Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1610 av den 14 maj 2024 om ändring av förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter och om ändring av förordning (EU) 2018/858 samt om upphävande av förordning (EU) 2018/956 (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet, som antogs den 12 december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), står i centrum för kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om Den europeiska gröna given. Behovet och värdet av den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa och ekonomiska välstånd och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

2 Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle, med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där ekonomisk tillväxt frikopplas från resursanvändning. Den ska också skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt påverkar denna övergång kvinnor och män olika och den har särskilda effekter på vissa missgynnade och utsatta grupper såsom hushåll och personer med låg inkomst, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer som tillhör en etnisk minoritet. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.

3 Efter Europaparlamentets och rådets antagande av väsentliga delar av 55 %-lagstiftningspaketet, som föreslogs av kommissionen i juli 2021, lämnade unionen i oktober 2023 in sitt och sina medlemsstaters uppdaterade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC, där det bekräftas att unionen kommer att minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

4 Genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 har unionen i en unionslagstiftningsakt fastlagt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin inom unionen senast 2050 och målet att uppnå negativa utsläpp därefter. I den förordningen fastställs dessutom ett bindande mål för unionen om en inhemsk minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Den upprättar också ramen för fastställandet av unionens mellanliggande klimatmål och för offentliggörandet av unionens beräknade vägledande växthusgasbudget för perioden 2030–2050.

5 Alla ekonomiska sektorer, även vägtransportsektorn, förväntas bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. I sitt meddelande av den 9 december 2020 om en strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden, fastställer kommissionen en färdplan för en hållbar och smart framtid för europeiska transporter, med en handlingsplan för målet att minska utsläppen från transportsektorn med 90 % fram till 2050. Tunga fordon står för närvarande för mer än en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser från vägtransporter i unionen och för mer än 6 % av unionens totala utsläpp av växthusgaser.

6 55 %-lagstiftningspaketet syftar till att genomföra målet om minskade växthusgasutsläpp fram till 2030. Det omfattar en rad politikområden. Revideringen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 ingår i det lagstiftningspaketet.

7 I sitt meddelande av den 18 maj 2022 om Planen REPowerEU beskriver kommissionen en plan för att göra unionen oberoende av fossila bränslen från Ryssland i god tid före slutet av detta årtionde. I meddelandet betonas bland annat vikten av att ytterligare öka effektiviteten hos, och minska förbrukningen av, fossila bränslen inom transportsektorn, där elektrifiering kan kombineras med användning av fossilfri vätgas för att ersätta fossila bränslen.

8 För att bidra till minskningen av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030, och i enlighet med principen om energieffektivitet först, är det nödvändigt att skärpa de krav på minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon som fastställs i förordning (EU) 2019/1242. En tydlig väg måste också fastställas för ytterligare utsläppsminskningar efter 2030 för sektorn för tunga fordon för att bidra till att senast 2050 uppnå klimatneutralitetsmålet.

9 De skärpta kraven på minskade koldioxidutsläpp bör ge incitament till en ökad andel utsläppsfria tunga fordon på unionsmarknaden samtidigt som användare och medborgare gynnas genom bättre luftkvalitet och energibesparingar, innovation säkerställs i fordonsindustrins värdekedja och tillhörande arbetstillfällen av hög kvalitet kan bibehållas. Utsläppsfria tunga fordon omfattar för närvarande batteridrivna elfordon, bränslecellsfordon och andra vätgasdrivna fordon, samtidigt som utvecklingen av teknisk innovation fortsätter.

10 Nya skärpta mål för minskade koldioxidutsläpp bör fastställas för nya tunga fordon från år 2030 och framåt. Dessa mål bör fastställas på en nivå som ger en stark signal om att påskynda införandet av utsläppsfria tunga fordon på unionsmarknaden, kostnadseffektivt stimulerar innovation inom utsläppsfri teknik, sänder en nödvändig signal om att påskynda utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur i hela unionen, säkerställer unionsindustrins långsiktiga konkurrenskraft på den globala marknaden och bidrar till minskade driftskostnader för transportföretagen, samtidigt som det säkerställs att unionen uppfyller sina klimatmål och sitt mål att minska luftföroreningar.

11 Luftföroreningar är ett särskilt akut problem i städer och påverkar miljontals europeiska medborgares hälsa. Transporter är en av de största källorna till luftföroreningar i städer. Den påskyndade lanseringen av utsläppsfria tunga fordon kommer genom skärpta krav på minskade koldioxidutsläpp att bidra till att minska problemet med luftföroreningar i städer.

12 Kommissionens meddelande av den 5 maj 2021 om Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning syftar till att uppnå ett gemensamt skapande av gröna och digitala omställningsvägar i partnerskap med näringslivet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter. I det sammanhanget utarbetas en omställningsväg för ekosystemet för mobilitet som ska åtfölja omställningen inom fordonsindustrins värdekedja. I omställningsvägen ägnas särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag i fordonsindustrins leveranskedja och åt samråd, även från medlemsstaternas sida, med arbetsmarknadens parter. Omställningsvägen bygger också vidare på den europeiska kompetensagendan, med initiativ såsom kompetenspakten för att mobilisera den privata sektorn och andra berörda parter att höja kompetensen och omskola arbetskraften i Europa med tanke på den gröna och den digitala omställningen, och på mekanismen för talangsatsningar inom ramen för initiativet Utnyttja talangen i unionens regioner. Omställningsvägen tar även upp lämpliga åtgärder och incitament på europeisk och nationell nivå för att främja överkomliga priser på utsläppsfria fordon. Det skulle till exempel kunna inbegripa möjligheten för medlemsstaterna att använda den sociala klimatfond som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/955 (den sociala klimatfonden) för att hjälpa mikroföretag att köpa utsläppsfria tunga fordon. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de effekter som denna omställning kommer att ha på mikroföretag samt små och medelstora företag i hela leveranskedjan. Kommissionens meddelande av den 1 februari 2023 om En industriplan i den gröna given för nettonollåldern syftar till att stärka konkurrenskraften för Europas industri med nettonollutsläpp och stödja den snabba omställningen till klimatneutralitet. Målet med planen är skapa bättre förutsättningar för att utöka unionens kapacitet att tillverka den nettonollteknik och de nettonollprodukter som behövs för att nå unionens ambitiösa klimatmål. Tillgång till utbildning och omskolning i flera sektorer som behöver genomgå grundläggande förändringar, däribland sektorerna för tunga fordon och för tankning och laddning, är avgörande för en socialt rättvis och effektiv omställning. Investeringar i den kompetens som krävs för en effektiv omställning är ett kollektivt ansvar. Anställda och arbetssökande bör ha tillgång till möjligheter till omskolning och kompetenshöjning och deras deltagande i dessa utbildningsaktiviteter bör stödjas. Medlemsstaterna uppmanas att öka investeringarna i omskolning och kompetenshöjning och att kartlägga och analysera de förväntade förändringarna på arbetsmarknaden.

13 Tillsammans med initiativ för att påskynda en omställning av trafiken till mer hållbara transportsätt kommer skärpningen av kraven på minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon och utbyggnaden av nödvändig laddnings- och tankningsinfrastruktur att spela en viktig roll för att minska utsläppen från sektorn för tunga fordon. Målen för minskade koldioxidutsläpp från unionens hela fordonspark som fastställs i denna förordning kompletteras av kraven på laddnings- och tankningsinfrastruktur i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804. Unionsfinansiering spelar en viktig roll i utbyggnaden av infrastruktur på nationell nivå. Utbyggnaden av laddningsinfrastruktur för tunga elfordon är lika viktig på privat område som inte är tillgängligt för allmänheten, t.ex. i privata depåer och vid logistikcentrum, som erbjuder laddning över natten och destinationsladdning. Medlemsstater bör överväga att vidta åtgärder i samband med att man utarbetar sina reviderade nationella handlingsprogram för att säkerställa att lämplig infrastruktur tillhandahålls för laddning över natten och destinationsladdning av tunga elfordon. Det är också, med tanke på eventuella infrastrukturbegränsningar i tredjeländer, lämpligt att beakta den här förordningens inverkan på möjligheten för nya tunga fordon som är registrerade i en medlemsstat att användas utanför unionen.

14 År 2015, efter antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, inrättades Forumet för hållbara transporter av kommissionen (forumet). Forumet bistår kommissionen i genomförandet av unionens verksamhet och program som syftar till att främja utbyggnaden av infrastruktur för hållbara alternativa bränslen. Efter antagandet av denna förordning kommer kommissionen att säkerställa att forumet stöder en ändamålsenlig och kostnadseffektiv utbyggnad av den laddnings- och tankningsinfrastruktur som behövs för att uppfylla de skärpta kraven på minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon, och att det ligger till grund för den översyn som avses i artikel 24.2 i förordning (EU) 2023/1804, så att de mål som fastställs i den förordningen anpassas till ambitionen i den här förordningen.

15 Omställningen till klimatneutralitet kräver betydande investeringar i elnätet, inbegripet ökad kapacitet, resiliens och lagring, samt ytterligare anslutningar. Mot bakgrund av de mål för minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon för 2030 som fastställs i denna förordning kommer andelen utsläppsfria tunga fordon i den totala fordonsparken av tunga fordon på vägarna samt elförbrukningen inom sektorn att förbli begränsad. Därför kommer även den därmed sammanhängande inverkan på elnätet att vara begränsad.

16 De skärpta målen för minskning av koldioxidutsläpp kommer att påskynda införandet av utsläppsfria tunga fordon, men en betydande andel av den totala fordonsparken av tunga fordon på vägarna kommer att förbli fordon med förbränningsmotor. För att denna del av fordonsparken ska kunna bidra till att uppnå unionens klimatmål är ytterligare innovation och ett snabbare införande av hållbara förnybara bränslen avgörande. Unionens befintliga politik och rättsliga instrument, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 och EU:s utsläppshandelssystem inrättat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, kommer att främja en minskning av kolinnehållet i drivmedel i syfte att fasa ut fossila bränslen. Kommissionen bör vidareutveckla en enhetlig ram av incitament för avancerade biodrivmedel och biogas och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. Den ramen bör avhjälpa hinder för användning och tillgång på ett övergripande sätt, med beaktande av efterfrågan inom olika ekonomiska sektorer, inom ramen för de övergripande insatserna för att uppnå unionens klimatmål. Med utgångspunkt i målen för biometan i REPowerEU-planen bör kommissionen också ta upp frågan om hur utbyggnaden av produktionen av biometan i unionen kan bidra till utfasningen av fossila bränslen i ekonomin, inbegripet transportsektorn.

17 Efter samråd med berörda parter, kommer kommissionen, inom ett år från dagen för denna förordnings ikraftträdande, att bedöma betydelsen av en metod för registrering av tunga fordon som uteslutande drivs med koldioxidneutrala bränslen, i enlighet med unionsrätten och med unionens klimatneutralitetsmål.

18 Tillverkarna bör fortsättningsvis ges tillräcklig flexibilitet när det gäller att anpassa sina fordonsparker av tunga fordon över tid för att kunna hantera övergången till utsläppsfria tunga fordon på ett kostnadseffektivt sätt. Det är därför lämpligt att behålla strategin med skärpta målnivåer i femårssteg.

19 På grund av den heterogena strukturen hos den totala flottan av tunga fordon är det inte möjligt att fullt ut förutse om tekniken kommer att utvecklas tillräckligt snabbt för att säkerställa att teknik för nollutsläpp från avgasröret är ett livskraftigt val för alla typer av användningsområden. Detta kan gälla tunga fordon som används för kritiska säkerhets- och skyddstillämpningar där ett fordon utrustat med teknik för nollutsläpp från avgasröret inte skulle kunna användas på samma sätt. Sådana fordon bör utgöra en begränsad andel av den totala fordonsparken av tunga fordon. I sin översyn av förordning (EU) 2019/1242 bör kommissionen bedöma möjligheten att tillämpa åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från sådana fordon.

20 För sina offentliga upphandlingsförfaranden som omfattas av denna förordning uppmanas upphandlande myndigheter och upphandlande enheter starkt att använda ett tilldelningskriterium eller en teknisk specifikation som avser andelen produkter i anbud med ursprung i länder som inte är omfattas av Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling (WTO-avtalet) och som inte har ingått ett frihandelsavtal som innehåller bestämmelser om offentlig upphandling med unionen. Sådana kriterier kommer att spela en viktig roll för att främja den europeiska industrins utbud av utsläppsfria stadsbussar, säkerställa hållbara och resilienta leveranskedjor för stadsbussar samt stärka försörjningstryggheten inom unionen.

