Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/791 av den 28 februari 2024 om ändring av förordning (EU) nr 600/2014 vad gäller att öka datatransparensen, undanröja hinder för framkomsten av konsoliderad handelsinformation, optimera handelsskyldigheterna och förbjuda mottagande av betalning för orderflöde (Text av betydelse för EES)
Hänvisat till av
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 I sin handlingsplan för kapitalmarknadsunionen av den 24 september 2020 En kapitalmarknadsunion för människor och företag - en ny handlingsplan (handelsplanen för kapitalmarknadsunionen) tillkännagav kommissionen sin avsikt att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att skapa ett kontinuerligt elektroniskt informationsflöde med realtidsdata avsett att ge en heltäckande översikt över priserna på och volymerna för aktierelaterade och aktieliknande finansiella instrument som handlas inom unionen på olika handelsplatser (konsoliderad handelsinformation). I sina slutsatser av den 2 december 2020 om kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen uppmanade rådet kommissionen att stimulera mer investeringsverksamhet inom unionen genom att förbättra datatillgången och datatransparensen med hjälp av ytterligare undersökningar om hur man kan ta itu med hindren för inrättandet av konsoliderad handelsinformation i EU.
2 I sitt meddelande av den 19 januari 2021 Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft bekräftade kommissionen sin avsikt att förbättra, förenkla och ytterligare harmonisera transparensramen för värdepappersmarknaderna, som ett led i översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014. Som en del av ansträngningarna för att stärka eurons internationella roll meddelade kommissionen även att en sådan reform skulle innefatta utformning och införande av konsoliderad handelsinformation, framför allt för emissioner av företagsobligationer, i syfte att öka sekundärhandeln med eurodenominerade skuldinstrument.
3 Förordning (EU) nr 600/2014 ger en rättslig ram för tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP), för både aktierelaterade och icke-aktierelaterade instrument. Dessa CTP ansvarar för närvarande för att samla in handelsrapporter för finansiella instrument från handelsplatser och godkända publiceringsarrangemang (APA) och konsolidera dessa till ett kontinuerligt elektroniskt informationsflöde med realtidsdata, som tillhandahåller pris- och volymdata per finansiellt instrument. Tanken bakom införandet av CTP var att data från handelsplatser och APA skulle göras tillgängliga för allmänheten på ett konsoliderat sätt och inkludera alla unionens handelsmarknader, med identiska datataggar, format och användargränssnitt.
4 Hittills har dock ingen enhet under tillsyn ansökt om auktorisation att fungera som CTP. I sin rapport av den 5 december 2019 om prisutvecklingen för data före och efter handel och om konsoliderad handelsinformation för aktierelaterade instrument identifierade Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010, tre huvudsakliga hinder som har hindrat enheter som står under tillsyn från att ansöka om auktorisation som CTP: För det första, en oklarhet om hur CTP ska erhålla data från de olika utförandeplatserna eller tillhandahållarna av datarapporteringstjänster i fråga. För det andra, en kvalitet på harmoniseringen av de data som rapporteras av dessa utförandeplatser som är otillräcklig för att möjliggöra en kostnadseffektiv konsolidering. För det tredje, en brist på kommersiella incitament att ansöka om auktorisation som CTP. Det är därför nödvändigt att undanröja dessa hinder. Ett sådant undanröjande kräver dels att alla handelsplatser och APA (datarapportörer) överför data till CTP, dels en förbättring av datakvaliteten genom en harmonisering av de datarapporter som datarapportörerna ska lämna in till datacentraler för CTP.
5 Enligt artikel 1.7 i direktiv 2014/65/EU ska system och faciliteter där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera (multilaterala system) drivas i enlighet med kraven för reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar) eller organiserade handelsplattformar (OTF-plattformar). Inkluderingen av detta krav i tillämpningsområdet för direktiv 2014/65/EU har lämnat utrymme för olika tolkningar av kravet, vilket har lett till ojämlika spelregler för de multilaterala system som är auktoriserade som reglerade marknader, MTF-plattformar eller OTF-plattformar och de multilaterala system som inte har sådan auktorisation. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta krav bör det flyttas från direktiv 2014/65/EU till förordning (EU) nr 600/2014.
6 Dark trading är handel där det saknas transparens före handel, genom att man använder det undantag som fastställs i artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 600/2014 (referensprisundantag) och det undantag som fastställs i artikel 4.1 b i) i den förordningen (undantaget vid manuella avslut). Användningen av båda undantagen begränsas av det dubbla volymtaket, vilket är en mekanism som begränsar nivån på dark trading till en viss andel av den totala handeln med ett aktieinstrument. För det första får andelen dark trading för ett aktieinstrument på en enskild handelsplats inte överstiga 4 % av den totala volymen av handeln med det instrumentet i unionen. När denna tröskel överskrids avbryts dark trading med det instrumentet på den handelsplatsen. För det andra får nivån på dark trading för ett aktieinstrument i unionen inte överstiga 8 % av den totala volymen av handeln med det instrumentet i unionen. När denna andra tröskel överskrids avbryts all dark trading med det instrumentet enligt båda undantagen. Den första tröskeln, nämligen den handelsplatsspecifika tröskeln, innebär att dessa undantag kan fortsätta att användas på andra handelsplatser där handeln med det aktieinstrumentet ännu inte har avbrutits, till dess att den andra tröskeln, nämligen den unionsomfattande tröskeln, överskrids. Detta gör det mer komplicerat att övervaka nivåerna av dark trading och genomdriva avbrytandet. För att förenkla det dubbla volymtaket och samtidigt bibehålla dess ändamålsenlighet bör det nya enskilda volymtaket endast baseras på ett unionsomfattande tröskelvärde på 7 %, som endast bör tillämpas på handel inom ramen för referensprisundantaget och inte på handel inom ramen för undantaget vid manuella avslut. Esma bör regelbundet utvärdera tröskelvärdet för volymtaket, med beaktande av överväganden om finansiell stabilitet, internationell bästa praxis, unionsföretagens konkurrenskraft, marknadspåverkans storlek och prisbildningens effektivitet, och bör lägga fram en rapport med sina förslag till kommissionen. På grundval av detta bör kommissionen ges befogenhet att anpassa tröskelvärdet för volymtaket genom delegerade akter. Esma bör också bedöma volymtakets lämplighet och behovet av att avlägsna det eller att utvidga det till andra handelssystem eller utförandeplatser som härleder sina priser från ett referenspris.
