Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/25 av den 19 december 2024 om ändring av direktiven 2009/102/EG och (EU) 2017/1132 vad gäller att ytterligare utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50.1, 50.2 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 fastställs bland annat regler om offentliggörande av bolagsinformation i centrala register, handels- eller företagsregister i medlemsstaterna för att öka rättssäkerheten på den inre marknaden, och om ett system för sammankoppling av register. Detta system för sammankoppling av register har varit i drift sedan juni 2017 och kopplar för närvarande samman alla medlemsstaters register. Som svar på den digitala utvecklingen ändrades direktiv (EU) 2017/1132 genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 för att fastställa regler för bildande helt online av aktiebolag, registrering helt online av gränsöverskridande filialer och ingivande helt online av handlingar och information till företagsregister.

2 I en alltmer digitaliserad värld är digitala verktyg avgörande för att säkerställa kontinuitet i affärsverksamheten och företagens samverkan med register och myndigheter. För att öka förtroendet och transparensen i företagsklimatet och underlätta företagens transaktioner och verksamhet på den inre marknaden, särskilt när det gäller mikroföretag samt små och medelstora företag, i enlighet med definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG, är det avgörande att företag, myndigheter och andra berörda parter har tillgång till tillförlitlig bolagsinformation som kan användas utan betungande formaliteter i ett gränsöverskridande sammanhang.

3 Detta direktiv är ett svar på de digitaliseringsmål som fastställs i kommissionens meddelanden av den 2 december 2020 med titeln Digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen: En verktygslåda med möjligheter och av den 9 mars 2021 med titeln Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, och på det behov av att underlätta gränsöverskridande expansion för små och medelstora företag som betonas i kommissionens meddelanden av den 10 mars 2020 med titeln En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU och av den 5 maj 2021 med titeln Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning.

4 Tillgång till och användning av tillförlitlig bolagsinformation från registren begränsas fortfarande av hinder i gränsöverskridande situationer. För det första är bolagsinformation som användare, inklusive företag och myndigheter, söker ännu inte tillräckligt tillgänglig i nationella register eller på gränsöverskridande nivå genom systemet för sammankoppling av register. För det andra begränsas användningen av sådan bolagsinformation i gränsöverskridande situationer, inbegripet i administrativa förfaranden inför nationella myndigheter eller unionsinstitutioner och unionsorgan, i rättsliga förfaranden eller vid etablering av gränsöverskridande dotterbolag eller filialer, fortfarande av tidskrävande och kostsamma förfaranden och krav, inbegripet behovet av apostill eller översättning av bolagshandlingar.

5 Alla berörda parter, inbegripet företag, myndigheter och allmänheten i stort, måste kunna förlita sig på bolagsinformation för affärsändamål eller i administrativa förfaranden eller rättsliga förfaranden. Det är därför nödvändigt att bolagsuppgifter, som förs in i register och är åtkomliga genom systemet för sammankoppling av register, är korrekta, uppdaterade och tillförlitliga.

6 Införandet, genom direktiv (EU) 2019/1151, av standarder för kontroll av identitet och rättskapacitet för personer som bildar ett bolag, registrerar en filial eller lämnar in handlingar eller information online var ett viktigt första steg. Det är nu nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra tillförlitligheten och trovärdigheten hos bolagsinformation i register för att underlätta dess användning i gränsöverskridande administrativa förfaranden och rättsliga förfaranden.

7 Även om alla medlemsstater i viss utsträckning genomför en förhandskontroll av bolagshandlingar och bolagsinformation innan de förs in i register, finns det olika tillvägagångssätt i medlemsstaterna när det gäller hur grundliga kontrollerna är, de tillämpliga förfarandena och de personer eller organ som ansvarar för att kontrollera sådana handlingar och sådan information. Detta leder till ett otillräckligt förtroende för bolagshandlingar eller bolagsinformation i gränsöverskridande sammanhang och till situationer där bolagshandlingar eller bolagsinformation från ett register i en medlemsstat ibland inte godtas som bevis i en annan medlemsstat.

8 Det är därför viktigt att säkerställa att vissa kontroller utförs i alla medlemsstater för att garantera att handlingarna och informationen håller en hög nivå av korrekthet och tillförlitlighet, samtidigt som medlemsstaternas rättssystem och rättstraditioner respekteras. Det är också nödvändigt att sådana kontroller är obligatoriska, inte bara för bildande av bolag helt online, utan även för alla andra former av bildande av bolag. I medlemsstater som fortfarande tillåter användning av andra metoder för ingivande än ingivande online bör sådana kontroller också utföras, så att all information som förs in i registret omfattas av samma kontrollnivå. Sådana kontroller och andra krav bör anpassas till de särskilda särdrag som utmärker andra former av bildande av bolag. Till exempel använder sökande onlinemallar endast som en del av förfarandet för bildande av bolag helt online.

9 En förebyggande administrativ kontroll, domstolskontroll eller notariekontroll, eller en kombination av dessa, som respekterar medlemsstaternas rättssystem och rättstraditioner, inbegripet företagsregister som är administrativa eller rättsliga myndigheter, bör föreskrivas i alla medlemsstater för att säkerställa tillförlitligheten hos bolagshandlingar och bolagsinformation i gränsöverskridande situationer. Det bör göras en laglighetskontroll av ett bolags stiftelseurkund, bolagsordningen om den finns i en särskild handling, och av eventuella ändringar av dessa handlingar, eftersom dessa är ett bolags viktigaste handlingar. En sådan obligatorisk förebyggande kontroll i alla medlemsstater skulle också vara förenlig med unionens politik inom andra områden och skulle i synnerhet kunna bidra till att säkerställa att bolagsrättsliga förfaranden inte kan användas för att kringgå annan unionsrätt och nationell rätt som syftar till att skydda allmänintresset. Denna förebyggande kontroll bör inte påverka tillämpningen av nationell lagstiftning som, med respekt för medlemsstaternas rättssystem och rättstraditioner, kräver att sådana handlingar utfärdas i form av officiellt bestyrkta handlingar. En förebyggande kontroll av bolags årsbokslut krävs inte enligt detta direktiv.

