Enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

(1) För att den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter ska kunna fungera och utvecklas krävs det en gemensam jordbrukspolitik (nedan kallad GJP) som särskilt omfattar en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna (nedan kallad den gemensamma organisationen av marknaderna) som, enligt artikel 34 i fördraget, kan utformas på olika sätt beroende på produkterna.

(2) Sedan GJP infördes har rådet antagit 21 gemensamma organisationer av marknaderna för enskilda produkter eller produktgrupper, som var och en styrs av en särskild grundförordning antagen av rådet:

(3) Rådet har dessutom antagit tre förordningar med särskilda bestämmelser för vissa produkter, dock utan att upprätta en gemensam organisation av marknaderna för dessa produkter:

(4) Förordningarna ovan (nedan kallade grundförordningar) åtföljs ofta av en uppsättning tillhörande rådsförordningar. De flesta av grundförordningarna är uppbyggda på samma sätt och har flera gemensamma bestämmelser. Detta gäller särskilt bestämmelserna om handel med tredjeländer och de allmänna bestämmelserna, men också i viss utsträckning de bestämmelser som rör den inre marknaden. Grundförordningarna innehåller ofta också olika lösningar på samma eller liknande problem.

(5) Sedan en tid har gemenskapen målet att förenkla lagstiftningen kring GJP. Därför upprättades ett övergripande regelverk för alla direktstöd, och de många olika stödsystemen omvandlades till det samlade gårdsstödet genom antagandet av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. Denna strategi bör även tillämpas på grundförordningarna. Därför bör grundförordningarnas bestämmelser införlivas i en gemensam rättslig ram, och sektorsindelningen ersättas med en övergripande strategi när så är möjligt.

(6) Mot bakgrund av det som tidigare omnämnts, bör grundförordningarna upphävas och ersättas med en enda förordning.

(7) Förenklingen bör inte leda till att de politiska beslut som under åren har fattats inom ramen för GJP ifrågasätts. Denna förordning bör därför framför allt utgöra en teknisk förenkling. Den bör därför inte innebära upphävande eller ändring av befintliga instrument, förutsatt att dessa inte blivit föråldrade eller överflödiga och inte är av sådan art att de behöver behandlas på rådsnivå, eller innebära införande av nya instrument eller åtgärder.

(8) Med hänsyn till detta bör förordningen inte omfatta de delar av de gemensamma organisationerna av marknaden som genomgår policyreformer. Detta gäller de flesta delarna av sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt vin. Därför bör bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1493/1999 endast infogas i denna förordning om de inte redan genomgår någon form av policyreformer. De materiella reglerna för dessa gemensamma organisationer av marknaderna bör emellertid införlivas när respektive reformer väl har genomförts.

(9) Enligt de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris, socker, torkat foder, utsäde, olivolja och bordsoliver, lin och hampa, bananer, mjölk och mjölkprodukter samt silkesodling föreskrivs regleringsår som främst är anpassade till de biologiska produktionscyklerna för respektive produkt. Regleringsåren såsom de har fastställts inom dessa sektorer bör därför föras in i denna förordning.

(10) För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard har det utvecklats ett differentierat system för prisstöd för de olika sektorerna. Detta har skett samtidigt med införandet av ordningarna för direktstöd och hänsyn har tagits till de särskilda behoven inom de olika sektorerna samt till dessa sektorers inbördes beroende av varandra. Dessa åtgärder har vidtagits i form av offentlig intervention eller i form av stöd för privat lagring av produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött. Med hänsyn till målen för denna förordning är det därför nödvändigt att upprätthålla prisstödsåtgärderna när dessa ingår i tidigare utformade rättsakter, utan att det sker några väsentliga förändringar i förhållande till det tidigare rättsläget.

(11) Av tydlighets- och öppenhetsskäl bör bestämmelserna för dessa åtgärder ingå i en gemensam struktur, samtidigt som den särskilda politiken inom varje sektor upprätthålls. Av detta skäl bör man skilja mellan referenspriser och interventionspriser.

(12) De gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, nöt- och kalvkött samt mjölk och mjölkprodukter innehöll bestämmelser som gav rådet möjlighet att, enligt förfarandet i artikel 37.2 i fördraget, ändra prisnivåerna. Med tanke på prissystemens känslighet bör det klargöras att möjligheten enligt artikel 37.2 att ändra prisnivåerna existerar i förhållande till alla sektorer som omfattas av denna förordning.

(13) I den gemensamma organisationen av marknaderna för socker föreskrevs en möjlighet att se över standardkvaliteterna av socker, vilka definieras närmare i förordning (EG) nr 318/2006, för att beakta handelns behov och den tekniska utvecklingen när det gäller analysmetoder. I den förordningen föreskrevs följaktligen att kommissionen ska vara behörig att ändra den berörda bilagan. Det finns ett särskilt behov av att behålla den möjligheten så att kommissionen vid behov ska kunna handla snabbt.

(14) För att det ska finnas tillgång till tillförlitliga uppgifter om priset på socker på gemenskapsmarknaden, bör det prisrapporteringssystem som föreskrivs i den gemensamma organisationen av marknaden för socker infogas i denna förordning, och marknadsprisnivåerna för vitsocker bör fastställas på grundval av detta.

(15) För att undvika att interventionssystemet för spannmål, ris, smör och skummjölkspulver blir en avsättningsmarknad i sig, bör möjligheten att inleda offentlig intervention endast under vissa perioder av året upprätthållas. När det gäller nöt- och kalvköttprodukter, griskött och smör bör inledande och avslutande av offentlig intervention vara avhängigt av marknadsprisnivåerna under en viss period. I fråga om majs, ris och socker bör de gränser för hur stora kvantiteter som får köpas upp inom ramen för offentlig intervention upprätthållas. När det gäller smör och skummjölkspulver bör kommissionens ha fortsatt befogenhet att tillfälligt avbryta de normala uppköpen så snart en viss kvantitet uppnåtts eller att ersätta den med uppköp enligt anbudsförfarande.

(16) Det pris till vilket interventionsuppköpen bör ske blev tidigare nedsatt inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris och nöt- och kalvkött, och fastställdes i samband med införandet av ordningarna för direktstöd inom dessa sektorer. Stödet enligt de ordningarna och interventionspriserna är därför nära knutna till varandra. För produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter fastställdes det priset med sikte på att främja konsumtionen av de berörda produkterna och öka deras konkurrenskraft. Inom sektorerna för ris och socker har priserna fastställts för att marknaden ska kunna stabiliseras när marknadspriserna ett visst regleringsår hamnar under det referenspris som fastställts för det påföljande regleringsåret. Dessa policybeslut fattade av rådet gäller fortfarande.

(17) På samma sätt som enligt tidigare gemensamma organisationer av marknaderna, bör det i denna förordning föreskrivas en möjlighet att avsätta produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention. Sådana åtgärder bör vidtas på så sätt att det inte uppstår några störningar på marknaden och så att uppköparna får lika tillträde till varorna på lika villkor.

(18) Gemenskapen har genom sina interventionslager av olika jordbruksprodukter stora möjligheter att hjälpa de medborgare som har det sämst ställt. Det ligger i gemenskapens intresse att, genom att införa lämpliga åtgärder, utnyttja dessa möjligheter på hållbar basis till dess att lagren har nått en normal nivå. Hittills har välgörenhetsorganisationernas livsmedelsdistribution skett på grundval av rådets förordning (EEG) nr 3730/87 av den 10 december 1987 om allmänna bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till utsedda organisationer för utdelning till de sämst ställda i gemenskapen. Denna viktiga sociala åtgärd som kan vara av betydande värde för de sämst ställda bör upprätthållas och infogas i denna förordning.

(19) För att skapa jämvikt på mjölkmarknaden och stabilisera marknadspriserna, föreskrivs enligt den gemensamma organisationen för marknaden för mjölk och mjölkprodukter ett stöd för privat lagring av grädde samt vissa smör- och ostprodukter. Kommissionen har också fått befogenhet att bevilja stöd för privat lagring av vissa andra ostprodukter samt för vitsocker, vissa typer av olivolja och vissa typer av nöt- och kalvköttsprodukter, skummjölkspulver, griskött samt får- och getkött. Med tanke på syftet med denna förordning bör dessa åtgärder upprätthållas.

(20) Rådets förordning (EG) nr 1183/2006 av den 24 juli 2006 om fastställande av en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur, rådets förordning (EEG) nr 1186/90 av den 7 maj 1990 om utökning av omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av vuxna nötkreatur, rådets förordning (EEG) nr 3220/84 av den 13 november 1984 om fastställande av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av gris och rådets förordning (EEG) nr 2137/92 av den 23 juli 1992 om gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av får och om fastställande av gemenskapens standardkvalitet för färska och kylda slaktkroppar av får föreskriver gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar inom sektorerna för nöt- och kalvkött, griskött samt får- och getkött. Dessa system är väsentliga för prisnoteringar och tillämpningen av interventionsbestämmelserna inom dessa sektorer. De är dessutom i linje med målet att förbättra öppenheten och insynen på marknaden. Dessa system för klassificering av slaktkroppar bör upprätthållas. Det är därför lämpligt att införliva de viktigaste delarna av dem i denna förordning medan kommissionen får behörighet att reglera vissa frågor av snarast teknisk natur genom tillämpningsföreskrifter.

(21) De restriktioner i den fria rörligheten som uppkommer till följd av åtgärder för att bekämpa spridning av djursjukdomar kan skapa svårigheter på marknaden för vissa produkter i en eller flera medlemsstater. Erfarenheten visar att allvarliga störningar av marknaden såsom betydande konsumtions- eller prisfall kan bero på förlorat konsumentförtroende på grund av folk- eller djurhälsorisker.

(22) De undantagsåtgärder till stöd för marknaden som föreskrivs enligt respektive gemensam organisation av marknaden för nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött, och som är till för att åtgärda denna typ av situationer, bör därför infogas i denna förordning och bör gälla enligt samma villkor som tidigare. Dessa undantagsåtgärder till stöd för marknaden bör vidtas av kommissionen och bör ha direkt samband med eller vara en följd åtgärder som vidtagits på veterinär- och hälsoområdet för att förhindra spridningen av sjukdomar. De bör vidtas på medlemsstaternas begäran för att undvika allvarliga störningar på marknaderna i fråga.

(23) Kommissionens möjligheter att anta särskilda interventionsåtgärder när så är nödvändigt för att effektivt reagera på hot om störningar på marknaderna inom spannmålssektorn samt för att hindra att offentlig intervention tillämpas i stor skala inom rissektorn i vissa regioner i gemenskapen eller för att väga upp brist på paddyris till följd av naturkatastrofer, bör fortsätta att gälla i denna förordning på de villkor enligt vilka de föreskrivs i den gemensamma organisationen av respektive marknad för spannmål och ris.

(24) Ett minimipris bör fastställas för kvotbetor av standardkvalitet i syfte att tillförsäkra gemenskapens sockerbets- och sockerrörsodlare en skälig levnadsstandard.

(25) Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Därför bör de standardbestämmelser som styr branschavtal och som tidigare ingått i den gemensamma organisationen av marknaden för socker fortsätta att gälla.

(26) Eftersom villkoren skiljer sig mycket åt med avseende på naturförhållanden, ekonomi och teknik är det svårt att införa enhetliga köpevillkor för sockerbetor i hela gemenskapen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Standardbestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden ska fungera väl, och det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser genom branschavtal. Närmare bestämmelser har tidigare ingått i den gemensamma organisationen av marknaden för socker i bilaga II till förordning (EG) nr 318/2006. Med tanke på att dessa bestämmelser är av ytterst teknisk art är det lämpligare att dessa frågor behandlas på kommissionsnivå.

(27) Den produktionsavgift som föreskrivs i den gemensamma organisationen av marknaden för socker för att bidra till finansieringen av utgifter i samband med den gemensamma organisationen av marknaden för socker bör infogas i denna förordning.

(28) Det är viktigt att bevara den strukturella balansen på sockermarkanden, och när prisnivån hamnar nära referenspriset bör kommissionen därför ha fortsatt möjlighet att besluta om återtag av socker från marknaden under så lång tid som krävs för att återställa balansen på marknaden.

(29) Enligt de gemensamma organisationerna av marknaderna för levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött föreskrivs en möjlighet att anta vissa åtgärder för att anpassa tillgången till marknadsefterfrågan. Sådana åtgärder kan bidra till att stabilisera marknaderna och tillförsäkra de berörda jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard. Med tanke på syftet med denna förordning, bör den möjligheten fortsätta att tillämpas. Enligt nämnda bestämmelser kan rådet anta allmänna bestämmelser rörande sådana åtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 37 i fördraget. De mål som eftersträvas med hjälp av sådana åtgärder är tydligt fastställda, vilket innebär en begränsning i fråga om vilken typ av åtgärder som kan antas. Därför finns det inget behov av att rådet antar kompletterande allmänna bestämmelser inom dessa sektorer, och detta bör inte längre föreskrivas.

(30) Den kvantitativa produktionsbegränsningen som föreskrivs i förordning (EG) nr 318/2006 och rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter har under många år utgjort ett betydande verktyg för marknadspolitiken inom sektorerna för socker respektive mjölk och mjölkprodukter. De skäl som fick gemenskapen att i ett tidigare skede anta system med produktionskvoter inom dessa båda sektorer är fortfarande giltiga.

(31) Sockerkvotsystemet var direkt infogat i den gemensamma organisationen av marknaden för socker, medan det motsvarande systemet inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter hittills reglerats i en rättsakt som är separat i förhållande till den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter. Med tanke på dessa systems betydelse och målen för denna förordning, är det därför lämpligt att införliva de relevanta bestämmelserna för båda sektorerna i denna förordning, utan att det sker någon väsentlig ändring av systemen och det sätt på vilket de fungerar jämfört med det tidigare rättsläget.

(32) Sockerkvotsystemet enligt denna förordning bör därför återspegla bestämmelserna i förordning (EG) nr 318/2006 och, särskilt bibehålla kvoternas rättsliga status i den mån kvotsystemet, i enlighet med domstolens rättspraxis, utgör en mekanism för reglering av marknaden för socker avsedd att uppfylla syften av allmänt intresse.

(33) Denna förordning bör därför också möjliggöra för kommissionen att anpassa kvoterna till en hållbar nivå efter avskaffandet under 2010 av den omstruktureringsfond som inrättas genom rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen.

(34) Med tanke på att det krävs ett visst mått av nationell flexibilitet för den strukturella anpassningen inom bearbetningsindustrin och inom sockerbets- och sockerrörsodlingen under den period då kvoterna tillämpas, bör medlemsstaterna ha fortsatt möjlighet att få rätt att ändra företagens kvoter inom vissa gränser, utan att omstruktureringsfondens funktion som ett instrument därför förändras.

(35) I den gemensamma organisationen av marknaden för socker föreskrevs att kommissionen, för att undvika att överskott av socker skapar störningar på sockermarknaden, bör ha möjlighet att på vissa villkor besluta om en överföring av överskott av socker, isoglukos och inulinsirap till kvotproduktionen för nästa regleringsår. Om villkoren inte är uppfyllda för vissa kvantiteter, föreskrevs även att det bör läggas en avgift på överskottet, vilket förhindrar att kvantiteterna ackumuleras och hotar situationen på marknaden. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.

(36) Det huvudsakliga syftet med mjölkkvotsystemet är fortfarande att minska obalansen mellan utbudet och efterfrågan på respektive marknader samt de strukturella överskott som följer av denna obalans, och att på detta sätt uppnå större jämvikt på marknaden. Ordningen att erlägga en avgift för sådana kvantiteter mjölk som samlats in eller sålts för direkt konsumtion och som överstiger en viss garantitröskel bör därför behållas. I enlighet med syftet för denna förordning behövs i synnerhet en viss mån av harmonisering av terminologin, mellan sockerkvotsystemet och mjölkkvotsystemet, samtidigt som deras rättsliga status quo behålls. Det synes därför lämpligt att anpassa terminologin i mjölksektorn till den i sockersektorn. Termerna nationella referenskvantiteter och individuella referenskvantiteter i förordning (EG) nr 1788/2003 bör därför ersättas med termerna nationell kvot och individuell kvot medan det rättsliga begreppet som definieras bibehålls.

(37) Mjölkkvotsystemet bör i den här förordningen, i sak, utformas i enlighet med förordning (EG) nr 1788/2003. Distinktionen mellan leveranser och direktförsäljning bör bibehållas, och systemet bör tillämpas på grundval av individuella representativa fetthalter och en nationell referensfetthalt. Jordbrukarna bör tillåtas att på vissa villkor tillfälligt överföra sin individuella kvot. Den princip som säger att ett jordbruksföretags kvot samt den mark som tillhör detta ska överlåtas när företaget säljs, utarrenderas eller överlåts genom arv bör fortsätta att gälla för köparen, arrendatorn eller arvingen, men för en fortsatt omstrukturering inom mjölkproduktionen och fortsatta förbättringar av miljön bör undantagen från principen att kvoter ska vara knutna till jordbruksföretag fortsätta att gälla. I enlighet med de olika typerna av överföringar av kvoter, och utifrån objektiva kriterier, bör även de bestämmelser som ger medlemsstaterna rätt att frånräkna den nationella reserven en del av de överförda kvantiteterna fortsätta att gälla.

(38) Överskottsavgiften bör fastställas till en nivå som verkar avskräckande och bör betalas av medlemsstaterna så snart de nationella kvoterna har överskridits. Medlemsstaten bör sedan fördela avgiften mellan de producenter som har bidragit till överskridandet. Dessa producenter bör sedan vara skyldiga att till medlemsstaten betala sina respektive bidrag till avgiften enbart därför att de har överskridit sin tillgängliga kvantitet. Medlemsstaterna bör till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) betala in en avgift som motsvarar överskridandet av deras nationella kvoter minskad med ett schablonbelopp på 1 % för att ta hänsyn till fall av konkurs eller till att vissa producenter definitivt inte klarar av att betala sina bidrag till avgiften.

(39) I rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken definieras intäkterna från tillämpningen av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som inkomster som ska avsättas, vilka ska betalas till gemenskapsbudgeten och vilka, om de återanvänds, uteslutande ska användas för att finansiera utgifter från EGJF eller från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Artikel 22 i förordning (EG) nr 1788/2003, enligt vilken intäkterna från avgiften ska betraktas som intervention och användas till att finansiera utgifter inom mjölksektorn, har blivit föråldrade och bör inte införas i den här förordningen.

(40) I olika gemensamma organisationer av marknaden ingår olika typer av stödsystem.

(41) De gemensamma organisationerna av marknaden för torkat foder respektive lin och hampa innehöll bestämmelser om bearbetningsstöd som ett sätt att styra den inre marknaden för de berörda sektorerna. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.

(42) Med tanke på den särskilda situationen på marknaderna för spannmål och potatisstärkelse innehöll den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål bestämmelser om beviljande av produktionsbidrag, om så skulle visa sig nödvändigt. Produktionsbidraget bör vara sådant att de basprodukter som används av industrin kan göras tillgängliga till ett lägre pris än det som följer av tillämpningen av gemensamma priser. Genom den gemensamma organisationen av marknaden för socker infördes möjligheten att bevilja produktionsbidrag i fall där det med avseende på framställningen av vissa industriella, kemiska eller farmaceutiska produkter uppstår ett behov att vidta åtgärder i syfte att göra vissa sockerprodukter tillgängliga. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.

(43) För att främja marknadsbalansen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter och stabilisera marknadspriserna på dessa produkter bör möjligheterna att avyttra mjölkprodukterna ökas. Den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter innehöll därför bestämmelser om stöd för försäljning av vissa mjölkprodukter för särskilda användningsområden och bestämmelseorter. För att främja konsumtionen av mjölk bland yngre innehöll dessutom samma gemensamma organisation av marknaden bestämmelser om att gemenskapen ska bidra med en del av kostnaden för stöd för leveranser av mjölk till skolelever. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.

(44) Gemenskapsfinansiering som utgörs av den procentandel av direktstödet som medlemsstaterna har rätt att hålla inne i enlighet med artikel 110i.4 i förordning (EG) nr 1782/2003, behövs för att uppmuntra godkända aktörsorganisationer att upprätta arbetsprogram som syftar till att förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver. I detta sammanhang föreskrevs enligt den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver att gemenskapsstöd får beviljas i förhållande till hur stor prioritet som ges åt verksamheten enligt det berörda arbetsprogrammet. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.

(45) Genom förordning (EEG) nr 2075/92 upprättades en gemenskapsfond för tobak finansierad genom vissa avdrag från stödordningar inom tobakssektorn, i syfte att genomföra olika åtgärder inom sektorn. År 2007 är det sista år under vilket avdrag från stödordningen enligt kapitel 10c i avsnitt IV i förordning (EG) nr 1782/2003 kommer att göras tillgängliga för gemenskapens tobaksfond. Finansieringen kommer att löpa innan den här förordningen träder i kraft, men artikel 13 i förordning (EEG) nr 2075/92 bör fortsätta att gälla och tjäna som rättslig grund för de fleråriga program som får finansieras genom gemenskapens tobaksfond.

(46) Biodling är en del av jordbrukssektorn som kännetecknas av skillnaderna i produktionsvillkor och avkastning samt spridning och mångfald i fråga om ekonomiska aktörer, både på produktions- och saluföringsnivå. Med tanke på varroasjukans utbredning i flera medlemsstater under de senaste åren och de problem som sjukdomen medför för honungsproduktionen, krävs det åtgärder på gemenskapsnivå, eftersom sjukdomen inte låter sig utrotas helt och måste behandlas med godkända medel. Under sådana omständigheter, och i syfte att förbättra produktionen och saluföringen av biodlingsprodukter i gemenskapen, är det nödvändigt att vart tredje år utarbeta nationella program som omfattar tekniskt stöd, bekämpning av varroasjukan, rationalisering av flytten av bisamhällen, förvaltning av utökningen av bibestånden i gemenskapen samt samarbete i forskningsprogram om biodling och biodlingsprodukter i syfte att förbättra de allmänna villkoren inom produktion och saluföring av biodlingsprodukter. Dessa nationella program bör delvis finansieras av gemenskapen.

(47) Genom förordning (EG) nr 1544/2006 ersattes alla nationella stöd till silkesodlingar av ett gemenskapsstöd till silkesodling som ges i form av ett fast belopp för varje låda silkesfjärilsägg som används.

(48) Eftersom de strategiska överväganden som ledde till införandet av ovannämnda stödordningar för biodling och silkesodling fortfarande gäller, bör alla dessa stödordningar införlivas med denna förordning.

(49) Tillämpningen av handelsnormer för jordbruksprodukter kan bidra till att förbättra de ekonomiska villkoren för produktionen och saluföringen av dessa produkter samt produkternas kvalitet. Det ligger därför i producenternas, handelsidkarnas och konsumenternas intresse att sådana normer tillämpas. Inom de gemensamma organisationerna av marknaderna för bananer, olivolja och bordsoliver, levande växter, ägg och fjäderfäkött infördes därför handelsnormer som särskilt rör kvalitet, klassificering, vikt, storleksindelning, emballering, förpackning, lagring, transport, presentation, ursprung och märkning. Det är lämpligt att fortsätta med detta inom ramen för denna förordning.

(50) Inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna för olivolja och bordsoliver respektive bananer är det kommissionen som hittills har anförtrotts ansvaret att anta bestämmelser i fråga om handelsnormer. Med tanke på handelsnormernas mycket tekniska karaktär och att de ständigt måste bli effektivare och anpassas till en handelspraxis i ständig utveckling, förefaller det lämpligt att utöka denna strategi till sektorn för levande växter och samtidigt specificera de kriterier som kommissionen måste beakta när den fastställer lämpliga bestämmelser. Det kan dessutom bli nödvändigt att anta särskilda bestämmelser, särskilt i fråga om uppdaterade analysmetoder och andra åtgärder för att fastställa hur de berörda normerna bör utformas, i syfte att undvika missbruk i fråga om kvalitet och äkthet hos de produkter som presenteras för konsumenterna samt allvarliga störningar på marknaden som sådant missbruk kan ge upphov till.

(51) Flera rättsakter har antagits för att reglera saluföring och märkning av mjölk, mjölkprodukter och fetter. Målet med dessa rättsakter är att förbättra mjölkens och mjölkprodukternas ställning på marknaden och dessutom garantera lika konkurrensvillkor för bredbara fetter framställda av mjölkprodukter och bredbara fetter med annat ursprung, allt till förmån för producenter och konsumenter. Bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1898/87 av den 2 juli 1987 om skydd av beteckningar som används vid saluhållande av mjölk och mjölkprodukter syftar till att skydda konsumenten och att för mjölkprodukter och konkurrerande produkter fastställa sådana konkurrensvillkor avseende produktbeteckningar, märkning och reklam att snedvridning undviks. Rådets förordning (EG) nr 2597/97 av den 18 december 1997 om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk innehåller bestämmelser som syftar till att garantera en hög kvalitet på konsumtionsmjölk och produkter som uppfyller konsumenternas behov och önskningar, vilket i sin tur bidrar till att stabilisera den berörda marknaden och garanterar att konsumenten får tillgång till konsumtionsmjölk av hög kvalitet. I rådets förordning (EG) nr 2991/94 av den 5 december 1994 om regler för bredbara fetter fastställs handelsnormer med en klar och exakt klassificering och bestämmelser om beteckningar för de berörda produkterna med eller utan mjölk. I enlighet med målen för denna förordning bör dessa regler fortsätta att gälla.

(52) När det gäller sektorerna för ägg och fjäderfäkött finns det bestämmelser om handelsnormer och, i vissa fall, om produktion. Dessa bestämmelser återfinns i rådets förordning (EG) nr 1028/2006 av den 19 juni 2006 om handelsnormer för ägg, rådets förordning (EEG) nr 1906/90 av den 26 juni 1990 om vissa handelsnormer för fjäderfä och rådets förordning (EEG) nr 2782/75 av den 29 oktober 1975 om produktion och saluföring av ägg för kläckning och av gårdsuppfödda kycklingar. De viktigaste bestämmelserna i dessa förordningar bör införlivas med den här förordningen.

(53) I förordning (EG) nr 1028/2006 föreskrivs det att handelsnormer för ägg i princip bör gälla för alla ägg från höns av arten Gallus gallus som saluförs inom gemenskapen och i regel också för de som är avsedda för export till tredjeländer. I den förordningen görs även en tydlig skillnad mellan ägg som är lämpliga för direkt konsumtion och ägg som inte är lämpliga för direkt konsumtion, genom att man skapar två kvalitetsklasser för ägg och det föreskrivs bestämmelser för att säkerställa lämplig information till konsumenterna beträffande kvalitets- och viktklasser och identifikation av den produktionsmetod som använts. I den förordningen föreskrivs slutligen särskilda bestämmelser för ägg som importeras från tredjeländer enligt vilka särskilda bestämmelser i vissa tredjeländer kan motivera undantag från handelsnormerna, om motsvarande gemenskapslagstiftning garanteras.

(54) När det gäller fjäderfäkött fastställs det i förordning (EEG) nr 1906/90 att handelsnormer i princip bör tillämpas på vissa typer av fjäderfäkött som är lämpligt för konsumtion och som saluförs inom gemenskapen och att fjäderfäkött som är avsett för export till tredjeländer emellertid bör undantas från tillämpningen av handelsnormerna. I den förordningen föreskrivs att allt fjäderfäkött ska klassificeras i två kategorier beroende på konformation och utseende och under vilka förhållanden köttet ska bjudas ut till försäljning.

(55) I enlighet med dessa förordningar bör medlemsstaterna kunna undanta ägg och kött av fjäderfä från tillämpningen av dessa handelsnormer om de saluförs genom vissa former av direktförsäljning från producenten till slutkonsumenten, om det gäller små kvantiteter.

(56) I förordning (EG) nr 2782/75 fastställs särskilda bestämmelser om saluföring och transport av kläckägg och av gårdsuppfödda kycklingar samt om ruvning av kläckägg. I den förordningen fastställs särskilda bestämmelser om individuell märkning av kläckägg, som används för kycklinguppfödning, om hur de ska förpackas och vilket förpackningsmaterial som ska användas för transport. Små primäravels- och andra avelsanläggningar undantas emellertid från den obligatoriska tillämpningen av normerna i den förordningen.

(57) I enlighet med denna förordnings syfte bör dessa bestämmelser behållas utan att man rör dem i sak. Ytterligare bestämmelser i dessa förordningar vilka är av teknisk natur bör emellertid behandlas i de tillämpningsföreskrifter som ska antas av kommissionen.

(58) En kvalitetsinriktad politik av samma slag som den som hittills gällt inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för humle bör föras inom hela gemenskapen genom tillämpning av bestämmelser rörande certifiering och av bestämmelser som i princip förbjuder saluföring av produkter för vilka intyg inte har utfärdats eller av importerade produkter som inte uppfyller motsvarande kvalitetskriterier.

(59) Beskrivningar och definitioner av samt benämningar på olivolja är en viktig faktor för marknadsordningen, genom att de anger kvalitetsnormerna och ger konsumenterna adekvat produktinformation, och bör bibehållas i den här förordningen.

(60) En av de tidigare nämnda stödordningar som bidrar till att bibehålla jämvikten på marknaden för mjölk och mjölkprodukter och stabilisera marknadspriserna inom sektorn utgörs av en stödordning, som ingår i förordning (EG) nr 1255/1999, för bearbetning av skummjölk till kasein och kaseinater. Rådets förordning (EEG) nr 2204/90 av den 24 juli 1990 om ytterligare allmänna bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på ost innehöll bestämmelser rörande användning av kasein och kaseinater i framställning av ost, vilka syftar till att motverka de negativa effekter som stödordningen kan få med tanke på att ost är en produkt som är särskilt sårbar vid substitution med kasein och kaseinater, och därmed också till att stabilisera marknaden. Dessa bestämmelser bör infogas i den här förordningen.

(61) Framställningen av etanol ur vissa jordbruksråvaror är av stor ekonomisk betydelse för dessa råvaror. Denna bearbetning bidrar i hög grad till att höja värdet på råvarorna och kan vara av särskilt stor ekonomisk och social betydelse i vissa regioner i gemenskapen, samt kan på andra håll svara för en betydande del av inkomsterna för vissa producenter av råvarorna i fråga. Bearbetningen kan också vara ett sätt att avsätta produkter som inte håller tillräckligt hög kvalitet och med konjunkturbetingade överskott som kan orsaka tillfälliga ekonomiska svårigheter inom vissa sektorer.

(62) Inom sektorerna för humle, olivolja och bordsoliver, tobak och silkesodling är lagstiftningen inriktad på olika typer av organisationer i syfte att uppnå politiska mål, särskilt i avsikt att stabilisera marknaderna för samt förbättra och säkerställa kvaliteten hos de produkter som den gemensamma insatsen riktas mot. De bestämmelser som hittills reglerat detta system av organisationer har grundat sig på att dessa organisationer måste ha godkänts av medlemsstaterna eller, under vissa villkor, av kommissionen, i enlighet med bestämmelser som antas av kommissionen. Systemet bör upprätthållas och de bestämmelser som hittills varit i kraft bör harmoniseras.

(63) För att stödja den del av branschorganisationernas verksamhet som är av särskilt intresse med tanke på de nuvarande reglerna om den gemensamma organisationen av marknaden för tobak bör bestämmelser införas som gör det möjligt att på vissa villkor utvidga de regler som en branschorganisation antagit för sina medlemmar till att även omfatta alla producenter eller producentgrupper som inte är medlemmar, i en eller flera regioner. Samma sak bör också gälla för annan verksamhet inom branschorganisationerna som är av ekonomiskt eller tekniskt intresse för tobakssektorn och till nytta för alla personer som är verksamma inom de aktuella branscherna. Medlemsstaterna och kommissionen bör upprätthålla ett nära samarbete på detta område. Kommissionen bör ha ständiga kontrollbefogenheter, särskilt när det gäller avtal och samordnade förfaranden som antagits av sådana organisationer.

(64) Inom vissa sektorer, utöver de för vilka nuvarande bestämmelser föreskriver erkännande av producent- eller branschorganisationer, önskar medlemsstaterna eventuellt erkänna sådana typer av organisationer som grundar sig på nationell lagstiftning så vitt detta är förenligt med gemenskapslagstiftningen. Därför bör denna möjlighet klargöras. Dessutom bör bestämmelser antas om att erkännandet av producent- och branschorganisationer i enlighet med nuvarande förordningar fortsätter att gälla efter antagandet av denna förordning.

(65) En inre marknad i gemenskapen innefattar ett handelssystem vid gemenskapens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och exportbidrag och i princip fungera på ett sätt som stabiliserar gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom Uruguayrundan för multilaterala handelsförhandlingar.

(66) Övervakningen av volymen inom handeln med jordbruksprodukter med tredjeländer inom ramen för de gemensamma organisationerna av marknaderna för spannmål, ris, socker, utsäde, olivolja och bordsoliver, lin och hampa, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött, levande växter och etanol som framställts av jordbruksprodukter har hittills, både vad gäller import och export, skett antingen med hjälp av obligatoriska licenssystem eller system enligt vilka kommissionen hade befogenhet att införa licenskrav.

(67) Övervakningen av handelsflödena är framför allt en förvaltningsfråga och bör omfattas av flexibilitet. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till erfarenheterna från de gemensamma organisationer av marknader där licensförvaltningen redan överförts till kommissionen, förefaller det lämpligt att utvidga detta förfarande till alla sektorer där import- och exportlicenser används. Beslutet om införande om licenskrav bör fattas av kommissionen, som tar hänsyn till om det behövs importlicenser för att förvalta den berörda marknaden och, framför allt, för att övervaka importen av produkterna i fråga.

(68) Tullarna för jordbruksprodukter enligt Världshandelsorganisationens (WTO) avtal fastställs till största delen i Gemensamma tulltaxan. När det gäller vissa produkter inom sektorerna för spannmål och ris bör det emellertid, till följd av att vissa tilläggsmekanismer införts, bli möjligt att göra undantag.

(69) För att förebygga eller motverka sådana negativa effekter på gemenskapsmarknaden som skulle kunna bli följden av import av vissa jordbruksprodukter, bör en tilläggstull betalas för dessa produkter, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

(70) Kommissionen bör, på vissa villkor, ges befogenhet att öppna och förvalta importtullkvoter som är resultatet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget eller andra av rådets rättsakter.

(71) Rådets förordning (EEG) nr 2729/75 av den 29 oktober 1975 om importavgifterna för blandningar av spannmål, ris och brutet ris har till syfte att säkerställa att systemet med tullar fungerar tillfredsställande vid import av blandningar av spannmål, ris och brutet ris. Dessa bestämmelser bör infogas i denna förordning.

(72) Gemenskapen har ingått flera överenskommelser med tredjeländer om förmånstillträde till marknader, vilket gör det möjligt för dessa länder att exportera rörsocker till gemenskapen enligt förmånliga villkor. Den gemensamma organisationen av marknaden för socker innehöll bestämmelser om utvärdering av raffinaderiernas behov av socker för raffinering och, under vissa omständigheter, reservering av importlicenserna för specialiserade användare av betydande kvantiteter importerat rårörsocker, vilka betraktas som heltidsraffinaderier i gemenskapen. Dessa bestämmelser bör fortsätta att gälla.

(73) För att illegal odling av hampa inte ska störa den gemensamma organisationen av marknaden för hampa som odlas för fiberproduktion, innehöll den relevanta förordningen bestämmelser om kontroll av import av hampa och hampfrö för att säkerställa att produkterna i fråga ger vissa garantier i fråga om tetrahydrokannabinolhalt. Import av andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde var underkastade kontroll genom att man upprättade ett ackrediteringssystem för de berörda importörerna.

(74) I hela gemenskapen följer man en kvalitetspolitik för produkter inom humlesektorn. Därför bör, med avseende på import, de bestämmelser som garanterar att endast produkter som uppfyller motsvarande minimikvalitetskrav importeras införas i den här förordningen.

(75) Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser överflödiga. Den mekanism som utgörs av den inre marknaden och tullarna kan i undantagsfall visa sig vara otillräcklig. För att i sådana fall kunna skydda gemenskapsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma bör gemenskapen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna bör vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden.

(76) För att garantera att gemensamma organisationerna av marknaderna fungerar tillfredsställande och framför allt för att undvika att störningar på marknaderna, ger de gemensamma organisationerna av marknaderna för ett antal produkter sedan länge möjlighet att förbjuda användningen av förfarandet för aktiv och passiv förädling. Denna möjlighet bör upprätthållas. Erfarenheten har dessutom visat att där marknader störs eller hotas av störning genom användning av dessa arrangemang, måste åtgärder vidtas utan större förseningar. Kommissionen bör därför anförtros relevanta befogenheter. Det är således lämpligt att göra det möjligt för kommissionen att avbryta användningen av förfarandet för aktiv och passiv förädling i sådana situationer.

(77) Möjlighet att vid export till tredjeländer bevilja bidrag motsvarande skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och på världsmarknaden, inom de gränser som fastställs genom gemenskapens åtaganden i WTO, skulle utgöra ett skydd för gemenskapens deltagande i den internationella handeln med vissa av de produkter som omfattas av denna förordning. Exporten med bidrag bör begränsas både när det gäller värde och kvantitet.

(78) Iakttagandet av värdegränserna bör säkerställas vid den tidpunkt då exportbidragen fastställs och genom kontroll av utbetalningar enligt bestämmelserna rörande EGFJ. Kontrollen kan förenklas genom att exportbidragen obligatoriskt fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag bör finnas möjlighet att ändra den bestämmelseort som fastställts på förhand inom ett geografiskt område där en enda exportbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseorten utbetalas, dock med tillämpning av det maxbelopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseorten.

(79) Genom tillförlitlig och effektiv kontroll bör det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte ingår i bilaga I till fördraget och som inte omfattas av volymbegränsningar. För produkter vilkas export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga kvantitetsbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som endast avser förvaltningen.

(80) När det gäller export av levande nötkreatur bör exportbidrag beviljas och utbetalas endast om de bestämmelser i gemenskapslagstiftningen som rör djurskydd, särskilt de som rör skyddet av djur under transport, iakttas.

(81) Jordbruksprodukter kan i vissa fall omfattas av särskild behandling vid import till ett tredjeland om de uppfyller vissa specifika krav och/eller prisvillkor. För att säkra en korrekt tillämpning av ett sådant system krävs ett administrativt samarbete mellan det importerande tredjelandets myndigheter och gemenskapen. Produkterna bör därför åtföljas av ett intyg som utfärdats inom gemenskapen.

(82) Exporten av blomsterlökar till ett tredjeland är av stor ekonomisk betydelse för gemenskapen. En fortsatt och utvecklad export skulle kunna säkerställas genom att priserna inom denna näring stabiliseras. Det bör därför fastställas minimipriser vid export av produkterna i fråga.

(83) I enlighet med artikel 36 i fördraget ska bestämmelserna i det kapitel i fördraget som rör konkurrensregler tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån rådet beslutar detta inom ramen för bestämmelserna i artikel 37.2 och 37.3 i fördraget och enligt det förfarande som anges där. Inom de olika gemensamma organisationerna av marknaderna har bestämmelserna om statligt stöd i stor utsträckning förklarats tillämpliga. Tillämpningen av fördragets bestämmelser gällande företag definierades ytterligare i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpningen av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror. Med tanke på målet att skapa en övergripande uppsättning bestämmelser för marknadspolitiken är det lämpligt att infoga de aktuella bestämmelserna i den här förordningen.

(84) De konkurrensregler som rör avtal, beslut och förfaranden enligt artikel 81 i fördraget bör tillsammans med reglerna rörande missbruk av dominerande ställning tillämpas på produktionen av och handeln med jordbruksprodukter, i den mån tillämpningen av dem inte hindrar nationella organisationer av jordbruksmarknaderna från att fungera eller äventyrar målen enligt GJP.

(85) Särskild vaksamhet krävs när det gäller jordbrukarorganisationer vars främsta mål är gemensam produktion eller saluföring av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar, utom om dessa gemensamma insatser inte utesluter konkurrens och inte äventyrar målen enligt artikel 33 i fördraget.

(86) För att undvika att äventyra GJP:s utveckling och samtidigt säkerställa ett otvetydigt rättsläge och icke-diskriminerande behandling av de berörda företagen, bör kommissionen, med förbehåll för domstolens prövning, ensam vara behörig att fastställa om avtal, beslut och förfaranden enligt artikel 81 i fördraget är förenliga med målen enligt GJP.

(87) Beviljande av nationella stöd skulle kunna äventyra en väl fungerande inre marknad baserad på gemensamma priser. Därför bör fördragets bestämmelser om statligt stöd som regel gälla för produkter som omfattas av denna förordning. Undantag bör tillåtas i vissa situationer. När sådana undantag gäller bör kommissionen dock ha möjlighet att upprätta en förteckning över befintliga, nya eller föreslagna nationella stöd, att lämna lämpliga synpunkter till medlemsstaterna och föreslå passande åtgärder för dem.

(88) Sedan deras anslutning får Finland och Sverige, på grund av den särskilda ekonomiska situationen inom produktion och saluföring av renar och renprodukter, bevilja stöd i detta avseende. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland dessutom bevilja stöd för vissa mängder utsäde och för vissa mängder spannmål för utsäde som producerats enbart i det landet, på grund av de särskilda klimatförhållandena. Dessa undantag bör upprätthållas.

(89) I medlemsstater där sockerkvoten minskar kraftigt kommer sockerbetsodlarna att ställas inför särskilt svåra anpassningsproblem. I sådana fall kommer gemenskapens övergångsstöd till sockerbetsodlare som föreskrivs i artikel 10f i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 inte att vara tillräckligt för att helt motverka sockerbetsodlarnas svårigheter. Medlemsstater som minskat sina kvoter med mer än 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 bör därför tillåtas att bevilja statligt stöd till sockerbetsodlare under den tid då gemenskapens övergångsstöd tillämpas. För att se till att medlemsstaterna inte beviljar ett statligt stöd som går längre än sockerbetsodlarnas behov, bör beslutet om totalsumman av detta statliga stöd fortsättningsvis underställas kommissionens godkännande, vilket dock inte bör gälla Italien, där behovet, vid en anpassning av de mest produktiva sockerbetsodlarna till marknadsvillkoren efter reformen, har uppskattats till högst 11 EUR per ton producerad sockerbeta. På grund av de särskilda problem som befaras uppstå i Italien bör bestämmelserna om system som gör det möjligt för sockerbetsodlarna att direkt eller indirekt komma i åtnjutande av det beviljade statliga stödet fortsätta att gälla.

(90) I Finland påverkas sockerbetsodlingen av särskilda geografiska förhållanden och klimatförhållanden som kommer att inverka negativt på sektorn utöver de allmänna följderna av sockerreformen. Därför bör bestämmelsen i den gemensamma organisationen av marknaden för socker, enligt vilken denna medlemsstat permanent får bevilja sina sockerbetsodlare lämpligt statligt stöd, fortsätta att gälla.

(91) Med hänsyn till den speciella situationen i Tyskland, där statligt stöd för närvarande ges till ett stort antal mindre producenter av alkohol i enlighet med de särskilda villkoren för det tyska alkoholmonopolet, är det nödvändigt att under en begränsad tidsperiod tillåta fortsatt beviljande av sådant stöd. Det är också nödvändigt att föreskriva att kommissionen ska inge en rapport om hur undantaget har fungerat lämnas in vid slutet av den perioden, åtföljd av lämpliga förslag.

(92) Om en medlemsstat på sitt territorium önskar stödja åtgärder för reklam för konsumtion av mjölk och mjölkprodukter i gemenskapen, bör dessa åtgärder kunna finansieras genom en avgift för saluförda kvantiteter som betalas av mjölkproducenterna på nationell nivå.

(93) I syfte att ta hänsyn till eventuell utveckling inom produktionen av torkat foder, bör kommissionen därför, före den 30 september 2008, lägga fram en rapport om sektorn, grundad på en utvärdering av den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder. Rapporten bör, om så behövs, åtföljas av lämpliga förslag. Kommissionen bör vidare lämna regelbundna rapporter till Europaparlamentet och rådet om det stödsystem som tillämpas för biodlingssektorn.

(94) Det behövs också lämplig information om läget på marknaden för humle i gemenskapen och hur den förväntas utvecklas. Det bör därför föreskrivas registrering av samtliga leveranskontrakt för humle som producerats i gemenskapen.

