Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 178, 209.1, 212.2 och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) syfte att bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje styckena i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska tas till vissa kategorier av regioner, inklusive en särskild hänvisning till gränsregioner.

2 I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 fastställs gemensamma bestämmelser för Eruf och vissa andra fonder, och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 fastställs bestämmelser om Eruf-stödets specifika mål och tillämpningsområde. Det är även nödvändigt att anta särskilda bestämmelser beträffande målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) när en eller flera medlemsstater och deras regioner och, i tillämpliga fall, partnerländer och tredjeländer samarbetar över gränserna med avseende på effektiv programplanering, inklusive bestämmelser om tekniskt stöd, övervakning, utvärdering, kommunikation, stödberättigande, förvaltning och kontroll samt ekonomisk förvaltning.

3 Främjandet av Interreg är en viktig prioritering inom unionens sammanhållningspolitik. Stöd till små och medelstora företag för kostnader som uppstår i samband med projekt inom Europeiskt territoriellt samarbete är enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 redan gruppundantaget från anmälningsskyldigheten och särskilda bestämmelser om regionalstöd för investeringar som görs av företag av alla storlekar finns också i avsnittet om regionalstöd i den förordningen och i kommissionens riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020. Med beaktande av de erfarenheter som gjorts under 30 år och med tanke dels på projektens låga ekonomiska värde och deras föga sannolika negativa inverkan på handel och konkurrens, dels på det stora mervärde som de befintliga programmen skapar för den territoriella sammanhållningen i Europa, väntas tillämpningsområdet för reglerna för statligt stöd när det gäller den offentliga finansieringen av projekt inom Europeiskt territoriellt samarbete klargöras ytterligare genom en framtida ändring av förordning (EU) nr 651/2014, och den offentliga finansieringen av Interregprojekt därigenom till stor del undantas från skyldigheten till förhandsanmälan samtidigt som genomförandet av dessa projekt i hög grad underlättas.

4 För att stödja en harmonisk utveckling inom unionens territorium på olika nivåer bör Eruf stödja gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, interregionalt samarbete och de yttersta randområdenas samarbete inom Interregmål. I denna process bör principerna om partnerskap och flernivåstyrning beaktas, samtidigt som det säkerställs att omfattningen av partnerskapet för ett program förblir effektivt.

5 För att ge uttryck för att det är viktigt att bekämpa klimatförändringar i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till integrering av klimatåtgärder och till att uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmålen. I det sammanhanget bör fonderna stödja verksamhet som respekterar normer för klimatet och miljön och som inte orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852.

6 Delen för gränsöverskridande samarbete bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande av den 20 september 2017 med titeln Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden (meddelandet om gränsområden). Programområden för gränsöverskridande samarbete bör därför fastställas som sådana regioner och områden vid en gräns eller åtskilda av högst 150 km hav där gränsöverskridande interaktion faktiskt kan ske eller funktionella områden kan identifieras utan att det påverkar de eventuella justeringar som behövs för att säkerställa enhetligheten och kontinuiteten inom samarbetsprogramområdena.

7 Delen för gränsöverskridande samarbete bör också omfatta samarbete mellan en eller flera medlemsstater eller deras regioner och ett eller flera länder eller en eller flera regioner eller andra territorier utanför unionen. Det faktum att internt och externt gränsöverskridande samarbete ingår i denna förordning bör leda till en betydande förenkling och effektivisering av tillämpliga bestämmelser för programmyndigheterna i medlemsstaterna och för partnermyndigheterna och bidragsmottagarna utanför unionen i förhållande till programperioden 2014–2020.

8 Delen för transnationellt samarbete bör syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar, med full respekt för subsidiaritetsprincipen. Det transnationella samarbetet bör omfatta större territorier på unionens fastland och kring havsområden med maximal flexibilitet för att säkerställa enhetligheten och kontinuiteten i samarbetsprogrammen, inbegripet tidigare externt gränsöverskridande havssamarbete inom ramen för ett bredare havssamarbete, särskilt genom att man definierar det territorium som omfattas, de specifika målen för sådant samarbete, kraven för ett projektpartnerskap och möjligheten att inrätta delprogram och särskilda styrkommittéer.

9 På grundval av erfarenheten med gränsöverskridande och transnationellt samarbete under programperioden 2014–2020 i de yttersta randområdena, där en kombination av de båda delarna inom ett enda program per samarbetsområde inte har utmynnat i tillräcklig förenkling för programmyndigheterna och bidragsmottagarna, bör en särskild del för de yttersta randområdena införas så att de har möjlighet att så effektivt och enkelt som möjligt samarbeta med sina angränsande länder och territorier. Inom den delen kan ansökningsomgångar inledas för kombinerad finansiering inom ramen för Eruf, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 och ULT-beslutet, inrättat genom rådets beslut 2013/755/EU, genom genomförandemetoder som deltagande medlemsstater, regioner och tredjeländer kommer överens om.

