Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2620 av den 16 december 2025 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 vad gäller beräkning av justeringen för gratis tilldelning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas (Text av betydelse för EES)
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 av den 10 maj 2023 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen, särskilt artikel 31.2, och
1 Genom förordning (EU) 2023/956 inrättas en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM), som syftar till att ersätta tilldelningen av gratis utsläppsrätter som används för att förebygga risken för koldioxidläckage inom ramen för det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EU:s utsläppshandelssystem). För att säkerställa en gradvis övergång från det nuvarande systemet med gratis utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem till CBAM kommer CBAM att införas successivt samtidigt som gratis utsläppsrätter i sektorer som omfattas av CBAM fasas ut. Den kombinerade tillämpningen under en övergångsperiod av gratis tilldelning av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem och av förordning (EU) 2023/956 bör under inga omständigheter leda till att unionsvaror behandlas mer förmånligt än varor som importeras till unionens tullområde.
2 Enligt artikel 31.1 i förordning (EU) 2023/956 ska därför de CBAM-certifikat som ska överlämnas justeras för att återspegla i vilken utsträckning utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem tilldelas gratis. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler för beräkningen av en sådan justering (justering för gratis tilldelning).
3 Vid fastställandet av justeringen för gratis tilldelning krävs att man beaktar kvantiteten importerade varor, den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn för den totala mängden gratis utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem, den relevanta CBAM-faktorn enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG och ett värde som kombinerar de relevanta riktmärkena i EU:s utsläppshandelssystem för de berörda varorna. I analogi med EU:s utsläppshandelssystem bör detta värde kallas CBAM-riktmärket.
4 De riktmärken i EU:s utsläppshandelssystem som används för att fastställa mängden gratis tilldelning på nivån för anläggningar som inom unionen producerar de varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956 gäller för enskilda delanläggningar, medan justeringen för gratis tilldelning gäller på nivån för varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2023/956. CBAM-riktmärken bör därför fastställas för varje varukod.
5 Förordning (EU) 2023/956 medger att godkända deklaranter rapporterar de inbäddade utsläppen i importerade CBAM-varor på grundval av antingen faktiska utsläpp eller standardiserade värden. Justeringen för gratis tilldelning bör återspegla denna princip. Om faktiska utsläpp deklareras bör justeringen för gratis tilldelning likaledes återspegla den faktiska produktionsprocessen och varornas sammansättning (justering för faktisk gratis tilldelning). Om standardiserade värden för utsläpp deklareras bör justeringen också baseras på standardiserade värden för gratis tilldelning.
6 Inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem fastställs gratis tilldelning på anläggningsnivå med hjälp av ett begränsat antal produktriktmärken. Om utsläpp och produkter inte kan hänföras till produktriktmärken används riktmärken för värme och bränsle som reservmetoder. Om reservriktmärken inte kan hänföras för vare sig värme eller bränsle tilldelas relevanta processer gratis utsläppsrätter för en delanläggning med processutsläpp baserat på historiska aktivitetsnivåer. Vid tillämpningen av CBAM bör dessa riktmärken och reservmetoder i EU:s utsläppshandelssystem kombineras för att resultera i CBAM-riktmärken som avser specifika varor.
7 Ett fastställande av justeringen för faktisk gratis tilldelning kräver inte bara att hänsyn tas till processerna vid den anläggning där varorna produceras, utan även till processerna för att producera insatsmaterial (prekursorer) som används av anläggningen. Dessutom kräver CBAM mer detaljerad information än EU:s utsläppshandelssystem, eftersom tanken att dela upp anläggningen i delanläggningar enligt riktmärkena skulle behöva tillämpas på varunivå. Slutligen beror justeringen för faktisk gratis tilldelning i fråga om varor i hög grad på prekursorernas ursprung och varornas sammansättning. Fastställandet av den faktiska gratistilldelningen bör vara så enkelt som möjligt och samtidigt återspegla de faktiska förhållandena i den anläggning där varorna produceras, dvs. i fråga om produktionsvägar, prekursorers ursprung och varors sammansättning.
