Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/311 av den 14 februari 2025 om åtgärder för att utrota och förhindra etablering och spridning inom unionens territorium av fruktflugor av arterna Bactrocera dorsalis (Hendel), Bactrocera latifrons (Hendel) och Bactrocera zonata (Saunders)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG, särskilt artikel 28.1 d, e, f, g och i, och
1 Fruktflugor av arterna Bactrocera dorsalis (Hendel), Bactrocera latifrons (Hendel) och Bactrocera zonata (Saunders) (de angivna skadegörarna) förtecknas i del A i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 som EU-karantänskadegörare.
2 Bactrocera dorsalis (Hendel) och Bactrocera zonata (Saunders) förtecknas också som prioriterade skadegörare i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1702.
3 De angivna skadegörarna påträffas ofta i sändningar som sänds till unionen från tredjeländer. Sedan 2019 har de angivna skadegörarna påträffats i Belgien, Grekland, Frankrike, Italien, Cypern och Österrike. De berörda medlemsstaterna har vidtagit åtgärder (t.ex. intensiv fångst med fällor, avlägsnande av angripna frukter och av fallfrukter, förbud mot förflyttning av angripna frukter) och de angivna skadegörarna har antingen utrotats eller håller på att utrotas i dessa medlemsstater.
4 För att säkerställa en enhetlig och effektiv strategi för att förhindra att de angivna skadegörarna etableras och sprids inom unionens territorium är det lämpligt att anta harmoniserade åtgärder avseende inventeringar av de angivna skadegörarna, beredskapsplaner, avgränsning av områden samt utrotning och förhindrande av etablering och spridning av de angivna skadegörarna utanför de avgränsade områdena.
5 Det är nödvändigt att upprätta en förteckning över de värdväxter för de angivna skadegörarna som odlas inom unionens territorium (värdväxter) för att inventera och utrota de angivna skadegörarna och förhindra att de etableras och sprids. Av samma skäl bör lämpliga åtgärder vidtas avseende frukterna från dessa växter (de angivna frukterna).
6 De angivna skadegörarna kan introduceras i unionens territorium genom kommersiella sändningar eller passagerares bagage och kan spridas aktivt. Därför gäller reglerna om inventeringar även tekniker som används för att påvisa angrepp på angivna frukter på värdväxter, inventeringar i områden där de angivna frukterna importeras och saluförs, utplacering av fällor för de angivna skadegörarna och provtagning av eventuellt angripna frukter, så att de behöriga myndigheterna kan anpassa dessa inventeringar till skadegörarnas biologi.
7 De behöriga myndigheterna bör tillåtas att inte inrätta ett avgränsat område i vissa fall när det på grund av den angivna skadegörarens särskilda biologi eller områdets egenskaper konstateras att skadegöraren omedelbart kan elimineras. Detta är fallet om det finns belägg för att de angivna skadegörarna har introducerats i området med de frukter på vilka de påträffades, att dessa frukter redan var angripna vid införseln till det berörda området och att den angivna skadegöraren inte kan etablera sig inom det området, eller om den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad i en produktionsanläggning med fysisk isolering eller där skyddad odling äger rum och skadegöraren inte kan etablera sig utanför en sådan anläggning. De behöriga myndigheterna bör i synnerhet kunna ta hänsyn till situationer där den angivna skadegöraren inte förväntas överleva på grund av ogynnsamma vinterförhållanden.
8 De fångstprotokoll som används vid inventeringar i avgränsade områden bör vara särskilt anpassade till de angivna skadegörarnas biologi. Detta är nödvändigt för att säkerställa korrekt övervakning med avseende på den angivna skadegörarens förekomst och utrotningsprocessen.
9 Utrotningsåtgärderna bör ta hänsyn till de angivna skadegörarnas biologi som fruktflugor och bör därför omfatta metoder såsom avdödning av hanflugor, användning av förgiftade lockbeten, insamling och säkert bortskaffande av fallfrukter och (tidigt) skördade angivna frukter, behandling av jord (t.ex. mekanisk, kemisk eller mikrobiologisk behandling) i och kring områden där angivna växter produceras för att förstöra den angivna skadegörarens jordbundna stadier, eller utsläpp av sterila insekter.