(95) Det är också lämpligt att på vissa villkor och för vissa produkter föreskriva åtgärder som ska vidtas om störningar uppstår eller förväntas uppstå på grund av betydande förändringar i den inre marknadens priser eller i fråga om noteringar eller priser på världsmarknaden.

(96) Det är nödvändigt att inrätta en ram med särskilda åtgärder för etanol som framställts av jordbruksprodukter, för att möjliggöra insamling av ekonomiska uppgifter och analys av statistisk information i syfte att övervaka marknaden. I den mån marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter är knuten till marknaden för etanol i allmänhet, bör man även ha tillgång till upplysningar om marknaden för etanol som inte framställts av jordbruksprodukter.

(97) Utgifter som uppstår för medlemsstaterna till följd av tillämpningen av denna förordning bör finansieras av gemenskapen i enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005.

(98) Kommissionen bör ges befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att lösa särskilda praktiska problem i en nödsituation.

(99) Eftersom den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter ständigt förändras bör medlemsstaterna och kommissionen hålla varandra underrättade om utvecklingen.

(100) För att undvika missbruk av de förmåner som föreskrivs i denna förordning, bör förmåner inte beviljas eller, beroende på situationen, bör dras in om det uppdagas att villkoren för att förmånerna ska kunna beviljas har utformats på ett konstlat sätt som strider mot syftet med denna förordning.

(101) För att garantera förenlighet med de skyldigheter som fastställs i denna förordning krävs det kontroller samt tillämpning av administrativa åtgärder och administrativa sanktioner om nämnda skyldigheter inte iakttas. Kommissionen bör därför ges befogenhet att fastställa regler för detta inklusive regler för återbetalning av felaktiga utbetalda belopp och för medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter som följer av tillämpningen av denna förordning.

(102) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör, som regel, antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. När det gäller vissa bestämmelser enligt denna förordning som tillhör kommissionens behörighet, som kräver omedelbara åtgärder eller är av uteslutande administrativ karaktär bör kommissionen ha rätt att agera på eget initiativ.

(103) Eftersom vissa delar av den gemensamma organisationen av marknaderna för frukt och grönsaker respektive bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och vin införlivas i denna förordning, bör dessa gemensamma organisationer av marknaderna ändras i viss mån.

(104) I denna förordning införlivas bestämmelser rörande tilllämpligheten i fråga om fördragets konkurrensregler. Sådana bestämmelser har hittills styrts av rådets förordning (EG) nr 1184/2006. Tillämpningsområdet för den förordningen bör ändras så att dess bestämmelser endast gäller för produkter förtecknade i bilaga I till fördraget som inte omfattas av den här förordningen.

(105) I denna förordning ingår de bestämmelser som ingick i de grundförordningar som anges i skälen 2 och 3, med undantag av dem som ingår i förordningarna (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1493/1999. I denna förordning införlivas dessutom bestämmelser i följande förordningar:

(106) De angivna förordningarna bör därför upphöra att gälla. För den rättsliga säkerhetens skull och med tanke på det antal rättsakter som ska upphöra att gälla genom denna förordning och det antal rättsakter som har antagits enligt de rättsakterna eller ändrats genom dem, är det lämpligt att klargöra att upphävandet inte påverkar giltigheten av sådana rättsakter som har antagits på grundval av den upphävda rättsakten eller ändringar av andra rättsakter som gjorts i samband därmed.

(107) Denna förordning bör som regel börja tillämpas den 1 januari 2008. För att se till att de nya bestämmelserna i denna förordning inte påverkar det pågående regleringsåret 2007/08, bör det föreskrivas ett senare tillämpningsdatum för de sektorer för vilka regleringsår har fastställts. Denna förordning bör därför endast tillämpas från och med början av regleringsåret 2008/09 med avseende på de berörda sektorerna. De respektive förordningar som styr dessa sektorer bör följaktligen fortsätta att tillämpas till och med slutet av det motsvarande regleringsåret 2007/08.

(108) Det bör vidare, i fråga om vissa andra sektorer för vilka inget regleringsår fastställts, fastställas ett senare tillämpningsdatum i syfte att säkerställa en smidig övergång från de nuvarande gemensamma organisationerna av marknaderna till den här förordningen.

(109) När det gäller förordning (EG) nr 386/90, överförs behörigheten att fatta beslut i sakfrågor som behandlas i den förordningen till kommissionen genom denna förordning. Dessutom upphävs förordningarna (EEG) nr 3220/84, (EEG) nr 1186/94, (EEG) nr 2137/92 och (EG) nr 1183/2006 genom denna förordning, medan endast vissa bestämmelser i dessa förordningar införlivas med den här förordningen. Närmare bestämmelser som finns i dessa förordningar kommer därför att behöva behandlas i genomförandebestämmelser som kommissionen ännu inte har antagit. Kommissionen bör ges lite mer tid att utarbeta bestämmelserna i fråga. De angivna förordningarna bör därför fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2008.

(110) Följande rådsakter har blivit överflödiga och bör upphävas:

(111) Övergången från systemen i de bestämmelser och förordningar som upphävs genom denna förordning kan komma att innebära svårigheter som inte behandlas i denna förordning. För att kunna hantera sådana svårigheter, bör kommissionen få möjlighet att vidta övergångsåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1 – Tillämpningsområde

1. Genom denna förordning upprättas en gemensam organisation av marknaden för produkter inom följande sektorer, som förtecknas i bilaga I:

a) Spannmål, del I i bilaga I.

b) Ris, del II i bilaga I.

c) Socker, del III i bilaga I.

d) Torkat foder, del IV i bilaga I.

e) Utsäde, del V i bilaga I.

f) Humle, del VI i bilaga I.

g) Olivolja och bordsoliver, del VII i bilaga I.

h) Lin och hampa, del VIII i bilaga I.

i) Frukt och grönsaker, del IX i bilaga I.

j) Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, del X i bilaga I.

k) Bananer, del XI i bilaga I.

l) Vin, del XII i bilaga I.

m) Levande växter och blomsterodlingsprodukter, del XIII i bilaga I (nedan kallad sektorn för levande växter).

n) Råtobak, del XIV i bilaga I.

o) Nöt- och kalvkött, del XV i bilaga I.

p) Mjölk och mjölkprodukter, del XVI i bilaga I.

q) Griskött, del XVII i bilaga I.

r) Får- och getkött, del XVIII i bilaga I.

s) Ägg, del XIX i bilaga I.

t) Fjäderfäkött, del XX i bilaga I.

u) Andra produkter, del XXI i bilaga I.

2. När det gäller sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt vin, ska endast artikel 188 i denna förordning tillämpas.

3. Genom denna förordning fastställs särskilda åtgärder för följande sektorer som förtecknas nedan och som eventuellt definieras i bilaga II:

a) Etanol som framställts av jordbruksprodukter, del I i bilaga II (nedan kallad jordbruksalkoholsektorn).

b) Biodlingsprodukter, del II i bilaga II (nedan kallad sektorn för biodlingsprodukter).

c) Silkesodling, del III i bilaga II (nedan kallad sektorn för silkesodling).

Artikel 2 – Definitioner

1. I denna förordning används de definitioner rörande vissa sektorer som förtecknas i bilaga III.

2. I denna förordning avses med

a) jordbrukare: jordbrukare enligt definitionen i förordning (EG) nr 1782/2003.

b) utbetalande organ: det eller de organ som utsetts av en medlemsstat i enlighet med förordning (EG) nr 1290/2005.

c) interventionspris: det pris till vilket produkterna ska köpas in genom offentliga interventionsköp.

Artikel 3 – Regleringsår

Följande regleringsår ska fastställas:

a) 1 januari–31 december under ett givet år för banansektorn.

b) 1 april–31 mars det påföljande året för

i) sektorn för torkat foder,

ii) sektorn för silkesodling.

c) 1 juli–30 juni det påföljande året för

i) spannmålssektorn,

ii) sektorn för utsäde,

iii) sektorn för olivolja och bordsoliver,

iv) sektorn för lin och hampa,

v) sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

d) 1 september–31 augusti det påföljande året för rissektorn.

e) 1 oktober–30 september det påföljande året för sockersektorn.

Artikel 4 – Kommissionens befogenheter

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska kommissionen, när den ges befogenhet att vidta åtgärder, göra detta i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2.

Artikel 5 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för artikel 2. Kommissionen får ändra de definitioner rörande ris som fastställs i del I i bilaga III och den definition av AVS/Indien-socker som fastställs i del II punkt 12, i samma bilaga. Kommissionen får också fastställa omräkningskurserna för ris i olika bearbetningsstadier, bearbetningskostnaderna och värdet av biprodukter.

DEL II DEN INRE MARKNADEN

AVDELNING I MARKNADSINTERVENTION

KAPITEL I Offentlig intervention och privat lagring

Avsnitt I Allmänna bestämmelser

Artikel 6 – Tillämpningsområde

1. I detta kapitel fastställs bestämmelser rörande, i tillämpliga fall, uppköp inom ramen för offentlig intervention och beviljande av stöd för privat lagring när det gäller följande sektorer:

a) Spannmål.

b) Ris.

c) Socker.

d) Olivolja och bordsoliver.

e) Nöt- och kalvkött.

f) Mjölk och mjölkprodukter.

g) Griskött.

h) Får- och getkött.

2. I detta kapitel avses med

a) spannmål: spannmål som skördats i gemenskapen,

b) mjölk: komjölk som producerats i gemenskapen,

c) skummjölk: skummjölk som direkt och uteslutande har framställts av komjölk som har producerats i gemenskapen,

d) grädde: grädde som direkt och uteslutande är framställd av mjölk.

Artikel 7 – Ursprung i gemenskapen

Om inte annat följer av artikel 6.2 ska endast produkter med ursprung i gemenskapen berättiga till uppköp inom ramen för offentlig intervention eller beviljande av stöd för privat lagring.

Artikel 8 – Referenspriser

1. För produkter som omfattas av interventionsåtgärder enligt artikel 5.1 ska följande referenspriser tillämpas:

a) När det gäller spannmålssektorn:

november: med 0,46 EUR/ton,

december: med 0,92 EUR/ton,

januari: med 1,38 EUR/ton,

februari: med 1,84 EUR/ton,

mars: med 2,30 EUR/ton,

april: med 2,76 EUR/ton,

maj: med 3,22 EUR/ton,

juni: med 3,22 EUR/ton.

b) När det gäller paddyris, 150 EUR/ton för standardkvalitet enligt definitionen i punkt A i bilaga IV.

c) När det gäller socker:

i) för vitsocker:

541,5 EUR/ton för regleringsåret 2008/09,

404,4 EUR/ton från och med regleringsåret 2009/10.

ii) för råsocker:

448,8 EUR/ton för regleringsåret 2008/09,

335,2 EUR/ton från och med regleringsåret 2009/10.

d) När det gäller nöt- och kalvköttssektorn, 2224 EUR/ton för slaktkroppar av handjur av nötkreatur av kvaliteten R3 enligt den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som anges i artikel 42.1 a.

e) När det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter:

i) 246,39 EUR per 100 kg för smör,

ii) 174,69 EUR per 100 kg för skummjölkspulver.

f) När det gäller grisköttssektorn, 1509,39 EUR/ton för slaktkroppar av gris av standardkvalitet efter slaktvikt och slaktkropparnas innehåll av magert kött i enlighet med den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av gris som fastställs i artikel 42.1 b enligt följande:

i) Slaktkroppar som väger minst 60 men mindre än 120 kg: klass E i enlighet med punkt B.II i bilaga V.

ii) Slaktkroppar som väger 120-180 kg: klass R i enlighet med punkt B.II i bilaga V.

2. Referenspriserna för spannmål och ris enligt punkt 1 a och 1 b ska avse grossistledet för varor, fritt lager, före lossning. Dessa referenspriser ska gälla för alla interventionsorter i gemenskapen som utsetts i enlighet med artikel 41.

3. Rådet kan, mot bakgrund av produktions- och marknadsutvecklingen och med tillämpning av det förfarande som fastställs i artikel 37.2 i fördraget, ändra de referenspriser som fastställs i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 9 – Prisrapportering på sockermarknaden

Kommissionen ska inrätta ett informationssystem för priser på sockermarknaden, inklusive ett system för offentliggörande av prisnivåer för sockermarknaden. Systemet ska basera sig på information från företag som producerar vitsocker eller från andra aktörer inom sockerhandeln. Informationen ska omfattas av sekretess. Kommissionen ska se till att den offentliggjorda informationen inte gör det möjligt att identifiera enskilda företags eller aktörers priser.

Avsnitt II Offentlig intervention

Underavsnitt I Allmänna bestämmelser

Artikel 10 – Produkter som berättigar till offentlig intervention

1. Offentlig intervention ska tillämpas i fråga om följande produkter om inte annat följer av detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 43:

a) Vanligt vete, durumvete, korn, majs och sorghum.

b) Paddyris.

c) Vitsocker eller råsocker förutsatt att detta socker har tillverkats enligt kvot och av betor eller sockerrör som skördats i gemenskapen.

d) Färskt eller kylt nöt- och kalvkött med KN-numren 02011000 och 02012020 till 02012050.

e) Smör som direkt och uteslutande är framställt av pastöriserad grädde i ett godkänt företag i gemenskapen och som har en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent.

f) Skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts genom spraytorkning och som, i ett företag som är godkänt av gemenskapen, direkt och uteslutande är framställt av skummjölk med en lägsta proteinhalt på 35,6 viktprocent beräknat på den fettfria torrsubstansen.

2. Offentlig intervention får tillämpas inom grisköttssektorn, om inte annat följer av detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 43, på färska eller kylda slaktkroppar eller halva slaktkroppar som omfattas av KN-nummer 02031110, färsk eller kyld sida (randig) som omfattas av KN-nummer ex02031915 samt färskt eller kylt rått grisfett som omfattas av KN-nummer ex02090011.

Underavsnitt II Inledande och avbrytande av uppköp

Artikel 11 – Spannmål

1. För spannmål får offentlig intervention ske under följande perioder: Uppköpen inom ramen för offentlig intervention för majs ska emellertid vara begränsade till följande kvantiteter:

a) 1 augusti–30 april för Grekland, Spanien, Italien och Portugal.

b) 1 december–30 juni för Sverige.

c) 1 november–31 maj för övriga medlemsstater.

a) 700000 ton för regleringsåret 2008/09.

b) 0 ton från och med regleringsåret 2009/10.

2. Om interventionsperioden i Sverige leder till att spannmål skickas från andra medlemsstater till intervention i Sverige, ska kommissionen anta bestämmelser för att åtgärda situationen.

Artikel 12 – Ris

För paddyris får offentlig intervention ske under perioden 1 april–31 juli. Uppköpen inom ramen för offentlig intervention ska emellertid vara begränsade till 75000 ton per period.

Artikel 13 – Socker

1. För socker får offentlig intervention ske under regleringsåren 2008/09 och 2009/10. Uppköp enligt offentlig intervention ska vara begränsade till en kvantitet av 600000 ton, uttryckt i vitsocker, per regleringsår.

2. Socker som lagras i enlighet med punkt 1 under ett regleringsår får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artikel 32, 52 eller 63.

Artikel 14 – Nöt- och kalvkött

1. Om det genomsnittliga marknadspris i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat som är noterat på grundval av den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar som fastställs i artikel 42.1, under en period av två på varandra följande veckor understiger 1560 EUR per ton, ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, inleda offentlig intervention för nöt- och kalvkött.

2. Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fatta beslut om avslutning av interventionsuppköp när det förhållande som avses i punkt 1 under minst en vecka inte längre råder.

Artikel 15 – Smör

1. Om marknadspriserna på smör i en eller flera medlemsstater under en representativ period sjunker till en nivå som är lägre än 92 % av referenspriset ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, inleda offentlig intervention för smör i den eller de berörda medlemsstaterna under perioden 1 mars–31 augusti.

2. När marknadspriserna på smör i den eller de berörda medlemsstaterna under en representativ period uppgår till 92 % eller mer av referenspriset, ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, avbryta uppköpen inom ramen för offentlig intervention. När de kvantiteter som bjuds ut till intervention under den period som föreskrivs i första stycket överstiger 30000 ton, får kommissionen avbryta uppköpen inom ramen för offentlig intervention. I detta fall får uppköpen ske genom anbudsförfarande på grundval av specifikationer som ska fastställas av kommissionen.

3. Kommissionen ska utfärda närmare föreskrifter för fastställandet av marknadspriserna för smör.

Artikel 16 – Skummjölkspulver

För skummjölkspulver får offentlig intervention ske under perioden 1 mars–31 augusti. Kommissionen får emellertid avbryta offentlig intervention så snart de kvantiteter som erbjuds för intervention under den perioden överstiger 109000 ton. I detta fall får uppköpen ske genom anbudsförfarande på grundval av specifikationer som ska fastställas av kommissionen.

Artikel 17 – Griskött

Kommissionen får besluta att tillämpa offentlig intervention inom grisköttssektorn när det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen på slaktkroppar av gris vilket fastställts efter de priser som noterats i varje medlemsstat på de representativa marknaderna i gemenskapen och är viktat genom koefficienter som anger den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset.

Underavsnitt III Interventionspris

Artikel 18 – Spannmål

Interventionspriset för spannmål ska motsvara referenspriset, utan att påverka prisökningar eller prissänkningar av kvalitetsskäl.

Artikel 19 – Ris

Interventionspriset för ris ska motsvara referenspriset. Om kvaliteten på de produkter som erbjuds det utbetalande organet avviker från den standardkvalitet som avses i punkt A i bilaga IV, ska interventionspriset emellertid höjas eller sänkas i motsvarande grad. Höjningar och sänkningar av interventionspriset kan dessutom fastställas av kommissionen i syfte att säkerställa att produktionen inriktas på vissa sorter.

Artikel 20 – Socker

Interventionspriset för socker ska motsvara 80 % av det referenspris som fastställts för det regleringsår som följer på det regleringsår under vilket erbjudandet görs. Om kvaliteten på det socker som erbjuds det utbetalande organet avviker från den standardkvalitet som avses i punkt B i bilaga IV, för vilken referenspriset fastställts, ska interventionspriset höjas eller sänkas i motsvarande grad.

Artikel 21 – Nöt- och kalvkött

1. Interventionspriset för nöt- och kalvkött och de godtagna interventionskvantiteterna ska fastställas av kommissionen genom anbudsförfaranden. Under särskilda omständigheter får de fastställas per medlemsstat eller region på grundval av noterade genomsnittliga marknadspriser.

2. Endast sådana offerter kan godtas som motsvarar eller understiger det genomsnittliga marknadspris som är noterat i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat med tillägg av ett belopp som ska fastställas på grundval av objektiva kriterier.

Artikel 22 – Smör

Utan att det påverkar fastställandet av interventionspriset genom ett anbudsförfarande i det fall som avses i artikel 15.2 andra stycket, ska interventionspriset för smör motsvara 90 % av referenspriset.

Artikel 23 – Skummjölkspulver

Utan att det påverkar fastställandet av interventionspriset genom ett anbudsförfarande i det fall som avses i artikel 16 andra stycket, ska interventionspriset för skummjölkspulver motsvara referenspriset. Om den faktiska proteinhalten underskrider den lägsta proteinhalt på 35,6 viktprocent som fastställs i artikel 10 f men uppgår till minst 31,4 viktprocent av den fettfria torrsubstansen, ska interventionspriset motsvara referenspriset minskat med 1,75 % för varje procentenhet med vilken proteinhalten på 35,6 viktprocent underskrids.

Artikel 24 – Griskött

1. Kommissionen ska fastställa interventionspriset inom grisköttssektorn för slaktkroppar av gris av standardkvalitet. Interventionspriset får inte vara mer än 92 % eller mindre än 78 % av referenspriset.

2. För andra produkter av standardkvalitet än slaktkroppar av gris ska interventionspriserna härledas från interventionspriset för slaktkroppar av gris på grundval av förhållandet mellan det kommersiella värdet av dessa produkter och det kommersiella värdet av slaktkroppar av gris.

3. För andra produkter än produkter av standardkvalitet ska interventionspriserna härledas från de priser som gäller för relevanta standardkvaliteter, genom hänvisning till skillnader i kvalitet i förhållande till standardkvaliteten. Dessa priser ska gälla definierade kvaliteter.

Underavsnitt IV Avsättning av interventionsprodukter

Artikel 25 – Allmänna principer

Avsättning av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention ska ske så att det inte uppstår några störningar på marknaden och så att uppköparna garanteras lika tillträde till varorna och likabehandling och med beaktande av de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.

Artikel 26 – Avsättning av socker

De utbetalande organen får endast sälja socker som köpts upp inom ramen för offentlig intervention till ett pris som är högre än det fastställda referenspriset för det regleringsår då försäljningen sker. Kommissionen får dock besluta att de utbetalande organen

a) får sälja sockret till ett pris som motsvarar eller är lägre än det referenspris som avses i första stycket, om sockret är avsett

i) att användas som djurfoder, eller

ii) att exporteras, antingen utan ytterligare bearbetning eller efter bearbetning till produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget eller till varor som förtecknas i del III i bilaga XX till denna förordning.

b) för konsumtion som livsmedel på gemenskapens inre marknad, får göra obearbetat socker som de innehar tillgängligt för välgörenhetsorganisationer – som ska vara erkända av den berörda medlemsstaten eller, om en medlemsstat inte har erkänt någon sådan organisation, av kommissionen – till ett pris som är lägre än det gällande referenspriset eller gratis för distribution som ett led i individuella katastrofbiståndsinsatser.

Artikel 27 – Utdelning till de sämst ställda i gemenskapen

1. Produkter i interventionslager ska göras tillgängliga för vissa utsedda organisationer så att livsmedel i enlighet med en årsplan kan delas ut till dem som har det sämst ställt i gemenskapen. Utdelningen ska

a) vara gratis, eller

b) ske till pris som under inga omständigheter överstiger vad som kan anses berättigat med hänsyn till de kostnader som de utsedda organisationerna ådrar sig i samband med genomförandet av åtgärden.

2. En produkt får anskaffas på gemenskapsmarknaden

a) om det under genomförandet av den årsplan som avses i punkt 1 uppstår en tillfällig brist på denna produkt i gemenskapens interventionslager, såvida detta krävs för att planen ska kunna genomföras i en eller flera medlemsstater, och förutsatt att kostnaderna inte överstiger de kostnader som fastställts i gemenskapens budget för detta ändamål, eller

b) om det för att genomföra planen skulle visa sig nödvändigt med ett överförande mellan medlemsstater av små mängder varor, som befinner sig i interventionslager i en annan medlemsstat än den eller de medlemsstater där varan behövs.

3. De berörda medlemsstaterna ska utse de organisationer som avses i punkt 1 och ska i god tid varje år anmäla till kommissionen att de önskar tillämpa denna ordning.

4. De produkter som avses i punkterna 1 och 2 ska frisläppas utan kostnad till de utsedda organisationerna. Bokföringsvärdet för sådana produkter ska vara lika med interventionspriset, vid behov anpassat med hjälp av koefficienter som tar hänsyn till kvalitetsskillnader.

5. Om inte annat följer av artikel 190, ska de produkter som görs tillgängliga enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel finansieras genom anslag under tillämplig budgetrubrik för EGJF inom ramen för Europeiska gemenskapernas budget. Åtgärder får även vidtas så att denna finansiering bidrar till att täcka kostnaderna för transport av produkter från interventionslagren och de utsedda organisationernas administrativa kostnader i samband med genomförandet av den ordning som fastställs i denna artikel, med undantag av eventuella kostnader som kan bäras av stödmottagarna inom ramen för tillämpningen av punkterna 1 och 2.

Avsnitt III Privat lagring

Underavsnitt I Obligatoriskt stöd

Artikel 28 – Stödberättigande produkter

Stöd för privat lagring ska beviljas i fråga om följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 43:

a) när det gäller

i) grädde,

ii) osaltat smör som är framställt av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen med en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent,

iii) saltat smör som är framställt av grädde eller mjölk i ett godkänt företag i gemenskapen med en lägsta smörfetthalt av 80 viktprocent, en högsta vattenhalt av 16 viktprocent och en högsta salthalt av 2 viktprocent,

b) när det gäller ost:

i) ost av sorten Grana Padano som är minst nio månader gammal,

ii) ost av sorten Parmigiano Reggiano som är minst femton månader gammal,

iii) ost av sorten Provolone som är minst tre månader gammal.

Artikel 29 – Villkor och stödnivå för grädde och smör

Kommissionen ska fastställa de nationella kvalitetsklasser för smör som är stödberättigade. Smöret ska märkas i enlighet med detta. Stödbeloppet för grädde och smör ska fastställas av kommissionen med hänsyn till lagringskostnaderna och den sannolika prisutvecklingen för färskt smör och lagrat smör. Om det vid utlagringen har skett en negativ förändring på marknaden, och denna utveckling inte kunde förutses vid tiden för inlagringen, får stödet ökas.

Artikel 30 – Villkor och stödnivå för ost

Kommissionen ska fastställa de villkor och det stödbelopp som ska gälla för ost. Stödbeloppet ska fastställas med beaktande av lagringskostnaderna och den sannolika utvecklingen av marknadspriserna. Kommissionens åtgärder enligt första stycket ska genomföras av det utbetalande organ som har utsetts av den medlemsstat där de berörda ostarna är framställda och där dessa ostar får märkas med ursprungsbeteckningen.

Underavsnitt II Icke obligatoriskt stöd

Artikel 31 – Stödberättigande produkter

1. Stöd för privat lagring kan beviljas i fråga om följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de ytterligare krav och villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 43: Kommissionen kan ändra förteckningen över produkter enligt led c i första stycket, om marknadssituationen kräver detta.

a) vitsocker,

b) olivolja,

c) färskt eller kylt kött av fullvuxna nötkreatur i form av slaktkroppar, halva slaktkroppar, kompenserade kvartsparter, framkvartsparter eller bakkvartsparter klassificerade enligt den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som fastställs i artikel 42.1,

d) skummjölkspulver av högsta kvalitet som, i ett företag som är godkänt i gemenskapen, direkt och uteslutande framställts av skummjölk,

e) lagringsbeständig ost och ost som är tillverkad av får- och/eller getmjölk och som kräver minst sex månaders lagring,

f) griskött,

g) får- och getkött.

2. Kommissionen ska fastställa det stöd för privat lagring som avses i punkt 1 i förväg eller genom anbudsförfaranden. När det gäller de produkter som avses i punkt 1 d och e ska stödet fastställas med hänsyn till lagringskostnaderna och

i) den sannolika utvecklingen av priserna på skummjölkpulver, respektive

ii) den balans som ska upprätthållas mellan ostar för vilka stöd beviljas och andra marknadsförda ostar.

Artikel 32 – Villkor för vitsocker

1. Om det genomsnittliga gemenskapspris som noterats för vitsocker understiger referenspriset under en representativ period, och med hänsyn till marknadssituationen troligen kommer att ligga kvar på den nivån, får kommissionen bevilja stöd för privat lagring av vitsocker till företag som har tilldelats en sockerkvot.

2. Socker som under ett regleringsår lagras i enlighet med punkt 1 får inte omfattas av andra lagringsåtgärder i enlighet med artikel 13, 52 eller 63.

Artikel 33 – Villkor för olivolja

Vid allvarliga störningar på marknaden i vissa regioner i gemenskapen får kommissionen besluta att ge organ som erbjuder tillräckliga garantier och som är godkända av medlemsstaterna tillstånd att ingå lagringsavtal för den olivolja de saluför, bland annat när det genomsnittspris som noterats på marknaden under en representativ period är lägre än

a) 1779 EUR/ton för extra jungfruolja, eller

b) 1710 EUR/ton för jungfruolja, eller

c) 1524 EUR/ton för bomolja vars innehåll av fria fettsyror är 2 grader (här ska detta belopp minskas med 36,70 EUR/ton för varje extra surhetsgrad).

Artikel 34 – Villkor för nöt- och kalvköttsprodukter

När det genomsnittliga marknadspris som noterats i gemenskapen på grundval av den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som fastställs i artikel 42.1 är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset, får kommissionen fatta beslut om att bevilja stöd för privat lagring.

Artikel 35 – Villkor för skummjölkspulver

Kommissionen får besluta att bevilja stöd för privat lagring av skummjölkpulver, särskilt om pris- och lagerutvecklingen för denna produkt visar på en allvarlig obalans på marknaden som kan elimineras eller minskas genom säsongslagring.

Artikel 36 – Villkor för ost

1. Om prisutvecklingen och lagringssituationen för ostprodukter enligt artikel 31.1 e visar på en allvarlig obalans på marknaden som kan elimineras eller minskas genom säsonglagring, får kommissionen besluta att bevilja stöd för privat lagring.

2. Om nivån på marknadspriserna för de ostar som lagras är högre när lagringsavtalen löper ut än när avtalen undertecknades får kommissionen besluta att justera stödbeloppet i enlighet med detta.

Artikel 37 – Villkor för griskött

När det genomsnittliga marknadspriset i gemenskapen på slaktkroppar av gris - fastställt efter de priser som noterats i varje medlemsstat på de representativa marknaderna i gemenskapen och som är vägda genom koefficienter som anger den relativa storleken på grisbeståndet i varje medlemsstat - är och sannolikt kommer att förbli lägre än 103 % av referenspriset får kommissionen besluta att bevilja stöd för privat lagring.

Artikel 38 – Villkor för får- och getkött

Kommissionen får besluta att bevilja stöd till privat lagring om marknadsläget för får- och getkött är särskilt svårt i ett eller flera av följande prisnoteringsområden:

a) Storbritannien.

b) Nordirland.

c) Alla medlemsstater utom Förenade kungariket, var för sig.

Avsnitt IV Gemensamma bestämmelser

Artikel 39 – Lagringsbestämmelser

1. Utbetalande organ får inte lagra inköpta produkter utanför den medlemsstat där de är belägna, om de inte först fått kommissionens tillstånd till detta. Belgien och Luxemburg ska betraktas som en enda medlemsstat vid tillämpningen av denna artikel.

2. Tillstånd ska ges om lagring är nödvändig och hänsyn ska därvid tas till följande omständigheter:

a) Möjligheterna till och behovet av lagring i den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget och i övriga medlemsstater.

b) Eventuella ytterligare kostnader som kan uppstå till följd av lagringen i den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget eller till följd av transporter.

3. Tillstånd till lagring i ett tredjeland ska endast ges om lagring i en annan medlemsstat, på grund av bestämmelserna i punkt 2, leder till betydande svårigheter.

4. De uppgifter som avses i punkt 2 a ska sammanställas efter samråd med alla medlemsstaterna.

5. Tullar och eventuella andra belopp som ska betalas ut eller erläggas enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ska inte tillämpas i fråga om produkter

a) som transporteras med stöd av tillstånd beviljat enligt punkterna 1, 2 eller 3, eller

b) som överförs från ett utbetalande organ till ett annat.

6. Ett utbetalande organ som vidtar åtgärder i enlighet med punkterna 1, 2 eller 3 ska även fortsättningsvis ansvara för produkter som lagras utanför den medlemsstat där det är beläget.

7. Produkter som lagras av ett utbetalande organ utanför den medlemsstat där det utbetalande organet är beläget och som inte återförs till den medlemsstaten, ska avsättas till de priser och i enlighet med de villkor som fastställts eller som kommer att fastställas för lagringsplatsen.

Artikel 40 – Bestämmelser för anbudsförfaranden

Alla berörda personer ska garanteras lika tillträde till anbudsförfarandena. Företrädesvis ska sådana anbud som är mest fördelaktiga för gemenskapen väljas ut. Anbudsförfarandet behöver dock inte nödvändigtvis utmynna i tilldelning av kontrakt.

Artikel 41 – Interventionsorter

1. Kommissionen ska utse interventionsorterna för sektorerna för spannmål och ris samt fastställa de villkor som ska gälla för dessa. När det gäller produkter inom spannmålssektorn kan kommissionen utse en interventionsort per spannmålsslag.

2. Vid upprättandet av förteckningen över interventionsorter ska kommissionen framför allt ta hänsyn till följande faktorer:

a) Orternas läge i områden där det finns ett överskott av de berörda produkterna.

b) Tillgången till tillräckligt lagringsutrymme och teknisk utrustning.

c) Fördelaktigt läge med avseende på transportmöjligheter.

Artikel 42 – Klassificering av slaktkroppar

1. Gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar ska tillämpas i enlighet med bestämmelserna i bilaga V för följande sektorer: I fråga om sektorn för får- och getkött får medlemsstaterna tillämpa en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar när det gäller slaktkroppar av får i enlighet med bestämmelserna i punkt C i bilaga V.

a) Nöt- och kalvkött när det gäller slaktkroppar av fullvuxna nötkreatur.

b) Griskött när det gäller slaktkroppar av andra grisar än dem som utnyttjats för avel.

2. Inspektioner på plats när det gäller klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur och får ska genomföras på gemenskapens vägnar av en inspektionskommitté från gemenskapen bestående av experter från kommissionen och experter som utnämnts av medlemsstaterna. Denna kommitté ska rapportera till kommissionen och medlemsstaterna om de inspektioner som genomförts. Gemenskapen ska bära kostnaderna för genomförandet av inspektionerna.

Artikel 43 – Tillämpningsföreskrifter

Utan att det påverkar särskilda befogenheter som tilldelas kommissionen genom detta kapitel, ska kommissionen anta tillämpningsföreskrifter för detta kapitel som särskilt kan röra

a) de krav och villkor som ska uppfyllas av, och när det gäller griskött dessutom förteckningen över, de produkter som köps upp inom ramen för offentlig intervention enligt artikel 10 eller för vilka stöd för privat lagring beviljas enligt artiklarna 28 och 31, särskilt när det gäller kvalitet, kvalitetsgrupper, kvalitetsgrader, kategorier, kvantiteter, emballering inklusive märkning, högsta ålder, hållbarhet, det produktled till vilket interventionspriset hänför sig, den privata lagringens varaktighet,

b) ändringar av del B i bilaga IV,

c) i tillämpliga fall, skalan över tillämpliga prisökningar och prissänkningar,

d) förfaranden och villkor för de utbetalande organens övertagande av offentlig intervention samt för beviljande av stöd för privat lagring, särskilt i fråga om

i) ingående av avtal och avtalens innehåll,

ii) den privata lagringens varaktighet och de villkor enligt vilka lagringsperioden, efter det att den fastställts i avtalet, kan förkortas eller förlängas,

iii) de villkor enligt vilka det kan beslutas att de produkter som täcks av avtal om privat lagring åter får släppas ut på marknaden eller avyttras,

iv) den medlemsstat där en ansökan om privat lagring kan lämnas in,

e) antagandet av förteckningen över de representativa marknader som avses i artiklarna 17 och 37,

f) bestämmelser rörande villkoren för avyttring av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention, särskilt när det gäller försäljningspriser, villkor för uttag från lager, produkternas användning eller destination efter uttaget från lagret (i förekommande fall), kontroller samt, eventuellt, tillämpning av ett system med säkerheter,

g) upprättandet av årsplanen enligt artikel 27.1,

h) villkoret om anskaffning på gemenskapsmarknaden enligt artikel 27.2,

i) bestämmelserna rörande tillstånden enligt artikel 39 och, i den mån detta är absolut nödvändigt, undantag från handelsbestämmelserna,

j) bestämmelser för de förfaranden som ska tillämpas i samband med anbudsförfaranden,

k) bestämmelserna för att utse interventionsorter enligt artikel 41,

l) kraven på lagringslokaler där produkter får lagras,

m) den gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar som fastställs i artikel 42.1, särskilt när det gäller följande:

i) Definitioner.

ii) Presentation av slaktkroppar i prisrapporteringssyfte när det gäller klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur.

iii) När det gäller åtgärder som ska vidtas av slakterier i enlighet med punkt A III i bilaga V:

Eventuella undantag som avses i artikel 5 i direktiv 88/409/EEG för slakterier som vill begränsa sin produktion till den lokala marknaden.

Eventuella undantag för medlemsstater som begär detta för slakterier där det slaktas få nötkreatur.

iv) Tillstånd för medlemsstaterna att inte tillämpa gemenskapsskalan för klassificering av slaktkroppar av svin och att använda kompletterande utvärderingskriterier utöver vikt och uppskattad andel kött.

v) Bestämmelser om medlemsstaternas prisrapportering för vissa produkter.

KAPITEL II Särskilda interventionsåtgärder

Avsnitt I Marknadsstödjande undantagsåtgärder

Artikel 44 – Djursjukdomar

1. Kommissionen får anta undantagsåtgärder för att stödja den marknad som påverkas av sådana begränsningar av handeln inom gemenskapen och med tredjeländer som kan bli följden av åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar. De åtgärder som avses i första stycket ska tillämpas inom följande sektorer:

a) Nöt- och kalvkött.

b) Mjölk och mjölkprodukter.

c) Griskött.

d) Får- och getkött.

e) Ägg.

f) Fjäderfäkött.

2. De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 första stycket ska vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs. De får bara vidtas om den eller de medlemsstater som berörs har vidtagit åtgärder på veterinär- och hälsoområdet för att snabbt kunna utrota sjukdomen, och endast i den omfattning och under den tid som är absolut nödvändig för att stödja marknaden i fråga.

Artikel 45 – Förlorat konsumentförtroende

När det gäller sektorerna för fjäderfäkött och ägg får kommissionen vidta undantagsåtgärder till stöd för marknaden för att beakta allvarliga störningar på marknaden som direkt uppstått till följd av förlorat konsumentförtroende på grund av folk- eller djurhälsorisker. Sådana åtgärder ska vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs.

Artikel 46 – Finansiering

1. Gemenskapen ska bidra till finansieringen av undantagsåtgärder enligt artiklarna 44 och 45 med ett belopp motsvarande 50 % av medlemsstaternas utgifter. När det gäller sektorerna för nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött, ska kommissionen bidra till finansieringen av åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka med ett belopp motsvarande 60 % av utgifterna för detta.

2. Om producenterna bidrar till finansieringen av medlemsstaternas utgifter ska medlemsstaterna säkerställa att detta inte leder till en snedvridning av konkurrensen mellan producenter i olika medlemsstater.

3. Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget ska inte tillämpas på medlemsstaternas finansiella bidrag till undantagsåtgärder enligt artiklarna 44 och 45.

Avsnitt II Åtgärder inom sektorerna för spannmål och ris

Artikel 47 – Särskilda marknadsåtgärder för spannmålssektorn

1. När marknadssituationen så kräver, kan kommissionen vidta särskilda interventionsåtgärder med avseende på spannmålssektorerna. Sådana interventionsåtgärder får i synnerhet vidtas om marknadspriserna i en eller flera av gemenskapens regioner faller eller hotar att falla i förhållande till interventionspriset.

2. Beslut om de särskilda interventionsåtgärdernas karaktär och tillämpning samt villkor och förfaranden för försäljning eller för annan avsättning av produkter inom ramen för dessa åtgärder ska fattas av kommissionen.

Artikel 48 – Särskilda marknadsåtgärder för rissektorn

1. Kommissionen får vidta särskilda åtgärder för att

a) förhindra att offentlig intervention i enlighet med avsnitt II i kapitel I i denna del, tillämpas i stor skala inom rissektorn i vissa regioner i gemenskapen,

b) kompensera för brist på paddyris efter naturkatastrofer.

2. Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel.

Avsnitt III Åtgärder inom sockersektorn

Artikel 49 – Minimipris för sockerbetor

1. Minimipriset för kvotbetor ska vara

a) 27,83 EUR per ton för regleringsåret 2008/09,

b) 26,29 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/10.

2. Det minimipris som avses i punkt 1 ska tillämpas på sockerbetor av den standardkvalitet som fastställs i del B i bilaga IV.

3. Sockerföretag som köper kvotbetor som är lämpade för bearbetning till socker och är avsedda att bearbetas till kvotsocker ska minst betala minimipriset, med sådana pristillägg eller prisavdrag som motsvarar avvikelser från standardkvaliteten. Pristillägg och prisavdrag enligt första stycket ska tillämpas i enlighet med tillämpningsbestämmelser som ska fastställas av kommissionen.

4. För de kvantiteter sockerbetor som motsvarar de kvantiteter industrisocker eller överskottssocker som omfattas av den överskottsavgift som föreskrivs i artikel 64, ska sockerföretaget justera inköpspriset så att det blir minst lika med minimipriset.

Artikel 50 – Överenskommelser inom branschen

1. Bransch- och leveransavtal ska uppfylla kraven i punkt 3 och i köpevillkoren som ska fastställas av kommissionen, särskilt när det gäller villkoren för köp, leverans och övertagande av sockerbetor samt betalning.

2. Villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör ska anges i branschavtal mellan sockerbets- och sockerrörsodlarna och sockerföretagen i gemenskapen.

3. I leveransavtal ska det göras skillnad mellan sockerbetor avsedda för tillverkning av

a) kvotsocker,

b) utomkvotssocker.

4. Varje sockerföretag ska informera den medlemsstat i vilken företaget producerar socker Medlemsstaterna får begära ytterligare upplysningar.

a) om de kvantiteter av sockerbetor enligt punkt 3 a, för vilka leveransavtal har ingåtts före sådd och om den sockerhalt som dessa avtal utgått från, samt,

b) om det härtill svarande beräknade sockerutbytet.

5. Sockerföretag som inte har ingått några leveransavtal före sådd till minimipriset för kvotbetor för en kvantitet sockerbetor som motsvarar deras kvotsocker, ska betala minst detta minimipris för alla sockerbetor de bearbetar till socker.

6. Branschavtal får med medlemsstatens godkännande avvika från punkterna 3 och 4.

7. Om branschavtal saknas ska medlemsstaten vidta nödvändiga och med denna förordning förenliga åtgärder för att skydda berörda parters intressen.

Artikel 51 – Produktionsavgift

1. En produktionsavgift ska tas ut av företagen för deras socker-, isoglukos- och inulinsirapskvoter i enlighet med artikel 56.2.

2. Avgiften ska vara 12 EUR per ton kvotsocker och kvotinulinsirap. För isoglukos ska produktionsavgiften vara 50 % av avgiften för socker.

3. Medlemsstaten ska ta ut hela produktionsavgiften enligt punkt 1 av de i medlemsstaten etablerade företagen i enlighet med de kvoter som företagen innehaft under regleringsåret. Företagen ska betala avgiften senast den sista februari regleringsåret i fråga.

4. Företag i gemenskapen som producerar socker och inulinsirap får begära att sockerbets- och sockerrörsodlare och leverantörer av cikoriarot ska betala upp till 50 % av produktionsavgiften.

Artikel 52 – Återtag av socker

1. För att bevara den strukturella balansen på marknaden på en prisnivå som ligger nära referenspriset får en procentandel av kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap, som ska vara densamma för alla medlemsstater, med beaktande av de åtaganden som gemenskapens gjort enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, återtas från marknaden fram till början av påföljande regleringsår. Om så sker ska det traditionella försörjningsbehovet för raffinering av importerat råsocker enligt artikel 153 minskas med samma procentandel för regleringsåret i fråga.

2. Den återtagsprocent som anges i punkt 1 ska fastställas senast den 31 oktober regleringsåret i fråga på grundval av förväntade marknadstrender under det regleringsåret.

3. Företag som innehar en kvot ska under återtagsperioden på egen bekostnad lagra en andel motsvarande återtagsprocenten enligt punkt 1 av sin sockerproduktion under kvot för det berörda regleringsåret. De sockerkvantiteter som återtas under ett regleringsår ska anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för påföljande regleringsårs kvoter. Med hänsyn till de förväntade trenderna på sockermarknaden kan kommissionen emellertid besluta att hela eller delar av den återtagna kvantiteten socker, isoglukos eller inulinsirap vad beträffar innevarande och/eller påföljande regleringsår ska anses som

a) överskottssocker, överskottsisoglukos eller överskottsinulinsirap som får användas som industrisocker, industriisoglukos eller industriinulinsirap, eller

b) tillfällig kvotproduktion, varav en del får reserveras för export med beaktande av gemenskapens åtaganden enligt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

4. Om sockerförsörjningen i gemenskapen är otillräcklig får kommissionen besluta att en viss del av den återtagna kvantiteten socker, isoglukos eller inulinsirap får säljas på gemenskapsmarknaden innan återtagsperioden löper ut.

