Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1438 av den 14 maj 2024 om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG om honung, 2001/112/EG om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel, 2001/113/EG om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel och 2001/114/EG om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel
Hänvisat till av
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 I linje med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given antog kommissionen den 20 maj 2020 kommissionens meddelande med titeln Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (från jord till bord-strategin), i vilket den tillkännagav åtgärder för ett hälsosammare och mer hållbart livsmedelssystem i unionen. Genom dessa åtgärder vill kommissionen bland annat stimulera produktomformulering för livsmedel med hög sockerhalt och underlätta övergången till hälsosamma och hållbara kostvanor. För att ge konsumenterna möjligheten att göra välgrundade val av hälsosamma och hållbart producerade livsmedel tillkännagav kommissionen en eventuell utvidgning av de obligatoriska uppgifterna om ursprung eller härkomst för vissa produkter, samtidigt som den fullt ut beaktar effekterna på den inre marknaden.
2 I rådets direktiv 2001/110/EG fastställs definitioner, beteckningar, gemensamma regler om sammansättning samt kvalitet och märkningskrav för honung.
3 Mot bakgrund av det nära sambandet mellan honungens kvalitet och dess ursprung samt behovet av att undvika att konsumenter vilseleds i fråga om produktens kvalitet, fastställs i direktiv 2001/110/EG regler om ursprungsmärkning i syfte att ange den plats där honungen har skördats. I artikel 2.4 i det direktivet föreskrivs särskilt att det eller de ursprungsländer där honungen har skördats ska anges på etiketten och, om honungen har sitt ursprung i mer än en medlemsstat eller mer än ett tredjeland, att den obligatoriska uppgiften om ursprungsländer i förekommande fall kan ersättas med något av följande: blandning av EU-honung, blandning av icke-EU-honung, blandning av EU- och icke-EU-honung. De olika regler som medlemsstaterna har antagit på denna grund kan ha vilselett konsumenterna och kan ha hindrat den inre marknadens funktion.
4 Med tanke på det särskilda intresse som konsumenter har visat för det geografiska ursprunget för honung, och mot bakgrund av från jord till bord-strategins mål om att ge konsumenterna möjlighet att göra välgrundade val, inbegripet i fråga om livsmedlens ursprung, och i syfte att bevara en väl fungerande inre marknad i hela unionen genom en harmonisering av märkningsreglerna, är det lämpligt att se över reglerna för ursprungsmärkning av honung. Detta direktiv bör som en standardregel uppställa krav på att ursprungslandet eller ursprungsländerna ska anges på etiketten i fallande ordning tillsammans med varje ursprungs procentandel, när det gäller blandningar, med en tolerans på 5 % för varje enskild andel i blandningen, beräknad på grundval av aktörens spårbarhetsdokumentation.
5 För att säkerställa en viss grad av flexibilitet bör medlemsstaterna dock kunna föreskriva att det för honungsblandningar med fler än fyra olika ursprungsländer är tillåtet att ange procentandelen endast för de fyra största andelarna, så länge de tillsammans representerar mer än 50 % av den totala mängden. Eventuella resterande ursprungsländer bör anges i fallande ordning, såsom i fall då standardregeln är tillämplig. Denna flexibilitet påverkar inte den fria rörligheten för honung som är märkt i enlighet med standardregeln, eftersom standardregeln föreskriver att mer fullständig information ska ges till konsumenter. Det följer av förhållandet mellan standardregeln och denna flexibilitet att det i fall med fler än fyra ursprungsländer, där det femte ursprungslandets eller andra ytterligare ursprungsländers andel är identisk med det fjärde landets andel, inte är möjligt att ange endast de fyra största andelarna, och att standardregeln därför bör tillämpas.
6 Mot bakgrund av den mindre storleken på förpackningar som endast innehåller en enda portion honung på högst 30 g och de tekniska svårigheter som detta medför, är det lämpligt att, när det gäller honungsblandningar, föreskriva att en standardiserad och internationellt känd kod kan användas i stället för ursprungsländernas fullständiga namn, nämligen den internationella standarden ISO 3166, som definierar internationellt erkända bokstavskoder för att hänvisa till länder. I synnerhet är tvåbokstavskoden alpha-2, som rekommenderas av Internationella standardiseringsorganisationen såsom en allmän kod, lämplig att använda för att hantera de tekniska svårigheterna med ett begränsat utrymme på förpackningar.
7 Kommissionens samordnade kontrollplan för honungs äkthet (2015–2017) och kommissionens samordnade åtgärd From the Hives (2021–2022) betonar att en stor andel honung som släpps ut på unionsmarknaden misstänks vara förfalskad. Det är nödvändigt att säkerställa att harmoniserade analysmetoder finns tillgängliga för att upptäcka förfalskning av honung som produceras och saluförs i unionen. Kommissionen bör därför tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller att utveckla sådana enhetliga metoder, utöver de befintliga genomförandebefogenheter som avses i artikel 4.1 i direktiv 2001/110/EG. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. Det är lämpligt att fastställa en särskild tidsfrist för utövandet av dessa befogenheter.