10 Bolagsrättsliga transaktioners lagenlighet, skyddet av offentliga registers tillförlitlighet och förebyggandet av olaglig verksamhet förutsätter i synnerhet korrekt och säker identifiering av bolags grundare och ledning, samt kontroll av deras rättskapacitet. För de förfaranden som omfattas av detta direktiv bör medlemsstaterna därför tillåtas att föreskriva kompletterande offentliga elektroniska kontroller av identitet, rättskapacitet och lagenlighet. Dessa kompletterande offentliga elektroniska kontroller skulle kunna omfatta offentliga audiovisuella identitetskontroller på distans, inbegripet elektronisk kontroll av identitetsfotografier. Samtidigt skulle tillförlitlig och aktuell bolagsinformation i register bidra till kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I synnerhet skulle ökad tillgång till mer tillförlitlig bolagsinformation på unionsnivå, inbegripet EU-registreringsbevis, underlätta tillförlitlig identifiering av kunden i enlighet med principen om kundkännedom enligt reglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom skulle en sammankoppling på unionsnivå av systemet för sammankoppling av register (företagsregistrens sammankopplingssystem – Bris), systemet för register med uppgifter om verkligt huvudmannaskap (Boris) och insolvensregistrens sammankopplingssystem (IRI), vilka innehåller viktig bolagsinformation, underlätta tillgången till och göra det möjligt att utföra korsvisa kontroller av denna information, samtidigt som systemet för tillgång till information i varje system för sammankoppling respekteras.

11 För att ytterligare minska kostnaderna och den administrativa bördan i samband med bildandet av bolag, inbegripet förfarandenas längd, och för att underlätta för företag att expandera på den inre marknaden, särskilt små och medelstora företag, bör tillämpningen av engångsprincipen utvidgas ytterligare på bolagsrättens område. Denna princip är redan väl erkänd i unionen, bland annat i kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 med titeln Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, som ett sätt att göra det möjligt för offentliga förvaltningar att utbyta uppgifter och bevis över gränserna, och den tillämpas på olika områden, exempelvis det tekniska systemet för automatiskt utbyte av bevis mellan de behöriga myndigheterna i olika medlemsstater inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724.

12 Tillämpningen av engångsprincipen medför att bolag inte uppmanas lämna in samma information till myndigheter mer än en gång. När ett företag etablerar ett dotterbolag i en annan medlemsstat bör det till exempel inte på nytt behöva lämna in de bolagshandlingar eller bolagsuppgifter om det bildande bolagets existens och registrering som redan lämnats in till det register där företaget är registrerat. Tillämpningen av engångsprincipen innebär att information om det bildande bolaget utbyts elektroniskt, med hjälp av systemet för sammankoppling av register, mellan det register där bolaget är registrerat och det register där ett dotterbolag ska registreras. Alternativt skulle information om det bildande bolaget kunna nås direkt från systemet för sammankoppling av register via den europeiska e-juridikportalen (portalen) eller i det bildande bolagets nationella register. Om handlingar och information om det bildande bolaget utbyts genom, eller direkt från, systemet för sammankoppling av register på digital väg bör de inte nekas rättslig verkan eller avvisas på grund av att de är i elektronisk form.

13 Tillämpningen av engångsprincipen innebär också att det bildande bolaget inte ska behöva lämna in bolagets handlingar eller information på nytt till myndigheter, organ eller personer. En myndighet, ett organ eller en person bör först direkt få tillgång till uppgifter som är allmänt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register via portalen. I fall där registret bör tillhandahålla sådana uppgifter till myndigheter, organ eller personer bör det stå medlemsstaterna fritt att besluta hur detta ska ske, till exempel genom nationella valfria ingångar till systemet för sammankoppling av register, och om de ska ta ut avgifter för sådan information.

14 För att öka transparensen och förtroendet för företag på den inre marknaden, säkerställa rättssäkerhet och skydda tredje parter i förbindelser med företag i ett gränsöverskridande sammanhang, bidra till kampen mot bedrägerier och missbruk, samt underlätta företagens gränsöverskridande transaktioner och verksamhet är det viktigt att göra mer bolagsinformation tillgänglig i hela unionen och säkerställa att den är jämförbar och lättillgänglig. Detta bör ske genom att bygga vidare på den bolagsinformation som redan finns i nationella register och göra den tillgänglig på unionsnivå genom systemet för sammankoppling av register, samt genom att ge tillgång till mer information både i de nationella registren och genom systemet för sammankoppling av register.

15 För att skydda tredje parters intressen och öka förtroendet för affärstransaktioner med olika bolagsformer på den inre marknaden är det viktigt att öka transparensen och underlätta gränsöverskridande tillgång till information om så kallade kommersiella partnerskap, som i detta direktiv bör förstås som de typer av partnerskap som förtecknas i bilaga IIB. Dessa partnerskap spelar en viktig roll för medlemsstaternas ekonomi och finns registrerade i alla nationella företagsregister, men det finns ändå skillnader mellan de typer av partnerskap och typer av information som görs tillgängliga om dem i unionen, vilket gör det svårt att få tillgång till denna information över gränserna. För att åtgärda detta bör samma grundläggande information om dessa partnerskap offentliggöras i alla medlemsstater. Kraven på offentlighet för dessa partnerskap bör återspegla de befintliga kraven på offentlighet för aktiebolag men anpassas till de särskilda egenskaperna hos partnerskap. Kraven på offentlighet bör till exempel också omfatta information om partner som är bemyndigade att företräda partnerskapet, särskilt komplementärer med obegränsat ansvar. Liksom i fallet med aktiebolag bör medlemsstaterna ha rätt att kräva att partnerskap offentliggör handlingar eller information utöver vad som krävs enligt detta direktiv. Om sådana ytterligare handlingar eller sådan ytterligare information innehåller personuppgifter är medlemsstaterna skyldiga att behandla sådana personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679.

16 Information om kommersiella partnerskap bör också vara tillgänglig på unionsnivå genom systemet för sammankoppling av register på samma sätt som information om aktiebolag, med vissa uppgifter som ska göras tillgängliga kostnadsfritt, och kommersiella partnerskap bör entydigt identifieras genom den europeiska unika identifieringskoden (EUID).

17 Antalet anställda i ett bolag är viktig information för tredje parter. Det är till exempel en av de faktorer som avgör ett bolags storlekskategori. Bolagen måste uppge det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsåret i sina finansiella rapporter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU. Eftersom det i framtiden kommer att vara möjligt att extrahera sådana uppgifter ur de finansiella rapporterna kommer medlemsstaterna att kunna använda denna redan befintliga uppgift och göra den tillgänglig för allmänheten kostnadsfritt genom systemet för sammankoppling av register. När sådan information görs allmänt tillgänglig via systemet för sammankoppling av register bör det tydligt i portalen anges att uppgiften avser ett genomsnittligt årligt antal, inbegripet en hänvisning till det specifika räkenskapsåret.