5. Socker som lagras i enlighet med denna artikel under ett regleringsår, får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artiklarna 13, 32 eller 63.

Artikel 53 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt

a) kriterier för sockerföretagen när de bland sockerbetsförsäljarna fördelar de kvantiteter sockerbetor som ska omfattas av leveransavtal före sådd enligt artikel 50.4,

b) procenttal för det återtag av kvotsocker som avses i artikel 52.1,

c) villkor för betalning av minimipriset i de fall det återtagna sockret säljs på gemenskapsmarknaden enligt artikel 52.4.

Avsnitt IV Anpassning av utbudet

Artikel 54 – Åtgärder som underlättar anpassningen av utbudet till marknadens behov

För att stimulera branschorganisationer och gemensamma handelsorganisationer att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, får kommissionen vidta följande åtgärder med avseende på sektorerna för levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött:

a) Åtgärder som förbättrar kvaliteten.

b) Åtgärder som främjar en bättre organisation av produktion, bearbetning och saluföring.

c) Åtgärder som gör det lättare att följa marknadsprisutvecklingen.

d) Åtgärder som möjliggör prognoser på kort och lång sikt på grundval av de produktionsmedel som används.

KAPITEL III Systemen för produktionsstyrning

Avsnitt I Allmänna bestämmelser

Artikel 55 – Kvotsystem

1. Ett kvotsystem ska tillämpas för följande produkter:

a) Mjölk och andra mjölkprodukter enligt definitionen i artikel 65 a och 65 b.

b) Socker, isoglukos och inulinsirap.

2. Om en producent överskrider berörd kvot och, när det gäller socker, inte utnyttjar överskottskvantiteterna i enlighet med artikel 61, ska en överskottsavgift betalas för dessa kvantiteter på de villkor som anges i avsnitten II och III.

3. Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1868/94 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse.

Avsnitt II Socker

Underavsnitt I Kvottilldelning och förvaltning

Artikel 56 – Kvottilldelning

1. Nationella och regionala kvoter för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap fastställs i bilaga VI.

2. Varje medlemsstat ska tilldela en kvot till alla i medlemsstaten etablerade företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap, och som är godkända enligt artikel 57. Kvoten ska vara lika med den kvot respektive företag tilldelades för regleringsåret 2007/08 i enlighet med förordning (EG) nr 318/2006.

3. Vid tilldelningen av kvoter till sockerföretag med mer än en produktionsenhet ska medlemsstaten anta de åtgärder den finner nödvändiga för att ta lämplig hänsyn till sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

Artikel 57 – Godkända företag

1. Medlemsstaterna ska på begäran godkänna företag som producerar socker, isoglukos eller inulinsirap eller företag som bearbetar dessa produkter till någon av de produkter som avses i artikel 62.2, förutsatt att företaget

a) styrker sin professionella produktionskapacitet,

b) går med på att lämna information och att underkasta sig kontroller med anknytning till denna förordning,

c) inte har fått sitt godkännande tillfälligt eller slutgiltigt indraget.

2. Godkända företag ska meddela den medlemsstat där företaget skördar eller raffinerar sockerbetor eller sockerrör följande information:

a) De kvantiteter sockerbetor eller sockerrör för vilka leveransavtal har ingåtts, samt motsvarande sockerbets-, sockerrörs- och sockerutbyte per hektar.

b) Uppgifter om förväntade och faktiska leveranser av sockerbetor, sockerrör och råsocker, samt om sockerproduktion och sockerlager.

c) Kvantiteter sålt vitsocker samt priser och villkor.

Artikel 58 – Tilläggskvot och kompletterande kvot för isoglukos

1. Under regleringsåret 2008/09 ska en tilläggskvot på 100000 ton för isoglukos läggas till det föregående regleringsårets kvot. Denna ökning gäller inte Bulgarien och Rumänien. Under regleringsåret 2008/09 ska en tilläggskvot på 11045 ton för isoglukos för Bulgarien och 1966 ton för Rumänien läggas till det föregående regleringsårets kvot. Medlemsstaterna ska tilldela företagen tilläggskvoter i proportion till de isoglukoskvoter som tilldelats i enlighet med artikel 56.2.

2. Italien, Litauen och Sverige får på begäran av företag som är etablerade på deras respektive territorier tilldela en kompletterande isoglukoskvot under regleringsåren 2008/09 och 2009/10. De maximala kompletterande kvoterna fastställs per medlemsstat i bilaga VII.

3. En engångsavgift på 730 EUR ska tas ut för de kvoter som företagen tilldelats enligt punkt 2. Den ska tas ut per ton tilldelade kompletterande kvoter.

Artikel 59 – Kvotförvaltning

1. Kommissionen ska justera kvoterna i bilaga IV senast den sista februari det föregående regleringsåret för regleringsåren 2008/09, 2009/10 och 2010/11. Justeringarna ska följa tillämpningen av punkt 2 i denna artikel, artikel 58 i denna förordning och artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006.

2. Med beaktande av omstruktureringen enligt förordning (EG) nr 320/2006 ska kommissionen senast den 28 februari 2010, besluta om den gemensamma procentsats som behövs för att minska de befintliga kvoterna för socker, isoglukos och inulinsirap per medlemsstat eller region i syfte att undvika obalans på marknaderna från och med regleringsåret 2010/11.

3. Medlemsstaterna ska justera kvoterna för varje företag i enlighet med detta.

Artikel 60 – Nationell omfördelning av kvoterna

1. En medlemsstat får minska en socker- eller isoglukoskvot som tilldelats ett företag som är etablerat på dess territorium med högst 10 % för varje regleringsår.

2. Medlemsstaterna får överföra kvoter mellan företag i enlighet med bestämmelserna i bilaga VIII med beaktande av samtliga berörda parters intressen, särskilt sockerbets- och sockerrörsodlarnas intressen.

3. De kvantiteter som erhålls med tillämpning av punkterna 1 och 2 ska av medlemsstaten tilldelas ett eller flera företag på dess territorium, oavsett om företagen i fråga redan har tilldelats kvoter eller inte.

Underavsnitt II Kvotöverskridande

Artikel 61 – Tillämpningsområde

Socker, isoglukos eller inulinsirap som under ett regleringsår produceras utöver kvoterna i artikel 56 får Övriga kvantiteter ska omfattas av den överskottsavgift som avses i artikel 64.

a) användas för bearbetning av vissa produkter enligt artikel 62,

b) överföras till kvotproduktionen för nästa regleringsår i enlighet med artikel 63,

c) användas för den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena, i enlighet med avdelning II i rådets förordning (EG) nr 247/2006, eller

d) exporteras inom ramen för den kvantitativa gräns som ska fastställas av kommissionen i överensstämmelse med de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.

Artikel 62 – Industrisocker

1. Industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap får endast användas för produktion av någon av de produkter som avses i punkt 2 om sockret, isoglukosen eller sirapen

a) omfattas av ett leveransavtal som före regleringsårets slut har ingåtts mellan en producent och en användare som båda är godkända enligt artikel 57, och

b) har levererats till användaren senast den 30 november det påföljande regleringsåret.

2. Kommissionen ska upprätta en förteckning över de produkter för vars produktion industrisockret, industriisoglukosen och industriinulinsirapen används. Förteckningen ska särskilt inbegripa följande:

a) Bioetanol, alkohol, rom, levande jäst och kvantiteter av bredbar sirap och sådana produkter som ska bearbetas till Rinse appelstroop.

b) Vissa industriprodukter utan sockerinnehåll vars bearbetning sker med användning av socker, isoglukos eller inulinsirap.

c) Vissa produkter från den kemiska industrin eller läkemedelsindustrin som innehåller socker, isoglukos eller inulinsirap.

Artikel 63 – Överföring av överskottssocker

1. Ett företag får besluta att helt eller delvis till nästa regleringsår överföra de kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget tillverkar utöver sina kvoter. Om inte annat följer av punkt 3 ska detta beslut vara oåterkalleligt.

2. Företag som beslutar enligt punkt 1 ska

a) underrätta den berörda medlemsstaten före ett datum som den medlemsstaten fastställer

mellan den 1 februari och den 30 juni under det innevarande regleringsåret om kvantiteter av rörsocker som överförs,

mellan den 1 februari och den 15 april under det innevarande regleringsåret om andra kvantiteter av socker eller inulinsirap som överförs,

b) åta sig att på egen bekostnad lagra kvantiteterna till utgången av det innevarande regleringsåret.

3. Om ett företags slutliga produktion för regleringsåret i fråga är mindre än vad som beräknades när beslutet om överföring fattades enligt punkt 1, får storleken på den överförda kvantiteten justeras retroaktivt senast den 31 oktober det påföljande regleringsåret.

4. De kvantiteter som överförs ska anses vara de första kvantiteter som produceras inom ramen för nästa regleringsårs kvoter.

5. Socker som lagras i enlighet med denna artikel under ett regleringsår får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artiklarna 13, 32 eller 52.

Artikel 64 – Överskottsavgift

1. En överskottsavgift ska tas ut för kvantiteter av

a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap som producerats under ett regleringsår, utom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 63 eller kvantiteter enligt artikel 61 c och d,

b) industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap för vilka det, senast ett datum som ska fastställas av kommissionen, inte har styrkts att de har använts vid bearbetningen av någon av de produkter som avses i artikel 62.2,

c) socker, isoglukos och inulinsirap som dragits tillbaka från marknaden i enlighet med artikel 52 och som inte uppfyller villkoren i artikel 52.3.

2. Överskottsavgiften ska fastställas av kommissionen till en så hög nivå att kvantiteterna enligt punkt 1 inte ackumuleras.

3. Medlemsstaten ska ta ut den överskottsavgift som avses i punkt 1 av de i medlemsstaten etablerade företagen på grundval av företagens konstaterade produktionskvantiteter enligt punkt 1 under regleringsåret.

Avsnitt III Mjölk

Underavsnitt I Allmänna bestämmelser

Artikel 65 – Definitioner

Vid tillämpning av detta underavsnitt avses med

a) mjölk: den produkt som härrör från mjölkning av en eller flera kor,

b) andra mjölkprodukter: alla mjölkprodukter förutom mjölk, särskilt skummjölk, grädde, smör, yoghurt och ost; när så är lämpligt ska dessa räknas om till mjölkekvivalenter med hjälp av koefficienter som ska fastställas av kommissionen,

c) producent: jordbrukare vars jordbruk är beläget inom en medlemsstats geografiska gränser och som producerar och säljer mjölk eller som förbereder sig för att börja med detta inom kort,

d) jordbruksföretag: jordbruksföretag enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr 1782/2003,

e) uppköpare: företag eller en sammanslutning som köper upp mjölk från producenter

för att låta den undergå insamling, förpackning, lagring, kylning eller bearbetning (även kontraktarbete räknas),

för att sälja den till ett eller flera företag som behandlar eller bearbetar mjölk eller andra mjölkprodukter.

f) leverans: alla leveranser av enbart mjölk, dvs. inga andra mjölkprodukter, av en producent till en uppköpare, oavsett om transporten utförs av producenten, en uppköpare, ett företag som behandlar eller bearbetar sådana produkter eller av en tredje part,

g) direktförsäljning: en producents totala försäljning eller samtliga överlåtelser av mjölk direkt till konsumenterna samt en producents totala försäljning eller samtliga överlåtelser av andra mjölkprodukter. Kommissionen kan med iakttagande av definitionen av leverans i led f justera definitionen av direktförsäljning för att bland annat säkerställa att inga kvantiteter av mjölk som saluförs eller andra mjölkprodukter hamnar utanför avgiftssystemet,

h) saluföring: leverans av mjölk eller direktförsäljning av mjölk eller andra mjölkprodukter,

i) individuell kvot: producentens kvot den 1 april i en tolvmånadersperiod,

j) nationell kvot: den kvot som avses i artikel 66 och som fastställs för varje medlemsstat,

k) disponibel kvot: kvot disponibel för producenterna den 31 mars under den tolvmånadersperiod för vilken överskottsavgiften beräknas, med beaktande av all försäljning samt alla överföringar, omställningar och tillfälliga omfördelningar som föreskrivs i denna förordning och som skett under denna tolvmånadersperiod.

Underavsnitt II Kvottilldelning och förvaltning

Artikel 66 – Nationella kvoter

1. De nationella kvoter för produktion av mjölk och andra mjölkprodukter som saluförs under sju på varandra följande perioder på tolv månader med början den 1 april 2008 (nedan kallade tolvmånadersperioder) fastställs i punkt 1 i bilaga IX.

2. De kvoter som avses i punkt 1 ska fördelas mellan producenter i enlighet med artikel 67, varvid åtskillnad ska göras mellan leveranser och direktförsäljning. Eventuella överskridanden av de nationella kvoterna ska fastställas på nationell nivå inom varje medlemsstat, i enlighet med detta avsnitt och för leveranser och direktförsäljning var för sig.

3. De nationella kvoter som avses i punkt 1 i bilaga IX ska fastställas utan att det påverkar eventuella revideringar med hänsyn till det allmänna marknadsläget eller specifika förhållanden i vissa medlemsstater.

4. För Bulgarien och Rumänien ska en särskild omstruktureringsreserv fastställas enligt punkt 2 i bilaga IX. Denna reserv ska frisläppas från och med den 1 april 2009 i den mån egenkonsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i vart och ett av dessa länder har sjunkit sedan 2002. Beslut om frisläppande av reserven och dess fördelning på leverans- och direktförsäljningskvoter ska fattas av kommissionen på grundval av en rapport som Bulgarien och Rumänien ska lägga fram för kommissionen senast den 31 december 2008. I denna rapport ska det finnas uppgifter om resultat och trender i den faktiska omstruktureringsprocessen inom varje lands mejerisektor, särskilt omställningen från produktion för egenkonsumtion till produktion för marknaden.

5. För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien ska de nationella kvoterna omfatta all komjölk eller mjölkekvivalent som levereras till en uppköpare eller säljs direkt för konsumtion, oavsett om den produceras eller saluförs enligt en övergångsbestämmelse som är tillämplig i dessa länder.

Artikel 67 – Individuella kvoter

1. Producenternas individuella kvot eller kvoter den 1 april 2008 ska vara lika med deras individuella referenskvantitet eller referenskvantiteter den 31 mars 2008, utan att det påverkar överföringar, försäljning och omställningar av kvoter som träder i kraft den 1 april 2008.

2. En producent kan ha antingen en eller två individuella kvoter, en för leverans och en för direktförsäljning. Omställningen av en producents kvantiteter från en kvot till en annan kan endast göras av det behöriga organet i medlemsstaten, på vederbörligen motiverad begäran från producenten.

3. Om en producent förfogar över två kvoter ska dennes bidrag till en eventuell överskottsavgift beräknas separat på varje kvot.

4. Den del av den finska nationella kvoten som är avdelad för leveranser enligt artikel 66 får ökas upp till 200000 ton av kommissionen för att kompensera finska Slom-producenter. Denna reserv, som ska tilldelas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, ska uteslutande användas för producenter vars rätt att återuppta produktion har påverkats av anslutningen.

5. De individuella kvoterna ska när så krävs ändras för var och en av de aktuella tolvmånadersperioderna, så att summan av de individuella kvoterna avseende leveranser och av dem som avser direktförsäljning inte överstiger den motsvarande del av den nationella kvoten som justerats i enlighet med artikel 69, med hänsyn till eventuella minskningar som gjorts för tilldelningar till den nationella reserven enligt artikel 71.

Artikel 68 – Tilldelning av kvoter ur den nationella reserven

Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser för att, utifrån objektiva kriterier som ska meddelas kommissionen, mellan producenterna kunna fördela alla eller en del av kvoterna i den nationella reserven enligt artikel 71.

Artikel 69 – Förvaltning av kvoter

1. För varje medlemsstat och för varje period ska kommissionen, före periodens slut, justera fördelningen mellan leveranser och direktförsäljning av de nationella kvoterna med hänsyn till de omräkningar mellan de individuella kvoterna för leveranser och för direktförsäljning som begärts av producenterna.

2. Medlemsstaterna ska varje år till kommissionen före de datum och enligt de föreskrifter som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 192.2, överlämna nödvändiga uppgifter

a) för den justering som avses i punkt 1,

b) för beräkningen av den överskottsavgift som medlemsstaterna ska betala.

Artikel 70 – Fetthalt

1. Varje producent ska tilldelas en referenshalt för fett som ska tillämpas på den individuella kvoten för leveranser som den producenten tilldelats.

2. För de kvoter som tilldelas producenter den 31 mars 2008 i enlighet med artikel 67.1 ska den referenshalt för fett som avses i punkt 1 vara lika med den referenshalt som den dagen gäller för denna kvot.

3. Referenshalten för fett ska ändras i och med sådan omställning som avses i artikel 67.2 och när kvoter förvärvas, överförs eller tillfälligt överförs i enlighet med regler som ska fastställas av kommissionen.

4. För nya producenter som har en individuell kvot för leveranser, vilken helt och hållet kommer från den nationella reserven, ska fetthalten fastställas i enlighet med regler som ska fastställas av kommissionen.

5. De individuella referenshalter för fett som avses i punkt 1 ska vid behov justeras när denna förordning träder i kraft och därefter vid varje tolvmånadersperiods början när så krävs, så att för varje medlemsstat det vägda medelvärdet av dessa halter inte med mer än 0,1 gram per kg överskrider den referenshalt för fett som fastställs i bilaga X. För Rumänien ska den referenshalt för fett som fastställs i bilaga X ses över på grundval av siffrorna för hela år 2004 och, om så krävs, justeras av kommissionen.

Artikel 71 – Nationell reserv

1. Varje medlemsstat ska inrätta en nationell reserv inom ramen för de nationella kvoter som avses i bilaga IX, särskilt med avseende på den tilldelning som föreskrivs i artikel 68. Den nationella reserven ska vid behov ökas genom återtagande av kvantiteter enligt artikel 72, genom avdrag från de överföringar som föreskrivs i artikel 76 eller genom en linjär minskning av alla individuella kvoter. Ändamålet för dessa kvoter, dvs. leveranser eller direktförsäljning, ska förbli detsamma.

2. Alla tilläggskvoter som tilldelas en medlemsstat ska automatiskt sättas in i den nationella reserven och fördelas mellan leveranser och direktförsäljning på grundval av en uppskattning av behoven.

3. För de kvoter som överförts till den nationella reserven ska ingen referenshalt för fett anges.

Artikel 72 – Fall då verksamhet upphör

1. När en fysisk eller juridisk person som innehar individuella kvoter under en tolvmånadersperiod inte längre uppfyller kraven enligt artikel 65 c, ska dessa kvoter övergå till den nationella reserven senast den 1 april påföljande kalenderår, utom om denna person på nytt blir producent i den mening som avses i artikel 65 c före den dagen. Om den berörda fysiska eller juridiska personen på nytt blir producent senast i slutet av den andra tolvmånadersperiod som följer på indragningen av kvoterna, ska hela eller en del av den individuella kvot som dragits in återlämnas till den personen senast den 1 april som följer på dagen för ansökan.

2. Om en producent under åtminstone en tolvmånadersperiod inte saluför en kvantitet motsvarande minst 70 % av sin individuella kvot kan medlemsstaten besluta om, och på vilka villkor, den outnyttjade kvoten helt eller delvis ska återgå till den nationella reserven. Medlemsstaten får fastställa under vilka villkor en kvot ska återgå till den berörda producenten om denne återupptar saluföringen.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas vid force majeure eller i vederbörligen motiverade fall som godkänts av den behöriga myndigheten och där de berörda producenternas produktionskapacitet endast påverkas tillfälligt.

Artikel 73 – Tillfällig överföring

1. I slutet av varje tolvmånadersperiod ska medlemsstaterna, för den berörda perioden, godkänna tillfällig överföring av en del av de individuella kvoter som den därtill berättigade producenten inte avser att utnyttja. Medlemsstaterna får reglera överföringarna med hänsyn till producentkategori eller mjölkproduktionens struktur och får begränsa överföringar till uppköparnivå eller, inom regioner, tillåta total överföring i de fall som avses i artikel 72.3, samt fastställa i vilken mån överföringarna får ske på nytt.

2. Varje medlemsstat får besluta att inte tillämpa punkt 1 på grundval av ett eller båda av följande kriterier:

a) Behovet att underlätta strukturell utveckling och anpassning.

b) Betydande administrativa behov.

Artikel 74 – Överföring av kvoter tillsammans med mark

1. Individuella kvoter ska överföras tillsammans med jordbruksföretaget till de producenter som tar över det vid försäljning, utarrendering, faktiskt eller förtida arv eller vid annan överföring som har jämförbara rättsverkningar för producenterna, i enlighet med närmare bestämmelser som medlemsstaterna ska fastställa med hänsyn till de arealer som används för mjölkproduktion eller andra objektiva kriterier samt med beaktande av eventuella avtal mellan parterna. Den del av kvoten som eventuellt inte överförs med jordbruksföretaget ska överföras till den nationella reserven.

2. I samband med att kvoter har överförts eller överförs i enlighet med punkt 1 på grundval av ett arrendekontrakt eller på annat sätt med jämförbara rättsverkningar, kan medlemsstaterna, med utgångspunkt i objektiva kriterier och med syftet att kvoterna uteslutande ska tilldelas producenterna, besluta att kvoterna inte överförs tillsammans med jordbruksföretaget.

3. Om mark överlåts till offentliga myndigheter och/eller för offentligt bruk eller om överföringar sker i syften som inte har något samband med jordbruk, ska medlemsstaterna föreskriva att nödvändiga åtgärder för att skydda parternas rättmätiga intressen genomförs och särskilt att den överförande producenten ges möjlighet att fortsätta med mjölkproduktion om det är hans avsikt.

4. Om det inte finns något avtal mellan parterna i det fall ett arrendekontrakt löper ut utan att det finns möjlighet till förnyelse på liknande villkor eller i situationer som medför jämförbara rättsverkningar ska de individuella kvoterna i fråga helt eller delvis överföras till de producenter som övertar dem, i enlighet med bestämmelser som antagits av medlemsstaterna, med beaktande av parternas rättmätiga intressen.

Artikel 75 – Särskilda överföringsbestämmelser

1. I syfte att omstrukturera av mjölkproduktionen eller för att förbättra miljön och i enlighet med närmare bestämmelser som de ska fastställa med beaktande av parternas rättmätiga intressen, får medlemsstaterna

a) bevilja ersättning genom en eller flera årliga utbetalningar till producenter som åtar sig att definitivt lägga ned hela eller en del av sin mjölkproduktion och tillföra den nationella reserven de således frigjorda individuella kvoterna,

b) på grundval av objektiva kriterier fastställa de villkor på vilka producenter i början av en tolvmånadersperiod av den behöriga myndigheten eller av ett av denna utsett organ, mot betalning, får erhålla en extratilldelning av sådana kvoter som andra producenter i slutet av den föregående tolvmånadersperioden definitivt har frigjort mot en ersättning, i en eller flera årliga utbetalningar, vilken motsvarar ovannämnda betalning,

c) centralisera och övervaka överföring av kvoter utan mark,

d) när det gäller överföring av mark i miljöförbättrande syfte, fastställa att den individuella referenskvantiteten ska tilldelas den överförande producenten om denne avser att fortsätta med mjölkproduktion,

e) utifrån objektiva kriterier fastställa inom vilka regioner eller uppsamlingsområden det ska vara tillåtet med definitiv överföring av kvoter utan motsvarande överföring av mark, i syfte att förbättra mjölkproduktionens struktur,

f) på producentens begäran hos behörig myndighet eller hos av denna utsett organ och i syfte att förbättra mjölkproduktionens struktur på företagsnivå eller för att möjliggöra en övergång till extensiv produktion, tillåta definitiv överföring av kvoter utan motsvarande överföring av mark eller omvänt.

2. Punkt 1 kan genomföras på nationell nivå, på lämplig regional nivå eller inom specificerade uppsamlingsområden.

Artikel 76 – Innehållande av kvoter

1. Vid överföringar enligt artiklarna 74 och 75 kan medlemsstaterna, på grundval av objektiva kriterier, hålla inne en del av de individuella kvoterna till förmån för den nationella reserven.

2. I samband med att kvoter, med eller utan tillhörande mark, har överförts eller överförs i enlighet med artiklarna 74 och 75 på grundval av ett arrendekontrakt eller på annat sätt med jämförbara rättsverkningar, kan medlemsstaterna, med utgångspunkt i objektiva kriterier och med syftet att kvoterna uteslutande ska tilldelas producenterna, besluta huruvida och på vilka villkor hela eller en del av den överförda kvoten ska återgå till den nationella reserven.

Artikel 77 – Stöd för förvärv av kvoter

Inget offentligt organ har rätt att bevilja finansiellt stöd direkt knutet till förvärv av kvoter, vare sig vid försäljning, överföringar eller tilldelning av kvoter enligt detta avsnitt.

Underavsnitt III Kvotöverskridande

Artikel 78 – Överskottsavgift

1. En överskottsavgift ska erläggas för mjölk och andra mjölkprodukter som saluförs utöver den nationella kvoten i enlighet med underavsnitt II. Avgiften ska uppgå till 27,83 EUR per 100 kg mjölk.

2. Medlemsstaterna ska till gemenskapen betala den överskottsavgift som utgår vid överskridande av den nationella kvot som på nationell nivå fastställts separat för leveranser och direktförsäljning, och de ska betala in 99 % av det belopp de är skyldiga till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) mellan den 16 oktober och den 30 november efter den berörda tolvmånadersperioden.

3. Om överskottsavgiften enligt punkt 1 inte har betalats in i tid ska kommissionen, efter samråd med kommittén för jordbruksfonderna, dra av ett belopp motsvarande den obetalda överskottsavgiften från månadsbetalningarna i den mening som avses i artiklarna 14 och 15.2 i förordning (EG) nr 1290/2005. Innan kommissionen fattar sitt beslut ska den underrätta den berörda medlemsstaten, som ska framföra sina synpunkter inom en vecka. Artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2040/2000 ska inte tillämpas.

4. Kommissionen ska anta tillämpningsbestämmelser för denna artikel.

Artikel 79 – Producenternas bidrag till överskottsavgiften

Överskottsavgiften ska i enlighet med artiklarna 80 och 83 i sin helhet fördelas mellan de producenter som har bidragit till vart och ett av de överskridanden av de nationella kvoterna som avses i artikel 66.2. Om inte annat följer av artiklarna 80.3 och 83.1 ska producenterna vara skyldiga att till medlemsstaten betala in sin andel av den överskottsavgift som ska erläggas och som ska beräknas enligt artiklarna 69, 70 och 80, endast av det skälet att de har överskridit sina disponibla kvoter.

Artikel 80 – Överskottsavgift på leveranser

1. Med avseende på upprättandet av slutavräkningen för överskottsavgiften ska de kvantiteter som levereras av en producent justeras genom ökning eller minskning när den verkliga fetthalten hos kvantiteterna skiljer sig från referenshalten för fett, och detta ska göras med hjälp av koefficienter och enligt villkor som ska fastställas av kommissionen.

2. Om summan av de leveranser som justerats enligt punkt 1, på nationell nivå, är lägre än de faktiska leveranserna ska överskottsavgiften beräknas på grundval av de faktiska leveranserna. I sådana fall ska varje negativ justering minskas proportionellt i en sådan grad att summan av de justerade leveranserna hamnar på samma nivå som de faktiska leveranserna. Om summan av de leveranser som justerats enligt punkt 1 ovan är högre än de faktiska leveranserna ska överskottsavgiften fastställas på grundval av de justerade leveranserna.

3. Medlemsstaterna ska fatta beslut om de enskilda producenternas bidrag till den överskottsavgift som ska betalas, efter eventuell omfördelning av den outnyttjade del av den nationella kvoten som avsatts för leveranser, antingen i förhållande till varje producents individuella kvoter eller på grundval av objektiva kriterier som ska fastställas av medlemsstaterna

a) antingen på nationell nivå, på grundval av det belopp med vilket varje enskild producents kvot har överskridits,

b) eller först på uppköparnivå, och sedan, vid behov, på nationell nivå.

Artikel 81 – Uppköparens roll

1. Uppköparen ska ansvara för inkasseringen av producenternas andel av överskottsavgiften och ska, före ett datum och enligt ett förfarande som ska fastställas av kommissionen, till medlemsstatens behöriga organ betala de inkasserade beloppen som har dragits av på det mjölkpris som betalas till de producenter som står för överskridandet eller, om detta inte varit möjligt, har tagits ut på annat lämpligt sätt.

2. Om en uppköpare helt eller delvis träder i stället för en eller flera uppköpare, ska hänsyn tas till de individuella kvoter som producenterna disponerar över under återstoden av den innevarande tolvmånadersperioden, minus de kvantiteter som redan levererats och med beaktande av dessa kvantiteters fetthalt. Detta stycke ska också gälla när en producent övergår från en uppköpare till en annan.

3. Om under referensperiodens gång de kvantiteter som en producent levererar överstiger den kvot som han disponerar över, kan medlemsstaten besluta att uppköparen, i enlighet med närmare bestämmelser som fastställts av medlemsstaten, som ett förskott på avgiften från producenten, ska dra av en del av mjölkpriset för varje leverans från denne producent som överstiger den kvot som han disponerar över för leveranser. Medlemsstaten får fastställa särskilda bestämmelser enligt vilka uppköpare tillåts dra av detta förskott när producenterna levererar till flera uppköpare.

Artikel 82 – Godkännande

En uppköpares verksamhet måste först godkännas av medlemsstaten, enligt kriterier som ska fastställas av kommissionen. De villkor som ska uppfyllas och den information som producenterna ska lämna vid direktförsäljning, ska fastställas av kommissionen.

Artikel 83 – Överskottsavgift vid direktförsäljning

1. Vid direktförsäljning och i enlighet med medlemsstatens beslut ska producenternas bidrag till överskottsavgiften, efter eventuell omfördelning av den outnyttjade delen av den nationella kvot som avsatts för direktförsäljning, fastställas på lämplig territoriell nivå eller på nationell nivå.

2. Medlemsstaterna ska fastställa beräkningsgrunden för producentens bidrag till överskottsavgiften på den totala kvantitet mjölk som sålts, överlåtits eller använts för framställning av mjölkprodukter som sålts eller överlåtits enligt kriterier som fastställts av kommissionen.

3. Ingen korrigering kopplad till fetthalten får beaktas vid upprättandet av slutavräkningen.

4. Kommissionen ska fastställa hur och när överskottsavgiften ska betalas till medlemsstatens behöriga organ.

Artikel 84 – Överskjutande eller icke betalade belopp

1. Om det för leveranser eller för direktförsäljning fastställs att en överskottsavgift ska betalas och om det uttagna bidraget från producenterna är högre än avgiften får medlemsstaten

a) helt eller delvis använda överskottet till att finansiera åtgärderna i artikel 75.1 a, och/eller

b) helt eller delvis omfördela det till producenter som

tillhör de prioriterade kategorier som medlemsstaten fastställt utifrån objektiva kriterier och inom en tidsfrist som ska fastställas av kommissionen, eller

påverkas av särskilda omständigheter till följd av en nationell bestämmelse som inte har något samband med kvotsystemet för mjölk- och mjölkprodukter enligt detta kapitel.

2. När det fastställs att ingen överskottsavgift ska betalas ska eventuella avgiftsförskott som tagits ut av uppköpare eller medlemsstaten återbetalas senast vid slutet av nästa tolvmånadersperiod.

3. Om en uppköpare inte har uppfyllt skyldigheten att inkassera producenternas andel i överskottsavgiften enligt artikel 81, kan medlemsstaten utkräva de obetalda beloppen direkt av producenten, utan att det påverkar de sanktioner denna kan göra gällande vid underlåtenhet från uppköparens sida.

4. Om betalningsfristen inte iakttas av producenten eller uppköparen, ska en dröjsmålsränta som fastställs av kommissionen betalas till medlemsstaten.

Avsnitt IV Förfaranden

Artikel 85 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta kapitel, som särskilt kan röra

a) kompletterande information från godkända företag enligt artikel 57, samt kriterier för administrativa sanktioner samt tillfällig eller permanent indragning av företagens godkännande,

b) upprättande och meddelande av de belopp som avses i artikel 58 och den överskottsavgift som avses i artikel 64,

c) undantag från de datum som fastställs i artikel 63.

KAPITEL IV Stödordningar

Avsnitt I Bearbetningsstöd

Underavsnitt I Torkat foder

Artikel 86 – Stödmottagande företag

1. Stöd för förädling av produkter från sektorn för torkat foder ska beviljas företag som förädlar produkter från den sektorn och som tillhör minst en av följande kategorier:

a) Förädlingsföretag som har ingått avtal med producenter av foder som ska torkas. När ett avtal är ett specialavtal för förädling av foder levererat av en producent, ska det innehålla en klausul som föreskriver förädlingsföretagens skyldighet att till producenten utbetala det stöd som de erhåller för den kvantitet som förädlas enligt kontraktet.

b) Företag som förädlar sin egen produktion eller, i fråga om producentgrupper, sina medlemmars produktion.

c) Företag som har erhållit sina lager från en fysisk eller juridisk person som har ingått avtal med producenter av foder som ska torkas.

2. Stödet enligt punkt 1 ska betalas för torkat foder som har lämnat förädlingsföretaget och uppfyller följande villkor:

a) Den högsta vattenhalten i fodret ska ligga mellan 11 och 14 % och får variera beroende på produktens presentationssätt.

b) Det lägsta råproteininnehållet i torrsubstansen får inte understiga

i) 15 % för de produkter som avses i led a och led b andra strecksatsen i del IV i bilaga I,

ii) 45 % för de produkter som avses i led b första strecksatsen i del IV i bilaga I.

c) Det torkade fodret ska vara av god och marknadsmässig kvalitet.

Artikel 87 – Förskottsutbetalning

1. Förädlingsföretag ska ha rätt till ett förskott på 19,80 EUR per ton eller 26,40 EUR per ton om de har ställt en säkerhet på 6,60 EUR per ton. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att kontrollera rätten till stöd. Förskotten ska betalas ut först efter det att det har fastställts att rätt till stöd föreligger. Förskott får emellertid betalas ut redan innan rätten till stöd har fastställts, om förädlingsföretaget ställer en säkerhet som motsvarar förskottsbeloppet ökat med 10 %. Denna säkerhet ska även täcka all annan säkerhet enligt första stycket. Så snart rätten till stöd fastställts ska säkerhetsbeloppet sänkas till det belopp som avses i första stycket och säkerheten ska frisläppas helt när återstoden av stödet betalas ut.

2. För att ett förskott ska kunna betalas ut ska det torkade fodret ha lämnat förädlingsföretaget.

3. När ett förskott har betalats ut ska återstoden, motsvarande skillnaden mellan förskottsbeloppet och det totala stödbelopp som förädlingsföretaget har rätt till, betalas ut i enlighet med bestämmelserna i artikel 88.2.

4. Om förskottet överskrider det totala belopp som förädlingsföretaget är berättigat till, med tillämpning av artikel 88.2, ska företaget på begäran betala tillbaka den överskjutande delen av beloppet till den behöriga myndigheten i medlemsstaten.

Artikel 88 – Stödnivå

1. Det stöd som föreskrivs i artikel 86 ska vara 33 EUR/ton.

2. Om under ett regleringsår den kvantitet torkat foder, för vilken stöd har begärts, överstiger den maximala garanterade kvantitet som fastställs i artikel 89, ska stödet, genom undantag från punkt 1, sänkas i de medlemsstater där produktionen överskrider den nationella garanterade kvantiteten genom att utgifterna minskas i förhållande till medlemsstatens andel av det totala överskridandet. Kommissionen ska fastställa minskningen till en nivå som garanterar att budgetutgiften inte blir större än vad den skulle ha blivit om inte den maximala garanterade kvantiteten hade överskridits.

Artikel 89 – Garanterad kvantitet

För varje regleringsår upprättas det härmed en maximal garanterad kvantitet på 4960723 ton dehydratiserat och/eller soltorkat foder för vilken det stöd som föreskrivs i artikel 86 kan beviljas. Denna kvantitet ska fördelas på de berörda medlemsstaterna i form av nationella garanterade kvantiteter, i enlighet med led B i bilaga XI.

Artikel 90 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt, vilka bland annat kan omfatta bestämmelser rörande

a) deklarationer som företagen ska lämna in vid stödansökan,

b) villkor för stödberättigande, särskilt när det gäller lagerbokföring och andra styrkande handlingar,

c) beviljande av stöd enligt detta underavsnitt samt det förskott och frisläppande av säkerheter som föreskrivs i artikel 87.1,

d) de villkor och kriterier som ska uppfyllas av företag enligt artikel 86 och, i det fall företagen erhåller sina leveranser från en fysisk eller juridisk person, bestämmelser rörande de säkerheter som ska ställas av dessa personer,

e) de villkor som medlemsstaterna ska tillämpa vid godkännande av företag som köper upp foder som ska torkas,

f) kriterier för att fastställa villkoren enligt artikel 86.2,

g) de kriterier som ska vara uppfyllda vid slutande av avtal samt de uppgifter som dessa ska innehålla,

h) tillämpningen av den maximala garanterade kvantiteten enligt artikel 89,

i) villkor utöver dem som anges i artikel 86, särskilt när det gäller karotin- och fiberinnehåll.

Underavsnitt II Lin som odlas för fiberproduktion

Artikel 91 – Stödberättigande

1. Stöd för beredning av lin som odlas för fiberproduktion ska beviljas en godkänd förste beredare för den kvantitet fibrer som faktiskt framställts av strån för vilka det har ingåtts ett försäljningsavtal med en jordbrukare. Om jordbrukaren själv förblir ägare till de strån som han har låtit bereda enligt avtal med en godkänd förste beredare och sedan styrker att de erhållna fibrerna har släppts ut på marknaden ska stödet i stället beviljas jordbrukaren. Om den godkände förste beredaren och jordbrukaren är en och samma person ska försäljningsavtalet ersättas av ett åtagande av den berörda personen att själv utföra beredningen.

2. I detta underavsnitt avses med godkänd förste beredare en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer, oavsett vilken juridisk status sammanslutningen eller dess medlemmar har enligt nationell rätt, som har godkänts av den medlemsstats behöriga myndighet på vars territorium det beredningsföretag är beläget som ska producera linfibrer.

Artikel 92 – Stödnivå

1. Det beredningsstöd som föreskrivs i artikel 91 ska vara 200 EUR per ton långa linfibrer.

2. De fiberkvantiteter som berättigar till stöd ska begränsas på grundval av de arealer för vilka det finns ett avtal eller åtagande enligt artikel 91. Medlemsstaterna ska fastställa de begränsningar som avses i första stycket så att de överensstämmer med de garanterade nationella kvantiteter som avses i artikel 94.

Artikel 93 – Förskottsutbetalning

På den godkände förste beredarens begäran ska ett förskott på det stöd som avses i artikel 91 betalas ut, på grundval den kvantitet fibrer som framställts.

Artikel 94 – Garanterad kvantitet

1. För stödberättigade långa linfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 80878 ton per regleringsår. Denna kvantitet ska fördelas på vissa medlemsstater i form av nationella garanterade kvantiteter, i enlighet med led A i bilaga XI.

2. Om de fibrer som har framställts i en medlemsstat kommer från strån som producerats i en annan medlemsstat ska dessa kvantiteter fibrer räknas till den garanterade nationella kvantiteten i den medlemsstaten där stråna har skördats. Stödet ska utbetalas av den medlemsstat till vars garanterade nationella kvantitet fibrerna räknas.

Artikel 95 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt, vilka bland annat kan omfatta bestämmelser rörande

a) villkor för godkännande av förste beredare enligt artikel 91,

b) de villkor som en godkänd förste beredare ska uppfylla avseende de försäljningsavtal och åtaganden som avses i artikel 91.1,

c) de villkor som jordbrukarna ska uppfylla i det fall som avses i artikel 91.1 andra stycket,

d) kriterier för långa linfibrer,

e) villkoren för beviljande av stöd och förskott, och särskilt bevis för beredningen av strån,

f) villkor för fastställandet av de begränsningar som avses i artikel 92.2.

Avsnitt II Produktionsbidrag

Artikel 96 – Produktionsbidrag för stärkelse

1. Ett produktionsbidrag får beviljas

a) för majs-, vete- och potatisstärkelse och för vissa derivat som används vid tillverkningen av vissa varor, för vilka en förteckning ska upprättas av kommissionen,

b) i avsaknad av betydande inhemsk produktion av andra spannmålsslag för tillverkning av stärkelse, för följande kvantiteter stärkelse som per regleringsår erhålls i Finland och Sverige av korn och havre, så länge det inte leder till en ökning av produktionsnivån på stärkelse av de två ovannämnda spannmålsslagen:

i) 50000 ton i Finland.

ii) 10000 ton i Sverige.

2. Det bidrag som avses i punkt 1 ska fastställas regelbundet av kommissionen.

Artikel 97 – Produktionsbidrag inom sockersektorn

1. Ett produktionsbidrag kan beviljas för de produkter inom sockersektorn som anges i led b-e i del III i bilaga I, om det inte finns något överskott av socker, importerat socker, överskott av isoglukos eller överskott av inulinsirap till världsmarknadspris för tillverkning av de produkter som avses i artikel 62.2 b och c.

2. Produktionsbidraget enligt punkt 1 ska fastställas särskilt med beaktande av kostnaderna för industrin vid försörjning med importerat socker från världsmarknaden, av priset på överskottssocker på gemenskapsmarknaden samt – om det inte finns något överskottssocker – av referenspriset.

Artikel 98 – Villkor för beviljande av produktionsbidrag

Kommissionen ska fastställa villkor för beviljande av produktionsbidrag enligt detta underavsnitt, både vad gäller bidragsbelopp och, när det gäller produktionsbidrag för socker enligt artikel 97, stödberättigande kvantiteter.

Avsnitt III Stöd inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

Artikel 99 – Stöd för skummjölk och skummjölkspulver avsett att användas som foder

1. Stöd ska beviljas för skummjölk och skummjölkspulver avsedda att användas som foder, i enlighet med villkor och produktnormer som ska fastställas av kommissionen. Vid tillämpningen av denna artikel ska kärnmjölk och kärnmjölkspulver betraktas som skummjölk och skummjölkspulver.

2. Stödbeloppen ska fastställas av kommissionen med hänsyn till

a) det referenspris för skummjölkspulver som fastställs i artikel 8.1 e ii,

b) utvecklingen avseende tillgången på skummjölk och skummjölkspulver samt utvecklingen avseende deras användning som foder,

c) utvecklingen när det gäller priset på kalvar,

d) utvecklingen av marknadspriserna för konkurrerande proteinkällor jämfört med skummjölkspulver.

Artikel 100 – Stöd för skummjölkspulver som bearbetas till kasein och kaseinater

1. Stöd ska beviljas för skummjölk som producerats i gemenskapen och bearbetats till kasein och kaseinater, i enlighet med villkor och produktnormer för sådan mjölk och det kasein eller de kaseinater som framställts av denna, vilka ska fastställas av kommissionen.

2. Stödet ska fastställas av kommissionen med hänsyn till Stödet kan variera beroende på om skummjölken bearbetas till kasein eller kaseinater och beroende på dessa produkters kvalitet.

a) referenspriset för skummjölkspulver eller marknadspriset för skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts genom spraytorkning, om detta är högre än referenspriset,

b) marknadspriserna för kasein och kaseinater i gemenskapen och på världsmarknaden.

Artikel 101 – Stöd för inköp av grädde, smör och koncentrerat smör till nedsatt pris

Om överskott av mjölkprodukter uppstår, eller sannolikt kommer att uppstå, får kommissionen, enligt villkor som ska fastställas av denna, besluta att stöd ska beviljas för att möjliggöra försäljning av grädde, smör och koncentrerat smör till lägre priser

a) till ideella institutioner och organisationer,

b) till militära styrkor och enheter med likvärdig status i medlemsstaterna,

c) till producenter av bakverk och glass,

d) till producenter av andra livsmedel som ska fastställas av kommissionen,

e) för direktkonsumtion av koncentrerat smör.

Artikel 102 – Stöd för leverans av mjölkprodukter till skolelever

1. Gemenskapsstöd ska, enligt villkor som ska fastställas av kommissionen, beviljas för leveranser till skolelever av vissa bearbetade mjölkprodukter som ska fastställas av kommissionen och som omfattas av KN-nummer 0401, 0403, 040490 och 0406 eller KN-nummer 220290.

