Ändring av genomförandeförordning (EU) 2022/2299 vad gäller nya och ändrade rapporteringsskyldigheter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013, särskilt artikel 17.4, och
(1) Enligt artikel 17.1 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna vartannat år rapportera om genomförandet av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner genom integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter.
(2) Medlemsstaterna ska utarbeta sina integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter i enlighet med de rapporteringsmallar som finns i bilagorna till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2299.
(3) Enligt sektorsspecifik lagstiftning, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001, (EU) 2023/1791, (EU) 2024/1275, och (EU) 2024/1788, ska vissa uppgifter ingå i de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna.
(4) Dessa direktiv har antagits eller ändrats efter antagandet av genomförandeförordning (EU) 2022/2299 och innehåller ytterligare rapporteringsskyldigheter, vilka bör återspeglas i de rapporteringsmallar som finns i genomförandeförordning (EU) 2022/2299.
(5) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 införs i artiklarna 3.4a och 15.8 i direktiv (EU) 2018/2001 nya rapporteringsskyldigheter för medlemsstaterna, enligt vilka de måste beskriva sina styrmedel och åtgärder för att främja användningen av avtal om köp av förnybar energi. Genom direktivet införs också i artikel 22a.1 och 22a.3 respektive artikel 22b i direktiv (EU) 2018/2001 krav på medlemsstaterna att rapportera om de styrmedel och åtgärder som har genomförts eller planeras för att integrera förnybar energi i industrin, att rapportera om den mängd förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som de förväntar sig att importera, exportera eller använda för fjärrvärme och fjärrkyla samt att rapportera om de minskar målet för användningen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung i industrin. Dessutom införs genom direktiv (EU) 2023/2413 i artiklarna 23, 24 och 25 i direktiv (EU) 2018/2001 krav på medlemsstaterna att rapportera om integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar, särskilt inom fjärrvärme, samt om andelen förnybar energi och minskningen av växthusgasintensiteten i transportsektorn.
(6) Genom direktiv (EU) 2023/1791 införs nya eller reviderade rapporteringsskyldigheter, bland annat om offentliga organs energianvändning, energieffektiv offentlig upphandling, tillämpningen av principen om energieffektivitet först och finansiering för energieffektivitet. Enligt artikel 3.5 i det direktivet ska det rapporteras om hur principen om energieffektivitet först beaktas och om de åtgärder som vidtagits för att undanröja hinder för dess genomförande, medan det enligt artikel 5 krävs att medlemsstaterna rapporterar om den minskning av energiförbrukningen som uppnåtts av offentliga organ. Genom artikel 6 i direktiv (EU) 2023/1791 utvidgas den rapporteringsram som fastställs i del 2 punkterna f och g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 till att omfatta renovering av alla byggnader som ägs av offentliga organ.
(7) Enligt artikel 7.8 i direktiv (EU) 2023/1791 måste medlemsstaterna rapportera om de åtgärder som vidtagits för att undanröja hinder för energieffektiv offentlig upphandling. Enligt artikel 8.4 måste medlemsstaterna lämna uppgifter om de energibesparingar som uppnåtts bland hushåll som påverkas av energifattigdom och bland utsatta grupper. Enligt artikel 8.10 och 8.11 måste medlemsstaterna rapportera om genomförandet av skyldigheten avseende energibesparingar och beskriva de styrmedel och åtgärder som har genomförts. I artiklarna 9, 10.3 och 10.4 fastställs rapporteringskrav avseende kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa policyåtgärder. Enligt artikel 24.2 måste medlemsstaterna rapportera om åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och om tillhörande åtgärder för konsumentskydd eller konsumentinformation. Enligt artikel 25.5 ska medlemsstaterna rapportera om de styrmedel och åtgärder som införts i deras värme- och kylplaner. Enligt artikel 30.17 ska medlemsstaterna bland annat rapportera om volymen av offentliga investeringar i energieffektivitet, volymen av låneprodukter för energieffektivitet och de nationella finansieringsprogram som har införts.
(8) I artikel 3 och bilaga II till direktiv (EU) 2024/1275 fastställs nya eller reviderade rapporteringsskyldigheter som ska ingå i de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna och som avser byggnadssektorns bidrag till nationella mål och unionsmål samt de övergripande framstegen när det gäller renoveringen av det nationella bostadsbyggnadsbeståndet och lokalbyggnadsbeståndet, både offentligt och privat.
(9) För att bedöma framstegen på slutkundsmarknaden för energi krävs det enligt artikel 4 d i förordning (EU) 2018/1999 att medlemsstaterna i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner anger sina nationella målsättningar avseende den inre energimarknaden. Dessutom är medlemsstaterna skyldiga att inkludera genomförandet av marknadsbaserade leveranspriser för gas i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2024/1788 i sina integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter, i enlighet med punkt 9 i den artikeln.
(10) Två rapporteringscykler, 2023 och 2025, har slutförts sedan förordning (EU) 2018/1999 och genomförandeförordning (EU) 2022/2299 antogs. I sitt senaste arbetsdokument Assessment of progress towards the objectives of the Energy Union and Climate Action drog kommissionen slutsatsen att den fortsatta användningen av e-plattformen och rapporteringsmallarna, tillsammans med medlemsstaternas rapportörers erfarenheter av att använda dem, tydligt visade att det finns behov av att förenkla rapporteringsprocessen och öka uppgifternas jämförbarhet för att underlätta den efterföljande granskningen och bedömningen av de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna.
(11) Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under de tidigare rapporteringscyklerna och för att förbereda nästa lägesrapporter, som ska lämnas senast den 15 mars 2027, bör rapporteringsmallarna förenklas genom att överflödiga krav på att lämna uppgifter som kommissionen redan samlar in på annat sätt tas bort och den administrativa bördan för medlemsstaterna minskas.
(12) Dessutom bör rapporteringskraven för utfasning av energisubventioner förtydligas för att säkerställa en enhetlig tillämpning i mellan EU:s medlemsstater genom att artiklarna 6 och 12 slås samman i syfte att effektivisera processerna och minska den administrativa bördan. En ny underkategori för subventioner till fossila bränslen har införts, där effektiva skattesatser jämförs med ett riktmärke. Samtidigt läggs det i den reviderade tabell 1 i bilaga XV större vikt vid detaljerade beskrivningar av styrmedel och åtgärder, finansieringskällor, mottagare och målsättningar, såsom ekonomisk konkurrenskraft, utfasning av fossila bränslen och energitrygghet. Medlemsstaterna bör kontrollera eller ändra de förifyllda uppgifterna och lämna en motivering till eventuella ändringar eller alternativa metoder som använts för att identifiera subventioner till fossila bränslen.
(13) Även om medlemsstaterna skulle ha införlivat direktiv (EU) 2023/1791 i nationell rätt senast den 11 oktober 2025, får medlemsstaterna, när det gäller nästa integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter, som ska lämnas senast den 15 mars 2027 med avseende på åren 2024 och 2025, uppfylla rapporteringsskyldigheten enligt artikel 6 i det direktivet genom att uppfylla kraven i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2012/27. Även om tabellerna i bilaga XIV till genomförandeförordning (EU) 2022/2299 behöver uppdateras för att återspegla de senaste ändringarna, bör medlemsstaterna inte vara skyldiga att använda dessa uppdaterade tabeller för åren 2024 och 2025. De nödvändiga övergångsbestämmelserna bör därför införas för att tillåta detta.
(14) Genomförandeförordning (EU) 2022/2299 bör därför ändras i enlighet med detta.
(15) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för energiunionen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Rapportering om styrmedel och åtgärder för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen
Genomförandeförordning (EU) 2022/2299 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 1.1 ska led b ersättas med följande: b) Information om hur medlemsstaterna hanterar en rekommendation som utfärdas i enlighet med artikel 30.1, artikel 32.1 eller 32.2 och artikel 34.1 i förordning (EU) 2018/1999, men endast om kommissionen har utfärdat en sådan rekommendation.
2. I artikel 6 ska punkt 2 utgå.
3. Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
a) Rubriken ska ersättas med följande: Rapportering om den mängd energibesparingar som uppnåtts i enlighet med artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791.
b) Följande stycke ska läggas till: Medlemsstaterna ska rapportera den information som avses i artikel 8.10 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 i enlighet med de format som anges i bilaga XI till den här förordningen.
4. Artikel 12 ska ersättas med följande: Artikel 12 Rapportering om styrmedel och åtgärder för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen Medlemsstaterna ska, i enlighet med de format som anges i bilaga XV till den här förordningen, rapportera om de styrmedel och åtgärder som har genomförts eller planeras för utfasningen av energisubventioner, särskilt för fossila bränslen, och som avses i artikel 17.2 a och c i förordning (EU) 2018/1999 samt om uppgifter om framstegen mot de nationella målsättningarna för utfasning av energisubventioner, särskilt till fossila bränslen, som avses i artikel 25 d i den förordningen. Sådana styrmedel och åtgärder ska bland annat riktas mot energisubventioner inom följande kategorier: direkta överföringar, skatteutgifter, effektiv skattesats i förhållande till ett riktmärke, underprissättning av varor eller tjänster samt mekanismer för inkomst- eller prisstöd.
5. Artikel 14 ska ersättas med följande: Artikel 14 Ytterligare rapporteringsskyldigheter vad gäller energieffektivitet 1. Medlemsstaterna ska rapportera den ytterligare information som avses i del 2 punkterna e och h–k i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XVII till den här förordningen. 2. Medlemsstaterna ska rapportera den totala golvytan i uppvärmda och kylda byggnader som ägs av deras offentliga organ och som avses i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt f i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 6 i bilaga XVII till den här förordningen. 3. Medlemsstaterna ska rapportera den totala golvytan i uppvärmda och kylda byggnader som ägs av deras offentliga organ och som har renoverats, vilka avses i artikel 6 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 7 i bilaga XII till den här förordningen. 4. Medlemsstaterna ska rapportera mängden energibesparingar i byggnader som kommer i fråga och som ägs av offentliga organ, vilka avses i artikel 6.6 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 8 i bilaga XII till den här förordningen.
6. Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 ska led a ersättas med följande: a) information om framstegen avseende de nationella vägledande mål att minska antalet energifattiga hushåll som avses i artikel 24 a i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 2 i bilaga XIX till den här förordningen,
b) Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande: 2. Medlemsstaterna får rapportera om indikatorerna för energifattigdom i enlighet med de format som anges i tabell 2 i bilaga XIX till den här förordningen. 3. Medlemsstaterna får rapportera information om definitionen av energifattigdom, i enlighet med de format som anges i tabell 3 i bilaga XIX till den här förordningen.
7. Artikel 17 ska ersättas med följande: Artikel 17 Rapportering om genomförande av kommissionens rekommendationer som har utfärdats i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 Om kommissionen har utfärdat rekommendationer i enlighet med artikel 30.1, artikel 32.1 eller 32.2, eller artikel 34.1 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna rapportera information om de styrmedel och åtgärder som antagits, eller är avsedda att antas och genomföras – i tillämpliga fall tillsammans med en tidsplan – för att följa de rekommendationer som avses i artikel 17.6 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XXII till den här förordningen. Om de berörda medlemsstaterna beslutar att inte följa en rekommendation, eller en väsentlig del av den, ska de lämna en motivering i enlighet med de format som anges i bilaga XXII till den här förordningen.
8. Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.
9. Bilaga IV ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.
10. Bilaga VI ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.
11. Bilaga VIII ska utgå.
12. Bilaga IX ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.
13. Bilaga X ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.
14. Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.
15. Bilaga XIII ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.
16. Bilaga XV ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen.
17. Bilaga XVI ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen.
18. Bilaga XVII ska ersättas med texten i bilaga X till den här förordningen.
19. Bilaga XVIII ska utgå.
20. Bilaga XIX ska ersättas med texten i bilaga XI till den här förordningen.
21. Bilaga XXII ska ersättas med texten i bilaga XII till den här förordningen.
Artikel 2
Med avvikelse från artikel 9 och artikel 14.2 och 14.4 i genomförandeförordning (EU) 2022/2299 får medlemsstaterna, i de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna för åren 2024 och 2025, som ska lämnas senast den 15 mars 2027, rapportera de uppgifter som avses i del 2 punkterna f och g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 antingen i enlighet med de format som anges i tabellerna 6, 7 och 8 i bilaga XVII eller i enlighet med de format som anges i tabellerna 1 och 2 i bilaga XII till genomförandeförordning (EU) 2022/2299.
Rapporteringsskyldigheten enligt artikel 9 i genomförandeförordning (EU) 2022/2299 ska inte tillämpas på de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter som ska lämnas senast den 15 mars 2029 eller på efterföljande rapporter.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj.
2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2299 av den 15 november 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 vad gäller struktur, format, tekniska detaljer och förfaranden för de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna (EUT L 306, 25.11.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/2299/oj).
3 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj).
4 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj).
5 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda ( EUT L, 2024/1275, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1275/oj.
6 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788 av den 13 juni 2024 om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas, om ändring av direktiv (EU) 2023/1791 och om upphävande av direktiv 2009/73/EG ( EUT L, 2024/1788, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1788/oj).
7 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 ( EUT L, 2023/2413, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2413/oj).
8 SWD(2025) 351 final av den 6 november 2025.
9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2012/27/oj).
11 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (omarbetning) (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj).
BILAGA I
BILAGA II
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Slutlig energianvändning (brutto) från förnybara energikällor | O | ktoe
Slutlig energianvändning (brutto) med justering för luftfart | O | ktoe
Total andel energi från förnybara källor | O | %
Produktion av förnybar el (med normalisering) | O | GWh
Total elförbrukning (brutto) | O | GWh
Produktionsandel el från förnybara källor (RES-E) | O | %
Förnybar energi för transporter (RES-T): täljare med multiplikatorer | O | ktoe
Förnybar energi för transporter (RES-T): nämnare med multiplikatorer | O | ktoe
Andel förnybar energi som används för transporter (RES-T) | O | %
Förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C): täljare | O | ktoe
Förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C): nämnare | O | ktoe
Varav spillvärme och spillkyla som utnyttjas via nät för fjärrvärme/fjärrkyla | O | ktoe
Andel förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C) | O | %
Andel förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C), med spillvärme och spillkyla | O | %
Energi från förnybara energikällor, inklusive förnybar el, som utnyttjas för fjärrvärme och fjärrkyla | O | ktoe
Energi från spillvärme och spillkyla som utnyttjas för fjärrvärme och fjärrkyla | O | ktoe
Energi från alla källor som utnyttjas för fjärrvärme och fjärrkyla | O | ktoe
Andel energi från förnybara energikällor och från spillvärme och spillkyla som utnyttjas för fjärrvärme och fjärrkyla | O | %
Statistiska överföringar/gemensamma projekt/gemensamma stödsystem – total mängd som ska läggas till | O | ktoe
Statistiska överföringar/gemensamma projekt/gemensamma stödsystem – total mängd som ska dras ifrån | O | ktoe
Andel energi från förnybara energikällor inom industrin | O | %
Andel energi från förnybara energikällor inom industrin – med spillvärme och spillkyla | O | %
Andel förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung för slutliga energirelaterade och icke-energirelaterade ändamål inom industrin | O | %
Produktion av vätgas från förnybara energikällor (inklusive förnybart avfall) | O | TJ
Produktion av vätgas från el (elektrolys) | O | TJ
Varav el från elnätet | O | TJ
Varav el från förnybara energikällor – direktledning | O | TJ
Produktion av e-bränslen från förnybara energikällor (inklusive förnybart avfall) | O | TJ
Produktion av e-bränslen från el (elektrolys) | O | TJ
Varav el från elnätet | O | TJ
Varav el från förnybara energikällor – direktledning | O | TJ
Inhemsk produktion av biogaser | O | TJ
Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Vattenkraft | O | MW
Varav renodlad vattenkraft (inte pumpning) | O | MW
Varav strömkraftverk | O | MW
Varav blandad vattenkraft | O | MW
Varav rena pumpkraftverk | O | MW
Jordvärme | O | MW
Solceller (AC) | O | MW
Varav solceller < 30 kW | O | MW
Varav takmonterade | O | MW
Varav ej nätanslutna | O | MW
Varav solceller 30 kW – 1000 kW | O | MW
Varav takmonterade | O | MW
Varav ej nätanslutna | O | MW
Varav solceller ≥ 1 MW | O | MW
Varav takmonterade | O | MW
Varav ej nätanslutna | O | MW
Solceller (DC) | O | MW
Varav solceller < 30 kW | O | MW
Varav takmonterade | O | MW
Varav ej nätanslutna | O | MW
Varav solceller 30 kW – 1000 kW | O | MW
Varav takmonterade | O | MW
Varav ej nätanslutna | O | MW
Varav solceller ≥ 1 MW | O | MW
Varav takmonterade | O | MW
Varav ej nätanslutna | O | MW
Solvärme | O | MW
Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi | O | MW
Vindkraft | O | MW
Varav landbaserad | O | MW
Varav havsbaserad | O | MW
Industriavfall | O | MW
Kommunalt avfall | O | MW
Fasta biobränslen | O | MW
Biogas | O | MW
Biodiesel | O | MW
Biobensin | O | MW
Andra flytande biobränslen | O | MW
Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Normaliserad produktion av vattenkraft | O | GWh
Normaliserad renodlad vattenkraft | O | GWh
Normaliserad blandad vattenkraft (utan pumpning) | O | GWh
Normaliserad produktion av vindkraft | O | GWh
Normaliserad landbaserad produktion av vindkraft | O | GWh
Normaliserad havsbaserad produktion av vindkraft | O | GWh
Från renodlade flytande biobränslen, (sådana som uppfyller kraven + sådana som inte uppfyller kraven) | O | GWh
Varav från renodlade (inte inblandade) flytande biobränslen som uppfyller kraven | O | GWh
Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | GWh
Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | GWh
Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | GWh
Från inblandade flytande biobränslen som uppfyller kraven (endast bioandelen) | O | GWh
Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | GWh
Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | GWh
Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | GWh
Från biogas som blandas in i nätet | O | GWh
Varav sådan som uppfyller kraven | O | GWh
Från biogas som räknas in för el på grundval av certifikat (leverans av biogas (som uppfyller kraven) via gasnätet) | O | GWh
Jordvärme | O | GWh
Solcellsenergi | O | GWh
Solvärme | O | GWh
Tidvattenenergi, vågenergi, havsenergi | O | GWh
Kommunalt avfall (förnybart) | O | GWh
Fasta biobränslen | O | GWh
Varav sådan som uppfyller kraven | O | GWh
Från renodlad biogas | O | GWh
Varav sådan som uppfyller kraven | O | GWh
Från vätgas från biomassa som uppfyller kraven | O | GWh
Från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (inklusive förnybar elektrolytisk vätgas) | O | GWh
Total bruttoelförbrukning (RES-E-nämnare) | O | GWh
Varav el som används för att producera förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (inklusive elektrolytisk vätgas) som utnyttjas för energiändamål | O | GWh