18 Aktieägare, potentiella investerare, borgenärer, myndigheter, anställda och organisationer i civilsamhället har ett legitimt intresse av att få tillgång till information om strukturen i den koncern som ett företag tillhör. Information om koncerner är viktig för att främja transparens och öka förtroendet för företagsklimatet samt för att bidra till effektiv upptäckt av bedrägliga eller otillbörliga system som kan påverka offentliga intäkter och den inre marknadens trovärdighet. Därför bör information om koncernstrukturer vara allmänt tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register för både inhemska och gränsöverskridande koncerner.

19 Även om informationen om koncerner som behöver upprätta koncernredovisningar inom ramen för direktiv 2013/34/EU ingår i dessa redovisningar, finns det ett behov av att underlätta allmänhetens tillgång till sådan information. Redovisningar är ofta bara tillgängliga mot en avgift, och berörda parter behöver veta om det finns en koncern och hur man ska hitta och tolka denna information i koncernredovisningarna. Allmänt tillgänglig information om koncerner genom systemet för sammankoppling av register garanterar ökad öppenhet och enkel tillgång till denna information. Tillgång till denna information genom systemet för sammankoppling av register skulle också göra det möjligt att automatiskt koppla ett företag till andra företag i samma koncern tack vare deras EUID och ge tillgång till ytterligare information om varje företag i en koncern.

20 Detta direktiv överlåter åt medlemsstaterna att besluta hur de ska samla in nödvändig information om koncerner och information om det genomsnittliga antalet anställda i ett företag. För att undvika att nya krav ställs på företagen skulle registren dock kunna extrahera sådana uppgifter direkt från information som företagen inkluderar i sina årsredovisningar som de lämnar in till registret. Kravet på att offentliggöra uppgifter om det genomsnittliga antalet anställda bör därför villkoras av att denna information finns tillgänglig i ett format som möjliggör extrahering av uppgifter. Med tanke på kraven avseende strukturerade data och maskinläsbara och sökbara format enligt unionsrättsakter såsom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 och direktiv (EU) 2017/1132, bör registren också kunna extrahera information om koncerner på automatisk väg. För att säkerställa att kraven avseende maskinläsbarhet genomförs fullt ut i alla medlemsstater och att registren har tekniska medel för att behandla bolagsinformation i ett maskinläsbart och sökbart format eller som strukturerade data, är det nödvändigt att föreskriva en längre införlivandeperiod för bestämmelserna om att information om koncerner och information om det genomsnittliga antalet anställda i ett företag ska göras tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register.

21 Koncerner kan ha komplexa strukturer. En visuell återgivning av koncernstrukturen som bygger på kontrollkedjan och som görs tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register skulle därför ge en användarvänlig, enkelt tillgänglig och heltäckande överblick över koncernen och underlätta en bättre förståelse av dess arbetssätt. Att upprätta en sådan visuell återgivning skulle kräva information om varje dotterbolags ställning i koncernstrukturen, vilket i sin tur skulle kräva mer detaljerad information om koncernens organisation. Enligt detta direktiv krävs för närvarande ingen sådan visuell återgivning av koncernstrukturer, men medlemsstaterna uppmanas ändå att föreskriva att sådana visuella återgivningar ska upprättas och göras tillgängliga för allmänheten. Behovet av visuella återgivningar av koncernstrukturer bör därför bedömas ytterligare, i samråd med berörda parter, som en del av den framtida utvärderingen av detta direktiv.

22 Utöver gemensamma standarder för kontroll av bolagsinformation innan den förs in i registret är det nödvändigt att säkerställa att uppgifterna i registret hålls uppdaterade. I rekommendation 24 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder, om transparens och juridiska personers verkliga huvudmannaskap, som reviderades i mars 2022, föreskrivs att bolagsinformation i företagsregister ska hållas korrekt och uppdaterad. Det ligger också i företagens intresse att säkerställa att deras information uppdateras i registret eftersom denna information, inbegripet EU-registreringsbevis, ska kunna användas av tredje parter. Företagen bör därför vara skyldiga att offentliggöra ändringar av bolagshandlingar och bolagsinformation utan onödigt dröjsmål, och registren bör föra in och tillgängliggöra sådana ändringar i god tid. Dessa krav för företag och register bör inte omfatta ombildningar, fusioner eller delningar av aktiebolag, för vilka särskilda regler finns i direktiv (EU) 2017/1132. Den period under vilken registren bör föra in och offentliggöra ändringar av handlingarna och informationen bör börja löpa från och med den dag då alla formaliteter som krävs för ingivande har fullgjorts, inbegripet en laglighetskontroll som bekräftar att handlingarna är förenliga med nationell rätt. Sådana formaliteter bör genomföras av registret utan onödigt dröjsmål och företaget bör informeras om hur länge de väntas pågå. Tidsfristen för register bör kunna förlängas vid exceptionella omständigheter, till exempel på grund av det stora antalet handlingar som lämnats in till registret eller oförutsedda tekniska problem. Tidsfristen för offentliggörande av redovisningshandlingar regleras i direktiv 2013/34/EU, men registren bör också göra dem allmänt tillgängliga utan onödigt dröjsmål. För att ytterligare säkerställa att bolagshandlingarna och bolagsinformationen är korrekta och uppdaterade i alla medlemsstater bör det finnas effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för underlåtenhet att uppfylla alla krav på offentliggörande enligt detta direktiv, inbegripet sent ingivande.

23 För att hålla bolagsinformationen uppdaterad i registren är det också viktigt att identifiera företag som inte längre uppfyller kraven för att vara registrerade i företagsregistret. Även om medlemsstaterna inte bör vara skyldiga att genomföra regelbundna inspektioner bör de ha transparenta förfaranden för att, i särskilda fall där tvivel har uppstått, kontrollera sådana företags status. Företag kan av giltiga orsaker tillfälligt avbryta sin verksamhet, men det är viktigt att deras status i företagsregistret uppdateras i enlighet med detta. Indikatorer på att bolagsinformation behöver uppdateras i registret kan till exempel omfatta det faktum att ett företag inte har en fungerande styrelse i enlighet med nationell rätt, inte har lämnat in redovisningshandlingar eller inte har haft någon ekonomisk verksamhet under ett antal år. På samma sätt kan det faktum att ett stort antal företag är registrerade på samma adress tyda på att vissa av företagen kan ha bildats i missbrukssyfte. Relevanta kontrollförfaranden i medlemsstaterna bör ge företag möjlighet att förklara sin situation och tillhandahålla nödvändiga uppgifter inom rimliga tidsfrister, och bör säkerställa att företagets status, till exempel om det är nedlagt, har avförts från registret, är under avveckling, är upplöst, genomgår ett insolvensförfarande, är ekonomiskt verksamt eller inaktivt enligt definitionen i nationell rätt, när uppgift om detta förts in i de nationella registren, uppdateras i enlighet med detta. Dessa kontrollförfaranden bör också, som en sista utväg, föreskriva att ett företag ska avföras från registret i enlighet med de förfaranden som fastställs i nationell rätt. Information om dessa kontrollförfaranden bör göras allmänt tillgänglig i enlighet med direktiv (EU) 2017/1132.