21 Upphandlande myndigheter och upphandlande enheter uppmuntras att använda ett miljöhållbarhetskriterium som tilldelningskriterium, eller som en teknisk specifikation, i sina offentliga upphandlingsförfaranden som omfattas av denna förordning. Utan att det påverkar tillämpningen av unionens lagstiftningsakter som är tillämpliga på en viss teknik, inbegripet Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 och Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, bör det vara möjligt för upphandlande myndigheter och upphandlande enheter att vid utvärderingen av den miljömässiga hållbarheten hos stadsbussar som upphandlas på grundval av den här förordningen beakta olika faktorer som påverkar klimatet och miljön. Dessa faktorer kan omfatta varaktigheten och tillförlitligheten för lösningen, möjlighet till reparation och underhåll, möjlighet till och kvalitet på återvinning, användning av ämnen, förbrukning av energi, vatten och andra resurser under en eller flera av produktens livscykelfaser, införlivande av begagnade komponenter, miljöavtryck för produkten och dess miljöpåverkan under livscykeln och mängden avfall som genereras.

22 Med de skärpta mål för minskade koldioxidutsläpp från unionens hela fordonspark som gäller från och med år 2030 behöver tillverkarna få ut betydligt fler utsläppsfria tunga fordon på unionsmarknaden. I detta sammanhang skulle incitamentsmekanismen för utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon inte längre tjäna sitt ursprungliga syfte och riskera att göra förordning (EU) 2019/1242 mindre effektiv. Den incitamentsmekanismen bör därför avskaffas från och med 2030.

23 Möjligheten att avsätta intäkterna från avgifterna för överskridande koldioxidutsläpp till en särskild fond eller ett relevant program har utvärderats i enlighet med artikel 15.4 i förordning (EU) 2019/1242, med slutsatsen att detta avsevärt skulle öka den administrativa bördan utan att leda till en direkt fördel för fordonsindustrin i dess övergång. Intäkterna från avgifterna för överskridande koldioxidutsläpp bör därför fortsätta att betraktas som intäkter i Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EU) 2019/1242.

24 Tillämpningsområdet för förordning (EU) 2019/1242 bör utvidgas till att även omfatta de övervaknings- och rapporteringsskyldigheter som genom den här förordningen integreras i förordning (EU) 2019/1242.

25 Förordning (EU) 2019/1242 bör ändras så att den omfattar samma tillämpningsområde som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/956.

26 Koldioxidutsläpp för fordon som inte omfattas av unionens lagstiftning om typgodkännande av fordon, såsom jordbruks- och skogsbrukstraktorer, fordon som konstruerats och tillverkats för att användas av det nationella försvaret, inklusive försvarsmyndigheterna, och bandfordon, och dessa fordon behöver därför inte uppfylla de mål för minskade koldioxidutsläpp som fastställs i denna förordning.

27 För att inte avhålla från frivilligt typgodkännande av tunga fordon som konstruerats och tillverkats eller anpassats för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret, ordningsmakten eller akutsjukvården, vilket skulle få negativa konsekvenser för säkerheten och miljön, sådana fordon som är frivilligt typgodkända bör också undantas från skyldigheten att uppfylla målen för minskade koldioxidutsläpp i denna förordning, såvida inte tillverkaren begär att dessa tunga fordon ska inkluderas. Medlemsstaterna bör också ha rätt att undanta tunga fordon från skyldigheten att uppfylla målen för minskade koldioxidutsläpp i denna förordning om dessa tunga fordon inte är särskilt konstruerade, men är registrerade, för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret, ordningsmakten eller akutsjukvården, t.ex. vanliga bussar som används för transport av polis eller försvarsmyndigheter, genom att bekräfta att ett sådant undantag skulle ligga i allmänhetens intresse. Medlemsstaterna bör också ha rätt att undanta fordon som är registrerade för försvarsmyndigheterna från denna förordning i dess helhet.

28 I fråga om vissa undergrupper av tunga fordon som är typgodkända men för vilka koldioxidutsläppsminskningar av tekniska orsaker ännu inte fastställs, behöver dessa tunga fordon inte uppfylla de mål för minskade koldioxidutsläpp som anges i denna förordning. Exempel på sådana fordon är fordon för särskilda ändamål, såsom mobilkranar, fordon för transport av redskapsbärare med hydrauliskt gränssnitt eller exceptionell last, terränggående fordon, t.ex. vissa tunga fordon som används för gruvdrift, skogsbruk och jordbruk, samt andra tunga fordon med icke-standardiserade axelkonfigurationer, t.ex. tunga fordon med mer än fyra axlar eller fler än två drivaxlar, små bussar med en högsta tekniskt tillåten lastad vikt (TPMLM) på mindre än eller lika med 7,5 ton och små lastbilar med en TPMLM på mindre än eller lika med 5 ton. Kommissionen bör undersöka om det är lämpligt att fastställa koldioxidutsläpp från små lastbilar med en TPMLM på mindre än eller lika med 5 ton i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2017/2400 (simuleringar i beräkningsverktyget för fordonsenergiförbrukning eller Vecto-simuleringar), med beaktande av kommissionens förordning (EU) 2017/1151.

29 Vissa definitioner bör införas för att harmonisera terminologin i förordning (EU) 2019/1242 med terminologin i unionens lagstiftning om typgodkännande av fordon, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 och förordning (EU) 2017/2400.

30 Med avseende på överförande av tunga fordon mellan tillverkare, som införs genom denna förordning, och fastställandet av ett undantag för tillverkare som producerar ett litet antal tunga fordon bör en definition av begreppet grupp av anslutna tillverkare läggas till i förordning (EU) 2019/1242. Den definitionen bör, i allt väsentligt, följa den terminologi som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 för lätta fordon.

31 I fråga om att fastställa skyldigheter för enskilda tillverkare bör mål för minskade koldioxidutsläpp från unionens samtliga nya tunga fordonsparker omvandlas till specifika koldioxidutsläppsmål för undergrupper av fordon som bör definieras utifrån de tekniska egenskaperna hos de tunga fordon de består av.

32 Eftersom koldioxidutsläpp relaterade till släpfordon i stor utsträckning påverkar tunga motorfordons totala koldioxidutsläpp och energiförbrukning bör även mål för minskade koldioxidutsläpp fastställas för släpfordon.

33 Koldioxidutsläpp från arbetsfordon, såsom sopbilar, tippbilar eller betongblandare är redan certifierade enligt Vecto och övervakas och rapporteras av fordonstillverkare och medlemsstater. Koldioxidutsläpp från arbetsfordon står för omkring 2 % av utsläppen från tunga fordon och omkring 4 % av försäljningen. Arbetsfordon används främst i städer, och har de därför också inverkan på luftkvaliteten i dessa. Arbetsfordon bör därför till och med 2029 från undantas beräkningen av tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp. För perioden 2030–2034 bör endast utsläppsfria arbetsfordon beaktas vid den beräkningen. Från och med 2035 bör alla arbetsfordon beaktas för den beräkningen.

34 För att underlätta utvecklingen och möjliggöra en utbredd användning av släpfordon som är utrustade med teknik för minskning av koldioxidutsläpp är det av största vikt att skyndsamt uppdatera och utvidga ramen för godkännande av sådan teknik, särskilt för elektrifierade släpfordon, genom att ändra förordning (EU) 2018/858.

35 Under 2022 stod utsläppsfria stadsbussar redan för omkring en fjärdedel av alla stadsbussar som såldes i unionen, och vissa medlemsstater nådde mycket högre andelar. På grund av stadsbussarnas tekniska mognadsgrad och behovet av att förbättra luftkvaliteten i städerna bör en obligatorisk minimiandel nya utsläppsfria stadsbussar fastställas.

36 En obligatorisk minimiandel utsläppsfria stadsbussar bör avspegla samhällets behov av kollektivtrafik till överkomliga priser, även i landsbygdsområden. Ett ökat utbud av utsläppsfria stadsbussar till följd av en sådan obligatorisk minimiandel bör påverka anskaffningskostnaderna positivt, både vad gäller inköpspris och den totala ägandekostnaden för utsläppsfria stadsbussar, och innebär minskad användning av fossila bränslen vid drift av sådana bussar. Gemensam upphandling av stadsbussar som bygger på plattformen Clean Bus Europe kan sänka anskaffningskostnaderna för sådana bussar ytterligare, och medlemsstaterna skulle kunna använda den sociala klimatfonden för att stödja utsatta medborgare med reducerade eller kostnadsfria kollektivtrafikbiljetter eller abonnemang. Regionala bussar och långfärdsbussar, även för transporter på landsbygden, omfattas slutligen fortfarande av målen för minskade koldioxidutsläpp för tunga fordon. Genom stöd från den sociala klimatfonden skulle landsbygdsområdenas särskilda behov kunna tillgodoses och transportfattigdom, enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/955, förebyggas genom att säkerställa tillgång till kollektivtrafik till överkomliga priser. Kommissionen bör också överväga ytterligare lämpliga åtgärder för att öka myndigheternas efterfrågan på utsläppsfria tunga fordon för att stödja uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål.

37 Eftersom kommersiella enheter snarare än juridiska personer bör tas i beaktande när det gäller efterlevnad bör tillverkare som har ekonomiska band tillåtas att, inom vissa gränser, överföra tunga fordon mellan sig för att kunna redovisa dessa tunga fordon enligt förordning (EU) 2019/1242.

38 För att gynna utvecklingen av ny utsläppsfri teknik i specialiserade små och medelstora företag bör det också vara möjligt att överföra utsläppsfria tunga fordon mellan icke anslutna enheter.

39 Konvertering till utsläppsfria fordon består i att omvandla en förbränningsmotor eller ett fordon till en utsläppsfri förbränningsmotor eller ett utsläppsfritt fordon. Detta har miljömässiga fördelar till följd av att man undviker produktion av nya delar och tillhörande materialanvändning. Det har också ekonomiska fördelar som prismässigt överkomligare fordon och större sysselsättningspotential. Spridningen på marknaden av tunga fordon som konverteras för att bli utsläppsfria tunga fordon hindras dock av att det saknas harmoniserade tekniska och administrativa regler för godkännande av dem. Kommissionen bör därför beakta behovet av initiativ för utveckling av sådana harmoniserade regler.

40 Åtgärder för att öka andelen utsläppsfria tunga fordon som ägs eller leasas av stora åkerier skulle bidra till att öka försäljningen av utsläppsfria tunga fordon och påskynda omställningen till vägtransporter med nollutsläpp. Kommissionen bör därför analysera det potentiella behovet och effekterna av initiativ för att öka andelen utsläppsfria tunga fordon som ägs eller leasas av stora åkerier.

41 För att undvika oproportionellt höga efterlevnadskostnader och för att minska den administrativa bördan bör tillverkare som producerar ett litet antal tunga fordon, förutsatt att de uppfyller vissa rättsliga krav, undantas från skyldigheten att uppfylla målen för minskade koldioxidutsläpp. Eftersom de fortfarande är skyldiga att uppfylla rapporteringsskyldigheterna i förordning (EU) 2019/1242 finns en passande kontrollmekanism för dessa tillverkare.

42 Det befintliga systemet med fleråriga utsläppskrediter och utsläppsskulder bör förlängas till 2039 eftersom målen för minskade koldioxidutsläpp fortsätter att skärpas efter 2030 och fram till och med 2040, vilket kräver en framåtblickande teknisk utveckling av tillverkarna under den perioden. Tillverkarna bör dock avräkna alla återstående utsläppsskulder under åren 2029, 2034 och 2039. Utsläppskrediter bör automatiskt upphöra att gälla om de inte har använts inom sju år från det att de har förvärvats.

43 Förordning (EU) 2019/1242 bör, för varje fordonskategori, tydligt ange identiteten på den tillverkare till vilken ett tungt fordon ska hänföras, och därvid bör de olika förhållandena för tunga fordon i kategori M särskilt beaktas.

44 Reglerna om verifiering av rapporterade övervakningsuppgifter bör också omfatta eventuella korrigeringar i efterhand av fel i sådana uppgifter och hur kommissionen bör hantera sådana korrigeringar när målen för minskade koldioxidutsläpp från unionens hela fordonspark genomförs.

45 Bedömningen av referensvärde för koldioxidutsläpp bör ändras till att även omfatta de undergrupper av fordon som nyligen inkluderats i tillämpningsområdet för förordning (EU) 2019/1242.

46 Tillverkarnas och medlemsstaternas övervakning och rapportering är en viktig förutsättning för genomförandet av förordning (EU) 2019/1242. Ett införlivande av förordning (EU) 2018/956 i förordning (EU) 2019/1242 bör leda till synergieffekter och göra det möjligt att tolka bestämmelserna med beaktande av målen för båda förordningarna.

47 När övervaknings- och rapporteringsbestämmelserna i förordning (EU) 2018/956 införlivas i förordning (EU) 2019/1242 bör man ta tillfället i akt att ändra dessa bestämmelser något mot bakgrund av erfarenheterna från de två första rapporteringscyklerna i förordning (EU) 2018/956.