10 På grundval av erfarenheterna från de interregionala samarbetsprogrammen inom Interreg bör delen för interregionalt samarbete inriktas på att effektivisera sammanhållningspolitiken genom fyra särskilda program: ett program som möjliggör utbyte av erfarenheter, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad med inriktning på politiska mål och det Interregspecifika målet Bättre samarbetsstyrning när det gäller identifiering, spridning och överföring av god praxis till regional utvecklingspolitik, inbegripet programmen Investering för sysselsättning och tillväxt. när det gäller att kartlägga, sprida och överföra god praxis till regional utvecklingspolitik, inbegripet programmen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt, ett program för utbyte av erfarenheter och kapacitetsuppbyggnad när det gäller att kartlägga, överföra och utnyttja god praxis för en integrerad och hållbar stadsutveckling samtidigt som man tar hänsyn till kopplingarna mellan stads- och landsbygdsområden, inbegripet stöd till de åtgärder som utvecklats inom ramen för artikel 11 i förordning (EU) 2021/1058, vilket sker som komplement och i samordning med det initiativ som presenteras i artikel 10 därav, ett program för utbyte av erfarenheter, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad i syfte att harmonisera och förenkla genomförandet av Interregprogrammen, harmonisera och förenkla de samarbetsåtgärder som avses i artikel 22.3 d vi i förordning (EU) 2021/1060, och för att stödja inrättandet av, funktionen hos och användningen av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som redan har inrättats eller ska inrättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 och makroregionala strategier, och ett program som ska förbättra analysen av utvecklingstendenser. De fyra programmen inom delen för interregionalt samarbete bör omfatta hela unionen och bör också vara öppna för tredjeländers deltagande.

11 Det bör fastställas gemensamma objektiva kriterier för att utse stödberättigade regioner och områden. För detta ändamål bör fastställandet av stödberättigade regioner på unionsnivå grundas på det gemensamma system för klassificering av regioner som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003.

12 Det är nödvändigt att fortsätta att stödja eller, beroende på vad som är lämpligt, upprätta samarbete i alla dess aspekter med tredjeländer som gränsar till unionen, eftersom sådant samarbete är ett viktigt politiskt verktyg för regional utveckling och bör gynna de regioner i medlemsstaterna som gränsar till tredjeländer. För detta ändamål bör Eruf och unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder, instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III), inrättat genom en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) (IPA III-förordningen), instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) samt programmet för de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT-programmet) stödja program för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, interregionalt samarbete och de yttersta randområdenas samarbete. Stödet från Eruf och unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder bör grundas på ömsesidighet och proportionalitet. När det gäller IPA III-medel som tilldelats gränsöverskridande samarbete (IPA III-anslag för gränsöverskridande samarbete) eller NDICI-medel som tilldelats gränsöverskridande samarbete för det geografiska område som omfattas av grannskapspolitiken (NDICI-anslag för gränsöverskridande samarbete) bör dock stödet från Eruf kompletteras med minst motsvarande belopp från IPA III-anslaget för gränsöverskridande samarbete och NDICI-anslaget för gränsöverskridande samarbete, med förbehåll för de högsta belopp som anges i respektive rättsakt.

13 Stödet från IPA III ska i huvudsak inriktas på att hjälpa IPA III-bidragsmottagarna att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet, tolerans, social inkludering och icke-diskriminering samt regional och lokal utveckling. Stödet från IPA III ska fortsätta att stödja IPA III-bidragsmottagarnas ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, inklusive genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Stödet från IPA III ska dessutom inriktas på frågor som rör säkerhet, migration och gränsförvaltning, säkerställande av tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, förbättring av gränskontroller samt fortsatta gemensamma ansträngningar att bekämpa irreguljär migration och smuggling av migranter.

14 När det gäller stöd från NDICI bör unionen utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värden och utmärks av nära och fredliga förbindelser som bygger på samarbete. Denna förordning bör därför stödja de interna och externa aspekterna av relevanta makroregionala strategier. Dessa initiativ är strategiskt viktiga samtidigt som de ger meningsfulla politiska ramar för fördjupade förbindelser med och mellan partnerländer som grundas på principerna om ömsesidig ansvarighet, delat egenansvar och gemensamt ansvarstagande.

15 Det är viktigt att fortsätta att ta hänsyn till den roll som Europeiska utrikestjänsten, i enlighet med vad som fastställs i rådets beslut 2010/427/EU, och kommissionen spelar vid utarbetandet av den strategiska programplaneringen och av de Interregprogram som får stöd genom Eruf och NDICI.

16 Med hänsyn till den särskilda situationen i unionens yttersta randområden är det nödvändigt att anta bestämmelser om förbättring av de villkor enligt vilka dessa områden kan få tillgång till strukturfonderna. Vissa bestämmelser i denna förordning bör därför anpassas till de särskilda förhållanden som råder i unionens yttersta randområden i syfte att förenkla och främja deras samarbete med utomeuropeiska länder och territorier och tredjeländer, med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 med titeln Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden. Det bör därför vara möjligt för det samarbetet att ske i nära partnerskap med regionala integrations- och samarbetsorganisationer.

