Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/471 av den 24 februari 2026 om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 251/2014 och (EU) 2021/2115 vad gäller vissa marknadsregler och sektorsspecifika stödåtgärder i vinsektorn och för aromatiserade vinprodukter och förordning (EU) 2024/1143 vad gäller vissa märkningsregler för spritdrycker
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 42 första stycket, artikel 43.2 och artikel 118 första stycket,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 Unionen är fortfarande världsledande när det gäller produktion, konsumtion och exportvärde av vin, men samhälleliga och demografiska förändringar har en påverkan på hur mycket, vilken kvalitet och vilken typ av vin som konsumeras. Vinkonsumtionen i unionen ligger på den lägsta nivån för de senaste tre decennierna, samtidigt som de traditionella exportmarknaderna för viner från unionen påverkas negativt av en kombination av minskad konsumtion och geopolitiska faktorer, vilket leder till osäkrare exportmönster. Dessutom, givet vinsektorns sårbarhet för klimatförändringar, börjar vinproduktionen bli oförutsägbar. Det resulterande överutbudet leder till lägre priser, vilket gör att vinodlarna får lägre inkomster att investera i sin verksamhet och lägre finansiella reserver att luta sig tillbaka mot om deras region skulle drabbas av en av de allvarliga väderhändelser som blir alltmer vanligen förekommande och ofta är lokala.
2 Högnivågruppen för vinpolitik inrättades för att diskutera dessa utmaningar och identifiera eventuella möjligheter för vinsektorn i unionen. Gruppen diskuterade hur en sektor som för närvarande möts av strukturella utmaningar kan få bättre stöd, till exempel genom att förvalta produktionspotentialen, öka konkurrenskraften och utforska nya marknadsmöjligheter. Efter fyra möten godkände högnivågruppen policy recommendations for the future of the EU wine sector (inte översatt till svenska) (politiska rekommendationer för framtiden för EU:s vinsektor).
3 För att vinproducenter som brottas med sådana utmaningar ska få bästa möjliga stöd är det lämpligt att högnivågruppens mest brådskande rekommendationer återspeglas i den rättsliga ramen för viner och aromatiserade vinprodukter.
4 I vinsektorn är förhållandet mellan produktionsutbud, konsumentefterfrågan och export på världsmarknaden för närvarande instabilt vilket resulterar i allvarliga marknadsstörningar. Dessutom går trenden i riktning mot en fortsatt minskad vinkonsumtion i unionen på grund av ändringar i konsumenternas vanor och livsstil. Den nuvarande ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar anses vara mycket viktig för att upprätthålla balansen mellan sektorns leveranskapacitet, en skälig levnadsstandard för producenterna och skäliga priser för konsumenterna, samtidigt som ett diversifierat utbud av vin och ett hänsynstagande till de drag som kännetecknar unionens vinsektor säkerställs. Unionens vinsektor har specifika särdrag, däribland dess vinodlingars långa livscykel, ett resultat av det faktum att framställning endast är möjlig flera år efter plantering, men sedan fortsätter under flera årtionden, och att det är risk för omfattande växlingar från en skörd till nästa. Unionens vinsektor kännetecknas också av ett mycket högt procentantal små familjeföretag, vilket leder till ett varierat utbud av viner. Sådana producenter behöver långsiktig förutsägbarhet för att motivera den betydande investering som krävs för att plantera en vinodling och att garantera att deras projekt är ekonomiskt lönsamma över tid, och i processen förbättra konkurrenskraften för unionens vinsektor på den globala marknaden. För att konsolidera de resultat som hittills har uppnåtts i unionens vinsektor och för att åstadkomma en hållbar balans mellan kvantitet och kvalitet i sektorn, genom en fortsatt metodisk ökning av vinstocksplanteringen bör ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar förlängas, med förbehåll för översyner vart tionde år, för att utvärdera ordningen. I förekommande fall bör förslag läggas fram på grundval av resultaten av de översynerna i syfte att förbättra vinsektorns konkurrenskraft.
5 Mot bakgrund av den nuvarande minskningen av efterfrågan på vin bör vinodlare som innehar giltiga oanvända tillstånd för nyplantering och tillstånd till följd av omställning av planteringsrätter som beviljats dem före den 1 januari 2025 inte straffas för att de inte använder dessa tillstånd. Det bör ha effekten att incitamentet tas bort för innehavare av planteringstillstånd att plantera vinodlingar där det kanske inte finns någon efterfrågan på det vin som produceras. Administrativa sanktioner bör fortsätta att tillämpas avseende planteringstillstånd som beviljades efter den 1 januari 2025 om dessa tillstånd inte har använts, i syfte att inte uppmuntra spekulativa ansökningar av sådana tillstånd från vinodlare som inte har för avsikt att anlägga en vinodling.