7 I artikel 8 i förordning (EU) nr 600/2014 fastställs krav på transparens före handel för marknadsoperatörer och värdepappersföretag som driver en handelsplats för icke-aktierelaterade instrument, oavsett handelssystem. Fördelarna med dessa krav har varit tydliga för sådana marknadsoperatörer och värdepappersföretag som har en central limitorderbok eller handelssystem med periodiskt återkommande auktioner, där köp- och säljbud är anonyma, fasta och verkligt multilaterala. Andra handelssystem, särskilt röstbaserade handelssystem och RFQ-system (request-for-quote), förser beställarna med skräddarsydda bud, som har marginellt informationsvärde för andra marknadsaktörer. För att minska regelbördan för sådana marknadsoperatörer och värdepappersföretag och för att förenkla de tillämpliga undantagen bör kravet på att offentliggöra fasta eller indikativa bud endast gälla centrala limitorderböcker och handelssystem med periodiskt återkommande auktioner. För att göra det möjligt att låta transparensen före handel begränsas till centrala limitorderböcker och handelssystem med periodiskt återkommande auktioner bör de krav som är tillämpliga på undantag enligt artikel 9 i förordning (EU) nr 600/2014 ändras. Det undantag som nu gäller över en instrumentspecifik storlek för RFQ-system och röstbaserade handelssystem bör tas bort.
8 För närvarande omfattas derivat av transparenssystemet för icke-aktierelaterade instrument, som kombinerar olika typer av finansiella instrument med främst värdepapper (obligationer) å ena sidan och främst kontrakt (derivat) å andra sidan. Transparens för icke-aktierelaterade instrument, liksom för aktieinstrument, bygger på begreppet handlas på en handelsplats. För vissa derivat har detta begrepp visat sig vara problematiskt på grund av deras bristande fungibilitet och bristen på lämpliga identifierande referensuppgifter. Därför bör omfattningen av derivattransparens inte bygga på begreppet handlas på en handelsplats, utan snarare på förutbestämda egenskaper hos derivaten. Derivaten bör omfattas av transparenskraven oavsett om de handlas på eller utanför en handelsplats. Transparenskraven bör gälla för derivat som är tillräckligt standardiserade för att data som offentliggörs om dem ska vara meningsfulla för andra marknadsaktörer än de kontraktsslutande parterna. Detta innebär att alla börshandlade derivat bör fortsätta att omfattas av transparenskraven. Andra derivat bör omfattas av transparenskraven om de omfattas av clearingkravet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (clearingkravet), för vilket en viss grad av standardisering är en förutsättning, och clearas centralt. Detta säkerställer att transaktioner som anses olämpliga för clearingkravet, såsom koncerninterna transaktioner, inte omfattas av transparenskraven. I synnerhet bör endast räntederivat med de mest standardiserade och likvida kombinationerna av valutor och löptider omfattas av transparenskraven. Dessutom har den senaste tidens marknadshändelser visat att bristande transparens för vissa kreditswappar som refererar till globala systemviktiga banker eller till ett index där sådana banker ingår kan underblåsa spekulationer om sådana bankers kreditvärdighet. Sådana kreditswappar bör därför också omfattas av transparenskraven när de clearas centralt även om de inte omfattas av clearingkravet. Kommissionen bör ges befogenhet att ändra villkoren för att fastställa vilka derivat som ska omfattas av transparenskraven när marknadsutvecklingen så kräver.
9 Artikel 10 i förordning (EU) nr 600/2014 innehåller krav på att handelsplatserna offentliggör information om transaktioner med icke-aktierelaterade instrument, inklusive pris och volym. I artikel 11 i den förordningen specificeras när det är möjligt för behöriga myndigheter att tillåta uppskjutet offentliggörande av dessa uppgifter. Ett sådant uppskjutet offentliggörande är tillåtet om en transaktion ligger över tröskelvärdet för större omfattning, avser ett instrument för vilket det inte finns någon likvid marknad, eller ligger över det instrumentspecifika storlekströskelvärdet när tillhandahållare av likviditet är involverade i transaktionen. Det är de behöriga myndigheterna som själva bestämmer varaktigheten på uppskjutandet, och vilka transaktionsuppgifter som ska skjutas upp. Detta utrymme för skönsmässig bedömning har lett till olika praxis i medlemsstaterna och till en ineffektiv och komplex ordning för transparens efter handel. För att säkerställa transparens när det gäller alla typer av investerare är det nödvändigt att harmonisera ordningen för uppskjutet offentliggörande på unionsnivå, att ta bort utrymmet för skönsmässig bedömning på nationell nivå och att underlätta datakonsolidering. Det är därför lämpligt att stärka kraven på transparens efter handel genom att avskaffa behöriga myndigheters utrymme för skönsmässig bedömning.
10 För att säkerställa en tillräcklig grad av transparens bör priset och volymen på utförda transaktioner med obligationer, strukturerade finansiella produkter och utsläppsrätter offentliggöras så nära realtid som det är tekniskt möjligt. För att inte exponera tillhandahållare av likviditet i sådana transaktioner för otillbörlig risk bör det vara möjligt att skjuta upp offentliggörandet av vissa uppgifter om transaktionerna. De kategorier av transaktioner för vilka uppskjutet offentliggörande är tillåtet bör fastställas med beaktande av transaktionernas storlek och de berörda finansiella instrumentens likviditet. De exakta detaljerna i ordningen för uppskjutet offentliggörande bör fastställas med hjälp av tekniska standarder för tillsyn som regelbundet bör ses över för att gradvis minska den varaktighet för uppskjutandet som tillämpas. För att få till stånd en stabilare transparensordning behövs ett statiskt fastställande av likviditeten för obligationer, strukturerade finansiella produkter och utsläppsrätter, eller kategorier av dessa. I de förslag till tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma bör det anges vilka emissionsstorlekar som motsvarar en likvid eller illikvid marknad för obligationer, eller kategorier av dessa, fram till förfallodagen, från vilken transaktionsstorlek i antingen en likvid eller illikvid obligation ett uppskjutet offentliggörande kan tillämpas, och varaktigheten av ett sådant uppskjutande, i enlighet med denna förordning. För att uppnå en lämplig nivå av transparens för säkerställda obligationer är det lämpligt att emissionsstorleken för sådana obligationer fastställs i enlighet med de kriterier som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. När det gäller strukturerade finansiella produkter och utsläppsrätter bör Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa vilka instrument eller kategorier som har en likvid eller illikvid marknad. Esma bör fastställa de tillämpliga kategorierna och uppskjutandets varaktighet. Det är lämpligt att Esma även tillämpar fastställandet av likvida och illikvida marknader för obligationer, utsläppsrätter och strukturerade finansiella produkter på undantaget för transparens före handel. Det är inte lämpligt att detta fastställande bygger på frekventa bedömningar. De behöriga myndigheterna bör ha befogenhet att förlänga perioden för uppskjutet offentliggörande av uppgifter om transaktioner som utförts med avseende på statspapper som emitterats av deras respektive medlemsstat. Det är lämpligt att en sådan förlängning tillämpas i hela unionen. När det gäller transaktioner med statspapper som inte emitterats av medlemsstaterna bör beslut om sådana förlängningar tas av Esma.