10 Åtgärder bör vidtas för att förhindra att de angivna skadegörarna sprids utanför de avgränsade områdena. Dessa åtgärder bör omfatta förflyttning av värdväxter för plantering, angivna frukter och jord från den angripna zonen till resten av unionens territorium. Med tanke på att sådana värdväxter och sådan jord är de mest sannolika spridningsvägarna för de angivna skadegörarna bör åtgärder vidtas för att säkerställa att de är fria från de angivna skadegörarna i alla deras stadier.
11 De behöriga myndigheterna och de yrkesmässiga aktörerna bör ges tillräckligt med tid för att anpassa sig till denna förordning. Denna förordning bör därför tillämpas från och med den 1 mars 2025.
12 Dessutom bör de behöriga myndigheterna ges ytterligare tid för att utforma varje inventering och anslå tillräckliga resurser för att genomföra dessa i enlighet med en statistisk urvalsmetod. Bestämmelsen om detta bör därför tillämpas från och med den 1 januari 2026.
13 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Innehåll
I denna förordning fastställs åtgärder för att utrota och förhindra etablering och spridning inom unionens territorium av Bactrocera dorsalis (Hendel), Bactrocera latifrons (Hendel) och Bactrocera zonata (Saunders).
Artikel 2 – Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1 angivna skadegörare: fruktflugor av arterna Bactrocera dorsalis (Hendel), Bactrocera latifrons (Hendel) eller Bactrocera zonata (Saunders).
2 värdväxter: växter av de arter som förtecknas i bilaga I.
3 angivna frukter: frukter från värdväxter.
Artikel 3 – Inventeringar av de angivna skadegörarna på unionens territorium
1 Provtagningsutformningen och schemat för de riskbaserade inventeringarna av de angivna skadegörarna ska göra det möjligt att med tillräcklig konfidensgrad påvisa en låg förekomst av den angivna skadegöraren på angivna frukter.
2 Inventeringarna ska särskilt utföras
a i de fruktbärande delarna av värdväxterna, med hjälp av metoder som kan påvisa förekomst av den angivna skadegöraren,
b i och kring flygplatser och hamnar, i och kring anläggningar för auktioner och detaljhandlare där angivna frukter saluförs, i områden där angivna frukter förpackas, bearbetas eller distribueras, i områden där angivna frukter produceras samt på andra relevanta platser, beroende på vad som är lämpligt,
c genom att placera ut lämpliga fällor i enlighet med internationella standarden för växtskyddsåtgärder (ISPM) nr 26, och
d vid varje misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren på angivna frukter genom att samla in prover av de angivna frukterna och identifiera skadegöraren.
Artikel 4 – Beredskapsplaner för prioriterade skadegörare
När medlemsstaterna utarbetar sina beredskapsplaner för Bactrocera dorsalis och Bactrocera zonata ska de i dessa planer inkludera förfaranden för att
a identifiera ägarna av privata egendomar i de områden där de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska tillämpas, och
b säkerställa att de behöriga myndigheterna har tillträde till de egendomar som avses i led a.
Medlemsstaterna ska årligen se över och, när så är lämpligt, uppdatera sina beredskapsplaner.
Artikel 5 – Inrättande av avgränsade områden
1 När förekomsten av den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad ska de behöriga myndigheterna utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område.
2 Det avgränsade området ska bestå av följande zoner:
a En angripen zon (den zon där förekomst av en angiven skadegörare har bekräftats) med en radie på minst 500 m runt den eller de platser där den angivna skadegöraren har påträffats.
b En buffertzon med en radie på minst 7 km utanför gränsen till den angripna zonen.
3 Den exakta avgränsningen av det avgränsade området ska beakta de angivna skadegörarnas biologi, angreppsnivån, lockmedlets egenskaper och värdväxternas utbredning i det berörda området.
4 Om den angivna skadegöraren påträffas utanför den angripna zonen ska det avgränsade område som inrättats i enlighet med denna artikel anpassas därefter.
5 Inom de avgränsade områdena ska de behöriga myndigheterna se till att allmänheten och yrkesmässiga aktörer är medvetna om avgränsningen av de avgränsade områdena och om eventuella restriktioner för förflyttning av de angivna frukterna.