2. Medlemsstaterna kan genom undantag från artikel 180 som komplement till gemenskapsstödet bevilja nationellt stöd för leverans av sådana produkter som avses i punkt 1 till skolelever. Medlemsstaterna får finansiera sina nationella stöd med en avgift som läggs på mejerisektorn eller med ett annat slags bidrag från mejerisektorn.

3. När det gäller helmjölk ska gemenskapsstödet vara 18,15 EUR/100 kg. När det gäller andra mjölkprodukter ska stödbeloppen fastställas av kommissionen med hänsyn till mjölkbeståndsdelar i de berörda produkterna.

4. Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas för högst 0,25 l mjölkekvivalent per elev och dag.

Avsnitt IV Stöd inom sektorn för olivolja och bordsoliver

Artikel 103 – Stöd till aktörsorganisationer

1. Gemenskapen ska, med hjälp av de belopp som hålls inne av medlemsstaterna i enlighet med artikel 110i.4 i förordning (EG) nr 1782/2003, finansiera sådana treåriga arbetsprogram som ska upprättas av aktörsorganisationer enligt artikel 125 på ett eller flera av nedanstående områden:

a) Marknadsövervakning och administrativ förvaltning inom sektorn för olivolja och bordsoliver.

b) Lindring av olivodlingens inverkan på miljön.

c) Förbättring av produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver.

d) Spårbarhetssystem, certifiering och upprätthållande av kvaliteten på olivolja och bordsoliver, särskilt kontroll av kvaliteten på olivolja som säljs till konsumenter, under ledning av nationella förvaltningar.

e) Spridning av information om de åtgärder som genomförts av aktörsorganisationer med syfte att förbättra kvaliteten på olivoljan.

2. Den maximala gemenskapsfinansieringen av de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska motsvara den del av beloppen som hålls inne av medlemsstaterna. Denna finansiering ska avse programmens stödberättigande kostnader med högst Medlemsstaten ska stå för kompletterande finansiering med upp till 50 % av de kostnader som inte täcks av gemenskapsfinansieringen. Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för denna artikel och särskilt förfaranden för godkännande av arbetsprogram som antagits av medlemsstaterna samt vilka typer av verksamhet som ska vara stödberättigande inom ramen för sådana program.

a) 100 % för verksamhet i de områden som avses i punkt 1 a och 1 b,

b) 100 % för investeringar i fasta tillgångar och 75 % för annan verksamhet inom det område som avses i punkt 1 c,

c) 75 % för arbetsprogram som genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av godkända aktörsorganisationer från minst två medlemsstater med produktion inom de områden som anges i punkt 1 d och 1 e, och 50 % för annan verksamhet inom dessa områden.

3. Utan att det påverkar särskilda bestämmelser som kan komma att fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 194, ska medlemsstaterna kontrollera att villkoren för gemenskapsfinansiering är uppfyllda. För detta ändamål ska de genomföra en revision av arbetsprogrammen och ta fram en kontrollplan i vilken det ingår stickprov som fastställts genom riskanalys och som per år omfattar minst 30 % av de producentorganisationer och samtliga övriga aktörsorganisationer som får gemenskapsfinansiering i enlighet med denna artikel.

Avsnitt V Gemenskapens tobaksfond

Artikel 104 – Tobaksfond

1. En gemenskapsfond för tobak (nedan kallad fonden) ska inrättas för att finansiera åtgärder på följande områden:

a) Åtgärder för att förbättra allmänhetens kunskaper om de skadeverkningar som alla former av tobakskonsumtion medför, särskilt genom information och utbildning, stöd för insamlande av uppgifter för att bestämma tendenserna inom tobaksanvändningen och för att på gemenskapsnivå genomföra epidemiologiska undersökningar om tobaksbruk samt undersökningar av hur tobaksbruk kan förebyggas.

b) Särskilda åtgärder för att hjälpa tobaksodlarna att gå över till andra grödor eller annan ekonomisk verksamhet som skapar sysselsättning, och undersökningar av tobaksodlarnas möjligheter att göra detta.

2. Fonden ska finansieras enligt följande:

a) För skörden 2002 genom en minskning med 2 % och för skördarna 2003, 2004 och 2005 genom en minskning med 3 % av det bidrag som föreskrivs i avdelning I i förordning (EG) nr 2075/92 fram till och inklusive skörden 2005 för finansieringen av alla typer av åtgärder enligt punkt 1.

b) För kalenderåren 2006 och 2007, i enlighet med artikel 110m i förordning (EG) nr 1782/2003.

3. Kommissionen ska antas tillämpningsföreskrifter för denna artikel.

Avsnitt VI Särskilda bestämmelser för biodlingssektorn

Artikel 105 – Tillämpningsområde

1. I syfte att förbättra de allmänna villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter, kan medlemsstaterna utforma ett nationellt program som löper under tre år (nedan kallat biodlingsprogrammet).

2. Genom undantag från artikel 180, ska artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget inte tillämpas på Medlemsstaterna ska anmäla stöd enligt punkt b till kommissionen i samband med överlämnandet av biodlingsprogrammet i enlighet med artikel 109.

a) medlemsstaternas ekonomiska bidrag till åtgärder som omfattas av ett gemenskapsstöd enligt bestämmelserna i detta avsnitt,

b) särskilda nationella stöd för skydd av biodlingar som är missgynnade på grund av strukturella eller naturbetingade förhållanden eller inom ramen för program för ekonomisk utveckling, med undantag av de stöd som beviljas för produktion eller handel.

Artikel 106 – Stödberättigande åtgärder

De åtgärder som kan ingå i biodlingsprogrammet är följande: Åtgärder som finansieras genom EJFLU i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 ska inte omfattas av biodlingsprogrammet.

a) Tekniskt stöd till biodlare och grupper av biodlare.

b) Bekämpning av varroasjukan.

c) Rationalisering vid flyttning av bisamhällen.

d) Åtgärder till stöd för laboratorier som utför fysikalisk-kemiska analyser av honungen.

e) Stödåtgärder för utökningen av de minskande bibestånden i gemenskapen.

f) Samarbete med organisationer som är specialiserade i genomförandet av programmen för tillämpad forskning inom biodlingssektorn och om biodlingsprodukter.

Artikel 107 – Studie av produktions- och marknadsstrukturen inom biodlingssektorn

För att vara berättigade till sådan samfinansiering som anges i artikel 108.1 ska medlemsstaterna utföra en studie över strukturen inom biodlingssektorn på sina respektive territorier såväl på produktionsnivå som på saluföringsnivå.

Artikel 108 – Finansiering

1. Gemenskapen ska delta i finansiering av biodlingsprogrammen med motsvarande 50 % av de åtgärder som medlemsstaterna ger stöd till.

2. Medlemsstaterna ska verkställa sina utgifter för åtgärder inom ramen för biodlingsprogrammen senast den 15 oktober varje år.

Artikel 109 – Samråd

Biodlingsprogrammen ska utarbetas i nära samarbete med branschorganisationer och kooperativ inom biodlingen. Det ska överlämnas till kommissionen för godkännande.

Artikel 110 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt.

Avsnitt VII Stöd inom sektorn för silkesodling

Artikel 111 – Stöd som beviljas silkesodlarna

1. Stöd ska beviljas för silkesmaskar med KN-nummer ex01069000 och för silkesfjärilsägg med KN-nummer ex05119985 som odlas inom gemenskapen.

2. Stöd ska beviljas silkesodlarna för varje låda silkesfjärilsägg som används förutsatt dels att de innehåller en minimikvantitet ägg som ska fastställas, dels att odlingen fullföljs.

3. Stödet per låda silkesfjärilsägg som används ska vara 133,26 EUR.

Artikel 112 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, vilka särskilt ska omfatta den minimikvantitet ägg som avses i artikel 111.2.

AVDELNING II BESTÄMMELSER FÖR SALUFÖRING OCH PRODUKTION

KAPITEL I Handelsnormer och produktionsvillkor

Avsnitt I Handelsnormer

Artikel 113 – Handelsnormer

1. Kommissionen får fastställa handelsnormer för en eller flera av produkterna inom följande sektorer:

a) Olivolja och bordsoliver när det gäller de produkter som avses i led a i del VII i bilaga I.

b) Bananer.

c) Levande växter.

2. De normer som avses i punkt 1

a) ska fastställas särskilt med hänsyn till

i) de berörda produkternas egenskaper,

ii) behovet av att säkerställa en smidig avsättning för produkterna på marknaden,

iii) konsumenternas intresse av att få riktig och tydlig produktinformation,

iv) när det gäller den olivolja som avses i led a i del VII i bilaga I, förändringar av de metoder som används för att fastställa dessa produkters fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper.

b) kan särskilt röra kvalitet, klassificering, vikt, storleksindelning, emballering, förpackning, lagring, transport, presentation, ursprung och märkning.

3. Utom om annat föreskrivs av kommissionen i enlighet med kriterierna i punkt 2 a får produkter för vilka det fastställts handelsnormer endast saluföras i gemenskapen om de uppfyller dessa normer. Om inte annat följer av eventuella särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 194, ska medlemsstaterna kontrollera om produkterna överensstämmer med nämnda normer och ska om så krävs tillämpa sanktioner.

Artikel 114 – Handelsnormer för mjölk och mjölkprodukter

1. Livsmedel får bara saluföras som mjölk och mjölkprodukter om de är förenliga med de definitioner och beteckningar som fastställs i bilaga XII.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som fastställs i gemenskapslagstiftningen och bestämmelser som rör folkhälsan, får mjölk med KN-nummer 0401 som är avsedd att användas som livsmedel endast saluföras inom gemenskapen i enlighet med bilaga XIII och, särskilt, i enlighet med de definitioner som anges i punkt I i denna.

Artikel 115 – Handelsnormer för fetter

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 114.1 eller andra veterinära bestämmelser eller livsmedelsbestämmelser som antagits för att säkerställa att produkterna är förenliga med hygien- och hälsonormer samt för att skydda människors och djurs hälsa, ska de normer som fastställs i bilaga XV tillämpas på följande produkter med en fetthalt på minst 10 men mindre än 90 viktprocent, avsedda att användas som livsmedel: Fetthalten exklusive salt ska vara minst två tredjedelar av torrsubstansen. Dessa normer ska endast tillämpas på produkter som förblir fasta vid en temperatur av 20o C och som är bredbara.

a) Mjölkfetter med KN-nummer 0405 och ex2106.

b) Fetter med KN-nummer ex1517.

c) Blandningar av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med KN-nummer ex1517 och ex2106.

Artikel 116 – Handelsnormer för produkter från sektorerna för ägg och fjäderfäkött

Produkter från sektorerna för ägg och fjäderfäkött ska saluföras i enlighet med bestämmelserna i bilaga XIV.

Artikel 117 – Certifiering av humle

1. Certifiering ska tillämpas för humleprodukter som skördats eller framställts inom gemenskapen.

2. Certifikat får endast utfärdas för produkter med egenskaper som anges som minimikrav i ett bestämt avsättningsled. För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får certifikat endast utfärdas om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns.

3. Certifikaten ska åtminstone innehålla följande uppgifter:

a) Humlets produktionsplats.

b) Skördeår.

c) Sorter.

4. Humleprodukter får endast saluföras eller exporteras om ett certifikat enligt punkterna 1, 2 och 3 har utfärdats. För importerade humleprodukter ska det intyg som avses i artikel 158.2 betraktas som likvärdigt med ett certifikat.

5. Kommissionen får anta åtgärder som avviker från punkt 4 De åtgärder som avses i första stycket

a) i syfte att uppfylla handelskraven i vissa tredjeländer, eller

b) för produkter avsedda för särskild användning.

a) får inte vara till skada för den normala avsättningen av produkter för vilka certifikatet har utfärdats,

b) måste åtföljas av garantier som syftar till att undvika förväxling med sådana produkter.

Artikel 118 – Handelsnormer för olivoljor och oljor av olivrestprodukter

1. Det ska vara obligatoriskt att använda de beskrivningar och definitioner för olivoljor och oljor av olivrestprodukter som anges i bilaga XVI när det gäller saluföring av de berörda produkterna inom gemenskapen och, i den mån de är förenliga med obligatoriska internationella bestämmelser, ska de även användas i handeln med tredjeländer. 2. Endast sådana oljor som anges i punkterna 1 a, 1 b, 3 och 6 i bilaga XVI får saluföras i detaljhandelsledet.

Avsnitt II Produktionsvillkor

Artikel 119 – Användning av kasein och kaseinater i framställningen av ost

Användningen av kasein och kaseinater i framställningen av ost kräver ett förhandstillstånd, som endast får beviljas om en sådan användning är en nödvändig förutsättning för framställningen av produkterna.

Artikel 120 – Metod för framställning av jordbruksalkohol

Framställningsmetoden för jordbruksalkohol som framställts av en viss jordbruksprodukt som förtecknas i bilaga I till fördraget, samt denna jordbruksalkohols egenskaper, kan fastställas av kommissionen.

Avsnitt III Förfaranden

Artikel 121 – Antagande av normer, tillämpningsföreskrifter och undantag

Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för detta kapitel, vilka särskilt kan avse

a) de handelsnormer som avses i artikel 113 inklusive bestämmelser om undantag från normer, om presentation av de uppgifter som krävs enligt normerna samt om tillämpningen av normerna på produkter som importeras till gemenskapen och produkter som exporteras från gemenskapen,

b) när det gäller definitioner och beteckningar som får användas inom saluföring av mjölk och mjölkprodukter i enlighet med artikel 114.1,

i) utarbetande och vid behov komplettering av den produktförteckning som avses i punkt III.1 andra stycket i bilaga XII på grundval av de förteckningar som medlemsstaterna skickat in,

ii) när så krävs, tillägg i förteckningen över beteckningar i led a i andra stycket i punkt II.2 i bilaga XII, samt

c) när det gäller normer för bredbara fetter enligt artikel 115,

i) en förteckning över produkter enligt led a i tredje stycket i punkt I.2 i bilaga XV, på grundval av de förteckningar som medlemsstaterna skickat in till kommissionen,

ii) de analysmetoder som krävs för att kontrollera sammansättningen av och framställningssättet för produkter som avses i artikel 115,

iii) närmare bestämmelser om provtagning,

iv) närmare bestämmelser för att ta fram statistisk information om marknaderna för de produkter som avses i artikel 115,

d) när det gäller bestämmelserna om saluföring av ägg i del A i bilaga XIV,

i) definitioner,

ii) hur ofta uppsamling, leverans, konservering och behandling av äggen görs,

iii) kvalitetskriterier, särskilt skalets utseende, vitans och gulans konsistens samt höjden på luftutrymmet,

iv) viktklassificering, inklusive undantag,

v) uppgifterna på ägg och förpackningar, inklusive undantag och bestämmelser för förpackningsanläggningar,

vi) handel med tredjeland,

vii) produktionsmetoder,

e) när det gäller bestämmelserna om saluföring av fjäderfäkött i del B i bilaga XIV,

i) definitioner,

ii) förteckning över de slaktkroppar av fjäderfä, delar av sådana slaktkroppar och slaktbiprodukter, inbegripet foie gras, på vilka bestämmelserna i del B i bilaga XIV ska tillämpas,

iii) klassificeringskriterier i den mening som avses i punkt III.1 i del B i bilaga XIV,

iv) bestämmelser om de kompletterande uppgifter som ska anges på de medföljande handelsdokumenten, märkning, presentation och marknadsföring av fjäderfäkött som är avsett för slutkonsumenten samt det namn under vilket produkten säljs i den mening som avses i artikel 3.1.1 i direktiv 2000/13/EG,

v) frivilliga uppgifter om den använda kylningsmetoden och uppfödningssystemet,

vi) undantag som får tillämpas när det gäller leveranser till stycknings- eller bearbetningsanläggningar,

vii) bestämmelser när det gäller procentsatserna för vattenupptagning vid framställningen av färska, frysta och djupfrysta slaktkroppar samt delar av dessa samt de beteckningar som ska anges i detta avseende,

f) när det gäller bestämmelserna om normer för produktion och saluföring av kläckägg eller gårdsuppfödda kycklingar enligt del C i bilaga XIV,

i) definitioner,

ii) registrering av anläggningar som producerar eller saluför kläckägg eller gårdsuppfödda kycklingar,

iii) beteckningar som ska anges på kläckägg, inbegripet kläckägg som importeras från eller exporteras till tredjeländer och på förpackningar samt de bestämmelser som ska tillämpas på kycklingar med ursprung i tredje land,

iv) register som kläckerierna ska föra,

v) tillåten användning, för andra ändamål än som livsmedel, av ruvade ägg som avlägsnats ur ruvmaskinen,

vi) meddelanden från kläckerier och andra anläggningar till medlemsstaternas behöriga myndigheter,

vii) åtföljande handlingar,

g) egenskaper som anges som minimikrav för produkter inom humlesektorn som avses i artikel 117,

h) de analysmetoder som ska användas i tillämpliga fall,

i) när det gäller användning av kasein och kaseinater enligt artikel 119:

i) de villkor enligt vilka medlemsstaterna ska bevilja tillstånden samt den maximala procentandel som utifrån objektiva kriterier för vad som är tekniskt nödvändigt ska iblandas,

ii) de skyldigheter som ska iakttas av företag som beviljats tillstånd i enlighet med led i.

KAPITEL II Producentorganisationer, branschorganisationer och aktörsorganisationer

Avsnitt I Allmänna principer

Artikel 122 – Producentorganisationer

Medlemsstaterna ska erkänna producentorganisationer som

a) är sammansatta av producenter inom någon av följande sektorer:

i) humlesektorn,

ii) sektorn för olivolja och bordsoliver,

iii) sektorn för silkesodling,

b) har bildats på initiativ av producenterna själva,

c) arbetar för ett särskilt mål som särskilt kan omfatta att

i) koncentrera utbudet och saluföra medlemmarnas produktion,

ii) gemensamt anpassa produktionen till marknadens krav och förbättra produkten,

iii) främja rationalisering och mekanisering inom produktionen.

Artikel 123 – Branschorganisationer

Medlemsstaterna ska erkänna branschorganisationer som När branschorganisationer bedriver verksamhet i flera medlemsstater, ska erkännandet dock beviljas av kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1.

a) är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med och/eller bearbetningen av produkter inom följande sektorer:

i) sektorn för olivolja och bordsoliver,

ii) tobakssektorn,

b) har bildats på initiativ av samtliga eller några av de organisationer eller sammanslutningar som de består av,

c) arbetar för ett särskilt mål, som särskilt kan omfatta att

i) koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av medlemmarnas produktion,

ii) gemensamt anpassa produktion och bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten,

iii) främja rationalisering och mekanisering inom produktion och bearbetning,

iv) bedriva forskning om hållbara produktionsmetoder och marknadsutvecklingen.

Artikel 124 – Gemensamma bestämmelser för producenter och branschorganisationer

1. Artikel 122 och artikel 123 första stycket ska tillämpas utan att det påverkar medlemsstaternas erkännande, på grundval av nationell lagstiftning och i enlighet med gemenskapslagstiftningen, av producentorganisationer respektive branschorganisationer inom någon av de sektor som anges i artikel 1, med undantag för de sektorer som avses i artiklarna 122 och 123 första stycket. 2. Producentorganisationer som erkänts eller godkänts i enlighet med förordningarna (EG) nr 865/2004, (EG) nr 1952/2005 och (EG) nr 1544/2006 ska anses vara erkända producentorganisationer enligt artikel 122 i den här förordningen. Branschorganisationer som erkänts eller godkänts i enlighet med förordningarna (EG) nr 2077/92 och (EG) nr 865/2004 ska anses vara erkända branschorganisationer enligt artikel 123 i den här förordningen.

Artikel 125 – Aktörsorganisationer

I denna förordning avses med aktörsorganisationer erkända producentorganisationer, erkända branschorganisationer eller erkända organisationer för andra aktörer inom sektorn för olivolja och bordsoliver eller deras sammanslutningar.

Avsnitt II Bestämmelser rörande branschorganisationer inom tobakssektorn

Artikel 126 – Medlemsavgift för icke medlemmar

1. När en eller flera av de i punkt 2 angivna verksamheterna bedrivs av en erkänd branschorganisation inom tobakssektorn och är av allmänt ekonomiskt intresse för de personer vilkas verksamhet är knuten till en eller flera av de berörda produkterna, får den medlemsstat som beviljat erkännandet eller kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om erkännandet beviljats av kommissionen, besluta att enskilda eller grupper som inte är medlemmar i sammanslutningen men som drar nytta av dess verksamhet till organisationen ska betala hela eller del av medlemsavgiften, i den mån medlemsavgiften är avsedd att täcka kostnader som är en direkt följd av verksamheten, med undantag av varje form av administrativa kostnader.

2. De verksamheter som avses i punkt 1 ska anknyta till något eller några av följande mål:

a) Forskning för att öka förädlingsvärdet på produkterna, särskilt genom nya användningsområden som inte utgör ett hot mot folkhälsan.

b) Undersökningar om hur kvaliteten på bladtobak och tobak i balar kan förbättras.

c) Forskning om odlingsmetoder som medger en minskad användning av växtskyddsmedel och garanterar att jorden och miljön skyddas.

3. De berörda medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen vilka beslut som de avser att fatta enligt punkt 1. Dessa beslut får träda i kraft tidigast tre månader efter tidpunkten för anmälan till kommissionen. Kommissionen får inom den tremånadersperioden kräva att hela eller delar av förslaget till beslut förkastas, om det allmänna ekonomiska intresse som hävdas inte förefaller välgrundat.

4. Om de verksamheter som bedrivs av en branschorganisation som erkänts av kommissionen i enlighet med detta kapitel är av allmänt ekonomiskt intresse, ska kommissionen anmäla sitt förslag till beslut till de berörda medlemsstaterna, som sedan har två månader på sig att lämna sina synpunkter.

Avsnitt III Förfaranden

Artikel 127 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionens ska anta tillämpningsföreskrifter för detta kapitel, särskilt villkor och förfaranden för erkännande av producent-, bransch- och aktörsorganisationer i enskilda sektorer, rörande

a) de särskilda mål som organisationerna ska arbeta för,

b) organisationernas stadgar,

c) organisationernas verksamhet,

d) undantag från kraven enligt artiklarna 122, 123 och 125,

e) eventuella konsekvenser av erkännandet som branschorganisation.

DEL III HANDEL MED TREDJELÄNDER

KAPITEL I Allmänna bestämmelser

Artikel 128 – Allmänna principer

Om inte annat föreskrivs i denna förordning eller i bestämmelser som antas i enlighet med denna, ska det i handeln med tredjeländer vara förbjudet att

a) ta ut avgifter som har samma verkan som en tull,

b) tillämpa någon form av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.

Artikel 129 – Kombinerade nomenklaturen

De allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen, som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (nedan kallad Kombinerade nomenklaturen) och de särskilda bestämmelserna för dennas tillämpning ska följas vid tulltaxeklassificeringen av de produkter som omfattas av denna förordning. Den tulltaxenomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning, i tillämpliga fall även definitionerna i bilaga III, ska ingå Gemensamma tulltaxan.

KAPITEL II Import

Avsnitt I Importlicenser

Artikel 130 – Importlicenser

1. Utan att det påverkar fall där det krävs importlicenser i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att importen av en eller flera produkter inom följande sektorer ska ske mot uppvisande av importlicens:

a) spannmål,

b) ris,

c) socker,

d) utsäde,

e) olivolja och bordsoliver, när det gäller produkter med KN-nummer 1509, 151000, 07099039, 07112090, 23069019, 15220031 och 15220039,

f) lin och hampa, när det gäller hampa,

g) bananer,

h) levande växter,

i) nöt- och kalvkött,

j) mjölk och mjölkprodukter,

k) griskött,

l) får- och getkött,

m) ägg,

n) fjäderfäkött,

o) jordbruksalkohol.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska kommissionen ta hänsyn till om det krävs importlicenser för förvaltningen av de berörda marknaderna och, framför allt, för övervakningen av importen av de berörda produkterna.

Artikel 131 – Utfärdande av licenser

Importlicenserna ska utfärdas av medlemsstaterna oavsett var i gemenskapen den sökande är etablerad, om inte annat föreskrivs i en rådsförordning eller annan rättsakt utfärdad av rådet och utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som vidtagits för tillämpningen av detta kapitel.

Artikel 132 – Giltighet

Importlicenser ska gälla inom hela gemenskapen.

Artikel 133 – Säkerhet

1. Om inte annat föreskrivs av kommissionen ska licenser utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras under licensens giltighetstid.

2. Utom i händelse av force majeure ska säkerheten vara helt eller delvis förverkad om importen inte äger rum, eller enbart delvis äger rum, under licensens giltighetstid.

Artikel 134 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, även rörande licensernas giltighetstid och storleken på säkerheterna.

Avsnitt II Importtullar och importavgifter

Artikel 135 – Importtullar

Om inte annat föreskrivs i denna förordning, ska importtullsatserna i Gemensamma tulltaxan tillämpas på de produkter som anges i artikel 1.

Artikel 136 – Beräkning av importtullar för spannmål

1. Utan hinder av bestämmelsen i artikel 135 ska importtullen för produkter som omfattas av KN-numren 10011000, 10019091, ex10019099 (vanligt vete av hög kvalitet), 10020000, 10051090, 10059000 samt 10070090, utom hybrider för utsäde, motsvara det interventionspris som gäller för sådana produkter vid import och ökas med 55 % minus det cif-importpris som gäller för sändningen i fråga. Tullen får dock inte överstiga den normala tullsatsen såsom den fastställts på grundval av den kombinerade nomenklaturen.

2. För beräkning av den importtull som avses i punkt 1 ska representativa cif-importpriser upprättas regelbundet för de produkter som avses i samma punkt.

Artikel 137 – Beräkning av importtullar för råris

1. Genom undantag från artikel 135 ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fastställa importtullen på råris med KN-nummer 100620 inom tio dagar från utgången av den berörda referensperioden i enlighet med punkt 1 i bilaga XVII. Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fastställa en ny tillämplig tull om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av nämnda bilaga leder till att tullen ändras. Till dess att en ny tillämplig tull fastställs ska den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.

2. För beräkningen av den import som avses i punkt 1 i bilaga XVII ska hänsyn tas till de kvantiteter för vilka importlicenser för råris med KN-nummer 100620 har utfärdats under motsvarande referensperiod, med undantag av de importlicenser för basmatiris som avses i artikel 138.

3. Den årliga referenskvantiteten ska vara 449678 ton. Delreferenskvantiteten för ett regleringsår ska motsvara hälften av den årliga referenskvantiteten.

Artikel 138 – Beräkning av importtullar för basmatiris

Utan hinder av artikel 135 ska för råris av sorterna basmatiris med KN-nummer 10062017 och 10062098 som förtecknas i bilaga XVIII nolltullsats användas enligt de villkor som fastställs av kommissionen.

Artikel 139 – Beräkning av importtullar för slipat ris

1. Genom undantag från artikel 135 ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fastställa tullen på helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 100630 inom tio dagar från utgången av den berörda referensperioden i enlighet med punkt 2 i bilaga XVII. Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, fastställa en ny tillämplig tull om de beräkningar som gjorts genom tillämpning av nämnda bilaga leder till att tullen ändras. Till dess att en ny tillämplig tull fastställs ska den tidigare fastställda tullsatsen tillämpas.

2. Beräkningen av import enligt punkt 2 i bilaga XVII ska ske med beaktande av de kvantiteter för vilka importlicenser för helt eller delvis slipat ris med KN-nummer 100630 utfärdats under den motsvarande referensperioden.

Artikel 140 – Beräkning av importtullar för brutet ris

Utan hinder av artikel 135 ska importtullen för brutet ris med KN-nummer 10064000 vara 65 EUR per ton.

Artikel 141 – Tilläggsimporttullar

1. En tilläggstull enligt den tullsats som fastställs i artiklarna 135–140 ska tas ut vid import av en eller flera produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och bananer, i syfte att förhindra eller motverka de negativa effekter för gemenskapsmarknaden som kan bli följden av sådan import förutsatt att Den utlösande volymen ska grunda sig på marknadstillträdesnivån, i tillämpliga fall definierad som importen i procent av motsvarande inhemska konsumtion de föregående tre åren.

a) importen sker till ett pris som understiger det pris som gemenskapen har anmält till Världshandelsorganisationen (utlösande pris) eller

b) importvolymen överskrider en viss nivå (utlösande volym).

2. Om det är osannolikt att importen kommer att störa gemenskapsmarkanden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet, ska inga tilläggsimporttullar tillämpas.

3. Vid tillämpning av punkt 1 a ska importpriserna fastställas på grundval av cif-importpriset för den aktuella sändningen. Cif-importpriset ska för detta ändamål kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på gemenskapens importmarknad för den produkten.

Artikel 142 – Befrielse från importtullar inom sockersektorn

Kommissionen kan helt eller delvis tillfälligt avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter av följande produkter för att säkerställa den nödvändiga försörjningen för tillverkning av sådana produkter som avses i artikel 62.2:

a) Socker med KN-nummer 1701.

b) Isoglukos med KN-nummer 17023010, 17024010, 17026010 och 17029030.

Artikel 143 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt

a) när det gäller artikel 136, som rör

i) minimikraven för vanligt vete av hög kvalitet,

ii) de prisnoteringar som ska beaktas,

iii) möjligheten, när så krävs i specifika fall, att meddela aktörerna gällande tullar innan de berörda sändningarna anländer,

b) när det gäller artikel 141, som rör de produkter för vilka tilläggimporttullar ska tillämpas samt övriga kriterier som är nödvändiga för att säkerställa tillämpningen av punkt 1 i den artikeln.

Avsnitt III Förvaltning av importkvoter

Artikel 144 – Tullkvoter

1. Tullkvoter för import av produkter som avses i artikel 1 och som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon annan av rådets akter ska öppnas och förvaltas av kommissionen i enlighet med närmare bestämmelser som antas av kommissionen.

2. Tullkvoterna ska förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller någon annan lämplig metod används:

a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden först till kvarn).

b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden samtidig behandling).

c) En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden traditionella/nya mönster).

3. Metoderna ska där så är lämpligt lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på gemenskapsmarknaden och behovet av att säkra marknadens jämvikt.

Artikel 145 – Öppnande av tullkvoter

Kommissionen ska föreskriva årliga tullkvoter, vilka vid behov fördelas på lämpligt sätt över året, och fastställa vilken förvaltningsmetod som ska användas.

Artikel 146 – Särskilda regler

1. När det gäller den importkvot om 54703 ton fryst nöt- och kalvkött enligt KN-nummer 02022030, 020230 och 02062991 som är avsett för bearbetning, får rådet, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 37.2 i fördraget, fastställa att hela eller del av kvoten ska omfatta motsvarande kvantiteter kvalitetskött och därvid använda en omräkningsfaktor på 4,375.

2. När det gäller tullkvoter för import till Spanien av 2000000 ton majs och 300000 ton sorghum samt tullkvoter för import till Portugal av 500000 ton majs ska de närmare bestämmelser som avses i artikel 148 även omfatta regler för att genomföra tullkvotimporten och, där så är lämpligt, offentlig lagring av de kvantiteter som de berörda medlemsstaternas utbetalande organ importerat och avsättningen av kvantiteterna på dessa medlemsstaters marknader.

Artikel 147 – Tullsatser för bananer

Detta kapitel ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1964/2005.

Artikel 148 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt rörande

a) garantier för produktens art, härkomst och ursprung,

b) erkännande av de dokument som används för att kontrollera de garantier som avses i led a,

c) villkoren för utfärdande av importlicenser samt licensernas giltighetstid.

Avsnitt IV Särskilda bestämmelser för vissa produkter

Underavsnitt I Särskilda bestämmelser för import avseende sektorerna för spannmål och ris

Artikel 149 – Import av blandningar av olika spannmål

Importtullen för blandningar av spannmål som avses i leden a och b i del I i bilaga I ska fastställas enligt följande:

a) När blandningen består av två sådana spannmålsslag ska importtullen vara den som tillämpas

i) för det viktmässigt dominerande spannmålsslaget i blandningen, om detta utgör minst 90 % av blandningens vikt,

ii) för det spannmålsslag i blandningen som är belagt med den högsta importtullen, om inget av de två ingående spannmålsslagen utgör minst 90 % av blandningens vikt.

b) I det fall blandningen består av fler än två sådana spannmålsslag och flera spannmålslag var för sig utgör mer än 10 % av blandningens vikt, ska den högsta av de importtullar som gäller för dessa spannmålsslag tillämpas för blandningen, även när importtullen är densamma för två eller flera av de ingående spannmålen.

c) I samtliga fall som inte täcks av leden a och b ska den högsta av de importtullar som gäller för de spannmålsslag som ingår i den berörda blandningen tillämpas, även när importtullen är densamma för två eller flera av de ingående spannmålsslagen.

Artikel 150 – Import av blandningar av spannmål och ris

För blandningar sammansatta av ett eller flera spannmålsslag som omfattas av leden a och b i del I i bilaga I samt av en eller flera produkter som omfattas leden a och b i del II i bilaga I, ska den importtull tillämpas som gäller för det spannmålsslag eller den produkt i blandningen som omfattas av den högsta importtullen.

Artikel 151 – Import av blandningar av ris

För blandningar som består antingen av ris som kan hänföras till olika bearbetningsgrupper eller bearbetningsled, eller av å ena sidan ris som kan hänföras till en eller flera olika bearbetningsgrupper eller ett eller flera bearbetningsled, och å andra sidan brutet ris, ska den importavgift tillämpas som gäller

a) för den viktmässigt dominerande beståndsdelen, om denna utgör minst 90 % av blandningens vikt,

b) för den beståndsdel som är belagd med den högsta importavgiften, om ingen av beståndsdelarna utgör minst 90 % av blandningens vikt.

Artikel 152 – Tullklassificeringens tillämplighet

När metoden för fastställande av importtull enligt artiklarna 149–151 inte kan tillämpas, ska den tull som ska gälla för sådana blandningar som avses i de artiklarna fastställas genom blandningarnas tullklassificiering.

Underavsnitt II Förmånsbehandling vid import av socker

Artikel 153 – Traditionellt försörjningsbehov för raffinering

1. Utan hinder av artikel 52.1 ska det fastställas ett traditionellt försörjningsbehov av socker för raffinering för gemenskapen motsvarande 2424735 ton per regleringsår, uttryckt i vitt socker. Under regleringsåret 2008/09 ska det traditionella försörjningsbehovet fördelas enligt följande

a) 198748 ton för Bulgarien,

b) 296627 ton för Frankrike,

c) 100000 ton för Italien,

d) 291633 ton för Portugal,

e) 329636 ton för Rumänien,

f) 19585 ton för Slovenien,

g) 59925 ton för Finland,

h) 1128581 ton för Förenade kungariket.

2. Det traditionella försörjningsbehovet i punkt 1 ska ökas med 65000 ton. Denna kvantitet ska avse rårörsocker och ska under regleringsåret 2008/09 vara förbehållen den enda anläggningen för bearbetning av sockerbetor i drift 2005 i Portugal. Denna bearbetningsanläggning bedöms vara ett heltidsraffinaderi.

3. Importlicenser för socker för raffinering får endast utfärdas till heltidsraffinaderier, förutsatt att de berörda kvantiteterna inte överstiger de kvantiteter som får importeras inom ramen för det traditionella försörjningsbehovet enligt punkt 1. Licenserna får endast överföras mellan heltidsraffinaderier och upphör att gälla i slutet av det regleringsår för vilket de utfärdats. Denna punkt ska tillämpas under regleringsåret 2008/09, och under de första tre månaderna för vart och ett av efterföljande regleringsår.

4. Tillämpningen av importtullar på rörsocker för raffinering enligt KN-nummer 17011110 med ursprung i de länder som anges i bilaga XIX ska tillfälligt upphöra för den tilläggskvantitet som behövs för att ge heltidsraffinaderierna tillräcklig försörjning av produkter regleringsåret 2008/09. Tilläggskvantiteten ska fastställas av kommissionen baserat på balansen mellan det traditionella försörjningsbehovet enligt punkt 1 och den förväntade tillgången på socker för raffinering för regleringsåret. Balansen får ses över av kommissionen under regleringsåret och får baseras på tidigare schablonuppskattningar av behovet av råsocker avsett för konsumtion.

Artikel 154 – Garantipris

1. De garanterade priser som fastställs för AVS/Indien-socker ska gälla för import av råsocker och vitsocker av standardkvalitet från

a) de minst utvecklade länderna enligt de ordningar som avses i artiklarna 12 och 13 i rådets förordning (EG) nr 980/2005,

b) de länder som förtecknas i bilaga XIX för den tilläggskvantitet som avses i artikel 153.4.

2. Ansökningar om importlicenser för socker som omfattas av ett garantipris ska åtföljas av en exportlicens utfärdad av myndigheterna i det exporterande landet som intygar att sockret uppfyller kraven i berörda avtal.

Artikel 155 – Åtaganden enligt sockerprotokollet

Kommissionen får anta åtgärder för att se till att AVS/Indien-socker importeras till gemenskapen enligt villkoren i protokoll 3 till bilaga V till partnerskapsavtalet AVS-EG och avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Indien om rörsocker. Dessa bestämmelser får vid behov avvika från artikel 153 i denna förordning.

Artikel 156 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt, särskilt i syfte att följa internationella avtal. De får omfatta ändringar av bilaga XIX.

Underavsnitt III Särskilda bestämmelser för import av hampa

Artikel 157 – Import av hampa

1. Nedanstående produkter får endast importeras till gemenskapen om vissa villkor är uppfyllda:

a) Oberedd mjukhampa som omfattas av KN-nummer 53021000 ska uppfylla de villkor som anges i artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003.

b) Olika sorter hampfrön avsedda för utsäde som omfattas av KN-nummer 12079915 ska åtföljas av ett bevis om att tetrahydrokannabinolhalten inte överstiger den som fastställs i artikel 52 i förordning (EG) nr 1782/2003.

c) Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde, som omfattas av KN-nummer 12079991 får endast importeras av importörer godkända av medlemsstaten, i avsikt att säkerställa att de inte kommer att användas för utsäde.

2. Utan att det påverkar eventuella särskilda bestämmelser som kan komma att antas av kommissionen i enlighet med artikel 194, ska import till gemenskapen av sådana produkter som anges i punkt 1 a och 1 b kontrolleras för fastställande av att villkoren enligt punkt 1 är uppfyllda.

3. Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av mer restriktiva bestämmelser som medlemsstaterna kan ha antagit i enlighet med fördraget och med de åtaganden som följer av Världshandelsorganisationens avtal om jordbruk.

Underavsnitt IV Särskilda bestämmelser för import av humle

Artikel 158 – Import av humle

1. Produkter inom humlesektorn får endast importeras från tredjeländer om deras kvalitetsegenskaper minst motsvarar dem som föreskrivits för liknande produkter som skördats inom gemenskapen eller som är framställda av sådana produkter.

2. Produkter ska anses motsvara den standard som avses i punkt 1 om de åtföljs av ett intyg som utfärdats av myndigheterna i ursprungslandet och som godkänts som likvärdigt med det intyg som anges i artikel 117. För humlepulver, lupulinberikat humlepulver, humleextrakt och humleblandningar får intyget endast godkännas som likvärdigt med ett certifikat om alfasyrahalten i dessa produkter inte är lägre än halten i det humle ur vilket de utvinns. Intygens likvärdighet ska kontrolleras i enlighet med närmare bestämmelser som antas av kommissionen.

Avsnitt V Skyddsåtgärder och aktiv förädling

Artikel 159 – Skyddsåtgärder

1. Skyddsåtgärder mot import till gemenskapen ska, om inte annat följer av punkt 3, vidtas av kommissionen i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 519/94 och (EG) nr 3285/94.

2. Om inte annat föreskrivs i andra rättsakter utfärdade av rådet ska sådana säkerhetsåtgärder mot import till gemenskapen som föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget vidtas av kommissionen i enlighet med punkt 3.

3. Åtgärder enligt punkterna 1 och 2 får vidtas av kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens eget initiativ. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar från det att begäran togs emot. Medlemsstaterna ska underrättas om skyddsåtgärderna, vilka ska börja tillämpas omedelbart. En medlemsstat får inom fem arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut i enlighet med punkterna 1 och 2 till rådet. Rådet ska sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva beslutet i fråga inom en månad efter det att beslutet hänskjutits till rådet.

4. Om kommissionen anser att någon säkerhetsåtgärd som vidtagits i enlighet med punkterna 1 och 2 bör återkallas eller ändras, ska det gå till väga på följande sätt:

a) Om beslutet om åtgärden fattats av rådet, ska kommissionen föreslå rådet att beslutet upphävs eller ändras. Rådet ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

b) I alla övriga fall ska gemenskapens skyddsåtgärder återkallas eller ändras av kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1.

Artikel 160 – Upphörande med aktiv förädling

1. Om gemenskapsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom systemet för aktiv förädling, får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ helt eller delvis upphäva tillämpningen av systemet för aktiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och jordbruksalkohol. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. Medlemsstaterna ska underrättas om sådana åtgärder, vilka ska börja tillämpas omedelbart. En medlemsstat får inom fem arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om åtgärder i enlighet med första stycket till rådet. Rådet ska sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva åtgärderna inom en månad efter det att beslutet hänskjutits till rådet.

2. I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna ska fungera tillfredsställande, får rådet i enlighet med förfarandet i artikel 37.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet för aktiv förädling för de produkter som avses i punkt 1.

KAPITEL III Export

Avsnitt I Exportlicenser

Artikel 161 – Exportlicenser

1. Utan att det påverkar fall där det krävs exportlicenser i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att exporten av en eller flera produkter inom följande sektorer ska ske mot uppvisande av exportlicens: Vid tillämpning av första stycket ska kommissionen ta hänsyn till om det krävs exportlicenser för förvaltningen av de berörda marknaderna och, framför allt, för övervakningen av exporten av de berörda produkterna.

a) spannmål,

b) ris,

c) socker,

d) olivolja och bordsoliver, när det gäller olivolja enligt led a i del VII i bilaga I,

e) nöt- och kalvkött,

f) mjölk och mjölkprodukter,

g) griskött,

h) får- och getkött,

i) ägg,

j) fjäderfäkött,

k) jordbruksalkohol.

2. Artiklarna 131–133 ska gälla i tillämpliga delar.

3. Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för punkterna 1 och 2, även rörande licensernas giltighetstid och säkerhetsgrad.

Avsnitt II Exportbidrag

Artikel 162 – Tillämpningsområde för exportbidrag

1. I den mån som krävs för att möjliggöra export på grundval av prisnoteringar eller priser på världsmarknaden och inom de gränser som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, får skillnaden mellan dessa prisnoteringar eller priser och priserna i gemenskapen utjämnas genom exportbidrag för När det gäller mjölk och mjölkprodukter som exporteras i form av produkter som anges i del IV i bilaga XX, får exportbidrag endast beviljas för produkter som anges i leden a–e och g i del XVI i bilaga I.

a) produkter inom följande sektorer som exporteras i obearbetad form:

i) spannmål,

ii) ris,

iii) socker, när det gäller produkter som anges i leden b, c, d och g i del III i bilaga I,

iv) nöt- och kalvkött,

v) mjölk och mjölkprodukter,

vi) griskött,

vii) ägg,

viii) fjäderfäkött,

b) produkter som anges i led a i, ii, iii, v och vii som ska exporteras i form av sådana varor som förtecknas i bilagorna XX och XXI.

2. Exportbidragen för produkter som exporteras i form av bearbetade varor enligt bilagorna XX och XXI får inte vara högre än de som tillämpas för samma produkter när de exporteras i obearbetad form.

3. Om det är nödvändigt för att ta hänsyn till särdrag i produktionen av vissa spritdrycker som framställs av spannmål får kriterierna för beviljande av exportbidrag enligt punkterna 1 och 2 och förfarandet för kontroll anpassas till den särskilda situationen av kommissionen.

Artikel 163 – Fördelning av exportbidragen

De kvantiteter som får exporteras med exportbidrag ska fördelas med den metod som

a) är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av gemenskapsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt inte mellan små och stora aktörer,

b) ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven,

c) förhindrar diskriminering mellan de berörda aktörerna.

Artikel 164 – Fastställande av exportbidrag

1. Exportbidragen ska vara desamma för hela gemenskapen. Om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget, får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter.