11 Derivatens heterogenitet bör leda till en ordning för uppskjutet offentliggörande som är skild från de för andra icke-aktierelaterade instrument. Uppskjutandenas varaktighet bör fastställas genom tekniska standarder för tillsyn på grundval av transaktionens storlek och likviditeten för derivatkategorin, men Esma bör fastställa vilka instrument eller kategorier som är likvida, vilka som är illikvida, över vilken transaktionsstorlek det är möjligt att uppskjuta offentliggörandet av uppgifter om transaktionen. Det är lämpligt att Esma även tillämpar fastställandet av likvida och illikvida marknader på undantaget för transparens före handel.
12 Enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 600/2014 ska marknadsoperatörer och värdepappersföretag som driver en handelsplats göra information före och efter handel när det gäller transaktioner med finansiella instrument tillgänglig för allmänheten på rimliga affärsvillkor och säkerställa icke-diskriminerande tillgång till denna information. Denna artikel har dock inte uppfyllt sina mål. Den information som tillhandahålls av handelsplatser, APA och systematiska internhandlare på rimliga affärsvillkor gör det inte möjligt för användarna att förstå datapolicyer och hur priset för data fastställs. Den 18 augusti 2021 utfärdade Esma riktlinjer som förklarar hur begreppet på rimliga affärsvillkor bör tillämpas. Dessa riktlinjer bör omvandlas till rättsliga skyldigheter och stärkas för att säkerställa att det inte är möjligt för handelsplatser, APA, CTP och systematiska internhandlare att ta ut avgifter för data i enlighet med det värde som de representerar för enskilda användare. På grund av den höga detaljnivå som krävs för att specificera på rimliga affärsvillkor, och den nödvändiga flexibiliteten när det gäller att ändra de tillämpliga reglerna baserat på det snabbt föränderliga datalandskapet, bör Esma ges befogenhet att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar hur på rimliga affärsvillkor ska tillämpas och därigenom ytterligare stärka en harmoniserad och konsekvent tillämpning av artikel 13 i förordning (EU) nr 600/2014. Dessutom bör Esma övervaka och bedöma utvecklingen av datapolicyer och prissättningen på marknaden. Esma bör uppdatera dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn på grundval av sin bedömning.
13 För att stärka prisbildningsprocessen och upprätthålla lika spelregler mellan handelsplatser och systematiska internhandlare krävs i artikel 14 i förordning (EU) nr 600/2014 att systematiska internhandlare offentliggör alla bud i aktieinstrument när dessa systematiska internhandlare handlar i storlekar upp till standardstorleken på marknaden. Systematiska internhandlare är fria att avgöra storlekarna på sina bud, förutsatt att buden har en minsta storlek på 10 % av standardstorleken på marknaden. Denna möjlighet har dock lett till mycket låga nivåer av transparens före handel från systematiska internhandlare när det gäller aktieinstrument och har hindrat uppnåendet av lika spelregler. Det är därför nödvändigt att kräva att systematiska internhandlare offentliggör fasta bud på grundval av en minsta budstorlek som ska fastställas genom tekniska standarder för tillsyn. Vid utarbetandet av dessa tekniska standarder för tillsyn är det lämpligt att Esma beaktar följande mål: öka transparensen före handel när det gäller aktieinstrument till förmån för slutinvesterare, upprätthålla lika spelregler mellan handelsplatser och systematiska internhandlare, erbjuda slutinvesterare tillräckliga handelsalternativ, och säkerställa att handelslandskapet i unionen förblir attraktivt och konkurrenskraftigt både nationellt och internationellt. För att öka systematiska internhandlares konkurrenskraft bör de tillåtas att mittpunktsmatcha order av alla storlekar.
14 I artiklarna 18 och 19 i förordning (EU) nr 600/2014 fastställs krav på transparens före handel för systematiska internhandlare med avseende på icke-aktierelaterade instrument när de tillhandahåller fasta eller indikativa bud till sina kunder. Dessa bud är skräddarsydda för enskilda kunder och har marginellt informationsvärde för andra kunder. Dessa krav bör därför tas bort. Systematiska internhandlare kan dock på frivillig basis uppfylla kraven på transparens före handel, till exempel för att tillgodose sina icke-professionella kunders behov.
15 Enligt den nuvarande rättsliga ramen är den systematiska internhandlaren skyldig att rapportera handeln till ett APA om en av de två parterna i en transaktion är en systematisk internhandlare, medan dess motpart inte är skyldig att göra det. Detta har fått många värdepappersföretag att själva välja status (opt in) som systematisk internhandlare, särskilt när det gäller rapportering av handelstransaktioner för sina kunder, samtidigt som de inte handlar för egen räkning systematiskt, vilket har inneburit oproportionerliga krav på sådana värdepappersföretag. Det är därför lämpligt att införa en status som utsedd publiceringsenhet som gör det möjligt för ett värdepappersföretag att ansvara för att offentliggöra en transaktion genom ett APA utan att själva behöva välja status som systematisk internhandlare. Dessutom bör de behöriga myndigheterna bevilja värdepappersföretag status som utsedd publiceringsenhet för särskilda kategorier av finansiella instrument, i linje med dessa värdepappersföretags begäran, och bör vidarebefordra sådana begäranden till Esma. Esma bör föra ett offentligt register över sådana utsedda publiceringsenheter per kategori av finansiella instrument så att marknadsaktörerna kan identifiera dem.
