Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/… av den 22 juni 2023 om tillfälliga undantagsåtgärder som avviker från vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 för att åtgärda marknadsstörningarna inom vinsektorn i vissa medlemsstater och som avviker från kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1149

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, särskilt artikel 219 jämförd med artikel 228, och

1 Den rådande ekonomiska situationen kännetecknas av generellt höga levnadskostnader, som påverkar vinkonsumtionen och vinförsäljningen, och av ökade insatskostnader för jordbruksproduktion och vinframställning, som påverkar vinpriserna. Dessa omständigheter hotar att allvarligt störa unionens vinmarknad eftersom de påverkar flera viktiga producerande medlemsstater genom att öka de tillgängliga vinlagren till nivåer som riskerar att bli ohållbara med tanke på den kommande skörde- och produktionssäsongen och genom att orsaka ekonomiska svårigheter och likviditetsproblem för vinproducenterna.

2 Den globala inflationen och den därmed sammanhängande minskningen av konsumenternas köpkraft förvärrar ytterligare den allmänna nedåtgående trend som har observerats för vinkonsumtionen under de senaste åren. Minskningen av konsumtionen under innevarande regleringsår uppskattas till 7 % i Italien, 10 % i Spanien, 15 % i Frankrike, 22 % i Tyskland och 34 % i Portugal jämfört med marknadssituationen före covid-19. Denna trend påverkar särskilt vissa segment av vinmarknaden, nämligen röda viner och roséviner.

3 Tillgängliga uppgifter visar att vinförsäljningen har minskat under innevarande regleringsår, på ett sätt som överensstämmer med den minskade inhemska efterfrågan. Försäljningen har till exempel minskat med 5,3 % i Spanien och Frankrike, och i vissa starkt drabbade områden har den minskat med 25–35 % jämfört med samma period det föregående regleringsåret. Samtidigt är unionens vinexport under perioden januari–april 2023 8,5 % lägre än under samma period 2022.

4 Den allmänna ökningen av de viktigaste insatskostnaderna för jordbruksproduktion, såsom kostnader för gödselmedel, energi och flaskor som krävs för vinproduktion, orsakas delvis av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och har lett till att produktionskostnaderna har ökat exceptionellt, i vissa medlemsstater med uppskattningsvis 30–40 %. Dessa omständigheter sätter ytterligare press på unionens vinproducenter och minskar deras kapacitet för säljfrämjande åtgärder och investeringar. Trots de ökande kostnaderna under hela vinproduktionscykeln visar dessutom tillgängliga uppgifter på en plötslig prisnedgång för vissa viner i de regioner som drabbats värst av krisen, jämfört med situationen före covid-19. I vissa regioner i Frankrike har till exempel priset sjunkit med 10–26 %.

5 Sammantaget pekar dessa faktorer på en allmän minskning av efterfrågan och försäljningen av unionens viner, i en situation där produktionen i unionen har ökat med 4 % jämfört med det föregående regleringsåret, vilket ytterligare ökar de redan stora ingående lagren (+ 2 % jämfört med det senaste femårsgenomsnittet). Om inga åtgärder snabbt vidtas för att minska det växande överskottet riskerar situationen att allvarligt störa marknaden genom att orsaka en stor och allmän marknadsobalans senast när den nya skörden inleds, då vinproducenterna inte kommer att ha tillräckligt med plats för att lagra den nya produktionen och kommer att tvingas sälja till ännu lägre priser.

6 I nuläget leder marknadsförhållandena till olika marknadsstörningar inom vinsektorn i olika produktionsregioner, eftersom unionens vinmarknad är mycket segmenterad. Störningarna är betydande i vissa regioner i flera medlemsstater och påverkar särskilt marknadssegmenten för röda viner och roséviner. Några exempel på denna fragmentering av marknaden är lager som är 27 % större än femårsgenomsnittet i Extremadura i Spanien, lager som är 24 % och 14 % större än året innan i Lissabon respektive Alentejo i Portugal och lager som var 26 % större för roséviner i början av innevarande regleringsår än i början av det föregående regleringsåret i Languedoc-Roussillon i Frankrike.

