Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/791 av den 11 maj 2016 om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk vid utbildningsanstalter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42 och 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Genom del II avdelning I kapitel II avsnitt 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 inrättas ett program för frukt och grönsaker i skolan och ett skolmjölksprogram.

2 Erfarenheterna från tillämpningen av nuvarande skolprogram, tillsammans med slutsatserna av de externa utvärderingarna och efterföljande analyser av olika politiska valmöjligheter samt de svåra sociala förhållandena i många av medlemsstaterna talar för slutsatsen att de båda skolprogrammen absolut måste fortsätta och förstärkas. I den rådande situationen med sjunkande konsumtion av färsk frukt och färska grönsaker och mjölkprodukter, särskilt bland barn, och den ökande förekomsten av barnfetma som ett resultat av konsumtionsvanor inriktade på starkt bearbetade livsmedel, som dessutom ofta innehåller mycket tillsatt socker, salt, fett eller tillsatser, bör unionsstödet för att finansiera utdelning av vissa jordbruksprodukter till barn vid utbildningsanstalter i högre grad bidra till att främja hälsosamma matvanor och konsumtion av lokala produkter.

3 Analysen av olika politiska valmöjligheter visar att ett enhetligt tillvägagångssätt inom en gemensam rättslig och finansiell ram är det lämpligaste och mest ändamålsenliga sättet att uppfylla de särskilda mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som eftersträvas genom skolprogram. Detta tillvägagångssätt skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att maximera effekterna av utdelningen inom en fast budget och öka förvaltningens effektivitet. För att ta hänsyn till skillnaderna mellan frukt och grönsaker, inklusive bananer, och mjölk och mjölkprodukter, dvs. frukt och grönsaker i skolan och skolmjölk i enlighet med definitionen i denna förordning, och deras respektive leveranskedjor bör dock vissa element, till exempel budgetanslagen, förbli separata. Mot bakgrund av erfarenheterna från de nuvarande programmen bör det också i fortsättningen vara frivilligt för medlemsstaterna att delta i skolprogrammet. Med tanke på de olika konsumtionsmönstren i olika medlemsstater bör de deltagande medlemsstaterna och regionerna ha möjlighet att, mot bakgrund av sina strategier, välja vilka produkter de vill dela ut av de produkter som är stödberättigande för utdelning till barn vid utbildningsanstalter. Medlemsstaterna skulle även kunna överväga att införa riktade åtgärder för att hantera den minskande mjölkkonsumtionen hos målgruppen.

4 En trend mot minskande konsumtion av i synnerhet färsk frukt och färska grönsaker och konsumtionsmjölk har konstaterats. Utdelningen inom skolprogrammen bör därför i första hand koncentreras på dessa produkter. Detta skulle bidra till en minskad organisatorisk börda för skolorna och öka effekten av utdelningen inom en begränsad budget samt vara i linje med nuvarande praxis eftersom det är dessa produkter som oftast delas ut. För att följa näringsrekommendationerna för kalciumupptag och främja konsumtionen av vissa angivna produkter eller för att tillgodose särskilda näringsbehov hos barn inom deras territorium, och med beaktande av den ökande förekomsten av problem förknippade med intolerans mot laktos i mjölk, bör medlemsstaterna emellertid, förutsatt att de redan delar ut konsumtionsmjölk eller en laktosfri variant av denna, ges möjlighet att dela ut andra mjölkprodukter utan smaktillsatser, frukt, bär, nötter eller kakao, såsom yoghurt och ost, som har positiva effekter på barns hälsa. Medlemsstaterna bör även ges möjlighet att dela ut bearbetade frukt- och grönsaksprodukter, förutsatt att de redan delar ut färsk frukt och färska grönsaker. Dessutom bör man göra insatser för att säkerställa utdelning av lokala och regionala produkter. Om medlemsstaterna anser att det är nödvändigt för att uppnå målen för skolprogrammet och de mål som framgår av deras strategier, bör de ges möjlighet att komplettera utdelningen av ovannämnda produkter med vissa andra mjölkprodukter och mjölkbaserade drycker. Alla dessa produkter bör fullt ut berättiga till unionsstöd. För icke-jordbruksprodukter bör endast mjölkandelen berättiga till stöd. För att beakta den vetenskapliga utvecklingen och säkerställa att de utdelade produkterna uppfyller målen för skolprogrammet, bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) med avseende på komplettering av den förteckning över otillåtna smakförstärkare som framgår av denna förordning och fastställande av maximimängderna av tillsatt socker, tillsatt salt och tillsatt fett i bearbetade produkter.

5 För att skolprogrammet på ett effektivt sätt ska kunna nå målen på kort och lång sikt att öka konsumtionen av vissa jordbruksprodukter och skapa hälsosammare kostvanor måste utdelningen stödjas av kompletterande utbildningsåtgärder. Med tanke på betydelsen av dessa åtgärder bör de stödja utdelningen av frukt och grönsaker i skolan och skolmjölk. Kompletterande utbildningsåtgärder utgör ett viktigt verktyg för att göra barn mer medvetna om jordbruket och det breda utbudet av unionens jordbruksprodukter, särskilt sådana som produceras i barnens egen region, med hjälp av till exempel näringsexperter och jordbrukare. För att uppfylla skolprogrammets mål bör medlemsstaterna ha rätt att låta fler jordbruksprodukter samt andra lokala, regionala och nationella specialiteter, som honung, bordsoliver och olivolja, omfattas av sådana åtgärder.