Artikel 6 – Undantag från kravet att inrätta avgränsade områden
1 Genom undantag från artikel 5 får de behöriga myndigheterna besluta att inte inrätta ett avgränsat område om minst ett av följande kriterier är uppfyllda:
a De behöriga myndigheterna har konstaterat att den angivna skadegöraren inte kan etablera sig inom det område där den påträffades.
b Det finns belägg för att den angivna skadegöraren har introducerats i området med den sändning där den påträffades, att de angivna frukterna i den sändningen redan var angripna vid införseln till det berörda området och att den angivna skadegöraren inte har förökat sig sedan den introducerades.
c Förekomsten av den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad i en produktionsanläggning med fysisk isolering från dess omgivning, vilket förhindrar att den angivna skadegöraren sprids utanför den anläggningen.
d Förekomsten av den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad i en produktionsanläggning som är skyddad på ett sådant sätt att ytterligare förekomst av de angivna skadegörarna på värdväxter och angivna frukter kan undvikas, och de behöriga myndigheterna har konstaterat att de angivna skadegörarna inte kan etablera sig utanför den produktionsanläggningen på grund av ogynnsamma vinterförhållanden.
2 Om den behöriga myndigheten tillämpar undantaget i punkt 1 ska den
a vidta åtgärder för att säkerställa att den angivna skadegöraren snabbt utrotas och för att förhindra att den sprids,
b genomföra en intensiv inventering i en zon med en radie på minst 500 m runt den eller de platser där den angivna skadegöraren påträffats, och
c när så är lämpligt, och särskilt i de fall som avses i punkt 1 c och d, vidta effektiva åtgärder för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids ut från produktionsanläggningen via angivna frukter eller värdväxter.
Artikel 7 – Inventeringar i avgränsade områden
1 I de avgränsade områdena ska de behöriga myndigheterna genomföra årliga inventeringar enligt artikel 19.1 i förordning (EU) 2016/2031, med beaktande av den information som anges på inventeringskortet.
2 Antalet fällor per kvadratkilometer som används för en sådan inventering ska gradvis öka från utkanten av det inventerade området till mitten. Vid fastställandet av fällornas antal, typ och utformning och eventuella lockmedel som ska användas med fällorna, ska medlemsstaterna beakta de uppgifter som anges i internationella riktlinjer, särskilt ISPM 26, och på inventeringskortet.
3 Provtagning av de angivna frukter som odlas i det inventerade området ska övervägas. När de behöriga myndigheterna fastställer provtagningsprotokollen ska de tillämpa inventeringskortet samt principerna i internationellt erkända protokoll för offentlig kontroll av den angivna skadegöraren. Inventeringarnas utformning och de provtagningsscheman som används ska med minst 95 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av den angivna skadegöraren på 1 %.
4 Resultaten av de inventeringar som genomförts i avgränsade områden ska sändas till kommissionen med hjälp av en av mallarna i bilaga II.
Artikel 8 – Upphävande av de avgränsade områdena
Det avgränsade område som avses i artikel 5 får upphävas om ett av följande villkor är uppfyllt:
a Den angivna skadegöraren har, på grundval av de inventeringar som avses i artikel 7, inte påvisats i det avgränsade området under minst 120 dagar.
b De behöriga myndigheterna har konstaterat att den angivna skadegöraren har exponerats för tillräckligt kalla temperaturer under en viss period.
Artikel 9 – Utrotningsåtgärder
De behöriga myndigheterna ska, beroende på vad som är lämpligt, vidta en eller flera av följande åtgärder för att utrota de angivna skadegörarna i den angripna zonen:
a Avdödning av hanflugor och/eller användning av förgiftade lockbeten, med hjälp av lämpliga lockmedel.
b Insamling och säkert bortskaffande av fallfrukter och skördade angivna frukter i ett tidigt mognadsstadium samt behandling av jord (inbegripet mekanisk, kemisk eller mikrobiologisk behandling) i och kring områden där angivna växter produceras för att förstöra den angivna skadegörarens jordbundna stadier.
c Utsläppning av sterila insekter.
d Användning av växtskyddsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009.
e Om möjligt, massfångst av de angivna skadegörarna med ett tillräckligt antal fällor, inbegripet fällor som används i enlighet med artikel 7.2.