17 I denna förordning bör möjligheten för utomeuropeiska länder och territorier att delta i Interregprogrammen fastställas. De särskilda förhållandena och utmaningarna för utomeuropeiska länder och territorier bör beaktas för att underlätta deras faktiska tillträde och deltagande.

18 Det är nödvändigt att fastställa de medel som ska tilldelas var och en av de olika delarna av Interreg, inbegripet varje medlemsstats andel av de totala beloppen för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, de yttersta randområdenas samarbete och medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet mellan dessa delar.

19 För att stödet från Eruf och från unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt bör det upprättas en mekanism för att organisera återbetalning av sådant stöd när program för externt samarbete inte kan antas eller måste avbrytas, inklusive med tredjeländer som inte får stöd från något av unionens finansieringsinstrument. Denna mekanism bör användas för att säkerställa att programmen fungerar så bra som möjligt och att maximal samordning mellan dessa instrument uppnås.

20 Eruf bör genom Interreg bidra till de specifika målen under målen för sammanhållningspolitiken. Förteckningen över specifika mål inom de olika politiska målen bör dock anpassas till de särskilda behoven inom Interreg i syfte att möjliggöra interventioner av ESF-typ, i enlighet med artikel 4.1 a–l i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 genom gemensamma åtgärder inom Interregprogrammen.

21 Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på Irland och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet bör ett gränsöverskridande Peace plus-program fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram mellan de irländska och nordirländska grevskap som gränsar till varandra. Med tanke på programmets praktiska betydelse är det nödvändigt att se till att Eruf, när det programmet verkar för att stödja fred och försoning, även bidrar till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet och samarbete i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållning mellan lokalsamhällen. Med hänsyn till det programmets särdrag bör det förvaltas på ett integrerat sätt där Förenade kungarikets bidrag integreras i det programmet som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Vidare bör vissa regler för urval av insatser i denna förordning inte tillämpas på det programmet när det gäller insatser till stöd för fred och försoning.

22 I denna förordning bör också två Interregspecifika mål läggas till; ett mål till stöd för att stärka den institutionella kapaciteten, förbättra det rättsliga och administrativa samarbetet, särskilt med koppling till genomförandet av meddelandet om gränsområden, intensifiera samarbetet mellan enskilda medborgare och institutioner samt utveckla och samordna makroregionala strategier och havsområdesstrategier, bygga upp ömsesidigt förtroende, särskilt genom projekt som främjar kontakter mellan människor; samt ett andra mål för samarbetsfrågor som rör säkerhet, trygghet, gränspassage och migration.

23 Den största delen av unionens stöd bör koncentreras till ett begränsat antal politiska mål i syfte att maximera genomslaget för Interreg. Synergieffekter och komplementaritet mellan Interregdelarna bör förstärkas.

24 Bestämmelserna om utarbetande, godkännande och ändring av Interregprogrammen samt bestämmelserna om territoriell utveckling, urval av insatser, övervakning och utvärdering, programmyndigheter, insatsrevision och om öppenhet och kommunikation bör anpassas till Interregprogrammens särdrag i förhållande till bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060. Dessa särskilda bestämmelser bör vara enkla och tydliga för att undvika överreglering och ytterligare administrativa bördor för medlemsstater och bidragsmottagare.

25 De bestämmelser om kriterier för att insatser ska anses vara genuint gemensamma och kooperativa, om partnerskap inom en Interreginsats och om den samordnande partnerns skyldigheter som fastställts under programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla. Interregpartnerna bör samarbeta när det gäller såväl utveckling och genomförande som bemanning eller finansiering, eller båda, samt när det gäller de yttersta randområdenas samarbete, i två av fyra av dessa samarbetsaspekter, eftersom det bör vara enklare att kombinera stöd från Eruf med stöd genom unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder, både på program- och på insatsnivå.

26 Inom gränsöverskridande samarbetsprogram är projekt för kontakter mellan människor (people-to-people) och småskaliga projekt viktiga och framgångsrika verktyg, med stort europeiskt mervärde, som syftar till att övervinna gränsrelaterade och gränsöverskridande hinder och främja lokala kontakter mellan människor och föra gränsområden och deras invånare närmare varandra. Hittills stöds de genom småprojektsfonder eller liknande instrument, som emellertid aldrig har omfattats av några särskilda bestämmelser, varför det är nödvändigt att förtydliga reglerna för småprojektsfonder. I syfte att bevara det mervärde och de fördelar som projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt har, även avseende lokal och regional utveckling, och förenkla den ekonomiska förvaltningen av småskaliga projekt för slutmottagarna, som ofta inte är vana vid att ansöka om unionsmedel, bör det bli obligatoriskt att använda förenklad kostnadsredovisning och enhetsbelopp under en viss gräns.

