.
5.03 | Värphöns
5.03.01 | | På ströbädd (djupströ – lösdrift) Hönshus där golvet är täckt med ett tjockt lager strö (halm, torv, sågspån eller annat liknande material som binder gödsel) som avlägsnas endast med intervall som ibland kan vara flera månader.
5.03.02 | | I bur (alla typer) Hönshus där värphönsen hålls i burar, ett eller flera i varje.
5.03.02.01 | | | I bur med gödselmatta Burar där gödseln avlägsnas mekaniskt via gödselband under burarna till utanför byggnaden där den bildar fast stallgödsel.
5.03.02.02 | | | I bur med gödselkällare Burar där gödseln faller ner i en gödselkällare under burarna där den bildar flytgödsel.
5.03.02.03 | | | I trappstegsbur med tvärkulvert Burar där gödseln faller ner på golvet under burarna där den bildar stallgödsel och regelbundet avlägsnas på mekanisk väg.
5.03.99 | | Övrigt Alla typer av hönshus som inte passar in på beskrivningarna ovan.
VI. GÖDSLINGSMETOD
6.01 | Utnyttjad jordbruksmark på vilken fast stallgödsel används
6.01.01 | | Totalt Den totala utnyttjade jordbruksmark på jordbruksföretaget där fast stallgödsel använts under referensåret.
6.01.02 | | Med omedelbar nedbrukning Den totala utnyttjade jordbruksmark på jordbruksföretaget där gödsel nedbrukats mekaniskt i jorden med teknik som möjliggör omedelbar nedbrukning.
6.02 | Utnyttjad jordbruksmark på vilken flytgödsel används
6.02.01 | | Totalt Den totala utnyttjade jordbruksmark på jordbruksföretaget där flytgödsel använts under referensåret.
6.02.02 | | Med omedelbar nedbrukning eller nedmyllning Den totala utnyttjade jordbruksmark på jordbruksföretaget där flytgödsel nedbrukats mekaniskt i jorden med teknik som möjliggör omedelbar nedbrukning eller där flytgödsel myllats ner direkt när den lagts ut.
6.03 | Andel av den samlade gödselframställningen som exporteras från företaget Mängden gödsel och flytgödsel som sålts eller på annat sätt förts bort från jordbruksföretaget, uppskattad som en procentandel av den totala mängd gödsel och flytgödsel som producerats på jordbruksföretaget under referensåret.
VII. GÖDSELLAGRING OCH GÖDSELHANTERING
7.01 | Lagringsmöjligheter för
7.01.01 | | Fastgödsel Lagringsmöjligheter för fastgödsel på en ogenomtränglig yta med avrinningshinder, med eller utan tak. Fastgödsel är avföring (med eller utan strö) från husdjur, eventuellt med liten andel urin.
7.01.02 | | Urin Vattentät behållare, öppen eller sluten, eller en fodrad bassäng för lagring av urin. Urin är urin från husdjur, eventuellt med liten andel avföring och/eller vatten.
7.01.03 | | Flytgödsel Vattentät behållare, öppen eller sluten, eller en fodrad bassäng för lagring av flytgödsel. Flytgödsel är flytande gödsel, dvs. en blandning av husdjurens avföring och urin, eventuellt blandad med vatten och/eller en liten andel strö.
7.01.03.01 | | | Flytgödseltank Behållare, vanligen gjord av ogenomträngligt material, som används för lagring av flytgödsel.
7.01.03.02 | | | Gödselbassäng En grop urgrävd i marken, vanligen fodrad, som används för lagring av flytgödsel.
7.02 | Är lagringsmöjligheterna övertäckta? Lagringsmöjligheterna för gödsel är övertäckta så att gödseln skyddas från regn eller annan nederbörd och så att ammoniakavdunstningen minskas (t.ex. med betonglock, tält eller presenning).
| | Fastgödsel
| | Urin
| | Flytgödsel
VIII. BEVATTNING
8.01 | Bevattnad areal
8.01.01 | | Bevattnad areal i genomsnitt under de senaste tre åren Utnyttjad jordbruksmark i genomsnitt som bevattnats under de senaste tre åren, inkl. referensåret.