8 Vissa värmebehandlingar kan leda till nedbrytning av honungens beståndsdelar, särskilt enzymer. Pollen, som är en viktig beståndsdel i honung och en länk till dess botaniska ursprung, kan ge indikationer om honungens geografiska ursprung. I syfte att säkerställa tillbörliga affärsmetoder och skydda konsumenternas intressen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på kriterierna för att fastställa honungens ursprung från blommor eller växter eller geografiska ursprung och för att säkerställa att honung som släpps ut på marknaden uppfyller kraven i direktiv 2001/110/EG, särskilt för att undvika att enzymer deaktiveras och för att säkerställa att pollen inte avlägsnas i betydande utsträckning.
9 För att skydda konsumenternas intressen och i möjligaste mån begränsa bedrägerier kopplade till förfalskade produkter som inte motsvarar beteckningen honung, för att möjliggöra validering av information som tillhandahålls om honungens ursprung och kvalitet samt för att skapa största möjliga transparens bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget ges till kommissionen med avseende på att införa spårbarhetskrav som säkerställer tillgänglighet och tillgång till väsentlig information om honungens ursprung, inbegripet ursprungslandet i unionsleveranskedjan, från den skördande producenten eller importören till konsumenten. Harmoniserade spårbarhetskrav för honung som producerats i, och importerats till, unionen är nödvändiga för att medlemsstaternas behöriga myndigheter ska kunna spåra hela leveranskedjan åtminstone tillbaka till det första steget inom unionens gränser. Dessa regler bör inte öka den administrativa bördan för producenter utan göra det lättare för konsumenter och tillsynsmyndigheter att följa honungens hela väg från skörd till tappning inom unionen. De nya spårbarhetskraven för honung bör därför säkerställa korrekt information om honungens ursprung och dess äkthet i honungsleveranskedjan. Kommissionen bör göra en genomförbarhetsstudie med sikte på ett spårbarhetssystem och för att formulera de lämpligaste kraven, bland annat avseende analys av tillgängliga digitala lösningar eller metoder, inbegripet, när så är lämpligt, en unik identifieringskod eller liknande tekniker.
10 När kommissionen antar dessa delegerade akter är det särskilt viktigt att den genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
11 För att stödja kommissionen med bästa tillgängliga tekniska expertis bör en plattform inrättas. Den plattformen bör bland annat tillhandahålla rekommendationer om ett unionsspårbarhetssystem som säkerställer tillgänglighet och tillgång till väsentlig information om honungens ursprung, i förekommande fall inbegripet ursprungsland, produktionsår och en unik producentbeteckning i unionsleveranskedjan, från den skördande producenten eller importören till konsumenten. Den bör också stödja det framtida inrättandet av ett unionsreferenslaboratorium för honung för att förbättra kontrollerna och upptäcka förfalskning av honung genom harmoniserade metoder och för att systematisk testa honung genom användning av de senaste testmetoderna för att bevisa honungens äkthet och kvalitet.
12 I rådets direktiv 2001/112/EG fastställs de väsentliga krav som ska uppfyllas i fråga om produktion, sammansättning och märkning av fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel för att skydda konsumenternas intressen och främja fri rörlighet för dessa produkter.
13 Direktiv 2001/112/EG ändrades 2012 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/12/EU för att återspegla nya regler om tillåtna ingredienser, exempelvis vad gäller tillsats av sockerarter, som inte längre var tillåten i fruktjuice. Mot bakgrund av denna förändring av kraven på fruktjuicers sammansättning hade fruktjuiceindustrin möjligheten att under ett år ange uppgiften att inga fruktjuicer innehåller tillsatta sockerarter, för att informera konsumenterna och göra det möjligt för dem att omedelbart och klart skilja mellan fruktjuice och vissa andra liknande produkter när det gäller tillsats av sockerarter i produkterna. Denna korta tidsperiod visade sig vara otillräcklig för att informera konsumenter om att tillsats av sockerarter i fruktjuice inte längre är tillåtet enligt de nya reglerna om tillåtna ingredienser. I enlighet med del II punkt 2 femte strecksatsen i bilaga I till direktiv 2001/112/EG kan fruktnektar som varken innehåller tillsatta sockerarter eller sötningsmedel förses med näringspåståendet utan tillsatt socker eller något annat påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, tillsammans med uppgiften innehåller naturligt förekommande socker. För vissa konsumenter och verksamma inom hälso- och sjukvård står det därför fortfarande inte klart att fruktjuice, till skillnad från fruktnektar, inte får innehålla tillsatta sockerarter. Detta kan ha vilselett konsumenter, eftersom forskning har visat att konsumenter i valet mellan flera produkter med identisk eller mycket likartad näringssammansättning kommer att föredra produkter som är försedda med ett näringspåstående.