27 Eftersom flera medlemsstater deltar och de administrativa kostnaderna därför är högre, bland annat för regionala kontaktpunkter, även kallade antenner, som är viktiga kontaktpunkter för dem som ansöker om och genomför projekt och i och med detta fungerar som direktkanaler till det gemensamma sekretariatet och respektive behörig myndighet, men särskilt även för kontroller och översättning, bör utgiftstaket för tekniskt stöd vara högre än det för målet Investering för sysselsättning och tillväxt. För att kompensera för de högre administrativa kostnaderna bör medlemsstaterna när så är möjligt uppmuntras att minska den administrativa bördan för genomförandet av gemensamma projekt. Dessutom bör Interregprogram med begränsat stöd från unionen eller externa gränsöverskridande Interregprogram få ett visst minimibelopp för tekniskt stöd i syfte att säkerställa tillräcklig finansiering för ett effektivt tekniskt stöd, inbegripet för regionala filialer till gemensamma sekretariat och kontaktpunkter som inrättats för att finnas närmare potentiella bidragsmottagare och partner.

28 Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (det interinstitutionella avtalet) bör denna förordning utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av finansieringens s faktiska konsekvenser.

29 På grundval av de erfarenheter som gjorts under programperioden 2014–2020 bör det system genom vilket det infördes en tydlig hierarki i reglerna om utgifternas stödberättigande fortsätta att tillämpas samtidigt som man bibehåller principen om att reglerna för utgifternas stödberättigande ska fastställas på unionsnivå och r för ett Interregprogram som helhet, i syfte att undvika eventuella motsägelser eller inkonsekvenser mellan olika föreskrifter och mellan unionsrätten och nationell rätt. Kompletterande regler som antas av en medlemsstat och som bara gäller bidragsmottagare i den medlemsstaten bör begränsas till ett absolut minimum. Närmare bestämt bör kommissionens delegerade förordning (EU) nr 481/2014, som antogs för programperioden 2014–2020, integreras i den här förordningen.

30 Medlemsstaterna bör uppmuntras att överlåta den förvaltande myndighetens uppgifter till en europeisk gruppering för territoriellt samarbete eller inrätta en sådan gruppering, liksom andra gränsöverskridande rättssubjekt som ansvarar för förvaltningen av ett delprogram, en integrerad territoriell investering eller en eller flera småprojektsfonder, eller att agera som en enda partner. I det sammanhanget bör ett gränsöverskridande rättssubjekt, inbegripet euroregioner, inrättas och ha ställning som juridisk person enligt ett av de deltagande ländernas rätt, och regionala och lokala myndigheter i alla deltagande länder bör få delta.

31 För att fortsätta med den betalningskedja som fastställdes för programperioden 2014–2020, nämligen från kommissionen till den samordnande partnern via den attesterande myndigheten, bör den betalningskedjan fortsätta att tillämpas inom ramen för bokföringsfunktionen. Stödet från unionen bör utbetalas till den samordnande partnern, förutsatt att detta inte leder till dubbla avgifter vid omräkning till euro och tillbaka till en annan valuta eller vice versa mellan den samordnande partnern och övriga partner. Om inget annat anges bör den samordnande partnern säkerställa att de övriga partnerna får det totala stödbeloppet från respektive unionsfond i dess helhet och inom den tidsfrist som alla partner kommit överens om, enligt samma förfarande som tillämpats för den samordnande partnern.

32 I enlighet med artikel 63.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen) ska sektorspecifika regler beakta behoven inom Interregprogrammen, särskilt när det gäller revisionsfunktionen. Bestämmelserna om det årliga revisionsuttalandet, den årliga kontrollrapporten och insatsrevision bör därför förenklas och anpassas till dessa program som inbegriper flera medlemsstater.

33 Det bör fastställas en tydlig kedja för betalningsansvaret för återbetalning vid oriktigheter från en enda partner eller andra partner via den samordnande partnern och den förvaltande myndigheten till kommissionen. Det bör fastställas bestämmelser om medlemsstaternas, tredjeländernas, partnerländernas eller de utomeuropeiska ländernas och territoriernas ansvar för de fall då återbetalning inte kan utverkas från den enda partnern, andra partner eller den samordnande partnern, som innebär att medlemsstaten ersätter den förvaltande myndigheten. Till följd av detta finns det inom Interregprogrammen inget utrymme för belopp som inte kan återkrävas på bidragsmottagarnivå. Det dock är nödvändigt att förtydliga reglerna för de fall då en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium inte gör en återbetalning till den förvaltande myndigheten. Den samordnande partnerns skyldigheter för återkrav bör också förtydligas.