24 På den inre marknaden bör företag, på ett enkelt och tillförlitligt sätt som i ett gränsöverskridande sammanhang erkänns av andra medlemsstater, kunna bevisa att deras bolag är lagenligt registrerat i en medlemsstat. Därför bör ett harmoniserat EU-registreringsbevis införas. Företag kan ansöka om ett sådant EU-registreringsbevis hos nationella företagsregister eller genom systemet för sammankoppling av register, för att använda det för olika ändamål, bland annat i administrativa förfaranden inför nationella myndigheter eller unionsinstitutioner och unionsorgan samt vid rättsliga förfaranden i andra medlemsstater. Ett sådant EU-registreringsbevis bör utfärdas och certifieras av nationella företagsregister, bör finnas tillgängligt på unionens alla officiella språk och bör innehålla väsentlig bolagsinformation som används av företag i gränsöverskridande situationer, till exempel företagsnamn, företagets stadgeenliga säte, dess juridiska ombud eller föremålet för bolagets verksamhet. EU-registreringsintyget bör inte påverka nationella utdrag och intyg. Det elektroniska EU-registreringsbeviset bör bestyrkas med hjälp av betrodda tjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014. För att underlätta företagens gränsöverskridande verksamhet och minska deras kostnader så mycket som möjligt bör det i alla medlemsstater säkerställas att ett företag kan få sitt eget EU-registreringsbevis kostnadsfritt. Med tanke på mångfalden av finansieringsmodeller för företagsregister, inbegripet register som är helt självfinansierade, är det samtidigt viktigt att säkerställa att åtgärder som följer av detta direktiv inte allvarligt påverkar finansieringen av registren. Medlemsstaterna bör därför ha rätt att ta ut en avgift för tillhandahållande av EU-registreringsbevis om ett kostnadsfritt tillhandahållande av dem skulle få en betydande negativ inverkan på intäkterna för deras företagsregister. Varje företag bör under alla omständigheter kunna få sitt EU-registreringsbevis kostnadsfritt minst en gång per kalenderår. Tredje parter, inbegripet myndigheter, som behöver tillförlitlig och väsentlig bolagsinformation bör också kunna ansöka om EU-registreringsbevis för ett visst företag. Ursprunget och äktheten hos ett EU-registreringsbevis i pappersformat bör kunna kontrolleras elektroniskt, till exempel genom ett protokollnummer som motsvarar originalhandlingen i registret eller genom kontroll av den utfärdande myndighetens digitala signatur som lagras i den rutkod (QR-kod) som detta dokument är försett med. Register och myndigheter i andra medlemsstater bör godta ett EU-registreringsbevis i enlighet med detta direktiv.

25 Direktiv (EU) 2017/1132 innehåller åtgärder för att säkerställa inte bara att bolagsinformation offentliggörs utan också att den kan åberopas av tredje part. Genom direktiv (EU) 2019/1151 har dessutom obligatoriska normer för kontroller införts när det gäller bildande av bolag helt online och registrering av filialer helt online. I detta direktiv föreskrivs en omfattande uppsättning åtgärder som ytterligare kommer att bidra till att säkerställa att bolagshandlingarna och bolagsinformationen i registren är korrekta och uppdaterade. Bestämmelserna i detta direktiv som syftar till att underlätta gränsöverskridande användning av bolagshandlingar och bolagsinformation bygger på de redan befintliga standarder för kontroller samt på den omfattande uppsättning åtgärder som införs genom detta direktiv för att säkerställa bolagsinformationens exakthet och tillförlitlighet.

26 För att bekämpa bedrägeri och missbruk bör medlemsstaterna ha rätt att vägra att godta bolagsinformation eller bolagshandlingar från registret i en annan medlemsstat som bevis, om den behöriga myndigheten har rimliga skäl att misstänka bedrägeri eller missbruk i samband med bolagets bildande eller fortsatta existens eller med annan information om bolaget. En sådan möjlighet bör dock inte tolkas som en allmän princip om ömsesidigt erkännande för all information och alla handlingar och all information som lagras i nationella företagsregister. Vid misstanke om bedrägeri eller missbruk bör den behöriga myndigheten som ett första steg konsultera det register som tillhandahöll informationen eller handlingarna för att begära ett yttrande. Bolagsinformation eller bolagshandlingar från ett register i en annan medlemsstat bör inte systematiskt avvisas, utan endast i undantagsfall, från fall till fall, om det är berättigat utifrån skäl som rör allmänintresset för att skydda mot bedrägeri eller missbruk. Om den information eller de handlingar som tillhandahålls avvisas bör den behöriga myndigheten informera det register som tillhandahöll informationen eller handlingarna, exempelvis genom den relevanta kontaktpunkt som föreskrivs i detta direktiv. Medlemsstaterna bör säkerställa att olika tillvägagångssätt mellan medlemsstaterna när det gäller hur förebyggande kontroller ska utföras, eller skillnader i medlemsstaternas rättssystem och rättstraditioner, inte tjänar som skäl för vägran.

27 För att ytterligare underlätta gränsöverskridande förfaranden för företag och för att förenkla och minska formaliteter, såsom apostill eller översättning, bör en digital EU-fullmakt inrättas. Den digitala EU-fullmakten bör bygga på en flerspråkig gemensam europeisk mall som företag kan välja att använda för att bemyndiga en person att företräda företaget i särskilda förfaranden med en gränsöverskridande dimension inom tillämpningsområdet för detta direktiv. Denna mall bör åtminstone innehålla datafälten om företrädarskapets omfattning, den person som är behörig att företräda företaget och typen av företrädarskap. Den digitala EU-fullmakten skulle upprättas i enlighet med nationella rättsliga krav. Den bör godtas som bevis för att den bemyndigade personen har rätt att företräda företaget. Detta bör inte påverka tillämpningen av de nationella reglerna om bildande av bolag och begränsningar av användningen av fullmakter i allmänhet. Den digitala EU-fullmakten bör uppfylla de krav på elektroniska intyg på attribut som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183 och de tekniska specifikationerna för den europeiska digitala identitetsplånboken, för att säkerställa en gemensam lösning med ökad användarvänlighet. Detta skulle bidra till att minska såväl den administrativa som den ekonomiska bördan för medlemsstaterna genom att reducera risken för att utveckla parallella system som inte är driftskompatibla i hela unionen.