7 Samtidigt har unionens vinmarknad redan varit utsatt för svåra omständigheter, särskilt under 2019, 2020 och 2021, till följd av tidigare handelsrestriktioner, en minskad konsumtion under covid-19-pandemin och flera extrema väderhändelser. De rådande svåra omständigheterna är ytterligare ett slag mot en redan känslig sektorn och leder till betydande inkomstbortfall för alla vinaktörer. Vinodlare i de värst drabbade regionerna i medlemsstaterna har ekonomiska svårigheter och likviditetsproblem. Omedelbara åtgärder krävs därför också med avseende på detta för att på ett effektivt sätt hantera denna heterogena marknadssituation genom att göra det möjligt för medlemsstaterna att omfördela en del av de medel som tilldelats deras nationella stödprogram inom vinsektorn och att erbjuda ett mer skräddarsytt stöd till olika aktörer inom sektorn.

8 Att avlägsna en del av de vinmängder som inte kan avsättas på lämpligt sätt från marknaden i de värst drabbade regionerna bör bidra till att åtgärda obalanserna på marknaden och förhindra att de nuvarande störningarna förvärras eller blir långvariga inom hela unionens vinsektor. I motiverade fall bör destillation av vin införas tillfälligt som en stödberättigande åtgärd inom ramen för stödprogrammen inom vinsektorn för att bidra till att förbättra marknadsbalansen och den ekonomiska situationen för vinproducenterna i de värst drabbade produktionsregionerna. För att undvika snedvridning av konkurrensen bör den framställda alkoholen inte få användas i livsmedels- och dryckesindustrin utan bara få användas för industriella ändamål, däribland som desinficeringsmedel eller läkemedel, eller för energiändamål. För att undvika missbruk eller överkompensation efter genomförandet av denna undantagsåtgärd är det lämpligt att begära att medlemsstaterna riktar åtgärden till regioner med obalans på marknaden, baserar den på objektiva kriterier och begränsar kompensationen till nyliga marknadspriser.

9 Åtgärden grön skörd enligt artikel 47 i förordning (EU) nr 1308/2013 används som en marknadsstyrningsåtgärd när en alltför hög produktion av druvor förväntas. För att hjälpa aktörerna att hantera de rådande marknadsförhållandena och minska risken för att denna situation återupprepas nästa regleringsår är det lämpligt att tillåta viss flexibilitet vid genomförandet av denna åtgärd under räkenskapsåret 2023. Det är särskilt nödvändigt att som en undantagsåtgärd medge undantag från artikel 47.1 och 47.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 för att tillåta fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar på en del av ett jordbruksföretag, förutsatt att detta genomförs på hela skiften, och att föreskriva en tillfällig ökning av unionens maximala bidrag till denna åtgärd.

10 Tillägget av krisdestillation till de stödberättigande åtgärderna och införandet av flexibilitet avseende grön skörd är ett slags ekonomiskt stöd som däremot inte kräver någon ytterligare unionsfinansiering eftersom budgetbegränsningarna för de nationella stödprogram för vinsektorn för räkenskapsåret 2023 som anges i bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 fortsätter att gälla. Medlemsstaterna får således besluta att anslå högre belopp till åtgärderna i fråga endast inom ramen för den årliga budget som föreskrivs i den bilagan. Det ekonomiska stödet till de två ovannämnda krisåtgärderna syftar därför till att ge sektorn stöd med tanke på den instabila marknadssituationen utan att mer medel behöver uppbådas över huvud taget.

11 För att öka ändamålsenligheten hos de unionsmedel som kan anslås till dessa krisåtgärder bör medlemsstaterna få komplettera unionsmedlen med nationellt stöd på upp till 50 % av det stöd som beviljas för de två krisåtgärder som föreskrivs i denna förordning.

12 Den negativa marknadsutvecklingen, de ökade kostnaderna och de därav följande likviditetsproblemen för aktörer inom vinsektorn gör det svårt att genomföra åtgärderna i de nationella stödprogrammen för vin nu när marknadsorienteringen av sektorn verkligen behöver förbättras. För att öka ändamålsenligheten i genomförandet av programmen med tanke på den nuvarande marknaden och ekonomin inom vinsektorn är det lämpligt att tillfälligt öka unionens maximala bidrag till åtgärderna säljfrämjande åtgärder, omstrukturering och omställning av vinodlingar, grön skörd och investeringar.