48 Med tanke på att bestämningen av koldioxidutsläpp inte längre kommer att göras av tillverkarna på egen hand, bör skyldigheten att rapportera koldioxidutsläpp och andra tekniska uppgifter om de tunga fordonen utvidgas till att omfatta inte bara tillverkare utan även de enheter som utför den bestämningen enligt förordning (EU) 2017/2400 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1362. De uppgifter som ska rapporteras bör omfatta tillverkarens dokumentationsfil.

49 För att säkerställa tillgången till uppgifter om ny och avancerad teknik för att minska koldioxidutsläpp och till resultaten av kontrollprovningar på väg och för att säkerställa att intervallen för luftmotståndsvärdet förblir relevanta i informations- och jämförbarhetssyfte samt för att kunna komplettera bestämmelserna om administrativa sanktionsavgifter bör kommissionen tillåtas att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, utvecklingen av godstransportlogistiken, såsom i synnerhet kombinationer av tunga fordon som används i vissa medlemsstater, nödvändiga anpassningar på grundval av tillämpningen av denna förordning och ändringar av de underliggande rättsakterna om typgodkännande och att säkerställa att uppgiftskraven och övervaknings- och rapporteringsförfarandet förblir relevanta över tid för att kunna bedöma den tunga fordonsparkens bidrag till målen för minskade koldioxidutsläpp.

50 Av dessa skäl bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändring av de kriterier som bestämmer undergrupper av fordon, inbegripet genom tillägg av undergrupper för lastbilar i extra tung kombination (EHC), och som definierar arbetsfordon, och kriterier för räckvidd för olika typer av framdrivningsteknik, förteckningen över användningsprofiler och deras viktningsvärden, nyttolast, passagerarantal, passagerarvikter, högsta tekniskt tillåtna nyttolast, högsta tekniskt tillåtna antal passagerare och lastvolymer för undergrupper av fordon samt värden för årliga körsträckor, ändring av de uppgiftskrav och det övervaknings- och rapporteringsförfarande som fastställs i bilagorna, med avseende på specificering av de uppgifter som medlemsstaterna ska rapportera för övervakning av resultaten av kontrollprovningar på väg, ändring av intervallen för luftmotståndsvärdet samt med avseende på fastställande av kriterier, beräkning och metod för uppbörd av administrativa sanktionsavgifter som åläggs tillverkare. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

51 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EU) 2019/1242, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på typgodkännandeförfaranden och med avseende på de gemensamma tekniska specifikationerna, för den tekniska och öppna driftskompatibiliteten mellan laddnings- och tankningsinfrastrukturen och stadsbussar, när det gäller fysiska anslutningar och kommunikationsutbyte. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

52 Förordning (EU) 2018/956 bör upphävas, med övergångsbestämmelser som gör det möjligt att avsluta den rapporteringsperiod som pågår när den här förordningen träder i kraft enligt de regler som var tillämpliga i början av den rapporteringsperioden, inbegripet all behandling av de insamlade uppgifterna. Den här förordningen bör därför tillämpas från och med början av den därpå följande rapporteringsperioden.

53 Eftersom målen för denna förordning, nämligen att främja koldioxidutsläppsminskningar på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt som står i proportion till målet om minskade nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin fram till 2030 genom ändrade mål för minskade koldioxidutsläpp från unionens hela fordonspark för tunga fordon, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

54 Förordningarna (EU) 2018/858 och (EU) 2019/1242 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Ändringar av förordning (EU) 2019/1242

Förordning (EU) 2019/1242 ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 1 ska ersättas med följande:

2 Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

3 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

4 Följande artiklar ska införas:

5 I artikel 4 ska första stycket ersättas med följande:

6 Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

7 Artikel 6 ska ersättas med följande:

8 Följande artiklar ska införas:

9 Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

10 Följande artiklar ska införas:

11 Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

12 Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

13 Artikel 10 ska ersättas med följande:

14 Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

15 Artikel 13.3 ska ersättas med följande:

16 Följande artiklar ska införas:

17 Artikel 14 ska ersättas med följande:

18 Artikel 15 ska ersättas med följande:

19 Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

20 Bilagorna I och II till förordning (EU) 2019/1242 ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

21 Texten i bilaga II till den här förordningen ska läggas till som bilagorna III, IV, V och VI till förordning (EU) 2019/1242.

Artikel 2 – Ändringar av förordning (EU) 2018/858

Förordning (EU) 2018/858 ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

2 I bilaga I, del B, punkt 6.1.1 d ska följande led läggas till:

Artikel 3 – Upphävande av förordning (EU) 2018/956

Förordning (EU) 2018/956 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 juli 2024.

Hänvisningar till förordning (EU) 2018/956 ska anses som hänvisningar till förordning (EU) 2019/1242 och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI till förordning (EU) 2019/1242, inkluderad i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 4 – Övergångsbestämmelser

Trots vad som sägs i artikel 3, när det gäller rapporteringsperioder före den 1 juli 2024, ska förordning (EU) 2019/1242 i dess lydelse den 30 juni 2024 och förordning (EU) 2018/956 i dess lydelse den 30 juni 2024 fortsätta att gälla.

Artikel 5 – Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2024.

1 EUT C 349, 29.9.2023, s. 134.

2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 april 2024 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 7 maj 2024.

3 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 av den 20 juni 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 595/2009 och (EU) 2018/956 och rådets direktiv 96/53/EG (EUT L 198, 25.7.2019, s. 202).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/955 av den 10 maj 2023 om inrättande av en social klimatfond och om ändring av förordning (EU) 2021/1060 (EUT L 130, 16.5.2023, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 av den 13 september 2023 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU (EUT L 234, 22.9.2023, s. 1).

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).

9 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 av den 12 juli 2023 om batterier och förbrukade batterier, om ändring av direktiv 2008/98/EG och förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av direktiv 2006/66/EG (EUT L 191, 28.7.2023, s. 1).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/956 av den 28 juni 2018 om övervakning och rapportering av nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (EUT L 173, 9.7.2018, s. 1).

13 Kommissionens förordning (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (EUT L 349, 29.12.2017, s. 1).

14 Kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).

15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).

17 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1362 av den 1 augusti 2022 om genomförande av Europaparlamentets och rådets genomförandeförordning (EG) nr 595/2009 vad gäller tunga släpfordons prestanda med avseende på deras påverkan på motorfordons koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning, energiförbrukning och körsträcka med nollutsläpp och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/683 (EUT L 205, 5.8.2022, s. 145).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (EUT L 111, 26.4.2023, s. 1).

21 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

26 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1362 av den 1 augusti 2022 om genomförande av Europaparlamentets och rådets genomförandeförordning (EG) nr 595/2009 vad gäller tunga släpfordons prestanda med avseende på deras påverkan på motorfordons koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning, energiförbrukning och körsträcka med nollutsläpp och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/683 (EUT L 205, 5.8.2022, s. 145)..

BILAGA I

Bilagorna I och II till förordning (EU) 2019/1242 ska ändras på följande sätt:

1. Bilaga I ska ersättas med följande: 2. Bilaga II ska ersättas med följande:

BILAGA I Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp, specifika koldioxidutsläppsmål och överskridande koldioxidutsläpp

1. Undergrupper av fordon

1.1. I denna förordning definieras en undergrupp av fordon sg (sub-group) för varje nytt tungt fordon.

1.1.1. För tunga fordon i kategori N definieras undergruppen av fordon sg enligt följande: Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400 Typ av hytt Maskinstyrka: Räckvidd (OR, Operational Range) Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning Andra fordon än arbetsfordon Arbetsfordon 53 och utsläppsfria tunga fordon i 51 Alla 53 53v 54 och utsläppsfria tunga fordon i 52 Alla 54 — 1s Alla 1s 1sv 1 Alla 1 1v 2 Alla 2 2v 3 Alla 3 3v 4 Alla < 170 kW Alla 4-UD 4v Daghytt ≥ 170 kW Alla 4-RD Sovhytt ≥ 170 kW och < 265 kW Sovhytt ≥ 265 kW < 350 km Sovhytt ≥ 265 kW ≥ 350 km 4-LH 9 Daghytt Alla Alla 9-RD 9v Sovhytt Alla < 350 km Sovhytt Alla ≥ 350 km 9-LH 5 Daghytt Alla Alla 5-RD 5v Sovhytt < 265 kW Sovhytt ≥ 265 kW < 350 km Sovhytt ≥ 265 kW ≥ 350 km 5-LH 10 Daghytt Alla Alla 10-RD 10v Sovhytt Alla < 350 km Sovhytt Alla ≥ 350 km 10-LH 11 Alla 11 11v 12 Alla 12 12v 16 Alla 16 16v Utsläppsfria arbetsfordon i undergruppen av fordon Kopplas till undergruppen av fordon 53v 53 1sv 1s 1v 1 2v 2 3v 3 4v 4-UD 5v 5-RD 9v 9-RD 10v 10-RD 11v 11 12v 12 16v 16 Med sovhytt avses en typ av hytt som har ett utrymme bakom förarsätet som är avsett för vila och som rapporteras enligt artiklarna 13a och 13b. Med daghytt avses en typ av hytt som inte är en sovhytt. Om ett nytt tungt fordon kopplas till undergrupp av fordon 4-UD, men uppgifter om koldioxidutsläpp i g/km inte är tillgängliga för användningsprofilerna UDL eller UDR som definieras i punkt 1.4 ska det nya tunga fordonet kopplas till undergrupp av fordon 4-RD. Med räckvidd avses den sträcka som ett tungt fordon kan färdas under långa transportförhållanden utan att laddas eller tankas, enligt punkt 1.3.

1.1.2. För tunga fordon i kategori M definieras undergruppen av fordon sg enligt följande: Fordonsgrupp enligt bilaga I till förordning (EU) 2017/2400 Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning 31a, 31d 31-LF 31b1 31-L1 31b2 31-L2 31c, 31e 31-DD 32a, 32b 32-C2 32c, 32d 32-C3 32e, 32f 32-DD 33a, 33d, 37a, 37d 33-LF 33b1, 37b1 33-L1 33b2, 37b2 33-L2 33c, 33e, 37c, 37e 33-DD 34a, 34b, 36a, 36b, 38a, 38b, 40a, 40b 34-C2 34c, 34d, 36c, 36d, 38c, 38d, 40c, 40d 34-C3 34e, 34f, 36e, 36f, 38e, 38f, 40e, 40f 34-DD 35a, 35b1, 35b2, 35c 35-FE 39a, 39b1, 39b2, 39c 39-FE

1.1.3. För tunga fordon i kategori O definieras undergruppen av fordon sg enligt följande: Fordonsgrupp enligt bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2022/1362 Undergrupp av fordon (sg) för tillämpningen av denna förordning Alla grupper i tabell 1 med 1, 2 eller 3 axlar Samma som anges i kolumnen Fordonsgrupp i tabellerna i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2022/1362 Alla grupper i tabell 4 med 2 eller 3 axlar Alla grupper i tabell 6

1.2. Arbetsfordon definieras enligt följande kriterier: Fordonskategori Chassikonfiguration Kriterier för arbetsfordon N Påbyggnadsbil En av följande siffror, som anges i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) 2018/858, används för att komplettera den kod för karosseri som anges i post 38 i intyget om överensstämmelse: 09, 10, 15, 16, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28 eller 31 Dragbil Högsta hastighet ej över 79 km/h

1.3. För tillämpningen av denna förordning fastställs räckvidderna enligt följande: Framdrivningsteknik Räckvidd (OR, Operational Range) Tungt fordon som drar energi för mekanisk framdrivning uteslutande från en anordning för lagring av elektrisk energi eller effekt OR = faktisk laddningstömmande räckvidd enligt punkt 2.4.1 i del I i bilaga IV till förordning (EU) 2017/2400 för användningsprofilen LHR Annan teknik OR > 350 km

1.4. Definitioner av användningsprofiler

RDL | Regionaltrafik, låg nyttolast (Regional delivery payload low)

RDR | Regionaltrafik, representativ nyttolast (Regional delivery payload representative)

LHL | Fjärrtrafik, liten nyttolast (Long haul payload low)

LHR | Fjärrtrafik, representativ nyttolast (Long haul payload representative)

UDL | Närtrafik, låg nyttolast (Urban Delivery payload Low)

UDR | Närtrafik, representativ nyttolast (Urban delivery payload representative)

REL | Regionaltrafik (EMS), låg nyttolast (Regional delivery (EMS) payload low)

RER | Regionaltrafik (EMS), representativ nyttolast (Regional delivery (EMS) payload representative)

LEL | Fjärrtrafik (EMS), låg nyttolast (Long Haul (EMS) payload row)

LER | Fjärrtrafik (EMS), representativ nyttolast (Long Haul (EMS) payload representative)

MUL | Kommunala tjänster, låg nyttolast (Municipal utility payload low)

MUR | Kommunala tjänster, representativ nyttolast (Municipal utility payload representative)

COL | Bygg, låg nyttolast (Construction payload low)

COR | Bygg, representativ nyttolast (Construction payload representative)

HPL | Tung stadsbuss, persontransport, liten last (Heavy urban, passenger transport, low load)

HPR | Tung stadsbuss, persontransport, representativ last (Heavy urban, passenger transport, representative load)

UPL | Stadsbuss, persontransport, liten last (Urban, passenger transport, low load)

UPR | Stadsbuss, persontransport, representativ last (Urban, passenger transport, representative load)

SPL | Förortsbuss, persontransport, liten last (Sub-urban, passenger transport, low load)

SPR | Förortsbuss, persontransport, representativ last (Sub-urban, passenger transport, representative load)

IPL | Långfärdsbuss, persontransport, liten last (Inter-urban, passenger transport, low load)

IPR | Långfärdsbuss, persontransport, representativ last (Inter-urban, passenger transport, representative load)

CPL | Turistbuss, persontransport, liten last (Coach, passenger transport, low load)

CPR | Turistbuss, persontransport, representativ last (Coach, passenger transport, representative load)

2. Beräkning av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp

2.1. Beräkning av specifika koldioxidutsläpp från ett nytt tungt fordon

De specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, kopplat till en undergrupp av fordon sg, eller från dess primärfordon ska beräknas enligt följande:

där

är summan av alla användningsprofiler mp som förtecknas i punkt 1.4,

är den undergrupp av fordon till vilken det nya tunga fordonet v har kopplats enligt punkt 1 i denna bilaga,

är användningsprofilens viktningsvärde som anges i punkterna 2.1.1–2.1.3,

är koldioxidutsläppen i g/km från det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, rapporterade enligt artiklarna 13a och 13b och normaliserade enligt bilaga III,

är koldioxidutsläppen i g/km från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, och för chassikonfigurationen (lågt/högt golv, antal våningar) tillämplig på dess undergrupp av fordon sg, rapporterade enligt artiklarna 13a och 13b och normaliserade enligt bilaga III.