2. Exportbidragen ska fastställas av kommissionen. Exportbidrag får fastställas Om inte fastställandet sker genom anbudsförfarande ska den förteckning över produkter för vilka exportbidrag beviljas liksom exportbidragsbeloppet fastställas minst en gång var tredje månad. Bidragsbeloppet får emellertid behållas på samma nivå i mer än tre månader och under tiden får kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1 vid behov justera bidragsbeloppet, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ.

a) med regelbundna intervall, och

b) genom anbudsinfordran för produkter för vilka detta förfarande föreskrevs innan denna förordning började att tillämpas i enlighet med artikel 204.2.

3. En eller flera av följande aspekter ska beaktas när exportbidragen fastställs för vissa produkter:

a) Den rådande situationen och förväntade utvecklingen vad avser

priserna och tillgången på produkten på gemenskapsmarknaden,

priserna på produkten på världsmarknaden.

b) Målen för den gemensamma organisationen av marknaden, som är en balanserad marknadssituation och en naturlig utveckling av priserna och handeln.

c) Nödvändigheten av att undvika störningar som kan förorsaka en långvarig obalans mellan utbud och efterfrågan på gemenskapsmarknaden.

d) Ekonomiska aspekter avseende exporten i fråga.

e) Begränsningar som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.

f) Behovet av att skapa jämvikt mellan användningen av gemenskapens basprodukter i framställningen av bearbetade varor som exporteras till ett tredjeland och användningen av produkter från dessa länder som får importeras för bearbetning.

g) De mest fördelaktiga saluförings- och transportkostnaderna från gemenskapsmarknader till gemenskapshamnar eller andra utförselorter samt transportkostnaderna till bestämmelseländerna.

h) Efterfrågan på gemenskapens marknad.

i) När det gäller sektorerna för griskött, ägg och fjäderfäkött, skillnaden mellan priserna i gemenskapen och priserna på världsmarknaden för den kvantitet foderspannmål som krävs för produktion i gemenskapen av produkter inom dessa sektorer.

4. Ett anpassat belopp för exportbidragen får fastställas av kommissionen avseende sektorerna för spannmål och ris. Vid behov får kommissionen utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1 ändra de anpassade beloppen. Första stycket får också tillämpas för produkter som exporteras i form av varor enligt bilaga XX.

Artikel 165 – Exportbidraget för malt i lager

Under regleringsårets första tre månader ska det bidrag som tillämpas på export av malt som fanns i lager vid det föregående regleringsårets slut eller som framställts av korn som vid den tidpunkten fanns i lager vara det som skulle ha gällt för exportlicensen i fråga för export under det föregående regleringsårets sista månad.

Artikel 166 – Justering av exportbidraget för spannmål

Om inte annat har föreskrivits av kommissionen ska bidraget för de produkter som anges i leden a och b i del I i bilaga I, som fastställts i enlighet med artikel 167.2, av kommissionen justeras till nivån för de månatliga höjningar som gäller för interventionspriset och, i tillämpliga fall, ändringar av det priset. Första stycket kan tillämpas, helt eller delvis, på produkter som anges i leden c och d i del I i bilaga I, samt på produkter som avses i del I i bilaga I och som exporteras i form av varor som avses i del I i bilaga XX. I sådana fall ska den justering som avses i första stycket korrigeras genom att det på den månatliga höjningen tillämpas en koefficient som uttrycker förhållandet mellan kvantiteten basprodukt och den kvantitet basprodukt som den bearbetade exporterade produkten innehåller eller som har använts i de exporterade varorna.

Artikel 167 – Beviljande av exportbidrag

1. Bidrag för produkter förtecknade i artikel 162.1 a som exporteras i obearbetat tillstånd utan ytterligare bearbetning ska endast beviljas på ansökan och mot uppvisande av exportlicens.

2. Det exportbidrag som ska tillämpas på produkter enligt punkt 1 ska vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan lämnas in eller, beroende på situationen, det bidrag som följer av det aktuella anbudsförfarandet och, om det rör sig om ett differentierat bidrag, det bidrag som gäller samma dag Kommissionen får vidta lämpliga åtgärder för att förhindra missbruk av den flexibilitet som avses i denna punkt.

a) för den destination som anges i licensen, eller

b) om så är lämpligt, för den faktiska destinationen, om denna är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet ska det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den destination som är angiven i licensen.

3. Kommissionen kan, genom undantag från punkt 1, besluta att exportlicenser för kläckägg och dagsgamla kycklingar får beviljas i efterhand.

4. Beslut får fattas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 16.2 i rådets förordning (EG) nr 3448/93 om att punkterna 1 och 2 ska tillämpas på varor som avses i artikel 162.1 b i den här förordningen.

5. Kommissionen får bevilja undantag från punkterna 1 och 2 i fråga om produkter för vilka det betalas ut exportstöd inom ramen för livsmedelshjälpsaktioner.

6. Exportbidraget ska utbetalas efter framläggande av bevis om att Kommissionen kan dock bevilja undantag förutsatt att det fastställs villkor som erbjuder likvärdiga garantier.

a) produkterna har exporterats utanför gemenskapen,

b) och, när det gäller differentierade bidrag, att produkterna har nått den destination som anges i licensen eller annan destination för vilken exportbidraget fastställdes, utan att detta påverkar bestämmelserna i punkt 2 b.

7. Kommissionen kan fastställa ytterligare villkor för beviljande av exportbidrag för en eller flera produkter. De kan innehålla föreskrifter om

a) att exportbidrag endast får betalas ut för produkter med ursprung i gemenskapen, och

b) att bidragsbeloppet för importerade produkter ska begränsas till de avgifter som togs ut vid importen, förutsatt att dessa är lägre än det tillämpliga bidraget.

Artikel 168 – Exportbidrag för levande djur inom nöt- och kalvköttssektorn

När det gäller produkter inom nöt- och kalvköttssektorn ska beviljandet och utbetalningen av bidrag vid export av levande djur omfattas av krav på att bestämmelserna i gemenskapens djurskyddslagstiftning iakttas, särskilt skydd av djur under transport.

Artikel 169 – Exportbegränsningar

Kontrollen av att de åtaganden i fråga om volymer som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget fullgörs, ska ske med hjälp av de exportlicenser som utfärdas för de referensperioder som gäller för de aktuella produkterna. När det gäller fullgörandet av de skyldigheter som följer av WTO:s jordbruksavtal ska det faktum att en referensperiod löper ut inte påverka exportlicensernas giltighet.

Artikel 170 – Tillämpningsföreskrifter

Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt, särskilt bestämmelser De ändringar av bilaga XX som eventuellt blir nödvändiga ska göras av kommissionen med beaktande av kriterierna i artikel 8.2 första stycket i förordning (EG) nr 3448/93. Närmare föreskrifter för tillämpningen av artikel 167 när det gäller produkter som avses i artikel 162.1 b ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 3448/93.

a) om omfördelning av exporterbara kvantiteter som inte har tilldelats eller utnyttjats,

b) som styr kvalitet och andra specifika krav och villkor när det gäller produkter som berättigar till exportbidrag,

c) som rör kontroll av huruvida moment som ger rätt till utbetalning av exportbidrag och av alla övriga belopp som rör exporttransaktioner faktiskt har utförts och genomförts på rätt sätt, inklusive fysiska kontroller och dokumentgranskning.

Avsnitt III Förvaltning av exportkvoter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

Artikel 171 – Förvaltning av tullkvoter som öppnats av tredjeländer

1. Om, när det gäller mjölk och mjölkprodukter, ett avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget innehåller bestämmelser om förvaltning (helt eller delvis) av en tullkvot som öppnats av ett tredjeland, ska kommissionen fastställa vilken förvaltningsmetod som ska tillämpas samt de därtill hörande villkoren.

2. De tullkvoter som avses i punkt 1 ska förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer och som garanterar fullt utnyttjande av de möjligheter som den berörda kvoten erbjuder, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller annan lämplig metod används:

a) En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden först till kvarn).

b) En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden samtidig behandling).

c) En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden traditionella/nya mönster).

Avsnitt IV Särskild behandling vid import till tredjeländer

Artikel 172 – Certifikat för produkter som omfattas av särskild behandling vid import till ett tredjeland

1. Vid export av sådana produkter som enligt avtal som ingåtts av gemenskapen i enlighet med artikel 300 i fördraget kan komma i fråga för särskild behandling vid import till ett tredjeland om vissa villkor uppfylls, ska berörda myndigheter i medlemsstaterna, vid anmodan och efter lämplig kontroll, utfärda ett dokument som intygar att villkoren uppfylls.

2. Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel.

Avsnitt V Särskilda bestämmelser för levande växter

Artikel 173 – Minimipriser vid export

1. Varje år i god tid före saluföringssäsongen får kommissionen, för var och en av de produkter inom sektorn för levande växter som omfattas av KN-nummer 060110, fastställa ett eller flera minimipriser som ska gälla vid export till ett tredjeland. Export av sådana produkter ska endast kunna ske till ett pris som är minst lika högt som det minimipris som fastställts för produkten i fråga.

2. Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för punkt 1, med beaktande av skyldigheter som följer av sådana avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.

Avsnitt VI Passiv förädling

Artikel 174 – Upphörande med passiv förädling

1. Om gemenskapsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom systemet för passiv förädling, får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ helt eller delvis upphäva tillämpningen av systemet för passiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött och fjäderfäkött. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. Medlemsstaterna ska underrättas om sådana åtgärder, vilka ska börja tillämpas omedelbart. En medlemsstat får inom fem arbetsdagar från underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om åtgärder i enlighet med första stycket till rådet. Rådet ska sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva åtgärderna inom en månad efter det att beslutet har hänskjutits till rådet.

2. I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna ska fungera tillfredsställande, får rådet i enlighet med förfarandet i artikel 37.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet för passiv förädling för de produkter som avses i punkt 1.

DEL IV KONKURRENSREGLER

KAPITEL I Regler för företag

Artikel 175 – Tillämpning av artiklarna 81–86 i fördraget

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska artiklarna 81–86 i fördraget samt tillämpningsföreskrifter för dessa, om inte annat följer av artikel 176 i denna förordning, tillämpas på alla sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artiklarna 81.1 och 82 i fördraget och som rör produktion av eller handel med produkter enligt artikel 1.1 a–h, k och m–u samt 1.3 i denna förordning.

Artikel 176 – Undantag

1. Artikel 81.1 i fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 175 i denna förordning och som ingår i en nationell organisation av marknaden eller som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 33 i fördraget ska kunna uppnås. I synnerhet ska artikel 81.1 i fördraget inte tillämpas på sådana avtal, beslut och förfaranden mellan jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar tillhörande en enda medlemsstat vilka, utan att medföra någon skyldighet att hålla samma priser, avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte kommissionen finner att konkurrensen sätts ur spel eller att förverkligandet av de mål som anges i fördragets artikel 33 äventyras därigenom.

2. Efter samråd med medlemsstaterna och efter att ha hört berörda företag och företagssammanslutningar eller alla övriga fysiska och juridiska personer den finner lämpligt, ska kommissionen med förbehåll för domstolens prövning ensam vara behörig att genom beslut som ska offentliggöras fastställa vilka avtal, beslut och förfaranden som uppfyller villkoren i punkt 1. Kommissionen ska fastställa detta på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstats behöriga myndighet eller av ett företag eller en företagssammanslutning som berörs.

3. I offentliggörandet av beslutet enligt punkt 2 första stycket ska parternas namn och huvudinnehållet i beslutet anges. Företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter ska beaktas i offentliggörandet.

Artikel 177 – Avtal och samordnade förfaranden inom tobakssektorn

1. Artikel 81.1 i fördraget ska inte tillämpas på avtal och samordnade förfaranden mellan erkända branschorganisationer inom tobakssektorn som syftar till uppfylla de mål som avses i artikel 123 c i denna förordning, förutsatt att Avtalen och de samordnade förfarandena får inte träda i kraft under denna tremånadersperiod.

a) avtalen och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen, och

b) kommissionen inom tre månader efter det att den har erhållit alla de upplysningar som krävs inte har funnit att avtalen eller de samordnade förfarandena är oförenliga med gemenskapens bestämmelser.

2. Avtal och samordnade förfaranden ska förklaras strida mot gemenskapens konkurrensregler om

a) de kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom gemenskapen,

b) de kan hindra den gemensamma organisationen av marknaden från att fungera tillfredsställande,

c) de kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschåtgärderna syftar till,

d) de innebär ett fastställande av priser och kvoter, utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som branschorganisationer vidtagit vid tillämpning av särskilda bestämmelser i gemenskapslagstiftningen,

e) de kan leda till diskriminering eller sätta konkurrensen ur spel för en betydande del av de berörda produkterna.

3. Om kommissionen efter det att den tremånadersperiod som anges i punkt 1 b löpt ut, finner att de villkor som gäller för tillämpningen av detta kapitel inte har uppfyllts, ska den utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1 fatta ett beslut med innebörden att artikel 81.1 i fördraget gäller för de berörda avtalen eller samordnade förfarandena. Beslutet får inte träda i kraft före det datum då den berörda branschorganisationen underrättas om det, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.

Artikel 178 – Bindande avtal och samordnade förfaranden för icke medlemmar verksamma inom tobakssektorn

1. Branschorganisationer inom tobakssektorn kan begära att vissa av deras avtal eller samordnade förfaranden inom det område där de är verksamma för en begränsad tid görs bindande för enskilda och grupper inom den berörda ekonomiska sektorn som inte är medlemmar i någon organisation som ingår i branschorganisationen. För att få utvidga tillämpningsområdet för sina bestämmelser ska branschorganisationerna företräda minst två tredjedelar av den berörda produktionen och/eller handeln. Om den föreslagna utvidgningen berör flera regioner, ska branschorganisationerna påvisa att de uppnår en miniminivå i fråga om representativitet inom varje näringsgren och varje region.

2. De bestämmelser för vilka ett utvidgat tillämpningsområde begärs, ska ha varit i kraft i minst ett år och avse ett av följande områden:

a) Kunskap om produktionen och marknaden.

b) Fastställande av minimikvaliteter.

c) Användande av miljövänliga odlingsmetoder.

d) Fastställande av minimistandarder för förpackning och presentation.

e) Användande av certifierat utsäde och kontroll av produktkvaliteten.

3. En utvidgad tillämpning av bestämmelserna ska godkännas av kommissionen.

Artikel 179 – Tillämpningsföreskrifter för avtal och samordnade förfaranden inom tobakssektorn

Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för artiklarna 177 och 178, inbegripet bestämmelser om underrättelser och offentliggörande.

KAPITEL II Regler om statligt stöd

Artikel 180 – Tillämpning av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget

Om inte annat föreskrivs i denna förordning, särskilt med undantag av de statliga stöd som avses i artikel 182 i denna förordning, ska artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget tillämpas på produktion av och handel med de produkter som avses i artikel 1.1 a–h, k och m–u samt 1.3 i denna förordning.

Artikel 181 – Särskilda bestämmelser för sektorn för mjölk och mjölkprodukter

Om inte annat följer av artikel 87.2 i fördraget ska stöd vars belopp fastställs på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som förtecknas i del XVI i bilaga I till den här förordningen vara förbjudna. Det ska även vara förbjudet med nationella åtgärder som medger en utjämning mellan priserna på produkter som förtecknas i del XVI i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 182 – Särskilda nationella bestämmelser

1. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd kan stöd till produktion och saluföring av renar och renprodukter (KN-nummer ex0208 och ex0210) lämnas av Sverige och Finland under förutsättning att det inte medför någon ökning av de traditionella produktionsnivåerna.

2. Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland bevilja stöd för vissa mängder utsäde och för vissa mängder spannmål för utsäde som producerats enbart i det landet, på grund av de särskilda klimatförhållandena.

3. Medlemsstater som sänker sin sockerkvot med mer än 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 får bevilja tillfälligt statligt stöd under den tid då övergångsstödet för sockerbetsodlare utbetalas i enlighet med kapitel 10f i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003. Kommissionen ska på grundval av berörda medlemsstaters ansökningar besluta om totalbeloppet för det statliga stöd som ska finnas tillgängligt för denna åtgärd. När det gäller Italien får det tillfälliga stöd som avses i första stycket inte överstiga 11 EUR per regleringsår och ton sockerbetor samt ska beviljas sockerbetsodlare och för transport av sockerbetor. Finland får bevilja sockerbetsodlare stöd på upp till 350 EUR per hektar och regleringsår. Inom 30 dagar efter varje regleringsårs utgång ska de berörda medlemsstaterna underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats under det regleringsåret.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 88.1 och 88.3 första meningen i fördraget får Tyskland till och med den 31 december 2010 bevilja stöd inom ramen för det tyska alkoholmonopolet för produkter som efter ytterligare bearbetning saluförs av monopolet, t.ex. etanol som framställts av jordbruksprodukter förtecknad i bilaga I till fördraget. Det totala beloppet för detta stöd får inte överstiga 110 miljoner EUR per år. Tyskland ska varje år före den 30 juni lägga fram en rapport för kommissionen om hur systemet fungerar.

DEL V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ENSKILDA SEKTORER

Artikel 183 – Avgift för att främja konsumtion av mjölk och mjölkprodukter

I syfte att finansiera åtgärderna för främjande av konsumtionen av mjölk i gemenskapen, utvidga marknaden för mjölk och mjölkprodukter och förbättra mjölkkvaliteten får en medlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget såsom föreskrivs i artikel 180 i denna förordning, införa en avgift för saluförda kvantiteter av mjölk eller mjölkekvivalenter som ska betalas av mjölkproducenterna i den berörda medlemsstaten.

Artikel 184 – Rapportering rörande vissa sektorer

Kommissionen ska

1. före den 30 september 2008 för rådet lägga fram en rapport om sektorn för torkat foder, som grundar sig på en utvärdering av bestämmelserna i denna förordning och som särskilt behandlar utvecklingen när det gäller baljväxter och annat grönfoder, produktionen av torkat foder och uppnådd minskad förbrukning av fossila bränslen; rapporten ska, om så behövs, åtföljas av lämpliga förslag,

2. vart tredje år och första gången den 31 december 2010 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av de åtgärder rörande sektorn för biodling som fastställs i del II avdelning I kapitel IV avsnitt VI,

3. före den 31 december 2009 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av det undantag som fastställs i artikel 182.4 när det gäller det tyska alkoholmonopolet, inbegripet en utvärdering av de stöd som beviljats inom ramen för detta monopol, tillsammans med lämpliga förslag.

Artikel 185 – Registrering av kontrakt inom humlesektorn

1. Samtliga leveranskontrakt för i gemenskapen producerad humle som ingåtts mellan, å ena sidan, en producent eller en producentorganisation och, å andra sidan, en köpare ska registreras av organ som respektive producentmedlemsstat utsett för detta ändamål.

2. Kontrakt om leverans av vissa bestämda kvantiteter till överenskommet pris under en period som omfattar en eller flera skördar och som ingås före den 1 augusti året för den första skörden i fråga ska kallas förhandskontrakt. De ska registreras separat.

3. De uppgifter som har registrerats får inte användas för andra ändamål än för tillämpningen av denna förordning.

4. Kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter för registrering av leveranskontrakt för humle.

Artikel 186 – Störningar när det gäller den inre marknadens priser

Kommissionen får vidta nödvändiga åtgärder i nedanstående situationer, om det är sannolikt att dessa situationer kommer att bestå och därmed skapa eller riskera att skapa störningar på marknaderna:

a) När det gäller produkter inom sektorerna för socker, humle, nöt- och kalvkött och får- och getkött, när priserna på gemenskapsmarknaden för någon av dessa produkter ökar eller minskar väsentligt.

b) När det gäller produkter inom sektorerna för griskött, ägg och fjäderfäkött och när det gäller olivolja, när priserna på gemenskapsmarknaden för någon av dessa produkter ökar väsentligt.

Artikel 187 – Störningar som förorsakats av prisnoteringar och priser på världsmarknaden

När prisnoteringar eller priser på världsmarknaden för en eller flera produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker samt mjölk och mjölkprodukter når en nivå som stör eller hotar att störa försörjningen av gemenskapsmarknaden och läget sannolikt kommer att bestå och försämras, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för den berörda sektorn. Den får framför allt, helt eller delvis, upphöra med att tillämpa importtullar för vissa kvantiteter.

Artikel 188 – Villkor för åtgärder som tillämpas i samband med störningar och tillämpningsföreskrifter

1. De åtgärder som föreskrivs i artiklarna 186 och 187 får antas

a) förutsatt att övriga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga,

b) med beaktande av de skyldigheter som följer av avtal som har ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.

2. Kommissionen får anta tillämpningsföreskrifter för artiklarna 186 och 187.

Artikel 189 – Meddelanden inom etanolsektorn

1. När det gäller produkter inom etanolsektorn ska medlemsstaterna meddela kommissionen uppgifter om följande: Kommissionen ska fastställa bestämmelser för meddelande av dessa uppgifter, särskilt hur ofta de ska meddelas, samt en definition av användningsområden.

a) Produktionen av etanol som framställts av jordbruksprodukter uttryckt i hektoliter ren etanol, fördelad på de råvaror som använts.

b) Avsättningen, uttryckt i hektoliter ren etanol som framställts av jordbruksprodukter, fördelad på användningsområden.

c) De lager av etanol som framställts av jordbruksprodukter som fanns i medlemsstaten vid slutet av det föregående året.

d) Den beräknade produktionen under det innevarande året.

2. På grundval av de uppgifter som avses i punkt 1 och annan tillgänglig information ska kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, göra dels en sammanfattande bedömning av gemenskapens marknad för etanol som framställts av jordbruksprodukter för det föregående året, dels en preliminär bedömning av marknaden för det innevarande året. Den sammanfattande bedömningen av gemenskapens marknad för etanol ska även innehålla uppgifter om den alkohol som inte framställts av jordbruksprodukter. Kommissionen ska fastställa exakt vad dessa uppgifter ska innehålla samt hur de ska samlas in. Vid tillämpningen av detta stycke ska med etanol som inte framställts av jordbruksprodukter avses de produkter som omfattas av KN-nummer 2207, 22089091 och 22089099 som inte har framställts av en viss jordbruksprodukt som anges i bilaga I till fördraget.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om de bedömningar som avses i punkt 2.

DEL VI ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 190 – Finansiella bestämmelser

Förordning (EG) nr 1290/2005 och tillämpningsbestämmelserna för denna ska gälla för de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig i samband med att de uppfyller sina skyldigheter enligt den här förordningen.

Artikel 191 – Nödsituationer

Nödvändiga och berättigade åtgärder som krävs för att i en nödsituation lösa specifika praktiska problem ska antas av kommissionen. Sådana åtgärder kan avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt.

Artikel 192 – Utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen

1. Medlemsstaterna och kommissionen ska ge varandra den information som behövs för att tillämpa denna förordning eller för att övervaka och analysera marknaden och för att uppfylla internationella skyldigheter i fråga om de produkter som anges i artikel 1.

2. Kommissionen ska anta närmare bestämmelser för fastställande av vilken information som behövs för tillämpningen av punkt 1, samt bestämmelser om form, innehåll, tidpunkt samt tidsfrister för denna information tillsammans med förfaranden för att översända eller göra sådana uppgifter och sådana handlingar tillgängliga.

Artikel 193 – Bestämmelse om kringgående

Utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser ska inga förmåner som föreskrivs i denna förordning beviljas fysiska eller juridiska personer för vilka det konstaterats att de förutsättningar som krävs för att få sådana förmåner har skapats på ett konstlat sätt, i strid med målen för denna förordning.

Artikel 194 – Kontroller och administrativa åtgärder och administrativa sanktioner samt rapporter om detta

Kommissionen ska fastställa De administrativa sanktioner som avses i led b ska avpassas med hänsyn till hur allvarlig och omfattande den konstaterade överträdelsen varit, dess varaktighet samt hur ofta den har förkommit.

a) bestämmelser om de administrativa och fysiska kontroller som medlemsstaterna ska utföra med hänsyn till de skyldigheter som följer av tillämpningen av denna förordning,

b) ett system för tillämpning av administrativa åtgärder och administrativa sanktioner vid konstaterande av överträdelser i fråga om de skyldigheter som följer av denna förordning,

c) bestämmelser rörande återvinning av felaktiga utbetalningar till följd av tillämpningen av denna förordning,

d) bestämmelser rörande rapportering om kontroller som utförts samt resultaten av dessa.

DEL VII TILLÄMPNINGS-, ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I Tillämpningsbestämmelser

Artikel 195 – Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna (nedan kallad kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

Artikel 196 – Kommitténs organisation

Vid organisationen av mötena i den kommitté som avses i artikel 195 ska man särskilt beakta omfånget av dess ansvar, den specifika karaktären hos det ärende som ska behandlas samt behovet av lämplig sakkunskap.

KAPITEL II Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 197 – Ändringar av förordning (EG) nr 1493/1999

Artiklarna 74–76 i förordning (EG) nr 1493/1999 ska utgå.

Artikel 198 – Ändringar av förordning (EG) nr 2200/96

Artiklarna 46 och 47 i förordning (EG) nr 2200/96 ska utgå.

Artikel 199 – Ändringar av förordning (EG) nr 2201/96

Artiklarna 29 och 30 i förordning (EG) nr 2201/96 ska utgå.

Artikel 200 – Ändringar av förordning (EG) nr 1184/2006

Förordning (EG) nr 1184/2006 ska ändras på följande sätt:

1. Titeln ska ersättas med följande:

2. Artikel 1 ska ersättas med följande:

3. Artikel 2.1 första stycket ska ersättas med följande:

4. Artikel 3 ska ersättas med följande:

Artikel 201 – Upphävande

1. Om inte annat följer av punkt 3 ska följande förordningar upphöra att gälla:

a) Från och med den 1 januari 2008, förordningarna (EEG) nr 234/68, (EEG) nr 827/68, (EEG) nr 2517/69, (EEG) nr 2728/75, (EEG) nr 1055/77, (EEG) nr 2931/79, (EEG) nr 1358/80, (EEG) nr 3730/87, (EEG) nr 4088/87, (EEG) nr 404/93, (EG) nr 670/2003, (EG) nr 797/2004.

b) Från och med den 1 april 2008, förordningarna (EEG) nr 707/76, (EG) nr 1786/2003, (EG) nr 1788/2003 och (EG) nr 1544/2006.

c) Från och med den 1 juli 2008, förordningarna (EEG) nr 315/68, (EEG) nr 316/68, (EEG) nr 2729/75, (EEG) nr 2759/75, (EEG) nr 2763/75, (EEG) nr 2771/75, (EEG) nr 2777/75, (EEG) nr 2782/75, (EEG) nr 1898/87, (EEG) nr 1906/90, (EEG) nr 2204/90, (EEG) nr 2075/92, (EEG) nr 2077/92, (EEG) nr 2991/94, (EG) nr 2597/97, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1255/1999, (EG) nr 2250/1999, (EG) nr 1673/2000, (EG) nr 2529/2001, (EG) nr 1784/2003, (EG) nr 865/2004, (EG) nr 1947/2005, (EG) nr 1952/2005 och (EG) nr 1028/2006.

d) Från och med den 1 september 2008, förordning (EG) nr 1785/2003.

e) Från och med den 1 oktober 2008, förordning (EG) nr 318/2006.

f) Från och med den 1 januari 2009, förordningarna (EEG) nr 3220/84, (EEG) nr 386/90, (EEG) nr 1186/90, (EEG) nr 2137/92 och (EG) nr 1183/2006.

2. Beslut 74/583/EEG ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2008.

3. Upphävandet av de förordningar som anges i punkt 1 ska inte påverka

a) det fortsatta ikraftvarandet av gemenskapsakter som antagits på grundval av dessa förordningar samt

b) den fortsatta giltigheten av ändringar som genom dessa förordningar har gjorts i andra gemenskapsrättsakter som inte upphävs genom denna förordning.

Artikel 202 – Hänvisningar

Hänvisningar till bestämmelser och förordningar som ändras eller upphävs genom artiklarna 197–201 ska betraktas som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellerna i bilaga XXII.

Artikel 203 – Övergångsbestämmelser

Kommissionen får anta sådana åtgärder som krävs för att underlätta övergången från bestämmelserna enligt de förordningar som ändras eller upphävs genom artiklarna 197–201 till de bestämmelser som fastställs i denna förordning.

Artikel 204 – Ikraftträdande

1. Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2008. Den ska dock tillämpas Artiklarna 27, 39 och 172 ska tillämpas från och med den 1 januari 2008 och artiklarna 149-152 ska tillämpas från och med den 1 juli 2008 för alla berörda produkter.

a) från och med den 1 juli 2008 när det gäller sektorerna för spannmål, utsäde, humle, olivolja och bordsoliver, lin och hampa, råtobak, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött samt ägg och fjäderfäkött,

b) från och med den 1 september 2008 när det gäller rissektorn,

c) från och med den 1 oktober 2008 när det gäller sockersektorn, med undantag av artikel 56 som ska tillämpas från och med den 1 januari 2008,

d) från och med den 1 april 2008 när det gäller sektorerna för torkat foder och silkesodling,

e) från och med den 1 augusti 2008 när det gäller vinsektorn samt artikel 191,

f) från och med den 1 juli 2008 när det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter, med undantag av bestämmelserna i del II avdelning I kapitel III,

g) från och med den 1 april 2008 när det gäller systemet för begränsning av mjölkproduktionen i del II avdelning I kapitel III,

h) från och med den 1 januari 2009 när det gäller de gemenskapsskalor för klassificering av slaktkroppar som avses i artikel 42.1.

3. När det gäller sockersektorn ska del II avdelning I tillämpas till och med slutet av regleringsåret 2014/15 för socker.

4. Bestämmelserna för det system för begränsning av mjölkproduktionen som upprättas i del II avdelning I kapitel III ska, i enlighet med artikel 66, tillämpas till och med den 31 mars 2015.

1 Yttrande av den 24 maj 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

2 EGT L 55, 2.3.1968, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

3 EGT L 151, 30.6.1968, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 97).

4 EGT L 282, 1.11.1975, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

5 EGT L 282, 1.11.1975, s. 49. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 679/2006 (EUT L 119, 4.5.2006, s. 1).

6 EGT L 282, 1.11.1975, s. 77. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 679/2006.

7 EGT L 215, 30.7.1992, s. 70. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1679/2005 (EUT L 271, 15.10.2005, s. 1).

8 EGT L 47, 25.2.1993, s. 1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 2013/2006 (EUT L 384, 29.12.2006, s. 13).

9 EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1182/2007 (EUT L 273, 17.10.2007, s. 1).

10 EGT L 297, 21.11.1996, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1182/2007.

11 EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005.

12 EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1152/2007 (EUT L 258, 4.10.2007, s. 3).

13 EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

14 EGT L 193, 29.7.2000, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 953/2006 (EUT L 175, 29.6.2006, s. 1).

15 EGT L 341, 22.12.2001, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005.

16 EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 735/2007 (EUT L 169, 29.6.2007, s. 6).

17 EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 797/2006 (EUT L 144, 31.5.2006, s. 1).

18 EUT L 270, 21.10.2003, s. 114. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 456/2006 (EUT L 82, 21.3.2006, s. 1).

19 EUT L 161, 30.4.2004, s. 97. Rättad i EUT L 206, 9.6.2004, s. 37.

20 EUT L 312, 29.11.2005, s. 3. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1247/2007 (EUT L 282, 26.10.2007, s. 1).

21 EUT L 314, 30.11.2005, s. 1.

22 EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1260/2007 (EUT L 283, 27.10.2007, s. 1).

23 EUT L 97, 15.4.2003, s. 6.

24 EUT L 125, 28.4.2004, s. 1.

25 EUT L 286, 17.10.2006, s. 1.

26 EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 552/2007 (EUT L 131, 23.5.2007, s. 10).

27 EGT L 352, 15.12.1987, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2535/95 (EGT L 260, 31.10.1995, s. 3).

28 EUT L 214, 4.8.2006, s. 1.

29 EGT L 119, 11.5.1990, s. 32. Förordningen ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

30 EGT L 301, 20.11.1984, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3513/93 (EGT L 320, 22.12.1993, s. 5).

31 EGT L 214, 30.7.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006.

32 EUT L 270, 21.10.2003, s. 123. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1186/2007 (EUT L 265, 11.10.2007, s. 22).

33 EUT L 58, 28.2.2006, s. 42. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1261/2007 (EUT L 283, 27.10.2007, s. 8).

34 EUT L 209, 11.8.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 378/2007 (EUT L 95, 5.4.2007, s. 1).

35 EGT L 182, 3.7.1987, s. 36. Förordningen senast ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

36 EGT L 351, 23.12.1997, s. 13. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1153/2007 (EUT L 258, 4.10.2007, s. 6).

37 EGT L 316, 9.12.1994, s. 2.

38 EUT L 186, 7.7.2006, s. 1.

39 EGT L 173, 6.7.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1029/2006 (EUT L 186, 7.7.2006, s. 6).

40 EGT L 282, 1.11.1975, s. 100. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006.

41 EGT L 201, 31.7.1990, s. 7. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2583/2001 (EGT L 345, 29.12.2001, s. 6).

42 EGT L 281, 1.11.1975, s. 18. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3290/94 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 105).

43 EUT L 214, 4.8.2006, s. 7.

44 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

45 EGT L 282, 1.11.1975, s. 19.

46 EGT L 84, 31.3.1976, s. 1.

47 EGT L 128, 24.5.1977, s. 1.

48 EGT L 334, 28.12.1979, s. 8.

49 EGT L 42, 16.2.1990, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 163/94 (EGT L 24, 29.1.1994, s. 2).

50 EGT L 215, 30.7.1992, s. 80.

51 EGT L 275, 26.10.1999, s. 4.

52 EGT L 71, 21.3.1968, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 4112/88 (EGT L 361, 29.12.1988, s. 7).

53 EGT L 71, 21.3.1968, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 309/79 (EGT L 42, 17.2.1979, s. 21).

54 EGT L 318, 18.12.1969, s. 15. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1153/78 (EGT L 144, 31.5.1978, s. 4).

55 EGT L 281, 1.11.1975, s. 17.

56 EGT L 140, 5.6.1980, s. 4.

57 EGT L 382, 31.12.1987, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1300/97 (EGT L 177, 5.7.1997, s. 1).

58 EUT L 317, 27.11.1974, s. 21.

59 EGT L 197, 30.7.1994, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 671/2007 (EUT L 156, 16.6.2007, s. 1).

60 EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.

61 EGT L 244, 29.9.2000, s. 27.

62 EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

63 EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 733/2007 (EUT L 169, 29.6.2007, s. 1).

64 EUT L 316, 2.12.2005, s. 1.

65 EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.

66 EGT L 67, 10.3.1994, s. 89.

67 EGT L 349, 31.12.1994, s. 53.

68 EGT L 318, 20.12.1993, s. 18.

69 EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

BILAGA I

Del I: Spannmål

När det gäller spannmål omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 07099060 | Sockermajs, färsk eller kyld

07129019 | Torkad sockermajs, hel, skuren, skivad, bruten eller i mjölform, men inte vidare beredd, annat än hybridmajs för utsäde

10019091 | Vanligt vete och blandsäd av vete och råg, för utsäde

10019099 | Spält, vete och blandsäd av vete och råg, annat än för utsäde

10020000 | Råg

100300 | Korn

100400 | Havre

10051090 | Majs (utsädesmajs) annan än hybridmajs

10059000 | Majs, annan än utsädesmajs

10070090 | Sorghum, av andra slag än hybrider för utsäde

1008 | Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål

b) | 100110 | Durumvete

c) | 11010000 | Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg

11021000 | Finmalet mjöl av råg

110311 | Krossgryn och grovt mjöl av vete

1107 | Malt, även rostad

d) | 0714 | Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm

| ex1102 | Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg:

| 110220 | – Av majs

| 110290 | – Annat:

| 11029010 | – – Av korn

| 11029030 | – – Av havre

| 11029090 | – – Annat:

| ex1103 | Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål utom krossgryn och grovt mjöl av vete (undernummer 110311), krossgryn och grovt mjöl av ris (undernummer 11031950) och pelletar av ris (undernummer 11032050)

| ex1104 | Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006 och risflingor enligt undernummer 11041991; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda

| 110620 | Mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714

| ex1108 | Stärkelse; inulin:

– Stärkelse:

| 11081100 | – – Vetestärkelse

| 11081200 | – – Majsstärkelse

| 11081300 | – – Potatisstärkelse

| 11081400 | – – Maniokstärkelse (kassavastärkelse)

| ex110819 | – – Annan stärkelse:

| 11081990 | – – – Annat:

| 11090000 | Vetegluten, även torkat

| 1702 | Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör:

| ex170230 | – Druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen:

– – Annat:

– – – Annat:

| 17023091 | – – – – I form av vitt kristalliniskt pulver, även agglomererat

| 17023099 | – – – – Annat:

| ex170240 | – Druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen, med undantag av invertsocker

| 17024090 | – – Annat:

| ex170290 | – Andra slag, inbegripet invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen:

| 17029050 | – – Maltodextrin samt sirap och andra lösningar av maltodextrin

– – Sockerkulör

– – – Annat:

| 17029075 | – – – – I form av pulver, även agglomererat

| 17029079 | – – – – Annat:

| 2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

| ex210690 | – Annat:

– – Aromatiserade eller färgade sockerlösningar:

– – – Annat:

| 21069055 | – – – – Av druvsocker eller maltodextrin

| ex2302 | Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål

| ex2303 | Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar:

| 230310 | – Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder

| 23033000 | – Drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier

| ex2306 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 2304 eller 2305, även malda eller i form av pelletar:

– Annat:

| 23069005 | – – Av majsgroddar

| ex2308 | Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar:

| 23080040 | – Ekollon och hästkastanjer; återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor

| 2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

| ex230910 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

| 23091011 23091013 23091031 23091033 23091051 23091053 | – – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 17023051–17023099, 17024090, 17029050 och 21069055 eller mjölkprodukter med undantag av de innehållande 50 viktprocent eller mer av mjölkprodukter

| ex230990 | Annat:

| 23099020 | – – Produkter som avses i kompletterande anmärkning 5 till kapitel 23 i Kombinerade nomenklaturen

– – Andra, inbegripet förblandningar:

| 23099031 23099033 23099041 23099043 23099051 23099053 | – – – Andra, innehållande stärkelse, glukos, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av glukos eller maltodextrin enligt nr 17023051–17023099, 17024090, 17029050 och 21069055 eller mjölkprodukter med undantag av beredningar och foder innehållande 50 viktprocent eller mer av mjölkprodukter

Del II: Risprodukter

När det gäller spannmål omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 10061021 till 10061098 | Med ytterskal (paddy), annat än för utsäde

100620 | Endast befriat från ytterskalet (råris)

100630 | Helt eller delvis slipat ris, även polerat eller glaserat

b) | 10064000 | Brutet ris

c) | 11029050 | Rismjöl

11031950 | Krossgryn samt grovt mjöl av ris (inbegripet fingryn)

11032050 | Pelletar av ris

11041991 | Risflingor

ex11041999 | Valsat ris

11081910 | Risstärkelse

Del III: Socker

När det gäller socker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 121291 | Sockerbetor

12129920 | Sockerrör

b) | 1701 | Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form

c) | 170220 | Lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker

17026095 och 17029099 | Annat socker i fast form och sirap, inte innehållande tillsats av aromämnen eller färgämnen, med undantag av laktos, glukos, maltodextrin och isoglukos

17029060 | Konstgjord honung, även blandad med naturlig honung

17029071 | Sockerkulör innehållande minst 50 viktprocent sackaros beräknat på torrsubstansen

21069059 | Annan sirap och andra sockerlösningar med tillsats av aromämnen eller färgämnen än isoglukos, laktos, glukos och maltodextrin

d) | 17023010 17024010 17026010 17029030 | Isoglukos

e) | 17026080 17029080 | Inulinsirap

f) | 1703 | Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker

g) | 21069030 | Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av isoglukos

h) | 230320 | Betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning

Del IV: Torkat foder

När det gäller torkat foder omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | ex12141000 | – – Mjöl och pelletar av hetluftstorkad lusern (alfalfa)

– – Mjöl och pelletar av lusern som torkats på annat sätt och malts

ex12149090 | – – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö

– – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts

b) | ex23099099 | – – Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs

– – Dehydratiserade produkter som framställts av återstoder i fast form och saft från tillverkningen av ovannämnda koncentrat

Del V: Frön

När det gäller frön omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

07129011 | Hybridsockermajs:

– som utsäde

07131010 | Ärter (Pisum sativum):

– som utsäde

ex07132000 | Kikärter (garbanzos):

– som utsäde

ex07133100 | Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek:

– som utsäde

ex07133200 | Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis):

– som utsäde

07133310 | Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.):

– som utsäde

ex07133900 | Andra bönor:

– som utsäde

ex07134000 | Linser:

– som utsäde

ex07135000 | Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor):

– som utsäde

ex07139000 | Andra torkade baljväxtfrön:

– som utsäde

10019010 | Spält:

– som utsäde

ex100510 | Hybridmajs för utsäde

10061010 | Ris med ytterskal (paddy):

– som utsäde

10070010 | Hybridsorghum:

– som utsäde

12010010 | Sojabönor, även sönderdelade:

– som utsäde

12021010 | Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade:

– som utsäde

12040010 | Linfrön, även sönderdelade:

– som utsäde

12051010 och ex12059000 | Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade, som utsäde

– Annat

12060010 | Solrosfrön, även sönderdelade:

– som utsäde

ex1207 | Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade:

– som utsäde

1209 | Frön, frukter och sporer av sådana slag som används

– som utsäde

Del VI: Humle

1. När det gäller humle omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell: KN-nr Varuslag 1210 Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin

2. Bestämmelserna i denna förordning om saluföring och handel med tredje land ska också tillämpas på följande produkter: KN-nr Varuslag 13021300 Växtsaft och växtextrakt av humle

Del VII: Olivolja och bordsoliver

När det gäller olivolja och bordsoliver omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 1509 | Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

151000 | Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509

b) | 07099031 | Oliver, färska eller kylda, för annan användning än oljeframställning

07099039 | Andra oliver, färska eller kylda

07108010 | Oliver (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta

071120 | Oliver tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd

ex07129090 | Torkade oliver, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda

20019065 | Oliver, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra

ex20049030 | Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta

200570 | Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta

c) | 15220031 15220039 | Återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

23069011 23069019 | Oljekakor och andra återstoder från utvinning av olivolja

Del VIII: Lin och hampa som odlas för fiberproduktion

När det gäller lin och hampa som odlas för fiberproduktion omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

5301 | Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

5302 | Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

Del IX: Frukt och grönsaker

När det gäller frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

07020000 | Tomater, färska eller kylda

0703 | Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda

0704 | Kål, färsk eller kyld

0705 | Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färska eller kylda

0706 | Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda

070700 | Gurkor, färska eller kylda

0708 | Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda

ex0709 | Andra grönsaker, färska eller kylda, med undantag av grönsaker enligt undernummer 07096091, 07096095, 07096099, 07099031, 07099039 och 07099060

ex0802 | Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer 08029020

08030011 | Mjölbananer, färska

ex08030090 | Mjölbananer, torkade

08042010 | Fikon, färska

08043000 | Ananas

08044000 | Avokado

08045000 | Guava, mango och mangostan

0805 | Citrusfrukter, färska eller torkade

08061010 | Bordsdruvor, färska

0807 | Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska

0808 | Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska

0809 | Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska

0810 | Annan frukt och andra bär, färska

08135031 08135039 | Blandningar av enbart torkade nötter enligt nr 0801 och 0802

091020 | Saffran

ex091099 | Timjan, färsk eller kyld

ex12119085 | Basilikört, citronmeliss, mynta, origanum vulgare (oregano/vild mejram), rosmarin, salvia, färska eller kylda

12129930 | Johannesbröd

Del X: Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

När det gäller bearbetade produkter av frukt och grönsaker omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | ex0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med undantag av sockermajs enligt undernummer 07104000, oliver enligt undernummer 07108010 och frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 07108059

| ex0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av oliver enligt undernummer 071120, frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 07119010 och sockermajs enligt undernummer 07119030

| ex0712 | Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, med undantag av potatis enligt undernummer ex07129005 som är vakuumtorkad på artificiell väg eller genom uppvärmning och otjänlig som människoföda, sockermajs enligt undernummer ex07129011 och 07129019 och oliver enligt undernummer ex07129090

| 08042090 | Fikon, torkade

| 080620 | Vindruvor, torkade

| ex0811 | Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av frysta bananer enligt undernummer ex08119095

| ex0812 | Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av bananer enligt undernummer ex08129098

| ex0813 | Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt och bär enligt nr 0801–0806: blandningar nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel, med undantag av blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802 som hänförs till undernummer 08135031 och 08135039

| 08140000 | Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar

| 09042010 | Torkad sötpaprika, varken krossade eller malda

b) | ex0811 | Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

| ex130220 | Pektinämnen, pektinater och pektater

| ex2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, med undantag av frukter av släktet Capsicum andra än paprika enligt undernummer 20019020 sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 20019030 Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 20019040 palmhjärtan enligt undernummer 20019060 oliver enligt undernummer 20019065 vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex20019099

| 2002 | Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

| 2003 | Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

| ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enlig undernummer ex20049010, oliver enlig undernummer ex20049030 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enlig undernummer ex20041091

| ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av oliver enligt undernummer 200570, sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 20058000 och frukter av släktet Capsicum andra än sötpaprika enligt undernummer 20059910 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer 20052010

| ex200600 | Frukt, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade), med undantag av bananer konserverade med socker enligt nr ex20060038 och ex20060099

| ex2007 | Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av homogeniserade beredningar av bananer enligt undernummer ex200710 sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av banan enligt undernummer ex20079939, ex20079957 och ex20079998

| ex2008 | Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av jordnötssmör enligt undernummer 20081110 palmhjärtan enligt undernummer 20089100 majs enligt undernummer 20089985 jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 20089991 vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex20089999 blandningar av bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex20089259, ex20089278, ex20089293 och ex20089298 bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex20089949, ex20089967 och ex20089999

| ex2009 | Frukt- och bärsaft (med undantag av druvsaft och druvmust enligt undernummer 200961 och 200969 och banansaft enligt undernummer 200980) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

Del XI: Bananer

När det gäller bananer omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

08030019 | Färska bananer, andra än mjölbananer

ex08030090 | Torkade bananer, andra än mjölbananer

ex08129098 | Tillfälligt konserverade bananer

ex08135099 | Blandningar innehållande torkade bananer

11063010 | Mjöl och pulver av bananer

ex20060099 | Bananer konserverade med socker

ex20071099 | Homogeniserade beredningar av bananer

ex20079939 ex20079957 ex20079998 | Sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av bananer

ex20089259 ex20089278 ex20089293 ex20089298 | Blandningar innehållande bananer beredda eller konserverade på annat sätt, utan tillsats av alkohol

ex20089949 ex20089967 ex20089999 | Bananer beredda eller konserverade på annat sätt

ex20098035 ex20098038 ex20098079 ex20098086 ex20098089 ex20098099 | Saft av bananer

Del XII: Vin

När det gäller vin omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 200961 200969 | Druvsaft (inbegripet druvmust)

22043092 22043094 22043096 22043098 | Druvmust annan än druvmust i jäsning eller druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol

b) | ex2204 | Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009, med undantag av annan druvmust enligt undernummer 22043092, 22043094, 22043096 och 22043098

c) | 08061090 | Färska druvor andra än bordsdruvor

22090011 22090019 | Vinättika

d) | 22060010 | Piquettevin

23070011 23070019 | Vindruva

23080011 23080019 | Återstoder från vindruvspressning

Del XIII: Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt

När det gäller levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt omfattar denna förordning alla de produkter som anges i kapitel 6 i den Kombinerade nomenklaturen.