13 Det är också viktigt att ge stödmottagarna lämplig flexibilitet i genomförandet av deras insatser inom ramen för de nationella stödprogrammen, så att de kan hantera den rådande osäkerheten på marknaden och anpassa insatserna vid behov. Sådan flexibilitet utgör ytterligare marknadsstödjande åtgärder för att förhindra att de nuvarande ekonomiska störningarna förvärras eller blir långvariga för unionens vinmarknad. Den säkerställer också att övriga undantagsåtgärder i denna förordning kan genomföras effektivt även på stödmottagarnivå, när de väl har beslutats av en medlemsstat. Som en ytterligare undantagsåtgärd är det därför nödvändigt att göra undantag från kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1149 och tillåta medlemsstaterna att ge stödmottagarna viss flexibilitet så att de kan anpassa de planerade insatserna enligt ett förenklat förfarande och tillåta att de genomförs delvis i vederbörligen motiverade fall.

14 Eftersom skälen till att öka unionens bidragsnivåer för vissa åtgärder och tillåta viss flexibilitet i förvaltningen av programmen är kopplade till den rådande ekonomiska situationen inom vinsektorn och eftersom åtgärderna är tillfälliga är det lämpligt att begränsa deras tillämpningsområde till insatser som började genomföras under räkenskapsåret 2023. Dessa åtgärder bör däremot inte tillämpas på exempelvis insatser som genomfördes under föregående räkenskapsår och för vilka utbetalningar gjorts först under räkenskapsåret 2023.

15 Av tvingande skäl till skyndsamhet, med hänsyn till de rådande störningarna på marknaden och den korta tid som medlemsstaterna har på sig för att genomföra åtgärderna i denna förordning under innevarande räkenskapsår, samt för att förhindra att situationen på marknaden förvärras ytterligare, är det nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder. Å ena sidan måste överskottet i de värst drabbade regionerna avlägsnas från marknaden så snart som möjligt och under alla omständigheter innan den nya skörden inleds, i slutet av augusti eller början av september 2023, så att marknadssituationen inte förvärras ytterligare och den nuvarande obalansen överförs till nästa regleringsår, vilket skulle riskera att orsaka en långvarig kris på hela unionens vinmarknad. Å andra sidan måste alla åtgärder som ingår i denna förordning genomföras före utgången av de nuvarande nationella stödprogrammen för vin, som endast tillämpas till och med den 15 oktober 2023 i enlighet med artikel 5.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117. I enlighet med den bestämmelsen fortsätter artiklarna 39–54 i förordning (EU) nr 1308/2013 att gälla efter den 31 december 2022 vad gäller utgifter som uppkommer och betalningar som görs för insatser som genomförs före den 16 oktober 2023. Om åtgärder inte vidtas omedelbart riskerar det därför att göra det svårt eller till och med omöjligt för de berörda medlemsstaterna att genomföra åtgärderna under räkenskapsåret 2023, som är det sista genomförandeåret för de nuvarande nationella stödprogrammen inom vinsektorn.

16 Mot bakgrund av ovanstående tvingande skäl till skyndsamhet bör denna förordning antas i enlighet med det skyndsamma förfarandet i artikel 228 i förordning (EU) nr 1308/2013.

17 Mot bakgrund av nödvändigheten att vidta omedelbara åtgärder bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Tillfälliga undantag från artiklarna 43 och 44.3 i förordning (EU) nr 1308/2013

1 Genom undantag från artikel 43 i förordning (EU) nr 1308/2013 får den åtgärd som anges i artikel 2 i den här förordningen finansieras inom ramen för stödprogram inom vinsektorn.

2 Genom undantag från artikel 44.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 får medlemsstaterna bidra med nationellt stöd på upp till 50 % av det stöd som beviljas enligt artikel 2 i den här förordningen och enligt artikel 47 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 2 – Tillfällig krisdestillation av vin

1 Stöd får beviljas till destillation av vin i enlighet med villkoren i denna artikel. Sådant stöd ska vara proportionerligt, vederbörligen motiverat av medlemsstaten och riktat till de värst drabbade vin- och produktionsregionerna, i enlighet med andra stycket. Det får genomföras på nationell eller regional nivå för röda viner eller roséviner, separat eller för båda tillsammans, vilka kan vara viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning eller viner utan skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.