För utsläppsfria tunga motorfordon ska värdena för CO2 v,mp och CO2pv,mp fastställas till 0.

2.1.1. Viktningsvärden för användningsprofiler (Wsg,mp) för tunga fordon i kategori N

Undergrupp av fordon (sg) | Användningsprofil (mp)

RDL | RDR | LHL | LHR | UDL | UDR | REL, RER, LEL, LER | MUL | MUR | COL | COR

53, 53v | 0,25 | 0,25 | 0 | 0 | 0,25 | 0,25 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

54 | 0,25 | 0,25 | 0 | 0 | 0,25 | 0,25 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

1s, 1sv | 0,1 | 0,3 | 0 | 0 | 0,18 | 0,42 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

1, 1v | 0,1 | 0,3 | 0 | 0 | 0,18 | 0,42 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

2, 2v | 0,125 | 0,375 | 0 | 0 | 0,15 | 0,35 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

3, 3v | 0,125 | 0,375 | 0 | 0 | 0,15 | 0,35 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

4-UD | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,5 | 0,5 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

4-RD | 0,45 | 0,45 | 0,05 | 0,05 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

4-LH | 0,05 | 0,05 | 0,45 | 0,45 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

4v | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,25 | 0,25 | 0,25 | 0,25

5-RD | 0,27 | 0,63 | 0,03 | 0,07 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

5-LH | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

5v | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,5 | 0,5

9-RD | 0,27 | 0,63 | 0,03 | 0,07 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

9-LH | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

9v | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,25 | 0,25 | 0,25 | 0,25

10-RD | 0,27 | 0,63 | 0,03 | 0,07 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

10-LH | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

10v | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,5 | 0,5

11 | 0,3 | 0,7 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

11v | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,1 | 0,23 | 0,3 | 0,37

12 | 0,3 | 0,7 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0

12v | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,3 | 0,7

16, 16v | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,3 | 0,7

2.1.2. Viktningsvärden för användningsprofiler (Wsg, mp) för tunga fordon i kategori M

Undergrupp av fordon (sg) | Användningsprofil (mp)

HPL | HPR | UPL | UPR | SPL | SPR | IPL | IPR | CPL | CPR

31-LF | 0,27 | 0,23 | 0,15 | 0,13 | 0,11 | 0,11 | 0 | 0 | 0 | 0

31-L1 | 0,05 | 0,05 | 0,16 | 0,14 | 0,32 | 0,28 | 0 | 0 | 0 | 0

31-L2 | 0,05 | 0,05 | 0,09 | 0,08 | 0,15 | 0,13 | 0,24 | 0,21 | 0 | 0

31-DD | 0,20 | 0,31 | 0,12 | 0,18 | 0,07 | 0,12 | 0 | 0 | 0 | 0

32-C2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,47 | 0,43 | 0,04 | 0,06

32-C3 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,05 | 0,05 | 0,30 | 0,60

32-DD | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,05 | 0,05 | 0,35 | 0,55

33-LF | 0,27 | 0,23 | 0,15 | 0,13 | 0,11 | 0,11 | 0 | 0 | 0 | 0

33-L1 | 0,05 | 0,05 | 0,16 | 0,14 | 0,32 | 0,28 | 0 | 0 | 0 | 0

33-L2 | 0,05 | 0,05 | 0,09 | 0,08 | 0,15 | 0,13 | 0,24 | 0,21 | 0 | 0

33-DD | 0,20 | 0,31 | 0,12 | 0,18 | 0,07 | 0,12 | 0 | 0 | 0 | 0

34-C2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,47 | 0,43 | 0,04 | 0,06

34-C3 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,05 | 0,05 | 0,30 | 0,60

34-DD | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,05 | 0,05 | 0,35 | 0,55

35-FE | 0,27 | 0,23 | 0,15 | 0,13 | 0,11 | 0,11 | 0 | 0 | 0 | 0

39-FE | 0,27 | 0,23 | 0,15 | 0,13 | 0,11 | 0,11 | 0 | 0 | 0 | 0

2.1.3. Viktningsvärden för användningsprofiler (Wsg, mp) för tunga fordon i kategori O

Undergrupp av fordon (sg) | Användningsprofil (mp)

RDL | RDR | LHL | LHR | UDL | UDR | REL, RER, LEL, LER

111, 111V, 112, 112V, 113 | 0,27 | 0,63 | 0,03 | 0,07 | 0 | 0 | 0

121, 121V, 122, 122V, 123, 123V, 124, 124V, 125, 126 | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0

131, 131v, 132, 132v, 133 | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0

421, 421v, 422, 422v, 423 | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0

431, 431v, 432, 432v, 433 | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0

611, 612 | 0,27 | 0,63 | 0,03 | 0,07 | 0 | 0 | 0

611v, 612v | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0

621, 623 | 0,27 | 0,63 | 0,03 | 0,07 | 0 | 0 | 0

621V, 622, 622V, 623V, 624, 624V, 625 | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0

631, 631v, 632, 632v, 633 | 0,03 | 0,07 | 0,27 | 0,63 | 0 | 0 | 0

2.2. Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp från en tillverkares alla nya tunga fordon i en undergrupp av fordon

De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från alla nya tunga fordon i en undergrupp av fordon sg eller dessas primärfordon ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod, i tillämpliga fall, beräknas enligt följande:

2.2.1. För tunga fordon i kategorierna N och O: (g/tkm)

2.2.2. För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategori M: (g/pkm)

2.2.3. För primärfordon i tunga fordon i kategori M: (g/pkm) där ∑v är summan av alla nya tunga fordon från tillverkaren i undergruppen av fordon sg, om inte annat följer av artikel 7b, CO2v är de specifika koldioxidutsläppen från det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, CO2pv är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, Vsg är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i undergruppen av fordon sg, Vpvsg är antalet nya tunga fordon inom undergruppen av fordon sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2.3, PLsg är den genomsnittliga nyttolasten för tunga fordon i undergruppen av fordon sg, fastställd enligt punkt 2.5, PNsg är det genomsnittliga antalet passagerare för fordon i undergruppen av fordon sg, fastställt enligt punkt 2.5.

2.3. Beräkning av den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon som avses i artikel 5

2.3.1 Rapporteringsperioderna 2019–2024

Den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV, Zero- and Low-Emission Vehicles) som avses i artikel 5 ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod från och med 2019 till och med 2024 beräknas enligt följande:

ZLEV = Vall / (Vconv + Vzlev) med minimivärdet 0,97

där

är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i undergrupperna av fordon sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH,

är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i undergrupperna av fordon sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH, med undantag av utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon,

är summan av Vin och Vout,

där

är ∑ v (1+ (1 – CO2v/LETsg))

är summan av alla nya utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i undergrupperna av fordon sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH,

är de specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett utsläppsfritt eller utsläppssnålt tungt fordon v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,

är tröskelvärdet för att ett fordon v i den undergrupp av fordon sg som det tunga fordonet v enligt definitionen i punkt 2.3.4 tillhör ska betecknas som utsläppssnålt,

är det totala antalet utsläppsfria tunga fordon i kategori N som inte ingår i de undergrupper av fordon som omfattas av definitionen av Vin, och med maximivärdet 1,5 % av Vconv.

2.3.2 Rapporteringsperioderna 2025–2029

Den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV, Zero- and Low-Emission Vehicles) som avses i artikel 5 ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod beräknas enligt följande:

såvida inte denna summa är större än 1 eller mindre än 0,97, i vilket fall ZLEV-faktorn ska fastställas till 1 respektive 0,97

där

är 0,02

är summan av Vin och Vout, dividerad med Vtotal, där

är det totala antalet nyregistrerade utsläppssnåla och utsläppsfria tunga fordon i undergrupperna av fordon sg = 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH, där vart och ett av dem räknas som ZLEVspecific i enlighet med nedanstående formel:

ZLEVspecific = 1 – (CO2v / LETsg)

där

är de specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett utsläppsfritt eller utsläppssnålt tungt fordon v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,

är tröskelvärdet för att ett fordon v i den undergrupp av fordon sg som det tunga fordonet enligt definitionen i punkt 2.3.4 tillhör ska betecknas som utsläppssnålt,

är det totala antalet nyregistrerade utsläppsfria tunga fordon i kategori N som inte ingår i de undergrupper av fordon som omfattas av definitionen av Vin, och med maximivärdet 0,035 av Vtotal,

är det sammanlagda antalet nyregistrerade tunga fordon i kategori N från tillverkaren under ifrågavarande rapporteringsperiod.

Om Vin/Vtotal är lägre än 0,0075 ska ZLEV-faktorn fastställas till 1.

2.3.3 Rapporteringsperioder från och med 2030

ZLEV = 1

2.3.4 Beräkning av tröskelvärdet för ett utsläppssnålt fordon

Tröskelvärdet LETsg för undergruppen av fordon sg definieras enligt följande:

LETsg = (rCO2sg x PLsg) / 2

där

är referensvärdet för koldioxidutsläpp från undergruppen av fordon sg, fastställt enligt definitionen i punkt 3,

är den genomsnittliga nyttolasten för tunga fordon i undergruppen av fordon sg, fastställd enligt punkt 2.5.

2.4. Beräkning av andelen tunga fordon

Andelen nya tunga fordon i undergruppen av fordon sharesg ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod beräknas enligt följande:

Andelen nya utsläppsfria tunga fordon i undergruppen av fordon zev (zevsg) ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod beräknas enligt följande:

Andelen nya tunga fordon inom undergruppen av fordon sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2, ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod beräknas enligt följande:

där

är antalet nya utsläppsfria tunga fordon från tillverkaren i en undergrupp av fordon sg,

är antalet nya tunga fordon inom undergruppen av fordon sg, som i enlighet med artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2.3,

är antalet nya tunga fordon från tillverkaren i en undergrupp av fordon sg,

är antalet nya tunga fordon från tillverkaren.

2.5. Värden för nyttolast, passagerarantal och godsvolymer

Värdet för genomsnittlig nyttolast PLsg för ett tungt fordon i kategori N eller O i en undergrupp av fordon sg ska beräknas enligt följande:

Värdet för genomsnittligt passagerarantal PNsg för ett tungt fordon i kategori M i en undergrupp av fordon sg ska beräknas enligt följande:

där

är summan av alla användningsprofiler mp

, är användningsprofilens viktningsvärde som anges i punkterna 2.1.1-2.1.3,

är det värde för nyttolast som kopplas till de tunga fordonen i kategorierna N och O i undergruppen av fordon sg för användningsprofilen mp, såsom anges i punkterna 2.5.1 och 2.5.3,

är det passagerarantal som kopplas till de tunga fordonen i kategori M i undergruppen av fordon sg för användningsprofilen mp, såsom anges i punkt 2.5.2.