14 Med tanke på att konsumenterna blir alltmer medvetna om de hälsoproblem som är kopplade till konsumtion av sockerarter är det därför lämpligt att se över reglerna för användning av uppgifter om sockerarter i fruktjuicer så att konsumenterna kan göra välgrundade val. Det är därför lämpligt att införa en särskild regel om frivillig användning av en uppgift om att fruktjuicer endast innehåller naturligt förekommande socker. En sådan uppgift är avsedd att hänvisa till de egenskaper som följer av definitionen av fruktjuicer enligt direktiv 2001/112/EG och av de tillåtna ingredienserna för fruktjuicer som anges däri. Införandet av en sådan uppgift ger konsumenterna sanningsenlig och korrekt information i linje med målen att informera dem om produkters näringsegenskaper och att göra det lättare att skilja mellan fruktjuicer å ena sidan och fruktnektar å andra sidan, samt göra det möjligt för konsumenterna att göra välgrundade val.
15 Till följd av den tekniska utvecklingen har nya bearbetningsmetoder tagits fram eller håller på att tas fram för att helt eller delvis avlägsna naturligt förekommande socker i fruktjuicer och fruktjuicer från koncentrat, i syfte att tillgodose konsumenternas växande efterfrågan på produkter med lägre sockerhalt. Sådana produkter kan saluföras i unionen i den mån de överensstämmer med all relevant lagstiftning. Dessa produkter erhålls dock genom en bearbetningsmetod som inte är en av de tillåtna bearbetningsmetoder som förtecknas i del II punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/112/EG, och deras totala sockerhalt är lägre än halten i juice som utvinns från frukten. De kan därför inte märkas med produktbeteckningen fruktjuice, koncentrerad fruktjuice eller fruktjuice från koncentrat.
16 Sådana produkter blir allt vanligare på unionsmarknaden. För att underlätta utsläppandet av dessa produkter på den inre marknaden och möjliggöra produktomformulering och innovation, och utan att det påverkar tillämpningen av tillämplig unionsrätt, bör en ny produktkategori skapas för fruktjuicer vars naturligt förekommande socker har minskats, samtidigt som övriga väsentliga fysikaliska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper hos en genomsnittlig typ av juice från den frukt den kommer från bibehållits. Dessa produkter bör kunna märkas med produktnamnet sockerreducerad fruktjuice, sockerreducerad fruktjuice från koncentrat eller koncentrerad sockerreducerad fruktjuice. För att säkerställa överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 bör sockerhalten vara minst 30 % lägre jämfört med en genomsnittlig typ av den fruktjuice, den fruktjuice från koncentrat respektive den koncentrerade fruktjuice av vilken den framställts. Det är därför lämpligt att inkludera dessa nya produktkategorier i del I i bilaga I till direktiv 2001/112/EG och att fastställa regler om tillåtna ingredienser för dessa produkter och om tillåtna processer och ämnen i del II i den bilagan. Liksom för andra typer av fruktjuice bör användning av sötningsmedel eller tillsats av ingredienser med sötande egenskaper inte vara tillåten för dessa nya produktkategorier.
17 I enlighet med bilaga I till direktiv 2001/112/EG får fruktnektar innehålla tillsatta sockerarter, tillsatt honung eller båda. För att stödja produktionen och saluföringen av frukt, samtidigt som behovet av att stimulera produktomformulering för att minska mängden sockerarter i fruktnektar beaktas, bör andelen sockerarter eller honung som får tillsättas i fruktnektar som i naturligt tillstånd har låg syrahalt och är välsmakande minskas.
18 Efter införlivandet av detta direktiv kommer det att vila på producenterna av de nya kategorierna av fruktjuice, nämligen sockerreducerad fruktjuice, sockerreducerad fruktjuice från koncentrat och koncentrerad sockerreducerad fruktjuice, att använda de tillåtna processerna på ett sådant sätt att slutprodukten uppfyller kraven i direktiv 2001/112/EG. För att i det avseendet uppnå målen i direktiv 2001/112/EG, i dess lydelse enligt det här direktivet, bör dock befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler för de fysikaliska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaperna hos produkterna med minskat innehåll av socker samt användningen av de tillåtna processerna för att minska mängden socker. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
19 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på analysmetoder för att säkerställa att reglerna för sammansättningsegenskaperna hos vissa typer av fruktjuicer som saluförs i unionen följs. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.