6 I och med att naturkatastrofer, allvarliga väderhändelser och utbrott av växtsjukdomar blir allt vanligare bör medlemsstaterna få möjlighet att förlänga giltigheten med upp till tolv månader för planteringstillstånd som beviljats för den drabbade regionen och som kommer att löpa ut i slutet av det relevanta regleringsåret. Innehavare av sådana planteringstillstånd bör ha möjlighet att avstå från sina tillstånd utan att åläggas administrativa sanktioner när de meddelar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten att de inte önskar använda sina tillstånd inom den förlängda tidsfristen. Även om syftet med administrativa sanktioner är att förhindra spekulativa ansökningar om planteringstillstånd kan exceptionella omständigheter leda till oförutsedda praktiska svårigheter för vinodlare som hindrar dem från att anlägga nya vinodlingar. I syfte att undvika ytterligare prövningar i sådana fall bör de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ha möjlighet att avstå från sanktioner för underlåtenhet att använda ett planteringstillstånd på grundval av en motiverad begäran från vinodlaren i fråga.
7 När det gäller förvaltning av produktionspotentialen bör en längre giltighetstid för återplanteringstillstånd fastställas för att ge producenterna mer tid att undersöka möjligheten att plantera sorter som är bättre anpassade till efterfrågan på marknaden eller förändrade klimatförhållanden eller att använda ny teknik för förvaltning av vinodlingarna. För att minska pressen på vinodlarna bör de inte heller åläggas administrativa sanktioner om de beslutar sig för att inte använda ett återplanteringstillstånd.
8 För tillstånd som beviljats enligt artiklarna 64, 66 och 68 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 före ikraftträdandet av denna ändringsförordning är det datumet då de utfärdades som är avgörande för vilken som är deras sista giltighetsdag. Som en administrativ förenkling bör samtliga dessa tillstånd förbli giltiga fram till sista dagen av det relevanta regleringsåret.
9 Övergivna vinodlingar kan hysa skadegörare och sjukdomar och kan därför utgöra en risk för den omgivande vinodlingsarealen. Medlemsstaterna bör därför ha tillåtelse att kräva att sådana övergivna vinodlingar röjs. Kommissionen bör ges befogenheter att anta delegerade akter som fastställer villkor för sådan röjning.
10 När, i motiverade krissituationer, nationella åtgärder eller unionsåtgärder som syftar till att minska utbudet (avseende destillation, grön skörd eller röjning av vinodlingar) genomförs eller har genomförts bör medlemsstater ges möjlighet att begränsa utfärdandet av tillstånd för nyplantering på regional nivå inom specifika arealer som har ett överskottsutbud, i syfte att undvika ökning av produktionspotentialen.
11 I syfte att ta större hänsyn till den senaste utvecklingen i vinsektorn bör medlemsstaterna ha flexibilitet att fastställa regionala gränser för utfärdande av tillstånd för nyplantering för specifika arealer som är så låga som 0 %, i syfte att förvalta produktionspotentialen. Om en medlemsstat beslutar att fastställa sådana regionala gränser för specifika arealer för att undvika en alltför stor ökning av produktionspotentialen är det lämpligt att den medlemsstaten får kräva att de tillstånd som beviljats för det område som berörs av den regionala gränsen används i det området.
12 Produkter med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning har unika egenskaper som är knutna till deras geografiska ursprung liksom till traditionella kunskaper. För att skydda sådana produkters anseende och undvika risken för betydande devalvering eller otillbörlig användning från tredje parter är det lämpligt att medlemsstaterna får fastställa gränser för beviljandet av tillstånd för nyplantering, anta åtgärder för att förhindra att reglerna om säkerhetsmekanismen för nyplantering kringgås och fastställa stöd- och prioritetskriterierna för beviljandet av tillstånd för nyplantering i de berörda områdena.
13 För att inte förvärra risken för överutbud i områden där en medlemsstat har valt att begränsa beviljandet av tillstånd för nyplantering bör medlemsstaten få fastställa behörighetsvillkor för beviljandet av tillstånd för nyplantering för att undvika alltför hög avkastning på de nya vinodlingar som anlagts i de berörda områdena.
14 Det bör klargöras att när tillstånd för plantering av vinstockar beviljas, bör medlemsstaterna kunna använda objektiva och icke-diskriminerande stöd- och prioritetskriterier som resulterar i att företräde ges åt vinodlingar som bidrar till att förbättra produkter med geografiska beteckningar eller deras kvalitet.
15 När medlemsstaterna beslutar att utnyttja möjligheten att begränsa utfärdandet av tillstånd på regional nivå, med beaktande av rekommendationer från erkända branschorganisationer i vinsektorn, är det lämpligt att ytterligare klargöra vilken typ av organisationer som kan utfärda sådana rekommendationer.
16 Tillstånd för återplantering beviljas producenter som har röjt en areal planterad med vinstockar och som har lämnat in en ansökan. Det bör klargöras att en vinodlare som erhåller stöd för röjning av vinstockar i enlighet med artikel 216.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 eller artikel 58.1 första stycket o i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 inte har rätt att erhålla ett tillstånd för återplantering för arealen i fråga.