28 Den digitala EU-fullmakt som inrättas enligt detta direktiv påverkar inte tillämpningen av nationella regler om juridiskt och lagstadgat ombud eller andra typer av fullmakter. Den digitala EU-fullmakten bör enbart existera i digital form och bör autentiseras genom användning av de betrodda tjänster som avses i förordning (EU) nr 910/2014. Även om det i enlighet med direktiv (EU) 2017/1132 krävs att information om rättsliga företrädare offentliggörs i företagsregistren, bör det stå medlemsstaterna fritt att välja om de ska kräva att denna specifika digitala EU-fullmakt registreras, antingen i företagsregistret eller i ett annat register i enlighet med nationell rätt. För att överbrygga språkbarriärer och underlätta användningen av mallarna för ett EU-registreringsbevis och för den digitala EU-fullmakten bör dessa göras tillgängliga i portalen på unionens alla officiella språk.

29 Företag stöter ofta på svårigheter och administrativa hinder när det gäller att använda bolagsinformation som redan finns tillgänglig i deras nationella företagsregister i gränsöverskridande situationer, bland annat när de har att göra med behöriga myndigheter eller vid rättsliga förfaranden i en annan medlemsstat. De bolagsuppgifter som finns tillgängliga i företagsregistret i en medlemsstat godtas ofta inte i en annan medlemsstat utan betungande formaliteter som leder till kostnader och förseningar. För att underlätta gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden bör medlemsstaterna därför säkerställa att det inte krävs legalisering eller liknande förfaranden, såsom apostill, för bestyrkta kopior av handlingar och information om företag som hämtats från register. Samma tillvägagångssätt bör också tillämpas på handlingar och information som utbyts genom systemet för sammankoppling av register, såsom förfarandeintyg, samt för notariehandlingar eller administrativa handlingar för förfaranden som omfattas av detta direktiv och som används i gränsöverskridande sammanhang. Sådana förfaranden omfattar bildande av bolag och registrering av filialer i en annan medlemsstat, gränsöverskridande ombildningar, sammanslagningar och delningar.

30 För att förhindra bedrägeri eller förfalskning bör det samtidigt vara möjligt för myndigheterna i den medlemsstat där bolagshandlingen eller bolagsinformationen visas upp att, om de hyser rimliga tvivel om dess ursprung eller äkthet, kontrollera handlingen eller informationen via det utfärdande registret eller registret i samma medlemsstat som de myndigheterna, varigenom information om handlingens äkthet skulle kunna utbytas genom systemet för sammankoppling av register. I detta syfte bör medlemsstaterna underrätta kommissionen om den e-postadress som ska användas som nationell kontaktpunkt. Ett sådant informationsutbyte bör bidra till ömsesidigt förtroende och samarbete mellan medlemsstaterna på den inre marknaden.

31 Företagens stiftelseurkunder är ibland utarbetade på två eller flera språk, varav ett ofta är ett officiellt unionsspråk som generellt sett förstås av största möjliga antal användare i andra länder. Ofta publicerar företag också frivilligt en översättning av sin stiftelseurkund till ett sådant språk på sina webbplatser. Dessutom är en allt större mängd bolagsinformation i stiftelseurkunden tillgänglig separat och lätt att identifiera med hjälp av flerspråkig information genom systemet för sammankoppling av register. Bolagsinformation måste också lagras i företagsregister i ett maskinläsbart och sökbart format eller som strukturerade data, i enlighet med de bestämmelser som införts genom direktiv (EU) 2019/1151, vilket kommer att underlätta maskinöversättning av dessa data. Denna utveckling gör det lättare att konsultera och använda sådan bolagsinformation i gränsöverskridande situationer utan att det behövs någon översättning. Syftet med detta direktiv är således att förenkla den gränsöverskridande användningen av bolagsinformation genom att minska behovet av översättning, särskilt bestyrkt översättning.

32 Myndigheter som behöver kontrollera specifik information om ett företag från en annan medlemsstat bör först konsultera den begärda informationen i EU-registreringsbeviset eller genom systemet för sammankoppling av register, i stället för att begära översättning av hela den handling som innehåller sådan specifik information. Detta skulle inte påverka medlemsstaternas rätt att kräva en icke bestyrkt översättning till ett av sina officiella språk om de behöver hela handlingen inom ramen för ett visst förfarande. När det gäller bestyrkta översättningar bör de rättsliga kraven för att framställa sådana översättningar av stiftelseurkunden eller av de andra handlingarna ur företagsregistret därför begränsas till vad som är strikt nödvändigt, och bestyrkta översättningar bör endast krävas i särskilda fall. En bestyrkt översättning kan emellertid krävas, exempelvis om handlingarna ska offentliggöras i ett register, i enlighet med direktiv (EU) 2017/1132, eller i samband med rättsliga förfaranden.

33 För att öka transparensen, underlätta tillgång till bolagsinformation och skapa mer sammankopplade offentliga förvaltningar över gränserna på den inre marknaden är det viktigt att system för sammankoppling som innehåller viktig bolagsinformation och som redan fungerar på unionsnivå sammankopplas. Systemet för sammankoppling av register (Bris) bör därför kopplas samman med systemet för register med uppgifter om verkligt huvudmannaskap (Boris), som infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849, i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843, och som länkar nationella centrala register som innehåller information om de verkliga huvudmännen för bolag och andra juridiska enheter, truster och andra typer av juridiska konstruktioner, och med insolvensregistrens sammankopplingssystem (IRI) som inrättades i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848. EUID bör användas för att länka informationen om ett visst bolag mellan dessa system. En sådan koppling mellan systemen bör dock inte påverka reglerna och kraven vad avser tillgång till den information som anges i de relevanta regelverk varigenom dessa register och sammankopplingar fastställs. Detta innebär exempelvis att en användare av Bris bara bör kunna få tillgång till Boris om den användaren har rätt till åtkomst till det systemet i enlighet med dess respektive regler och krav.

