Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1128/2013 av den 7 november 2013 om godkännande av en mindre ändring av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Morbier [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, särskilt artikel 53.2 andra stycket, och

1 Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Frankrikes begäran om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Morbier, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1241/2002, ändrad genom förordning (EG) nr 1027/2009.

2 Ansökan om ändring av produktspecifikationen berör följande områden: produktbeskrivningen, ursprungsbeviset, framställningsmetoden, märkningen, de nationella kraven samt de organ som kontrollerar ursprungsbeteckningen.

3 Kommissionen har granskat ändringen i fråga och funnit att den är befogad. Eftersom ändringen är en mindre ändring i den mening som avses i tredje stycket i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 får kommissionen godkänna den utan att tillämpa det förfarande som fastställs i artiklarna 50–52 i den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Morbier ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

Artikel 2

En konsoliderad sammanfattning av de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen finns i bilaga II till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

2 EGT L 181, 11.7.2002, s. 4.

3 EUT L 283, 30.10.2009, s. 34.

BILAGA I

Följande ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Morbier har godkänts:

1.1 Produktbeskrivning:

Organoleptiska egenskaper

Alla ostens indikatorer har analyserats för att produktens verkliga karaktär ska beskrivas bättre:

Vad gäller den svarta strimman har ordet väl strukits framför ordet sammansmält, eftersom det var subjektivt.

Vad gäller skorpan har orden slät och homogen ersatts med gnuggad, jämn yta, med bakterieskorpa och som bär spår av ostformens kanter vilket är mer precist. Vad gäller färgen har orden ljusgrå till beigeorange ersatts med beige till orange med nyanser av brunorange, rödorange och rosaorange, vilket är mer precist.

Vad gäller ostmassan görs tillägget att den är homogen och det preciseras att den är mjuk vid beröring. Piporna beskrivs på ett sätt som ligger närmare verkligheten: i stället för: eventuellt med små pipor står det ofta med spridda pipor av ett vinbärs storlek eller små plattrunda bubblor. Som tillägg anges också att ostmassan är endast lite klibbig i munnen och att texturen är slät.

Vad gäller smaken ska det i stället för en lätt gräddsmak, doften är tydlig, fruktig och genomträngande stå Smaken är tydlig med inslag av mjölksyra, karamelliserat socker, vanilj och frukt. Under lagringen berikas aromerna med rostade, kryddiga och gräsiga inslag. Smakerna är välbalanserade.

Analytiska egenskaper

Som tillägg anges också en lägsta vattenhalt i den fettfria ostsubstansen på 58 % för att undvika alltför torra ostar som är atypiska.

1.2 Ursprungsbevis

Rubriken Bevis för att produkten har sitt ursprung i det avgränsade geografiska området har konsoliderats och omfattar nu de krav på anmälan och registrering som rör produktens spårbarhet och kontroll av produktionsförhållandena.

Under denna rubrik har det också lagts till flera bestämmelser om register och handlingar som garanterar att ostarna är spårbara.

1.3 Framställningsmetod

Mjölkproduktion

Raser:

Gräsmarksareal:

Skötsel av betesmarkerna och ändringar:

Betesmarker:

Mjölkkornas basfoder:

Mjölkning

Mjölkens naturliga flora ska bevaras. Ökningen av antalet mjölkningar per dag inverkar negativt på mjölkens naturliga flora. Att bara mjölka en gång om dagen leder till rubbningar i mikrofloran: Mjölkningen ska ske två gånger per dag, morgon och kväll. Det är förbjudet att hoppa över en mjölkning. Med respekt för mjölkens naturliga flora får de produkter som används inte innehålla desinficeringsmedel, utom när en avvikelse har konstaterats.

Ystning

Den mjölk som används

Ystning

Mognadslagring

Trä är det bästa underlaget för lagringen, eftersom det reglerar utbytet med vatten och salt. Träet förstärker också sambandet till ursprungstrakten genom att gynna ytans mikroflora. Följande mening ska därför läggas till: Osten ska lagras på träplankor. Det finns inget krav på varifrån plankorna ska komma.