20 Mot bakgrund av den gröna givens och från jord till bord-strategins mål att hjälpa konsumenterna att göra välgrundade val, och med tanke på konsumenters stora intresse för märkning som anger ett livsmedels ursprung, bör kommissionen senast 36 månader efter detta direktivs ikraftträdande lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av genomförbarheten av de olika möjligheterna till en märkning som anger det eller de ursprungsländer där den eller de frukter som används för att framställa fruktjuice och fruktpuré har skördats, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.
21 Del II punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/112/EG innehåller regler om tillåtna bearbetningsmetoder och ämnen för fruktjuicer och vissa liknande produkter. Protein från solrosfrön används i allt större utsträckning direkt som livsmedel och har visat sig vara ett effektivt verktyg för klarning av fruktjuice. För att ta hänsyn till denna utveckling bör proteiner från solrosfrön läggas till i förteckningen över tillåtna bearbetningsmetoder och ämnen.
22 Juice som utvinns från ur kokosnötter saluförs och konsumeras i allt större utsträckning i unionen. I enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2001/112/EG är den föreskrivna beteckningen för den produkten kokosjuice. I den internationella standard som återspeglas i Codex General Standard for fruit juices and nectars (XS 247–2005) anges dock att beteckningen kokosvatten är en synonym till kokosjuice, som utvinns direkt från kokosnöten utan pressning av kokosnötens fruktkött. Det är därför lämpligt att lägga till kokosvatten som en särskild beteckning i bilaga III till det direktivet. För att säkerställa att den särskilda beteckningen lätt kan förstås av alla konsumenter i unionen är det lämpligt att föreskriva möjligheten att använda kokosvatten på unionens officiella språk. Eftersom kokosjuice från koncentrat kan erhållas genom rekonstituering av koncentrerad kokosjuice med dricksvatten är det dessutom lämpligt att fastställa ett lägsta brixtal för den produkten i bilaga V till det direktivet.
23 I rådets direktiv 2001/113/EG fastställs de väsentliga krav för produktion, sammansättning och märkning av sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel.
24 I artikel 2.4 i direktiv 2001/113/EG föreskrivs att märkningen måste innehålla en uppgift om sockerhalten, såvida inte ett näringspåstående för socker finns på märkningen. Det kravet går längre än reglerna i rådets direktiv 90/496/EEG, i vilka det föreskrevs att det var frivilligt att ange näringsinformation på färdigförpackade livsmedel såvida inte ett näringspåstående gjordes, och att om näringspåståendet gjordes för socker skulle det ange mängden socker. Direktiv 90/496/EEG har upphävts och ersatts med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011. Enligt den förordningen är det nu obligatoriskt att tillhandahålla näringsinformation på förpackningen. En särskild bestämmelse om märkning avseende socker behövs därför inte längre i direktiv 2001/113/EG, och den bör utgå.
25 Mot bakgrund av den gröna givens och från jord till bord-strategins mål att hjälpa konsumenterna att göra välgrundade val och med tanke på konsumenters stora intresse för märkning som anger ett livsmedels ursprung bör kommissionen senast 36 månader efter detta direktivs ikraftträdande lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av genomförbarheten av de olika möjligheterna till en märkning som anger det eller de ursprungsländer där den eller de frukter som används för att framställa sylt, gelé, citrusmarmelad och sötad kastanjepuré har skördats, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.
26 I del I i bilaga I till direktiv 2001/113/EG fastställs den minsta mängd frukt som ska användas vid framställning av sylt, gelé, extra sylt eller extra gelé. Uttrycken extra sylt och extra gelé är reserverade för produkter som framställs med en större mängd frukt än sylt respektive gelé. I del II i den bilagan fastställs minimihalten av löslig torrsubstans, det vill säga sockerarter som antingen förekommer naturligt i frukten eller som har tillsatts, för dessa produkter och, för att ta hänsyn till befintliga nationella traditioner vid framställning av sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré, fastställs där också en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta en lägre minimihalt av löslig torrsubstans.
27 Om den mängd frukt som används vid framställning av sylt och gelé ökas, minskas den mängd tillsatt socker som behövs för att uppnå minimihalten av löslig torrsubstans i dessa produkter. För att stimulera produktionen av sylt och gelé med högre frukthalt och på så sätt stödja fruktmarknaden, samtidigt som behovet av att minska halten fria sockerarter beaktas, bör den minsta mängd frukt som ska användas vid framställning av sylt och gelé enligt bilaga I till direktiv 2001/113/EG ökas. För att hjälpa konsumenterna att göra mer välgrundade och hälsosamma val av livsmedel är det på samma sätt lämpligt att tillåta att de reserverade beteckningar som definieras i del I i den bilagan används för produkter som har en halt av löslig torrsubstans som understiger 60 % men som uppfyller de villkor som gäller för näringspåståendet minskat innehåll av socker i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006.