16 Marknadsaktörer behöver centrala marknadsdata för att kunna fatta välgrundade investeringsbeslut. För närvarande kräver anskaffning av data om vissa finansiella instrument direkt från datarapportörer att CTP ingår separata licensavtal med alla sådana datarapportörer. Denna process är betungande, kostsam och tidsödande. Det har varit ett av hindren för att en CTP ska uppstå i någon tillgångskategori. Detta hinder bör undanröjas för att göra det möjligt för CTP att erhålla data och för att lösa licensproblem. Datarapportörer bör vara skyldiga att lämna sina data till CTP och att använda ett harmoniserat format enligt standarder som säkerställer data av hög kvalitet när de gör detta. Datarapportörer bör också tillhandahålla regulatoriska data för att hålla investerare informerade om statusen för det system som matchar order, till exempel i händelse av ett marknadsavbrott, och om det finansiella instrumentets status, till exempel i händelse av tillfälliga avstängningar eller handelsstopp. Endast CTP som valts ut och auktoriserats av Esma bör kunna samla in data från datarapportörer i enlighet med regeln om obligatoriska bidrag. För att göra data användbara för investerare bör datarapportörerna vara skyldiga att överföra data till CTP så nära realtid som det är tekniskt möjligt.
17 Enligt avdelning II och III i förordning (EU) nr 600/2014 ska handelsplatser, APA, värdepappersföretag och systematiska internhandlare offentliggöra data före handel om finansiella instrument, inbegripet köp- och säljbud, samt data efter handel om transaktioner, inbegripet det pris och den volym vid vilka en transaktion för ett visst instrument har utförts. Marknadsaktörerna är inte skyldiga att använda centrala marknadsdata från CTP. Kravet på att handelsplatser, APA, värdepappersföretag och systematiska internhandlare ska offentliggöra data före och efter handel bör därför fortsätta att gälla för att marknadsaktörerna ska få tillgång till sådana data. För att undvika en orimlig börda för datarapportörerna är det dock lämpligt att i möjligaste mån anpassa kravet på att datarapportörerna offentliggör data med kravet på att data lämnas till CTP.
18 Små reglerade marknader och tillväxtmarknader för små och medelstora företag är handelsplatser som upptar aktier från emittenter för vilka handeln på sekundärmarknaden tenderar att vara mindre likvid än handeln med aktier som upptas till handel på större reglerade marknader. För att undvika den negativa inverkan som den konsoliderade handelsinformationen kan få på små handelsplatser, även om deras inkludering i den konsoliderade handelsinformationen kan ha positiva effekter på deras bärkraft och likviditeten för de värdepapper som handlas på dessa handelsplatser, bör en opt in-mekanism inrättas. Denna opt in-mekanism bör tillämpas på värdepappersföretag som driver tillväxtmarknader för små och medelstora företag och för marknadsoperatörer vars årliga handelsvolym av aktier utgör 1 % eller mindre av den årliga handelsvolymen för aktier i unionen. Två alternativa villkor bör komplettera tröskelvärdet på 1 %: värdepappersföretaget eller marknadsoperatören ingår inte i en koncern som består av eller har nära förbindelser med ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som överskrider tröskelvärdet på 1 %, eller handelskoncentrationen är mycket hög på den handelsplats som drivs av värdepappersföretaget eller marknadsoperatören, dvs. 85 % av den totala årliga handelsvolymen för aktier handlas på den handelsplats där de ursprungligen togs upp till handel. Endast ett fåtal handelsplatser uppfyller dessa kriterier, och därför skulle endast en liten andel av handeln i unionen inte behöva överföra data till CTP. De värdepappersföretag och marknadsoperatörer som uppfyller dessa kriterier skulle dock ha möjlighet till opt-in och bör underrätta CTP och Esma om alla beslut att välja detta. Ett sådant beslut skulle vara oåterkalleligt och alla data – för både aktier och börshandlade fonder – skulle sedan ingå i den konsoliderade handelsinformationen.
19 På grund av varierande kvalitet på data är det svårt för marknadsaktörerna att jämföra dessa data, vilket innebär att datakonsolideringen förlorar mycket av sitt mervärde. För att den transparensordning som anges i avdelningarna II och III i förordning (EU) nr 600/2014 ska fungera väl, och för att CTP ska kunna konsolidera data, är det ytterst viktigt att data som överförs till dessa är av högsta kvalitet. Det är därför lämpligt att kräva att dessa data uppfyller standarder som säkerställer högkvalitativa data både när det gäller innehåll och format. Det bör vara möjligt att snabbt ändra datainnehåll och dataformat för att anpassa sig till en föränderlig marknadspraxis och nya insikter. Därför bör kraven på datakvalitet och datainnehåll vid behov specificeras med hjälp av tekniska standarder för tillsyn och ta hänsyn till rådande branschstandarder och branschpraxis, internationell utveckling och standarder som överenskommits på unionsnivå eller internationell nivå samt råden från en särskild expertgrupp för berörda parter som inrättats av kommissionen med uppgift att ge råd om datakvalitet och datainnehåll samt kvaliteten på överföringsprotokollet. Esma bör vara nära involverad i arbetet i expertgruppen för berörda parter.
20 För att bättre övervaka rapporteringspliktiga händelser blev synkroniseringen av affärsklockor för handelsplatser och deras medlemmar harmoniserade genom direktiv 2014/65/EU. För att säkerställa att de tidsstämplar som rapporteras av olika enheter kan jämföras på ett meningsfullt sätt i samband med konsolideringen av data är det lämpligt att utvidga kraven på harmonisering av synkroniseringen av affärsklockor till utsedda publiceringsenheter, systematiska internhandlare, APA och CTP. På grund av den tekniska sakkunskap som krävs för att specificera kraven för tillämpning av en synkroniserad affärsklocka bör Esma ges befogenhet att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera den noggrannhet som affärsklockorna ska synkroniseras med.
21 Enligt artikel 23 i förordning (EU) nr 600/2014 ska det mesta av handeln med aktier äga rum på handelsplatser eller systematiska internhandlare (handelsskyldigheten för aktier). Detta krav gäller inte för transaktioner i aktier som utförs icke-systematiskt, ad hoc, oregelbundet och vid sällsynta tillfällen. Det är för närvarande inte tillräckligt tydligt när detta undantag är tillämpligt. Esma klargjorde därför detta genom att göra en åtskillnad mellan aktier på grundval av deras internationella standardnummer för värdepapper (ISIN). Enligt denna åtskillnad omfattas endast aktier med en ISIN-kod från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som handlas på en handelsplats av handelsskyldigheten för aktier. Detta tillvägagångssätt ger klarhet för marknadsaktörer som handlar med aktier. Esmas nuvarande praxis bör därför inkorporeras i förordning (EU) nr 600/2014 och samtidigt ta bort undantaget för transaktioner i aktier som utförs icke-systematiskt, ad hoc, oregelbundet och vid sällsynta tillfällen.