Artikel 10 – Åtgärder för att förhindra spridning av den angivna skadegöraren
1 Angivna frukter som odlas eller lagras i den angripna zonen får endast förflyttas från den zonen till buffertzonen, eller ut från det avgränsade området, om de behandlas effektivt mot den angivna skadegöraren. De behandlingar som avses i första stycket ska omfatta användning av lämpliga och tillräckligt effektiva växtskyddsmedel som godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009, eller användning av alternativa metoder i enlighet med internationellt erkända växtskyddsstandarder, särskilt ISPM 28, såsom värmebehandling, kylbehandling eller bestrålning. Angivna frukter får också förflyttas från den angripna zonen till buffertzonen eller ut från det avgränsade området
a för att genomgå lämplig behandling, om effektiva åtgärder vidtas för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids under transport och genom behandlingsanläggningen,
b om de har sitt ursprung utanför det avgränsade området, endast förflyttas genom den angripna zonen och effektiva åtgärder vidtas för att förhindra att de angrips av den angivna skadegöraren, eller
c om de angivna frukterna skördades under en säsong då, enligt de behöriga myndigheternas definition, den angivna skadegörarens levnadsstadier inte förväntas förekomma i dessa frukter på grund av den angivna skadegörarens reproduktiva biologi.
2 Värdväxter avsedda för plantering som förflyttas från den angripna zonen till buffertzonen, eller ut från det avgränsade området, ska vara fria från frukter, och om jord eller annat odlingssubstrat är vidhängande ska denna jord vara fri från de angivna skadegörarna.
3 Jord i det översta jordskiktet (10 cm) från produktionsanläggningar där angivna frukter har odlats får endast förflyttas från den angripna zonen till buffertzonen eller ut från det avgränsade området om
a den har omfattats av lämpliga åtgärder för att eliminera den angivna skadegöraren, eller
b den grävs ned i en deponi med ett täckmaterial på minst 50 cm, under tillsyn av de behöriga myndigheterna.
4 Avfall från angivna frukter ska bortskaffas på ett säkert sätt som förhindrar att den angivna skadegöraren utvecklas och sprids.
Artikel 11 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 mars 2025.
Artikel 3.1 andra stycket ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2026.
1 EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/2031/oj.
2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2072/oj).
3 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1702 av den 1 augusti 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 genom upprättande av en förteckning över prioriterade skadegörare (EUT L 260, 11.10.2019, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2019/1702/oj).
4 Efsa, Story map for surveillance of non-EU Tephritidae in the EU ( https://efsa.europa.eu/plants/planthealth/monitoring/surveillance/tephritidae-pestsurveycards).
5 ISPM 26, Establishment of pest-free areas for fruit flies (Tephritidae) ( https://www.ippc.int/core-activities/standards-setting/ispms).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1107/oj).
7 ISPM 28, Phytosanitary treatments for regulated pests ( https://www.ippc.int/core-activities/standards-setting/ispms).
BILAGA I
Bactrocera dorsalis:
Abelmoschus spp.
Annona cherimola
Annona montana
Annona muricata
Annona reticulata
Annona senegalensis
Annona squamosa
Averrhoa carambola
Capparis spp.
Capsicum annuum
Capsicum frutescens
Carica papaya
Citrofortunella floridana
Citrofortunella macrocarpa
Citrullus colocynthis
Citrullus lanatus
Citrus amblycarpa
Citrus aurantifolia
Citrus aurantium
Citrus depressa
Citrus jambhiri
Citrus latifolia
Citrus limon
Citrus maxima
Citrus meyerii
Citrus natsudaidai
Citrus nobilis
Citrus paradisi
Citrus reticulata
Citrus sinensis
Citrus swinglei
Citrus unshiu
Coccinia grandis
Cucumis ficifolius
Cucumis melo
Cucumis prophetarum
Cucumis sativus
Cucurbita spp.
Cydonia oblonga
Diospyros dasyphylla
Diospyros decandra
Diospyros ebenaster
Diospyros lotus
Diospyros mespiliformis
Diospyros montana
Eriobotrya spp.
Ficus spp.
Fortunella spp.