28 I bilaga I till direktiv 2001/113/EG begränsas uttrycket marmelad till en viss blandning av citrusfrukter. På ett antal av unionens officiella språk har de föreskrivna beteckningar som fastställs i den bilagan använts i handeln för att beteckna de produkter som anges där, men konsumenter använder vanligen uttrycken marmelad och sylt utan åtskillnad om sylt som gjorts på andra frukter än citrusfrukter. För att ta hänsyn till att detta är vad konsumenter vanligen använder, när så är fallet, och med beaktande av att det harmoniserade namnet förblir sylt, bör medlemsstaterna, inom sitt territorium, kunna tillåta att uttrycket marmelad används för produktbeteckningen sylt när det gäller sylt från andra frukter än citrusfrukter. För att undvika förväxling hos konsumenterna bör följaktligen uttrycket citrusmarmelad, där uttrycket citrus kan bytas ut mot namnet på den eller de citrusfrukter som används, användas i hela unionen för den produkt som hittills har definierats som marmelad för att skilja de två produktkategorierna åt. Direktiv 2001/113/EG bör därför ses över i enlighet med detta vad gäller produktbeteckningarna marmelad och citrusmarmelad.
29 I en medlemsstat som inte använder sig av möjligheten att beteckna sylt som marmelad på grund av att konsumenter inte använder dessa som utbytbara begrepp i den medlemsstaten, bör det dock vara möjligt, när det gäller citrusmarmelad som framställs av tre eller flera frukter, att på den medlemsstatens territorium fortsätta att tillåta användning av uppgiften marmelad av blandade frukter eller marmelad av [x] frukter där x är antalet använda frukter.
30 I bilaga II till direktiv 2001/113/EG förtecknas de ytterligare ingredienser som kan användas vid framställning av produkter som omfattas av det direktivet. Juice från citrusfrukter kan användas som ett surhetsreglerande medel i sylt, extra sylt, gelé och extra gelé som framställs av andra fruktsorter. Jämfört med juice som inte kommer från koncentrat är fruktjuice i koncentrerad form mindre skrymmande och mindre tung att transportera, mer stabil, håller längre och kräver mindre energi för att avdunsta vatteninnehållet vid framställning av den färdiga sylt- eller geléprodukten. Dess användning vid framställning av sylt, extra sylt, gelé och extra gelé är därför mer hållbar än färsk juice. Det är därför lämpligt att i den bilagan ange att det, då användning av specifika juicer i de olika kategorierna sylt, extra sylt, gelé och extra gelé är tillåten, är möjligt att använda dem i koncentrerad form.
31 Användning av livsmedelstillsatser regleras för närvarande genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008, som innehåller särskilda bestämmelser om sylt och extra sylt. Det är därför lämpligt att låta fjärde strecksatsen i del B punkt 1 i bilaga III till direktiv 2001/113/EG utgå och att ändra bilaga II till det direktivet i enlighet med detta.
32 I rådets direktiv 2001/114/EG fastställs definitioner och gemensamma regler om sammansättning, framställningsmetoder och märkning av viss hållbarhetsbehandlad mjölk.
33 I punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/114/EG förtecknas de bearbetningsmetoder som är tillåtna för att helt eller delvis dehydratisera hållbarhetsbehandlad mjölk. För att tillgodose konsumenternas förändrade behov bör en bearbetningsmetod för att minska laktoshalten i mjölkprodukter tillåtas. Dessutom bör den särskilda beteckningen för det engelska begreppet evaporated milk i bilaga II till det direktivet anpassas till de internationella standarder som fastställs i Codex Standard for evaporated milks (CXS 281–1971).
34 Direktiven 2001/110/EG, 2001/112/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG innehåller hänvisningar till upphävda akter. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG har upphävts och ersatts med förordning (EU) nr 1169/2011. Rådets direktiv 89/107/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv nr 95/2/EG har upphävts och ersatts med förordning (EG) nr 1333/2008. Rådets direktiv 98/83/EG har upphävts och ersatts med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184. Dessa hänvisningar bör därför ersättas med hänvisningar till de relevanta bestämmelserna i förordningarna (EU) nr 1169/2011 och (EG) nr 1333/2008 och direktiv (EU) 2020/2184.
35 Direktiven 2001/110/EG, 2001/112/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
36 För att medlemsstaterna ska kunna anta de nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv bör en införlivandeperiod på 18 månader fastställas. För att ge aktörerna tillräckligt med tid att anpassa sig till de nya kraven bör de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv börja tillämpas först 24 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
37 För att ta hänsyn till intressena hos de ekonomiska aktörer som släpper ut sina produkter på marknaden eller märker sina produkter i enlighet med de krav som gäller innan den nationella lagstiftningen om införlivandet av detta direktiv börjar gälla, är det viktigt att införa lämpliga övergångsbestämmelser. Därför bör detta direktiv tillåta att dessa produkter saluförs under en begränsad tid efter införlivandeperioden.