För att inte missgynna ysterier som i dag lagrar ostarna på rostfritt stål föreslås följande övergångsbestämmelse: Som ett undantag får rostfria lagringshyllor som var i bruk för tillverkningen av Morbier före den 1 januari 2006 fortsätta att användas tills de ska bytas ut, som längst till den 31 december 2014.

Som tillägg anges också att lagringstiden måste vara minst 45 dagar utan avbrott.

Följande preciseras: Under förvaringen före saluföringen ska de lagrade ostarna förvaras vid plusgrader.

1.4 Märkning

Kravet att använda den nationella logotypen INAO har tagits bort. I stället har ett krav att använda Europeiska unionens logotyp för skyddad ursprungsbeteckning lagts till. Kravet att ange tillverkarens kontaktuppgifter har ersatts med kravet att ange mognadslagrets kontaktuppgifter.

Det preciseras att utöver de lagstadgade föreskrifter som gäller alla ostar får inga andra benämningar eller beteckningar användas tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen i denna märkning, i reklam, fakturor eller handelsdokument, med undantag för särskilda varumärken.

1.5 Nationella krav

Under Nationella krav anses det lämpligt att ange de viktigaste kontrollpunkterna, med referensvärden och bedömningsmetod.

1.6 Övrigt

Här anges kontaktuppgifter till det organ som kontrollerar produktionsförhållandena, nämligen kontaktuppgifterna till det nya certifieringsorgan som gruppen har valt som kontrollorgan. L’Institut National de l’Origine et de la Qualité har tagits bort från denna rubrik.

BILAGA II

KONSOLIDERAT SAMMANFATTANDE DOKUMENT Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel MORBIER EG-nr: FR-PDO-0205-0933–29.12.2011 SGB ( ) SUB (X)

1. Beteckning

Morbier

2. Medlemsstat eller tredje land

Frankrike

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

Morbier är en ost som framställs av opastöriserad komjölk i form av pressad, ej upphettad ostmassa. Den har en tillplattad, cylindrisk form på 30 till 40 cm i diameter, en höjd mellan 5 och 8 cm, en vikt som varierar mellan 5 och 8 kg. Den har flata ytor och är en aning konvex.

Osten har en svart, horisontell strimma i mitten, sammansmält och genomgående i hela osten.

Skorpan är en naturlig, gnuggad, jämn yta, med bakterieskorpa och som bär spår av ostformens kanter. Färgen är beige till orange med nyanser av brunorange, rödorange och rosaorange. Ostmassan är homogen och varierar i färg från elfenbensvit till blekgul och ofta med spridda pipor av ett vinbärs storlek eller små plattrunda bubblor. Den är mjuk vid beröring, krämig och saftig, endast lite klibbig i munnen och har en slät, fin textur. Smaken är tydlig med inslag av mjölksyra, karamelliserat socker, vanilj och frukt. Under lagringen berikas aromerna med rostade, kryddiga och gräsiga inslag. Smakerna är välbalanserade. Osten innehåller minst 45 gram fett per 100 gram efter fullständig torkning. Vattenhalten i den fettfria ostsubstansen ska ligga mellan 58 % och 67 %. Osten ska lagras i minst 45 dagar efter tillverkningsdatum, utan avbrott.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Den mjölk som används för att framställa Morbier ska uteslutande komma från mjölkkor av rasen Montbéliarde rastyp 46 eller fransk Simmental rastyp 35 eller korsningar av dessa båda raser med godkänd härstamning.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Mjölkkornas basfoder utgörs av bete under hela växtsäsongen och under vintern av hö som skördats i det geografiska området.

För att garantera ett nära samband mellan trakten och produkten genom ett foder som är specifikt för det geografiska området, begränsas tillskottsfodret till 1800 kg per mjölkko och år. Den yta gräsmark som faktiskt brukas på gården måste vara minst ett hektar per mjölkko.