34 För att hjälpa företag, och särskilt små och medelstora företag, att lättare expandera sina affärsverksamheter över gränserna bör engångsprincipen utvecklas ytterligare i fall där företag registrerar filialer i en annan medlemsstat. På samma sätt som vid etablering av ett dotterbolag över gränserna innebär tillämpningen av engångsprincipen med avseende på filialer att information om det företag som registrerar den gränsöverskridande filialen bör hämtas elektroniskt från företagets register genom systemet för sammankoppling av register. Detta utbyte av information kommer, liksom vid allt annat utbyte av uppgifter mellan register genom systemet för sammankoppling av register, att utföras genom säker överföring mellan nationella register för att säkerställa att informationen är tillförlitlig och inte behöver bestyrkas eller omfattas av någon legalisering eller liknande förfaranden. Alternativt kan filialregistret få tillgång till information om företaget direkt genom systemet för sammankoppling av register via portalen eller i företagets nationella register.

35 Information om gränsöverskridande filialer till aktiebolag inom EU finns redan tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register, men det finns ingen information om filialer till bolag från tredje länder, även om den redan är offentliggjord i nationella register i enlighet med direktiv (EU) 2017/1132. För att underlätta berörda parters tillgång till sådan information på unionsnivå bör information om sådana filialer till bolag från tredje länder göras tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register och en del av denna information bör göras tillgänglig avgiftsfritt, såsom redan är fallet för gränsöverskridande filialer till aktiebolag inom EU.

36 Bolagshandlingarna och bolagsinformationen, inklusive information om juridiska ombud, åtminstone om komplementärer i partnerskap och andra personer som har laglig rätt att företräda ett bolag, bör göras allmänt tillgängliga i företagsregister för att säkerställa rättssäkerhet vid förbindelser mellan bolag och tredje parter. Det är i synnerhet viktigt att rättssäkerhet råder för tredje parter, såsom borgenärer, investerare och affärspartner, men också myndigheter och domstolar, om den person som utnämns att agera för bolagets räkning och har befogenhet att ingå kontrakt eller bedriva verksamhet för bolagets räkning. I ett partnerskap är partnerna ofta bemyndigade att företräda partnerskapet i förbindelser med tredje parter och i rättsliga förfaranden. För att skydda tredje parter när alla aktier i ett privat aktiebolag innehas av en enda aktieägare är det på samma sätt nödvändigt att identiteten på denna enda aktieägare, som kan vara en fysisk eller juridisk person, görs åtkomlig för allmänheten i företagsregistret när sådana bolag bildas eller när den enda aktieägaren ändras. Eftersom en enda aktieägare exempelvis kan utöva de befogenheter som tillkommer bolagsstämman eller ingå avtal med det bolag som företräds av aktieägaren, bör tredje parter kunna identifiera en sådan enda bolagsman för att känna till identiteten på den person som utövar kontroll över bolaget eller företräder det. Därför bör sådana personer identifieras på ett otvetydigt sätt.

37 För att förbättra den inre marknadens funktion behöver tredje parter inte bara ges tillgång till bolagsinformation i sina egna medlemsstater, utan också till bolagsinformation i andra medlemsstater. På samma sätt som vid en inhemsk situation behöver tredje parter ges rättssäkerhet vad avser juridiska ombud, partnerna i partnerskap och andra personer som lagligen kan företräda ett bolag samt vad avser de enda aktieägarna i bolag i andra medlemsstater. Sådan information bör därför göras tillgänglig på unionsnivå genom systemet för sammankoppling av register, som ger tillgång till sådan information på ett flerspråkigt och jämförbart sätt, varigenom det säkerställs att tredje parter ges samma skyddsnivå i gränsöverskridande situationer. För att säkerställa rättssäkerhet vad avser identiteten hos juridiska ombud, partner i partnerskap och andra personer som lagligen kan företräda ett bolag, samt enda aktieägare, är det nödvändigt att sådana personer otvetydigt kan identifieras. Behovet av att garantera säkerhet vad gäller sådana personers exakta identitet är särskilt stort i gränsöverskridande situationer där systemet för sammankoppling av register ger tillgång till sådan information om alla aktiebolag och kommersiella partnerskap. Mot bakgrund av att nationella system har olika metoder för att identifiera sådana personer är det nödvändigt att harmonisera de personuppgiftskategorier som det går att få tillgång till på unionsnivå. Även om sådana personers förnamn och efternamn utgör personuppgifter för att identifiera dem, garanterar inte förnamn och efternamn alla gånger en unik identifiering utan behöver kompletteras med ytterligare information. Att endast lägga till födelseåret skulle inte vara tillräckligt i detta avseende eftersom vissa namn är vanligt förekommande i medlemsstaterna, både förnamn och efternamn för sig och tillsammans, och med tanke på att populära namn ofta följer årliga cykler, vilket innebär att många personer med identiska namn är födda samma år. Det är därför nödvändigt och proportionerligt att kräva att register ger tillgång till hela födelsedatumet eller motsvarande uppgifter för de medlemsstater som inte registrerar hela födelsedatum i det nationella registret. Ett sådant krav skulle möjliggöra otvetydig identifiering av juridiska ombud, partner i partnerskap och andra personer med laglig rätt att företräda ett företag, samt enda aktieägare.

38 Medlemsstaterna bör behandla alla personuppgifter om juridiska ombud, partner i partnerskap och andra personer med laglig rätt att företräda ett företag, och om enda aktieägare, inbegripet de personuppgifter som ska vara allmänt tillgängliga i registren, i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Inom ramen för detta direktiv bör kommissionen behandla personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725. I synnerhet bör medlemsstaterna och kommissionen införa lämpliga dataskyddsgarantier för att säkerställa att behandlingen av personuppgifter vid tillämpningen av detta direktiv begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå direktivets mål.