38 Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att ändra unionsreglerna om sammansättningen hos och märkningen av honung, fruktjuicer, sylt, gelé och marmelad samt vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av detta direktivs omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Ändringar av direktiv 2001/110/EG
Direktiv 2001/110/EG ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
2 Artiklarna 3 och 4 ska ersättas med följande:
3 Följande artiklar ska införas:
4 Bilaga I ska ändras på följande sätt:
Artikel 2 – Ändringar av direktiv 2001/112/EG
Direktiv 2001/112/EG ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
2 Artikel 6 ska ersättas med följande:
3 Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
4 Artikel 7a ska ändras på följande sätt:
5 Följande artiklar ska införas:
6 Bilagorna I och III ska ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.
7 I avsnitt I i bilaga IV ska tjugofjärde raden avseende kvitten ersättas med följande: Kvitten (Cydonia oblonga L.) 50.
8 I bilaga V ska följande rad införas mellan raderna avseende Svarta vinbär respektive Vindruva:
Artikel 3 – Ändringar av direktiv 2001/113/EG
Direktiv 2001/113/EG ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
2 Artikel 4 ska ersättas med följande:
3 Följande artikel ska införas:
4 Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.
5 Bilaga II ska ändras på följande sätt:
6 I del B punkt 1 i bilaga III ska fjärde strecksatsen utgå.
Artikel 4 – Ändringar av direktiv 2001/114/EG
Direktiv 2001/114/EG ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 3 ska den inledande meningen ersättas med följande:
2 Bilaga I ska ändras på följande sätt:
3 I bilaga II ska led a ersättas med följande:
Artikel 5 – Införlivande
1 Medlemsstaterna ska senast den 14 december 2025 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.
2 Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 6 – Övergångsbestämmelser
Produkter som släpps ut på marknaden eller märks före den 14 juni 2026 i enlighet med direktiven 2001/110/EG, 2001/112/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG får fortsätta att saluföras till dess att lagren tömts.
Artikel 7 – Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 8 – Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
1 EUT C, C/2023/881, 8.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/881/oj.
2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 april 2024 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 april 2024.
3 Rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung (EGT L 10, 12.1.2002, s. 47).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
5 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
6 Rådets direktiv 2001/112/EG av den 20 december 2001 om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel (EGT L 10, 12.1.2002, s. 58).
7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/12/EU av den 19 april 2012 om ändring av rådets direktiv 2001/112/EG om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel (EUT L 115, 27.4.2012, s. 1).
8 Gäller endast den svenska språkversionen: Ordet produktbeteckning ska i detta direktiv inte förstås som något annat än en beteckning som används om en produkt.
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EUT L 404, 30.12.2006, s. 9).
10 Rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001 om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel (EGT L 10, 12.1.2002, s. 67).
11 Rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel (EGT L 276, 6.10.1990, s. 40).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).
14 Rådets direktiv 2001/114/EG av den 20 december 2001 om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel (EGT L 15, 17.1.2002, s. 19).
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (EGT L 109, 6.5.2000, s. 29).
16 Rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (EGT L 40, 11.2.1989, s. 27).
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (EGT L 61, 18.3.1995, s. 1).
18 Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).
19 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).
21 Gäller endast den svenska språkversionen: Ordet produktbeteckning ska i detta direktiv inte förstås som något annat än en beteckning som används om en produkt.
22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).
23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).
25 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelsenzymer och om ändring av rådets direktiv 83/417/EEG, rådets förordning (EG) nr 1493/1999, direktiv 2000/13/EG, rådets direktiv 2001/112/EG samt förordning (EG) nr 258/97 (EUT L 354, 31.12.2008, s. 7).
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).