17 Återplanteringstillstånd måste användas på samma företag som det där röjningen genomfördes, men det är möjligt att använda dem på ett annat markområde inom samma företag. Eftersom företag kan bestå av skiften i olika produktionsområden är det viktigt att ge medlemsstaterna möjlighet att säkerställa att det i områden som kan komma i fråga för produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inte är möjligt att använda återplanteringstillstånd som är en följd av röjning av vinodlingar utanför det området. Det är lämpligt att medlemsstaterna fattar ett sådant beslut på grundval av en rekommendation från en branschorganisation som är representativ i området i fråga.
18 Återplantering av en röjd vinodling ökar inte vinodlingsarealen, men medlemsstaterna bör ges möjlighet att fastställa regler för återplantering i syfte att bättre kunna förvalta den territoriella fördelningen mellan vinodlingarna, till exempel för att undvika att vinodlingar flyttas till regioner där det råder obalans på marknaden eller bort från sluttningar och terrasser, där de spelar en viktig roll för att bevara landskapet och undvika markerosion. Medlemsstaterna bör också ges möjlighet att fastställa villkor gällande användning av vinstockar som ger specifika typer av vin och produktionsmetoder som enligt medlemsstaterna avsevärt ökar produktionsområdets genomsnittliga avkastning eller villkor för att säkerställa bevarandet av traditionella produktionsmetoder.
19 I syfte att säkerställa en proportionerlig metod för tillämpningen av ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, med hänsyn till de allvarliga risker som ett överutbud utgör för marknaden, är det lämpligt att fastställa en högsta gräns för det antal hektar planterade vinodlingar under vilken medlemsstaterna är undantagna från skyldigheten att tillämpa ordningen med planteringstillstånd.
20 De senaste åren har det varit en ständig ökande efterfrågan på konsumenternas sida på vinprodukter med reducerad alkoholhalt, som framställs genom avalkoholisering med användning av vissa metoder som är tillåtna i unionen. Framställningen av delvis avalkoholiserade viner genom blandning (coupage) av avalkoholiserat vin eller delvis avalkoholiserat vin med vin eller delvis avalkoholiserat vin bör tillåtas eftersom den kan stärka slutproduktens sensoriska egenskaper och erbjuda ett sätt att producera delvis avalkoholiserade viner mer hållbart.
21 En stor konsumentefterfrågan på mousserande vinprodukter med reducerad alkoholhalt eller utan alkohol utgör en möjlighet för sektorn. Reglerna för framställning av avalkoholiserade viner innebär dock vissa tekniska begränsningar på framställningen av mousserande vinprodukter. Enligt gällande regler måste vinprodukterna ha uppnått den motsvarande produktkategorins egenskaper och lägsta faktiska alkoholhalt innan de genomgår avalkoholiseringsprocessen. Detta innebär att avalkoholiserade och delvis avalkoholiserade mousserade viner endast kan framställas av mousserande viner i samma kategori. Vid avalkoholiseringsprocessen försvinner dock all koldioxid från det ursprungliga mousserande vinet. I syfte att framställa ett mousserande vin med reducerad eller ingen alkoholhalt är det därför nödvändigt att genom att använda en ny, separat process åter tillsätta koldioxiden i det helt eller delvis avalkoholiserade vinet. Producenter bör därför tillåtas att framställa avalkoholiserat eller delvis avalkoholiserat mousserande vin, pärlande vin, samt mousserande vin och pärlande vin med tillsats av koldioxid direkt från ett avalkoholiserat eller delvis avalkoholiserat stilla vin genom en andra jäsning respektive tillsats av koldioxid när så är lämpligt. Detta skulle göra det möjligt för unionens vinsektor att dra fördel av ny utveckling i konsumenternas efterfrågan samtidigt som dess produktionsstandard håller fortsatt hög kvalitet.
22 Reglerna för märkning av vinprodukter bör ändras i syfte att bättre informera konsumenterna om de egenskaper som kännetecknar vinprodukter med reducerad alkoholhalt, samtidigt som skyldigheten att tillhandahålla information om användningen av avalkoholisering bibehålls. Konsumenterna är bekanta med termer som 0,0 % och alkoholfritt. Sådana termer regleras dock på olika sätt i olika medlemsstater. De termer som avser reducerat alkoholinnehåll bör vara förenliga med unionsregler avseende märkning av reducerat innehåll av vissa ämnen. Det är därför nödvändigt att harmonisera användningen av dessa termer i hela unionen, och därigenom möjliggöra för vinsektorn att dra fördel av nya konsumentkrav och samtidigt säkerställa en fungerande inre marknad.