8 En justering baserad på standardiserade värden för gratis tilldelning bör fastställas på grundval av standardiserade CBAM-riktmärken. För att säkerställa likvärdighet mellan inbäddade utsläpp och inbäddad gratis tilldelning bör de standardiserade CBAM-riktmärkena återspegla samma villkor som de som används för att fastställa standardiserade värden för utsläpp, dvs. i fråga om produktionsvägar, prekursorers ursprung och varors sammansättning. Om detta tillvägagångssätt skulle leda till en alltför komplex beräkningsregel bör dock förenklande antaganden för utveckling av CBAM-riktmärken fastställas. I synnerhet bör CBAM-riktmärkena vara tillämpliga oberoende av ursprungslandet för den importerade vara eller prekursor som används.
9 Riktmärken i EU:s utsläppshandelssystem fastställs för perioderna 2021–2025 och 2026–2030. För att säkerställa likabehandling av import bör de CBAM-riktmärken som ska tillämpas under perioden 2026–2030 baseras på de riktmärken i EU:s utsläppshandelssystem som är tillämpliga under den perioden. Dessutom kommer den faktor som används för att beräkna gratis tilldelning för delanläggningar med processutsläpp i EU:s utsläppshandelssystem från och med den 1 januari 2028 att skilja sig från det värde som används fram till och med 2027. Därför bör CBAM-riktmärken som bygger på en reservmetod för processutsläpp ta hänsyn till denna förändring.
10 Riktmärkena i EU:s utsläppshandelssystem för perioden 2026–2030 kommer att bli tillgängliga först i början av 2026. På grundval av redan insamlade data kan dock uppskattningar med en hög grad av säkerhet redan göras för de flesta riktmärken i utsläppshandelssystemet som är relevanta för CBAM, medan uppskattningar med en tämligen hög grad av säkerhet kan göras för de återstående riktmärkena i utsläppshandelssystemet. För att ge importörer av CBAM-varor större säkerhet redan i början av 2026 bör CBAM-riktmärkena för 2026 baseras på de uppskattade riktmärken i utsläppshandelssystemet som ska gälla under perioden 2026–2030 och tillämpas från och med den 1 januari 2026. Dessa CBAM-riktmärken bör ses över senast en månad efter det att de slutgiltiga riktmärkena i EU:s utsläppshandelssystem för perioden 2026–2030 har offentliggjorts. De uppdaterade CBAM-riktmärken som baseras på de slutgiltiga riktmärkena i utsläppshandelssystemet för perioden 2026–2030 bör tillämpas på varor som importeras från och med den 1 januari 2027. Om kommissionen mottar bevis som visar att CBAM-riktmärken är för höga eller för låga bör den revidera de berörda CBAM-riktmärkena.
11 I artikel 10a.1 andra stycket i direktiv 2003/87/EG föreskrivs att gratis tilldelning inte ska förekomma för någon typ av elproduktion. Därför bör justeringen för gratis tilldelning för elektrisk energi (KN-nummer 2716 00 00) vara noll.
12 För att förenkla identifieringen av rapporteringsperioden för varor, med undantag för el som importeras till unionens tullområde, bör det presumeras att sådana varor producerades under importåret. Godkända CBAM-deklaranter bör kunna motbevisa presumtionen genom att lämna bevis som styrker den faktiska period under vilken varorna producerades. Eftersom godkända CBAM-deklaranter ska överlämna CBAM-certifikat som motsvarar de deklarerade inbäddade utsläppen för första gången 2027 för år 2026, bör rapporteringsperioden inte omfatta någon period före 2026.