2.5.1. Tunga fordon i kategori N.

Värden för nyttolast PL sg, mp (i ton) fastställs enligt följande:

Undergrupp av fordon sg | Användningsprofil mp

RDL | RDR | LHL | LHR | UDL | UDR | REL | RER | LEL | LER | MUL | MUR | COL | COR

53 | Fastställd i punkt 3.1.1 | Ej tillämpligt | Fastställd i punkt 3.1.1 | Ej tillämpligt

53v

54

1s

1sv

1

1v

2 | Fastställd i punkt 3.1.1

2v

3 | Ej tillämpligt

3v

4-UD | 0,9 | 4,4 | 1,9 | 14 | 0,9 | 4,4 | 3,5 | 17,5 | 3,5 | 26,5 | 0,6 | 3,0 | 0,9 | 4,4

4-RD

4-LH

4v

5-RD | 2,6 | 12,9 | 2,6 | 19,3 | 2,6 | 12,9 | 3,5 | 17,5 | 3,5 | 26,5 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | 2,6 | 12,9

5-LH

5v

9-RD | 1,4 | 7,1 | 2,6 | 19,3 | 1,4 | 7,1 | 3,5 | 17,5 | 3,5 | 26,5 | 1,2 | 6,0 | 1,4 | 7,1

9-LH

9v

10-RD | 2,6 | 12,9 | 2,6 | 19,3 | 2,6 | 12,9 | 3,5 | 17,5 | 3,5 | 26,5 | ej tillämpligt. | ej tillämpligt | 2,6 | 12,9

10-LH

10v

11 | 1,4 | 7,1 | 2,6 | 19,3 | 1,4 | 7,1 | 3,5 | 17,5 | 3,5 | 26,5 | 1,2 | 6,0 | 1,4 | 7,1

11v

12 | 2,6 | 12,9 | 2,6 | 19,3 | 2,6 | 12,9 | 3,5 | 17,5 | 3,5 | 26,5 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | 2,6 | 12,9

12v

16 | Ej tillämpligt | 2,6 | 12,9

16v

Värden för högsta tekniskt tillåtna nyttolast maxPLsg och lastvolymer CVsg fastställs i enlighet med punkt 3.1.1.

2.5.2. Tunga fordon i kategori M.

Passagerarantal PNsg,mp, passagerarvikter PMsg,mp och högsta tekniskt tillåtna passagerarantal för undergrupp av fordon sg och användningsprofil mp fastställs i enlighet med punkt 3.1.1.

2.5.3. Tunga fordon i kategori O.

Värden för nyttolast PL sg, mp (i ton) fastställs enligt följande:

Undergrupp av fordon (sg) | Användningsprofil (mp)

RDL | RDR | LHL | LHR | UDL | UDR | REL, RER, LEL, LER

111, 111V, 112, 112V, 113 | 1,5 | 7,5 | 1,5 | 11,2 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

121, 121V, 123, 123V, 125 | 2,2 | 11,2 | 2,2 | 16,8 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

122, 122V, 124, 124V, 126 | 2,4 | 12,2 | 2,4 | 18,3 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

131, 131v, 132, 132v, 133 | 2,6 | 12,9 | 2,6 | 19,3 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

421, 421v, 422, 422v, 423 | 2,6 | 12,9 | 2,6 | 19,3 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

431, 431v, 432, 432v, 433 | 2,6 | 12,9 | 2,6 | 19,3 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

611, 612 | 1,2 | 6,1 | 1,2 | 9,2 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

611v, 612v | 1,2 | 6,1 | 1,2 | 9,2 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

621, 621v, 623, 623v | 1,3 | 6,3 | 1,3 | 9,5 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

622, 622V, 624, 624V, 625 | 2,6 | 12,9 | 2,6 | 19,3 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

631, 631v, 632, 632v, 633 | 2,6 | 12,9 | 2,6 | 19,3 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt

Värden för högsta tekniskt tillåtna nyttolast maxPLsg och lastvolymer CVsg fastställs i enlighet med punkt 3.1.1.

2.6. Beräkning av viktningsfaktor för körsträcka och nyttolast eller passagerarantal

Viktningsfaktorn för körsträcka och nyttolast (passagerare) (MPWsg, Mileage and Payload Weighting factor) för en undergrupp av fordon sg definieras som produkten av den årliga körsträcka som anges i punkt 2.6.1 och värdena för nyttolast och passagerarantal för den undergrupp av fordon som anges i punkterna 2.5.1, 2.5.2 och 2.5.3 för fordon i kategorierna N, M respektive O, normaliserad mot respektive värde för undergrupp av fordon 5-LH, och ska beräknas enligt följande:

(för tunga fordon i kategorierna N och O)

(för tunga fordon i kategori M)

där

är den årliga körsträckan som anges i punkterna 2.6.1, 2.6.2 och 2.6.3 för de tunga fordonen i respektive undergrupp av fordon,

är den årliga körsträckan som anges för undergruppen av fordon 5-LH i 2.6.1,

är det som fastställs i punkterna 2.5.1 och 2.5.3,

är det som fastställs i punkt 2.5.2:

är det genomsnittliga värde för nyttolast för undergruppen av fordon 5-LH som fastställs i punkt 2.5.1.

2.6.1. Årliga körsträckor för tunga fordon i kategori N

Undergrupp av fordon (sg) | Årlig körsträcka AMsg (Annual Mileage) (km)

53, 53v | 58000

54 | 58000

1s, 1sv | 58000

1, 1v | 58000

2, 2v | 60000

3, 3v | 60000

4-UD | 60000

4-RD | 78000

4-LH | 98000

4v | 60000

5-RD | 78000

5-LH | 116000

5v | 60000

9-RD | 73000

9-LH | 108000

9v | 60000

10-RD | 68000

10-LH | 107000

10v | 60000

11 | 65000

11v | 60000

12 | 67000

12v | 60000

16, 16v | 60000

2.6.2. Årliga körsträckor för tunga fordon i kategori M

Undergrupp av fordon (sg) | Årlig körsträcka AMsg (Annual Mileage) (km)

31-LF | 60000

31-L1 | 60000

31-L2 | 60000

31-DD | 60000

32-C2 | 96000

32-C3 | 96000

32-DD | 96000

33-LF | 60000

33-L1 | 60000

33-L2 | 60000

33-DD | 60000

34-C2 | 96000

34-C3 | 96000

34-DD | 96000

35-FE | 60000

39-FE | 60000

2.6.3. Årliga körsträckor för tunga fordon i kategori O

Undergrupp av fordon (sg) | Årlig körsträcka AMsg (Annual Mileage) (km)

111, 111V,112, 112V, 113 | 52000

121, 121V, 122, 122V, 123, 123V, 124, 124V, 125, 126, 131, 131v, 132, 132v, 133 | 77000

421, 421v, 422, 422v, 423, 431, 431v, 432, 432v, 433 | 68000

611, 612, 611v, 612v, 621, 623, 621v, 623v | 40000

622, 622V, 624, 624V, 625, 631, 631v, 632, 632v, 633 | 68000

2.7. Tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp, enligt vad som avses i artikel 4

För varje tillverkare ska följande genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp beräknas:

2.7.1. För rapporteringsperioderna 2019–2029:

CO2(2025) = ZLEV × ∑ sg sharesg × MPWsg × avgCO2sg

2.7.2. För rapporteringsperioderna från och med 2025:

CO2(NO) = ∑sg sharesg × MPWsg × avgCO2sg

CO2(MCO2) = ∑sg sharesg × MPWsg × [avgCO2sg × (1 – pvsg) + avgCO2psg × pvsg]

CO2(MZE) = ∑sg sharesg × MPWsg × (1 – zevsg) × rCO2sg

CO2(M) = CO2(MCO2) + CO2(MZE)

där

är summan av de undergrupper av fordon som är inkluderade i beräkningen av de berörda genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i enlighet med punkt 4.2,

är det som fastställs i punkt 2.3,

är det som fastställs i punkt 2.4,

är det som fastställs i punkt 2.4,

är det som fastställs i punkt 2.4,

är det som fastställs i punkt 2.6,

är det som fastställs i punkt 2.2,

är det som fastställs i punkt 2.2,

är det som fastställs i punkt 3.1.2.

3. Beräkning av referensvärdena

3.1. Referensvärden

Följande referensvärden ska beräknas på grundval av alla nya tunga fordon från alla tillverkare för den referensperiod som är tillämplig på undergruppen av fordon sg enligt punkt 3.2.

3.1.1. Värden för varje fordon, undergruppen av fordon sg, nyttolast PLsg,mp, passagerarantal PNsg,mp, passagerarvikt PMsg,mp, högsta tekniskt tillåtna nyttolast maxPLsg, högsta tekniskt tillåtna passagerarantal maxPNsg och lastvolym CVsg ska beräknas enligt följande: (för tunga fordon i kategori N) * (för tunga fordon i kategori M) * (för tunga fordon i kategori M) * (för tunga fordon i kategori N) (för tunga fordon i kategori M) (för tunga fordon i kategori O) (*endast för undergrupper av fordon för vilka det inte anges något explicit värde för PLsg,mp eller PNsg,mp i punkt 2.5)

3.1.2. Referensvärde för koldioxidutsläpp rCO2sg som avses i artikel 3 ska beräknas enligt följande: (för tunga fordon i kategorierna N och O), (för tunga fordon i kategori M) (för tunga fordon i kategori M) där ∑v är summan av alla nya tunga fordon i undergruppen av fordon sg som registrerats under referensperioden för sg enligt punkt 3.2, CO2v är de specifika koldioxidutsläppen från det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, och i tillämpliga fall justerade enligt bilaga II, CO2pv är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet i det nya tunga fordonet v, fastställda i enlighet med punkt 2.1, och i tillämpliga fall justerade enligt bilaga II, rVsg är det totala antalet nya tunga fordon i undergruppen av fordon sg som registrerats under referensperioden för sg enligt punkt 3.2, PLsg är den genomsnittliga nyttolasten för tunga fordon i undergruppen av fordon sg, fastställd enligt punkt 2.5, PNsg är det genomsnittliga passagerarantalet för tunga fordon i undergruppen av fordon sg, fastställt enligt punkt 2.5, PLv,mp är nyttolasten för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b, PNv,mp är passagerarantalet för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställt utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b, PMv,mp är passagerarvikt för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b, maxPLv är den högsta tekniskt tillåtna nyttolasten för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b, maxPNv är det högsta tekniskt tillåtna passagerarantalet för det tunga fordonet v, fastställt utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b. CVv är godsvolymen för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b.

3.2. Referensperioder för undergrupper av fordon

Följande rapporteringsperioder ska tillämpas som referensperioder för undergrupper av fordon:

Undergrupp av fordon sg | Rapporteringsperiod för det år som gäller som referensperiod

4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH | 2019

1, 2, 3, 11, 12, 16 | 2021

Alla övriga | 2025

3.2.1. Om antalet nya tunga fordon från alla tillverkare i en undergrupp av fordon sg är färre än 50 under den referensperiod som anges i punkt 3.2 ska följande regler gälla:

De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen avgCO2sg och avgCO2psg i enlighet med punkt 2.2 och referensvärdena för koldioxidutsläpp rCO2sg och rCO2psg i enlighet med punkt 3.1.2 ska fastställas till 0 för alla tillverkare i undergruppen av fordon sg vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i enlighet med punkt 2.7 och de specifika koldioxidutsläppsmålen i enlighet med punkt 4.1 för rapporteringsperioderna för åren < Y + 5. Här motsvarar Y året för den första rapporteringsperioden då antalet nya tunga fordon för alla tillverkare i undergruppen av fordon sg är minst 50.

För att få fram referensvärdena för koldioxidutsläpp rCO2sg och rCO2psg till beräkningen av det specifika koldioxidutsläppsmålet i enlighet med punkt 4, beräknas först de motsvarande värden som avses i punkt 3.1.2 för rapporteringsperioden för året Y i stället för att de beräknas för referensperioden för undergruppen av fordon sg enligt punkt 3.2.

De resulterande värdena ska sedan divideras med

Målfaktorn RETsg,Y, enligt definitionen i punkt 5.1.1, för att få fram referensvärden för koldioxidutsläpp rCO2sg.

Målfaktorn RETpsg,Y, enligt definitionen i punkt 5.1.1, för att få fram referensvärden för koldioxidutsläpp rCO2psg.

4. Beräkning av en tillverkares specifika koldioxidutsläppsmål som avses i artikel 6

4.1. Specifika koldioxidutsläppsmål

För varje tillverkare ska följande specifika koldioxidutsläppsmål T beräknas enligt följande:

4.1.1. När det gäller rapporteringsperioderna för åren 2025–2029: T(2025) = ∑ sg sharesg × MPWsg × (1 – rfsg) × rCO2sg

4.1.2. För rapporteringsperioderna för åren från och med 2030: T(NO)= ∑ sg sharesg × MPWsg × (1 – rfsg) × rCO2sg T(MCO2) = ∑ sg sharesg × MPWsg × [(1- pvsg) × (1 – rfsg) × rCO2sg + pvsg × (1 – rfpsg) × rCO2psg] T(MZE) = ∑sg sharesg × MPWsg × (1 – zevMsg) x rCO2sg T(M) = T(MCO2) + T(MZE) där ∑ sg är summan av de undergrupper av fordon som är inkluderade i beräkningen av det berörda specifika koldioxidutsläppsmålet i enlighet med punkt 4.2 sharesg är det som fastställs i punkt 2.4, MPWsg är det som fastställs i punkt 2.6, rfsg är det mål för koldioxidutsläppsminskning som gäller för den specifika rapporteringsperioden för nya tunga fordon i undergrupp av fordon sg enligt punkt 4.3, rfpsg är det mål för koldioxidutsläppsminskning som gäller för den specifika rapporteringsperioden för primärfordon i nya tunga fordon i undergrupp av fordon sg enligt punkt 4.3, zevMsg är den obligatoriska andel utsläppsfria tunga fordon som gäller för den specifika rapporteringsperioden för tunga fordon i undergrupp av fordon sg enligt punkt 4.3, rCO2sg är det som fastställs i punkt 3.1.2, rCO2psg är det som fastställs i punkt 3.1.2, pvsg är det som fastställs i punkt 2.4.