34 För att så liknande regler som möjligt ska tillämpas både i de deltagande medlemsstaterna och i tredjeländerna, partnerländerna och de utomeuropeiska länderna och territorierna bör denna förordning också tillämpas på tredjeländernas, partnerländernas eller de utomeuropeiska ländernas och territoriernas deltagande, om inga särskilda regler anges i något specifikt kapitel i denna förordning. Interregprogrammens myndigheter bör avspeglas i jämförbara myndigheter i tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna. Startpunkten för utgifternas stödberättigande bör kopplas till det relevanta tredjelandets, partnerlandets eller utomeuropeiska landets eller territoriets undertecknande av finansieringsavtalet. Upphandling för bidragsmottagare i tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna bör följa bestämmelserna om extern upphandling som fastställs i budgetförordningen. Det bör fastställas förfaranden för ingående av finansieringsavtal med varje tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium och av avtalen mellan den förvaltande myndigheten och varje tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium när det gäller stödet från något av unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder eller vid överföring av bidrag som komplement till den nationella medfinansieringen från ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium till Interregprogrammet.

35 Trots att Interregprogram med deltagande av tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier bör genomföras med delad förvaltning bör det vara möjligt att genomföra de yttersta randområdenas samarbete med indirekt förvaltning. Det bör fastställas särskilda regler om hur dessa program helt eller delvis ska genomföras genom indirekt förvaltning.

36 På grundval av de erfarenheter som gjorts under programperioden 2014–2020 av stora infrastrukturprojekt inom programmen för gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014, bör förfarandena förenklas. Kommissionen bör dock behålla vissa rättigheter när det gäller urval av sådana projekt.

37 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter i syfte att anta och ändra förteckningarna över Interregprogramområden som ska få stöd och förteckningen över totalbeloppet på unionens stöd till varje Interregprogram. Kommissionen bör också tilldelas genomförandebefogenheter för att anta de fleråriga strategidokument för Interregprogram som får stöd genom ett av unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder. Dessa genombefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. Trots att dessa akter är av allmän karaktär bör det rådgivande förfarandet tillämpas, eftersom de bara genomför bestämmelserna på ett tekniskt sätt. I tillämpliga fall bör de fleråriga strategidokument för Interregprogram som får stöd genom ett av unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder även iaktta det förfarande som anges i IPA III-förordningen och förordning (EU) 2021/947.

38 För att säkerställa enhetliga villkor för godkännande av Interregprogrammen och av ändringar av dessa bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Externa gränsöverskridande Interregprogram bör i tillämpliga fall följa de kommittéförfaranden som fastställs genom IPA III-förordningen och förordning (EU) 2021/947 när det gäller det första beslutet om godkännande av dessa program.

39 I syfte att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att ändra bilagan. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

40 Med anledning av antagandet av denna förordning efter det att programperioden har inletts och med beaktande av behovet av att genomföra Interreg på ett samordnat och harmoniserat sätt, samt för att möjliggöra ett snabbt genomförande av förordningen, bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

41 Eftersom målen för denna förordning, nämligen att främja samarbete mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1 EUT C 440, 6.12.2018, s. 116.

2 EUT C 86, 7.3.2019, s. 137.

3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 mars 2019 (EUT C 108, 26.3.2021, s. 247) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 27 maj 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 juni 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt Instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik (se sidan 159 i detta nummer av EUT).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (se sidan 60 i detta nummer av EUT).

6 Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete - Europa i världen och om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601, och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

9 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) (EUT L 210, 31.7.2006, s. 19).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

12 Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (se sidan 21 i detta nummer av EUT).

14 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

15 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 481/2014 av den 4 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 vad gäller särskilda regler om utgifters stödberättigande för samarbetsprogram (EUT L 138, 13.5.2014, s. 45).

16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (EUT L 77, 15.3.2014, s. 27).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

19 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

20 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).

21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

BILAGA

MALL FÖR INTERREGPROGRAM

CCI | [15 tecken]

Titel | [255]

Version

Första året | [4]

Sista året | [4]

Stödberättigat fr.o.m. den

Stödberättigat t.o.m. den

Kommissionens beslut nr

Dag för kommissionens beslut

Beslut om programändring nr | [20]

Dag för ikraftträdande av beslutet om programändring

Nuts-regioner som omfattas av programmet

Del

1. Gemensam programstrategi: huvudsakliga utvecklingsutmaningar och policyåtgärder

1.1 Programområde (behövs ej för program inom Interreg C) Referens: artikel 17.3 a, artikel 17.9 a Textfält [2000]

1.2 Gemensam programstrategi: Sammanfattning av de huvudsakliga gemensamma utmaningarna, med beaktande av ekonomiska, sociala och territoriella skillnader samt ojämlikheter, gemensamma investeringsbehov och komplementaritet och synergier med andra program och instrument för finansiering, lärdomar av tidigare erfarenhet och makroregionala strategier och havsområdesstrategier i de fall då programområdet helt eller delvis omfattas av en eller flera strategier Referens: artikel 17.3 b, artikel 17.9 b Textfält [50000]