22 Rapporteringen på finansmarknaderna – särskilt rapporteringen av transaktioner – är redan mycket automatiserad och data är tämligen standardiserade. Vissa inkonsekvenser mellan regelverken har redan åtgärdats i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 och kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet). Esmas befogenheter bör anpassas så att Esma åläggs att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn och säkerställa större samstämmighet i transaktionsrapporteringen mellan ramarna i dessa förordningar och i förordning (EU) nr 600/2014. Detta kommer att förbättra kvaliteten på transaktionsdata och undvika onödiga extrakostnader för branschen. Dessutom bör transaktionsrapporteringen möjliggöra ett brett utbyte av transaktionsdata mellan nationella behöriga myndigheter för att på lämpligt sätt återspegla dessa myndigheters framväxande tillsynsbehov när det gäller att övervaka den senaste marknadsutvecklingen och potentiella relaterade risker.
23 För närvarande är värdepappersföretag skyldiga att rapportera sina transaktioner till sin behöriga myndighet med alla finansiella instrument som handlas på en handelsplats eller när den underliggande tillgången handlas på en handelsplats eller är ett index eller en korg bestående av finansiella instrument som handlas på en handelsplats, oavsett om transaktionen utförs på eller utanför handelsplatsen. Begreppet handlas på en handelsplats har visat sig vara problematiskt när det gäller OTC-derivat för transaktionsrapportering, och av samma skäl har det visat sig vara problematiskt för transparenskrav. Det nya tillämpningsområdet för transaktionsrapportering för derivat förtydligar därför att transaktioner med OTC-derivat som utförs på handelsplatser ska rapporteras, och att transaktioner med OTC-derivat som utförs utanför handelsplatser ska rapporteras endast om de omfattas av transparenskrav eller om den underliggande tillgången handlas på en handelsplats eller är ett index eller en korg som består av finansiella instrument som handlas på en handelsplats.
24 Handelsplatser bör vara skyldiga att förse Esma med identifierande referensuppgifter för transparensändamål, inbegripet identifieringskoder för OTC-derivat. Den identifieringskod som för närvarande används för derivat, ISIN, har visat sig vara besvärlig och ineffektiv för den offentliga transparensen, och denna situation bör åtgärdas genom att använda identifierande referensuppgifter som bygger på en globalt överenskommen unik produktidentifieringskod, såsom den unika produktidentifieraren ISO 4914 (UPI). UPI har utvecklats som ett identifieringsverktyg för OTC-derivatprodukter, i syfte att skapa ökad transparens och aggregering av data på de globala OTC-derivatmarknaderna. Det är dock möjligt att den unika identifieraren inte är tillräcklig och att den behöver kompletteras med ytterligare identifierande uppgifter. Kommissionen bör därför genom delegerade akter specificera de identifierande referensuppgifter som ska användas för OTC-derivat, inbegripet en unik identifieringskod och alla andra relevanta identifierande referensuppgifter. När det gäller den identifieringskod som ska användas för transaktionsrapportering enligt förordning (EU) nr 600/2014 bör kommissionen specificera de lämpligaste identifieringskoderna för OTC-derivat, som kan skilja sig från den identifieringskod som fastställts för transparenskraven, med beaktande av de olika syftena med dessa krav, särskilt när det gäller behöriga myndigheters tillsyn av marknadsmissbruk.
25 Konkurrens mellan CTP säkerställer att den konsoliderade handelsinformationen tillhandahålls på det effektivaste sättet och på de bästa villkoren för användarna. Hittills har dock ingen enhet ansökt om att få fungera som CTP. Det är därför lämpligt att ge Esma befogenhet att regelbundet organisera ett konkurrensutsatt urvalsförfarande för att välja ut en enhet som kan tillhandahålla den konsoliderade handelsinformationen för varje angiven tillgångskategori under en begränsad tidsperiod. Först bör Esma inleda urvalsförfarandet för konsoliderad handelsinformation för obligationer. Inom sex månader från inledandet av det urvalsförfarandet bör Esma inleda urvalsförfarandet för en CTP för aktier och börshandlade fonder. Slutligen bör Esma inleda urvalsförfarandet för CTP för OTC-derivat inom tre månader från tillämpningsdagen för den delegerade akt som specificerar lämplig identifieringskod för OTC-derivat för transparensändamål och tidigast sex månader efter inledandet av urvalsförfarandet för en CTP för aktier och börshandlade fonder.
26 Syftet med urvalsförfarandet är att ge rätt att tillhandahålla konsoliderad handelsinformation under en period av fem år. Urvalsförfarandet omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Esma bör för alla kategorier välja ut en kandidat på grundval av dess tekniska förmåga att fungera som CTP, inbegripet dess förmåga att säkerställa driftskontinuitet och resiliens, samt dess förmåga att använda modern gränssnittsteknik, organisationen av dess förvaltnings- och beslutsprocesser, dess metoder för att säkerställa datakvalitet, de kostnader som krävs för att utveckla och driva konsoliderad handelsinformation, enkelheten i de licensavtal som användarna måste ingå för att ta emot centrala marknadsdata och regulatoriska data, inbegripet antalet typer av licensiering för olika användningsfall eller användare, nivån på de avgifter som tas ut av användarna och dess processer för att begränsa energiförbrukningen. Särskilt för CTP för obligationer bör Esma, när den väljer en CTP, beakta förekomsten av rättvisa och skäliga arrangemang för vidarefördelning av intäkter. Det är lämpligt att sådana arrangemang erkänner den roll som små handelsplatser spelar när det gäller att ge företag möjlighet att emittera skuldinstrument för att finansiera sin verksamhet. För aktier och börshandlade fonder bör CTP visa bästa europeiska köp- och säljbud, utan spridning av handelsplatsens marknadsidentifieringskod. Senast den 30 juni 2026 bör kommissionen göra en bedömning av denna nivå av information före handel med avseende på unionsmarknadernas funktion och konkurrenskraft och bör, när så är lämpligt, låta den bedömningen åtföljas av ett lagstiftningsförslag om utformningen av konsoliderad handelsinformation.