23 Det kan vara betungande för exportörer att fullgöra unionskraven på att inkludera ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen på etiketter för exporterat vin särskilt då märkningskrav i de importerande tredje länderna skiljer sig från dem i unionen. För att underlätta exporten i sådana fall är det lämpligt att undanta vin som ska exporteras från dessa unionens märkningskrav.
24 Möjligheten att tillhandahålla ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen för vinprodukter på elektronisk väg är ett effektivt sätt för aktörerna när det gäller att lämna viktig information till konsumenterna, samtidigt som den främjar en väl fungerande inre marknaden liksom vinexporten. Detta är särskilt fallet för små producenter. Det saknas dock harmoniserade regler för identifiering, på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna, av den elektroniska väg som ger tillgång till ingrediensförteckningen och/eller näringsdeklarationen, och detta har resulterat i framväxandet av olika metoder hos aktörerna och olika regler från de nationella myndigheternas sida, vilket gör det svårt att saluföra viner på föreskrivet sätt. I syfte att minimera kostnaderna och den administrativa bördan för aktörerna och säkerställa en gemensam strategi på hela unionsmarknaden, med hänsyn till behovet av att göra sådan information tillgänglig för konsumenterna, bör kommissionen ges befogenhet att i samarbete med medlemsstaterna anta delegerade akter för att komplettera förordning (EU) nr 1308/2013 genom att fastställa regler för identifiering på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna av den elektroniska väg som ger konsumenterna tillgång till ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen på ett harmoniserat sätt, inbegripet med hjälp av ett språkneutralt system.
25 För att minska bördan för aktörerna och osäkerheten de står inför är det lämpligt att klargöra att det bör krävas att obligatoriska uppgifter endast anges en gång på en given förpackning.
26 För att säkerställa att formatet och layouten för den elektroniska vägen kan vara förenlig med nya behov som följer av digitaliseringens snabba och ständiga framsteg och för att möjliggöra att de elektroniska vägarna inbegriper annan relevant information till konsumenterna som krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt och som kan förmedlas elektroniskt och därigenom minska den administrativa bördan för aktörer, bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera förordning (EU) nr 1308/2013 genom att fastställa regler om förmedling av information på elektroniska etiketter.
27 I praktiken har det visat sig att när en term som hänvisar till ett företag i vinsektorn har reserverats på unionsnivå och är underställd vissa villkor, kan dess användning i varumärken eller handelsbeteckningar vara vilseledande för konsumenter. Därför bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera förordning (EU) nr 1308/2013 genom att fastställa regler för förhållandet mellan termer som hänvisar till ett företag och varumärken och handelsbeteckningar.
28 Medlemsstaterna har möjlighet att anpassa saluföringsreglerna för att reglera utbudet i vinsektorn för att förbättra och stabilisera verksamheten på den gemensamma vinmarknaden. Givet den nuvarande situationen med en strukturell minskning av konsumtionen och ett återkommande överutbud i vissa regioner och marknadssegment är det lämpligt att klargöra att sådana regler kan omfatta fastställande av högsta druvavkastning och förvaltning av vinlagren. Dessutom kan producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar liksom erkända producentorganisationer spela en viktig roll för att anpassa utbudet till marknadstrender och för att stärka vinodlarnas ställning i leveranskedjan. Medlemsstaterna bör därför även kunna anta saluföringsregler för vinsektorn med beaktande av förslag som antagits av erkända branschorganisationer, av producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar eller av erkända producentorganisationer, när de är representativa i det eller de berörda produktionsområdena.
29 Det särskilda marknadsvärde som viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning betingar härrör från deras anseende, grundat på det kvalitetsvärde som konsumenterna tillskriver deras egenskaper. För att förhindra att den trovärdighet som kvaliteten skapar undergrävs av skadliga priskampanjer bör erkända branschorganisationer och producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar, när de i det berörda geografiska området är representativa för de olika yrkeskategorierna i vinsektorn, kunna ge prisvägledning rörande försäljningen av relevanta druvor, relevant must eller relevanta viner. Sådan vägledning bör dock inte vara obligatorisk, i syfte att förhindra att priskonkurrensen begränsas alltför hårt inom ramen för samma geografiska beteckning. Som ytterligare skyddsmekanismer bör dessutom de relevanta nationella konkurrensmyndigheterna i enskilda fall få besluta att ändra eller avbryta prisvägledningsindikatorer för att förhindra att konkurrensen sätts ut spel eller att målen i artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) äventyras.