4.2. Undergrupper av fordon som ingår i beräkningen av tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp och specifika koldioxidutsläppsmål.

Följande undergrupper av fordon sg ska ingå i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X), de specifika koldioxidutsläppsmålen T(X) och kurvan för minskade koldioxidutsläpp ET(X)Y:

X = 2025 | X= NO | X = MCO2 | X= MZE

Undergrupper av fordon som omfattas av mål för minskade koldioxidutsläpp enligt artikel 3a.1 a | Undergrupper av fordon för godsbefordran, som omfattas av mål för minskade koldioxidutsläpp enligt artikel 3a.1 b, c och d och 3a.3 | Undergrupper av fordon för befordran av passagerare, som omfattas av mål för minskade koldioxidutsläpp enligt artikel 3a.1 b, c och d (turistbussar och bussar med låg ingång av klass II) | Undergrupper av fordon för befordran av passagerare, som omfattas av mål för utsläppsfria tunga fordon enligt artikel 3d (stadsbussar)

4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH | Alla undergrupper av fordon som avses i punkterna 1.1.1 och 1.1.3. Under rapporteringsperioder för åren före 2035 ska dock undergrupper av arbetsfordon inte ingå. | 32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD, 31-L2, 33-L2 | 31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE

4.3. Mål för minskade koldioxidutsläpp och obligatorisk andel utsläppsfria tunga fordon

4.3.1. Följande mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg enligt artikel 3a ska tillämpas på tunga fordon i undergrupp för fordon sg för olika rapporteringsperioder: Mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg Undergrupper av fordon sg Rapporteringsperioder för åren 2025 – 2029 2030 – 2034 2035 – 2039 fr.o.m. 2040 Medeltunga lastbilar 53, 54 0 43 % 64 % 90 % Tunga lastbilar > 7,4 ton 1s, 1, 2, 3 0 43 % 64 % 90 % Tunga lastbilar > 16 ton med axelkonfigurationer 4x2 och 6x4 4-UD, 4-RD, 4-LH, 5-RD, 5-LH, 9-RD, 9-LH, 10-RD, 10-LH 15 % 43 % 64 % 90 % Tunga lastbilar > 16 ton med specialaxel konfigurationer 11, 12, 16 0 43 % 64 % 90 % Arbetsfordon 53v, 1sv, 1v, 2v, 3v, 4v, 5v, 9v, 10v, 11v, 12v, 16v 0 0 64 % 90 % Turistbussar och bussar i drift mellan städer (rfsg) 32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD, 31-L2, 33-L2 0 43 % 64 % 90 % Primärfordon för turistbussar och bussar i drift mellan städer (rfpsg) 32-C2, 32-C3, 32-DD, 34-C2, 34-C3, 34-DD, 31-L2, 33-L2 0 43 % 64 % 90 % Släpfordon 111, 111V, 112, 112V, 113, 121, 121V, 122, 122V, 123, 123V, 124, 124V, 125, 126, 131, 131V, 132, 132V, 133 0 7,5 % 7,5 % 7,5 % Påhängsvagnar 421, 421v, 422, 422v, 423, 431, 431v, 432, 432v, 433, 611, 612, 611V, 612V, 621, 623, 621V, 622, 622V, 623V, 624, 624V, 625, 631, 631v, 632, 632v, 633 0 10 % 10 % 10 % För rapporteringsperioder för åren före 2025 ska alla mål för minskade koldioxidutsläpp rfsg och rfpsg fastställas till 0.

4.3.2. Följande mål för utsläppsfria tunga fordon zevMsg enligt artikel 3d är tillämpliga på tunga fordon i undergruppen av fordon sg för olika rapporteringsperioder: Obligatorisk andel utsläppsfria tunga fordon zevMsg Undergruppper av fordon sg Rapporteringsperioder för åren före 2030 2030 – 2034 2035 – 2039 fr.o.m. 2040 Stadsbussar 31-LF, 31-L1, 31-DD, 33-LF, 33-L1, 33-DD, 35-FE, 39-FE 0 90 % 100 % 100 %

5. Utsläppskrediter och utsläppsskulder som avses i artikel 7

5.1. Kurvor för minskade koldioxidutsläpp

5.1.1. Målfaktorer

För varje undergrupp av fordon sg och rapporteringsperiod för ett år Y, ska målfaktorer definieras enligt följande:

RETsg,Y = (1-rfsg,uY)+(rfsg,uY – rfsg,lY)× (uY – Y)/(uY – lY)

RETpsg,Y = (1-rfpsg,uY)+(rfpsg,uY – rfpsg,lY)× (uY – Y)/(uY – lY)

ZETsg,Y = (1-zevMsg,uY)+(zevMsg,uY – zevMsg,lY)× (uY – Y)/(uY – lY)

där

är värdena för det nedre året och det övre året i värdemängden (rY, 2025, 2030, 2035, 2040) för den undergrupp av fordon som anges i kolumn X = 2025 i tabellen i punkt 4.2

– i värdemängden (rY, 2030, 2035, 2040) för alla andra undergrupper av fordon sg, som definierar det minsta intervallet för vilket villkoret lY ≤ Y < uY gäller,

är det år i referensperioden som är tillämpligt på undergruppen av fordon sg enligt punkt 3.2,

är målen för minskade koldioxidutsläpp för undergruppen sg för nya tunga fordon för åren lY och uY enligt punkt 4.3,

är målen för minskade koldioxidutsläpp för undergruppen av fordon sg för primärfordon för nya tunga fordon för åren lY och uY enligt punkt 4.3,

är den obligatoriska andelen utsläppsfria tunga fordon för nya tunga fordon för åren lY och uY enligt punkt 4.3.

För rapporteringsåren Y < rY ska värdena för RETsg,Y, RETpsg,Y och ZETsg,Y fastställas till 1 så att undergruppen sg inte bidrar till kurvan för minskade koldioxidutsläpp.

5.1.2. Kurvor för minskade koldioxidutsläpp

5.1.2.1. För varje undergrupp av fordon sg och rapporteringsperiod för ett år Y ska följande kurvor för minskade koldioxidutsläpp fastställas: ETsg,Y = RETsg,Y × rCO2sg ETpsg,Y = RETpsg,Y × rCO2psg ETzsg,Y = ZETsg,Y × rCO2sg

5.1.2.2. För varje tillverkare och rapporteringsperiod för ett år Y mellan 2019 och 2024 ska följande kurvor för minskade koldioxidutsläpp fastställas: ET(2025)Y = ∑ sg sharesg × MPWsg × ETsg,Y

5.1.2.3. För varje tillverkare och rapporteringsperiod för ett år Y mellan 2025 och 2040 ska följande kurvor för minskade koldioxidutsläpp fastställas: ET(NO)Y = ∑ sg sharesg × MPWsg × ETsg,Y ET(MCO2)Y = ∑ sg sharesg × MPWsg × [(1- pvsg) × ETsg,Y + pvsg × ETpsg,Y] ET(MZE)Y = ∑sg sharesg × MPWsg × ETzsg,Y ET(M)Y = ET(MCO2)Y + ET(MZE)Y där ∑ sg är summan av de undergrupper av fordon som är inkluderade i beräkningen av den berörda kurvan för minskade koldioxidutsläpp i enlighet med punkt 4.2, sharesg är andelen nya tunga fordon från tillverkaren i undergruppen av fordon sg som fastställs i enlighet med punkt 2.4, MPWsg är det som fastställs i punkt 2.6, rCO2sg är det som fastställs i punkt 3.1.2, rCO2psg är det som fastställs i punkt 3.1.2, pvsg är andelen av nya tunga fordon från tillverkaren inom undergruppen av fordon sg, som enligt artikel 7b ska räknas in i koldioxidutsläppen från deras primärfordon vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i punkt 2.2.

5.2. Beräkning av utsläppskrediter och utsläppsskulder för varje rapporteringsperiod

För varje tillverkare och varje rapporteringsperiod för åren Y från och med 2019 till och med 2040 ska utsläppskrediterna cCO2(X)Y och utsläppsskulderna dCO2(X)Y, (X = NO, M) ha det högsta av följande värden eller vara 0 (dvs. utsläppskrediter och utsläppsskulder får inte vara negativa), beroende på vilket som är störst:

2019 ≤ Y< 2025 | 2025 ≤ Y< 2030 | 2030 ≤ Y< 2040

cCO2(NO)Y | [ET(2025)Y – CO2(2025)Y]× Vy | [ET(NO)Y – CO2(NO)Y]× Vy | [ET(NO)Y – CO2(NO)Y]× Vy

dCO2(NO)Y | 0 | [CO2(2025)Y – T(2025)Y]× Vy | [CO2(NO)Y – T(NO)Y]× Vy

cCO2(M)Y | 0 | [ET(M)Y – CO2(M)Y]× Vy | [ET(M)Y – CO2(M)Y]× Vy

dCO2(M)Y | 0 | 0 | [CO2(M)Y – T(M)Y]× Vy

där

är tillverkarens kurva för minskade koldioxidutsläpp under rapporteringsperioden för år Y, fastställd i enlighet med punkt 5.1 (X = 2025, NO, M),

är tillverkarens genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp under rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 2.7 (X = 2025, NO, M),

är tillverkarens specifika koldioxidutsläppsmål under rapporteringsperioden för år Y, fastställt i enlighet med punkt 4 (X = 2025, NO, M),

är antalet nya tunga fordon från tillverkaren under rapporteringsperioden för år Y.

5.3. Gräns för utsläppsskuld

För varje tillverkare ska gränserna för utsläppsskuld limCO2(X)Y under rapporteringsperioden för år Y definieras enligt följande:

för rapporteringsperioderna för åren Y < 2030

för rapporteringsperioderna för åren Y ≥ 2030

för rapporteringsperioderna för åren Y ≥ 2030

där

är tillverkarens specifika utsläppsmål under rapporteringsperioden för år Y, fastställt i enlighet med punkt 4 (X = 2025, NO, M),

är antalet nya tunga fordon från tillverkaren under rapporteringsperioden för år Y i undergrupperna av fordon, som är inbegripet i beräkningen av de specifika koldioxidutsläppen CO2(X) i enlighet med punkt 4.2 (X = 2025, NO, M).

5.4. Tidiga utsläppskrediter

Utsläppsskulder som räknas in för rapporteringsperioden för 2025 ska minskas med ett belopp som motsvarar de utsläppskrediter som räknats in före den rapporteringsperioden, vilket fastställs för varje tillverkare enligt följande:

där

är minimivärdet av de två värdena inom parentes,

är summan av rapporteringsperioderna för åren Y från och med 2019 till och med 2024,

är utsläppsskulderna för rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 5.2,

är utsläppskrediterna för rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 5.2.

6. Fastställande av en tillverkares överskridande koldioxidutsläpp som avses i artikel 8.2

Värdet för fordonskategorins specifika överskridande koldioxidutsläpp exeCO2(X)Y ska för varje tillverkare och varje rapporteringsperiod för år Y från och med år 2025 och framåt beräknad enligt följande, om värdet är positivt (X = NO, M).

För rapporteringsperioden för 2025:

För rapporteringsperioderna för åren Y från och med 2026 till och med 2028, från och med 2030 till och med 2033 och från och med 2035 till och med 2038:

För rapporteringsperioderna för åren Y från och med 2030 till och med 2033 och från och med 2035 till och med 2038:

För rapporteringsperioderna för åren Y = 2029, 2034 och 2039:

För rapporteringsperioderna för åren Y = 2034 och 2039:

För rapporteringsperioden för 2040:

För rapporteringsperioderna för åren Y > 2040:

exeCO2(NO)Y = (CO2(NO)Y – T(NO)Y) × VY

exeCO2(M)Y = (CO2(M)Y – T(M)Y) × VY

Om tidigare beräkningar resulterar i ett negativt värde för exeCO2(X)Y ska det senare värdet fastställas till 0.

där

är summan av rapporteringsperioderna för åren Y från och med 2019 till och med 2024,

är summan av rapporteringsperioderna för åren I från och med 2025 till och med år Y,

är summan av rapporteringsperioderna för åren J från och med 2025 till och med år (Y-1),

är summan av rapporteringsperioderna för åren I från och med 2025 till och med 2039,

är summan av rapporteringsperioderna för åren J från och med 2030 till och med år (Y-1),

är utsläppsskulderna för rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 5.2 (X = NO, M),

är utsläppskrediterna för rapporteringsperioden för år Y, fastställda i enlighet med punkt 5.2 (X = NO, M),

är utsläppskrediterna för rapporteringsperioden för år I, som korrigerats för den del som löpte ut efter 7 år, fastställda i enlighet med punkt 6.1 (X = NO, M),

är gränsen för utsläppsskuld, fastställd i enlighet med punkt 5.3 (X = NO, M),

är minskningen av utsläppsskulder för rapporteringsperioden för 2025, fastställd i enlighet med punkt 5.4. (X = NO, M).