6 För att främja hälsosamma matvanor bör medlemsstaterna se till att deras nationella myndigheter med ansvar för hälso- och näringsfrågor på lämpligt sätt i enlighet med nationella förfaranden deltar i utarbetandet av en förteckning över de produkter som ska delas ut, eller att dessa myndigheter ger ett lämpligt tillstånd för den förteckningen.

7 I syfte att säkerställa en effektiv och riktad användning av unionens medel och underlätta genomförandet av skolprogrammet bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på angivande av kostnader och åtgärder som berättigar till unionsstöd.

8 Unionsstödet bör tilldelas mottagarna separat för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk, i linje med den frivilliga modellen för utdelning. När de enskilda medlemsstaterna tilldelas detta stöd bör man beakta antalet barn i åldersgruppen 6–10 år i medlemsstaten och utvecklingsnivån i regionerna inom den medlemsstaten, för att säkerställa att högre stöd tilldelas mindre utvecklade regioner, de mindre Egeiska öarna och de yttersta randområdena, med tanke på att diversifieringen av jordbruket där är begränsad och att det ofta är omöjligt att hitta vissa produkter i den berörda regionen, vilket innebär högre transport- och lagringskostnader. För att medlemsstaterna ska kunna bibehålla sina program i nuvarande omfattning och för att uppmuntra andra medlemsstater att börja med utdelning av mjölk är det i fråga om skolmjölk vidare lämpligt att kombinera dessa kriterier med tidigare användning av unionsstöd för utdelning av mjölk och mjölkprodukter till barn, med undantag för Kroatien, för vilken ett specifikt belopp ska fastställas.

9 För att åstadkomma en god förvaltning och en sund budgetförvaltning bör de medlemsstater som önskar delta i utdelningen av de stödberättigande produkterna ansöka om unionsstöd varje år.

10 En nationell eller regional strategi bör vara en förutsättning för en medlemsstats deltagande i skolprogrammet. Varje medlemsstat som önskar delta bör lägga fram en strategi i form av ett dokument som omfattar en sexårsperiod och som anger medlemsstatens prioriteringar. Medlemsstaterna bör tillåtas att uppdatera sin strategi regelbundet, särskilt mot bakgrund av utvärderingar och omvärderingar av prioriteringar eller mål samt utifrån programmens framgång. Strategierna får också ange specifika aspekter som avser skolprogrammets genomförande som kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att effektivisera förvaltningen, bl.a. med avseende på stödansökningar.

11 I syfte att främja medvetenheten om skolprogrammet och göra unionsstödet mer synligt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på medlemsstaternas skyldighet att tydligt ge publicitet åt unionsstödet för genomförandet av programmet bl.a. vad gäller kommunikationsverktyg och, i förekommande fall, det gemensamma kännetecknet eller grafiska element.

12 För att göra skolprogrammet synligt bör medlemsstaterna i sina strategier förklara hur de kommer att säkerställa dess mervärde, särskilt i sådana fall där produkter som finansieras genom unionsprogrammet konsumeras samtidigt som andra måltider för barn vid utbildningsanstalter. För att säkerställa att unionsprogrammets utbildningsmål uppnås på ett effektivt sätt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på regler om utdelning av de produkter som finansieras genom unionsprogrammet i samband med servering av andra måltider vid utbildningsanstalter och dessa måltiders tillagning.

13 För att verifiera hur ändamålsenliga skolprogrammet i medlemsstaterna är bör unionen finansiera åtgärder för övervakning och utvärdering av de resultat som uppnås, med särskild uppmärksamhet på konsumtionsförändringar på medellång sikt.

14 Medfinansieringsprincipen bör inte längre tillämpas vid utdelning av frukt och grönsaker i skolan.

15 Denna förordning bör inte påverka den regionala och lokala behörighetsfördelningen i de enskilda medlemsstaterna.

16 Förordning (EU) nr 1308/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. För att ta hänsyn till tidpunkten för läsårsstarten bör de nya reglerna tillämpas från och med den 1 augusti 2017.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Ändringar av förordning (EU) nr 1308/2013

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

1 Del II avdelning I kapitel II avsnitt 1 ska ersättas med följande:

2 Artikel 217 ska ersättas med följande:

3 I artikel 225 ska följande led läggas till:

4 Bilaga V ska ersättas med följande:

Artikel 2 – Ändring av förordning (EU) nr 1306/2013

I artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska led d ersättas med följande:d) Unionens ekonomiska bidrag till de åtgärder i fråga om djursjukdomar och förlorat konsumentförtroende som avses i artikel 220 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 3 – Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 augusti 2017.

1 EUT C 451, 16.12.2014, s. 142.

2 EUT C 415, 20.11.2014, s. 30.

3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 8 mars 2016 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 april 2016.

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).

BILAGA V

PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 23.5

Kategori I

Fermenterade mjölkprodukter utan frukt- eller bärsaft, naturligt smaksatta.

Fermenterade mjölkprodukter med frukt- eller bärsaft, naturligt smaksatta eller icke smaksatta.

Mjölkbaserade drycker innehållande kakao eller frukt- eller bärsaft eller naturligt smaksatta.

Kategori II

Fermenterade eller icke fermenterade mjölkprodukter med frukt, naturligt smaksatta eller icke smaksatta.