30 Medlemsstaterna kan för närvarande tillåtas ge nationellt stöd till vinproducenter för frivillig eller obligatorisk destillation av vin. Med tanke på det kostnadseffektiva i att avlägsna överskottsproduktionen från marknaden innan vinet produceras är det lämpligt att medlemsstaterna i motiverade krisfall tillåts ge nationellt stöd för frivillig grön skörd och frivillig röjning av produktiva vinodlingar på vissa villkor. För att förhindra konkurrenssnedvridning är det nödvändigt att fastställa de viktigaste kriterierna som används för att bestämma det maximala nationella stödet per produktionsenhet eller per hektar. I samma syfte bör det i denna förordning också fastställas gränser för det totala nationella stödbelopp som under ett visst år tillåts i en medlemsstat för destillation och grön skörd. För röjning är det, med tanke på åtgärdens strukturella karaktär och de högre kostnaderna för detta, inte lämpligt att fastställa ett totalt högsta belopp för nationellt stöd. Medlemsstaterna bör i sina underrättelser till kommissionen motivera gränsen för nationellt stöd från fall till fall på grundval av sina särskilda marknadsförhållanden och marknadsförhållandena i de vinodlingsområden där åtgärden ska genomföras.
31 För att undvika konkurrenssnedvridning och för att säkerställa att de krisåtgärder för vilka nationellt stöd ska tillåtas är effektiva och proportionerliga bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera förordning (EU) nr 1308/2013 genom att fastställa regler för de allmänna villkoren för de stöd- och prioritetskriterier som medlemsstaterna ska fastställa för att avgöra de marknadssituationer då sådana åtgärder är motiverade, för beräkningen av nationellt stöd och för dess förenlighet med andra stödåtgärder för vinsektorn inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).
32 Aromatiserade vinprodukter utgör en naturlig avsättningsmöjlighet för vinprodukter. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 är det dock inte tillåtet att använda de försäljningsbeteckningar som är reserverade för aromatiserade vinprodukter för drycker som inte uppnår den lägsta verkliga alkoholhalt som fastställs i den förordningen för varje produktkategori. Mot bakgrund av konsumenternas ökande efterfrågan på innovativa alkoholhaltiga drycker med lägre verklig alkoholhalt i volymprocent bör det vara möjligt att på marknaden släppa ut drycker som framställts av avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner som framställts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 som har försäljningsbeteckningar som är reserverade för aromatiserade vinprodukter.
33 För att säkerställa att konsumenterna får korrekt information om egenskaperna hos aromatiserade vinprodukter med reducerad alkoholhalt är det lämpligt att fastställa regler för märkning av avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner i linje med reglerna i förordning (EU) nr 1308/2013, så att aromatiserade vinprodukter som framställts av avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner beskrivs i presentationen och märkningen med samma termer som vinprodukter med motsvarande alkoholhalt. Det är också lämpligt att anpassa de språkkrav som är tillämpliga för aromatiserade vinprodukter till de som redan är tillämpliga för vinprodukter.
34 De problem som framhållits ovan för vinprodukter i fråga om identifiering av den elektroniska väg som ger tillgång till näringsdeklarationen och ingrediensförteckningen gäller även för aromatiserade vinprodukter. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera förordning (EU) nr 251/2014 genom att i samarbete med medlemsstaterna fastställa regler för identifiering på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna av den elektroniska vägen för aromatiserade vinprodukter.
35 I syfte att tillgodose den nya efterfrågan från konsumenterna och behovet av produktinnovation bör reglerna för produktion och märkning av aromatiserade vinprodukter i produktkategorierna Glühwein, Viiniglögi/Vinglögg/Karštas vynas och Pelin ändras så de kan produceras med användning av roséviner. Samtidigt bör det vara förbjudet att använda termen rosé i presentationen och märkningen av Glühwein och Pelin som framställts av en kombination av rött och vitt vin eller en kombination av något av dessa viner och rosévin. Av samma skäl är det även lämpligt att tillåta alkoholhaltiga drycker som framställts enligt samma krav som de som fastställts för Glühwein, men som har fruktvin som huvudingrediens i stället för vinprodukter att använda försäljningsbeteckningen Glühwein i sin presentation och märkning av dessa.
36 Vid genomförandet av interventionstypen omstrukturering och omställning av vinodlingar är det lämpligt att i artikel 58.1 första stycket a i) i förordning (EU) 2021/2115 klargöra att det också är lämpligt med omställning till andra sorter med syfte att öka vinstockarnas klimatresiliens.
37 Vinturismen är en allt viktigare ekonomisk verksamhet för många vinaktörer. För att stödja utvecklingen av direktförsäljning till turister i produktionsområden är det lämpligt att klargöra att det också är möjligt för vinturism att vara föremål för saluföringsstrukturer och saluföringsverktyg.
38 I dagens svåra och snabbt föränderliga marknadssituation, och i syfte att förbättra vinodlingarnas hållbarhet och kunskapsutbytet, är tillgången till rådgivningstjänster för vinodlare och andra aktörer i vinsektorn av största vikt. Därför bör den typ av rådgivningstjänster som förtecknas i artikel 58.1 första stycket f i förordning (EU) 2021/2115 ändras så att den inbegriper ytterligare rådgivningstjänster, såsom saluföring genom direktförsäljning, miljöhållbarhet och diversifiering vid sidan av vinframställning.