Del XIV: Råtobak

När det gäller råtobak omfattar denna förordning råtobak och tobaksavfall enligt nr 2401 i den Kombinerade nomenklaturen.

Del XV: Nöt- och kalvkött

När det gäller nöt- och kalvkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 01029005 till 01029079 | Levande nötkreatur och andra oxdjur, andra än renrasiga avelsdjur

0201 | Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt

0202 | Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

02061095 | Njurtapp och mellangärde, färska eller kylda

02062991 | Njurtapp och mellangärde, frysta

021020 | Kött av nötkreatur och andra oxdjur, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

02109951 | Njurtapp och mellangärde, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

02109990 | Ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter av kött

16025010 | Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

16029061 | Kött, berett eller konserverat på annat sätt, innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

b) | 010210 | Levande nötkreatur och andra oxdjur, renrasiga avelsdjur

02061091 02061099 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, färska eller kylda, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter

02062100 02062200 02062999 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, frysta, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter

02109959 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, saltade, i saltlake, torkade eller rökta, utom njurtapp och mellangärde

ex15020090 | Fetter av nötkreatur och andra oxdjur, andra än sådana enligt nr 1503

16025031 till 16025080 | Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, utom inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter;

16029069 | blandningar av kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter och inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

Del XVI: Mjölk och mjölkprodukter

När det gäller mjölk och mjölkprodukter omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 0401 | Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel

b) | 0402 | Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel

c) | 04031011 till 04031039 04039011 till 04039069 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

d) | 0404 | Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

e) | ex0405 | Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter med en fetthalt av mer än 75 viktprocent men mindre än 80 viktprocent

f) | 0406 | Ost och ostmassa

g) | 17021900 | Mjölksocker och lösningar av mjölksocker, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, innehållande mindre än 99 viktprocent laktos, uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen

h) | 21069051 | Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av laktos

i) | ex2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

– Beredningar och foder som innehåller produkter för vilka denna förordning ska tillämpas, direkt eller genom förordning (EG) nr 1667/2006, med undantag av beredningar och foder enligt del I i denna bilaga.

Del XVII: Griskött

När det gäller griskött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | ex0103 | Levande tamsvin, andra än renrasiga avelsdjur

b) | ex0203 | Kött av tamsvin, färskt, kylt eller fryst

ex0206 | Ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, andra än för framställning av farmaceutiska produkter, färska, kylda eller frysta

ex020900 | Svinfett, inte innehållande magert kött, inte utsmälta eller på annat sätt utvunna, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

ex0210 | Kött och ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

15010011 15010019 | Ister och annat svinfett

c) | 160100 | Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter

16021000 | Homogeniserade beredningar av kött, slaktbiprodukter och blod

16022090 | Varor av lever, annan än gås- eller anklever, beredda eller konserverade

16024110 16024210 16024911 till 16024950 | Andra beredningar och konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin

16029010 | Beredningar av blod av alla slags djur

16029051 | Andra beredningar eller konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin

19022030 | Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent korv e.d., kött och slaktbiprodukter av alla slag, inbegripet fett av alla slag, oavsett ursprung

Del XVIII: Får- och getkött

När det gäller får- och getkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 01041030 | Lamm (upp till ett år gamla)

| 01041080 | Levande får, andra än renrasiga avelsdjur och lamm

| 01042090 | Levande getter, andra än renrasiga avelsdjur

| 0204 | Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

| 02109921 | Kött av får eller get, med ben, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

| 02109929 | Kött av får eller get, benfritt, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

b) | 01041010 | Levande får – renrasiga avelsdjur

| 01042010 | Levande getter – renrasiga avelsdjur

| 02068099 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, färska eller kylda, andra än för framställning av farmaceutiska produkter

| 02069099 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, frysta, andra än för framställning av farmaceutiska produkter

| 02109960 | Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

| ex15020090 | Fetter av får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503

c) | 16029072 | Kött eller slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade;

| 16029074 | blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

d) | 16029076 16029078 | Kött och slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, andra än inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade eller blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

Del XIX: Ägg

När det gäller ägg omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 04070011 04070019 04070030 | Ägg av fjäderfä, med skal, färska, konserverade eller kokta

b) | 04081180 04081981 04081989 04089180 04089980 | Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, andra än sådana som är olämpliga som livsmedel

Del XX: Fjäderfäkött

När det gäller fjäderfäkött omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

a) | 0105 | Levande fjäderfä, nämligen höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns

b) | ex0207 | Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta, med undantag av lever enligt punkt c

c) | 02071391 | Fjäderfälever, färsk, kyld eller fryst

02071491

02072691

02072791

020734

02073591

02073681

02073685

02073689

02109971 | Fjäderfälever, saltad, i saltlake, torkad eller rökt

02109979

d) | 02090090 | Fjäderfäfett, inte utsmälta eller på annat sätt utvunna, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

e) | 15010090 | Fjäderfäfett

f) | 16022011 | Gås- eller anklever, beredd eller konserverad på annat sätt

16022019

160231 | Kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, beredda eller konserverade på annat sätt

160232

160239

Del XXI: Andra produkter

KN-nr | Varuslag

ex0101 | Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor:

010110 | – Renrasiga avelsdjur:

01011010 | – – Hästar

01011090 | – – Annat:

010190 | – Annat:

– – Hästar:

01019019 | – – – Andra än för slakt

01019030 | – – Åsnor

01019090 | – – Mulor och mulåsnor

ex0102 | Levande nötkreatur och andra oxdjur:

ex010290 | – Andra än renrasiga avelsdjur:

01029090 | – – Andra än tamboskap

ex0103 | Levande svin:

01031000 | – Renrasiga avelsdjur

– Annat:

ex010391 | – – Vägande mindre än 50 kg:

01039190 | – – – Andra än tamsvin

ex010392 | – – Vägande 50 kg eller mer

01039290 | – – Andra än tamsvin

010600 | Andra levande djur

ex0203 | Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

– Färskt eller kylt:

ex020311 | – – Hela eller halva slaktkroppar:

02031190 | – – – Andra än av tamsvin

ex020312 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

02031290 | – – – Andra än av tamsvin

ex020319 | – – Annat:

02031990 | – – – Andra än av tamsvin

– – Fryst:

ex020321 | – – Hela eller halva slaktkroppar:

02032190 | – – – Andra än av tamsvin

ex020322 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

02032290 | – – – Andra än av tamsvin

ex020329 | – – Annat:

02032990 | – – – Andra än av tamsvin

ex020500 | Kött av åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst:

ex0206 | Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta:

ex020610 | – Av nötkreatur eller andra oxdjur, färska eller kylda

02061010 | – – För framställning av farmaceutiska produkter

– Av nötkreatur eller andra oxdjur, frysta:

ex02062200 | – – Lever:

– – – För framställning av farmaceutiska produkter

ex020629 | – – Annat:

02062910 | – – – För framställning av farmaceutiska produkter

ex02063000 | – Av svin, färska eller kylda:

– – – För framställning av farmaceutiska produkter

– – Annat:

– – – Andra än av tamsvin

– Av svin, frysta:

ex02064100 | – – Lever:

– – – För framställning av farmaceutiska produkter

– – – Annat:

– – – – Andra än av tamsvin

ex020649 | – – Annat:

ex02064920 | – – – Av tamsvin:

– – – – För framställning av farmaceutiska produkter

02064980 | – – – Annat:

ex020680 | – Andra slag, färska eller kylda:

02068010 | – – För framställning av farmaceutiska produkter

– – Annat:

02068091 | – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna

ex020690 | – Andra slag, frysta:

02069010 | – – För framställning av farmaceutiska produkter

– – Annat:

02069091 | – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna

0208 | Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta

ex0210 | Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter:

– Kött av svin:

ex021011 | – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

02101190 | – – – Andra än av tamsvin

ex021012 | – – Sida (randig) och delar därav:

02101290 | – – – Andra än av tamsvin

ex021019 | – – Annat:

02101990 | – – – Andra än av tamsvin

– Andra slag, inbegripet ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter:

02109100 | – – Av primater

02109200 | – – Av valar, delfiner och tumlare (däggdjur av ordningen Cetacea); av manater och dugonger (däggdjur av ordningen Sirenia)

02109300 | – – Av reptiler (inbegripet ormar och sköldpaddor)

ex021099 | – – Annat:

– – – Kött:

02109931 | – – – – Av ren

02109939 | – – – – Annat:

– – – Slaktbiprodukter:

– – – – Andra än av tamsvin, nötkreatur, andra oxdjur, får och get

02109980 | – – – – – Andra än fjäderfälever

ex040700 | Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta:

04070090 | – Andra ägg än ägg av fjäderfä

ex0408 | Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel:

– Äggula:

ex040811 | – – Torkad:

04081120 | – – – Olämpliga som livsmedel

ex040819 | – – Annat:

04081920 | – – – Olämpliga som livsmedel

– Annat:

ex040891 | – – Torkad:

04089120 | – – – Olämpliga som livsmedel

ex040899 | – – Annat:

04089920 | – – – Olämpliga som livsmedel

04100000 | Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

05040000 | Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

ex0511 | Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kap. 1 och 3, olämpliga som livsmedel:

05111000 | – Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur

– Annat:

051191 | – – Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur; döda djur enligt kap. 3

ex051199 | – – Annat:

05119931 och 05119939 05119985 | – – – naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung

– – – Andra

ex0709 | Andra grönsaker, färska eller kylda:

ex070960 | – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta:

– – Annat:

07096091 | – – – – Av släktet Capsicum, för framställning av capsicin eller alkoholhaltiga oleoresiner av Capsicum

07096095 | – – – För industriell framställning av eteriska oljor eller resinoider

07096099 | – – – Annat:

ex0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:

ex071080 | – Andra grönsaker:

– – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta:

07108059 | – – – Andra än sötpaprika

ex0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

ex071190 | – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker:

– – Grönsaker:

07119010 | – – – – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, med undantag av sötpaprika

ex0713 | Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade:

ex071310 | – Ärter (Pisum sativum):

07131090 | – – Andra än för utsäde

ex07132000 | – Kikärter (garbanzos):

– – Andra än för utsäde

– Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.):

ex07133100 | – – – Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek:

– – – Andra än för utsäde

ex07133200 | – – Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis):

– – – Andra än för utsäde

ex071333 | – – Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.):

07133390 | – – – Andra än för utsäde

ex07133900 | – – Annat:

– – – Andra än för utsäde

ex07134000 | – Linser:

– – – Andra än för utsäde

ex07135000 | – Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor):

– – Andra än för utsäde

ex07139000 | – Annat:

– – Andra än för utsäde

0801 | Kokosnötter, paranötter och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade

ex0802 | Andra nötter, färska eller torkade, även skalade:

ex080290 | – Annat:

ex08029020 | – – Arekanötter (betelnötter) och kolanötter

ex0804 | Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade:

08041000 | – Dadlar

0902 | Te, även aromatiserat

ex0904 | Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda, med undantag av sötpaprika enligt undernummer 09042010

09050000 | Vanilj

0906 | Kanel och kanelknopp

09070000 | Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor

0908 | Muskot, muskotblomma och kardemumma

0909 | Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär

ex0910 | Ingefära, gurkmeja, lagerblad, curry och andra kryddor, med undantag av timjan och saffran

ex1106 | Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kap.

11061000 | – Av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713

ex110630 | – Av produkter enligt kap.

11063090 | – – Annat än av bananer

ex1108 | Stärkelse; inulin:

11082000 | – Inulin

12010090 | Sojabönor, även sönderdelade, andra än för utsäde

12021090 | Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade, andra än för utsäde

12022000 | Jordnötter, skalade, även sönderdelade, men inte rostade eller på annat sätt tillagade

12030000 | Kopra

12040090 | Linfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

12051090 och ex12059000 | Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

12060091 | Solrosfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

12060099

12072090 | Bomullsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

12074090 | Sesamfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

12075090 | Senapsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

12079190 | Vallmofrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

12079991 | Hampfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

ex12079997 | Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade, andra än för utsäde

1208 | Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter, med undantag av mjöl av senapsfrön

1211 | Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade

ex1212 | Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

ex12122000 | – Sjögräs och andra alger som främst används för farmaceutiskt bruk eller som livsmedel

– Annat:

ex121299 | – – Annat än sockerrör:

12129941 och 12129949 | – – – Johannesbrödfrön

ex12129970 | – – – Andra, med undantag av cikoriarot

12130000 | Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar

ex1214 | Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar:

ex12141000 | – Mjöl och pelletar av lusern (alfalfa), exklusive av hetluftstorkad lusern eller lusern som torkats på annat sätt och malts

ex121490 | – Annat:

12149010 | – – Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter

ex12149090 | – – Andra, med undantag av:

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts

ex150200 | Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503:

ex15020010 | – För industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel, andra än fetter från ben och avfall

150300 | Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda

1504 | Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1507 | Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1508 | Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1511 | Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1512 | Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1513 | Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1514 | Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

ex1515 | Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (med undantag av jojobaolja enligt undernummer ex15159011) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

ex1516 | Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade (med undantag av hydrerad ricinolja, s.k. opalvax, enligt undernummer 15162010)

ex1517 | Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516, med undantag av undernummer 15171010, 15179010 och 15179093

15180031 15180039 | Blandningar av flytande feta vegetabiliska fetter, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel

15220091 | Bottensatser och avslemningsåterstoder; soapstocks, från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

15220099 | Andra återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer, med undantag av de innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

ex1602 | Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt:

– Av svin:

ex160241 | – – Skinka och delar därav:

16024190 | – – – Andra än av tamsvin

ex160242 | – – Bog och delar därav:

16024290 | – – – Andra än av tamsvin

ex160249 | – – Andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar:

16024990 | – – – Andra än av tamsvin

ex160290 | – Andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur:

– – Andra än beredningar av blod av alla slags djur:

16029031 | – – – Av vilt eller kanin

16029041 | – – – Av ren

– – – Annat:

– – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin:

– – – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur:

16029098 | – – – – – – Andra än av får eller get

160300 | Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

18010000 | Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade

18020000 | Kakaoskal och annat kakaoavfall

ex2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:

ex200190 | – Annat:

20019020 | – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika

ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

ex200599 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker:

20059910 | – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika

ex2206 | Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

22060031 till 22060089 | – Andra än piquettevin

ex2301 | Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar:

23011000 | – Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter av kött; grevar

ex2302 | Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter:

23025000 | – Av baljväxter

23040000 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar

23050000 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

ex2306 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, även malda eller i form av pelletar, andra än sådana enligt nr 2304 eller 2305 med undantag för KN-nummer 23069005 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning ur majsgroddar) samt nr 23069011 och 23069019 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning av olivolja)

ex230700 | Vindruva; rå vinsten:

23070090 | – Rå vinsten

ex230800 | Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar:

23080090 | – – – Andra slag än återstoder från vindruvspressning, ekollon och hästkastanjer, återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor

ex2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

ex230910 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

23091090 | – – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 17023051–17023099, 17024090, 17029050 och 21069055 eller mjölkprodukter

ex230990 | – Annat:

23099010 | – – Limvatten (solubles) av fisk eller havsdäggdjur

– – Andra, inbegripet förblandningar:

ex23099091 till 23099099 | – – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 17023051–17023099, 17024090, 17029050 och 21069055 eller mjölkprodukter, med undantag av

– Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs

– Dehydratiserade produkter framställda av enbart fasta rester och saft från framställningen av de koncentrat som avses i första strecksatsen

1 Med mjölkprodukter avses produkter enligt nummer 0401–0406 samt undernummer 170211, 170219 och 21069051.

4 För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 94/28/EG, EGT L 178, 12.7.1994, s. 66; kommissionens beslut 93/623/EEG, EGT L 298, 3.12.1993, s. 45).

5 För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 88/661/EEG, EGT L 382, 31.12.1988, s. 36; rådets direktiv 94/28/EG, EGT L 178, 12.7.1994, s. 66; kommissionens beslut 96/510/EG, EGT L 210, 20.8.1996, s. 53).

6 För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291 till 300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93, EGT L 253, 11.10.1993, s. 1, och efterföljande ändringar).

7 För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i avsnitt II F i de inledande bestämmelserna i Kombinerade nomenklaturen är uppfyllda.

BILAGA II

Del I: Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter

1. När det gäller etylalkohol omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell: KN-nr Varuslag ex22071000 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget ex22072000 Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget ex22089091 och ex22089099 Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget

2. Avsnitt I i kapitel II i del III om importlicenser och avsnitt I i kapitel III i den delen ska också tillämpas på etanolbaserade produkter framställda av ätbara produkter av animaliskt ursprung enligt KN-nummer 2208, på kärl rymmande mer än 2 liter och som har samtliga kännetecken för en etanol så som den beskrivs i punkt 1.

Del II: Biodlingsprodukter

När det gäller biodlingsprodukter omfattar denna förordning de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr | Varuslag

0409 | Naturlig honung

ex04100000 | Drottninggelé och propolis, ätbar

ex05119985 | Drottninggelé och propolis, inte ätbar

ex12129970 | Pollen

ex152190 | Bivax

Del III: Silkesmaskar

När det gäller silkesmaskar omfattar denna förordning silkesmaskar enligt undernummer ex01069000 och silkesfjärilsägg enligt undernummer ex05119985 i Kombinerade nomenklaturen.

BILAGA III

Del I: Definitioner avseende rissektorn

I. Definitioner av paddyris, råris, delvis slipat ris, helt slipat ris, rundkornigt ris, mellankornigt ris, långkornigt ris i kategori A eller B och brutet ris: 1. a) Paddyris: ris som efter tröskning har skalet kvar. b) Råris: paddyris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Exempel på ris som omfattas av denna definition är ris med handelsbeteckningarna brown rice, cargo rice, loonzain och riso sbramato. c) Delvis slipat ris: paddyris från vilket skalet, en del av grodden och hela eller delar av de yttre skikten av fruktväggen, men inte de inre skikten, har avlägsnats. d) Helt slipat ris: paddyris från vilket skalet, hela de yttre och inre skikten av fruktväggen, hela grodden vad avser mellan- och långkornigt ris, och vad avser rundkornigt ris åtminstone en del av grodden, har avlägsnats, men där högst 10 % av riskornen får ha kvar vita längsgående strimmor. 2. a) Rundkornigt ris: ris vars korn som längst är 5,2 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 2. b) Mellankornigt ris: ris vars korn är längre än 5,2 mm men som längst 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 3. c) Långkornigt ris: i) ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än 2 men mindre än 3, ii) långkornigt ris kategori B: ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än eller lika med 3. d) Mätning av riskornen: riskornens mått bestäms för helt slipat ris enligt följande metod: i) ett representativt prov tas från varupartiet, ii) provet siktas så att hela riskorn återstår, däri inbegripet omogna riskorn, iii) två mätningar genomförs om vardera 100 riskorn och genomsnittet beräknas, iv) resultatet uttrycks i mm och avrundas till en decimal. 3. Brutet ris: riskorndelar vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av de hela riskornens genomsnittliga längd.

II. Definitioner av riskorn och brutet ris som inte är av felfri kvalitet: A. Hela riskorn: riskorn från vilka endast en del av tanden har avlägsnats, oberoende av de egenskaper som varje bearbetningsled åstadkommer. B. Klippta riskorn: riskorn från vilka hela tanden har avlägsnats. C. Brutna riskorn eller brutet ris: riskorn från vilka en större del än tanden har avlägsnats. Brutet ris inbegriper grovt brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än halva riskornet men som inte utgör ett helt riskorn), medelfint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än en fjärdedel av riskornet men som inte uppnår minsta storleken för grovt brutet ris), fint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är mindre än en fjärdedel av riskornets, men som inte passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm), riskornsfragment (små delar eller bitar av riskorn, som passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm); kluvna riskorn (bitar som uppkommer genom att riskornen klyvs på längden) ingår i denna definition. D. Gröna riskorn: riskorn som inte är fullt mogna. E. Riskorn med naturliga missbildningar: riskorn med naturliga missbildningar, ärftliga eller icke-ärftliga, i förhållande till sortens typiska morfologiska kännetecken. F. Kritaktiga riskorn: riskorn med en yta som till minst tre fjärdedelar har ett ogenomskinligt och kritaktigt utseende. G. Rödstrimmiga riskorn: riskorn med längsgående röda strimmor av olika färgstyrka och nyans, som utgör rester av fruktväggen. H. Fläckiga riskorn: riskorn med en liten och välavgränsad mörk fläck av mer eller mindre regelbunden form. Till fläckiga riskorn räknas även riskorn som har svaga svarta strimmor på ytan, vilka ej går på djupet. Strimmorna och fläckarna får inte uppvisa någon gul eller mörk ytterring. I. Missfärgade riskorn: riskorn som på en begränsad del av ytan uppvisar en tydlig förändring i den naturliga färgen. Fläckarna kan vara av olika färg (svartaktiga, rödaktiga, bruna etc.). Djupa, svarta strimmor ska också anses utgöra fläckar. Om fläckarnas färg är tillräckligt kraftig (svart, ljusröd, rödbrun), så att den är direkt synlig om de täcker en yta som är lika med eller större än halva riskornet, ska riskornen anses vara gula riskorn. J. Gula riskorn: riskorn som helt eller delvis genomgått en naturlig färgförändring på annat sätt än genom torkning och som har antagit en färgnyans från citron- till orangegul. K. Bärnstensgula riskorn: riskorn som på annat sätt än genom torkning har genomgått en enhetlig, lätt färgförändring över hela ytan. Genom denna förändring antar riskornen en ljust bärnstensgul färg.

Del II: Definitioner avseende sockersektorn

1. Vitt socker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

2. Råsocker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

3. Isoglukos: produkt som är framställd av glukos eller dess polymerer med ett fruktosinnehåll av minst 10 viktprocent.

4. Inulinsirap: produkt som erhållits genom hydrolys av inulin eller oligofruktos, med ett fruktosinnehåll av minst 10 % i fri form eller som sackaros, uttryckt som socker- eller isoglukosekvivalenter. För att undvika restriktioner på marknaden för produkter med låg sötningseffekt vilka framställs av företag utan inulinsirapskvot som bearbetar inulinfibrer kan denna definition komma att ändras av kommissionen.

5. Kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar inom ramen för sin kvot och som hänför sig till ett visst regleringsår.

6. Industrisocker: den kvantitet socker som företaget i fråga tillverkar utöver den kvantitet som avses i punkt 5 och som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 62.2.

7. Industriisoglukos och industriinulinsirap: den kvantitet isoglukos eller inulinsirap som tillverkas, som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 62.2.

8. Överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som tillverkas och som hänför sig till ett visst regleringsår utöver de kvantiteter som avses i punkterna 5, 6 och 7.

9. Kvotbetor: alla sockerbetor som bearbetas till kvotsocker.

10. Leveransavtal: ett avtal som ingåtts mellan en säljare och ett företag om leverans av sockerbetor avsedda för tillverkning av socker.

11. Branschavtal: ett av följande: a) Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås på gemenskapsnivå mellan å ena sidan en sammanslutning av nationella branschorganisationer och å andra sidan en sammanslutning av nationella säljarorganisationer. b) Ett avtal som, innan något leveransavtal har träffats, ingås mellan å ena sidan företag eller en branschorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga och å andra sidan en säljarorganisation som är erkänd av medlemsstaten i fråga. c) Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: bolags- och kooperationslagstiftningen, om den reglerar leverans av sockerbetor från andelsägare eller medlemmar i ett bolag eller en sockertillverkande kooperation. d) Om inget av de avtal som avses i a eller b föreligger: de överenskommelser som gjorts innan något leveransavtal har träffats, förutsatt att de säljare som godkänner överenskommelsen levererar minst 60 % av den totala kvantitet betor som företaget köper in för tillverkning av socker i en eller flera fabriker.

12. AVS/Indien-socker: socker som omfattas av KN-nummer 1701 med ursprung i de stater som anges i bilaga XIX, importerat till gemenskapen inom ramen för protokoll nr 3 till bilaga V till partnerskapsavtalet AVS–EG, eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Indien om rörsocker.

13. Heltidsraffinaderi: produktionsenhet vars verksamhet uteslutande består i att raffinera importerat rörråsocker, eller som under regleringsåret 2004/05 raffinerade minst 15000 ton importerat rörråsocker.

Del III: Definitioner avseende humlesektorn

1. Humle: de torkade blomställningarna, även kallade kottar, av (hon-)humleplantan (humulus lupulus). Dessa gröngula, äggformade blomställningar har en stjälk och har vanligen en största längd på 2–5 cm.

2. Humlepulver: den produkt som erhålls vid malning och som innehåller alla naturliga beståndsdelar av humle.

3. Lupulinberikat humlepulver: den produkt som erhålls genom malning av humle efter mekanisk avskiljning av en del av bladen, stjälkarna, stödbladen och humlespindlarna.

4. Humleextrakt: de koncentrerade produkter som erhålls genom lösningsmedels inverkan på humlet eller humlepulvret.

5. Humleblandningar: en blandning av två eller fler av de produkter som avses i leden 1–4.

Del IV: Definitioner avseende nöt- och kalvköttssektorn

1. Nötkreatur: levande husdjur av nötkreatur som omfattas av KN-nr ex010210, 01029005 till 01029079.

2. Vuxna nötkreatur: nötkreatur med en levande vikt på mer än 300 kg.

Del V: Definitioner avseende mjölk- och mejerisektorn

1. Vid tillämpningen av tullkvoten för smör med ursprung i Nya Zeeland ska formuleringen framställt direkt från mjölk eller grädde inte utesluta sådant smör som framställts från mjölk eller grädde utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process som kan innebära att grädden genomgår ett stadium som koncentrerat mjölkfett och/eller att sådant mjölkfett fraktioneras.

2. Vid tillämpningen av artikel 119 avseende användningen av kasein och kaseinater i framställningen av ost avses med a) ost: produkter enligt KN-nummer 0406 som är framställda inom gemenskapens territorium, b) kasein och kaseinater: produkter enligt KN-numren 35011090 och 35019090 som används i oförädlat tillstånd eller i form av en blandning.

Del VI: Definitioner avseende äggsektorn

1. Ägg med skal: fjäderfäägg med skal, färska, konserverade eller kokta, undantaget kläckägg specificerade i 2.

2. Kläckägg: fjäderfäägg för kläckning.

3. Hela produkter: fågelägg utan skal, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

4. Delprodukter: fågeläggulor, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

Del VII: Definitioner avseende sektorn för fjäderfäkött

1. Levande fjäderfä: levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en vikt på över 185 gram.

2. Kycklingar: levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en högsta vikt på 185 gram.

3. Slaktade fjäderfä: döda höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns, hela och med eller utan slaktbiprodukter.

4. Härledda produkter: a) produkter enligt punkt a i del XX i bilaga I, b) produkter enligt punkt b i del XX i bilaga I, utom slaktade fjäderfä och ätbara slaktbiprodukter, så kallade styckningsdelar av fjäderfä, c) ätbara slaktbiprodukter enligt punkt b i del XX i bilaga I, d) produkter enligt punkt c i del XX i bilaga I, e) produkter enligt punkt d och e i del XX i bilaga I, f) produkter enligt punkt f i del XX i bilaga I utom produkter enligt KN-nr 16022011 och 16022019.

Del VIII: Definitioner avseende biodlingssektorn

1. Honung är det naturliga söta ämne som Apis mellifera-bin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor. Honung kan indelas i följande huvudsorter: a) Beroende på ursprung i) Blomhonung eller nektarhonung: honung som kommer från växters nektar. ii) Bladhonung: honung som huvudsakligen kommer från exkret från sugande insektsarter (Hemiptera) på levande växtdelar eller sekret av levande växtdelar. b) Beroende på hur den produceras och/eller presenteras iii) Honung i vaxkakor: honung som bina förvarat i cellerna i nybyggda vaxkakor utan yngel eller i tunna bottenplattor för vaxkakor enbart gjorda av bivax och som säljs i hela eller delade täckta vaxkakor. iv) Honung i bitar av vaxkakor: honung som innehåller en eller flera bitar av honung i vaxkakor. v) Självrunnen honung: honung som fått självrinna ur avtäckta vaxkakor utan yngel. vi) Slungad honung: honung som utvinns genom att centrifugera avtäckta vaxkakor utan yngel. vii) Pressad honung: honung som utvinns genom att under svag värme (högst 45 oC) eller utan värme pressa vaxkakor utan yngel. viii) Silad honung: honung som utvinns genom att avlägsna främmande oorganiska och organiska ämnen på ett sådant sätt att avsevärda mängder pollen avlägsnas. Bagerihonung: honung som a) är lämplig för industriellt bruk eller som ingrediens i andra livsmedel som därefter bearbetas och b) kan ha en främmande smak eller lukt, eller ha börjat jäsa eller har jäst, eller ha överhettats.

2. Med biodlingsprodukter avses honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen.

1 EGT L 190, 23.7.1975, s. 36.

BILAGA IV

A. Standardkvalitet för paddyris

Följande gäller för paddyris av standardkvalitet:

a) Den ska vara av god och handelsmässig kvalitet och luktfri.

b) Vattenhalten ska uppgå till högst 13 %.

c) Den ska ha en avkastning på 63 viktprocent i hela korn av helt slipat ris (med en tolerans på 3 % klippta korn) varav en viktprocent av korn av helt slipat ris som inte är av felfri kvalitet:

B. Standardkvaliteter för socker

I. Standardkvaliteter för sockerbetor

Betor av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:

a) De ska vara av god och marknadsmässig kvalitet.

b) De ska ha ett sockerinnehåll på 16 % vid mottagandet.

II. Standardkvalitet för vitsocker

1. Vitsocker av standardkvalitet ska ha följande egenskaper: a) Det ska vara av god, äkta och marknadsmässig kvalitet, torrt, enhetligt kristalliserat och jämnt rinnande. b) Polarisation: minst 99,7. c) Fuktinnehåll: högst 0,06 %. d) Innehåll av invertsocker: minst 0,04 %. e) Antalet enheter som fastställts enligt punkt 2 får inte överstiga 22 sammanlagt, och inte 15 i fråga om askinnehåll, 9 i fråga om färgtyp fastställd enligt den metod som används vid Institut für landwirtschaftliche Technologie und Zuckerindustrie Braunschweig (nedan kallad Braunschweig-metoden), 6 i fråga om färgning av lösningen, fastställd enligt den metod som används vid International Commission for Uniform Methods of Sugar Analysis (nedan kallad ICUMSA-metoden).

2. En enhet ska motsvara a) 0,0018 % askinnehåll enligt ICUMSA-metoden vid 28 grader Brix, b) 0,5 färgtypenheter enligt Braunschweig-metoden, c) 7,5 enheter lösningsfärgning enligt ICUMSA-metoden.

3. De metoder som används för att fastställa de faktorer som avses i punkt 1 ska vara desamma som används för att fastställa dessa förhållanden inom ramen för interventionsåtgärderna.

III. Standardkvalitet för råsocker

1. Råsocker av standardkvalitet ska ge ett vitsockerutbyte på 92 %.

2. Utbytet för råsocker av betsocker ska beräknas genom att talet för detta sockers polarisationsgrad minskas med a) sockrets procentuella halt av aska multiplicerad med fyra, b) sockrets procentuella halt av invertsocker multiplicerad med två, c) talet 1.

3. Utbytet för råsocker av sockerrör ska beräknas genom att detta sockers polarisationsgrad multiplicerat med två minskas med talet 100.

BILAGA V

A. Gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur

I. Definitioner

Följande definitioner ska gälla:

1) slaktkroppar: hela kroppar av slaktade djur, som är avblodade, urtagna och avhudade,

2) halva slaktkroppar: produkter som erhålls genom en symmetrisk delning av den slaktkropp som avses i 1 genom mitten av varje hals-, bröst-, länd- och korskota och genom bröstbenet och bäckenbensfogen.

II. Kategorier

Slaktkropparna ska delas in i följande kategorier:

III. Klassificering

Slaktkropparna ska klassificeras genom på varandra följande bedömningar av följande:

1) Konformation enligt följande:

2) Fettansättning enligt följande definitioner:

IV. Presentation

Slaktkroppar och halva slaktkroppar ska ha följande presentation:

1) Utan huvud och utan fötter. Huvudet ska vara avskuret från kroppen vid leden mellan atlaskotan och skallbenet och fötterna ska vara avskurna vid övre eller nedre fotleden.

2) Utan bröst- och bukhålornas organ, med eller utan njure, njurfett och bäckenfett.

3) Utan könsorgan och dithörande muskler och hos hondjur utan juver eller juverfett.

För fastställande av marknadspriser får en annan presentation fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.2.

V. Klassificering och identitetsmärkning

Slakterier som har godkänts enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung ska vidta åtgärder för att säkerställa att alla slaktkroppar eller halva slaktkroppar av vuxna nötkreatur som har slaktats vid dessa slakterier och är försedda med ett kontrollmärke enligt artikel 5.2 tillsammans med avsnitt I kapitel III i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel klassificeras och identitetsmärks i enligt med gemenskapsskalan.

Medlemsstaterna får bevilja att yttre fett avlägsnas från slaktkropparna eller de halva slaktkropparna före identitetsmärkningen om detta motiveras av fettansättningen.

B. Gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av gris

I. Definition

Slaktkroppar: kroppar av slaktade grisar, som är avblodade och urtagna, hela eller delade längs mittlinjen.

II. Klassificering

Slaktkroppar ska indelas i klasser enligt sitt uppskattade innehåll av magert kött och klassificeras enligt följande:

Klass | Magert kött som andel av slaktkroppsvikten

S | 60 % eller mer

E | 55 % eller mer

U | 50 % eller mer, men mindre är 55 %

R | 45 % eller mer, men mindre är 50 %

O | 40 % eller mer, men mindre är 45 %

P | Mindre än 40 %

III. Presentation

Slaktkroppar ska presenteras utan tunga, borst, klövar, könsorgan, ister, njurar och mellangärde.

För grisar som har slaktats på deras territorium kan medlemsstaterna tillåtas att föreskriva en annan presentation av slaktkroppar av gris om något av följande villkor är uppfyllt:

1) Om normal praxis på marknaden på deras territorium avviker från den standardpresentation som anges i det första stycket.

2) Om tekniska krav motiverar det.

3) Om slaktkropparna avhudas på ett enhetligt sätt.

IV. Innehåll av magert kött

1. Innehållet av magert kött ska bedömas med av kommissionen godkända klassificeringsmetoder. Endast statistiskt utprövade bedömningsmetoder grundade på fysisk mätning av en eller flera anatomiska delar av grisslaktkroppen får godkännas. För att en klassificeringsmetod ska kunna godkännas måste det statistiska felet vid bedömningen underskrida en angiven högsta toleransnivå.

2. Slaktkropparnas kommersiella värde ska dock inte bestämmas enbart på grundval av deras innehåll av magert kött.

V. Identifiering av slaktkroppar

Om inte annat har föreskrivits av kommissionen ska klassifierade slaktkroppar identifieras genom märkning i enlighet med gemenskapsskalan.

C. Gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av får

I. Definition

När det gäller begreppen slaktkroppar och halva slaktkroppar ska definitionerna i punkt A.I gälla.

II. Kategorier

Slaktkropparna ska delas in i följande kategorier:

III. Klassificering

1. Slaktkropparna ska klassificeras genom tillämpning av bestämmelserna i punkt A.III med nödvändiga ändringar. Begreppet lår i punkt A.III.1 och på raderna 3 och 4 i tabellen under punkt A.III.2 ska dock ersättas med begreppet bakkvartspart.

2. Genom undantag från punkt 1 får kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, dock tillåta medlemsstaterna att för lamm med en slaktkroppsvikt under 13 kg använda klassificeringskriterierna a) slaktkroppsvikt, b) köttets färg, c) fettansättning.

IV. Presentation

Slaktkroppar och halva slaktkroppar ska presenteras utan huvud (avskilt vid leden mellan atlaskotan och skallbenet), fötter (avskilda vid övre eller nedre fotleden), svans (avskild mellan sjätte och sjunde svanskotan), juver, könsdelar, lever och organpaket. Njurar och njurfett inkluderas i slaktkroppen.

Medlemsstaterna ska dock ha rätt att tillåta en annan presentation när referenspresentationen inte används. I sådana fall ska de justeringar som är nödvändiga för att passa in dessa presentationer i referenspresentationen fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.2.

V. Identifiering av slaktkroppar

Klassificerade slaktkroppar och halva slaktkroppar ska identifieras genom märkning i enlighet med gemenskapsskalan.

1 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

2 EUT L 139, 30.4.2004, s. 206. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006.

3 Medlemsstaterna får införa en särskild klass för 60 % eller mer magert kött, angiven med bokstaven S, för grisar som har slaktats på deras territorium.

BILAGA VI

Medlemsstater eller regioner (1) | Socker (ton) (2) | Isoglukos (ton) (3) | Inulinsirap (ton) (4)

Belgien | 862077 | 99796 | 0

Bulgarien | 4752 | 78153 | —

Tjeckien | 367937,8 | — | —

Danmark | 420746 | — | —

Tyskland | 3655455,5 | 49330,2 | —

Grekland | 158702 | 17973 | —

Spanien | 887163,7 | 110111 | —

Frankrike (utom de utomeuropeiska departementen) | 3640441,9 | — | 0

De franska utomeuropeiska departementen | 480244,5 | — | —

Irland | 0 | — | —

Italien | 753845,5 | 28300 | —

Lettland | 0 | — | —

Litauen | 103010 | —

Ungern | 298591 | 191845 | —

Nederländerna | 876560 | 12683,6 | 0

Österrike | 405812,4 | — | —

Polen | 1772477 | 37331 | —

Portugal (fastlandet) | 15000 | 13823 | —

Autonoma regionen Azorerna | 9953 | — | —

Rumänien | 109164 | 13913 | —

Slovakien | 140031 | 59308,3 | —

Slovenien | 0 | — | —

Finland | 90000 | 16548 | —

Sverige | 325700 | — | —

Förenade kungariket | 1221474 | 37967 | —

TOTALT | 16599138,3 | 767082,1 | 0

BILAGA VII

Medlemsstater | Kompletterande kvot (ton)

Italien | 60000

Litauen | 8000

Sverige | 35000

BILAGA VIII

I

Vid tillämpning av denna bilaga avses med

a) sammanslagning av företag: att sammanföra två eller flera företag till ett enda företag,

b) överlåtelse av ett företag: överföring eller övertagande av tillgångar som tillhör ett företag, vilket har tilldelats kvoter, till fördel för ett eller flera andra företag,

c) överlåtelse av en fabrik: överföring av äganderätten till en teknisk enhet, inklusive hela den anläggning som behövs för att tillverka produkten i fråga, till ett eller flera företag, som helt eller delvis övertar produktionen hos det företag som överför sin äganderätt,

d) arrendering av en fabrik: arrendeavtal för en teknisk enhet som arrendatorn avser att driva, inklusive hela den anläggning som behövs för tillverkning av socker, som gäller för minst tre på varandra följande regleringsår och som parterna förbinder sig att inte säga upp före utgången av det tredje året, med ett företag som är etablerat inom samma medlemsstat som fabriken i fråga, om företaget som arrenderar nämnda enhet efter det att arrendeavtalet börjat gälla kan betraktas som ett enbart sockerproducerande företag beträffande hela sin produktion.

II

1. I händelse av en sammanslagning eller överlåtelse av sockerproducerande företag och i händelse av överlåtelse av sockerfabriker ska kvoterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ändras enligt följande: a) Vid en sammanslagning av sockerproducerande företag ska medlemsstaterna tilldela det företag som skapas genom sammanslagningen en kvot som är lika med summan av de kvoter som företagen hade tilldelats före sammanslagningen. b) Vid överlåtelse av ett sockerproducerande företag ska medlemsstaten tilldela mottagaren det överlåtna företagets kvot för sockerproduktion. Om det finns mer än en mottagare ska fördelningen göras i proportion till den sockerproduktion som var och en av dem tar över. c) Vid en överlåtelse av en sockerfabrik ska medlemsstaten minska kvoten för det överlåtande företaget och öka kvoten för mottagande företag i proportion till den produktion som vart och ett av företagen tar över.

2. Om några av de sockerbets- eller sockerrörsodlare som direkt berörs av någon av de transaktioner som avses i punkt 1 uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett sockerproducerande företag som inte är part i dessa transaktioner, kan medlemsstaten genomföra fördelningen av kvoter på grundval av den produktion som tas över av det företag till vilket de avser att leverera sina betor eller sockerrör.

3. I händelse av nedläggning under andra förhållanden än de som avses i punkt 1 kan medlemsstaten tilldela ett eller flera sockerproducerande företag den del av kvoten som berörs av nedläggningen; nedläggningen kan gälla a) ett sockerproducerande företag, b) en eller flera anläggningar som ingår i ett sockerproducerande företag. Även i de fall som avses ovan i b kan medlemsstaten, om några av de berörda odlarna uttryckligen tillkännager sin önskan att leverera sina betor eller sockerrör till ett bestämt sockerproducerande företag, tilldela det företag till vilket de avser att leverera en kvot som motsvarar den kvantitet som odlarna vill leverera till företaget.