1.3 Motivering till de utvalda politiska målen och de Interregspecifika målen, motsvarande prioriteringar, specifika mål och former av stöd, i tillämpliga fall, med uppgift om förbindelser som saknas i gränsöverskridande infrastruktur Referens: artikel 17.3 c Tabell 1 Utvalt politisk mål eller Interregspecifikt mål Utvalt specifikt mål Prioritering Motivering till urvalet [2000 per mål]

2. Prioriteringar [300] Referens: artikel 17.3 d och e

2.1 Prioriteringens titel (upprepas för varje prioritering) Referens: artikel 17.3 d Textfält: [300]

2.1.1 Specifikt mål (repeteras för varje utvalt specifikt mål) Referens: artikel 17.3 e Textfält: [300]

2.1.2 Typer av åtgärder och deras förväntade bidrag till dessa specifika mål och, i tillämpliga fall till makroregionala strategier och havsområdesstrategier Referens: artikel 17.3 e i, artikel 17.9 c ii Textfält: [7000]

För programmen Interact och Espon:

Referens: artikel 17.9 c i

Fastställandet av en enda bidragsmottagare eller en begränsad förteckning över bidragsmottagare och förfarandet för beviljande av stöd

Textfält: [7000]

2.1.3 Indikatorer Referens: artikel 17.3 e ii, artikel 17.9 c iii Tabell 2 Outputindikatorer Prioritering Specifikt mål ID [5] Indikator Måttenhet [255] Delmål (2024) [200] Slutmål (2029) [200] Tabell 3 Resultatindikatorer Prioritering Specifikt mål ID Indikator Måttenhet Utgångs-värde Referensår Slutmål (2029) Uppgifts-källa Kommentarer

2.1.4 Huvudsakliga målgrupper Referens: artikel 17.3 e iii, artikel 17.9 c iv Textfält: [7000]

2.1.5 Uppgift om de särskilda målterritorierna, inklusive planerad användning av integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling eller andra territoriella verktyg Referens: artikel 17.3 e iv Textfält: [7000]

2.1.6 Planerad användning av finansieringsinstrument Referens: artikel 17.3 e v Textfält: [7000]

2.1.7 Preliminär uppdelning av medlen från EU-program efter typ av intervention Referens: artikel 17.3 e vi, artikel 17.9 c v Tabell 4 Dimension 1 – interventionsområde Prioritering nr Fond Specifikt mål Kod Belopp (EUR) Tabell 5 Dimension 2 – finansieringsform Prioritering nr Fond Specifikt mål Kod Belopp (EUR) Tabell 6 Dimension 3 – territoriell genomförandemetod och territoriellt fokus Prioritering nr Fond Specifikt mål Kod Belopp (EUR)

3. Finansieringsplan Referens: artikel 17.3 f

3.1 Anslag per år Referens: artikel 17.3 g i, artikel 17.4 a–d Tabell 7 Fond 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Totalt Eruf (målet Territoriellt samarbete) Gränsöverskridande samarbete med stöd av IPA III Gränsöverskridande samarbete med stöd av NDICI IPA III NDICI ULT-programmet Interregfonderna Totalt

3.2 Totala anslag per fond och nationell medfinansiering Referens: artikel 17.3 f ii, artikel 17.4 a–d Tabell 8 Politiskt mål nr Prioritering Fond (i tillämpliga fall) Beräknings-grund för EU-stödet (total stödberättigad kostnad eller offentligt bidrag) EU:s bidrag (a)=(a1)+(a2) Preliminär uppdelning av EU:s bidrag Nationellt bidrag (b) = (c) + (d) Preliminär uppdelning för den nationella motparten Totalt (e) = (a) + (b) Med-finansierings-grad (f) = (a)/(e) Bidrag från tredjeländer (för kännedom) utan tekniskt stöd i enlighet med artikel 27.1 (a1) för tekniskt stöd i enlighet med artikel 27.1 (a2) Nationellt – offentligt c) Nationellt – privat d) Prioritering 1 Eruf Gränsöverskridande samarbete med stöd av IPA III Gränsöverskridande samarbete med stöd av NDICI IPA III NDICI ULT-programmet Interregfonderna Prioritering 2 (fonder som ovan) Totalt Samtliga fonder Eruf Gränsöverskridande samarbete med stöd av IPA III Gränsöverskridande samarbete med stöd av NDICI IPA III NDICI ULT-programmet Interreg-fonderna Totalt Samtliga fonder

4. Åtgärder som vidtagits för att involvera relevanta programpartner i utformningen av Interregprogrammet och programpartnernas roll i genomförandet, övervakningen och utvärderingen Referens: artikel 17.3 g Textfält [10000]

5. Tillvägagångssätt för att informera om Interregprogrammet och göra det synligt (mål, målgrupper, kommunikationskanaler, inbegripet användning av sociala medier när så är lämpligt, planerad budget och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering) Referens: artikel 17.3 h Textfält [4500]