Varav el som uppfyller villkoren i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1184 – direktanslutning [GWh] | O | GWh
Varav el som uppfyller villkoren i artikel 4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1184 – elnät [GWh] | O | GWh
Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Förnybara energikällor för uppvärmning och kylning | O | ktoe
Slutlig energianvändning från förnybara energikällor inom industrin och andra sektorer | O | ktoe
Träkol | O | ktoe
Renodlad biogas | O | ktoe
Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe
Biogas som blandas in i nätet | O | ktoe
Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe
Biogas som räknas in för slutlig energianvändning i industri på grundval av certifikat (leverans av biogas (som uppfyller kraven) via gasnätet) | O | ktoe
Jordvärme | O | ktoe
Solvärme | O | ktoe
Kommunalt avfall (förnybart) | O | ktoe
Fasta biobränslen, exklusive träkol | O | ktoe
Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe
Alla flytande biobränslen, sådana som uppfyller kraven och även sådana som inte uppfyller kraven | O | ktoe
Varav endast flytande biobränslen som uppfyller kraven | O | ktoe
Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe
Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe
Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | ktoe
Från vätgas från biomassa | O | ktoe
Från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (inklusive elektrolytisk vätgas, men exklusive vätgas som används som mellanprodukt för konventionella drivmedel eller biobränslen) | O | ktoe
Värmeproduktion från förnybara bränslen | O | ktoe
Jordvärme | O | ktoe
Solvärme | O | ktoe
Kommunalt avfall (förnybart) | O | ktoe
Fasta biobränslen | O | ktoe
Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe
Från renodlad biogas | O | ktoe
Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe
Från biogas som blandas in i nätet | O | ktoe
Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe
Från biogas som räknas in för värmeproduktion på grundval av certifikat (leverans av biogas (som uppfyller kraven) via gasnätet) | O | ktoe
Alla renodlade flytande biobränslen, sådana som uppfyller kraven och även sådana som inte uppfyller kraven | O | ktoe
Varav endast renodlade flytande biobränslen som uppfyller kraven | O | ktoe
Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe
Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe
Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | ktoe
Inblandade flytande biobränslen som uppfyller kraven, endast bioandelen | O | ktoe
Varav sådana som inte kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe
Varav sådana som kommer från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe
Varav sådana som INTE medför hög risk för indirekt ändring av markanvändning | O | ktoe
Från vätgas från biomassa | O | ktoe
Från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (inklusive förnybar elektrolytisk vätgas) | O | ktoe
Omgivningsvärme – värmepumpar för uppvärmning | O | ktoe
Varav från luftvärmepumpar och vattenvärmepumpar (dvs. exklusive jordvärmepumpar) | O | ktoe
Varav från geotermisk energi med användning av värmepumpar | O | ktoe
Varav från annan omgivningsvärme | O | ktoe
Förnybar kyla | O | ktoe
Förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C): täljare | O | ktoe
Förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C): nämnare | O | ktoe
Artikel 2.9 i direktiv 2018/2001: Varav spillvärme och spillkyla som utnyttjas via nät för fjärrvärme/fjärrkyla [ktoe] | O | ktoe
Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Biobränslen (rena, samt den förnybara andelen av blandade drivmedel), vätgas, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och andra förnybara drivmedel, som uppfyller eller inte uppfyller kraven, inom alla transportslag
Flytande biobränslen för vägtransporter | O | ktoe
Flytande biobränslen för järnvägstransporter | O | ktoe
Flytande biobränslen för andra transportslag | O | ktoe
Gasformiga biobränslen för vägtransporter | O | ktoe
Gasformiga biobränslen för järnvägstransporter | O | ktoe
Gasformiga biobränslen för andra transportslag | O | ktoe
Vätgas framställd från biomassa (exklusive vätgas från elektrolys) som används för transporter | O | ktoe
Biometan som matas in i nätet och som ska räknas in för transporter (artikel 25.2 b i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Andra bränslen än biomassabränslen som räknas in för transporter
Förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (inklusive förnybar elektrolytisk vätgas) | O | ktoe
Varav i sjöfartssektorn (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Varav i luftfartssektorn (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Varav förnybar vätgas | O | ktoe
Varav i sjöfartssektorn (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Varav i luftfartssektorn (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Återvunna kolbaserade bränslen | O | ktoe
Varav i sjöfartssektorn (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Varav i luftfartssektorn (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Andra bränslen än biomassabränslen i raffinaderier
Vätgas som används i raffinaderier som mellanprodukter för produktion av konventionella drivmedel eller biobränslen Varav förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung | O | ktoe
Biobränslen och biomassabränslen som uppfyller kraven och används för transporter – kvantiteter beräknade med de värmevärden som anges i bilaga III till direktiv (EU) 2018/2001
Alla biobränslen som uppfyller kraven, för alla transportslag | O | ktoe
Bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001 (alla transportslag) | O | ktoe
Varav i sjöfarten (både inrikes sjöfart och internationella havsbunkrar) | O | ktoe
Varav i internationella havsbunkrar | O | ktoe
Varav i luftfartssektorn (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Per råvara (alla transportslag) | O | ktoe
Del A | O | ktoe
Varav del A i sjöfarten (både inrikes sjöfart och internationella havsbunkrar) (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Varav del A i internationella havsbunkrar | O | ktoe
Varav del A i luftfartssektorn (artikel 27.2 e i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Del A, per råvara (alla transportslag) | O | ktoe
a) | O | ktoe
b) | O | ktoe
c) | O | ktoe
d) | O | ktoe
e) | O | ktoe
f) | O | ktoe
g) | O | ktoe
h) | O | ktoe
i) | O | ktoe
j) | O | ktoe
k) | O | ktoe
l) | O | ktoe
m) | O | ktoe
n) | O | ktoe
o) | O | ktoe
p) | O | ktoe
q) | O | ktoe
r) | O | ktoe
s) | O | ktoe
t) | O | ktoe
u) | O | ktoe
v) | O | ktoe
Del B | O | ktoe
Varav del B i sjöfarten (både inrikes sjöfart och internationella havsbunkrar) | O | ktoe
Varav del B i internationella havsbunkrar | O | ktoe
Varav del B i luftfartssektorn | O | ktoe
Del B per råvara | O | ktoe
a) | O | ktoe
b) | O | ktoe
c) | O | ktoe
d) | O | ktoe
e) | O | ktoe
f) | O | ktoe
Artikel 26.1 i direktiv (EU) 2018/2001 – från livsmedels- och fodergrödor | O | ktoe
Varav certifierade som råvaror med låg risk för indirekt ändring av markanvändning | O | ktoe
Varav i sjöfarten (både inrikes sjöfart och internationella havsbunkrar) | O | ktoe
Varav i internationella havsbunkrar | O | ktoe
Andra biobränslen som uppfyller kraven | O | ktoe
Varav i sjöfarten (både inrikes sjöfart och internationella havsbunkrar) | O | ktoe
Varav i internationella havsbunkrar | O | ktoe
El som används för transporter
All elektricitet för transporter | O | ktoe
All elektricitet för vägtransporter | O | ktoe
Förnybar energi för vägtransporter (artikel 27.2 d i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Varav förnybar energi för vägtransporter från direktanslutning | O | ktoe
Varav förnybar energi för vägtransporter från elnätet | O | ktoe
Icke förnybar energi för vägtransporter | O | ktoe
All elektricitet för järnvägstransporter | O | ktoe
Förnybar energi för järnvägstransporter (artikel 27.2 d i direktiv (EU) 2018/2001) | O | ktoe
Varav förnybar energi för järnvägstransporter från direktanslutning | O | ktoe
Varav förnybar energi för järnvägstransporter från elnätet | O | ktoe
Icke-förnybar energi för järnvägstransporter | O | ktoe
All elektricitet för andra transportslag | O | ktoe
El som levereras till fartyg från alla flaggstater (inklusive landström vid kaj), exklusive el som redovisas under transport | O | ktoe
Varav internationella havsbunkrar | O | ktoe
All förnybar elektricitet för andra transportslag | O | ktoe
Varav förnybar energi i alla andra transportslag från direktanslutning | O | ktoe
Varav förnybar energi i alla andra transportslag från elnätet | O | ktoe
Förnybar el som levereras till fartyg från alla flaggstater, inklusive landström vid kaj | O | ktoe
Varav internationella havsbunkrar | O | ktoe
All icke-förnybar elektricitet för andra transportslag | O | ktoe
ICKE förnybar el som levereras till fartyg från alla flaggstater, inklusive landström vid kaj | O | ktoe
Varav internationella havsbunkrar | O | ktoe
Växthusgasintensitet
Genomsnittlig minskning av växthusgasutsläpp för biobränslen enligt bilaga IX del A, beräknad med värdena i bilaga V och bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001 | O | [g CO2 eq/MJ]
Genomsnittlig minskning av växthusgasutsläpp för biobränslen enligt bilaga IX del B, beräknad med värdena i bilaga V och bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001 | O | [g CO2 eq/MJ]
Genomsnittlig minskning av växthusgasutsläpp för biobränslen från livsmedels- och fodergrödor, beräknad med värdena i bilaga V och bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001 | O | [g CO2 eq/MJ]
Genomsnittlig minskning av växthusgasutsläpp för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, beräknad i enlighet med delegerade akter enligt artikel 29a.3 i direktiv (EU) 2018/2001 | O | [g CO2 eq/MJ]
Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Energianvändning i industrin | O | ktoe
Varav från användning av förnybara energikällor samt förnybar el och förnybar värme | O | ktoe
Varav från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som används som mellanprodukter för konventionella drivmedel eller biobränslen | O | ktoe