4. Om det undantag som avses i artikel 50.6 åberopas kan medlemsstaten kräva att de betodlare och sockerföretag som berörs av avvikelsen inkluderar särskilda bestämmelser i sina branschavtal som gör det möjligt för medlemsstaten att tillämpa punkterna 2 och 3 ovan.

5. Om en fabrik som tillhör ett sockerproducerande företag utarrenderas kan medlemsstaten minska kvoten för det företag som arrenderar ut fabriken och tilldela det företag som arrenderar fabriken i avsikt att producera socker där, denna del av kvoten. Om arrendet upphör inom den period på tre regleringsår som avses i punkt I d ska den justeringen av kvoten som gjorts enligt första stycket återkallas retroaktivt av medlemsstaten till den dag då arrendet började löpa. Om avtalet emellertid upphör på grund av force majeure ska medlemsstaten inte vara förpliktigad att återkalla justeringen.

6. Om ett sockerproducerande företag inte längre kan garantera att det kan fullgöra sina skyldigheter enligt gemenskapslagstiftningen gentemot berörda sockerbets- eller sockerrörsodlare, och om de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten har fastlagt att så är fallet, kan medlemsstaten för ett eller flera regleringsår överföra den del av kvoterna som berörs till ett eller flera sockerproducerande företag i proportion till storleken på den produktion de tar över.

7. Om en medlemsstat ger ett sockerproducerande företag pris- och avsättningsgarantier avseende bearbetning av sockerbetor till etylalkohol, kan medlemsstaten i samförstånd med företaget och de berörda sockerbetsodlarna överföra hela eller en del av kvoterna för sockertillverkning till ett eller flera andra företag för ett eller flera regleringsår.

III

Vid sammanslagning eller överlåtelse av isoglukosproducerande företag eller överlåtelse av en isoglukosproducerande fabrik får medlemsstaten fördela de berörda kvoterna för produktion av isoglukos till ett eller flera andra företag, vare sig de redan har en produktionskvot eller inte.

IV

Åtgärder enligt punkterna II och III kan endast vidtas om

a) hänsyn har tagits till alla berörda parters intressen,

b) den berörda medlemsstaten anser att dessa åtgärder kan förbättra sockerbets-, sockerrörs- och sockerproduktionssektorernas struktur,

c) de gäller företag etablerade inom de territorier som kvoterna i bilaga VI avser.

V

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 oktober och den 30 april följande år ska bestämmelserna i punkterna II och III gälla innevarande regleringsår.

Om sammanslagningen eller överlåtelsen sker mellan den 1 maj och den 30 september samma år ska bestämmelserna i punkterna II och III gälla det påföljande regleringsåret.

VI

Vid tillämpning av artikel 59.3 ska medlemsstaterna fördela de justerade kvoterna senast den sista februari för att tillämpa dem under det påföljande regleringsåret.

VII

Vid tillämpningen av punkterna II och III ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om de justerade kvoterna inom 15 dagar efter utgången av de perioder som anges i punkt V.

BILAGA IX

1. Nationella kvoter

Medlemsstat | Ton

Belgien | 3360087,000

Bulgarien | 979000,000

Tjeckien | 2737931,000

Danmark | 4522176,000

Tyskland | 28281784,697

Estland | 646368,000

Grekland | 820513,000

Spanien | 6116950,000

Frankrike | 24599335,000

Irland | 5395764,000

Italien | 10530060,000

Cypern | 145200,000

Lettland | 728648,000

Litauen | 1704839,000

Luxemburg | 273084,000

Ungern | 1990060,000

Malta | 48698,000

Nederländerna | 11240814,000

Österrike | 2791645,558

Polen | 9380143,000

Portugal | 1948550,000

Rumänien | 3057000,000

Slovenien | 576638,000

Slovakien | 1040788,000

Finland | 2443069,324

Sverige | 3352545,000

Förenade kungariket | 14828597,000

2. Kvantiteter i den särskilda omstruktureringsreserven

Medlemsstat | Ton

Bulgarien | 39180

Rumänien | 188400

BILAGA X

Medlemsstat | g/kg

Belgien | 36,91

Bulgarien | 39,10

Tjeckien | 42,10

Danmark | 43,68

Tyskland | 40,11

Estland | 43,10

Grekland | 36,10

Spanien | 36,37

Frankrike | 39,48

Irland | 35,81

Italien | 36,88

Cypern | 34,60

Lettland | 40,70

Litauen | 39,90

Luxemburg | 39,17

Ungern | 38,50

Nederländerna | 42,36

Österrike | 40,30

Polen | 39,00

Portugal | 37,30

Rumänien | 38,50

Slovenien | 41,30

Slovakien | 37,10

Finland | 43,40

Sverige | 43,40

Förenade kungariket | 39,70

BILAGA XI

A. Fördelning av den garanterade maximikvantiteten mellan medlemsstaterna enligt artikel 94.1: Medlemsstat Ton Belgien 13800 Bulgarien 13 Tjeckien 1923 Tyskland 300 Estland 30 Spanien 50 Frankrike 55800 Lettland 360 Litauen 2263 Nederländerna 4800 Österrike 150 Polen 924 Portugal 50 Rumänien 42 Slovakien 73 Finland 200 Sverige 50 Förenade kungariket 50

B. Fördelning av den garanterade maximikvantiteten mellan medlemsstaterna enligt artikel 89: Medlemsstat Ton Belgisk-luxemburgska ekonomiska unionen (BLEU) 8000 Tjeckien 27942 Danmark 334000 Tyskland 421000 Grekland 37500 Spanien 1325000 Frankrike 1605000 Irland 5000 Italien 685000 Litauen 650 Ungern 49593 Nederländerna 285000 Österrike 4400 Polen 13538 Portugal 30000 Slovakien 13100 Finland 3000 Sverige 11000 Förenade kungariket 102000

BILAGA XII

I. Definitioner

Vid tillämpning av denna bilaga avses med

a) saluförande: att inneha eller ställa ut i syfte att försöka sälja, erbjuda till försäljning, sälja, leverera eller på annat sätt saluföra,

b) beteckning: det namn som används i alla avsättningsled.

II. Användning av termen mjölk

1. Med termen mjölk avses uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar, utan någon tillsats och utan att något avlägsnats från detta. Termen mjölk får emellertid användas a) för mjölk som har genomgått behandling utan att dess sammansättning förändrats och för mjölk vars fetthalt har standardiserats i enlighet med artikel 114.2 i anslutning till bilaga XIII, b) i förening med ett eller flera ord för att beteckna mjölkens typ, kvalitet, ursprung och/eller avsedda användningsområde eller för att beskriva den fysiska behandling den har varit föremål för eller den ändring som har gjorts av dess sammansättning, förutsatt att ändringen är begränsad till tillsats och/eller avlägsnande av naturliga mjölkbeståndsdelar.

2. I denna bilaga avses med mjölkprodukter produkter som framställts uteslutande av mjölk, varvid gäller att ämnen som är nödvändiga för framställningen av dessa produkter får tillsättas, förutsatt att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller delvis ersätta någon mjölkbeståndsdel. Följande ska reserveras uteslutande för mjölkprodukter: a) Följande beteckningar: i) vassle ii) grädde iii) smör iv) kärnmjölk v) smörolja vi) kaseiner vii) vattenfritt mjölkfett viii) ost ix) yoghurt x) kefir xi) kumiss xii) viili/fil xiii) smetana xiv) fil b) Beteckningar eller namn i den mening som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel, som faktiskt används för mjölkprodukter.

3. Termen mjölk och de beteckningar som används för mjölkprodukter får även användas i förening med ett eller flera ord för att beteckna sammansatta produkter i vilka ingen del ersätter eller är avsedd att ersätta någon mjölkbeståndsdel och i vilka mjölk eller en mjölkprodukt utgör en väsentlig beståndsdel, antingen med avseende på kvantitet eller produktens karaktär.

4. Ursprunget avseende mjölk och mjölkprodukter, som ska definieras av kommissionen, ska anges om mjölken och mjölkprodukterna inte kommer från kor.

III. Användning av beteckningar för konkurrerande produkter

1. De beteckningar som avses i punkt II i denna bilaga får inte användas för någon annan produkt än de produkter som anges i den punkten. Denna bestämmelse ska emellertid inte gälla för produktbeteckningar vars beskaffenhet klart framgår av det sätt på vilka dessa produkter traditionellt används eller när beteckningarna klart används för att beskriva en kännetecknande egenskap hos produkten.

2. Med avseende på andra produkter än de som beskrivs i punkt II i denna bilaga får ingen märkning, affärshandling, reklammaterial eller någon form av reklam enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om vilseledande reklam, eller någon presentationsform användas som anger, låter förstå eller antyder att produkten är en mejeriprodukt. När det gäller en produkt som innehåller mjölk eller mjölkprodukter får emellertid beteckningen mjölk eller de beteckningar som avses punkt II.2 andra stycket i denna bilaga endast användas för att beskriva basråvarorna och för att ange ingredienserna i enlighet med direktiv 2000/13/EG.

IV. Produktförteckningar; informationsutbyte

1. Medlemsstaterna ska sända kommissionen en vägledande förteckning över de produkter inom sina respektive territorier som de anser motsvarar de produkter som avses i punkt III.1 andra stycket. Vid behov ska medlemsstaterna senare komplettera denna förteckning och informera kommissionen om detta

2. Varje år före den 1 oktober ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter i samband med tillämpningen av denna bilaga, så att kommissionen har möjlighet att rapportera till rådet före den 1 mars följande år.

1 EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).

2 EGT L 250, 19.9.1984, s. 17. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/29/EG (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

BILAGA XIII

I. Definitioner

Vid tillämpning av denna bilaga avses med

a) mjölk: mjölkavkastningen från en eller flera kor,

b) konsumtionsmjölk: de produkter som anges i punkt III och som utan ytterligare bearbetning ska levereras till konsumenten,

c) fetthalt: förhållandet i massa mellan antalet delar mjölkfett per 100 delar mjölk i den aktuella mjölken,

d) proteinhalt: förhållandet i massa mellan antalet delar mjölkprotein per 100 delar mjölk i den aktuella mjölken, beräknat genom multiplicering av mjölkens totala kvävehalt, uttryckt i viktprocent, med 6,38.

II. Leverans eller försäljning till den slutlige konsumenten

1. Endast den mjölk som uppfyller de krav som har fastställts för konsumtionsmjölk får utan bearbetning, antingen direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalrestauranger eller andra liknande storkök, levereras eller säljas till den slutliga konsumenten.

2. Varubeteckningarna för dessa produkter framgår av punkt III i denna bilaga. De förbehålls de produkter som anges där, utan att detta påverkar deras användning i sammansatta beteckningar.

3. Medlemsstaten ska vidta åtgärder i syfte att informera konsumenten om produkternas art eller sammansättning i alla de fall då utelämnande av sådan information skulle kunna skapa förvirring hos konsumenten.

III. Konsumtionsmjölk

1. Följande produkter ska betraktas som konsumtionsmjölk: a) Obehandlad mjölk: mjölk som har uppvärmts till högst 40 oC och som inte genomgått annan behandling som har en likvärdig effekt. b) Helmjölk: värmebehandlad mjölk som vad gäller fetthalt uppfyller ett av följande krav: i) Standardiserad helmjölk: mjölk med en fetthalt på minst 3,50 % (m/m). Medlemsstaterna får emellertid meddela föreskrifter om ytterligare en kategori helmjölk med en fetthalt på minst 4,00 % (m/m). ii) Mjölk med naturlig fetthalt: mjölk vars fetthalt inte har ändrats sedan mjölkningsstadiet, varken genom tillsats eller borttagande av mjölkfett eller genom uppblandning med mjölk vars naturliga fetthalt har ändrats. Fetthalten får dock inte underskrida 3,50 % (m/m). c) Mellanmjölk: värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till lägst 1,50 % (m/m) och högst 1,80 % (m/m). d) Skummjölk (lättmjölk/minimjölk): värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till högst 0,50 % (m/m).

2. Utan att det påverkar punkt 1 b ii ska endast följande ändringar vara tillåtna: a) För att iaktta de fetthalter som föreskrivs för konsumtionsmjölk får mjölkens naturliga fetthalt ändras genom borttagande eller tillsats av grädde eller genom tillsats av helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk. b) Berikning av mjölken med proteiner från mjölk, mineralsalter eller vitaminer. c) Minskning av mjölkens laktoshalt genom att den omvandlas till glukos och galaktos. De ändringar i mjölkens sammansättning som avses i punkterna b och c är endast tillåtna om de anges på produktens förpackning väl synligt, outplånligt och på ett sådant sätt att det är lätt att läsa. Det förhållandet att dessa uppgifter anges innebär inget undantag från skyldigheten att förse produkten med den näringsvärdesdeklaration som avses i rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel. Om mjölken berikas med proteiner ska den berikade mjölken ha en proteinhalt på minst 3,8 % (m/m). Medlemsstaterna får dock begränsa eller förbjuda de förändringar av mjölkens sammansättning som avses i punkterna b och c.

3. Konsumtionsmjölk ska uppfylla följande krav: a) Den ska ha en fryspunkt som närmar sig den medelfryspunkt som konstateras för obehandlad mjölk i det ursprungliga uppsamlingsområdet. b) Den ska ha en massa på minst 1028 gram per liter som konstateras vid 20 oC för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller likvärdig vikt per liter när fråga är om mjölk med annan fetthalt. c) Den ska ha en proteinhalt på minst 2,9 % (m/m) som konstateras för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller en likvärdig koncentration när fråga är om mjölk med en annan fetthalt.

IV. Importerade produkter

De produkter som importeras till gemenskapen och som är avsedda att säljas som konsumtionsmjölk måste överensstämma med bestämmelserna i denna förordning.

V. Bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG ska gälla, särskilt när fråga är om nationella bestämmelser om märkning av konsumtionsmjölk.

VI. Kontroller och sanktioner och rapportering av dessa

Medlemsstaterna skall, utan att det påverkar några särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 194 i denna förordning, vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera kontroll av tillämpningen av denna förordning, se till att överträdelser bestraffas samt förhindra och ingripa mot bedrägeri.

Dessa åtgärder ska, liksom eventuella ändringar i dem, meddelas kommissionen under den månad som följer på deras antagande.

1 EGT L 276, 6.10.1990, s. 40. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

BILAGA XIV

A. Handelsnormer för ägg från höns av arten Gallus gallus

I. Tillämpningsområde

1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i del C i denna bilaga när det gäller bestämmelserna om produktion och saluföring av ägg för kläckning och av gårdsuppfödda kycklingar ska denna del tillämpas i förhållande till saluföring i gemenskapen av ägg som har producerats i gemenskapen, importerats från tredjeland eller är avsedda för export utanför gemenskapen.

2. Medlemsstaterna får medge undantag från kraven i denna del av denna bilaga, med undantag för punkt III.3, för ägg som producenten säljer direkt till slutkonsumenten a) på produktionsenheten, eller b) på en lokal offentlig marknad eller genom försäljning från dörr till dörr i produktionsregionen i den berörda medlemsstaten. När ett sådant undantag medges ska varje producent ha möjlighet att välja huruvida denne vill tillämpa undantaget eller inte. Ingen kvalitetsklassificering eller viktklassificering får göras när detta undantag tillämpas. Medlemsstaten får i enlighet med nationell lagstiftning fastställa definitionerna av termerna lokal offentlig marknad. försäljning från dörr till dörr och produktionsregion.

II. Kvalitets- och viktklassificering

1. Ägg ska klassificeras i följande kvalitetsklasser: klass A eller färska ägg, klass B.

2. Ägg av klass A ska också klassificeras efter vikt. Detta krav ska dock inte ställas för ägg som levereras till livsmedelsindustrin och till andra industrier än livsmedelsindustrin.

3. Ägg av klass B ska endast levereras till livsmedelsindustrin eller till andra industrier än livsmedelsindustrin.

III. Märkning av ägg

1. Ägg av klass A ska märkas med producentkoden. Ägg av klass B ska märkas antingen med producentkoden och/eller med någon annan symbol. Medlemsstaterna får undanta ägg av klass B från detta krav när de saluförs uteslutande på det egna territoriet.

2. Märkningen av ägg i enlighet med punkt 1 ska äga rum på produktionsenheten eller på den första förpackningscentral som äggen levereras till.

3. Ägg som producenten säljer till slutkonsumenten på en lokal offentlig marknad i produktionsregionen i den berörda medlemsstaten ska märkas i enlighet med punkt 1. Medlemsstaterna får emellertid undanta producenter med högst 50 värphöns från detta krav, under förutsättning att producentens namn och adress anges på försäljningsplatsen.

IV. Import av ägg

1. Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, utvärdera handelsnormer för ägg som är tillämpliga i exporterande tredjeland på begäran av det berörda landet. Utvärderingen ska även omfatta bestämmelser om märkning och etikettering, produktionsmetoder och kontroller samt genomförande. Om man konstaterar att det finns tillräckliga garantier för att de bestämmelser som tillämpas är likvärdiga med gemenskapslagstiftningen, ska ägg som importeras från de berörda länderna märkas med ett särskiljande nummer som motsvarar producentkoden.

2. Kommissionen ska, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om så är nödvändigt, förhandla med tredjeländer i syfte att hitta lämpliga sätt att erbjuda de garantier som avses i punkt 1 och sluta avtal om sådana garantier.

3. Om tillräckliga garantier för att bestämmelserna är likvärdiga inte tillhandahålls, ska ägg som importeras från det berörda tredjelandet ha en kod som gör det möjligt att identifiera ursprungslandet och en uppgift om att produktionsmetoden är ospecificerad.

B. Handelsnormer för fjäderfäkött

I. Tillämpningsområde

1. Utan att det påverkar tillämpningen av del C i denna bilaga när det gäller bestämmelserna om produktion och saluföring av ägg för kläckning och av gårdsuppfödda kycklingar ska denna del tillämpas i förhållande till saluföring i gemenskapen genom affärsverksamhet eller handel av vissa typer och presentationer av kött av fjäderfäkött av följande arter enligt del XX i bilaga I: Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner, pärlhöns.

2. Denna del ska inte gälla a) fjäderfäkött som ska exporteras från gemenskapen, b) fjäderfä med senarelagd urtagning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung.

3. Medlemsstaterna får göra undantag från kraven i den här förordningen vid direkta leveranser av små mängder fjäderfäkött i enlighet med artikel 1.3 d i förordning (EG) nr 853/2004 från producenter med en årlig produktion under 10000 fåglar.

II. Definitioner

Utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare definitioner som ska fastställas av kommissionen ska följande definitioner gälla för tillämpningen av denna del:

1) Med fjäderfäkött avses fjäderfäkött som är lämpligt som livsmedel och som inte har genomgått någon annan behandling än kylbehandling.

2) Färskt fjäderfäkött: fjäderfäkött som förvaras i en temperatur som inte vid något tillfälle får understiga -2 oC eller överstiga 4 oC och som inte har styvnat på grund kylningsprocessen. Dock får medlemsstaterna fastställa olika temperaturkrav för sådan styckning och lagring av färskt fjäderfäkött som äger rum hos detaljhandlare eller i lokaler som är belägna vid försäljningsställen, och där styckningen och lagringen uteslutande sker på platsen i samband med direkt försäljning till konsumenten.

3) Fryst fjäderfäkött: fjäderfäkött som nedfryses så snart som möjligt inom ramarna för de normala slaktförfarandena och som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än -12 oC. Vissa toleranser får emellertid fastställas av kommissionen.

4) Djupfryst fjäderfäkött: fjäderfäkött som ska förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än -18 oC inom de toleranser som föreskrivs i rådets direktiv 89/108/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om djupfrysta livsmedel för konsumtion.

III. Kvalitets- och viktklassificering

1. Fjäderfäkött ska klassificeras enligt kvalitet som antingen klass A eller klass B i enlighet med slaktkropparnas eller styckningsdelarnas konformation och utseende. Klass A ska indelas i underavdelningarna A 1 och A 2 i enlighet med kriterier som ska fastställas av kommissionen. Vid klassificeringen ska hänsyn särskilt tas till köttmängden, förekomsten av fett och omfattningen av eventuella skador och blåmärken.

2. Fjäderfäkött ska saluföras i ett av följande tillstånd färskt, fryst, eller djupfryst.

3. Konsumentförpackat fryst eller djupfryst fjäderfäkött får klassificeras efter viktkategori.

C. Normer för produktion och saluföring av ägg för kläckning och av gårdsuppfödda kycklingar

I. Tillämpningsområde

1. Denna del ska tillämpas i förhållande till saluföring och transport av kläckägg och kycklingar samt ruvning av kläckägg inom gemenskapen i förvärvssyfte.

2. Primäravels- och avelsanläggningar med färre än 100 fåglar och kläckerier med en kapacitet på mindre än 1000 kläckägg ska dock inte vara bundna av denna del.

II. Märkning och förpackning av kläckägg

1. Kläckägg som används för kycklingproduktion ska märkas individuellt.

2. Kläckägg ska transporteras i förpackningar som är oklanderligt rena och innehåller ägg av enbart samma slag, samma kategori och från samma slags fjäderfä och som kommer från ett och samma hönseri.

3. Förpackningar av kläckägg som ska importeras från tredjeland ska endast innehålla kläckägg av samma slag, av samma kategori och från samma slags fjäderfä och ska ha samma ursprungsland och avsändare.

III. Förpackning av kycklingar

1. Kycklingarna ska förpackas efter art, typ och kategori av fjäderfä.

2. Lådorna ska uteslutande innehålla kycklingar från ett och samma kläckeri, och ska vara försedda med åtminstone kläckeriets registreringsnummer.

3. Kycklingar som härstammar från tredjeland får importeras endast om de grupperas enligt punkt 1. Lådorna ska uteslutande innehålla kycklingar från samma ursprungsland och avsändare.

1 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

2 EGT L 40, 11.2.1989, s. 51. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/107/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 411).

BILAGA XV

I. Beteckning

1. De produkter som avses i artikel 115 får inte levereras eller överlåtas utan bearbetning till konsumenten vare sig direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalmatsalar eller liknande inrättningar om de inte uppfyller de krav som anges i bilagan.

2. Beteckningarna för dessa produkter ska vara de som anges i tillägget utan att det påverkar tillämpningen av punkt II.2 eller punkt III.2 och III.3 i denna bilaga. Beteckningarna i bilagan ska endast gälla för de produkter som anges där. Denna punkt ska dock inte tillämpas på a) beteckningar på produkter vars exakta beskaffenhet klart framgår av den traditionella användningen och/eller när beteckningarna uppenbart används för att beskriva en karakteristisk egenskap hos produkten, b) koncentrerade produkter (smör, margarin, blandningar) med en fetthalt av 90 % eller mer.

II. Märkning och presentation

1. Som komplement till bestämmelserna i direktiv 2000/13/EG ska märkningen och presentationen av de produkter som avses i punkt I.1 i denna bilaga omfatta följande uppgifter: a) Beteckningen enligt tillägget. b) Den totala fetthalten i viktprocent vid produktionstillfället för produkter som avses i tillägget. c) Halten vegetabiliskt fett, mjölkfett eller annat animaliskt fett i viktprocent i fallande ordning efter deras viktandel vid produktionstillfället för blandprodukter som avses i del C i tillägget. d) Salthalten i procent ska anges på ett särskilt lättläsligt sätt i ingrediensförteckningen för produkter som avses i tillägget.

2. Trots punkt 1 a får beteckningarna minarin eller halvarin användas för produkter som avses i del B punkt 3 i tillägget.

3. Den beteckning som avses i punkt 1 a får användas tillsammans med ett eller flera uttryck som anger den växtart och/eller djurart som produkterna är framställda av, eller den avsedda användningen för produkterna och även med andra uttryck som rör produktionsmetoderna i den utsträckning dessa uttryck inte strider mot andra gemenskapsbestämmelser, särskilt rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel. Geografiska ursprungsbeteckningar får också användas enligt rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

4. Begreppet vegetabilisk får användas tillsammans med beteckningarna i del B i tillägget under förutsättning att produkten endast innehåller fett av vegetabiliskt ursprung, högst 2 % av fettinnehållet får dock bestå av animaliska fetter. Denna tolerans ska också tillämpas när en bestämd växtart anges.

5. De uppgifter som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska vara lätta att förstå och ska anges på ett iögonfallande ställe på ett sådant sätt att de är väl synliga, lätta att läsa och outplånliga.

6. Särskilda åtgärder ifråga om de uppgifter som avses i punkt 1 a och 1 b får vidtas av kommissionen för vissa former av reklam.

III. Terminologi

1. Begreppet traditionell får användas tillsammans med beteckningen smör som anges i del A 1 i tillägget, om produkten är framställd direkt av mjölk eller grädde. Med grädde avses i denna punkt den produkt som framställs av mjölk i form av en olja-i-vatten-emulsion med en mjölkfetthalt av minst 10 %.

2. För produkter som avses i tillägget är det förbjudet att använda andra uttryck, varigenom en fetthalt för produkterna nämns, förutsätts eller antyds, än de som anges i tillägget.

3. Trots punkt 2 ska det dock vara tillåtet att använda följande uttryck som tillägg: a) Med sänkt fetthalt för produkter som avses i tillägget med en fetthalt av mer än 41 % men högst 62 %. b) Med låg fetthalt, light eller lätt för produkter som avses i tillägget med en fetthalt av högst 41 %. Uttrycket med sänkt fetthalt och uttrycken med låg fetthalt, light eller lätt får dock användas i stället för uttrycken 60 % eller 40 % som anges i tillägget.

IV. Nationella bestämmelser

1. I enlighet med bestämmelserna i denna bilaga får medlemsstaterna anta eller behålla nationella bestämmelser om differentierade kvalitetsnivåer. Bestämmelserna ska medge en värdering av de olika kvalitetsnivåerna på grundval av kriterier som är baserade på i synnerhet de använda råvarorna, produkternas organoleptiska egenskaper och deras fysiska och mikrobiologiska stabilitet. Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet ska säkerställa att det för andra medlemsstaters produkter, som uppfyller de fastställda kriterierna, på icke-diskriminerande villkor får användas uttryck som i enlighet med dessa bestämmelser anger att dessa kriterier är uppfyllda.

2. De beteckningar som avses i punkt II.1 a får kompletteras genom en hänvisning till den särskilda kvalitetsnivån för den berörda produkten.

3. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa kontroll av tillämpningen av de kriterier för bestämning av kvalitetsnivåer som avses i punkt 1 andra stycket. Kontrollen ska även omfatta den färdiga produkten och utföras regelbundet och ofta av ett eller flera offentligrättsliga organ som utsetts av medlemsstaten eller av ett organ som godkänts av medlemsstaten och som står under dennas tillsyn. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna en förteckning över de organ som de har utsett.

V. Importerade produkter

Produkter som importeras till gemenskapen ska överensstämma med vad som sägs i denna förordning i de fall som avses i punkt I.1.

VI. Sanktioner

Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar några särskilda bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 194, fastställa de konkreta sanktioner som ska användas vid överträdelse av artikel 115 och i denna bilaga och i tillämpliga fall de nationella bestämmelser som krävs för genomförandet. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sanktionerna.

1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.

2 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

Tillägg till bilaga XV

Fettgrupp | Beteckning | Produktkategori

Definitioner | Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent

A. Mjölkfetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som uteslutande utvinns ur mjölk och/eller vissa mjölkprodukter, och där fettet är den väsentliga värdebeståndsdelen. Andra ämnen, som är nödvändiga för framställningen, kan dock tillsättas, under förutsättning att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller devis ersätta en av mjölkens beståndsdelar. | 1. Smör | En produkt med en mjölkfetthalt på minst 80 % men mindre än 90 viktprocent, en högsta vattenhalt på 16 % och en högsta halt fettfri mjölktorrsubstans på 2 %.

2. Smör 60 % | En produkt med en mjölkfetthalt på minst 60 % men högst 62 %

3. Smör 40 % | En produkt med en mjölkfetthalt på minst 39 % men högst 41 %.

4. Bredbart smör X % | En produkt med följande mjölkfetthalt: mindre än 39 %, mer än 41 % men mindre än 60 %, mer än 62 % men mindre än 80 %.

B. Fetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta och/eller flytande vegetabiliska och/eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel och vars mjölkfetthalt är högst 3 % av fetthalten. | 1. Margarin | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 % men mindre än 90 viktprocent.

2. Margarin 60 % | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 % men högst 62 %.

3. Margarin 40 % | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 % men högst 41 %.

4. Matfett X % | En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med följande fetthalt: mindre än 39 %, mer än 41 % men mindre än 60 %, mer än 62 % men mindre än 80 %.

C. Blandningar av animaliska och vegetabiliska fetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta och/eller flytande vegetabiliska och/eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel och vars mjölkfetthalt ligger mellan 10 % och 80 % av fetthalten. | 1. Matfettsblandning | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 % men mindre än 90 %.

2. Matfettsblandning 60 % | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 % men högst 62 %.

3. Matfettsblandning 40 % | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 % men högst 41 %.

4. Matfettsblandning X % | En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med följande fetthalt: mindre än 39 %, mer än 41 % men mindre än 60 %, mer än 62 % men mindre än 80 %.

1 motsvarande smør 60 på danska.

2 motsvarande smør 40 på danska.

3 motsvarande margarine 60 på danska.

4 motsvarande margarine 40 på danska.

5 motsvarande blandingsprodukt 60 på danska.

6 motsvarande blandingsprodukt 40 på danska.

BILAGA XVI

1. JUNGFRUOLJA

Olja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som innebär att oljan inte har förändrats och inte har genomgått någon annan behandling än tvättning, dekantering, centrifugering och filtrering, med uteslutande av olja som utvunnits med hjälp av lösningsmedel eller hjälpmedel med kemisk eller biokemisk verkan eller genom omestring, eller blandningar med andra oljor.

Jungfruolja ska endast klassificeras och betecknas enligt följande:

a) Extra jungfruolja

b) Jungfruolja

c) Bomolja

2. RAFFINERAD OLIVOLJA

Olivolja som erhålls genom raffinering av jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,3 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

3. OLIVOLJA – SAMMANSATT AV RAFFINERAD OLIVOLJA OCH JUNGFRUOLJA

Olivolja som utgörs av en blandning av raffinerad olivolja och jungfruolja av en annan kategori än bomolja och med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 1 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

4. ORAFFINERAD OLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som erhålls av olivrestprodukter genom behandling med lösningsmedel eller genom fysiska processer eller olja som med undantag för vissa egenskaper motsvarar bomolja. Oljan får dock inte ha utvunnits genom omestring och får heller inte ha blandats med oljor av annan typ, och dess övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

5. RAFFINERAD OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som erhålls genom raffinering av olja av olivrestprodukter och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 0,3 g/100 g. Oljans övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

6. OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

Olja som utgörs av en blandning av raffinerad olja av olivrestprodukter och annan jungfruolja än bomolja och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 1 g/100 g. Oljans övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

BILAGA XVII

1. Importtull på råris

a) 30 EUR per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret inte uppnår den årliga referenskvantitet som avses i artikel 137.3 första stycket, minskat med 15 %,

ii) då det konstaterats att importen av råris under de sex första månaderna av regleringsåret inte uppnår den årliga referenskvantitet som avses i artikel 137.3 andra stycket, minskat med 15 %,

b) 42,5 EUR per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret överstiger den årliga referenskvantitet som avses i artikel 137.3 första stycket, minskat med 15 %, men inte överstiger samma årliga referenskvantitet, ökat med 15 %,

ii) då det konstaterats att importen av råris under de första sex månaderna av regleringsåret överstiger den delreferenskvantitet som avses i artikel 137.3 andra stycket, minskat med 15 %, men inte överstiger samma delreferenskvantitet, ökat med 15 %,

c) 65 EUR per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av råris under hela det gångna regleringsåret överstiger den årliga referenskvantitet som avses i artikel 137.3 första stycket, ökat med 15 %,

ii) då det konstaterats att importen av råris under de sex första månaderna av regleringsåret överstiger den årliga delreferenskvantitet som avses i artikel 137.3 andra stycket, ökat med 15 %.

2. Importtull på slipat ris

a) 175 EUR per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under det gångna regleringsåret överstiger 387743 ton,

ii) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret överstiger 182239 ton,

b) 145 EUR per ton i följande fall:

i) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under hela det gångna regleringsåret inte överstiger 387743 ton,

ii) då det konstaterats att importen av helt eller delvis slipat ris under de sex första månaderna av regleringsåret inte överstiger 182239 ton.

BILAGA XVIII

Basmati 217

Basmati 370

Basmati 386

Kernel (Basmati)

Pusa Basmati

Ranbir Basmati

Super Basmati

Taraori Basmati (HBC-19)

Type-3 (Dehradun)

BILAGA XIX

Barbados

Belize

Elfenbenskusten

Kongo

Fiji

Guyana

Indien

Jamaica

Kenya

Madagaskar

Malawi

Mauritius

Moçambique

Saint Kitts och Nevis-Anguilla

Surinam

Swaziland

Tanzania

Trinidad och Tobago

Uganda

Zambia

Zimbabwe

BILAGA XX

Del I: Spannmål

KN-nr | Varuslag

ex0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao:

040310 | – Yoghurt:

04031051 till 04031099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

040390 | – Annat:

04039071 till 04039099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

ex0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:

07104000 | – Sockermajs

ex0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

07119030 | – – – Sockermajs

ex1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt enligt undernummer 17049010

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao

ex1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

19011000 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar

19012000 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905

190190 | – Annat:

19019011 till 19019019 | – – Maltextrakt

| – – Annat:

19019099 | – – – Annat:

ex1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd:

| – Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda

19021100 | – – Innehållande ägg

190219 | – – Annat:

ex190220 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda

| – – Annat:

19022091 | – – – Kokta

19022099 | – – – Annat:

190230 | – Andra pastaprodukter

190240 | – Couscous

19030000 | Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d.

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans:

1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter

ex2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:

| – Annat:

20019030 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

20019040 | – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse

ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

200410 | – Potatis:

| – – Annat:

20041091 | – – – I form av mjöl eller flingor

200490 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker:

20049010 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

200520 | – Potatis:

20052010 | – – I form av mjöl eller flingor

20058000 | – Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

ex2008 | Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

| – Andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligt nr 200819:

200899 | – – Annat:

| – – – Utan tillsats av alkohol:

| – – – – Utan tillsats av socker:

20089985 | – – – – – Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata)

20089991 | – – – – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar innehållande minst 5 viktprocent stärkelse

ex2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:

210112 | – – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:

21011298 | – – – Annat:

210120 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte:

21012098 | – – – Annat:

210130 | Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:

| – – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat:

21013019 | – – – Annat:

| – – Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat:

21013099 | – – – Annat:

ex2102 | Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 3002); beredda bakpulver:

210210 | – Aktiv jäst

21021031 och 21021039 | – – Bagerijäst

210500 | Glassvaror, även innehållande kakao

ex2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

210690 | – Annat:

| – – Annat:

21069092 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse

21069098 | – – – Annat:

2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009

2205 | Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen

ex2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker:

220830 | – Whisky:

22083032 till 22083088 | – – Annan än bourbon-whisky

220850 | – Gin och genever

220860 | – Vodka

220870 | – Likör

200890 | – Annat:

| – – Annan sprit och andra spritdrycker:

| – – – På kärl rymmande: högst 2 liter:

22089041 | – – – – Ouzo

| – – – – Annat:

| – – – – – Sprit (med undantag av likör):

| – – – – – – Annat:

22089052 | – – – – – – – Korn

22089054 | – – – – – – – Tequila

22089056 | – – – – – – – Annat:

22089069 | – – – – – Andra spritdrycker

| – – – På kärl rymmande mer än 2 liter:

| – – – – Sprit (med undantag av likör):

22089075 | – – – – – Tequila

22089077 | – – – – – Annat:

22089078 | – – – – Andra spritdrycker

29054300 | – – Mannitol

290544 | – – D-glucitol (sorbitol)

ex3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker:

330210 | – Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker:

| – – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker:

| – – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck:

| – – – – Annat:

33021029 | – – – – – Annat:

3505 | Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:

ex3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

380910 | – På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter

382460 | – Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 290544

Del II: Ris

KN-nr | Varuslag

ex0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao:

040310 | – Yoghurt:

04031051 till 04031099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

040390 | – Annat:

04039071 till 04039099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

ex1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao:

17049051 till 17049099 | – – Annat:

ex1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undantag av varor enligt undernummer 180610, 18062070, 18069060, 18069070 och 18069090

ex1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

19011000 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar

19012000 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905

190190 | – Annat:

19019011 till 19019019 | – – Maltextrakt

| – – Annat:

19019099 | – – – Annat:

ex1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd:

190220 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda

| – – Andra

19022091 | – – – Kokta

19022099 | – – – Annat:

190230 | – Andra pastaprodukter

190240 | – Couscous

19024090 | – – Annat:

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans:

ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter:

19059020 | – – Nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter

ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

200410 | – Potatis:

| – – Annat:

20041091 | – – – I form av mjöl eller flingor

ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

200520 | – Potatis:

20052010 | – – I form av mjöl eller flingor

ex2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:

210112 | – – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:

21011298 | – – – Annat:

210120 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte:

21012098 | – – – Annat:

210500 | Glassvaror, även innehållande kakao

ex2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

210690 | – Annat:

| – – Annat:

21069092 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse

21069098 | – – – Annat:

ex3505 | Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse, med undantag för stärkelse enligt undernummer 35051050

ex3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

380910 | – På basis av stärkelse eller stärkelseprodukter

Del III: Socker

KN-nr | Varuslag

ex0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao:

040310 | – Yoghurt:

04031051 till 04031099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

040390 | – Annat:

04039071 till 04039099 | – – Smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

ex0710 | Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:

07104000 | – Sockermajs

ex0711 | Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

071190 | – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker:

| – – Grönsaker:

07119030 | – – – Sockermajs

17025000 | – Kemiskt ren fruktos

ex1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av lakritsextrakt enligt undernummer 17049010

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao

ex1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

19011000 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar

19012000 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905

190190 | – Annat:

| – – Annat:

19019099 | – – – Annat:

ex1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd:

190220 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda

| – – Annat:

19022091 | – – – Kokta

19022099 | – – – Annat:

190230 | – Andra pastaprodukter

190240 | – Couscous

19024090 | – – Annat:

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans:

ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter:

19051000 | – Knäckebröd

190520 | – Kryddade kakor s.k. pain d'épices

190531 | – – Söta kex, småkakor o.d.

190532 | – – Våfflor och rån (wafers)

190540 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter

190590 | – Annat:

| – – Annat:

19059045 | – – – Kex

19059055 | – – – Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta

| – – – Annat:

19059060 | – – – – Med tillsats av sötningsmedel

19059090 | – – – – Annat:

ex2001 | Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:

200190 | – Annat:

20019030 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

20019040 | – – Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse

ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

200410 | – Potatis

| – – Annat:

20041091 | – – – I form av mjöl eller flingor

200490 | – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker:

20049010 | – – Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

200520 | – Potatis:

20052010 | – – I form av mjöl eller flingor

20058000 | – Sockermajs (Zea mays var. saccharata)

ex2101 | Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:

| – Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:

210112 | – – Beredningar på basis av dessa extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:

21011298 | – – – Annat:

210120 | – Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte:

| – – Beredningar

21012098 | – – – Annat:

210130 | – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:

| – – Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat:

21013019 | – – – Annat:

| – – Extrakter, essenser och koncentrat av rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat:

21013099 | – – – Annat:

210500 | Glassvaror, även innehållande kakao

ex2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

ex210690 | – Annat:

| – – Annat:

21069092 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse

21069098 | – – – Annat:

2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009

2205 | Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen

ex2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker:

220820 | – Sprit erhållen genom destillering av druvvin eller pressåterstoder av druvor

ex220850 | – Genever

220870 | – Likör

ex220890 | – Annat:

22089041 till 22089078 | – – Annan sprit och andra spritdrycker

29054300 | – – Mannitol

290544 | – D-glucitol (sorbitol)

ex3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker:

330210 | – Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker

| – – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker:

| – – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck:

| – – – – – Andra med en verklig alkoholhalt inte överstigande 0,5 volymprocent

33021029 | – – – – – Annat:

ex kapitel 38 | Diverse kemiska produkter:

382460 | – Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 290544

Del IV: Mjölk

KN-nr | Varuslag

ex0405 | Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter:

040520 | – Bredbara smörfettsprodukter:

04052010 | – – Med en fetthalt av minst 39 viktprocent men mindre än 60 viktprocent

04052030 | – – Med en fetthalt av minst 60 viktprocent men högst 75 viktprocent

ex1517 | Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516:

151710 | – Margarin med undantag av flytande margarin:

15171010 | – – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent

151790 | – Annat:

15179010 | – – Med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent men högst 15 viktprocent

ex1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao:

ex170490 | – Andra slag, med undantag av lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, men utan andra tillsatser

ex1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undantag av kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel enligt undernummer ex180610

ex1901 | Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

19011000 | – Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar

19012000 | – Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905

190190 | – Annat:

| – – Annat:

19019099 | – – – Annat:

ex1902 | Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd:

| – Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda

190219 | – – Annat:

190220 | – Fyllda pastaprodukter; även kokta eller på annat sätt beredda

| – – Annat:

19022091 | – – – Kokta

19022099 | – – – Annat:

190230 | – Andra pastaprodukter

190240 | – Couscous

19024090 | – – Annat:

1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans:

ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter:

19051000 | Knäckebröd

190520 | – Kryddade kakor s.k. pain d'épices

| – Söta kex, småkakor o.d.; våfflor och rån (wafers):

190531 | – – Söta kex, småkakor o.d.

190532 | – – Våfflor och rån (wafers)

190540 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter

190590 | – Annat:

| – – Annat:

19059045 | – – – Kex

19059055 | – – – Extruderade eller expanderade varor, smaksatta eller salta

| – – – Annat:

19059060 | – – – – Med tillsats av sötningsmedel

19059090 | – – – – Annat:

ex2004 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

200410 | – Potatis:

| – – Annat:

20041091 | – – – I form av mjöl eller flingor

ex2005 | Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

200520 | – Potatis:

20052010 | – – I form av mjöl eller flingor

210500 | Glassvaror, även innehållande kakao

ex2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

210690 | – Annat:

| – – Annat:

21069092 | – – – Inte innehållande mjölkfett, sackaros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse

21069098 | – – – Annat:

ex2202 | Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009:

220290 | – Annat:

| – – Andra, innehållande fett av varor enligt nr 0401–0404:

22029091 | – – – Mindre än 0,2 viktprocent

22029095 | – – – Minst 0,2 men mindre än 2 viktprocent

22029099 | – – – Minst 2 viktprocent

ex2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker:

220870 | – Likör

220890 | – Annat:

| – – Annan sprit och andra spritdrycker:

| – – – På kärl rymmande: högst 2 liter:

| – – – – Annat:

22089069 | – – – – – Andra spritdrycker

| – – – På kärl rymmande mer än 2 liter:

22089078 | – – – – Andra spritdrycker

ex3302 | Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker:

330210 | – Av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker:

| – – Av sådana slag som används vid tillverkning av drycker:

| – – – Beredningar innehållande samtliga smakämnen som kännetecknar en viss dryck:

| – – – – Annat:

33021029 | – – – – – Annat:

3501 | Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

ex3502 | Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat:

350220 | – Mjölkalbumin (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner):

| – – Annat:

35022091 | – – – Torkat (t.ex. i ark, fjäll, flingor eller pulver)

35022099 | – – – Annat:

Del V: Ägg

KN-nr | Varuslag

ex04031051 till ex04031099 och ex04039071 till ex04039099 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

1806 | Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao

ex1901 | Livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401–0404, som innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

19021100 | – Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda, innehållande ägg

ex1904 | Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans

ex1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter:

190520 | – Kryddade kakor s.k. pain d'épices

190531 | – – Söta kex, småkakor o.d.

190532 | – – Våfflor och rån (wafers)

190540 | – Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter

ex190590 | – Andra slag, med undantag av produkter enligt undernummer 19059010–19059030

ex210500 | Glassvaror, innehållande kakao

2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker:

ex220870 | – Likör

3502 | Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat:

35021190 | – – – Annat torkat äggalbumin

35021990 | – – – Annat äggalbumin

BILAGA XXI

De produkter som anges i led b i del X i bilaga I.