8.01.02 | | Total areal för grödor som bevattnats minst en gång under de senaste tolv månaderna Areal för grödor som bevattnats minst en gång under de tolv månaderna före referensdagen för undersökningen, indelad efter kategorier av grödor. Grödor definieras i avsnitt II. Mark.
8.01.02.01 | | | Spannmål till mognad (inkl. utsäde) (utom majs och ris)
8.01.02.02 | | | Majs (inkl. fodermajs)
8.01.02.03 | | | Ris
8.01.02.04 | | | Trindsäd och proteingrödor till mognad (inkl. utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd)
8.01.02.05 | | | Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis)
8.01.02.06 | | | Sockerbetor (exklusive utsäde)
8.01.02.07 | | | Raps och rybs
8.01.02.08 | | | Solrosor
8.01.02.09 | | | Textilväxter (lin, hampa och andra textilväxter)
8.01.02.10 | | | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland
8.01.02.11 | | | Slåtter- och betesvall samt betesmark och slåtteräng
8.01.02.12 | | | Övriga grödor på åkermark
8.01.02.13 | | | Frukt- och bärodlingar
8.01.02.14 | | | Citrusodlingar
8.01.02.15 | | | Olivodlingar
8.01.02.16 | | | Vinodlingar
8.02 | Bevattningsmetoder
8.02.01 | | Ytbevattning (översvämning, fåror) Vattnet leds längs marken med tyngdkraftens hjälp, antingen genom att hela området läggs under vatten eller genom att vattnet leds i smala fåror mellan odlingsraderna.
8.02.02 | | Bevattning med sprinklers Bevattning av växterna genom att vattnet under högt tryck sprids som regn över jordlotterna.
8.02.03 | | Droppbevattning Bevattning av växterna genom att de på låg höjd tillförs vatten droppvis med droppspridare eller genom vattenånga.
8.03 | Källa till vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget Källa till allt eller det mesta av det vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget.
8.03.01 | | Grundvatten på jordbruksföretaget Vattentäkter som är belägna på eller i närheten av jordbruksföretaget och vars vatten pumpas upp från borrade eller grävda brunnar eller från grundvattenkällor eller dylikt.
8.03.02 | | Ytvatten på jordbruksföretaget (gölar eller dammar) Små naturliga vattensamlingar eller konstgjorda dammar som helt är belägna på jordbruksföretaget eller som endast används av ett jordbruksföretag.
8.03.03 | | Ytvatten från sjöar eller vattendrag utanför jordbruksföretaget Färskvatten i form av ytvatten (sjöar, floder och andra vattendrag) som inte konstruerats för bevattningsändamål.
8.03.04 | | Vatten från gemensamma vattenförsörjningssystem från källor utanför jordbruksföretaget Vatten från andra källor utanför jordbruksföretaget än de som är nämnda under Ytvatten från sjöar eller vattendrag utanför jordbruksföretaget, tillgängliga för minst två jordbruksföretag. I regel måste jordbruksföretagen betala en avgift för att få tillgång till dessa källor.
8.03.99 | | Andra källor Andra källor till vatten som används för bevattning vilka inte är nämnda på annat ställe. Dessa kan vara källor med hög salthalt, t.ex. Atlanten eller Medelhavet, då det behandlas för att få en lägre salthalt (avsaltas) innan det används, eller från bräckt (med låg salthalt) vatten, t.ex. Östersjön och vissa floder, vilket innebär att det kan användas direkt utan att först behandlas. Vattnet kan också ha genomgått avloppsvattenrening och levereras till användaren i form av återvunnet avloppsvatten.
8.04 | Årlig mängd vatten som används för bevattning Den mängd vatten som har använts för bevattning på jordbruksföretaget under de tolv månaderna före referensdagen för undersökningen, oavsett varifrån vattnet kommer.