Varav från energianvändning i energisektorn | O | ktoe
Varav från slutlig användning av förnybar energi för uppvärmning och kylning, exklusive el och inköpt värme | O | ktoe
Varav från den proportionella andelen förnybara energikällor i inköpt värme | O | ktoe
Varav från slutlig användning av förnybar el | O | ktoe
Varav från egenproducerad och egenanvänd förnybar el | O | ktoe
Solceller (exklusive datacenter) | O | ktoe
Vindkraft (exklusive datacenter) | O | ktoe
Bioenergi (fasta, flytande och gasformiga biobränslen), exklusive datacenter | O | ktoe
Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe
Annan förnybar energi (exklusive datacenter) | O | ktoe
Datacenter (egenproducerad och egenanvänd förnybar el) | O | ktoe
Varav från annan direkt tilldelning av förnybar el, till exempel från närbelägen produktion | O | ktoe
Varav från den proportionella återstående andelen förnybar el från elnätet | O | ktoe
Annan användning än energi i industrin och energisektorn | O | ktoe
Varav från förnybara energikällor | O | ktoe
Spillvärme och spillkyla som får räknas med vid beräkningen av den vägledande andelen förnybar energi i industrin | O | ktoe
Maximal mängd spillvärme och spillkyla som får räknas med (0,4 procentenheter) | O | ktoe
Förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung i industrin (artikel 22a i direktiv (EU) 2018/2001)
Användning av vätgas i industrin för energirelaterade och icke-energirelaterade ändamål | O | ktoe
Varav användning i raffinaderier som mellanprodukter för produktion av konventionella drivmedel eller biobränslen | O | ktoe
Varav producerad som eller framställd från biprodukter (inklusive genom avlägsnande av koldioxid från restgas och användning som ersättning för denna gas) | O | ktoe
Varav vätgas som producerats i ombyggda produktionsanläggningar baserade på teknik för ångreformering av metan | O | ktoe
Användning av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (inklusive elektrolytisk vätgas från förnybar el) i industrin för energirelaterade och icke-energirelaterade ändamål | O | ktoe
Varav användning i raffinaderier som mellanprodukter för produktion av konventionella drivmedel eller biobränslen | O | ktoe
Teknik för förnybar energi | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Slutlig energianvändning i byggnader (hushåll + kommersiella och offentliga tjänster) | O | ktoe
Varav från slutlig användning av förnybara energikällor samt förnybar el och förnybar värme | O | ktoe
Varav från slutlig användning av förnybar energi för uppvärmning och kylning, exklusive el och inköpt värme | O | ktoe
Varav från den proportionella andelen förnybara energikällor i inköpt värme | O | ktoe
Varav från slutlig användning av förnybar el | O | ktoe
Varav från egenproducerad och egenanvänd förnybar el | O | ktoe
Solceller | O | ktoe
Vindkraft | O | ktoe
Bioenergi (fasta, flytande och gasformiga biobränslen) | O | ktoe
Varav sådan som uppfyller kraven | O | ktoe
Annan förnybar energi | O | ktoe
Varav från annan direkt tilldelning av förnybar el, till exempel från närbelägen produktion | O | ktoe
Varav från den proportionella återstående andelen förnybar el från elnätet | O | ktoe
Spillvärme och spillkyla som får räknas med vid beräkningen av den vägledande andelen förnybar energi i byggnader | O | ktoe
Maximal mängd spillvärme och spillkyla som får räknas med (20 % av det vägledande målet) | O | ktoe
| X–3 | X–2
| Inhemsk produktion i 1000 m3 | Import i 1000 m3 | Export i 1000 m3 | Lagerförändringar i 1000 m3 | Genomsnittligt effektivt värmevärde (TJ/1000 m3) | Inhemsk produktion i 1000 m3 | Import i 1000 m3 | Export i 1000 m3 | Lagerförändringar i 1000 m3 | Genomsnittligt effektivt värmevärde (TJ/1000 m3)
Specifikation | F | F | F | F | F | O | O | F | F | F
1) Skogsbiomassa som används för energiproduktion
a) Primär biomassa från skog
i) Grenar och trädtoppar
ii) Stubbar
iii) Rundvirke
I) Industriellt rundvirke
II) Brännved
b) Skogsindustrins biprodukter
i) Bark
ii) Flis, sågspån och annat träspån
iii) Svartlut och råtallolja (ton)
c) Återvunnet trä
d) Bearbetat träbaserat bränsle som framställs av råvaror som inte redovisats i punkt 1 a, b eller c:
i) Träkol
ii) Träpelletar och träbriketter
2. Agrobiomassa
a) Energigrödor för el- eller värmeproduktion (t.ex. skottskog med kort omloppstid)
i) Varav råvaror till livsmedel och foder
b) Skörderestprodukter för el- eller värmeproduktion
3) Biomassa från organiskt avfall
a) Organiska fraktioner av industriavfall
b) Organiska fraktioner av kommunalt avfall
c) Avloppsslam
| Specifikation | Skäl till att framstegen släpar efter utvecklingsbanorna för förnybar energi
Total andel energi från förnybara energikällor, inklusive referenspunkterna för 2025 och/eller 2027 | Orel
Installerad kapacitet | Orel
Produktionsandel el från förnybara källor (RES-E) | Orel
Andel förnybar energi som används för transporter (RES-T) | Orel
Andel förnybar energi för uppvärmning och kylning (RES-H&C) | Orel
Andel energi från förnybara energikällor och från spillvärme och spillkyla som utnyttjas för fjärrvärme och fjärrkyla | Orel
Tillgång till bioenergi | Orel
| Specifikation | Beskrivning
Information om huruvida medlemsstaten har använt spillvärme och spillkyla för att uppfylla målet för uppvärmning och kylning enligt artikel 23 i direktiv (EU) 2018/2001, med en uppgift om vilken inverkan detta haft på den årliga ökningen av andelen förnybar energi för uppvärmning och kylning | O
Beskrivning av hur skogsbiomassa uppfyller kraven gällande markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i artikel 29.7 i direktiv (EU) 2018/2001 | O
Utvecklingsbana eller mål | Beskrivning | Mål | Målår | Framsteg avseende mål/målsättning | Framstegsindikator (om relevant)
Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2
Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Användning av förnybar energi i fjärrvärme
Användning av förnybar energi i byggnader
Förnybar energi som produceras av städer
Gemenskaper för förnybar energi
Egenanvändare av förnybar energi
Antal ingångna elköpsavtal för förnybar el
Energiproduktion enligt elköpsavtal för förnybar el
Energi producerad genom tillvaratagande av slam från avloppsvattenrening
Andra nationella mål eller utvecklingsbanor, inklusive sektorsspecifika och långsiktiga sådana
Lägg till fler rader vid behov
Lämna i tillämpliga fall information om bedömningen av det stöd för el från förnybara energikällor som medlemsstaterna ska genomföra enligt artikel 6.4 i direktiv (EU) 2018/2001. | Orel
1 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.
7 Medlemsstaterna kan rapportera antingen solceller (AC), solceller (DC) eller bådadera.
10 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.
16 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.
21 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.
55 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma..
57 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.
58 Med undantag av punkt 1 b iii, som anges i ton
59 Med undantag av punkt 1 b iii, som anges i TJ/ton
60 Obligatorisk rapportering om information finns tillgänglig.
61 Obligatorisk rapportering om information finns tillgänglig
116 Om någon av följande utvecklingsbanor under år X–3 eller X–2 har understigit den nationella utvecklingsbana som rapporterats i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, ska skälen till denna utveckling och dess inverkan på den totala andelen energi från förnybara energikällor förklaras samt information lämnas om ytterligare åtgärder som planeras för att täcka skillnaden.
117 Medlemsstaterna bör också beakta de årliga ökningar som fastställs i artikel 23 i direktiv (EU) 2018/2001.
120 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.
121 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar eller mål.
122 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.
126 Medlemsstaterna ska ta med hänvisningar till de aktuella styrmedlen och åtgärderna.
BILAGA II
BILAGA IV
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | Indikator
| | | X–3 | X–2
Framsteg avseende den vägledande utvecklingsbanan för primärenergianvändning | O | ktoe
Framsteg avseende den vägledande utvecklingsbanan för slutlig energianvändning | O | ktoe
Allmänna kommentarer om nationella bidrag och den vägledande utvecklingsbanan för primärenergianvändning och slutlig energianvändning | O
Förklaring av åtgärder för att täcka skillnaden och uppnå de nationella bidragen till energieffektivitet, om den slutliga energianvändningen överstiger den vägledande banan för slutligenergianvändning | Orel
| Antal byggnader | Total golvyta (m2) | Primärenergianvändning i byggnader (ktoe) | Slutlig energianvändning i byggnader (ktoe) | Direkta växthusgasutsläpp kopplade till byggnader (tCO2e) | Totala växthusgasutsläpp kopplade till byggnader (MtCO2e) | Övrigt
| 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2 | 2020 | X–3 | X–2
Specifikation | O | O | O | O | O | O | O | O | O | O | O | O | Otg | Otg | Otg | O | O | O | Otg | Otg | Otg
Bostadshus
Varav byggnader med sämst prestanda
Andra byggnader än bostadshus
Varav byggnader med sämst prestanda
| | Antal renoverade byggnader | Total renoverad golvyta (m2) | Renoveringstakt (%) | Genomsnittlig renoveringsomfattning (%)
| | X–3 | X–2 | X–3 | X–2 | X–3 | X–2 | X–3 | X–2
Specifikation | | O | O | O | O | O | O | Otg | Otg
Bostadshus | Lätt
Medel
Djup
Totalt
Andra byggnader än bostadshus | Lätt
Medel
Djup
Totalt
Renoveringens omfattning kan definieras som lätt (besparingar som är minst 3 % men högst 30 %); medel (besparingar som är större än 30 % men högst 60 %) och djup (besparingar som överstiger 60 %). Denna definition för statistiska ändamål skiljer sig från definitionen av totalrenovering som införts för finansieringsändamål i direktiv (EU) 2024/1275, dvs. en renovering som omvandlar en byggnad eller en byggnadsenhet till a) en nära-nollenergibyggnad före den 1 januari 2030 eller b) en nollutsläppsbyggnad från och med den 1 januari 2030. Den totala energirenoveringstakten definieras som summan av alla renoveringstakter för olika renoveringsgrader.