BILAGA XXII

1. Förordning (EEG) nr 234/68

Förordning (EEG) nr 234/68 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 m

Artikel 2 | Artikel 54

Artikel 3–5 | Artikel 113

Artikel 6 | —

Artikel 7 | Artikel 173

Artikel 8 | Del III, kapitel II, avsnitt I

Artikel 9 | Artikel 135

Artikel 10.1 | Artikel 129

Artikel 10.2 | Artikel 128

Artikel 10a | Artikel 159

Artikel 11 | Artikel 180

Artikel 12 | —

Artikel 13 | Artikel 195

Artikel 14 | Artikel 195

Artikel 15 | —

Artikel 16 | —

Artikel 17 | —

Artikel 18 | —

2. Förordning (EEG) nr 827/68

Förordning (EEG) nr 827/68 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 u

Artikel 2.1 | Artikel 135

Artikel 2.2 | Artikel 129

Artikel 2.3 | Artikel 128

Artikel 3 | Artikel 159

Artikel 4 | —

Artikel 5 första stycket | Artikel 180

Artikel 5 andra stycket | Artikel 182.1

Artikel 6 | Artikel 195

Artikel 7 | —

Artikel 8 | —

Artikel 9 | —

3. Förordning (EEG) nr 2729/75

Förordning (EEG) nr 2729/75 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 149

Artikel 2.1 | Artikel 150

Artikel 2.2 | Artikel 151

Artikel 3 | Artikel 152

4. Förordning (EEG) nr 2759/75

Förordning (EEG) nr 2759/75 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 q

Artikel 2 | Artikel 54

Artikel 3 första stycket, första strecksatsen | Artikel 31.1 f

Artikel 3 första stycket, andra strecksatsen | Artikel 10.2

Artikel 3 andra stycket | —

Artikel 3 tredje stycket | Artikel 10.2

Artikel 4.1 | Artikel 8.1 f

Artikel 4.2 | Artiklarna 17 och 37

Artikel 4.3 | —

Artikel 4.5 | Artikel 42

Artikel 4.6 första strecksatsen | Artiklarna 17 och 37

Artikel 4.6 andra strecksatsen | Artikel 43 d

Artikel 4.6 tredje strecksatsen | Artikel 43

Artikel 5.1–5.3 | Artikel 24

Artikel 5.4 a | Artikel 43 a

Artikel 5.4 b | Artikel 24.1 och artikel 31.2

Artikel 5.4 c | Artikel 43

Artikel 6 | Artikel 25

Artikel 7.1 | —

Artikel 7.2 | Artikel 43

Artikel 8.1 första stycket | Artikel 130 och artikel 161.1

Artikel 8.1 andra stycket | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 8.1 tredje stycket | Artiklarna 132, 133 och artikel 161.2

Artikel 8.2 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 9 | Artikel 135

Artikel 10.1–10.3 | Artikel 141

Artikel 10.4 | Artikel 143

Artikel 11.1–11.3 | Artikel 144

Artikel 11.4 | Artikel 148

Artikel 12 | Artikel 186 b

Artikel 13.1 | Artikel 162.1

Artikel 13.2 | Artikel 163

Artikel 13.3 och 13.4 | Artikel 164

Artikel 13.5 | Artikel 170

Artikel 13.6–13.10 | Artikel 167

Artikel 13.11 | Artikel 169

Artikel 13.12 | Artikel 170

Artikel 14 | Artiklarna 160 och 174

Artikel 15.1 | Artikel 129

Artikel 15.2 | Artikel 128

Artikel 16 | Artikel 159

Artikel 19 | —

Artikel 20.1 | Artikel 44

Artikel 20.2–20.4 | Artikel 46

Artikel 21 | Artikel 180

Artikel 22 | Artikel 192

Artikel 24 | Artikel 195

Artikel 25 | —

Artikel 26 | —

Artikel 27 | —

5. Förordning (EEG) nr 2771/75

Förordning (EEG) nr 2771/75 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 s

Artikel 1.2 | Artikel 2.1

Artikel 2.1 | Artikel 54

Artikel 2.2 | Artikel 1116

Artikel 3.1 första stycket | Artiklarna 130 och 161

Artikel 3.1 andra stycket | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 3.1 tredje stycket | Artiklarna 132, 133 och artikel 161.2

Artikel 3.2 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 4 | Artikel 135

Artikel 5.1–5.3 | Artikel 141

Artikel 5.4 | Artikel 143

Artikel 6.1–6.3 | Artikel 144

Artikel 6.4 | Artiklarna 145 och 148

Artikel 7 | Artikel 186 b

Artikel 8.1 | Artikel 162.1

Artikel 8.2 | Artikel 163

Artikel 8.3 och 8.4 | Artikel 164

Artikel 8.5 | Artikel 170

Artikel 8.6–8.11 | Artikel 167

Artikel 8.12 | Artikel 169

Artikel 8.13 | Artikel 170

Artikel 9 | Artikel 160

Artikel 10.1 | Artikel 129

Artikel 10.2 | Artikel 128

Artikel 11 | Artikel 159

Artikel 13 | —

Artikel 14.1 a | Artikel 44

Artikel 14.1 b | Artikel 45

Artikel 14.2 och 14.3 | Artikel 46

Artikel 15 | Artikel 192

Artiklarna 16 och 17 | Artikel 195

Artikel 18 | —

Artikel 19 | Artikel 180

Artikel 20 | —

Artikel 21 | —

6. Förordning (EEG) nr 2777/75

Förordning (EEG) nr 2777/75 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 t

Artikel 1.2 | Artikel 2.1

Artikel 2.1 | Artikel 54

Artikel 2.2 | Artikel 116

Artikel 3.1 första stycket | Artiklarna 130 och 161

Artikel 3.1 andra stycket | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 3.1 tredje stycket | Artiklarna 132, 133 och artikel 161.2

Artikel 3.2 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 4 | Artikel 135

Artikel 5.1–5.3 | Artikel 141

Artikel 5.4 | Artikel 143

Artikel 6.1–6.3 | Artikel 144

Artikel 6.4 | Artiklarna 145 och 148

Artikel 7 | Artikel 186 b

Artikel 8.1 | Artikel 162.1

Artikel 8.2 | Artikel 163

Artikel 8.3 och 8.4 | Artikel 164

Artikel 8.5 | Artikel 170

Artikel 8.6–8.10 | Artikel 167

Artikel 8.11 | Artikel 169

Artikel 8.12 | Artikel 170

Artikel 9 | Artiklarna 160 och 174

Artikel 10.1 | Artikel 129

Artikel 10.2 | Artikel 128

Artikel 11 | Artikel 159

Artikel 13 | —

Artikel 14.1 a | Artikel 44

Artikel 14.1 b | Artikel 45

Artikel 14.2 och 14.3 | Artikel 46

Artikel 15 | Artikel 192

Artiklarna 16 och 17 | Artikel 195

Artikel 18 | —

Artikel 19 | Artikel 180

Artikel 20 | —

Artikel 21 | —

7. Förordning (EEG) nr 2782/75

Förordning (EEG) nr 2782/75 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 121 f i

Artikel 2 | Punkt C.I. i bilaga XIVa

Artikel 3 | Artikel 121 f ii

Artikel 4 | Artikel 192

Artikel 5 | Punkt C.II. i bilaga XIVa och artikel 121 f iii

Artikel 6 | Punkt C.II. 3 i bilaga XIV och artikel 121 f iii

Artikel 7 | Artikel 121 f iv

Artikel 8 | Artikel 121 f v

Artikel 9 | Artikel 121 f vi

Artikel 10 | Artikel 192

Artikel 11 | Punkt C.III.1 och 2 i bilaga XIVa

Artikel 12 | Punkt C.III.3 i bilaga XIVa och artikel 121 f iii

Artikel 13 | Artikel 121 f vii

Artikel 14 | Artikel 121 f

Artikel 15 | Artikel 121 f

Artikel 16 | Artiklarna 192 och 194

Artikel 17 | Artikel 121 f

8. Förordning (EEG) nr 707/76

Förordning (EEG) nr 707/76 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 122

Artiklarna 2 och 3 | Artikel 127

9. Förordning (EEG) nr 1055/77

Förordning (EEG) nr 1055/77 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 39.1–39.4

Artikel 2 | Artikel 39.5

Artikel 3 | Artikel 39.6 och 39.7

Artikel 4 | Artikel 43

Artikel 5 | Artikel 39.1 andra stycket

10. Förordning (EEG) nr 2931/79

Förordning (EEG) nr 2931/79 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 172

11. Förordning (EEG) nr 3220/84

Förordning (EEG) nr 3220/84 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 42.1 första stycket punkt b

Artikel 1.2 första stycket | —

Artikel 1.2 andra stycket | Artikel 43m iv

Artikel 2.1 första stycket | Punkt B. I. och III. i bilaga V

Artikel 2.1 andra stycket | Punkt B. III. i bilaga V

Artikel 2.2 och 2.3 första stycket | Artikel 43 m

Artikel 2.3 andra stycket | Artikel 43

Artikel 2.3 tredje stycket | Punkt B. IV.1 i bilaga V

Artikel 3.1 första stycket | Artikel 43 och punkt B. II. i bilaga V

Artikel 3.1 andra stycket | Artikel 43

Artikel 3.1 tredje stycket | Punkt B. IV.2 i bilaga V

Artikel 3.2 och 3.3 | Punkt B. II. i bilaga V

Artikel 3.4 | Artikel 43 m iv

Artiklarna 4 och 5 | Artikel 43 m

12. Förordning (EEG) nr 1898/87

Förordning (EEG) nr 1898/87 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 114.1 jämförd med punkt I i bilaga XII

Artikel 2 | Artikel 114.1 jämförd med punkt II i bilaga XII

Artikel 3 | Artikel 114.1 jämförd med punkt III i bilaga XII

Artikel 4.1 och 4.3 | Artikel 114.1 jämförd med punkt IV i bilaga XII

Artikel 4.2 | Artikel 121

13. Förordning (EEG) nr 3730/87

Förordning (EEG) nr 3730/87 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 27.1 och 27.2

Artikel 2 | Artikel 27.3

Artikel 3 | Artikel 27.4

Artikel 4 | Artikel 27.5

Artikel 5 | —

Artikel 6 | Artikel 43

14. Förordning (EEG) nr 1186/90

Förordning (EEG) nr 1186/90 | Den här förordningen

Artikel 1.1 första stycket | Punkt A. V. första stycket i bilaga V

Artikel 1.1 andra stycket | —

Artikel 1.2 | Artikel 43 m

Artikel 2.a | Artikel 43 m

Artikel 2.b | Artikel 43 m iii

Artikel 3 | Artikel 194

15. Förordning (EEG) nr 1906/2007

Förordning (EEG) nr 1906/90 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Punkt B.I.1 i bilaga XIV

Artikel 1.2 | Artikel 121 e ii

Artikel 1.3 | Punkt B.I.2 i bilaga XIV

Artikel 1.3a | Punkt B.I.3 i bilaga XIV

Artikel 2.1 | Punkt B.II.1 i bilaga XIV

Artikel 2.2–2.4 | Artikel 121 e i

Artikel 2.5–2.7 | Punkt B.II.2–4 i bilaga XIV

Artikel 2.8 | Artikel 121 e i

Artikel 3.1 och 3.2 | Punkt B.III.1 och 2 i bilaga XIV

Artikel 3.3 | Punkt B.III.3 i bilaga XIV och artikel 121 e

Artikel 4 | Artikel 121 e iv

Artikel 5.1–5.5 | Artikel 121 e iv

Artikel 5.6 | Artikel 121 e v och artikel 194

Artikel 6 | Artikel 121 e vi

Artikel 7 | Artikel 121 e vii och artikel 194

Artikel 8 | Artiklarna 192 och 194

Artikel 9 | Artikel 121 e

Artikel 10 | Artikel 194

Artikel 11 | Artikel 192

16. Förordning (EEG) nr 2204/90

Förordning (EEG) nr 2204/90 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 119

Artikel 1.2 | Artikel 121 i

Artikel 2 | Artikel 119 jämförd med bilaga III del V punkt 2

Artikel 3.1 | Artikel 121 i och artikel 194

Artikel 3.2 | Artiklarna 192 och 194

Artikel 3.3 | Artikel 194

Artikel 4 | —

Artikel 5 | Artikel 121

17. Förordning (EEG) nr 2075/92

Förordning (EEG) nr 2075/92 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 n

Artikel 13 | Artikel 104.1 och 104.2

Artikel 14a | Artikel 104.3

Artikel 15 | Artikel 135

Artikel 16.1 | Artikel 129

Artikel 16.2 | Artikel 128

Artikel 16a | Artikel 159

Artikel 17 | Artikel 194

Artikel 18 | Artikel 180

Artikel 20 | —

Artikel 21 | Artikel 192

Artiklarna 22 och 23 | Artikel 195

Artikel 24 | —

18. Förordning (EEG) nr 2077/92

Förordning (EEG) nr 2077/92 | Den här förordningen

Artiklarna 1, 2 och 4 | Artikel 123

Artiklarna 3, 4.2, 4.3, 5 och 6 | Artikel 127

Artikel 7 | Artikel 177

Artikel 8 | Artikel 178

Artikel 9 | Artikel 127

Artikel 10 | Artikel 126

Artiklarna 11 och 12 | Artikel 127

19. Förordning (EEG) nr 2137/92

Förordning (EEG) nr 2137/92 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 42.1 andra stycket

Artikel 2 första stycket led a | Punkt C. I. och IV. i bilaga V

Artikel 2 första stycket led b | punkt C. I. i bilaga V

Artikel 2 andra stycket | Punkt C. IV. andra stycket i bilaga V

Artikel 3.1 | Punkt C. II. i bilaga V

Artikel 3.2 första och andra stycket | Punkt C. III.1 i bilaga V

Artikel 3.2 tredje stycket | Punkt C. III.2 i bilaga V och artikel 43 m

Artikel 3.3 | Artikel 43 m

Artikel 4.1 | Artikel 43 m

Artikel 4.2 | Punkt C. V. i bilaga V

Artikel 4.3 | Artikel 43 m

Artikel 5 | Artikel 42.2

Artikel 6 | Artikel 43 m

Artikel 7.1 | —

Artikel 7.2 | Artikel 43 m

Artikel 7.3 | —

Artikel 9 | —

20. Förordning (EEG) nr 404/93

Förordning (EEG) nr 404/93 | Den här förordningen

Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 1.1 k

Artikel 1.3 | Artikel 3.1 a

Artikel 2 | Artikel 113.1 och 113.2

Artikel 3 | Artikel 113.3

Artikel 4 | Artiklarna 121 och 194

Artikel 15.1 | Artikel 135

Artikel 15.2–15.4 | Artikel 141

Artikel 15.5 | Artikel 143

Artikel 21 | Artikel 128

Artikel 22 | Artikel 129

Artikel 23 | Artikel 159

Artikel 24 | Artikel 180

Artikel 27 | Artikel 195

Artikel 28 | —

Artikel 29 | Artikel 192

21. Förordning (EG) nr 2991/94

Förordning (EG) nr 2991/94 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 115

Artikel 2 | Artikel 115 jämförd med punkt I i bilaga XV

Artikel 3 | Artikel 115 jämförd med punkt II i bilaga XV

Artikel 4 | Artikel 115 jämförd med punkt III.1 i bilaga XV

Artikel 5 | Artikel 115 jämförd med punkt III.2 och III.3 i bilaga XV

Artikel 6 | Artikel 115 jämförd med punkt IV i bilaga XV

Artikel 7 | Artikel 115 jämförd med punkt V i bilaga XV

Artikel 8 | Artikel 121

Artikel 9 | —

Artikel 10 | Artikel 115 jämförd med punkt VI i bilaga XV

22. Förordning (EG) nr 2200/96

Förordning (EG) nr 2200/96 | Den här förordningen

Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 1.1 i

Artikel 1.3 | Artikel 3.2

Artikel 46 | Artikel 195

Artikel 47 | —

23. Förordning (EG) nr 2201/96

Förordning (EG) nr 2201/96 | Den här förordningen

Artikel 1.1 och 1.2 | Artikel 1.1 j

Artikel 1.3 | Artikel 3.2

Artikel 29 | Artikel 195

Artikel 30 | —

24. Förordning (EG) nr 2597/97

Förordning (EG) nr 2597/97 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 114.2

Artikel 1.2 | Artikel 114.2 jämförd med punkt I i bilaga XIII

Artikel 2 | Artikel 114.2 jämförd med punkt II i bilaga XIII

Artikel 3 | Artikel 114.2 jämförd med punkt III.1 och III.2 i bilaga XIII

Artikel 4 | Artikel 114.2 jämförd med punkt III.3 i bilaga XIII

Artikel 5 | Artikel 114.2 jämförd med punkt IV i bilaga XIII

Artikel 6 | Artikel 114.2 jämförd med punkt V i bilaga XIII

Artikel 7.1 | Artikel 114.2 jämförd med punkt VI i bilaga XIII

Artikel 7.2 | Artikel 121

25. Förordning (EG) nr 1254/1999

Förordning (EG) nr 1254/1999 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 o

Artikel 1.2 | Artikel 2.1

Artikel 2 | Artikel 54

Artikel 26.1 | Artikel 34

Artikel 26.2 | Artikel 8.1 d

Artikel 26.3 | Artikel 31.1 c

Artikel 26.4 | Artikel 8.3 och artikel 31.1 andra stycket

Artikel 26.5 | Artikel 31.2 och artikel 43

Artikel 27.1 | Artikel 7, 10 d, 14 och artikel 43 a

Artikel 27.2 | Artikel 21.2

Artikel 27.3 | Artikel 21.1, 40 och artikel 43 d

Artikel 27.4 första stycket | Artikel 43

Artikel 27.4 andra stycket | Artikel 14

Artikel 28 | Artikel 25 och artikel 43 e

Artikel 29.1 första stycket | Artikel 130

Artikel 29.1 andra stycket | Artiklarna 130 och 161

Artikel 29.1 tredje stycket | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 29.1 fjärde stycket | Artiklarna 132, 133 och artikel 161.2

Artikel 29.2 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 30 | Artikel 135

Artikel 31 | Artikel 141

Artikel 32.1 första stycket och artikel 32.2–32.3 | Artikel 144

Artikel 32.1 andra stycket | Artikel 146.1

Artikel 32.4 | Artikel 148

Artikel 33.1 | Artikel 162.1

Artikel 33.2 | Artikel 163

Artikel 33.3 och 33.4 | Artikel 164

Artikel 33.5 | Artikel 170

Artikel 33.6–33.9 första stycket | Artikel 167

Artikel 33.9 andra stycket | Artikel 168

Artikel 33.10 | Artikel 167.7

Artikel 33.11 | Artikel 169

Artikel 33.12 | Artikel 170

Artikel 34 | Artiklarna 160 och 174

Artikel 35.1 | Artikel 129

Artikel 35.2 | Artikel 128

Artikel 36 | Artikel 159

Artikel 37 | Artikel 42 och 43

Artikel 38 | Artikel 186 a

Artikel 39.1 | Artikel 44

Artikel 39.2–39.4 | Artikel 46

Artikel 40 | Artikel 180

Artikel 41 | Artikel 192

Artiklarna 42 och 43 | Artikel 195

Artikel 44 | —

Artikel 45 | Artikel 190

Artikel 46–49 | —

Artikel 50, första strecksatsen | —

Artikel 50, andra strecksatsen | Artikel 191

26. Förordning (EG) nr 1255/1999

Förordning (EG) nr 1255/1999 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 p

Artikel 2 | Artikel 3.1 c v

Artikel 4.1 | Artikel 8.1 e

Artikel 4.2 | Artikel 8.2

Artikel 5 | —

Artikel 6.1 första stycket | Artikel 15.1 och 22

Artikel 6.1 andra och tredje stycket | Artikel 15.2 andra stycket

Artikel 6.1 fjärde stycket | Artikel 15.2 första stycket

Artikel 6.2 första stycket, led a, andra och tredje strecksatsen | Artikel 10.e

Artikel 6.2 första stycket, led a, första strecksatsen samt led b | Artikel 10 jämförd med artikel 43.a

Artikel 6.2 andra och tredje stycket | Artikel 10 jämförd med artikel 43.a

Artikel 6.3 första stycket | Artikel 28.a

Artikel 6.3 andra och tredje stycket | Artikel 29

Artikel 6.3 fjärde stycket | Artikel 43 d i

Artikel 6.3 femte stycket | Artikel 43 d iii

Artikel 6.4 första stycket och andra styckets första mening | Artikel 25 och artikel 43.f

Artikel 6.4 andra styckets andra mening | Artikel 43 d iii

Artikel 6.5 | —

Artikel 6.6 | Artikel 6.2 b och 6.2 d

Artikel 7.1 första stycket | Artikel 10 f, 16 första stycket och artikel 43 a

Artikel 7.1 andra stycket | Artikel 23 andra stycket

Artikel 7.1 tredje stycket | Artikel 23 första stycket och artikel 43 a

Artikel 7.1 fjärde stycket | Artikel 43 k

Artikel 7.2 | Artikel 16 andra stycket

Artikel 7.3 första stycket | Artikel 31.1 d, artikel 35 och artikel 43 a

Artikel 7.3 andra stycket | Artikel 31.2

Artikel 7.3 tredje stycket | Artikel 43 d i och 43 d iii

Artikel 7.4 | Artikel 25 och artikel 43 e

Artikel 7.5 | Artikel 6.2 c

Artikel 8.1 | Artikel 28 b

Artikel 8.2 och 8.3 | Artikel 30 och artikel 43 d i och 43 d iii

Artikel 9.1 | Artikel 31.1 e och artikel 36.1

Artikel 9.2 | Artikel 31.2

Artikel 9.3 | Artikel 43 d iii

Artikel 9.4 | Artikel 36.2

Artikel 10 a | Artikel 15.3 och artikel 43

Artikel 10 b | Artikel 29 andra stycket, artikel 30 första stycket och artikel 31.2

Artikel 10 c | Artikel 43

Artikel 11 | Artikel 99

Artikel 12 | Artikel 100

Artikel 13 | Artikel 101

Artikel 14 | Artikel 102

Artikel 15 | Artikel 99-102

Artikel 26.1 | Artiklarna 130 och 161

Artikel 26.2 första stycket | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 26.2 andra stycket | Artikel 132, 133 och artikel 161.2

Artikel 26.3 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 27 | Artikel 135

Artikel 28 | Artikel 141

Artikel 29.1–29.3 | Artikel 144

Artikel 29.4 | Artikel 145 och 148

Artikel 30 | Artikel 171

Artikel 31.1 | Artikel 162.1 och 162.2

Artikel 31.2 | Artikel 163

Artikel 31.3 och 31.4 | Artikel 164

Artikel 31.5 | Artikel 170

Artikel 31.6–12 | Artikel 167

Artikel 31.13 | Artikel 169

Artikel 31.14 | Artikel 170

Artikel 32 | Artikel 160

Artikel 33.1 | Artikel 129

Artikel 33.2 | Artikel 128

Artikel 34 | Artikel 187

Artikel 35 | Artikel 159

Artikel 36.1 | Artikel 44

Artikel 36.2–36.4 | Artikel 46

Artikel 37 | Artikel 180

Artikel 38 | Artikel 181

Artikel 39 | Artikel 183

Artikel 40 | Artikel 192

Artiklarna 41 och 42 | Artikel 195

Artikel 43 | —

Artikel 44 | —

Artikel 45 | Artikel 190

Artikel 46 | —

Artikel 47 första strecksatsen | —

Artikel 47 andra strecksatsen | Artikel 191

27. Förordning (EG) nr 2250/1999

Förordning (EG) nr 2250/1999 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 2.1 jämförd med punkt 1 i del V i bilaga III

28. Förordning (EG) nr 1493/1999

Förordning (EG) nr 1493/1999 | Den här förordningen

Artikel 1.1 och artikel 1.2 | Artikel 1.1 l

Artikel 1.4 | Artikel 3.1 d

Artiklarna 74 och 75 | Artikel 195

Artikel 76 | —

29. Förordning (EG) nr 1673/2000

Förordning (EG) nr 1673/2000 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 h

Artikel 1.2 a | Artikel 2.2 a

Artikel 1.2 b | Artikel 91.2

Artikel 1.3 | —

Artikel 2.1 | Artikel 91.1

Artikel 2.2 | Artikel 193

Artikel 2.3 och 2.4 | Artikel 92

Artikel 2.5 | Artikel 93

Artikel 3.1 och 3.3 | Artikel 94

Artikel 3.2, 3.4 och 3.5 | —

Artikel 4 | —

Artikel 5 | Artiklarna 130 och 157

Artikel 6 | Artikel 128

Artikel 7 | Artikel 159

Artikel 8 | Artikel 180

Artikel 9 första stycket | Artikel 95

Artikel 9 andra stycket | Artikel 194

Artikel 10 | Artikel 195

Artikel 11 | Artikel 190

Artikel 12 | —

Artikel 13 | —

Artikel 14 första strecksatsen | —

Artikel 14 andra strecksatsen | Artikel 191

Artikel 15 | —

30. Förordning (EG) nr 2529/2001

Förordning (EG) nr 2529/2001 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 r

Artikel 2 | Artikel 54

Artikel 12 | Artikel 31.1 g och artikel 38

Artikel 13.1 första stycket | Artiklarna 130 och 161

Artikel 13.1 andra stycket | Artikel 132 och artikel 161.2

Artikel 13.1 tredje stycket | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 13.1 fjärde stycket | Artikel 133 och artikel 161.2

Artikel 13.2 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 14 | Artikel 135

Artikel 15 | Artikel 141

Artikel 16.1–16.3 | Artikel 144

Artikel 16.4 a och b | Artikel 145

Artikel 16.4 c–e | Artikel 148

Artikel 17 | Artiklarna 160 och 174

Artikel 18.1 | Artikel 129

Artikel 18.2 | Artikel 128

Artikel 19 | Artikel 159

Artikel 20 | Artiklarna 42 och 43

Artikel 21 | Artikel 186 a

Artikel 22.1 | Artikel 44

Artikel 22.2–22.4 | Artikel 46

Artikel 23 | Artikel 180

Artikel 24 | Artikel 192

Artikel 25 | Artikel 195

Artikel 26 | Artikel 191

Artikel 27 | Artikel 190

Artikel 28 | —

Artikel 29 | —

Artikel 30 | —

31. Förordning (EG) nr 670/2003

Förordning (EG) nr 670/2003 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.3 a

Artikel 2 | Artikel 120

Artikel 3 | Artikel 189

Artikel 4.1 | Artiklarna 130 och 161

Artikel 4.2 | Artiklarna 131, 132 och artikel 161.2

Artikel 4.3 | Artikel 133 och artikel 161.2

Artikel 4.4 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 5 | Artikel 135

Artikel 6.1–6.3 | Artikel 144

Artikel 6.4 | Artiklarna 145 och 148

Artikel 7 | Artikel 160

Artikel 8.1 | Artikel 129

Artikel 8.2 | Artikel 128

Artikel 9 | Artikel 159

Artikel 10.1 | Artikel 180

Artikel 10.2 | Artikel 182.4

Artikel 10.3 | Artikel 182.4 och artikel 184.3

Artikel 11 | Artikel 192

Artikel 12 | Artikel 195

Artikel 13 | —

Artikel 14 | —

Artikel 15 a | —

Artikel 15 b | Artikel 191

32. Förordning (EG) nr 1784/2003

Förordning (EG) nr 1784/2003 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 a

Artikel 2 | Artikel 3.1 c i

Artikel 3 | —

Artikel 4.1 | Artikel 8.1 a

Artikel 4.2 | Artikel 8.2

Artikel 4.3 | Artikel 8.1 a

Artikel 4.4 | Artikel 8.3

Artikel 5.1 | Artikel 6.2 a, 10 a och 43 a

Artikel 5.2 | Artikel 11

Artikel 5.3 | Artikel 18

Artikel 6 a | Artikel 41 och artikel 43 j

Artikel 6 b | Artikel 43 a

Artikel 6 c | Artikel 43 c

Artikel 6 d | Artikel 43 d

Artikel 6 e | Artikel 43 f

Artikel 7 | Artikel 47

Artikel 8.1 och 8.2 | Artikel 96

Artikel 8.3 | Artikel 98

Artikel 9.1 första stycket | Artiklarna 130 och 161

Artikel 9.1 andra stycket | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 9.1 tredje stycket | Artikel 132, artikel 133 och artikel 161.2

Artikel 9.2 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 10.1 | Artikel 135

Artikel 10.2 och 10.3 | Artikel 136

Artikel 10.4 | Artikel 143

Artikel 11 | Artikel 141

Artikel 12.1–12.3 | Artikel 144

Artikel 12.4 första stycket | Artiklarna 145 och 148

Artikel 12.4 andra stycket | Artikel 146.2

Artikel 13.1 | Artikel 162.1 och 162.2

Artikel 13.2 | Artikel 163

Artikel 13.3 | Artikel 164

Artikel 14 | Artikel 167

Artikel 15.1 och 15.3 | Artikel 166

Artikel 15.2 | Artikel 164.4

Artikel 15.4 | Artiklarna 165 och 170

Artikel 16 | Artikel 162.3

Artikel 17 | Artikel 169

Artikel 18 | Artikel 170

Artikel 19 | Artiklarna 160 och 174

Artikel 20.1 | Artikel 129

Artikel 20.2 | Artikel 128

Artikel 21 | Artikel 187

Artikel 22 | Artikel 159

Artikel 23 | Artikel 180

Artikel 24 | Artikel 192

Artikel 25 | Artikel 195

Artikel 26 | —

Artikel 27 | Artikel 191

Artikel 28 | Artikel 190

Artikel 29 | —

Artikel 30 | —

33. Förordning (EG) nr 1785/2003

Förordning (EG) nr 1785/2003 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 b

Artikel 2.1 | Artikel 2.1

Artikel 2.2 | Artikel 5

Artikel 3 | Artikel 3.1 d

Artikel 4 | —

Artikel 6.1 | Artikel 8.1 b

Artikel 6.2 första meningen | Artikel 8.2

Artikel 6.2 andra och tredje meningen | Artikel 41 och artikel 43 j

Artikel 6.3 | Artikel 43 a och 43 k

Artikel 7.1 | Artikel 10 b och artikel 12

Artikel 7.2 | Artikel 19 och artikel 43 b

Artikel 7.3 | Artikel 25 och artikel 43 e

Artikel 7.4 och 7.5 | Artikel 43

Artikel 8 | Artikel 48

Artikel 9 | Artikel 192

Artikel 10.1 första stycket | Artiklarna 130 och 161

Artikel 10.1 andra stycket | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 10.1 tredje stycket | Artikel 132, artikel 133 och artikel 161.2

Artikel 10.1 a | Artikel 130

Artikel 10.2 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 11.1 | Artikel 135

Artikel 11.4 | Artikel 143

Artikel 11 a | Artikel 137

Artikel 11 b | Artikel 138

Artikel 11 c | Artikel 139

Artikel 11 d | Artikel 140

Artikel 12 | Artikel 141

Artikel 13.1–13.3 | Artikel 144

Artikel 13.4 | Artikel 148

Artikel 14.1 | Artikel 162.1 och 162.2

Artikel 14.2 | Artikel 163

Artikel 14.3 och 4 | Artikel 164

Artikel 15 | Artikel 167

Artikel 16 | Artikel 164.4

Artikel 17.1 första stycket led a | Artikel 167.7

Artikel 17.1 första stycket led b och c | Artikel 167.6

Artikel 17.1 andra stycket | Artikel 170

Artikel 17.2 | Artikel 167.7

Artikel 18 | Artikel 169

Artikel 19 | Artikel 170

Artikel 20 | Artiklarna 160 och 174

Artikel 21.1 | Artikel 129

Artikel 21.2 | Artikel 128

Artikel 22 | Artikel 187

Artikel 23 | Artikel 159

Artikel 24 | Artikel 180

Artikel 25 | Artikel 192

Artikel 26 | Artikel 195

Artikel 27 | —

Artikel 28 | Artikel 191

Artikel 29 | Artikel 190

Artikel 30 | —

Artikel 31 | —

Artikel 32 | —

34. Förordning (EG) nr 1786/2003

Förordning (EG) nr 1786/2003 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 d

Artikel 2 | Artikel 3.1 b i

Artikel 3 | —

Artikel 4.1 | Artikel 86.1

Artikel 4.2 | Artikel 88.1

Artikel 5 | Artikel 89

Artikel 6 | Artikel 88.2

Artikel 7 | Artikel 87

Artikel 8 | Artikel 192

Artikel 9 första stycket | Artikel 86.2

Artikel 9 andra stycket | Artikel 90 i

Artikel 10 a och 10 b | Artikel 90 b

Artikel 10 c | Artiklarna 86.1 a och 90 e

Artikel 11 | Artikel 90 a

Artikel 12 | Artikel 90 g

Artikel 13 | Artikel 194

Artikel 14 | Artikel 135

Artikel 15.1 | Artikel 129

Artikel 15.2 | Artikel 128

Artikel 16 | Artikel 159

Artikel 17 | Artikel 180

Artikel 18 | Artikel 195

Artikel 19 | —

Artikel 20 a | Artikel 90

Artikel 20 b | Artikel 194

Artikel 20 c | Artikel 90 c

Artikel 20 d | Artikel 90 f

Artikel 20 e | Artikel 90 d

Artikel 20 f | Artikel 194

Artikel 20 g | Artikel 90 g

Artikel 20 h | Artikel 90 h

Artikel 21 | —

Artikel 22 | Artikel 192

Artikel 23 | Artikel 184.1

Artikel 24 | Artikel 190

Artikel 25 | —

35. Förordning (EG) nr 1788/2003

Förordning (EG) nr 1788/2003 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 66 och artikel 78.1 första stycket

Artikel 2 | Artikel 78.1 andra stycket

Artikel 3 | Artikel 78.2–78.4

Artikel 4 | Artikel 79

Artikel 5 | Artikel 65

Artikel 6 | Artikel 67

Artikel 7 | Artikel 68

Artikel 8 | Artikel 69

Artikel 9 | Artikel 70

Artikel 10 | Artikel 80

Artikel 11 | Artikel 81

Artikel 12 | Artikel 83

Artikel 13 | Artikel 84

Artikel 14 | Artikel 71

Artikel 15 | Artikel 72

Artikel 16 | Artikel 73

Artikel 17 | Artikel 74

Artikel 18 | Artikel 75

Artikel 19 | Artikel 76

Artikel 20 | Artikel 77

Artikel 21 | Artikel 82

Artikel 22 | —

Artikel 23 | Artikel 195

Artikel 24 | Artikel 85

Artikel 25 | —

Artikel 26 | —

36. Förordning (EG) nr 797/2004

Förordning (EG) nr 797/2004 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 105.1

Artikel 1.2 | Artikel 1.3 b

Artikel 1.3 första stycket, första meningen | Artikel 180

Artikel 1.3 första stycket, andra meningen och andra stycket | Artikel 105.2

Artikel 2 | Artikel 106

Artikel 3 | Artikel 107

Artikel 4.1 | Artikel 190

Artikel 4.2 och 4.3 | Artikel 108

Artikel 5 | Artikel 109

Artikel 6 | Artikel 195

Artikel 7 | Artikel 184.2

Artikel 8 | —

37. Förordning (EG) nr 865/2004

Förordning (EG) nr 865/2004 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 g

Artikel 2 | Artikel 3.1 c

Artikel 3 | —

Artikel 4 | Artikel 118

Artikel 5.1 | Artikel 113

Artikel 5.2 | Artikel 194

Artikel 5.3 | Artikel 121 h

Artikel 6 | Artiklarna 31 och 33

Artikel 7.1 | Artikel 125

Artikel 7.2 | Artikel 123

Artikel 8 | Artikel 103

Artikel 9 a | Artikel 127

Artikel 9 b och 9 c | Artikel 103.2 tredje stycket

Artikel 9 d | Artikel 194

Artikel 9 e | Artikel 127

Artikel 10.1 första stycket | Artikel 130

Artikel 10.1 andra stycket | Artikel 131

Artikel 10.2 | Artiklarna 132 och 133

Artikel 10.3 | Artikel 161

Artikel 10.4 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 11.1 | Artikel 135

Artikel 11.2 | Artikel 186 b

Artikel 12.1 | Artikel 129

Artikel 12.2 | Artikel 128

Artikel 13 | Artikel 160

Artikel 14 | Artikel 159

Artikel 15 | Artikel 180

Artikel 16 | —

Artikel 17 | Artikel 192

Artikel 18 | Artikel 195

Artikel 19 | Artikel 191

Artikel 20 | Artikel 190

Artikel 24 | —

Artikel 25 | —

38. Förordning (EG) nr 1947/2005

Förordning (EG) nr 1947/2005 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 e

Artikel 2 | Artikel 3.1 c

Artikel 3 | —

Artikel 4.1 | Artikel 130

Artikel 4.2 | Artikel 131

Artikel 4.3 | Artiklarna 132 och 133

Artikel 5 | Artikel 135

Artikel 6.1 | Artikel 129

Artikel 6.2 | Artikel 128

Artikel 7 | Artikel 159

Artikel 8.1 | Artikel 180

Artikel 8.2 | Artikel 182.2

Artikel 9 | Artikel 192

Artikel 10 | Artikel 195

Artikel 11 | Artikel 134

Artikel 12 | —

39. Förordning (EG) nr 1952/2005

Förordning (EG) nr 1952/2005 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 1.1 f

Artikel 2 | Artikel 2.1

Artikel 3 | —

Artikel 4 | Artikel 117.1-117.3

Artikel 5 | Artikel 117.4 och 117.5

Artikel 6 | Artikel 122

Artikel 7 | Artikel 127

Artikel 8 | Artikel 135

Artikel 9 | Artikel 158

Artikel 10.1 | Artikel 129

Artikel 10.2 | Artikel 128

Artikel 11 | Artikel 159

Artikel 12 | Artikel 180

Artikel 13 | —

Artikel 14 | Artikel 185.1-185.3

Artikel 15 | Artikel 192

Artikel 16 | Artikel 195

Artikel 17 första strecksatsen | Artikel 121 g

Artikel 17 andra strecksatsen | Artikel 127

Artikel 17 tredje strecksatsen | Artikel 127

Artikel 17 fjärde strecksatsen | Artikel 185.4

Artikel 17 femte strecksatsen | Artikel 192

Artikel 18 | —

Artikel 19 | —

40. Förordning (EG) nr 318/2006

Förordning (EG) nr 318/2006 | Den här förordningen

Artikel 1.1 | Artikel 1.1 c

Artikel 1.2 | Artikel 3.1 e

Artikel 2 | Artikel 2.1

Artikel 3 | Artikel 8.1 c

Artikel 4 | Artikel 9

Artikel 5 | Artikel 49

Artikel 6 | Artikel 50

Artikel 7 | Artikel 56

Artikel 8 | —

Artikel 9 | Artikel 58

Artikel 10 | Artikel 59

Artikel 11 | Artikel 60

Artikel 12 | Artikel 61

Artikel 13.1 och 13.2 | Artikel 62

Artikel 13.3 | Artikel 97

Artikel 14 | Artikel 63

Artikel 15 | Artikel 64

Artikel 16 | Artikel 51

Artikel 17 | Artikel 57

Artikel 18.1 | Artiklarna 31.1 a och 32.1

Artikel 18.2 första stycket första strecksatsen | Artiklarna 10 c och 13.1

Artikel 18.2 första stycket andra strecksatsen | Artikel 43 d i

Artikel 18.2 andra stycket | Artikel 20

Artikel 18.3 | Artikel 26

Artikel 19 | Artikel 52

Artikel 20 | Artiklarna 13.2, 32.2, 52.5 och 63.5

Artikel 21 | Artikel 129

Artikel 22 | Artikel 128

Artikel 23.1 | Artiklarna 130 och 161

Artikel 23.2 | Artikel 131 och artikel 161.2

Artikel 23.3 | Artikel 132, 133 och artikel 161.2

Artikel 23.4 | Artikel 134 och artikel 161.3

Artikel 24 | Artikel 160

Artikel 25 | Artikel 159

Artikel 26.1 | Artikel 135

Artikel 26.2 | Artikel 186 a och artikel 187

Artikel 26.3 | Artikel 142

Artikel 27 | Artikel 141

Artikel 28 | Artikel 144

Artikel 29 | Artikel 153

Artikel 30 | Artikel 154

Artikel 31 | Artikel 155

Artikel 32.1 och 32.2 | Artikel 162.1 och 162.2

Artikel 32.3 | Artikel 170

Artikel 33.1 | Artikel 163

Artikel 33.2 | Artikel 164

Artikel 33.3 och 33.4 | Artikel 167

Artikel 34 | Artikel 169

Artikel 35 | Artiklarna 187 och 188

Artikel 36.1 | Artikel 180

Artikel 36.2-36.4 | Artikel 182.3

Artikel 37 | Artikel 186 a och artikel 188

Artikel 38 | Artikel 192

Artikel 39 | Artikel 195

Artikel 40.1 a | Artikel 43 b och artikel 49.3 andra stycket

Artikel 40.1 b och 40.1 c | Artikel 85

Artikel 40.1 d | Artiklarna 53, 85 och 192

Artikel 40.1 e | Artikel 143, artikel 144.1, artiklarna 145 och 148

Artikel 40.1 f | Artikel 192.2

Artikel 40.1 g | Artiklarna 170 och 187

Artikel 40.2 a | Artikel 53 a,

Artikel 40.2 b | Artikel 43 a och 50.1

Artikel 40.2 c | Artikel 85 d

Artikel 40.2 d | Artikel 43, artikel 53 b och 53 c och 85 b

Artikel 40.2 e | Artiklarna 130 och 161

Artikel 40.2 f | Artikel 5 andra stycket och artikel 156

Artikel 40.2 g | Artikel 186 a och 188

Artikel 41 | —

Artikel 42 | Artikel 191

Artikel 43 | Artikel 190

Artikel 44 | —

Artikel 45 | —

41. Förordning (EG) nr 1028/2006

Förordning (EG) No 1028/2006 | Den här förordningen

Artikel 1 | Punkt A.I. i bilaga XIV

Artikel 2 | Artikel 121 d i

Artikel 3 | Punkt A.II. i bilaga Annex XIV

Artikel 4 | Punkt A.III. i bilaga XIV

Artikel 5 | Artikel 121 d v

Artikel 6 | Punkt A.IV. i bilaga XIV

Artikel 7 | Artikel 194

Artikel 8 | Artikel 194

Artikel 9 | Artikel 192

Artikel 10 | Artikel 195

Artikel 11.1 | Artikel 121 d ii

Artikel 11.2 | Artikel 121 d iii

Artikel 11.3 | Artikel 121 d iv

Artikel 11.4 | Artikel 121 d v

Artikel 11.5 | Artikel 194

Artikel 11.6 | Artikel 121 d vi

Artikel 11.7 | Artikel 192

Artikel 11.8 | Artikel 121 d vii

Artikel 11.9 | Artiklarna 121 och 194

42. Förordningen (EG) nr 1183/2006

Förordning (EG) nr 1183/2006 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 42.1 första stycket led a

Artikel 2 a inledningsfrasen | Punkt A. I.1 i bilaga V

Artikel 2 a första, andra och tredje strecksatsen | Punkt A. IV första stycket i bilaga V

Artikel 2 b | Punkt A. I.2 i bilaga V

Artikel 3 | Punkt A. IV andra stycket i bilaga V och artikel 43 m ii

Artikel 4.1 första stycket | Punkt A. II i bilaga V

Artikel 4.1 andra stycket | Artikel 43 m

Artikel 4.2 och 4.3 | Punkt A. III i bilaga V

Artikel 4.4 | Punkt A. III.2 andra stycket i bilaga V

Artikel 5.1 | Artikel 43

Artikel 5.2 | Punkt A. V första stycket i bilaga V

Artikel 5.3 | Punkt A. V andra stycket i bilaga V

Artikel 6 | Artikel 42.2

Artikel 7 | Artikel 43

43. Förordning (EG) nr 1184/2006

Förordning (EG) nr 1184/2006 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 175

Artikel 2 | Artikel 176

Artikel 3 | —

44. Förordning (EG) nr 1544/2006

Förordning (EG) nr 1544/2006 | Den här förordningen

Artikel 1 | Artikel 111

Artikel 2 | Artiklarna 112, 192 och 194

Artikel 3 | Artikel 3.1 b ii

Artikel 4 | Artikel 195

Artikel 5 | Artikel 190

Artikel 6 | —