13 För prekursorer som används vid produktion av en komplex vara bör den verksamhetsutövare som producerar den komplexa varan, i syfte att fastställa inbäddad gratis tilldelning på grundval av faktiska utsläpp, identifiera den tillämpliga rapporteringsperiod under vilken prekursorn producerades och använda motsvarande verifierade faktiska värden. För att förenkla identifieringen av den tillämpliga rapporteringsperioden bör det presumeras att prekursorer som används vid produktion av en komplex vara producerades under den rapporteringsperiod under vilken den komplexa varan producerades. Verksamhetsutövarna bör kunna motbevisa presumtionen genom att till kontrollören lämna bevis som styrker den faktiska period under vilken prekursorn producerades. Eftersom godkända CBAM-deklaranter ska överlämna CBAM-certifikat som motsvarar de deklarerade inbäddade utsläppen för första gången 2027 för år 2026, bör rapporteringsperioden inte omfatta någon period före 2026.
14 För att säkerställa konsekvens bör rapporteringsperioden för beräkning av justeringen för gratis tilldelning motsvara den rapporteringsperiod som används för att fastställa inbäddade utsläpp på grundval av faktiska värden i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2547.
15 För att återspegla riktmärkena i EU:s utsläppshandelssystem har CBAM- riktmärken för enkla varor beräknats med hjälp av produktriktmärkena för samma typ av vara i EU:s utsläppshandelssystem. Om inget produktriktmärke har fastställts har den genomsnittliga andel av värmeriktmärket i förhållande till bränsleriktmärket för perioden 2021–2025 i EU:s utsläppshandelssystem som rapporterats för berörda produktgrupper i relevanta referensdata använts för att fastställa deras respektive bidrag till CBAM-riktmärkena. Eftersom uppgifterna från EU:s utsläppshandelssystem inte anger några data om energiförbrukning per ton vara anpassas de energiförbrukningsnivåer som ska tillämpas på dessa reservriktmärken samt nivån på processutsläpp, i relevanta fall, till de data och antaganden som används för att fastställa standardiserade värden för inbäddade utsläpp. För att ytterligare anpassa CBAM-riktmärkena för komplexa varor till de standardiserade värdena för inbäddade utsläpp anpassas kvaliteten på och kvantiteten av de prekursorer som ingår i beräkningen till de data som används för att beräkna standardiserade värden för inbäddade utsläpp. Detta inbegriper valet av referensnivåer för klinker som ingår i cement, formulering av blandade gödselmedel och olika legeringar av stål. Riktmärkena i EU:s utsläppshandelssystem är inte helt anpassade till KN-nummer eller de aggregerade varukategorier som definieras i genomförandeförordning (EU) 2025/2547. I synnerhet är vissa riktmärken i EU:s utsläppshandelssystem beroende av vissa produktionsvägar. För att säkerställa att respektive varor inom ramen för CBAM behandlas på samma sätt som inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem har produktionsvägsspecifika värden fastställts för primäraluminium och sekundäraluminium samt för råstål från produktionsvägarna masugn, direktreducerat järn (DRI) och ljusbågsugn (EAF).