Fragaria chiloensis
Fragaria vesca
Juglans nigra
Juglans regia
Lagenaria siceraria
Malus domestica
Malus sylvestris
Mangifera indica
Momordica balsamina
Momordica charantia
Momordica cochinchinensis
Morus alba
Morus nigra
Passiflora edulis
Persea americana
Physalis minima
Physalis peruviana
Prunus armeniaca
Prunus avium
Prunus bokhariensis
Prunus cerasoides
Prunus domestica
Prunus persica
Psidium cattleianum
Psidium guajava
Punica granatum
Pyrus communis
Pyrus pashia
Pyrus pyrifoli
Sambucus spp.
Solanum aculeatissimum
Solanum aethiopicum
Solanum americanum
Solanum anguivi
Solanum betaceum
Solanum capsicoides
Solanum donianum
Solanum erianthum
Solanum granuloso-leprosum
Solanum incanum
Solanum lasiocarpum
Solanum linnaeanum
Solanum lycopersicum
Solanum mauritianum
Solanum melongena
Solanum nigrum
Solanum pimpinellifolium
Solanum pseudocapsicum
Solanum seaforthianum
Solanum sessiliflorum
Solanum sodomeum
Solanum stramoniifolium
Solanum torvum
Solanum trilobatum
Vaccinium reticulatum
Vitis vinifera (inklusive hybrider)
Ziziphus mauritiana
Ziziphus mucronata
Bactrocera latifrons:
Capsicum annuum
Capsicum baccatum
Capsicum chinense
Capsicum frutescens
Citrullus lanatus
Citrus aurantifolia
Cucumis dipsaceus
Cucumis melo
Cucumis sativus
Cucurbita spp.
Lagenaria siceraria
Momordica charantia
Momordica trifoliolata
Passiflora foetida
Persea americana
Physalis alkekengi
Physalis angulate
Physalis peruviana
Psidium guajava
Punica granatum
Solanum aculeatissimum
Solanum aethiopicum
Solanum americanum
Solanum anguivi
Solanum capsicoides
Solanum donianum
Solanum erianthum
Solanum granuloso-leprosum
Solanum incanum
Solanum indicum
Solanum lanceifolium
Solanum lasiocarpum
Solanum linnaeanum
Solanum lycopersicum
Solanum macrocarpon
Solanum mammosum
Solanum melongena
Solanum muricatum
Solanum nigrescens
Solanum nigrum
Solanum pimpinellifolium
Solanum pseudocapsicum
Solanum scabrum
Solanum seaforthianum
Solanum sisymbriifolium
Solanum stramoniifolium
Solanum torvum
Solanum trilobatum
Solanum viarum
Solanum violaceum
Solanum virginianum
Ziziphus jujuba
Ziziphus mauritiana
Ziziphus nummularia
Bactrocera zonata:
Annona reticulata
Annona squamosa
Citrullus lanatus
Citrus aurantium
Citrus limon
Citrus paradisi
Citrus reticulata
Citrus sinensis
Cucumis sativus
Cucurbita spp.
Cydonia oblonga
Diospyros kaki
Eriobotrya japonica
Ficus spp.
Lagenaria siceraria
Malus domestica
Malus sylvestris
Mangifera indica
Momordica charantia
Persea americana
Prunus armeniaca
Prunus domestica
Prunus persica
Psidium cattleianum
Psidium guajava
Punica granatum
Pyrus communis
Pyrus pyrifolia
Pyrus ussuriensis
Ziziphus mauritiana
BILAGA II
DEL A MALL FÖR RAPPORTERING AV RESULTATEN AV ÅRLIGA INVENTERINGAR
1. Beskrivning av det avgränsade området | 2. Det avgränsade områdets ursprungliga storlek (ha) | 3. Det avgränsade områdets uppdaterade storlek (ha) | 4. Strategi (utrotning) | 5. Zon | 6. Inventeringsplatser | 7. Riskområden som identifierats | 8. Riskområden som inspekterats | 9. Växtmaterial/vara | 10. Förteckning över värdväxtarter | 11. Tidpunkt | 12. Inventeringsuppgifter | 13. Antal analyserade symtomatiska prover: i: Totalt ii: Positiva iii: Negativa iv: Obestämda | 14. Antal analyserade asymtomatiska prover: i: Totalt ii: Positiva iii: Negativa iv: Obestämda | 15. Anmälningsnummer för de anmälda utbrotten, om tillämpligt, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 | 16. Anmärkningar
A) Antal visuella undersökningar
B) Totalt antal prover
C) Typ av fällor (eller annan alternativ metod (t.ex. svepnät))
D) Antal fällor (eller annan fångstmetod)
E) Antal platser med fällor (om det skiljer sig från uppgiften i D)
F) Typ av tester (t.ex. mikroskopisk identifiering, PCR, Elisa)
G) Totalt antal tester
H) Andra åtgärder (t.ex. spårhundar, drönare, helikoptrar, informationskampanjer)
Namn | Datum för inrättande | Beskrivning | Antal | I) Antal andra åtgärder | Nummer | Datum
A | B | C | D | E | F | G | H | I | i | ii | iii | iv | i | ii | iii | iv
Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Om denna mall är ifylld behöver mallen i del B i denna bilaga inte fyllas i.