6. Uppgift om stöd till småskaliga projekt, inbegripet småskaliga projekt inom småprojektsfonder Referens: artikel 17.3 i, artikel 24 Textfält [7000]

7. Genomförandebestämmelser

7.1 Programmyndigheter Referens: artikel 17.6 a Tabell 9 Programmyndigheter Institutionens namn [255] Kontaktperson [200] E-post [200] Förvaltande myndighet Nationell myndighet (för program med deltagande av tredjeländer eller partnerländer, i tillämpliga fall) Revisionsmyndighet Grupp av företrädare för revisorer Organ till vilket kommissionen ska göra sina utbetalningar

7.2 Förfarande för inrättande av det gemensamma sekretariatet Referens: artikel 17.6 b Textfält [3500]

7.3 Ansvarsfördelning mellan de deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna eller partnerländerna och de utomeuropeiska länderna och territorierna, om de åläggs finansiella korrigeringar av den förvaltande myndigheten eller kommissionen Referens: artikel 17.6 c Textfält [10500]

8. Användning av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonsatser och finansiering utan koppling till kostnader Referens: artiklarna 94 och 95 i förordning (EU) 2021/1060 (förordningen om gemensamma bestämmelser) Tabell 10 Användning av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonsatser och finansiering utan koppling till kostnader Avsedd användning av artiklarna 94 och 95 JA NEJ Från och med antagandet kommer programmet att använda ersättning av unionens bidrag på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser inom en prioritering i enlighet med artikel 94 i förordningen om gemensamma bestämmelser (om ja, fyll i tillägg 1) ☐ ☐ Från och med antagandet kommer programmet att använda ersättning av unionens bidrag på grundval av finansiering utan koppling till kostnader i enlighet med artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser (om ja, fyll i tillägg 2) ☐ ☐

Karta Karta över programområdet

1 Interreg A, externt gränsöverskridande samarbete.

2 Interreg B och C.

3 Interreg B, C och D.

4 Eruf, IPA III, NDICI eller ULT-programmet, som ett enda belopp inom Interreg B och C.

11 Interreg A, externt gränsöverskridande samarbete.

12 Interreg B och C.

13 Interreg B, C och D.

14 Eruf, IPA III, NDICI eller ULT-programmet, som ett enda belopp inom Interreg B och C.

Tillägg 1

Unionsbidrag på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser Mall för inlämning av uppgifter för kommissionens övervägande (artikel 94 i förordning (EU) 2021/1060 (förordningen om allmänna bestämmelser)

Dag för inlämning av förslaget

Detta tillägg krävs inte när förenklade kostnadsalternativ på EU-nivå som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 94.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser används.

A. Sammanfattning av de viktigaste aspekterna

Prioritering | Fond | Specifikt mål | Beräknad andel av de totala anslagen inom den prioritering på vilken det förenklade kostnadsalternativet ska tillämpas i % | Typ av insats som omfattas | Indikator som leder till ersättning | Måttenhet för den indikator som leder till ersättning | Typ av förenklat kostnadsalternativ (standardiserade skalor för enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser) | Belopp (i EUR) eller procentsats (i fråga om schablonsatser) för förenklat kostnadsalternativ

Kod | Beskrivning | Kod | Beskrivning

B. Uppgifter uppdelade per typ av insats (fylls i för varje typ av insats)

Fick den förvaltande myndigheten hjälp av något externt företag för att ange de förenklade kostnaderna nedan?

Om ja, ange vilket externt företag: | Ja/Nej – Det externa företagets namn

1.1 Beskrivning av insatstypen inklusive tidsplanen för genomförandet

1.2 Specifikt mål

1.3 Indikator som leder till ersättning

1.4 Måttenhet för den indikator som leder till ersättning

1.5 Standardiserade skalor för enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser

1.6 Belopp per måttenhet eller procentsats (för schablonsatser) för det förenklade kostnadsalternativet

1.7 Kostnadskategorier som omfattas av enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser

1.8 Omfattar dessa kostnadskategorier alla stödberättigande utgifter för insatsen? (Ja/Nej)

1.9 Metod för korrigeringar

1.10 Kontroll av levererade resultat per måttenhet: Beskriv vilket eller vilka dokumentsystem som kommer att användas för att kontrollera levererade resultat per måttenhet. Beskriv vad som ska kontrolleras och av vem vid förvaltningskontroller. Beskriv vilka arrangemang som kommer att göras för insamling och bevarande av relevanta uppgifter/dokument.

1.11 Potentiella avvikande incitament, begränsande åtgärder och uppskattad risknivå (hög/medel/låg)

1.12 Totalt belopp (på nationell nivå och EU-nivå) som förväntas ersättas av kommissionen på denna grund

C. Beräkning av standardiserade skalor för enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser

1. Uppgiftskälla som använts för beräkningen av de standardiserade skalorna för enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser (vem tog fram, samlade in och registrerade uppgifterna, plats för datalagring, brytdatum, validering etc.).