16 Unionens miljöpolitik ska bygga på principen att förorenaren betalar, i enlighet med artikel 191.2 i fördraget. Denna princip tillämpas också i EU:s utsläppshandelssystem för gratis tilldelning av utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331. För närvarande omfattas direktreducerat järn (DRI) av riktmärket för råjärn i EU:s utsläppshandelssystem, och utan ytterligare differentiering skulle import av stål baserat på DRI från naturgas få en justering för gratis tilldelning som överstiger dess inbäddade utsläpp under de första år då en CBAM-skyldighet ska fullgöras, vilket innebär att inga CBAM-certifikat skulle behövas för DRI-baserade varor. Som en jämförelse skulle import av sekundärstål omfattas av en CBAM-skyldighet, trots att sekundärstål har lägre faktiska inbäddade utsläpp än DRI. Dessutom skulle den potentiella justering för gratis tilldelning som härrör från riktmärket för råjärn skapa en situation där import av mer koldioxidintensiv DRI baserat på naturgas skulle få en högre justering för gratis tilldelning än producenter av sekundärstål, som får en jämförelsevis lägre gratis tilldelning baserat på riktmärkena för ljusbågsugn (EAF), vilket ökar risken för koldioxidläckage för producenter av sekundärstål i unionen. I linje med de principer som ska tillämpas för tilldelning av gratis utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem och för att säkerställa CBAM:s miljöintegritet och hantera den potentiella risken för koldioxidläckage i produktionen av sekundärstål i unionen, bör ett särskilt CBAM-riktmärke för DRI baserat på naturgas skapas. Med beaktande av den relativa nivån av inbäddade utsläpp bör en nivå på DRI-riktmärket väljas som säkerställer att CBAM-skyldigheten för import av primärt DRI baserat på naturgas är lägre än för primärt masugnsstål, men högre än för sekundärstål.
17 Vid fastställandet av gratis tilldelning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem från och med 2026 gäller inte längre reglerna om utbytbarhet mellan bränsle och el. Detta innebär att gratis tilldelning som beviljas enligt vissa produktriktmärken i utsläppshandelssystemet inom stålsektorn i viss utsträckning kommer att omfatta indirekta utsläpp. Eftersom tillämpningsområdet för CBAM för närvarande endast omfattar direkta utsläpp inom stålsektorn bör endast andelen av direkta utsläpp i respektive riktmärken i utsläppshandelssystemet beaktas vid fastställandet av motsvarande CBAM-riktmärken. För dessa riktmärken återspeglar minskningstakterna i enlighet med artikel 10a.2 [tredje stycket c och d] i direktiv 2003/87/EG inte på lämpligt sätt de direkta utsläpp som ska omfattas av CBAM-riktmärkena. Vid beräkningen av CBAM-riktmärkena bör därför de genomsnittliga direkta utsläppen från de 10 % som utgör de bästa anläggningarna enligt dessa riktmärken i utsläppshandelssystemet under de nya referensåren 2021 och 2022 fungera som proxyvariabel i stället för riktmärkena i EU:s utsläppshandelssystem.
18 I linje med Europeiska kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning och parallellt med tekniska samråd med medlemsstaterna, inbegripet på expertnivå, genomförde Europeiska kommissionen omfattande samråd med berörda parter, inbegripet företrädare för industrin, för att samla in synpunkter i det förberedande arbetet för de regler som fastställs i denna förordning. En inbjudan att lämna synpunkter anordnades mellan den 28 augusti och den 25 september 2025 för att samla in synpunkter på de viktigaste inslagen i denna förordning.
19 Bestämmelserna i denna förordning avser justeringen för gratis tilldelning för växthusgasutsläpp som frigörs från och med den 1 januari 2026. Denna förordning bör därför tillämpas från och med den 1 januari 2026. Denna förordning bör ses över 2027.
20 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från CBAM-kommittén.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Beräkning av justeringen av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas
1 Den justering av antalet CBAM-certifikat som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2023/956 (justering för gratis tilldelning) ska beräknas i enlighet med punkt 2 i bilagan till den här förordningen.
2 Justeringen för gratis tilldelning för elektrisk energi (KN-nummer 2716 00 00) ska vara noll.
Artikel 2 – Användning av faktiska värden vid beräkning av gratis tilldelning
Den specifika inbäddade gratistilldelningen för en vara ska beräknas på grundval av faktiska data i enlighet med punkt 3 i bilagan.
Artikel 3 – Användning av standardiserade värden vid beräkning av gratis tilldelning
Genom undantag från artikel 2 ska justeringen för gratis tilldelning beräknas på grundval av standardiserade värden i enlighet med punkt 4 i bilagan, om standardiserade värden för de specifika inbäddade utsläppen används i CBAM-deklarationen.