I alla andra fall ska värdet för överskridande koldioxidutsläpp exeCO2(X)Y fastställas till 0 (X = NO, M).

De överskridande koldioxidutsläppen för rapporteringsperioden för år Y enligt artikel 8.2 ska vara

exeCO2Y = exeCO2(NO)Y + exeCO2(M)Y

6.1. Fastställande av ccCO2 (X) Y, I

for Y ≤ I + 7;

ccCO2(X)I,Y = min(cCO2(X)I;

for Y > I + 7.;

1 Vid beräkningen av andelar fordon och tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp under rapporteringsperioderna 2030–2034 i enlighet med punkterna 2.4 respektive 2.7 ska utsläppsfria arbetsfordon i kategori N kopplas enligt följande:

3 Se definitioner i punkt 1.1

4 Se definitioner i punkt 1.4.

7 Se definitioner i punkt 1.1

8 Se definitioner i punkt 1.4.

11 Se definitioner i punkt 1.1

12 Se definitioner i punkt 1.4.

15 Se definitioner i punkt 1.1

16 Se definitioner i punkt 1.4.

19 Se definitioner i punkt 1.1

20 Se definitioner i punkt 1.4.

23 Se definitioner i punkt 1.1

25 Se definitioner i punkt 1.1

27 Se definitioner i punkt 1.1

BILAGA II

1. Justering av referensvärden för koldioxidutsläpp till följd av en ändring av de typgodkännandeförfaranden som avses i artikel 11.2

Efter en ändring av de typgodkännandeförfaranden som avses i artikel 11.2 ska de referensvärden för koldioxidutsläpp som avses i punkt 3.1.2 i bilaga I beräknas på nytt.

För det ändamålet ska koldioxidutsläppen i g/km från nya tunga fordon v under referensperioden och från deras primärfordon, fastställda för en användningsprofil mp, enligt punkt 2.1 i bilaga I, justeras enligt följande:

CO2v,mp = CO2(RP)v,mp ∙ (∑ r sr,sg ∙ CO2r,mp)/ (∑ r sr,sg ∙ CO2(RP)r,mp)

CO2pv,mp = CO2p(RP)v,mp ∙ (∑ r sr,sg ∙ CO2pr,mp)/ (∑ r sr,sg ∙ CO2p(RP)r,mp)

där

är summan av alla representativa tunga fordon r för undergruppen av fordon sg,

är den undergrupp av fordon som det tunga fordonet v tillhör,

är den statistiska viktningen för det representativa tunga fordonet r i undergrupp av fordon sg,

är de specifika koldioxidutsläppen från det tunga fordonet v i g/km, fastställda i användningsprofil mp och baserade på övervakningsuppgifterna för referensperioden,

är de specifika koldioxidutsläppen från det representativa tunga fordonet r i g/km, fastställda i användningsprofil mp i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder såsom den tillämpades under referensperioden,

är de specifika koldioxidutsläppen från det representativa tunga fordonet r, fastställda i användningsprofil mp i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder enligt ändringarna i artikel 11.2 a i den här förordningen,

är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det tunga fordonet v i g/km, fastställda i användningsprofil mp och baserade på övervakningsuppgifterna för referensperioden,

är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det representativa tunga fordonet r i g/km, fastställda i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder såsom den tillämpades under referensperioden,

är de specifika koldioxidutsläppen från primärfordonet för det representativa tunga fordonet r, fastställda i användningsprofil mp i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder enligt ändringarna enligt ändringarna i artikel 11.2 a i den här förordningen.

De specifika koldioxidutsläppen ska normaliseras enligt bilaga III med användning av värdena för de parametrar som avses i artikel 14.1 f som är tillämpliga under den rapporteringsperiod som avses i artikel 11.2 a.

De representativa tunga fordonen ska definieras i enlighet med den metod som avses i artikel 11.3.

2. Tillämpning av de justerade referensvärdena för koldioxidutsläpp enligt artikel 11.2

Om de specifika koldioxidutsläppen från vissa nya tunga fordon från en tillverkare under rapporteringsperioden för år Y har fastställts med de ändringar som avses i artikel 11.2 ska referensvärdena för koldioxidutsläpp rCO2sg för den undergrupp av fordon sg som används i punkterna 4 och 5.1 i bilaga I beräknas enligt följande:

rCO2sg = ∑,i Vsg,i/Vsg x rCO2sg,,i

där

är summan av

för i = 0: det icke-ändrade förfarandet för fastställande av koldioxidutsläpp, för vilka de ursprungliga referensvärdena för koldioxidutsläpp utan justeringar är tillämpliga, och

för i ≥ 1: alla efterföljande ändringar som avses i artikel 11.2,

är antalet nya tunga fordon från tillverkaren under rapporteringsperioden för år Y och undergruppen av fordon sg,

är antalet nya tunga fordon från tillverkaren under rapporteringsperioden för år Y och undergruppen av fordon sg, för vilka de specifika koldioxidutsläppen har fastställts med ändringen i.

är

för i = 0: de icke-justerade referensvärdena för koldioxidutsläpp,

för i ≥ 1: det referensvärde för koldioxidutsläpp som har fastställts för undergruppen av fordon sg med ändring i.

BILAGA II

”BILAGA III

1. Normalisering av specifika koldioxidutsläpp

För beräkningen i punkt 2.1 i bilaga I ska koldioxidutsläppsvärdena CO2v,mp från tunga fordon normaliseras enligt följande:

CO2v,mp = reportCO2v,mp + ΔCO2v,mp(m) + ΔCO2cvv,mp

(för tunga fordon i kategorierna N och O)

(för tunga fordon i kategori M)

Värdena för koldioxidutsläpp CO2pv,mp från primärfordon normaliseras i enlighet med samma metod, med hjälp av parametrarna för primärfordon.

där

är de normaliserade koldioxidutsläppen från det tunga fordonet v, fastställda för en användningsprofil mp, som ska beaktas vid beräkningen i punkt 2.1 i bilaga I,

är koldioxidutsläppen i g/km från ett nytt tungt fordon v, fastställda för en användningsprofil mp och rapporterade enligt artiklarna 13a och 13b,

ska fastställas i enlighet med punkt 3,

ska fastställas i enlighet med punkt 4,

är nyttolasten för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

är nyttolasten för undergruppen av fordon sg och användningsprofil mp enligt punkt 2.5 i bilaga I,

är passagerarvikt för det tunga fordonet v i användningsprofilen mp, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

är passagerarvikt för undergrupp av fordon sg och användningsprofil mp enligt punkt 2.5 i bilaga I,

är korrigeringen av tjänstevikt för det tunga fordonet v i enlighet med punkt 2.

2. Normalisering av tjänstevikt

Ett tungt fordons transportnytta ökar med dess högsta tekniskt tillåtna nyttolast eller passagerarantal, men av tekniska skäl är högre värden för dessa parametrar korrelerade med högre tjänstevikter och därmed högre koldioxidutsläpp, och därför ska följande korrigering av tjänstevikten för ett tungt fordon v i undergrupp av fordon sg göras för att normalisera dess specifika koldioxidutsläpp i enlighet med punkt 1:

för tunga fordon i kategori N,

för tunga fordon i kategori O,

(för tunga fordon i kategori M)

där

är en linjär koefficient som fastställs i enlighet med punkt 2.1 för rapporteringsperioden för det år då det tunga fordonet v registrerades,

är den högsta tekniskt tillåtna nyttolasten för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

är det högsta tekniskt tillåtna passagerarantalet för det tunga fordonet v, fastställt utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b.

är den högsta tekniskt tillåtna nyttolasten för undergruppen av fordon sg, fastställd i enlighet med punkt 2.5 i bilaga I,

är det högsta tekniskt tillåtna passagerarantalet för undergruppen av fordon sg, fastställt enligt punkt 2.5 i bilaga I.

2.1. Fastställande av normaliseringsparametrar

För varje rapporteringsperiod ska parametrarna asg och bsg bestämmas med en linjär regressionsanalys av sambandet mellan värdena för CWv med värdena för maxPLv (tunga fordon i kategori N) och maxPNv (tunga fordon i kategori M), med beaktande av alla nyregistrerade tunga fordon v i undergrupp av fordon sg:

(för tunga fordon i kategori N),

(för tunga fordon i kategori M).

där

är tjänstevikten för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b; om inget exakt värde finns tillgängligt får det approximeras med det tunga fordonets v korrigerade faktiska vikt,

är den högsta tekniskt tillåtna nyttolasten för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

är det högsta tekniskt tillåtna passagerarantalet för det tunga fordonet v, fastställt utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b.

3. Ändring av koldioxidutsläpp för ändring av fordons totalvikt

En ändring gjord i efterhand av koldioxidutsläpp från ett tungt fordon v, som ska fastställas för en användningsprofil mp med anledning av en ändring gjord i efterhand av den totalvikt som ska kopplas till det tunga fordonet för att fastställa koldioxidutsläpp, bestäms genom följande linjära approximering:

ΔCO2v,mp(m) = m (CO2v,r – CO2v,l) / (Mr – Ml)

där

är ändringen av den totalvikt som kopplas till det tunga fordonet v för att fastställa dess koldioxidutsläpp,

är koldioxidutsläppen från det tunga fordonet v i g/km, utan ändring av vikt, fastställda för samma användningsprofil mp, förhållanden med representativ last,

är koldioxidutsläppen från det tunga fordonet v i g/km, utan ändring av vikt, fastställda för samma användningsprofil mp, förhållanden med lätt last,

är den totala fordonsvikten vid simulering, utan ändring av vikt för samma användningsprofil mp, förhållanden med representativ last,

är den totala fordonsvikten vid simulering, utan ändring av vikt, för samma användningsprofil mp, förhållanden med lätt last.

4. Normalisering för olika godsvolymer

Tunga fordon i kategori O inom samma undergrupp av fordon har olika godsvolymer. Ett tungt fordons transportnytta ökar med dess godsvolym, men av tekniska skäl är en sådan ökning också korrelerad med högre koldioxidutsläpp, och därför ska följande korrigering av koldioxidutsläppen från ett tungt fordon v i undergrupp av fordon sg göras:

ΔCO2cvv,mp = asg,mp (CVsg – CVv)

där

är en linjär koefficient som fastställs i enlighet med punkt 4.1 för rapporteringsperioden för det år då det tunga fordonet v registrerades,

är godsvolymen för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

är godsvolymen för undergruppen av fordon sg, fastställd i enlighet med punkt 2.5 i bilaga I,

För tunga fordon i kategori N och M ska korrigeringen av koldioxidutsläpp ΔCO2cvv,mp fastställas till 0.

4.1. Fastställande av normaliseringsparametrar

För varje rapporteringsperiod och användningsprofil ska parametrarna asg,mp och bsg,mp bestämmas med en linjär regressionsanalys av sambandet mellan värdena för [reportCO2v,mp + ΔCO2v,mp(m)] och värdena för CVv, med beaktande av det totala antalet nyregistrerade tunga fordon v i undergruppen av fordon sg:

reportCO2v,mp + ΔCO2v,mp(m) ≈ asg,mp · CVv + bsg,mp

där

är godsvolymen för det tunga fordonet v, fastställd utifrån de uppgifter som rapporterats enligt artiklarna 13a och 13b,

har ett värde enligt vad som anges i punkt 1.