39 För att säkerställa att alla unionsmedborgare kan åtnjuta fördelarna av att mer bolagsinformation blir tillgänglig i företagsregister är det viktigt att sådan information tillhandahålls personer med funktionsnedsättning i tillgängliga format. Enligt artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska de länder som är parter i den konventionen vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra kan få tillgång till bland annat information och kommunikation, inbegripet teknik och system för information och kommunikation, och till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten. I detta avseende fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 allmänna krav på tillgänglighet avseende offentliga organs webbplatser och mobila applikationer i syfte att göra dem mer tillgängliga för användare, särskilt personer med funktionsnedsättning, och för att främja interoperabilitet. I det direktivet uppmuntras medlemsstaterna att utvidga dess tillämpning till att omfatta privata enheter som tillhandahåller anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten. Vidare innehåller Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 tillgänglighetskrav för vissa produkter och tjänster, inbegripet deras webbplatser och tillhörande information. Eftersom många olika organ ansvarar för förvaltningen av företagsregister, från domstolar och administrativa myndigheter till privata enheter, och eftersom företagsregistren bedriver många olika verksamheter, bör det bedömas om det behövs särskilda åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till bolagsinformation genom företagsregistren i alla medlemsstater på samma villkor som andra användare.

40 Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att de bolagshandlingar och den bolagsinformation som finns tillgängliga i företagsregister eller genom systemet för sammankoppling av register ska bli mer omfattande och tillförlitliga och att den bolagsinformation som finns tillgänglig i företagsregister ska kunna användas direkt vid etablering av filialer och dotterbolag över landsgränserna och i andra gränsöverskridande verksamheter och situationer, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den nödvändiga åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

41 I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

42 Kommissionen bör utvärdera detta direktiv. I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning bör denna utvärdering baseras på de fem kriterierna effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde, och bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingen bör omfatta de praktiska erfarenheterna av EU-registreringsbevis, den digitala EU-fullmakten, de minskade formaliteterna för företag i gränsöverskridande situationer, effektiviteten i förebyggande kontroller och laglighetskontroller och i den kostnadsfria tillgången till information genom systemet för sammankoppling av register, samt tillämpningen av krav på offentlighet för partnerskap. Information om platsen för huvudkontoret och det huvudsakliga verksamhetsstället är viktig för att öka transparensen och därmed stärka rättssäkerheten när det gäller unionsföretagens affärsförbindelser. Kommissionen bör därför bedöma huruvida information om platsen för huvudkontoret och det huvudsakliga verksamhetsstället bör offentliggöras i det nationella registret och göras tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register, samt hur dessa begrepp ska definieras för att säkerställa en enhetlig tolkning i hela unionen. Dessutom bör kommissionen bedöma potentialen för sektorsövergripande interoperabilitet mellan systemet för sammankoppling av register och andra system som erbjuder mekanismer för samarbete mellan behöriga myndigheter, till exempel inom beskattning och social trygghet, eller det tekniska system för engångsprincipen som inrättats genom förordning (EU) 2018/1724, i syfte att skapa mer sammankopplade offentliga förvaltningar över gränserna på den inre marknaden. Vikten av sektorsövergripande interoperabilitet understryks också i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 och i kommissionens meddelande av den 18 november 2022 med titeln Meddelande om en stärkt interoperabilitetspolitik för den offentliga sektorn – Att sammankoppla offentliga tjänster, stödja offentlig politik och leverera samhällsnytta – Mot ett interoperabelt Europa. Kommissionen bör också bedöma behovet av att införa ytterligare åtgärder för att fullt ut tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning när de söker tillgång till bolagsinformation som finns i företagsregistren. Kommissionen bör bedöma om tillämpningsområdet för bestämmelserna om koncerner bör utvidgas till att omfatta andra kategorier eller typer av grupper och andra enheter, och huruvida visuella återgivningar av koncernstrukturen bör göras allmänt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register. Slutligen bör kommissionen bedöma om kooperativ, som spelar en viktig roll i många medlemsstater, bör omfattas av detta direktiv, med beaktande av deras särdrag.

43 Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 17 maj 2023.

44 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/102/EG och direktiv (EU) 2017/1132 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Ändring av direktiv 2009/102/EG

Artikel 3 i direktiv 2009/102/EG ska ersättas med följande:Artikel 3 När ett bolag blir enmansbolag genom att alla dess andelar förenas på en hand ska uppgift om det och om den ende bolagsmannens identitet förvaras i den akt eller föras in i det register som avses i artikel 16.1 och 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132, och göras allmänt tillgänglig genom det system för sammankoppling av register som avses i artikel 16.1 i det direktivet. Artiklarna 18 och 19.1 i direktiv (EU) 2017/1132 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 2 – Ändringar av direktiv (EU) 2017/1132

Direktiv (EU) 2017/1132 ska ändras på följande sätt:

1 Rubriken på avdelning I ska ersättas med följande:

2 Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

3 I avdelning I kapitel II ska rubriken på avsnitt 2 ersättas med följande:

4 I artikel 7 ska punkt 1 ersättas med följande:

5 Artikel 10 ska ersättas med följande:

6 I avdelning I ska rubriken på kapitel III ersättas med följande:

7 Artikel 13 ska ersättas med följande:

8 I artikel 13a ska följande punkter läggas till:

9 I artikel 13b.1 ska följande led läggas till:

10 Artikel 13c ska ändras på följande sätt:

11 Artikel 13f ska ändras på följande sätt:

12 Artikel 13g ska ändras på följande sätt:

13 I artikel 13h.2 ska första stycket ersättas med följande:

14 Artikel 13j ska ändras på följande sätt:

15 Följande artikel ska införas:

16 Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

17 Följande artikel ska införas:

18 Artikel 15 ska ersättas med följande:

19 Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

20 I artikel 16a ska följande punkter läggas till:

21 Följande artiklar ska införas:

22 Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

23 Artikel 18 ska ersättas med följande:

24 Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

25 Följande artiklar ska införas:

26 I artikel 21 ska följande punkt läggas till:

27 I artikel 22 ska följande punkt läggas till:

28 I artikel 24 ska de första, andra och tredje styckena bli de första, andra och tredje styckena i en ny punkt 1 och följande punkt ska läggas till:

29 I artikel 26 ska följande stycke läggas till:

30 Artikel 28 ska ersättas med följande:

31 Artikel 28a ska ändras på följande sätt:

32 I artikel 28b.1 ska den första meningen ersättas med följande:

33 I artikel 30.2 ska led c utgå.

34 I artikel 36 ska följande punkter läggas till:

35 Artikel 40 ska ersättas med följande:

36 Bilaga IIB, i enlighet med vad som anges i bilagan till detta direktiv, ska införas.

Artikel 3 – Rapportering och översyn

1 Kommissionen ska senast den 31 juli 2032 göra en utvärdering av detta direktiv och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