Artikel 4 – Prekursorer som produceras i olika anläggningar
Om en anläggning som producerar komplexa varor använder en typ av prekursor från flera anläggningar ska den inbäddade gratistilldelningen för de komplexa varorna som standard, för den del av gratis tilldelning som är inbäddad i den prekursorn, fastställas som det viktade genomsnittet av den gratis tilldelning som är inbäddad i de prekursorer av den typen som används från de olika anläggningarna. Om det dock finns tillräckliga bevis för att den anläggning där de komplexa varorna produceras för en viss produktionsprocess endast använt prekursorer från en enda anläggning, eller från en delmängd av anläggningar, ska den inbäddade gratistilldelningen för de prekursorer som använts i de varor som produceras genom den produktionsprocessen fastställas på grundval av den inbäddade gratistilldelningen för de prekursorer som erhålls från den enda anläggningen eller som det viktade genomsnittet av den gratis tilldelning som är inbäddad i de prekursorer som används från denna delmängd av olika anläggningar.
Artikel 5 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2026.
1 EUT L 130, 16.5.2023, s. 52, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/956/oj.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/87/oj).
3 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2547 av den 10 december 2025 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 vad gäller metoder för beräkning av utsläpp som är inbäddade i varor ( EUT L, 2025/2547, 22.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2547/oj).
4 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2019/331/oj).
BILAGA
1. DEFINITIONER
I denna bilaga gäller följande definitioner:
1 aggregerade varukategorier: aggregerade varukategorier enligt tabell 1 i punkt 2 i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2025/2547.
2 rapporteringsperiod: den period som motsvarar det kalenderår under vilket varan eller, i tillämpliga fall, prekursorn producerades och som ska användas som referens för fastställande av inbäddade utsläpp.
3 prekursor: varje insatsmaterial i en produktionsprocess som ingår i förteckningen över varor i bilaga I till förordning (EU) 2023/956.
4 produktionsväg: en specifik teknik som används i en produktionsprocess för att producera varor.
2. BERÄKNING AV JUSTERING FÖR GRATIS TILLDELNING
För varje vara g, utom el, som förtecknas i CBAM-deklarationen i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2023/956 ska justeringen för gratis tilldelning i enlighet med artikel 31 i den förordningen beräknas med hjälp av ekvationen
FAA g SEFA g,y × M g | (Ekvation 1)
där
3. BERÄKNING AV SPECIFIK INBÄDDAD GRATIS TILLDELNING (SEFA) FÖR EN VARA MED HJÄLP AV FAKTISKA DATA
3.1. Produktionsprocess
För en enskild produktionsprocess ska den processpecifika gratistilldelningen beräknas med hjälp av ekvationen
SFA Proc g,y CBAM y × CSCF y × BM g * | (Ekvation 2)
där
3.2. SEFA för en enkel vara
SEFA för en enkel vara g ska beräknas med hjälp av ekvationen
SEFA g,y SFA Proc g,y | (Ekvation 3)
där
3.3. SEFA för en komplex vara
För en komplex vara ska beräkningen av SEFA ta hänsyn till produktionsprocessen och SEFA för varje prekursor och ske med hjälp av ekvationen
SEFA g,y SFA Proc g,y + n i 1m i,y·SEFA i,y i' | (Ekvation 4)
där
Den specifika massa mi,y för varje prekursor som används ska fastställas med hjälp av ekvationen
m i,y M i,y AL i,y | (Ekvation 5)
där
Om prekursorerna själva är komplexa varor ska beräkningen av SEFAi,y’ upprepas rekursivt med hjälp av ekvationerna 2, 3 och 4, beroende på vilken som är tillämplig, tills alla relevanta prekursorer har beaktats.