BILAGA I
Bilagorna I och III till direktiv 2001/112/EG ska ändras på följande sätt:
1. Bilaga I ska ändras på följande sätt: a) I del I punkt 1 b ska första stycket ersättas med följande: Den produkt som erhålls genom rekonstituering av koncentrerad fruktjuice enligt definitionen i punkt 2 med dricksvatten som uppfyller kriterierna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 . b) I del I ska följande punkter läggas till: 6. a) Sockerreducerad fruktjuice Den produkt som erhålls från fruktjuice enligt definitionen i punkt 1 a, i vilken halten av naturligt förekommande sockerarter har minskats med minst 30 % genom en process som är tillåten enligt villkoren i del II punkt 3 och som bevarar alla övriga väsentliga fysikaliska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper hos en genomsnittlig typ av juice av den frukt som den kommer från. Sockerreducerad fruktjuice kan erhållas genom att sockerreducerad fruktjuice blandas med fruktjuice, fruktpuré eller båda delarna. b) Sockerreducerad fruktjuice från koncentrat Den produkt som erhålls från fruktjuice från koncentrat enligt definitionen i punkt 1 b i vilken halten av naturligt förekommande sockerarter har minskats med minst 30 % genom en process som är tillåten enligt villkoren i del II punkt 3 och som bevarar alla övriga väsentliga fysikaliska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper hos en genomsnittlig typ av juice av den frukt som den kommer från, eller den produkt som erhålls genom rekonstituering av koncentrerad sockerreducerad fruktjuice enligt definitionen i punkt 7 med dricksvatten som uppfyller kriterierna i direktiv (EU) 2020/2184. Sockerreducerad fruktjuice från koncentrat kan erhållas genom att sockerreducerad fruktjuice blandas med en eller flera av följande produkter: fruktjuice, fruktjuice från koncentrat, sockerreducerad fruktjuice, koncentrerad fruktpuré och fruktpuré. 7. Koncentrerad sockerreducerad fruktjuice Den produkt som erhålls från koncentrerad fruktjuice enligt definitionen i punkt 2 i vilken halten av naturligt förekommande sockerarter har minskats med minst 30 % av genom en process som är tillåten enligt villkoren i del II punkt 3 och som bevarar alla övriga väsentliga fysikaliska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper hos en genomsnittlig typ av produkt, eller den produkt som erhålls från sockerreducerad fruktjuice enligt definitionen i punkt 6 a genom att en specifik andel av vatteninnehållet avlägsnas fysikaliskt. Om produkten är avsedd för direkt konsumtion ska minst 50 % av vatteninnehållet avlägsnas. c) Del II ska ändras på följande sätt: i) Punkt 2 ska ändras på följande sätt: Andra strecksatsen ska ersättas med följande: — livsmedelstillsatser som är godkända enligt förordning (EG) nr 1333/2008; sötningsmedel får dock inte användas för att framställa de produkter som förtecknas i del I i denna bilaga, med undantag för fruktnektar,. Tredje strecksatsen ska ersättas med följande: — när det gäller fruktjuice, fruktjuice från koncentrat, koncentrerad fruktjuice, sockerreducerad fruktjuice, sockerreducerad fruktjuice från koncentrat och koncentrerad sockerreducerad fruktjuice: återställda aromer, återställt fruktkött och återställda celler,. Femte strecksatsen ska ersättas med följande: — när det gäller fruktnektar: återställda aromer, återställt fruktkött och återställda celler, sockerarter och/eller honung upp till 20 % av totalvikten för de slutprodukter som avses i del I i bilaga IV, 15 % av totalvikten för de slutprodukter som avses i del II i bilaga IV och 10 % av totalvikten för de slutprodukter som avses i del III i bilaga IV, och/eller sötningsmedel. Ett påstående som anger att sockerarter inte har tillsatts, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får bara göras om produkten inte innehåller tillsatser av mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper, inbegripet sötningsmedel enligt definitionen i förordning (EG) nr 1333/2008. Om ett sådant påstående görs ska även följande uppgift finnas på etiketten: innehåller naturligt förekommande socker,. Sjunde strecksatsen ska ersättas med följande: — när det gäller de produkter som definieras i del I punkterna 1–7, för att reglera den sura smaken: citronjuice och/eller limejuice och/eller koncentrerad citron- och/eller limejuice upp till 3 g per liter juice, uttryckt som vattenfri citronsyra,. Följande strecksats ska läggas till: — när det gäller sockerreducerad fruktjuice och sockerreducerad fruktjuice från koncentrat: vatten i den utsträckning som är absolut nödvändig för att återställa det vatten som försvunnit på grund av sockerreduceringsprocessen. ii) Punkt 3 ska ändras på följande sätt: Trettonde strecksatsen ska ersättas med följande: — Växtproteiner från vete, ärter, potatis eller solrosfrön för klarning. Följande strecksats ska läggas till: — Endast för sockerreducerad fruktjuice, sockerreducerad fruktjuice från koncentrat och koncentrerad sockerreducerad fruktjuice: processer för att minska halten av naturligt förekommande sockerarter, i den mån de bevarar alla övriga väsentliga fysikaliska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper hos en genomsnittlig typ av juice av den frukt som den kommer från, nämligen membranfiltrering och jäsning med jäst. 2. Bilaga III ska ersättas med följande:
1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).