2 Alkoholen från destillation med stöd enligt punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål, däribland som desinficeringsmedel eller läkemedel, eller för energiändamål, för att undvika snedvridning av konkurrensen.

3 Mottagare av det stöd som avses i punkt 1 ska vara vinföretag som producerar eller saluför sådana produkter som avses i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, producentorganisationer inom vinsektorn, sammanslutningar av två eller flera producenter, branschorganisationer eller destillatörer av vinprodukter.

4 Endast kostnaderna för leverans av vin till destillatörer och destillation av detta vin ska berättiga till stöd. Det vin som ska destilleras enligt denna åtgärd ska ha sitt ursprung i unionen och ska överensstämma med kraven för saluföring inom unionen och de relevanta produktspecifikationerna för viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.

5 Medlemsstaterna får fastställa prioriteringskriterier för stödmottagarna i sina nationella stödprogram. Prioriteringskriterierna ska vara baserade på den specifika strategi och de specifika mål som fastställs i stödprogrammet och ska vara objektiva och icke-diskriminerande.

6 Medlemsstaterna ska fastställa regler för ansökningsförfarandet för det stöd som avses i punkt 1, vilka ska omfatta regler om

a vilka fysiska eller juridiska personer som får lämna in ansökningar,

b inlämning och urval av ansökningar, vari åtminstone ska ingå tidsfrister för inlämning av ansökningar, granskning av samtliga föreslagna insatsers lämplighet och meddelande av resultaten av urvalsförfarandet till aktörerna,

c kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om stödberättigande åtgärder och de kostnader som nämns i punkt 4 och prioriteringskriterier om prioriteringskriterier tillämpas,

d urvalet av ansökningar, vari åtminstone ska ingå uppgifter om vilken vikt som ges de olika prioriteringskriterierna om prioriteringskriterier tillämpas,

e arrangemang för utbetalning av förskott och ställande av säkerheter.

7 Medlemsstaterna ska fastställa stödbeloppet till stödmottagarna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Stödbeloppet ska fastställas på regional eller nationell nivå, beroende på vad som är lämpligt, för varje typ och färg av det stödberättigande vin som avses i punkt 1. Stödbeloppet får inte överstiga 80 % av det lägsta genomsnittliga månadspris som registrerats på produktionsnivå under regleringsåret 2022/2023 för varje typ och färg av det stödberättigande vin för vilket åtgärden gäller, i en viss region eller i ett visst territorium i medlemsstaten. Om registrerade marknadspriser inte är tillgängliga får de uppskattas av en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten på grundval av bästa tillgängliga uppgifter.

8 Artiklarna 1, 2, 43, 48–54 och 56 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1149 samt artiklarna 1, 2, 3, 19–23 och 25–31, artikel 32.1 andra stycket och artiklarna 33–40 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1150 ska gälla i tillämpliga delar för stöd till krisdestillation av vin.

9 Senast den 31 augusti 2023 ska medlemsstaterna meddela kommissionen typerna och färgen av det stödberättigande vinet, de regioner i vilka åtgärden ska gälla och motiveringen till den i enlighet med punkt 1, de ersättningsbelopp som ska tillämpas i enlighet med punkt 7 och motiveringen till dem, samt de volymer som förväntas destilleras.

Artikel 3 – Tillfälligt undantag från artikel 47.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 om grön skörd

Genom undantag från artikel 47.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 avses med grön skörd under räkenskapsåret 2023 fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar på hela jordbruksföretaget eller en del av det, förutsatt att den gröna skörden genomförs på hela skiften.

Artikel 4 – Tillfälliga undantag från artiklarna 45.3, 46.6, 47.3 och 50.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 om bidragsnivåer

1 Genom undantag från artikel 45.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 får unionens bidrag till informationsåtgärder eller säljfrämjande åtgärder under räkenskapsåret 2023 inte överstiga 60 % av de stödberättigande kostnaderna.

2 Genom undantag från artikel 46.6 i förordning (EU) nr 1308/2013 får unionens bidrag till de faktiska kostnaderna för omstrukturering och omställning av vinodlingar under räkenskapsåret 2023 inte överstiga 60 %. I mindre utvecklade regioner får unionens bidrag till kostnaderna för omstrukturering och omställning inte överstiga 80 %.