39 Med målet att effektivisera stödet till utvecklingen av vinturism i olika vinodlingsområden är det dessutom lämpligt att uttryckligen låta organisationer som avses i artiklarna 152, 156 och 157 i förordning (EU) nr 1308/2013 som är aktiva i vinsektorn, producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 liksom andra branschorganisationer i vinsektorn som medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer har angett som stödmottagare få möjlighet att erhålla stöd för den interventionstyp som avses i artikel 58.1 första stycket i) i förordning (EU) 2021/2115.
40 I syfte att uppnå en balans mellan medlemsstaternas behov av att se till att omstruktureringen av vinodlingar är effektiv och behovet av att undvika en produktionsökning som skulle kunna leda till ett överutbud bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa villkor för genomförandet av den omstrukturering och omställning av vinodlingar som avses i artikel 58.1 första stycket a i förordning (EU) 2021/2115. Dessa villkor bör syfta till att undvika en avkastningsökning och därmed en produktionsökning för de vinodlingar som omfattas av denna typ av interventioner.
41 För anpassning till marknadstrender och utnyttjande av effektiva marknadsmöjligheter, inbegripet. genom att öppna nya exportmarknader och diversifiera avsättningsmöjligheterna på marknaden, bör varaktigheten för stödet till främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som genomförs i tredjeländer vara tre år. Medlemsstaterna bör kunna bestämma att förlänga varaktigheten av en verksamhet två gånger med högst tre år varje gång, vilket resulterar i en period på högst nio sammanhängande år. Medlemsstaterna bör dessutom underlätta tillgången för små producenter enligt definitionen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 till stöd som är tillgängligt enligt interventionstypen främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder genom att förse dem med ett förenklat ansökningsförfarande eller genom att tillämpa objektiva och icke-diskriminerande prioritetskriterier när det gäller nya stödmottagare, nya marknader och nya produkter. Med tanke på de många skilda vinmarknadsstrukturerna i tredjeländer och avsaknaden av en gemensam definition av en tredjelandsmarknad för genomförandet av interventionstypen främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder är det lämpligt att ange vissa nyckelelement för att bistå medlemsstaterna i att komma fram till sin egen definition av en tredjelandsmarknad för genomförandet av dessa interventioner.
42 Mycket smittsamma skadegörare, såsom flavescence dorée, utgör ett stort hot mot vinproduktionen eftersom de försvagar vinrankorna genom att minska produktiviteten eller helt och hållet förstöra vinstockarna. Eftersom det ofta är svårt eller omöjligt att hitta ett botemedel när vinstockarna väl har smittats är det enda sättet att effektivt hantera hotet genom förebyggande åtgärder och förvaltningsmetoder. Med tanke på de omfattande växtskyddsrisker som sådana skadegörare utgör och betydelsen av systematiska och gemensamma insatser för att förhindra deras spridning är det lämpligt att tillhandahålla särskilt stöd till sådana insatser. Följaktligen bör en ny interventionstyp i vinsektorn läggas till i förteckningen över interventionstyper som fastställs i artikel 58.1 första stycket i förordning (EU) 2021/2115.
43 Med beaktande av den allvarliga strukturella obalans som förekommer i vissa vinproducerande områden är det lämpligt att ge medlemsstaterna möjlighet att finansiera permanent röjning av produktiva vinodlingar genom sina strategiska GJP-planer. Därför bör en ny interventionstyp i vinsektorn läggas till i artikel 58.1 första stycket i förordning (EU) 2021/2115. I likhet med den åtgärd för permanent röjning som finansieras via nationellt stöd som avses i artikel 216 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör den nya interventionstypen, nämligen permanent röjning, vara föremål för specifika villkor såsom förbud att inneha eller erhålla ett giltigt planteringstillstånd under en viss period eller begränsningar som medlemsstaterna infört för områden, som inte omfattas av interventionstypen där vinodlingarna spelar en viktig miljömässig, naturvårdsmässig eller socioekonomisk roll.
44 För att säkerställa att vinodlare får ett lämpligt stöd med avseende på anpassning till klimatförändringarna är det viktigt att se till att medlemsstaterna får möjlighet att höja den högsta nivån av ekonomiskt stöd från unionen till upp till 80 % av de faktiska kostnaderna för omstrukturering och omställning av vinodlingar om detta är målet för interventionen.
45 För att stärka samarbetet i vinsektorn bör investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket b i förordning (EU) 2021/2115 och som genomförs av producentorganisationer som erkänts enligt förordning (EU) nr 1308/2013, såsom kooperativ, omfattas av den högsta nivå av ekonomiskt stöd från unionen som anges i artikel 59.2 i förordning (EU) 2021/2115, vilket redan är fallet för mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
46 För att ytterligare stödja producenterna när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, liksom att underlätta förbättringar av produktionssystemens hållbarhet och minskning av miljöpåverkan är det lämpligt att föreskriva en möjlighet för medlemsstaterna att höja den högsta nivån av ekonomiskt stöd från unionen för investeringar som har detta mål till upp till 80 % av de stödberättigande investeringskostnaderna.