BILAGA III
I. Särskilda beteckningar som endast får användas på beteckningens språk a) Vruchtendrank för fruktnektar. b) Süßmost får endast användas tillsammans med beteckningen Fruchtsaft eller Fruchtnektar i) för fruktnektar som erhålls uteslutande ur fruktjuice, koncentrerad fruktjuice eller en blandning av dessa två produkter och som i naturligt tillstånd är odrickbar på grund av sin naturligt höga syrahalt, ii) för fruktjuice från äpplen eller från päron, eventuellt med tillsats av äpplen, men utan tillsatt socker. c) Succo e polpa eller sumo e polpa för fruktnektar som erhålls uteslutande från fruktpuré och/eller koncentrerad fruktpuré. d) i) Æblemost, synonym till äppeljuice. ii) Æblemost fra koncentrat, synonym till äppeljuice från koncentrat. e) i) Sur …saft tillsammans med namnet (på danska) på den använda frukten, för juicer utan tillsatt socker som erhålls från svarta vinbär, körsbär, röda vinbär, vita vinbär, hallon, jordgubbar eller fläderbär. ii) Sød …saft eller sødet …saft tillsammans med namnet (på danska) på den använda frukten, för juicer som erhålls från denna frukt med mer än 200 g tillsatt socker per liter. f) Äppelmust/äpplemust, synonym till äppeljuice. g) Mosto, synonym till druvjuice. h) Smiltsērkšķu sula ar cukuru eller astelpaju mahl suhkruga eller słodzony sok z rokitnika för juicer som erhålls från havtornsbär med högst 140 g tillsatt socker per liter.
II. Särskilda beteckningar som får användas på ett eller flera av unionens officiella språk a) Kokosvatten för den produkt som utvinns direkt från kokosnöten utan pressning av kokosnötens fruktkött, som synonym för kokosjuice.
BILAGA II
Bilaga I till direktiv 2001/113/EG ska ändras på följande sätt:
1. Del I ska ändras på följande sätt: a) Första och andra strecksatserna ska ersättas med följande: — Sylt är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika sockerarter, fruktkött och/eller puré från en eller flera fruktsorter samt vatten. Sylt av citrusfrukt får dock framställas av hel frukt skuren i strimlor och/eller skivor. Medlemsstaterna får dock, för att ta hänsyn till de uttryck som vanligen används av konsumenter, inom sina territorier tillåta att uttrycket marmelad används för beteckningen sylt, utom när det gäller sylt av citrusfrukt. Den mängd fruktkött och/eller puré som används vid framställning av 1000 g färdig produkt ska vara minst 450 g som huvudregel, 350 g för röda vinbär, rönnbär, havtorn, svarta vinbär, nypon och kvitten, 180 g för ingefära, 230 g för cashewäpplen, 80 g för passionsfrukt. — Extra sylt är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika sockerarter, icke-koncentrerat fruktkött från en eller flera fruktsorter samt vatten. Extra sylt av nypon och kärnfri extra sylt av hallon, björnbär, svarta vinbär, blåbär och röda vinbär får dock helt eller delvis framställas av icke-koncentrerad puré av respektive frukt. Extra sylt av citrusfrukt får dock framställas av hel frukt skuren i strimlor och/eller skivor. Medlemsstaterna får dock, för att ta hänsyn till de uttryck som vanligen används av konsumenter, inom sina territorier tillåta att uttrycket extra marmelad används för beteckningen extra sylt, utom när det gäller extra sylt av citrusfrukt. Följande frukter får inte ingå i blandning med andra vid framställning av extra sylt: äpplen, päron, plommon med kärnor, meloner, vattenmeloner, vindruvor, pumpor, gurkor och tomater. Den mängd fruktkött som används vid framställning av 1000 g färdig produkt ska vara minst 500 g som huvudregel, 450 g för röda vinbär, rönnbär, havtorn, svarta vinbär, nypon och kvitten, 280 g för ingefära, 290 g för cashewäpplen, 100 g för passionsfrukt. b) Femte och sjätte strecksatserna ska ersättas med följande: — Citrusmarmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av vatten, olika sockerarter och en eller flera av följande produkter som framställts av citrusfrukter: fruktkött, puré, juice, vattenextrakt och skal. I beteckningen citrusmarmelad får uttrycket citrus ersättas med beteckningen på den citrusfrukt som används. Den mängd citrusfrukter som används vid framställning av 1000 g färdig produkt ska vara minst 200 g, varav minst 75 g måste framställas av skalad frukt. — Beteckningen gelémarmelad får användas när den produkt som definieras som citrusmarmelad inte innehåller några olösliga ämnen, med eventuellt undantag för små mängder finskuret skal. 2. Del II ska ersättas med följande: II. De produkter som definieras i del I ska ha en halt av löslig torrsubstans, bestämd med refraktometer, som uppgår till minst 60 %, utom för produkter som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 vad gäller minskat innehåll av socker och produkter där sockerarterna helt eller delvis har ersatts med sötningsmedel. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.1 i förordning (EU) nr 1169/2011 får medlemsstaterna, i syfte att ta hänsyn till vissa särskilda fall, tillåta användning av de reserverade beteckningar för produkter som definieras i del I och som har en halt av löslig torrsubstans som understiger 60 %.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EUT L 404, 30.12.2006, s. 9).