| | Specifikation | Värden för X–2
Medlemsstaternas bidrag till unionens energieffektivitetsmål i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2023/1791 som kan hänföras till renovering av byggnadsbeståndet | Andel (%) | O
Slutlig energibesparing (ktoe) | O
Medlemsstaternas bidrag till unionens mål för förnybar energi i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 som kan hänföras till renovering av byggnadsbeståndet (andel) | Andel (%) | O
| Slutlig energianvändning för offentliga organ (ktoe)
| 2021 | X-3 | X–2
Offentliga organ, med undantag för kollektivtrafik och försvarsmakten | O
Varav offentliga organ i lokala administrativa enheter med färre än 50 000 invånare | Orel
Varav offentliga organ i lokala administrativa enheter med färre än 5 000 invånare | Orel
Kollektivtrafik | F
Försvarsmakten | F
Är den rapporterade slutliga energianvändningen uppskattad eller faktisk? | O | Uppskattad/faktisk
Är kollektivtrafiken undantagen från referensnivån? | O | Undantagen/inkluderad
Räknas minskningen av energianvändningen i kollektivtrafiken med vid uppfyllandet av skyldigheten? | O | Ja/nej
Är försvarsmakten undantagen från referensnivån? | O | Ja/nej
Räknas minskningen av energianvändningen i försvarsmakten med vid uppfyllandet av skyldigheten? | O | Ja/nej
Har en klimatjustering gjorts för samtliga år från och med 2025? | O | Ja/nej/annat (med möjlighet att lämna en kort förklaring)
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | Ja/nej | Värden | Kvalitativ beskrivning
| | | | X–3 | X–2
Volym offentliga investeringar i energieffektivitet | O | Miljoner euro
Genomsnittlig hävstångseffekt som uppnåtts genom offentlig finansiering till stöd för energieffektivitetsåtgärder | O | Ej tillämpligt
Volym låneprodukter för energieffektivitet | O | Miljoner euro
Finns det en nationell energieffektivitetsfond? | O | Ej tillämpligt | Ja/nej
Ger den nationella energieffektivitetsfonden stöd genom finansieringsinstrument (offentliga garantier, förmånliga lån, subventionerade räntor etc.)? | Orel | Ej tillämpligt | Ja/nej
Ger den nationella energieffektivitetsfonden stöd till genomförandet av energieffektivitetsåtgärder för personer som påverkas av energifattigdom, utsatta kunder, personer i låginkomsthushåll och personer som bor i subventionerade bostäder? | Orel | Ej tillämpligt | Ja/nej
Används den nationella energieffektivitetsfonden för att uppfylla skyldigheten avseende årliga energibesparingar enligt artikel 8.1 och 8.4 i det omarbetade energieffektivitetsdirektivet? | O | Ej tillämpligt | Ja/nej
Om ja, ange investeringskostnaden per enhet för att uppfylla skyldigheten avseende årliga energibesparingar enligt artikel 8 i det omarbetade energieffektivitetsdirektivet genom ett ekonomiskt bidrag till den nationella energieffektivitetsfonden | Orel | euro/toe
Identifierat hinder som ska undanröjas | Vidtagen eller planerad åtgärd för att undanröja hindret
Orel | Orel
Hinder nr 1
Hinder nr 2
Lägg till fler rader vid behov
Beskriv den metod eller det förfarande som använts för att identifiera eventuella hinder, även om inga hinder har identifierats.
Bedömning av tillämpningen av principen om energieffektivitet först i energisystemen
Bedömning av fördelarna med principen om energieffektivitet först
Identifierat hinder som ska undanröjas | Vidtagna eller planerade åtgärder för att undanröja hindret
Hinder nr 1
Hinder nr 2
Lägg till fler rader vid behov
Beskriv den metod eller det förfarande som använts för att identifiera eventuella hinder, även om inga hinder har identifierats.
1 Primärenergianvändning och slutlig energianvändning enligt definitionerna i energieffektivitetsdirektivet och Eurostats indikatorer för den fullständiga energibalansen [nrg_bal_c]: PEC_EED och FEC_EED. Se även den senaste versionen av vägledningen för energibalans på Eurostats webbplats (se kapitlet Complementing indicators).
2 medlemsstaterna får lämna ytterligare förklaringar om det nationella bidraget och den vägledande utvecklingsbanan för primärenergianvändning och slutlig energianvändning, inklusive om den metod som används.
3 Alla åtgärder som rapporteras under denna post ska specificeras i tabell 1 i bilaga IX till den här förordningen, med hänvisning till genomförandet av artikel 4.6 i direktiv (EU) 2023/1791.
8 I artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/1275/EU definieras byggnad som en takförsedd konstruktion med väggar, för vilken energi används för att påverka inomhusmiljön, och i bilaga I till samma direktiv finns följande kategorier för beräkning av byggnaders energiprestanda: a) Enfamiljshus av olika typer. b) Flerfamiljshus. c) Kontor. d) Utbildningsanstalter. e) Sjukhus. f) Hotell och restauranger. g) Idrottsanläggningar. h) Byggnader för parti- och detaljhandel. i) Andra typer av energianvändande byggnader (bilaga I punkt 6 till direktiv (EU) 2024/1275).
9 Den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i utrymmena inom det klimatskal som anges för bedömningen av energiprestanda.
10 Det värde som används i den beräkning av byggnaders energiprestanda som fastställs i direktiv (EU) 2024/1275.
11 Enligt den nationella byggnadsrenoveringsplanen. Andra indikatorer kan återspegla antalet byggnader och/eller den totala golvytan (m2) per energiprestandaklass, byggnadsperiod, klimatzon eller byggnadsstorlek, antalet energicertifikat per byggnadstyp och/eller energiprestandaklass, en översikt över byggnadskonstruktionens förmåga, andelen värmesystem i byggnadssektorn, typ av värmesystem, växthusgasutsläpp under hela livscykeln osv. Andra externa faktorer kan också användas för att ge en bättre bild av byggnadssektorn, t.ex. investeringar för renovering av det befintliga beståndet, byggsektorns andel av BNP, hälsofrågor osv.
12 Enligt definitionen i den nationella byggnadsrenoveringsplanen. I kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 finns exempel som hjälp för att fastställa segmenten med sämst prestanda i det nationella byggnadsbeståndet. Man kan a) fastställa ett visst tröskelvärde; såsom en energiprestandakategori (t.ex. under D), b) utgå från en viss användning av primärenergi (uttryckt i kWh/m2 per år), eller t.o.m. c) inrikta sig på fastigheter som byggts före ett visst årtal (t.ex. före 1980). Dessutom kan byggnader med sämst energiprestanda också definieras i förhållande till genomförandet av artikel 9 i direktiv (EU) 2024/1275.
20 En energirenovering är en förändring av ett eller flera byggnadselement (ett byggnadsinstallationssystem eller en komponent i klimatskalet enligt artikel 2.17 i direktiv (EU) 2024/1275 som har potential att avsevärt påverka den beräknade eller uppmätta mängd energi som behövs för att uppfylla den efterfrågan på energi som förknippas med byggnadens typiska användning och som omfattar bland annat energi som används för värme, kyla, ventilation, varmvatten och belysning.
21 Den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i utrymmena inom det klimatskal som anges för bedömningen av energiprestanda.
22 Renoveringstakten avser den kumulativa påverkade golvytan [m2] i alla byggnader som genomgick en energirenovering under kalenderåret X–3 eller X–2, för renovering med olika omfattning, dividerad med byggnadsbeståndets totala golvyta [m2] för samma tidsperiod och uttrycks i %. Värdena beräknas automatiskt utifrån motsvarande värden i kolumnen Total renoverad golvyta.
23 Genomsnittlig renoveringsomfattning är förhållandet mellan primärenergibesparingarna och den totala primärenergianvändningen före renovering för respektive segment (bostäder/andra byggnader än bostäder) av byggnadsbeståndet.
27 Denna indikator uppskattar och redovisar den andel av de nationella målen för energieffektivitet som energibesparingar kopplade till byggnadsrenoveringar utgör. Förändringar i energianvändningen som beror på nybyggnation, rivningar eller energianvändning som faller utanför tillämpningsområdet för direktivet om byggnaders energiprestanda (t.ex. hushållsapparater) ska inte räknas med. Exempel: En medlemsstat har en referensnivå för slutlig energianvändning på 125 ktoe och en målsättning på 100 ktoe, vilket innebär en minskning med 25 ktoe. Om den slutliga energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet minskar med 10 ktoe, är byggnadssektorns bidrag till målet i energieffektivitetsdirektivet 40 % (10/25 ktoe).
28 2030 års nationella andel av installerad kapacitet för förnybar energi i befintliga byggnader i förhållande till den slutliga energianvändningen (brutto).
31 Vid den lägesrapportering som ska lämnas 2027 får medlemsstaterna lämna fälten för X–3 (2024) tomma, eftersom tidsfristen för införlivandet av det omarbetade energieffektivitetsdirektivet ännu inte har löpt ut.
32 Möjlighet att lämna uppskattningar till och med den 10 oktober 2027, i enlighet med artikel 5.2 i direktiv (EU) 2023/1791.
33 Möjlighet att lämna uppskattningar till och med den 10 oktober 2027, i enlighet med artikel 5.2 i direktiv (EU) 2023/1791.
34 Medlemsstaterna får välja att undanta eller inkludera kollektivtrafik.
39 Medlemsstaterna får komplettera den obligatoriska rapporteringen om volymen offentliga investeringar med ytterligare frivillig information om nationella finansieringsprogram som införts för att öka tillämpningen av energieffektivitet, bästa praxis och innovativa finansieringssystem för energieffektivitet.
40 Medlemsstaterna ska beräkna hävstångseffekten som förhållandet mellan de nationella offentliga investeringarna i energieffektivitet och den totala volymen mobiliserade investeringar samt lämna en kvalitativ beskrivning av den metod som använts för att beräkna denna hävstångseffekt.
41 Medlemsstaterna ska lämna en kvalitativ beskrivning där det görs åtskillnad mellan olika produkter (till exempel med/utan säkerhet, olika målsektorer) och deras relativa volym.
42 Följande frågor avser specifikt den nationella energieffektivitetsfond som avses i artikel 30 i direktiv (EU) 2023/1791. Om ja, komplettera med information om den nationella energieffektivitetsfondens årliga kapitalisering samt en kvalitativ beskrivning av dess funktion och syfte inom ramen för det övergripande nationella ramverket för energieffektivitet.