2. Ange varför den föreslagna metoden och beräkningen på grundval av artikel 88.2 i förordningen om gemensamma bestämmelser är relevant för insatstypen.

3. Ange hur beräkningarna gjordes, särskilt eventuella antaganden i fråga om kvalitet eller kvantitet. I relevanta fall bör statistiska belägg och referensvärden användas och, på begäran, tillhandahållas i ett format som kommissionen kan använda.

4. Förklara hur ni har säkerställt att endast stödberättigande utgifter togs med i beräkningen av de standardiserade skalorna för enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser.

5. Revisionsmyndighetens eller revisionsmyndigheternas bedömning av beräkningsmetoden, beloppen och arrangemangen som ska säkerställa kontroll, insamling och bevarande av uppgifterna samt deras kvalitet.

1 Detta avser koden för insatsområdet i tabell 1 i bilaga I i förordningen om gemensamma bestämmelser.

2 Detta avser koden för en gemensam indikator, i tillämpliga fall.

5 Planerat startdatum för urvalet av insatser och planerat slutdatum för deras fullbordande. (ref. artikel 63.5 i förordningen om gemensamma bestämmelser).

6 För insatser som omfattar flera förenklade kostnadsalternativ som täcker olika kostnadskategorier, olika projekt eller succesiva faser i en insats behöver fälten 1.3–1.11 fyllas i för varje indikator som leder till ersättning.

7 I tillämpliga fall indikera frekvens och tidpunkt för justeringen och en klar hänvisning till en specifik indikator (inklusive i tillämpliga fall en länk till en webbplats där denna indikator är offentliggjord).

8 Finns det några potentiella negativa följder på kvaliteten hos de insatser som stöds och vilka åtgärder (såsom kvalitetssäkring) kommer i så fall att vidtas för att motverka denna risk.

Tillägg 2

Unionsbidrag på grundval av finansiering utan koppling till kostnader Mall för inlämning av uppgifter för kommissionens övervägande (artikel 95 i förordning (EU) 2021/1060 (förordningen om allmänna bestämmelser)

Dag för inlämning av förslaget

Detta tillägg krävs inte när belopp för finansiering på EU-nivå, som inte är kopplade till de kostnader som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 95.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser, används.

A. Sammanfattning av de viktigaste aspekterna

Prioritering | Fond | Specifikt mål | Belopp som omfattas av finansiering utan koppling till kostnader | Typ av insats som omfattas | Villkor som ska uppfyllas/resultat som ska uppnås för att leda till ersättning från kommissionen | Indikator | Måttenhet för indikatorn på de villkor som ska uppfyllas/resultat som ska uppnås för att leda till ersättning från kommissionen | Planerad typ av ersättningsmetod som används för ersättning till bidragsmottagaren eller bidragsmottagarna

Kod | Beskrivning | Kod | Beskrivning

B. Uppgifter uppdelade per typ av insats (fylls i för varje typ av insats)

1.1 Beskrivning av insatstypen

1.2 Specifikt mål

1.3 Villkor som ska uppfyllas eller resultat som ska uppnås

1.4 Tidsfrist för när villkoren ska vara uppfyllda eller resultaten uppnådda

1.5 Måttenhet för villkor som ska uppfyllas/resultat som ska uppnås för att leda till ersättning från kommissionen

1.6 Mellanliggande produkter (om tillämpligt) som innebär att kommissionen betalar ut ersättning, med tidsplan för utbetalningar | Mellanliggande produkter | Planerat datum | Belopp (i EUR)

1.7 Totalt belopp (inklusive EU-finansiering och nationell finansiering)

1.8 Metod för korrigeringar

1.9 Kontroll av uppnådda resultat eller uppfyllda villkor (och, i förekommande fall, de mellanliggande produkterna) Beskriv vilket eller vilka dokumentsystem som kommer att användas för att kontrollera uppnåendet/uppfyllandet av resultatet/villkoret (och i tillämpliga fall varje mellanliggande resultat) Beskriv hur förvaltningskontroller kommer att utföras och av vem Beskriv vilka arrangemang som kommer att göras för insamling och bevarande av relevanta uppgifter/dokument

1.10 Användning av bidrag i form av finansiering utan koppling till kostnader? Sker bidraget från medlemsstaterna till bidragsmottagarna i form av finansiering utan koppling till kostnader? [Ja/Nej]

1.11 Arrangemang för att säkerställa verifieringskedjan Ange vilka organ som ansvarar för dessa arrangemang.

1 Detta avser koden för insatsområdet i tabell 1 i bilaga I till förordningen om gemensamma bestämmelser och i bilaga IV till EHFVF-förordningen.

2 Detta avser koden för en gemensam indikator, i tillämpliga fall.

Tillägg 3

Förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse med en tidsplan – artikel 17.3

Textfält [2000]