BILAGA IV

DEL A: UPPGIFTER SOM SKA ÖVERVAKAS OCH RAPPORTERAS AV MEDLEMSSTATERNA

a Fordonsidentifieringsnummer för alla nya tunga fordon enligt artikel 2 som är registrerade inom medlemsstatens territorium.

b Tillverkarens namn.

c Fabrikat (tillverkarens handelsnamn).

d Kod för karosseri enligt vad som anges i post 38 i intyget om överensstämmelse, inklusive, i tillämpliga fall, de kompletterande siffror som avses i tillägg 2 till bilaga I till förordning (EU) 2018/858.

e För tunga fordon som avses i artikel 2.1 första stycket a eller b: den information om motoranläggningen som anges i posterna 23, 23.1 och 26 i intyget om överensstämmelse.

f Det tunga fordonets högsta hastighet som anges i post 29 i intyget om överensstämmelse.

g Den färdigställandegrad som anges i den valda mallen för intyget om överensstämmelse i enlighet med punkt 2 i bilaga VIII till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.

h Fordonskategori som anges i post 0.4 i intyget om överensstämmelse.

i Antal axlar som anges i post 1 i intyget om överensstämmelse.

j TPMLM som anges i post 16.1 i intyget om överensstämmelse.

k Avtryck av kryptografiskt hashvärde i tillverkarens dokumentationsfil som anges i post 49.1 i intyget om överensstämmelse. För tunga fordon som registreras till och med den 30 juni 2025 räcker det att medlemsstaterna rapporterar endast de första åtta tecknen i det kryptografiska hashvärdet.

l Specifika koldioxidutsläpp som anges i post 49.5 i intyget om överensstämmelse.

m Genomsnittligt nyttolastvärde som anges i post 49.6 i intyget om överensstämmelse.

n Registreringsdatum.

o TPMLM för kombinationen av en tung lastbil i kategori N3 i extra tung kombination (EHC) som avses i artikel 3.25 enligt vad som anges i post 16.4 i intyget om överensstämmelse eller intyget om enskilt fordonsgodkännande.

p För fordon avsedda för särskilda ändamål, det som anges i post 51 i intyget om överensstämmelse.

q Antal drivaxlar som anges i post 3 i intyget om överensstämmelse.

r För tunga fordon som godkänts enligt artikel 2.3 b i förordning (EU) 2018/858, uppgift om att det tunga fordonet är konstruerat och tillverkat eller anpassat för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret och ordningsmakten.

s För tunga fordon som är registrerade för att användas inom civilskyddet, brandförsvaret eller ordningsmakten, en bekräftelse på att fordonet är registrerat för användning inom civilskyddet, brandförsvaret eller ordningsmakten och att det uppfyller villkoren i artikel 3a.5 i denna förordning. För alla tunga fordon, inbegripet enskilt godkända tunga fordon, ska motsvarande information vara den information som ska lämnas i EU-intyget om överensstämmelse eller EU-intyget om enskilt fordonsgodkännande eller det nationella intyget om enskilt godkännande i enlighet med mallarna i genomförandeförordning (EU) 2020/683, oberoende av eventuella nationella undantag som är tillämpliga enligt artikel 45.1 i förordning (EU) 2018/858.

Del B: UPPGIFTER SOM SKA RAPPORTERAS AV TILLVERKARE OCH ANDRA ENHETER

I enlighet med artikel 13b i denna förordning ska varje uppgiftslämnare rapportera följande uppgifter för de tunga fordon för vilka den är skyldig att ta fram en dokumentationsfil för tillverkaren (MRF, Manufacturer’s Records File) eller en fordonsinformationsfil (VIF, Vehicle Information File) i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 och genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

För tunga fordon som avses i del A leden p och q i bilaga IV ska den tillverkare som avses i artikel 7a också, i enlighet med artiklarna 2.4 och 2.5, underrätta kommissionen om ett tungt fordon som annars skulle undantas från skyldigheterna i artikel 3a inte undantas från de skyldigheterna.

Fordonskategorier/undergrupper av fordon | Uppgiftslämnare

Tillverkare av primärfordon | Tillverkare av interimsfordon | Fordons- tillverkare | Utsedd teknisk tjänst

N/samtliga | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | MRF Ytterligare information | Ej tillämpligt

M/samtliga | VIF MRF Ytter ligare information för primär-fordonet | Ej tillämpligt | VIF MRF Ytterligare information för det färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonet. | Ej tillämpligt

O/samtliga | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | MRF Ytterligare information | MRF Ytterligare information

Nr Övervakningsparameter Källa Fordonskategorier på vilka övervakningsparametern är tillämplig 15 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) Alla 24 Transmissionstillverkarens namn och adress Punkt 0.4 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga VI till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N: Kategori M: endast primärfordon 25 Fabrikat (transmissionstillverkarens handelsnamn) Punkt 0.1 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga VI till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N: Kategori M: endast primärfordon 32 Axeltillverkarens namn och adress Punkt 0.4 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga VII till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N: Kategori M: endast primärfordon Kategori O: 33 Fabrikat (axeltillverkarens handelsnamn) Punkt 0.1 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga VII till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N Kategori M: endast primärfordon Kategori O 39 Däcktillverkarens namn och adress Punkt 1 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga X till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N Kategori M: endast primärfordon Kategori O 40 Fabrikat (däcktillverkarens handelsnamn) Punkt 3 i mallen till ett intyg om en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i tillägg 1 till bilaga X till förordning (EU) 2017/2400 Kategori N Kategori M: endast primärfordon Kategori O 72 Nummer på licens för drift av simuleringsverktyget Alla 75 Motorns CO2-massutsläpp under WHTC-provningen (8) (g/kWh) Punkt 1.4.2 i addendumet till tillägg 5 eller punkt 1.4.2 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 76 Motorns bränsleförbrukning under WHTC-provningen (g/kWh) Punkt 1.4.2 i addendumet till tillägg 5 eller punkt 1.4.2 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 77 Motorns CO2-massutsläpp under WHSC-provningen (9) (g/kWh) Punkt 1.4.1 i addendumet till tillägg 5 eller punkt 1.4.1 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 78 Motorns bränsleförbrukning under WHSC-provningen (g/kWh) Punkt 1.4.1 i addendumet till tillägg 5 eller punkt 1.4.1 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 101 För tunga fordon med ett simuleringsdatum från och med den 1 juli 2020: motorns typgodkännandenummer Punkt 1.2.1 i addendumet till tillägg 5, 6 eller 7 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, beroende på vad som är tillämpligt Kategori N Kategori M: endast primärfordon 102 För tunga fordon med simuleringsdatum från och med den 1 juli 2021, fil med kommaseparerade värden som har samma namn som arbetsfilen och har filnamnsändelsen .vsum och som innehåller de aggregerade resultaten per simulerad användningsprofil och nyttolast Fil som genereras av det simuleringsverktyg som avses i artikel 5.1 a i förordning (EU) 2017/2400 i dess grafiska användargränssnittsversion Alla

DEL C: INTERVALL FÖR LUFTMOTSTÅNDSVÄRDE (CDXA) FÖR OFFENTLIGGÖRANDE I ENLIGHET MED ARTIKEL 13c

I syfte att göra det CdxA-värde som anges i post 23 tillgängligt för allmänheten i enlighet med artikel 13c ska kommissionen använda de intervall som fastställs i följande tabell, vilken innehåller de intervall som svarar mot respektive CdxA-värde:

Intervall | CdxA value [m2]

Min CdxA (CdxA ≥ min CdxA) | Max CdxA (CdxA < MaxCdxA)

A1 | 0,00 | 3,00

A2 | 3,00 | 3,15

A3 | 3,15 | 3,31

A4 | 3,31 | 3,48

A5 | 3,48 | 3,65

A6 | 3,65 | 3,83

A7 | 3,83 | 4,02

A8 | 4,02 | 4,22

A9 | 4,22 | 4,43

A10 | 4,43 | 4,65

A11 | 4,65 | 4,88

A12 | 4,88 | 5,12

A13 | 5,12 | 5,38

A14 | 5,38 | 5,65

A15 | 5,65 | 5,93

A16 | 5,93 | 6,23

A17 | 6,23 | 6,54

A18 | 6,54 | 6,87

A19 | 6,87 | 7,21

A20 | 7,21 | 7,57

A21 | 7,57 | 7,95

A22 | 7,95 | 8,35

A23 | 8,35 | 8,77

A24 | 8,77 | 9,21

1 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683 av den 15 april 2020 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 vad gäller de administrativa kraven för godkännande och marknadskontroll av motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 163, 26.5.2020, s. 1).

2 Artikel 3.29 i förordning (EU) 2017/2400.

3 Artikel 3.31 i förordning (EU) 2017/2400.

4 Artikel 3.4a i förordning (EU) 2017/2400.

5 Manufacturer’s record file (MRF), artikel 3.23 i förordning (EU) 2017/2400.

6 Vehicle Information File (VIF), artikel 3.25 i förordning (EU) 2017/2400.

7 Artikel 2.5 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

8 Manufacturer’s record file (MRF), punkt 2.9 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

9 Artikel 8.6 och 8.7 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

10 Ytterligare information:

28 Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, 25.6.2011, s. 1).

BILAGA V

1. MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTERING

1.1. De uppgifter som anges i del A i bilaga IV ska överföras i enlighet med artikel 13a av de behöriga myndigheternas kontaktpunkt genom elektronisk dataöverföring till Europeiska miljöbyrån.

När uppgifterna har överförts ska kontaktpunkten underrätta kommissionen och Europeiska miljöbyrån per e-post till följande adresser:

EC-CO2-HDV-IMPLEMENTATION@ec.europa.eu

och

HDV-monitoring@eea.europa.eu och

2. TILLVERKARNAS RAPPORTERING

2.1. Tillverkarna ska utan dröjsmål rapportera följande till kommissionen: a) Tillverkarens namn enligt vad som anges i intyget om överensstämmelse eller intyget om enskilt godkännande. b) Kod för identifiering av världens tillverkare (WMI-kod) enligt definitionen i kommissionens förordning (EU) nr 19/2011, vilken ska användas i fordonsidentifieringsnumret för nya tunga fordon som ska släppas ut på marknaden. c) Kontaktpunkt som ansvarar för att föra in uppgifterna till Europeiska miljöbyrån. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om den informationen ändras. Underrättelser ska sändas till de adresser som anges i punkt 1.1.

2.2. De uppgifter som anges i punkt 2 i del B i bilaga I ska överföras i enlighet med artikel 13b av tillverkarens kontaktpunkt genom elektronisk dataöverföring till Europeiska miljöbyrån.

När uppgifterna har överförts ska kontaktpunkten underrätta kommissionen och Europeiska miljöbyrån per e-post till de adresser som avses i punkt 1.1.

3. BEHANDLING AV UPPGIFTER

3.1. Europeiska miljöbyrån ska behandla de uppgifter som överförs i enlighet med punkterna 1.1 och 2.2, och registrera de behandlade uppgifterna i registret.

3.2. Uppgifter som rör tunga fordon som registrerats under föregående rapporteringsperiod och som har lagts in i registret ska offentliggöras senast den 30 april varje år, med undantag av följande uppgifter: 3.2.1. Fordonets identifieringsnummer. 3.2.2. Transmissionstillverkarens namn och adress 3.2.3. Fabrikat (transmissionstillverkarens handelsnamn) 3.2.4. Axeltillverkarens namn och adress 3.2.5. Fabrikat (axeltillverkarens handelsnamn) 3.2.6. Däcktillverkarens namn och adress 3.2.7. Fabrikat (däcktillverkarens handelsnamn) 3.2.8. Motorns modell 3.2.9. Transmissionsmodell 3.2.10. Retarderns modell 3.2.11. Momentomvandlarens modell 3.2.12. Vinkelväxelns modell 3.2.13. Axelmodell 3.2.14. Luftmotståndsmodell 3.2.15. Fil med kommaseparerade värden som har samma namn som arbetsfilen och har filnamnsändelsen .vsum och som innehåller de aggregerade resultaten per simulerad användningsprofil och nyttolast

3.3. Om en behörig myndighet eller en tillverkare upptäcker fel i de inlämnade uppgifterna ska den utan dröjsmål underrätta kommissionen och byrån om detta genom att skicka en felanmälan till Europeiska miljöbyrån och genom e-post till de adresser som avses i punkt 1.1.

3.4. Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån verifiera de anmälda felen och vid behov korrigera uppgifterna i registret.

3.5. Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån tillhandahålla elektroniska format för sådan dataöverföring som avses i punkterna 1.1 och 2.2 i god tid före tidsfristerna för överföring av uppgifterna.

1 Kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 av den 11 januari 2011 om krav för typgodkännande av tillverkarens föreskrivna skylt och för fordonsidentifieringsnummer till motorfordon och deras släpvagnar samt om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 8, 12.1.2011, s. 1).

BILAGA VI

Förordning (EU) 2018/956 | Denna förordning

Artikel 1 | Artikel 1.2

Artikel 2 | Artikel 2

Artikel 3 | Artikel 3

Artikel 4 | Artikel 13a

Artikel 5 | Artikel 13b

Artikel 6 | Artikel 13c

Artikel 7 | Artikel 13d

Artikel 8 | Artikel 13e

Artikel 9 | Artikel 13f

Artikel 10 | —

Artikel 11 | Artikel 14

Artikel 12 | Artikel 16

Artikel 13 | Artikel 17

Artikel 14 | —

Bilaga I | Bilaga IV

Bilaga II | Bilaga V”.

Europeiska unionens officiella tidning

I Lagstiftningsakter

DIREKTIV