43 Medlemsstaterna ska fastställa vilken typ av energieffektivitetsåtgärder som ska finansieras av den nationella energieffektivitetsfonden för att fullgöra de skyldigheter som anges i artiklarna 4.6, 6.1, 8.1, 8.4 och 9.1 i direktiv (EU) 2023/1791 och beräkna den mängd energibesparingar som de kommer att generera.
44 Om den nationella energieffektivitetsfonden används för att uppfylla skyldigheterna avseende energibesparingar, ska medlemsstaterna fastställa en investeringskostnad per enhet för att uppnå energibesparingar genom det finansiella bidraget till den nationella energieffektivitetsfonden och redovisa den metod som använts för att beräkna denna. För att beräkna energibesparingarna ska medlemsstaterna använda de gemensamma metoder och principer som anges i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791. Medlemsstaterna ska sedan beräkna investeringskostnaden för att uppfylla sin skyldighet, och därigenom fastställa storleken på det bidrag som ska betalas till den nationella energieffektivitetsfonden. De uppgifter som används för att göra dessa beräkningar bör kopplas till den nationella energieffektivitetsfondens historiska resultat (om en sådan redan finns) eller till finansieringsinstrument som har utformats för att stödja renoveringar av offentliga byggnader eller andra offentliga energieffektivitetssystem.
51 Medlemsstaterna ska rapportera om de åtgärder som vidtagits för att undanröja hinder för ökat utnyttjande av energieffektivitetsförbättringar vid offentlig upphandling. Alla åtgärder som rapporteras under denna post ska specificeras i tabell 1 i bilaga IX till den här förordningen, med hänvisning till genomförandet av artikel 7.8 i direktiv (EU) 2023/1791.
54 Medlemsstaterna ska rapportera en bedömning av tillämpningen av och fördelarna med principen om energieffektivitet först i energisystemen, särskilt i förhållande till energianvändningen.
55 Medlemsstaterna ska rapportera om åtgärder som vidtagits för att avlägsna onödiga rättsliga eller andra hinder för genomförandet av principen om energieffektivitet först och av lösningar på efterfrågesidan, bland annat genom att identifiera nationell lagstiftning och åtgärder som strider mot principen om energieffektivitet först.
BILAGA III
BILAGA VI
Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Enhet | År | Förväntat värde 2030
X–3 | X–2
| | O | O | Orel
Nominell överföringskapacitet | MW
Nettoöverföringskapacitet (för import) | MW
Installerad produktionskapacitet | MW
Toppbelastning | MW
Installerad produktionskapacitet för förnybar energi | MW
Genomsnittliga grossistpriser på dagen före-marknaden för el | euro/MWh
Genomsnittliga eller absoluta skillnader i timpris för dagen före-marknader (ange separat för varje inre gräns i EU) | euro/MWh
Gräns 1 | euro/MWh
Gräns 2 | euro/MWh
Lägg till fler rader vid behov | euro/MWh
Rapportera alla viktiga framsteg i fråga om projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse, jämfört med den senaste övervakningsrapporten om sådana projekt, som kan påverka målsättningarna och målen i den nationella energi- och klimatplanen. | O
Projektbeskrivning | Projektgenomförande
Projektnamn | ID i tioårsplan för nätutveckling | Energibärare | Projekttyp | Projektbeskrivning | Planerat år för idriftsättning | Överföringskapacitet (MW for elektricitet, GWh/dygn för naturgas, vätgas och andra gaser/vätskor) | Beskrivning av hur projektet kommer att bidra till uppnåendet av de nivåer som rapporteras enligt artikel 23.1 i förordning (EU) 2018/1999 (a) | Beskrivning av hur projektet kommer att bidra inom energiunionens dimensioner | Projektstatus | Beskrivning av framsteg | Försening av genomförandet (antal år) | Ändrad planering (antal år) | Orsaker till försenat genomförande eller till ändrad projektplanering
Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Projekt 1
Projekt 2
Lägg till fler rader vid behov
Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Beskrivning | Energibärare | Aspekt(er) av systemflexibilitet som berörs | Mål | Målår | Framsteg avseende mål/målsättning | Framstegsindikator(er) (om relevant)
Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2
O | Orel | O | O | O | O | O | Orel | Orel | Orel | Orel
Nationell(t) mål/målsättning 1
Nationell(t) mål/målsättning 2
Nationell(t) mål/målsättning 3
Lägg till fler rader vid behov
Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Beskrivning | Energibärare | Aspekt(er) av icke-diskriminerande deltagande som berörs | Mål | Målår | Framsteg avseende mål/målsättning
Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Nationell(t) mål/målsättning 1
Nationell(t) mål/målsättning 2
Nationell(t) mål/målsättning 3
Lägg till fler rader vid behov
I fråga om marknader: aspekter som balansmarknader, kapacitetsmarknader (om så är tillämpligt), grossistmarknader för energi, marknader i detaljistledet. I fråga om teknik: aspekter som efterfrågeflexibilitet, energilagring, aggregering, medborgarstyrda energigemenskaper, gemenskaper för förnybar energi, prosumenter. I fråga om deltagande: aspekter som marknadsdeltagande; tillgång till tariffer (inklusive för laddningspunkter för elektromobilitet och energilagring, t.ex. så att dubbeldebitering för inmatning och uttag förhindras), tillgång till avtal med dynamisk prissättning, samtidigt deltagande med flera tjänster/produkter.
Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Beskrivning | Energibärare | Aspekt(er) av konsumentdeltagande som berörs | Mål | Målår | Framsteg avseende mål/målsättning | Framstegsindikator(er) (om relevant)
Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2
Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Nationell(t) mål/målsättning 1
Nationell(t) mål/målsättning 2
Nationell(t) mål/målsättning 3
Lägg till fler rader vid behov
Benämning på nationell(t) mål/målsättning | Beskrivning | Aspekt(er) som berörs | Mål | Målår | Framsteg avseende mål/målsättning | Framstegsindikator(er) (om relevant)
Benämning på indikator för att övervaka framsteg | Enhet | X–3 | X–2
O | Orel | O | O | O | O | Orel | Orel | Orel | Orel
Nationell(t) mål/målsättning 1
Nationell(t) mål/målsättning 2
Nationell(t) mål/målsättning 3
Lägg till fler rader vid behov
| Råder det effektiv konkurrens i detaljistledet? (J/N) | De viktigaste indikatorer som används för att övervaka effektiv konkurrens mellan leverantörer | Enhet med ansvar för övervakning av konkurrens | Uppgifter om offentliggörande och länk till den senaste rapporten om bedömningen av konkurrensen | Identifierade hinder för att uppnå effektiv konkurrens | Åtgärder som vidtagits för att undanröja hindren
| Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Gas
Elektricitet
SEKTOR | Beskrivning av det offentliga ingripandet i prissättningen (i tillämpliga fall) | Allmänt samhällsintresse som eftersträvas | Företag som tillämpar det | Påverkade stödmottagare | Tidslängd | Uppgifter om bedömningen av nödvändigheten | Proportionalitetsprincipen Uppgifter om bedömningen | Kostnad för marknadsaktörerna | Rapport om framstegen och kommande milstolpar för övergången till marknadsbaserade priser | Ange den bestämmelse i det tillämpliga EU-direktiv som ingripandet omfattas av | Övriga upplysningar
| Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
GAS
| (lägg till fler rader vid behov)
Elektricitet
| (lägg till fler rader vid behov)
1 För sammanlänkningar med andra medlemsstater.
2 För sammanlänkningar med andra medlemsstater.
3 För varje elområde i landet.
4 De prisskillnader för dagen före-grossistmarknader som beräknas och offentliggörs av Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i sin årliga marknadsövervakningsrapport får användas.
9 Medlemsstaterna ska i denna tabell ange även andra projekt av gemensamt intresse än gränsöverskridande överföringsprojekt, om dessa indirekt bidrar till ökad gränsöverskridande sammanlänkning. Bidraget till ökad gränsöverskridande sammanlänkning bör förklaras i tabellen.
10 Medlemsstaterna ska välja bland följande energibärare (ytterligare energibärare får läggas till och preciseras under övrigt): Elektricitet Naturgas vätgas, övrigt.
11 Medlemsstaterna ska ange allmänna infrastrukturkategorier; t.ex. LNG-terminal, lagringsanläggning; sammanlänkning med tredjeland.
12 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.
17 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.
18 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): marknadsintegrering och marknadskoppling som syftar till att öka sammanlänkningarnas omsättningsbara kapacitet; och en effektiv användning av sammanlänkningarna; smart mätning och smarta nät; aggregering; efterfrågeflexibilitet; lagring; distribuerad produktion; mekanismer för dirigering, omdirigering och inskränkning; prissignaler i realtid; övrigt.
19 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.
20 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.
21 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.
27 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.
28 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): förnybar energi, efterfrågeflexibilitet; lagring; övrigt.
29 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.
30 Medlemsstaterna ska i sin beskrivning av framstegen lämna närmare uppgifter om framsteg som rör icke-diskriminerande deltagande, med beaktande av följande aspekter när så är relevant. Den här förteckningen är inte uttömmande och får kompletteras av medlemsstaterna:
35 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.
36 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): egenproduktion; ny teknik (inklusive smarta mätare); övrigt.
37 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.
38 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.
39 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.
45 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: flexibilitet i energisystemet – produktion av förnybar energi; införande av marknadskoppling för intradagshandel; införande av gränsöverskridande balansmarknader; övrigt.
46 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.
47 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.
48 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.
54 Offentliga ingripanden i prissättningen (även kallat reglerade priser) innebär att minst en slutkundsleverantör är begränsad i sin förmåga att fritt sätta priset för el som denne säljer genom minst ett av sina avtal. Ingripanden som engångsutbetalningar till hushåll, kuponger samt sänkningar av mervärdesskatt och punktskatter, som inte begränsar leverantörernas möjlighet att fritt fastställa priser, omfattas varken av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 eller av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788.