2 I kommissionens rapport ska bland annat följande frågor utvärderas med särskild uppmärksamhet på de faktorer som främjar eller avskräcker från användningen av digitala verktyg och processer i dessa sammanhang:

a Den praktiska erfarenheten av att använda EU-registreringsbeviset, inbegripet dess användning när det gäller antalet utfärdade EU-registreringsbevis, dess kostnadsfria tillgänglighet och konsekvenserna för bolag, register eller myndigheter.

b Den praktiska erfarenheten av att använda den digitala EU-fullmakten.

c Den praktiska erfarenheten av minskade formaliteter vid gränsöverskridande situationer för bolag.

d Effektiviteten i de förebyggande kontroller och den laglighetskontroll som införs och genomförs av medlemsstaterna när det gäller att säkerställa en hög nivå av korrekthet och tillförlitlighet i bolagsinformationen, och behovet av ytterligare insyn när det gäller sådan information.

e Behovet och möjligheten att göra mer information tillgänglig kostnadsfritt än vad som krävs enligt artiklarna 19.2 och 19a.2 i direktiv (EU) 2017/1132, och, i förekommande fall, än vad som föreskrivs i artiklarna 19.4 och 19a.4 i det direktivet, och behovet och möjligheten att säkerställa obehindrad tillgång till sådan information.

f Genomförandet av kraven på offentlighet för partnerskap enligt artikel 14a i direktiv (EU) 2017/1132, särskilt när det gäller information som endast behöver offentliggöras när den förts in i det nationella registret.

3 Kommissionen ska också bedöma

a potentialen för sektorsövergripande interoperabilitet mellan systemet för sammankoppling av register och andra system som erbjuder mekanismer för samarbete mellan behöriga myndigheter,

b det eventuella behovet av ytterligare åtgärder för att fullt ut tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning när de söker tillgång till bolagsinformation som finns i registren,

c huruvida tillämpningsområdet för bestämmelserna om information om koncerner bör utvidgas till att omfatta andra kategorier eller typer av koncerner och andra enheter, huruvida ytterligare information om koncerner bör göras allmänt tillgänglig, samt huruvida och på vilket sätt koncernstrukturen bör återges visuellt genom systemet för sammankoppling av register,

d huruvida kooperativ bör omfattas av det här direktivet i enlighet med bestämmelserna om partnerskap som förtecknas i bilaga IIB, med beaktande av kooperativens särdrag.

4 Kommissionen ska också bedöma huruvida information om platsen för huvudkontoret och det huvudsakliga verksamhetsstället bör offentliggöras i det nationella registret och göras tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register, samt hur dessa begrepp ska definieras för att säkerställa en enhetlig tolkning i hela unionen.

5 Rapporten ska, i lämpliga fall åtföljas av ett förslag till ytterligare ändring av direktiv (EU) 2017/1132.

Artikel 4 – Införlivande

1 Medlemsstaterna ska senast den 31 juli 2027 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2 Medlemsstaterna ska tillämpa de bestämmelser som avses i punkt 1 från och med den 31 juli 2028.

3 Utan hinder av vad som anges i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 19.2 i i direktiv (EU) 2017/1132 och artikel 19b i det direktivet senast den 1 augusti 2028 och tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 augusti 2029

4 När en medlemsstat antar des bestämmelser som avses i punkt 1 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

5 Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5 – Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6 – Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 Yttrande av den 14 juni 2023 (EUT C 293, 18.8.2023, s. 82).

2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 april 2024 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 december 2024.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt (EUT L 186, 11.7.2019, s. 80).

5 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

9 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (EUT L 143, 29.5.2019, s. 1).

10 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa (EUT L 19, 20.1.2023, s. 43).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183 av den 11 april 2024 om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av ett europeiskt ramverk för digital identitet ( EUT L, 2024/1183, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1183/oj).

13 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

14 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).

15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

17 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).

18 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

19 EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

20 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (förordningen om ett interoperabelt Europa) ( EUT L, 2024/903, 22.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/903/oj).

22 EUT C 253, 18.7.2023, s. 8.

23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/102/EG av den 16 september 2009 på bolagsrättens område om enmansbolag med begränsat ansvar (EUT L 258, 1.10.2009, s. 20).

24 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183 av den 11 april 2024 om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av ett europeiskt ramverk för digital identitet ( EUT L, 2024/1183, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1183/oj).

26 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1042 av den 18 juni 2021 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller tekniska specifikationer och förfaranden för systemet för sammankoppling av register och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2244 (EUT L 225, 25.6.2021, s. 7).

27 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

BILAGA

BILAGA IIB

Belgien: | société en nom collectif/ vennootschap onder firma, société en commandite/ commanditaire vennootschap.

Bulgarien: | cъбирателно дружество, командитно дружество.

Tjeckien: | veřejná obchodní společnost, komanditní společnost.

Danmark: | interessentskab, kommanditselskab.

Tyskland: | offene Handelsgesellschaft, Kommanditgesellschaft.

Estland: | täisühing, usaldusühing.

Irland: | comhpháirtíocht theoranta, limited partnership

Grekland: | ομόρρυθμη εταιρεία, ετερόρρυθμη εταιρεία.

Spanien: | sociedad colectiva, sociedad comanditaria simple.

Frankrike: | société en nom collectif, société en commandite simple.

Kroatien: | javno trgovačko društvo, komanditno društvo.

Italien: | società in nome collettivo, società in accomandita semplice.

Cypern: | ομόρρυθμος συνεταιρισμός, ετερόρρυθμος συνεταιρισμός.

Lettland: | pilnsabiedrība, komandītsabiedrība.

Litauen: | tikroji ūkinė bendrija, komanditinė ūkinė bendrija.

Luxemburg: | société en nom collectif, société en commandite simple.

Ungern: | közkereseti társaság, betéti társaság.

Malta: | soċjetà f’isem kollettiv/partnership en nom collectif, soċjetà in akkomandita/partnership en commandite.

Nederländerna: | vennootschap onder firma, commanditaire vennootschap.

Österrike: | offene Gesellschaft, Kommanditgesellschaft.

Polen: | spółka jawna, spółka komandytowa.

Portugal: | sociedade em nome coletivo, sociedade em comandita simples.

Rumänien: | societatea în nume colectiv, societatea în comandită simplă;

Slovenien: | družba z neomejeno odgovornostjo, komanditna družba.

Slovakien: | verejná obchodná spoločnosť, komanditná spoločnosť.

Finland: | avoin yhtiö/ öppet bolag, kommandiittiyhtiö/kommanditbolag.

Sverige: | handelsbolag, kommanditbolag.

Europeiska unionens officiella tidning

I Lagstiftningsakter

DIREKTIV