För att bevara den traditionella betesmetoden är det förbjudet för gårdarna att ge allt foder i foderhäckar. Mjölkkorna ska beta efter att snön har smält och så snart markerna bär. Under betessäsongen ska de mjölkande korna ha tillgång till minst 20 ar betesmark per mjölkko. Dessa begränsningar innebär att minst 70 % av fodret kommer från det geografiska området.

Det är förbjudet under hela året att utfodra mjölkbesättningen med jäst foder, i form av ensilage eller annat, på grund av de tekniska risker detta skulle innebära under framställningen och lagringen av ostarna.

Mjölkbesättningen får endast utfodras med råvaror och tillskottsfoder från icke genmodifierade grödor, för att bevara fodrets traditionella natur.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktion, framställning och lagring av ostarna ska ske i det geografiska området.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

—

3.7 Särskilda regler för märkning

Märkningen av ostar med ursprungsbeteckningen Morbier ska innehålla namnet på ursprungsbeteckningen i bokstäver som ska vara minst lika stora som de största bokstäverna på etiketten.

Det är obligatoriskt att ha med EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar på etiketten.

På ostarna ska namnet på mognadslagret stå med tydliga bokstäver (namn eller företagsnamn samt adress).

Utöver de lagstadgade föreskrifter som gäller alla ostar får inga andra benämningar eller beteckningar användas tillsammans med den skyddade ursprungsbeteckningen i denna märkning, i reklam, fakturor eller handelsdokument, med undantag för särskilda varumärken.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar följande kommuner:

Departementet Ain: kommunerna Apremont, Bellegarde-sur-Valserine till den del som motsvarar den tidigare kommunen Coupy, Belleydoux, Champfromier, Charix, Chezery-Forens, Confort, Echallon, Giron, Lancrans, Leaz, Lelex, Mijoux, Plagne, Montanges och Saint-Germain-de-Joux.

Departementet Doubs: alla kommuner i departementet.

Departementet Jura: alla kommuner utom Annoire, Aumur, Champdivers, Chemin, Longwy-sur-le-Doubs, Molay, Peseux, Petit-Noir, Saint-Aubin, Saint-Loup och Tavaux.

Departementet Saône-et-Loire: Kommunerna Beaurepaire-en-Bresse, Beauvernois, Bellevesvre, Champagnat, Cuiseaux, Flacey-en-Bresse, Fretterans, Joudes, Mouthier-en-Bresse, Sagy, Saillenard, Savigny-en-Revermont och Torpes.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Naturliga faktorer

Det geografiska området utgörs av Jurabergens kalkplatåer och deras förlängning i en liten del av den angränsande slätten. Området ligger till stor del på hög höjd. Landskapet består av betesmarker och skogar. Det finns en mycket varierad flora av kalkväxter i betesmarkerna.

Hela området har kontinentalklimat med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter och nederbörd som visserligen är spridd över hela året, men även är riklig under sommaren. Hela området har ett nordligt klimat med låg årsmedeltemperatur (trots höga sommartemperaturer) och många frostdagar. Det är bergstrakter eller bergsnära trakter med mycket hög nederbörd. Det regnar alltid över 900 mm om året, och oftast över 1000 mm. Nederbörden är hög redan på låg höjd och ökar i de inre delarna av bergsmassivet. Nederbörden är utspridd över alla årstiderna, så att det inte finns någon torrperiod. Detta klimat är mycket gynnsamt för gräsväxten.

Mänskliga faktorer

I mellersta och norra Jurabergen är betesmarkerna en förutsättning för den regionala ekonomin, som främst bygger på djuruppfödning och särskilt mjölkproduktion.

Det äldsta dokumentet där Morbier nämns är från 1799. Osten var redan känd i Paris vid denna tidpunkt, vilket innebär att ursprunget är ännu äldre.