27 En utvald sökande bör utan onödigt dröjsmål ansöka om auktorisation hos Esma. Inom 20 arbetsdagar efter en sådan ansökan bör Esma bedöma om ansökan är fullständig och underrätta sökanden om detta. Inom tre månader från mottagandet av en fullständig ansökan bör Esma anta ett motiverat beslut om att bevilja eller avslå auktorisation. Esma bör grunda detta motiverade beslut på sin bedömning av huruvida sökanden inom rimlig tid kan tillhandahålla konsoliderad handelsinformation i enlighet med alla krav. I Esmas motiverade beslut bör det anges vilka villkor som gäller för sökandens användning av den konsoliderade handelsinformationen, särskilt nivån på de avgifter som tas ut av användarna. För att säkerställa att verksamheten inleds under ordnade former bör det vara möjligt för Esma att, efter att ha beviljat auktorisation, ge sökanden en rimlig tidsperiod för att slutföra utvecklingen av den konsoliderade handelsinformationen.
28 Enligt uppgifterna i den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget till denna förordning kommer den förväntade intäktsgenereringen för den konsoliderade handelsinformationen att variera beroende på de exakta egenskaperna hos den konsoliderade handelsinformationen. CTP bör inte hindras från att tjäna en rimlig marginal för att upprätthålla en livskraftig affärsmodell. Akademiker och organisationer i det civila samhället som använder data för forskningsändamål, behöriga myndigheter som använder data för att utöva reglerings- och tillsynsbefogenheter och icke-professionella investerare bör ha tillgång, utan avgift, till centrala marknadsdata och regulatoriska data. CTP bör säkerställa att den information som tillhandahålls icke-professionella investerare är lättillgänglig och visas i ett användarvänligt och människoläsbart format.
29 Handelsplatser som underlättar handel med aktier via en orderbok med transparens före handel spelar en nyckelroll i prisbildningsprocessen. Detta gäller särskilt små reglerade marknader och tillväxtmarknader för små och medelstora företag, nämligen sådana vars årliga handelsvolym av aktier utgör 1 % eller mindre av den årliga handelsvolymen för aktier i unionen (små handelsplatser), som i allmänhet är det huvudsakliga likviditetscentrumet för de värdepapper som de erbjuder för handel. De data som små handelsplatser bidrar med till den konsoliderade handelsinformationen spelar därför en mer avgörande roll i prisbildningen för de aktier som små handelsplatser upptar till handel. Trots möjligheten för vissa datarapportörer att inte bidra till konsoliderad handelsinformation är det lämpligt att bevilja de datarapportörer som beslutar att välja att delta i den konsoliderade handelsinformationen förmånsbehandling vid vidarefördelningen av intäkter som genereras av den konsoliderade handelsinformationen för aktier och börshandlade fonder, för att hjälpa små handelsplatser att upprätthålla lokalt upptagande till handel och skydda ett rikt och livskraftigt ekosystem i linje med målen för kapitalmarknadsunionen.
30 CTP för aktier och börshandlade fonder bör vidarefördela en del av sina intäkter från den konsoliderade handelsinformationen till vissa handelsplatser i enlighet med ett vidarefördelningssystem baserat på tre kriterier. Viktningen av dessa kriterier bör specificeras genom tekniska standarder för tillsyn. För att uppmuntra små handelsplatser att själva välja obligatorisk rapportering av data till CTP för aktier och börshandlade fonder bör den högsta viktningen tillämpas på den totala årliga handelsvolymen för små handelsplatser. Med den näst högsta viktningen bör ersättning ges till datarapportörer som tillhandahöll inledande upptagande till handel med aktier eller börshandlade fonder den 27 mars 2019 eller därefter. Med tanke på det begränsade antalet noteringar på små handelsplatser bör CTP tillämpa den relevanta viktningen på den totala årliga handelsvolymen för sådana handelsplatser, medan CTP för andra handelsplatser bör tillämpa den på den handelsvolym som hänför sig till de aktier och börshandlade fonder som ursprungligen togs upp till handel den 27 mars 2019 eller därefter. Med den lägsta viktningen av de tre kriterierna bör ersättning ges till den handel som har utförts i ett handelssystem som ger transparens före handel och som är ett resultat av order som inte omfattades av ett undantag från kravet på transparens före handel.
31 Ändamålsenligheten hos konsoliderad handelsinformation beror på kvaliteten på de data som datarapportörerna överför till den. För att säkerställa en hög nivå av datakvalitet bör Esma fastställa de villkor enligt vilka CTP får tillfälligt avbryta vidarefördelningen av intäkter om CTP bevisar att en datarapportör allvarligt och upprepade gånger har överträtt de datakrav som fastställs i denna förordning. Om det konstateras att den datarapportören uppfyllde dessa datakrav bör datarapportören erhålla den andel av intäkterna som denna hade rätt till, plus ränta.
32 För att skydda marknadsaktörernas fortsatta förtroende för konsoliderad handelsinformation bör CTP regelbundet offentliggöra en rad offentliga rapporter om uppfyllandet av sina skyldigheter enligt denna förordning, nämligen resultatstatistik och incidentrapporter i samband med datakvalitet och datasystem. På grund av dessa rapporters mycket tekniska karaktär bör rapporteringskravets innehåll, tidpunkt, format och terminologi specificeras genom tekniska standarder för tillsyn.
33 Kravet att handelsrapporter ska göras tillgängliga utan avgift efter 15 minuter gäller för närvarande för alla handelsplatser, APA och CTP. För CTP hindrar detta krav den kommersiella bärkraften för en potentiell CTP eftersom vissa potentiella kunder kan föredra att vänta på kostnadsfria centrala marknadsdata i stället för att bli användare av den konsoliderade handelsinformationen. Detta gäller särskilt för obligationer och OTC-derivat som i allmänhet inte handlas ofta och för vilka data ofta behåller det mesta av sitt värde efter 15 minuter. Även om kravet att leverera data utan avgift efter 15 minuter bör fortsätta att gälla för handelsplatser och APA bör det därför slopas för CTP för att säkerställa deras kommersiella bärkraft.