3 Genom undantag från artikel 47.3 andra meningen i förordning (EU) nr 1308/2013 får stöd för grön skörd under räkenskapsåret 2023 inte överstiga 60 % av summan av de direkta kostnaderna för destruktion eller borttagande av druvklasar och de förlorade intäkterna i samband med destruktionen eller borttagandet.

4 Genom undantag från artikel 50.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska följande högsta stödsatser avseende de stödberättigande investeringskostnaderna gälla för unionens bidrag under räkenskapsåret 2023:

a 60 % i mindre utvecklade regioner.

b 50 % i andra regioner än mindre utvecklade regioner.

c 80 % i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i EUF-fördraget.

d 75 % på de mindre Egeiska öarna enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013.

Artikel 5 – Tillfälliga undantag från delegerad förordning (EU) 2016/1149

1 Genom undantag från artikel 22 i delegerad förordning (EU) 2016/1149 får grön skörd genomföras på samma skifte två eller fler år i rad under räkenskapsåret 2023.

2 Genom undantag från artikel 53.1 i delegerad förordning (EU) 2016/1149 får medlemsstaterna under räkenskapsåret 2023

a tillåta stödmottagarna att göra ändringar av en redan godkänd insats senast den 15 oktober 2023 utan förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, förutsatt att ändringarna inte påverkar stödberättigandet för någon del av insatsen och dess övergripande mål och förutsatt att det totala godkända stödbeloppet för insatsen inte överskrids; stödmottagarna ska anmäla sådana ändringar till den behöriga myndigheten inom de tidsfrister som fastställs av medlemsstaterna,

b i vederbörligen motiverade fall tillåta stödmottagarna att föreslå ändringar som ska göras senast den 15 oktober 2023 och som ändrar målet för den samlade insats som redan godkänts inom ramen för de åtgärder som avses i artiklarna 45, 46, 50 och 51 i förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att varje pågående enskild åtgärd som är en del av en samlad insats slutförs; stödmottagarna ska anmäla sådana ändringar till den behöriga myndigheten inom den tidsfrist som fastställs av medlemsstaterna, och ändringarna ska ha förhandsgodkänts av den behöriga myndigheten.

3 Om en ändring av en redan godkänd insats har anmälts till och godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med punkt 2 b i den här artikeln ska stöd betalas ut, genom undantag från artikel 54.1 i delegerad förordning (EU) 2016/1149, för de enskilda åtgärder som redan har genomförts inom ramen för denna insats, om dessa åtgärder har genomförts fullt ut och har omfattats av administrativa kontroller och, i tillämpliga fall, kontroller på plats i enlighet med kapitel IV avsnitt 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1150.

4 När det gäller stödanspråk som lämnas in senast den 15 oktober 2023 ska medlemsstaterna under räkenskapsåret 2023, genom undantag från artikel 54.4 tredje, fjärde, femte och sjätte styckena i delegerad förordning (EU) 2016/1149, om insatser som får stöd enligt artikel 46 i förordning (EU) nr 1308/2013 inte genomförs på hela den areal för vilken stöd begärts, beräkna stödet på grundval av den areal som fastställts genom kontrollerna på plats efter genomförandet.

Artikel 6 – Tillämpning av de tillfälliga marknadsstödjande undantagsåtgärderna

Artiklarna 1, 2 och 3 ska tillämpas på insatser som väljs ut av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna från och med den dag då denna förordning träder i kraft och som genomförs senast den 15 oktober 2023.

Artiklarna 4 och 5 ska tillämpas på insatser som började genomföras under räkenskapsåret 2023.

Artikel 7 – Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).

3 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1149 av den 15 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller de nationella stödprogrammen inom vinsektorn och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 555/2008 (EUT L 190, 15.7.2016, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117 av den 2 december 2021 om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (EUT L 435, 6.12.2021, s. 262).

5 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1149 av den 15 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller de nationella stödprogrammen inom vinsektorn och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 555/2008 (EUT L 190, 15.7.2016, s. 1).

6 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1150 av den 15 april 2016 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller de nationella stödprogrammen inom vinsektorn (EUT L 190, 15.7.2016, s. 23).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

8 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1150 av den 15 april 2016 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller de nationella stödprogrammen inom vinsektorn (EUT L 190, 15.7.2016, s. 23).