Från början tillverkades den när mjölkproduktionen var låg och inte räckte för att tillverka de stora Comté-ostarna. De båda ostsorterna Morbier och Comté har ett nära samband.

Det finns flera teorier om ursprunget bakom tillverkningen av Morbier. Enligt en teori tillverkades Morbier för att det var nödvändigt ute på gårdarna att använda två successiva mjölkningar för att få fram en ost på 8–10 kilo. Den första halvan ostmassa beströks med sot från undersidan av kitteln för att skydda den från skadlig yttre påverkan och undvika att ytan ändrades innan den kunde sättas ihop med ostmassan från nästa ystningsomgång. Detta skikt låg kvar och markerar skarven mellan dessa båda ystningsomgångar.

Att kolet stryks på för hand förutsätter att ostmassan varken är för torr eller för våt när det tillsätts. Bevarandet av detta manuella steg garanterar att ystningskunskaperna som är knutna till Morbier bevaras och att traditionen respekteras.

Uppfödarna i Jurabergen har under generationer avlat fram en koras som heter Montbéliarde. Den är särskilt väl anpassad till de lokala miljöförhållandena och ger en mjölk som lämpar sig väl för de regionala ystningsmetoderna. Rasen Simmental förekommer också, men i mindre omfattning.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

Morbier är en ost som framställs av komjölk och väger mellan 5 och 8 kg.

Morbier känns igen på en svart, horisontell strimma i mitten, den är genomgående i hela osten och sammansmält med den. Den svarta strimman framställs endast genom tillsats av medicinskt kol på ytan av en av osthalvorna före pressningen. Osten har alltså den berömda svarta strimman i mitten, ostmassan är homogen och varierar i färg från elfenbensvit till blekgul och ofta med spridda pipor.

Smaken är tydlig med inslag av mjölksyra, karamelliserat socker, vanilj och frukt. Under lagringen berikas aromerna med rostade, kryddiga och gräsiga inslag.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Den dominerande andelen gräs i mjölkkornas foder påverkar mjölkens egenskaper samt de organoleptiska särdragen hos Morbier. Alla variationer i sammansättningen av floran i betesmarkerna går igen som variationer i ostens aromer. Detta faktum kan lätt konstateras under de olika årstiderna. Det är därför som flera produktionsvillkor i produktspecifikationen syftar till att bevara den naturligt rika floran. Gräsresursen bevaras genom förbudet mot genmodifierade grödor som skulle kunna ändra florans sammansättning eller begränsa dess mångfald. Artrikedomen i betesmarkerna bevaras också genom begränsad tillförsel av gödning.

Ostens form (medelstor, cylindrisk) var från början anpassad till gårdsproduktionen i bergstrakterna. Två ystningsomgångar, som motsvarar två mjölkningar, gör att det går att få fram en relativt stor ost vilket minskar lagringsförlusterna. Storleken övertogs av ysterierna (ostkooperativen) vilket gjorde att man kunde tillverka ost även när mjölkproduktionen var låg. Sambandet med tillverkningen av ostar med upphettad, pressad ostmassa, nämligen Comté, består i metoden att kittbehandla skorpan. Denna behandling bidrar till ostens speciella smak, och även till dess utseende.

Att använda trä för lagringen har å ena sidan direkta tekniska orsaker, å andra sidan finns det stora barrskogar i närheten i den naturliga miljön.

För att få fram den fina, släta texturen och de många smaknyanserna hos Morbier är det nödvändigt att använda opastöriserad mjölk med en särskild bakterieflora. Laktosreduceringen bidrar dels till texturen hos Morbier, dels till att de sekundära smaknyanserna kommer fram.

Den svarta strimman i mitten erhölls från början genom användning av sot från kitteln. Denna metod bekräftar sambandet med tillverkningen av ostar med upphettad, pressad ostmassa i Franche-Comté.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCMorbier.pdf

1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).