47 Det är dessutom nödvändigt att klargöra att det ekonomiska stödet från unionen för innovation som avses i artikel 58.1 första stycket e i förordning (EU) 2021/2115 inte bör beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter, vilket är fallet med sådant ekonomiskt stöd från unionen för investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket b i den förordningen.
48 Dessutom, för att säkerställa att det utvidgade tillämpningsområdet för interventionstypen rådgivande tjänster som avses i artikel 58.1 första stycket f i förordning (EU) 2021/2115 åtföljs av en lämplig uppsättning finansiella regler, är det nödvändigt att fastställa den högsta procentandelen av ekonomiskt stöd från unionen som kan beviljas för denna interventionstyp.
49 För att ytterligare stödja interventionstyperna informationsåtgärder, främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som avses i artikel 58.1 första stycket h och k i förordning (EU) 2021/2115 bör det vara möjligt för medlemsstaterna att höja den högsta nivån av ekonomiskt stöd från unionen för dessa interventionstyper till upp till 60 % av de stödberättigande utgifterna. Dessutom bör det vara möjligt för medlemsstaterna att ge ett nationellt bidrag till de stödberättigande kostnaderna för dessa interventionstyper. Med tanke på att mikroföretag och små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG oftare drabbas av ekonomiska begränsningar när de genomför kommunikationskampanjer och säljfrämjande kampanjer än vad som är fallet för stora företag bör medlemsstaterna ha möjlighet att ge mikroföretag och små och medelstora företag större ekonomiskt stöd.
50 För att bekämpningen av mycket smittsamma skadegörare ska få tillräckligt stöd är det lämpligt att den interventionstyp som avses i artikel 58.1 första stycket n i förordning (EU) 2021/2115 får dra fördel av att det ekonomiska stödet från unionen så att det täcker upp till 100 % av de stödberättigande utgifterna.
51 Det är dessutom nödvändigt att fastställa den högsta nivån av ekonomiskt stöd från unionen till permanent röjning enligt den interventionstyp som avses i artikel 58.1 första stycket o i förordning (EU) 2021/2115. Sådant stöd bör uppgå till en procentandel av direktkostnaderna för röjningen och den beräknade inkomstförlusten för ett år avseende den röjda arealen. Vidare bör det även vara möjligt för medlemsstaterna att ge ett ytterligare nationellt bidrag.
52 Spritdrycker med en geografisk beteckning är ofta beroende av komplexa leveranskedjor i vilka flera aktörer som ansvarar för olika produktionssteg är inblandade. System som bygger på flexibel försörjning är väldigt vanliga. Den särskilda märkningsskyldighet för spritdrycker som fastställs i artikel 37.5 i förordning (EU) 2024/1143 och som kräver att producentens namn anges i samma synfält som den geografiska beteckningen, har visat sig inte vara bra anpassad till hur leveranskedjan för de flesta spritdrycker är strukturerad. För att undvika rubbningar i etablerade metoder och för att inte ålägga oproportionerliga bördor för i synnerhet små och medelstora företag är det lämpligt att avskaffa den skyldigheten.
53 För att komplettera de relevanta reglerna och ta hänsyn till vinsektorns särdrag bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på villkoren för tillämpning av undantaget från tillämpning av ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, villkoren för röjning av övergivna vinodlingar, avseende reglerna rörande kriterierna för beviljande av tillstånd för nyplanteringar, inbegripet tillägg av kriterier, den samtidiga förekomsten av vinodlingar som producenten har åtagit sig att röja med nyplanterade vinstockar, grunderna för medlemsstaternas beslut om återplanteringar, de allmänna villkoren för stöd- och prioritetskriterier som medlemsstaterna ska fastställa med avseende på tilldelningen av det nationella stödet, faktorer som fastställer förekomst av en krissituation, metoden för beräkning av det nationella stödet, överensstämmelsen med andra stödåtgärder från unionen för vinsektorn samt den identifiering på förpackningen eller på den etikett som är fäst på denna genom elektroniska medel. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika deltagande i förberedelserna av delegerade akter får Europaparlamentet och rådet, i synnerhet, alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
54 Eftersom målen för denna förordning, nämligen förbättringen av vissa marknadsregler och sektorsstödsåtgärder inom vinsektorn och för aromatiserade vinprodukter, samt vissa märkningsregler för spritdrycker, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av denna förordnings omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
55 Förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 251/2014, (EU) 2021/2115 och (EU) 2024/1143 bör därför ändras i enlighet med detta.