SEFA i,y i' för respektive prekursor ska fastställas med hjälp av en av följande metoder:
1 I de fall värdet för SEFA i,y i' för prekursor i tillhandahålls av producenten och verifieras i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2023/956 används standardrapporteringsperioden för prekursorn i enlighet med artikel 13 i genomförandeförordning (EU) 2025/2547, såvida det inte finns tillräckliga bevis för att identifiera det faktiska året i enlighet med artikel 13 i genomförandeförordning (EU) 2025/2547.
2 I de fall värdet för SEFA i,y i' för prekursor i inte tillhandahålls av producenten används standardrapporteringsperioden för prekursorn i enlighet med artikel 13 i genomförandeförordning (EU) 2025/2547, och SEFA i,y i' fastställs genom att välja lämpligt värde för BMg enligt punkt 5 kolumn B i denna bilaga, med beaktande av följande faktorer:
4. BERÄKNING AV SPECIFIK INBÄDDAD GRATIS TILLDELNING (SEFA) FÖR EN VARA MED HJÄLP AV STANDARDISERADE VÄRDEN
Om standardiserade värden används beräknas SEFA med hjälp av ekvationen
SEFA g,y CBAM y × CSCF y × BM g | (Ekvation 6)
där
Vid valet av det lämpliga värdet för BMg ska följande parametrar beaktas:
a Ursprungsland för vara g.
b KN-nummer för vara g.
c I tillämpliga fall, ytterligare parametrar för att definiera vara g enligt bilagan till genomförandeförordning (EU) 2025/2547.
d I tillämpliga fall, den [standard]produktionsväg som anges för ursprungslandet enligt bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2025/2547.
5. CBAM-riktmärken
5.1. Regler för att välja lämpligt CBAM-riktmärkesvärde vid användning av standardiserade värden
Om standardiserade värden används för att fastställa SEFA för en slutlig vara eller en prekursor ska samma produktionsväg användas som anges för ursprungslandet för den varan eller prekursorn i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2621.
Om olika legeringar av stål anges i tabellen för samma KN-nummer används det högsta riktmärkesvärde som anges för det relevanta produktionsåret.
5.2. Regler för att välja lämpligt CBAM-riktmärkesvärde vid användning av faktiska data
5.2.1. Cement
Med vit cementklinker avses cementklinker för användning som huvudsakligt bindemedel vid framställning av material såsom fogfyllnadsmaterial, lim för keramiska plattor, isoleringsmaterial, fästbruk, murbruk för industrigolv, färdigblandat gips, murbruk för reparationer och vattentäta ytbeläggningar med i genomsnitt högst 0,4 viktprocent Fe2O3, 0,003 viktprocent Cr2O3 och 0,03 viktprocent Mn2O3.
Med grå cementklinker avses annan cementklinker än vit cementklinker.
När det gäller annan hydraulisk cement (KN-nummer 25239000) som innehåller en blandning av vit klinker och grå klinker och/eller bränd lera ska CBAM-riktmärket beräknas som ett viktat genomsnitt som återspeglar sammansättningen.
5.2.2. Gödselmedel
Inga särskilda regler gäller.
5.2.3. Järn och stål
Med kolstål avses annat stål än rostfritt, höglegerat eller låglegerat stål.
Med rostfritt stål avses legerat stål som innehåller högst 1,2 viktprocent kol och minst 10,5 viktprocent krom, men som också kan innehålla andra ämnen.
Med höglegerat stål avses stål som innehåller minst 8 % [metalliska legeringselement eller där det krävs hög ytkvalitet och formbarhet].
Med låglegerat stål avses annat legerat stål än höglegerat stål.
5.2.4. Aluminium
Inga särskilda regler gäller.
5.3. CBAM-riktmärkesvärden
Om mer än ett riktmärkesvärde anges för ett visst KN-nummer ska indikatorerna ha följande innebörd:
1 värdet ska användas för produktionsåren 2026–27
2 värdet ska användas för produktionsåren 2028–30
1 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2621 av den 16 december 2025 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 vad gäller fastställandet av standardiserade värden (ännu ej offentliggjord i EUT) .