55 För ingripanden inom gassektorn ska medlemsstaterna ange om ingripandet omfattas av artikel 4.3 eller artikel 4.6 i direktiv (EU) 2024/1788 eller ange Ej tillämpligt. För ingripanden inom elsektorn ska medlemsstaterna ange om ingripandet omfattas av artikel 5.3 eller artikel 5.6 i direktiv (EU) 2019/944 eller ange Ej tillämpligt.
BILAGA IV
BILAGA IX
Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Eventuellt annat nummer på styrmedel eller åtgärd i nationell energi- och klimatplan | Benämning på styrmedlet eller åtgärden | Styrmedlets eller åtgärdens benämning på nationellt språk | Enskilt eller samlat styrmedel eller enskild eller samlad åtgärd | Om det är ett samlat styrmedel eller en samlad åtgärd, vilka enskilda styrmedel eller åtgärder omfattar den? | Berörda dimensioner | Geografiska områden som omfattas | Sektor(er) som berörs | Växthusgas(er) som berörs | Målsättning
O | Orel | O | Orel | O | O | O | O | O | Orel | O
Styrmedel eller åtgärd 1
Styrmedel eller åtgärd 2
Lägg till fler rader vid behov
Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Kort beskrivning | Bidrag till uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål och långsiktiga strategi | Typ av styrmedel | Unionens styrmedel som ledde till att styrmedlet eller åtgärden genomfördes | Genomförandestatus | Genomförandeperiod | Prognosscenario där styrmedlet eller åtgärden är inräknad | Enheter med ansvar att genomföra styrmedlet
| | | | Unionens styrmedel | Övrigt | Relevant bestämmelse | | Från | Slut | | Typ | Namn
O | O | O | O | Orel | O | O | Orel | O | O
Styrmedel eller åtgärd 1
Styrmedel eller åtgärd 2
Lägg till fler rader vid behov
Nummer (styrmedel eller åtgärd) | Indikatorer som används för att övervaka och utvärdera framsteg som gjorts över tid. | Framsteg i riktning mot målsättningen | Uppdatering sedan den senaste inlämningen | Förklaring till uppdateringen eller länk till extra/ytterligare dokument | Hänvisning till bedömningar och underliggande tekniska rapporter | Allmänna kommentarer
| Beskrivning | Enhet | Målår | Målvärde | År | Värde
O | Orel | Orel | O | Orel | O | O
Styrmedel eller åtgärd 1
Styrmedel eller åtgärd 2
Lägg till fler rader vid behov
1 Medlemsstaterna ska välja bland dimensionerna (fler än en dimension kan väljas): minskade växthusgasutsläpp: utsläpp och upptag av växthusgaser; minskade växthusgasutsläpp: förnybar energi; energieffektivitet; energitrygghet; den inre energimarknaden; forskning, innovation och konkurrenskraft.
2 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: omfattar två eller flera länder; nationella; regionala; lokala.
3 Medlemsstaterna ska välja bland följande sektorer (flera sektorer får väljas för sektorsövergripande styrmedel och åtgärder): energiförsörjning, vilket innefattar utvinning; överföring; distribution och lagring av bränslen samt förädling av energi för värme och kyla och elproduktion; energianvändning, dvs. förbrukning av bränslen och el av slutanvändare; t.ex. hushåll, tjänster; industri och jordbruk; transport; industriprocesser, dvs. industriverksamhet som kemiskt eller fysikaliskt förädlar material och ger upphov till växthusgasutsläpp; användning av växthusgaser i produkter och annan användning av fossilt kol än för energiändamål; jordbruk; markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk; avfallshantering/avfall; övriga sektorer.
4 I fråga om styrmedel och åtgärder avseende växthusgaser ska medlemsstaterna välja bland följande växthusgaser (flera växthusgaser får väljas): koldioxid (CO2), om tillämpligt, metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6), kvävetrifluorid (NF3).
5 Med mål avses en första formulering av det utfall (inbegripet resultat och effekter) som medlemsstaten avser att uppnå genom ingripandet. Medlemsstaterna ska välja en relevant målsättning från den förteckning som finns i den elektroniska versionen av tabellformatet (flera målsättningar får väljas och ytterligare målsättningar får läggas till och preciseras under övrigt).
11 Medlemsstaterna ska bedöma i vilken utsträckning styrmedlet eller åtgärden bidrar till uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 och den långsiktiga strategi som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999.
12 Medlemsstaterna ska välja bland följande typer av styrmedel: ekonomiska, skattemässiga, frivilliga/förhandlade avtal, lagstiftning, information, utbildning, forskning, planering, övrigt.
13 Ange här endast unionens styrmedel som genomförs via inhemska styrmedel eller fall där inhemska styrmedel syftar direkt till att uppfylla målsättningarna för unionens styrmedel, om tillämpligt. Medlemsstaten ska välja alternativ från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja annat och ange namnet på unionens styrmedel.
14 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Minskade växthusgasutsläpp, Förnybar energi och Energieffektivitet. Medlemsstaten ska välja en relevant bestämmelse från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja övrigt och ange en viss bestämmelse.
15 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: planerad, antagen, genomförd, utgången.
16 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ och ange namn på de enheter som ansvarar för genomförandet av styrmedlet eller åtgärden (flera enheter får väljas): nationell regering, enheter på regional nivå, kommuner, företag/näringsliv/branschorganisationer, forskningsinstitut, övriga.
23 Medlemsstaterna ska ange eventuella indikatorer (inklusive enhet) som kommer att användas (på förhand) för att övervaka och utvärdera framsteg avseende styrmedel och åtgärder, samt värdena för sådana indikatorer. Medlemsstaterna ska ange det år (ett eller flera) för vilket värdet gäller. Värden för flera indikatorer och år får rapporteras. De resultatindikatorer som medlemsstaterna fastställer ska vara relevanta, godkända, trovärdiga, enkla och stabila.
24 Om inga kvantitativa indikatorer lämnas ska medlemsstaterna lämna en kvalitativ beskrivning av de framsteg som gjorts mot målsättningen.
25 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): antagande av en ny åtgärd, ingående av ett avtal, offentliggörande av lagstiftning; inledande/verkställande av en åtgärd eller ett program; avskaffande, avslutande eller fullgörande av en åtgärd; ändringar eller genomförande av en pågående åtgärd eller ändringar och utökning av dess innehåll; övervakning av information, uppdatering om framsteg eller resultat av konsekvensbedömning; fortsättning av befintliga åtgärder eller inga betydande uppdateringar; utkast, tillkännagivanden, åtaganden, planerade åtgärder, diskussioner om en ny åtgärd; övrigt.
BILAGA V
BILAGA X
Nummer (styrmedel eller åtgärd) | O
Informationskällor (en eller flera, inklusive hänvisning till aktuell lag eller annan rättslig text) | O
Förväntade besparingar för perioden 2021–2030 och sparkravsperiodens eller sparkravsperiodernas (en eller flera) längd (punkterna 5 d och 5 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU eller punkterna 5 a och 5 j i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Förväntade ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet för perioden 2021–2030 (ktoe) | O
Förväntade nya energibesparingar per år i slutanvändningsledet (ktoe/år) | Orel
2021 | Orel
2022 | Orel
2023 | Orel
2024 | Orel
2025 | Orel
2026 | Orel
2027 | Orel
2028 | Orel
2029 | Orel
2030 | Orel
Sparkravsperiodernas (en eller flera) längd | O
Huvuddrag
Kvotpliktiga parter (punkt 5 b i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 c i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Målsektorer (punkt 5 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 d i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Sektorer där enskilda åtgärder kommer i fråga för kvotpliktsystemet för energieffektivitet (om andra sektorer än de målsektorer som förtecknas ovan) (punkt 5 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 d i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Enskilda åtgärder som kommer i fråga för kvotpliktsystemet för energieffektivitet (punkt 5 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 l i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) och motsvarande livslängder (punkterna 2 i och 5 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkt 5 n i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Information om tillämpningen av följande bestämmelser i energieffektivitetsdirektivet:
Indikatorer för energifattigdom som tillämpas | Orel
Fastställd aritmetisk andel | Orel
Andel av den mängd ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet som krävs vilken har uppnåtts bland personer som påverkas av energifattigdom, utsatta kunder, personer i låginkomsthushåll och, om tillämpligt, personer som bor i subventionerade bostäder. | Orel
Besparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter (artikel 7a.6 a i direktiv 2012/27/EU och artikel 9.11 a i direktiv (EU) 2023/1791 | Orel
Regler för insättning och uttag (artikel 7a.6 b i direktiv 2012/27/EU och artikel 9.11 b i direktiv (EU) 2023/1791) | Orel
Möjligheter till handel med energibesparingar (om så är relevant) | Orel
Samverkan med en nationell energieffektivitetsfond i enlighet med artikel 30.12 i direktiv (EU) 2023/1791 | Orel
Allmän information om mätmetoden
Beräkningsmetod(er) som används (punkt 1 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 1 i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Mått (ett eller flera) som används för att uttrycka energibesparingarna (i primärenergi eller slutlig energi) (artikel 7a.4 och punkt 3 d i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkt 3 d i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Hur beaktas livslängder (och eventuella förändringar av besparingarna över tid) vid beräkningen av besparingar (punkterna 2 i och 5 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkterna 2 p och 5 n i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Andra informationskällor eller hänvisningar till exempelvis studier eller utvärderingsrapporter där det finns mer förklaringar och uppgifter om beräkningarna av besparingar | F
Additionalitet och väsentlighet (krav som rör punkterna 2 och 5 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkterna 2 och 5 m i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Beskrivning av beräkningsmetoden; inklusive hur additionalitet beaktas i beräkningsmetoden (punkt 2 a i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 b i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Främjar kvotpliktsystemet för energieffektivitet tidig ersättning? Om så är fallet, hur beaktas detta i beräkningen av besparingen (punkt 2 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 m i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)? | O
Riktmärken som används för förmodade eller skattade besparingar (om sådana används) (punkt 1 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 1 c i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Hur säkerställs besparingarnas väsentlighet (punkt 3 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 3 h i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)? | O
Eventuella överlappningar (mellan policyåtgärder och mellan enskilda åtgärder) och dubbelräkning
Eventuella överlappningar mellan enskilda åtgärder som kommer i fråga för kvotpliktsystemet för energieffektivitet | Orel
Eventuella överlappningar mellan kvotpliktsystemet för energieffektivitet och alternativa åtgärder (en eller flera) som rapporterats enligt artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791 | Orel