Kolumn 1: Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.
Kolumn 2: Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.
Kolumn 3: Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.
Kolumn 4: Ange strategi: Utrotning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare.
Kolumn 5: Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. intill buffertzonen, runt plantskolor).
Kolumn 6: Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:
1 Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.
2 Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).
3 Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).
Kolumn 7: Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.
Kolumn 8: Ange de riskområden som ingår i inventeringen, av dem som identifierats i kolumn 7.
Kolumn 9: Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet).
Kolumn 10: Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkte.
Kolumn 11: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.
Kolumn 12: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange N/A om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.
Kolumnerna 13 och 14: Ange resultaten, i förekommande fall, samt den information som finns tillgänglig i motsvarande kolumner. Obestämda är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).
Kolumn 15: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum när det gäller fynd i buffertzonen. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 16 (Anmärkningar).
DEL B Mall för rapportering av resultaten av statistiskt underbyggda årliga inventeringar
1. Beskrivning av det avgränsade området | 2. Det avgränsade områdets ursprungliga storlek (ha) | 3. Det avgränsade områdets uppdaterade storlek (ha) | 4. Strategi | 5. Zon | 6. Inventeringsplatser | 7. Tidpunkt | A. Definition av inventeringen (ingångsparametrar för RiBESS+) | B. Provtagning | C. Resultaten av inventeringen | 25. Anmärkningar
8. Målpopulation | 9. Epidemiologiska enheter | 10. Detektionsmetoder | 11. Provtagningens effektivitet | 12. Metodens känslighet | 13. Riskfaktorer (åtgärder, platser och områden) | 14. Antal inspekterade epidemiologiska enheter | 15. Antal visuella undersökningar | 16. Antal prover | 17. Antal fällor | 18. Antal platser med fällor | 19. Antal tester | 20. Antal andra åtgärder | 21. Resultat | 22. Anmälningsnummer för de anmälda utbrotten, om tillämpligt, i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1715 | 23. Uppnådd konfidensgrad | 24. Hypotetisk prevalens
Namn | Datum för inrättande | Beskrivning | Antal | Värdart | Yta (ha eller annan relevant enhet) | Inspektionsenheter | Beskrivning | Enheter | Visuell undersökning | Utplacering av fällor | Testning | Andra metoder | Riskfaktor | Risknivå | Antal platser | Relativ risk | Andel av värdpopulationen | Positiva | Negativa | Obestämda | Nummer | Datum
Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:
Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.
Detektionsmetod och metodens känslighet.
Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.
Kolumn 1: Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.
Kolumn 2: Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.
Kolumn 3: Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.
Kolumn 4: Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden.
Kolumn 5: Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor).
Kolumn 6: Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:
1 Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.
2 Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).
3 Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).
Kolumn 7: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.
Kolumn 8: Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter/värdsläkten och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna.
Kolumn 9: Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet av epidemiologiska enheter i de underliggande antagandena.
Kolumn 10: Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje växtskadegörare. Ange N/A om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.
Kolumn 11: Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.
Kolumn 12: Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten att en sant positiv värd ger ett positivt testresultat. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).
Kolumn 13: Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdpopulationen.
Kolumn B: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange N/A om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 10, Detektionsmetoder.
Kolumn 18: Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 17) (t.ex. samma fälla används på olika platser).
Kolumn 21: Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. Obestämda är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).
Kolumn 22: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 25 (Anmärkningar).
Kolumn 23: Ange inventeringens känslighet, i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 31). Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.
Kolumn 24: Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.
1 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1715/oj).