56 För att ge producenterna tid att anpassa sig till de nya kraven gällande vinprodukter med reducerad alkoholhalt bör dessa nya krav börja tillämpas 18 månader från och med den dag då denna ändringsförordning träder i kraft. Det är också lämpligt att fastställa övergångsregler så att vinprodukter som har märkts innan de nya kraven börjar tillämpas får fortsätta att släppas ut på marknaden tills dess att lagren är uttömda.
57 Tillämpningsdatumet för bestämmelserna om en högsta gräns för det antal hektar planterade vinodlingar vilka undantar medlemsstater från skyldigheten att tillämpa ordningen med tillstånd för plantering av vinstockar bör skjutas upp med 48 månader för att de medlemsstater vars vinodlingsareal överskrider den högsta hektargränsen den dag då denna förordning träder i kraft ska få tillräckligt med tid att genomföra den.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1 – Ändringar av förordning (EU) nr 1308/2013
Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 3.5 ska följande led läggas till:
2 Artikel 61 ska ersättas med följande:
3 Artikel 62 ska ändras på följande sätt:
4 Artikel 63 ska ändras på följande sätt:
5 Artikel 64 ska ändras på följande sätt:
6 I artikel 65 ska första stycket ersättas med följande:
7 Artikel 66 ska ändras på följande sätt:
8 Artikel 67 ska ersättas med följande:
9 Artikel 69 ska ersättas av följande:
10 Artikel 119 ska ändras på följande sätt:
11 I artikel 122 ska punkt 1 ändras på följande sätt:
12 I artikel 167.1 ska första stycket ersättas med följande:
13 Artikel 172b ska ersättas med följande:
14 Artikel 216 ska ändras på följande sätt:
15 I del II i bilaga VII ska följande stycken läggas till i inledningen:
Artikel 2 – Ändringar av förordning (EU) nr 251/2014
Förordning (EU) nr 251/2014 ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 3 ska följande punkt läggas till:
2 I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
3 I artikel 6a ska följande punkt läggas till:
4 Följande artikel ska införas:
5 I artikel 8 skall punkt 1 ersättas med följande:
6 I del B i bilaga II ska punkt 8 ersättas med följande:
7 I del B i bilaga II ska punkt 9 ersättas med följande:
8 I del B i bilaga II ska punkt 12 ersättas med följande:
Artikel 3 – Ändringar av förordning (EU) 2021/2115
Förordning (EU) 2021/2115 ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 45 ska led d ersättas med följande:
2 Artikel 58.1 ska ändras på följande sätt:
3 Artikel 59 ska ändras på följande sätt:
Artikel 4 – Ändringar av förordning (EU) 2024/1143
Artikel 37.5 i förordning (EU) 2024/1143 ska ändras på följande sätt:
1 Andra stycket ska utgå.
2 Fjärde stycket ska ersättas med följande:
Artikel 5 – Övergångsbestämmelse
Vinprodukter i kategorier som definieras i del II punkterna 1 samt 4–9 i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, som har genomgått en behandling för avalkoholisering i enlighet med del I avsnitt E i bilaga VIII till den förordningen och som har märkts i enlighet med artikel 119.1 a i och ii i den förordningen före den 19 september 2027 får fortsätta att släppas ut på marknaden till dess att lagren är uttömda.
Artikel 6 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.8 ska dock tillämpas från och med den 19 mars 2030 och artikel 1.10 ska tillämpas från och med den 19 september 2027.
1 EUT C, C/2025/5161, 28.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5161/oj.
2 EUT C, C/2025/4418, 29.8.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/4418/oj.
3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 februari 2026 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 februari 2026.
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1308/oj).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2115/oj).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91(EUT L 84, 20.3.2014, s. 14, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/251/oj).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 av den 11 april 2024 om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp för jordbruksprodukter, om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2019/787 och (EU) 2019/1753 samt om upphävande av förordning (EU) nr 1151/2012 ( EUT L, 2024/1143, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1143/oj).”
8 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 av den 11 december 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, vinodlingsregistret, följedokument och certifiering, register över mottagna och avsända leveranser, obligatoriska deklarationer, anmälningar och offentliggörande av anmäld information, komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller relevanta kontroller och sanktioner, ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 555/2008, (EG) nr 606/2009 och (EG) nr 607/2009 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/560 (EUT L 58, 28.2.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2018/273/oj).
9 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2003/361/oj).
10 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj.
11 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 av den 11 december 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, vinodlingsregistret, följedokument och certifiering, register över mottagna och avsända leveranser, obligatoriska deklarationer, anmälningar och offentliggörande av anmäld information, komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller relevanta kontroller och sanktioner, ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 555/2008, (EG) nr 606/2009 och (EG) nr 607/2009 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/560 (EUT L 58, 28.2.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2018/273/oj).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 av den 11 april 2024 om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp för jordbruksprodukter, om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2019/787 och (EU) 2019/1753 samt om upphävande av förordning (EU) nr 1151/2012 ( EUT L, 2024/1143, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1143/oj).
13 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2072/oj).
14 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2003/361/oj).
15 EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.