34 Enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 600/2014 ska OTC-derivat som omfattas av clearingkravet handlas på handelsplatser (handelsskyldigheten för derivat). Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/834 ändrades förordning (EU) nr 648/2012 så att färre enheter blev föremål för krav på clearing. Mot bakgrund av den nära kopplingen mellan clearingkravet och handelsskyldigheten för derivat, och för att säkerställa större rättslig samstämmighet och förenkla den rättsliga ramen, är det nödvändigt och lämpligt att anpassa handelsskyldigheten för derivat till clearingkravet för derivat. Utan sådan anpassning skulle vissa små finansiella motparter och icke-finansiella motparter inte längre omfattas av clearingkravet men fortfarande omfattas av handelsskyldigheten för derivat.
35 Riskreduceringstjänster efter handel är ett viktigt verktyg för riskhantering när det gäller OTC-derivat. Riskreduceringstjänster efter handel bygger på tekniska transaktioner som är förutbestämda, icke-prisbildande och marknadsriskneutrala och som leder till en reducering av risken i var och en av portföljerna. Portföljkompressionstjänster, som för närvarande är undantagna från skyldigheten att utföra order på de villkor som är mest fördelaktiga för kunden enligt artikel 27 i direktiv 2014/65/EU (bästa utförande) och transparenskrav, är en undergrupp av riskreduceringstjänster efter handel. Mot bakgrund av deras tekniska och icke-prisbildande karaktär bör de transaktioner med OTC-derivat som bildas och upprättas till följd av riskreduceringstjänster efter handel inte omfattas av handelsskyldigheten för derivat. Med tanke på att tillhandahållare av riskreduceringstjänster efter handel inte möjliggör för flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument att interagera bör de inte anses ha ett multilateralt system. De bör också undantas från kraven på transparens före och efter handel och på kontroll av bästa utförande. Kommissionen bör ges befogenhet att genom delegerade akter specificera vad som utgör riskreduceringstjänster efter handel vid tillämpning av förordning (EU) nr 600/2014 och vilka uppgifter om transaktioner som ska registreras.
36 I artikel 6a i förordning (EU) nr 648/2012 föreskrivs en mekanism för att tillfälligt upphäva clearingkravet om de kriterier på grundval av vilka särskilda kategorier av OTC-derivat har inkluderats i clearingkravet inte längre uppfylls eller om ett sådant tillfälligt upphävande anses nödvändigt för att undvika ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten i unionen. Ett sådant upphävande skulle dock kunna hindra motparter från att kunna uppfylla sina handelsskyldigheter för derivat eftersom clearingkravet är en förutsättning för handelsskyldigheten för derivat. Det är därför nödvändigt att fastställa att om upphävandet av clearingkravet skulle leda till en väsentlig förändring av kriterierna för handelsskyldigheten för derivat bör det vara möjligt att samtidigt upphäva handelsskyldigheten för derivat för samma kategorier av OTC-derivat som omfattas av upphävandet av clearingkravet. Esma bör också kunna begära att kommissionen tillfälligt upphäver handelsskyldigheten för derivat, om ett sådant upphävande är nödvändigt för att undvika eller hantera negativa effekter på likviditeten eller ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten och för att säkerställa att finansmarknaderna i unionen fungerar korrekt.
37 En särskild upphävandemekanism är nödvändig för att säkerställa att kommissionen snabbt kan reagera på betydande förändringar i marknadsvillkoren som skulle kunna ha en väsentlig inverkan på handeln med derivat och motparter som deltar i sådan handel. Om sådana förändringar i marknadsvillkor föreligger, och på begäran av den behöriga myndigheten i en medlemsstat, bör kommissionen kunna upphäva handelsskyldigheten för derivat tillfälligt, oberoende av ett eventuellt upphävande av clearingkravet. Ett sådant upphävande av handelsskyldigheten för derivat bör vara möjligt om verksamheten i ett värdepappersföretag i EES med en motpart utanför EES otillbörligen påverkas av omfattningen av handelsskyldigheten för derivat och om värdepappersföretaget fungerar som marknadsgarant för den kategori av derivat som omfattas av handelsskyldigheten. Frågan om överlappande handelsskyldigheter för derivat är särskilt aktuell när det gäller handel med motparter inom ett tredjelands jurisdiktion som tillämpar sin egen handelsskyldighet för derivat. Ett sådant upphävande skulle också hjälpa EES:s finansiella motparter att förbli konkurrenskraftiga på globala marknader. Vid beslut om huruvida handelsskyldigheten ska upphävas bör kommissionen ta hänsyn till hur ett sådant upphävande påverkar clearingkravet.
38 Bestämmelserna om icke-diskriminerande tillträde för börshandlade derivat skulle kunna göra det mindre attraktivt att investera i nya produkter eftersom konkurrenter skulle kunna få tillträde utan den initiala investeringen. Tillämpningen av det system med icke-diskriminerande tillträde för börshandlade derivat som fastställs i artiklarna 35 och 36 i förordning (EU) nr 600/2014 skulle således kunna begränsa investeringarna i dessa produkter genom att ta bort incitament för reglerade marknader att skapa nya börshandlade derivat. Det bör därför fastställas att det systemet inte ska gälla för den berörda centrala motparten eller handelsplatsen när det gäller börshandlade derivat, vilket främjar innovation och utveckling av börshandlade derivat i unionen.
39 Finansiella intermediärer bör sträva efter att uppnå bästa möjliga pris och största möjliga sannolikhet för utförande för transaktioner som de utför för sina kunders räkning. Finansiella intermediärer bör därför välja handelsplats eller motpart för att utföra sina kunders transaktioner enbart på grundval av att uppnå bästa utförande för sina kunder. Det bör vara oförenligt med principen om bästa utförande att en finansiell intermediär, när den agerar för sina icke-professionella kunders räkning eller kunder som har valt att omfattas av det regelverk för professionella kunder som avses i direktiv 2014/65/EU, erhåller en avgift, en provision eller icke-monetär förmån från en tredje part för utförande av order från dessa kunder på en viss utförandeplats eller för vidarebefordran av dessa kunders order till någon tredje part för utförande av dem på en viss utförandeplats. Värdepappersföretag bör därför förbjudas att ta emot sådana betalningar. Detta förbud är nödvändigt mot bakgrund av de behöriga myndigheternas isärgående praxis i unionen när det gäller deras tillämpning och tillsyn av det krav på bästa utförande som fastställs i artikel 27 i direktiv 2014/65/EU. Det bör vara möjligt för en medlemsstat där värdepappersföretag har bedrivit sådan verksamhet före den 28 mars 2024 att undanta värdepappersföretag inom dess jurisdiktion från detta förbud till och med den 30 juni 2026, om dessa värdepappersföretag tillhandahåller sådana tjänster till kunder som har hemvist eller är etablerade i den medlemsstaten.
40 I syfte att säkerställa den flexibilitet som krävs för att anpassa sig till utvecklingen på finansmarknaderna, och för att specificera vissa tekniska delar av förordning (EU) nr 600/2014, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen för att anpassa tröskelvärdet för volymtaket, ändra villkoren för att fastställa vilka OTC-derivat som omfattas av transparenskrav, specificera de identifierande referensuppgifter som ska användas för OTC-derivat, specificera vad som utgör riskreduceringstjänster efter handel vid tillämpning av förordning (EU) nr 600/2014 och de uppgifter om transaktioner som ska registreras av värdepappersföretag och marknadsoperatörer som tillhandahåller riskreduceringstjänster efter handel, och utvidga skyldigheten att rapportera transaktioner till AIF-förvaltare och förvaltningsbolag som tillhandahåller investeringstjänster och investeringsverksamhet och som utför transaktioner med finansiella instrument. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
41 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EU) nr 600/2014, när det gäller upphävandet av derivathandelsskyldigheten för OTC-derivat, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
42 Kommissionen bör ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av Esma med avseende på egenskaperna hos centrala orderböcker med limiter och handelssystem med periodiskt återkommande auktioner, de exakta egenskaperna hos ordningen för uppskjutet offentliggörande för icke-aktierelaterade transaktioner, tillhandahållande av information på rimliga affärsvillkor, tröskelvärdet för tillämpningen av kraven på transparens före handel för systematiska internhandlare och minsta budstorlekar för systematiska internhandlare, överföringsprotokollets kvalitet, åtgärder för att ta itu med felaktig handelsrapportering och genomförandestandarder när det gäller datakvalitet, inbegripet arrangemang för samarbete mellan datarapportörer och CTP och, vid behov, uppgifternas kvalitet och innehåll för driften av konsoliderad handelsinformation, den noggrannhetsnivå med vilken affärsklockor ska synkroniseras av handelsplatser, systematiska internhandlare, utsedda publiceringsenheter, APA och CTP, villkoren för att koppla samman specifika transaktioner och metoderna för identifiering av aggregerade order som leder till utförandet av en transaktion, det datum då transaktioner och referensuppgifter senast ska rapporteras, den information som ska lämnas av de som ansöker om auktorisation som en CTP, viktningen av kriterierna för tillämpningen av systemet för vidarefördelning av intäkter, metoden för beräkning av beloppet för de intäkter som ska vidarefördelas till datarapportörer inom ramen för det systemet och de kriterier enligt vilka CTP tillfälligt kan avbryta deltagandet för datarapportörer i det systemet, samt innehåll, tidpunkt, format och terminologi för rapporteringsskyldigheten för CTP. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.
43 Kommissionen bör ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som utarbetats av Esma när det gäller innehållet i och formatet för den underrättelse som ska lämnas till behöriga myndigheter av företag som uppfyller definitionen av systematisk internhandlare, samt standardformulär, mallar och förfaranden för tillhandahållande av information och underrättelser om dem som ansöker om auktorisation som en CTP. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.
44 Eftersom målen för denna förordning, nämligen att underlätta framkomsten av konsoliderad handelsinformation för varje tillgångskategori och att ändra vissa aspekter av förordning (EU) nr 600/2014 för att förbättra transparensen på marknaderna för finansiella instrument, och för att ytterligare stärka de lika spelreglerna för reglerade marknader och systematiska internhandlare, samt förbättra den internationella konkurrenskraften på unionens kapitalmarknader, inte kan uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna utan i stället, på grund av dess omfattning och effekter, kan uppnås bättre på unionsnivå, bör åtgärder vidtas på unionsnivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
45 Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet näringsfriheten och rätten till konsumentskydd.
46 Förordning (EU) nr 600/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Ändringar av förordning (EU) nr 600/2014
Förordning (EU) nr 600/2014 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
2 Artikel 2.1 ska ändras på följande sätt:
3 Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
4 Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
5 Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
6 Följande artiklar ska införas:
7 Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
8 Artikel 10 ska ersättas med följande:
9 Artikel 11 ska ändras på följande sätt:
10 Följande artikel ska införas:
11 I artikel 12 ska punkt 1 ersättas med följande:
12 Artikel 13 ska ersättas med följande:
13 Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
14 Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
15 Artikel 16 ska ersättas med följande:
16 Artikel 17a ska ersättas med följande:
17 Artiklarna 18 och 19 ska utgå.
18 Artikel 20 ska ändras på följande sätt:
19 Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
20 Följande artikel ska införas:
21 I artikel 22.1 ska inledningen ersättas med följande:
22 Följande artiklar ska införas:
23 I artikel 23 ska punkt 1 ersättas med följande:
24 Artikel 25 ska ändras på följande sätt:
25 Artikel 26 ska ändras på följande sätt:
26 Artikel 27 ska ändras på följande sätt:
27 Artikel 27d ska ändras på följande sätt:
28 Följande artiklar ska införas:
29 I artikel 27e ska följande punkt läggas till:
30 Artikel 27f.4 ska ersättas med följande:
31 Artikel 27g ska ändras på följande sätt:
32 Artikel 27h ska ersättas med följande:
33 Följande artikel ska införas:
34 I artikel 27i ska följande punkter läggas till:
35 Artikel 28 ska ändras på följande sätt:
36 Artikel 31 ska ändras på följande sätt:
37 Artikel 32 ska ändras på följande sätt:
38 Följande artikel ska införas:
39 Artikel 35 ska ändras på följande sätt:
40 Artikel 36 ska ändras på följande sätt:
41 I artikel 38 ska punkt 1 ersättas med följande:
42 I artikel 38g.1 ska inledningen ersättas med följande:
43 I artikel 38h.1 ska första stycket ersättas med följande:
44 Följande artikel ska införas:
45 Artikel 50 ska ändras på följande sätt:
46 Artikel 52 ska ändras på följande sätt:
47 Artikel 54 ska ändras på följande sätt:
Artikel 2 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT C 286, 27.7.2022, s. 17.
2 EUT C 290, 29.7.2022, s. 68.
3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 januari 2024 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 februari 2024.
4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).
8 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/834 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister (EUT L 141, 28.5.2019, s. 42).
12 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).