Orel (punkt 3 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 3 g i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Klimatvariationer (om så är relevant) (punkterna 2 h och 5 i, bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkterna 2 o och 5 c i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Finns det klimatvariationer mellan olika regioner? Och kan de påverka de åtgärder som kommer i fråga för kvotpliktsystemet för energieffektivitet? | Orel
Hur hanteras klimatvariationer i beräkningarna av besparingar, om så är relevant? | Orel
Övervakning och kontroll av besparingar (punkt 5 j i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 p i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Kortfattad beskrivning av övervaknings- och kontrollsystemen och kontrollförfarandet, inbegripet de metoder som används | O
Identifierade problem och hur de har åtgärdats | Orel
Myndigheter som har ansvar för övervakning och kontroll av kvotpliktsystemet för energieffektivitet | O
Övervaknings- och kontrollmyndigheternas oberoende av de kvotpliktiga parterna (artikel 7a.5 i direktiv 2012/27/EU och artikel 9.9 i direktiv (EU) 2023/1791) | O
Verifiering av statistiskt representativa urval (artikel 7a.5 i direktiv 2012/27/EU och artikel 9.9 i direktiv (EU) 2023/1791) | O
Kvotpliktiga parters rapporteringsskyldigheter (besparingar som uppnåtts av varje kvotpliktig part eller av varje delkategori av kvotpliktiga parter och som uppnåtts sammanlagt inom ramen för systemet). | O
Offentliggörande av energibesparingar som uppnåtts respektive år inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet (artikel 7a.7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 9.12 i direktiv (EU) 2023/1791) | O
Sanktioner som tillämpas vid bristande efterlevnad (och tillhörande hänvisningar, inklusive de lagar eller andra rättsliga texter där sanktionerna och tillhörande villkor fastställs) | O
Bestämmelser (en eller flera) som tillämpas om framstegen inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet inte är tillfredsställande (punkt 3 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 3 f i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Information om kvalitetsstandarder (punkt 2 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 n i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Hur främjas kvalitetsstandarder (för produkter, tjänster och genomförande av åtgärder) av kvotpliktsystemet för energieffektivitet, och vilka krav på standarder ställs i systemet? | Orel
Kompletterande information eller förklaringar
Lämna eventuell annan information eller förklaringar som kan vara användbara för erfarenhetsutbyte | F
Nummer (styrmedel eller åtgärd) | O
Informationskällor (en eller flera, inklusive hänvisning till aktuell lag eller annan rättslig text) | O
Planerad eller uppskattad budget, inklusive motsvarande genomförandeperiod(er) | F
Förväntade besparingar för perioden 2021–2030 och sparkravsperiodernas (en eller flera) längd (punkterna 5 d och 5 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkterna 5 e och 5 j i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Förväntade ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet för perioden 2021–2030 (ktoe) | O
Förväntade nya energibesparingar per år i slutanvändningsledet (ktoe/år) | Orel
2021 | Orel
2022 | Orel
2023 | Orel
2024 | Orel
2025 | Orel
2026 | Orel
2027 | Orel
2028 | Orel
2029 | Orel
2030 | Orel
Mellanliggande period(er), om så är relevant | Orel
Huvuddrag
Genomförande offentliga myndigheter, deltagande eller bemyndigade parter och deras ansvarsområden för genomförande av policyåtgärden (punkterna 3 b och 5 b i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkterna 3 b och 5 c i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Målsektorer (punkt 5 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 d i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Enskilda åtgärder som kommer i fråga för den alternativa åtgärden (punkt 5 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 l i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) och motsvarande livslängder (punkterna 2 i och 5 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkt 5 n i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Särskilda policyåtgärder eller enskilda åtgärder mot energifattigdom (i tillämpliga fall). | Orel
Allmän information om mätmetoden
Mätmetod(er) som används (punkt 1 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 1 i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Mått (ett eller flera) som används för att uttrycka energibesparingarna (i primärenergi eller slutlig energi) (punkt 3 d i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkt 3 d i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Beaktande av livslängder (och eventuella förändringar av besparingarna över tid) vid beräkningen av besparingar (punkterna 2 i och 5 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkt 5 n i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Andra informationskällor eller hänvisningar till exempelvis studier eller utvärderingsrapporter där det finns mer förklaringar och uppgifter om beräkningarna av besparingar | F
Additionalitet och väsentlighet (krav enligt punkterna 2 och 5 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkterna 2 och 5 m i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Beskrivning av beräkningsmetoden; inklusive hur additionalitet beaktas i beräkningsmetoden (punkt 2 a i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 b i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Främjar policyåtgärden tidig ersättning? Om så är fallet, hur beaktas detta i beräkningen av besparingen (punkt 2 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 m i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)? | O
Riktmärken som används för förmodade eller skattade besparingar (om sådana används) (punkt 1 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 1 c i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Hur säkerställs besparingarnas väsentlighet (punkt 3 h i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 3 h i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)? | O
Eventuella överlappningar (mellan policyåtgärder och mellan enskilda åtgärder) och dubbelräkning
Eventuella överlappningar mellan enskilda åtgärder som kommer i fråga för policyåtgärden | Orel
Eventuella överlappningar (om det finns några) mellan kvotpliktsystemet för energieffektivitet och alternativa åtgärder (en eller flera) som rapporterats enligt artikel 7 i direktiv 2012/27/EU | Orel
Orel (punkt 3 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 3 g i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Klimatvariationer (om så är relevant) (punkterna 2 h och 5 i, bilaga V till direktiv 2012/27/EU samt punkterna 2 o och 5 c i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Finns det klimatvariationer mellan olika regioner? Och kan de påverka de åtgärder som kommer i fråga för policyåtgärden? | Orel
Hur hanteras klimatvariationer i beräkningarna av besparingar, om så är relevant? | Orel
Övervakning och kontroll av besparingar (punkt 5 j i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 p i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Kortfattad beskrivning av övervaknings- och kontrollsystemen och kontrollförfarandet, inbegripet vilka metoder som används | O
Identifierade problem och hur de har åtgärdats | Orel
Myndigheter som har ansvar för övervakning och kontroll av policyåtgärden | O
Övervaknings- och kontrollmyndigheternas oberoende av de deltagande eller bemyndigade parterna (artikel 7b.2 i direktiv 2012/27/EU och artikel 10.2 i direktiv (EU) 2023/1791) | O
Verifiering av statistiskt representativa urval (artikel 7b.2 i direktiv 2012/27/EU och artikel 10.2 i direktiv (EU) 2023/1791) | O
Offentliggörande av de energibesparingar som uppnåtts varje år inom policyåtgärden (punkt 3 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 3 e i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Sanktioner som tillämpas vid bristande efterlevnad (och tillhörande hänvisningar, inklusive de lagar eller andra rättsliga texter där sanktionerna och tillhörande villkor fastställs) | O
Bestämmelser (en eller flera) som tillämpas om framstegen inom policyåtgärden inte är tillfredsställande (punkt 3 f i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 3 f i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Information om kvalitetsstandarder (punkt 2 g i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 n i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Hur främjas kvalitetsstandarder (för produkter, tjänster och genomförande av åtgärder) av policyåtgärden, och vilka krav på standarder ställs inom åtgärden? | Orel
Kompletterande information eller förklaringar
Eventuell annan information eller förklaringar som kan vara användbara för erfarenhetsutbyte | F
Nummer (styrmedel eller åtgärd) | O
Beskattningsåtgärdens varaktighet (punkt 5 k iv i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 q iv i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Genomförande offentlig myndighet (punkt 5 k ii i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 q ii i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Målsektorer och skattebetalarsegment (punkt 5 k i) i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 5 q i) i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Informationskällor (en eller flera, inklusive hänvisning till aktuell lag eller annan rättslig text) | O
Förväntade besparingar för perioden 2021–2030 och sparkravsperiodernas (en eller flera) längd (punkterna 5 d och 5 e i bilaga V till direktiv 2012/27/EU eller punkterna 5 e och 5 j i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)
Förväntade ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet för perioden 2021–2030 (ktoe) | O
Förväntade nya energibesparingar per år i slutanvändningsledet (ktoe/år) | Orel
2021 | Orel
2022 | Orel
2023 | Orel
2024 | Orel
2025 | Orel
2026 | Orel
2027 | Orel
2028 | Orel
2029 | Orel
2030 | Orel
Kompletterande förklaringar (om så är relevant) | F
Allmän information om mätmetoden
Beräkningsmetod(er) som används | O
Metod för att beräkna besparingar (punkt 4 a i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 4 a i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Priselasticitet (kortsiktig) (punkt 4 b i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 4 b i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | Orel
Priselasticitet (långsiktig) (punkt 4 b i bilaga V till direktiv 2012/27/EU) | Orel
Hantering av livslängder beaktas i beräkningen av besparingar (punkt 2 i) i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 n i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791) | O
Hur undviks dubbelräkning med en eller flera andra policyåtgärder (punkt 4 c i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 4 c i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791)? | O
Oberoende i förhållandet till den genomförande offentliga myndigheten | O
Kompletterande förklaringar och informationskällor (en eller flera) | F
Åtgärd som kommer i fråga | Slutanvändarsektor | Förmodad livslängd (år) | Antaganden om möjliga förändringar av energibesparingarna över tid | Källa eller metod som används för att uppskatta livslängd, samt tillhörande antaganden
Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Åtgärd 1
Åtgärd 2
Åtgärd 3
1 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.
2 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas för att beräkna målvärde(n) för kvotpliktsystemet för energieffektivitet och för att definiera kvotpliktiga parter. Om det finns andra sektorer som kommer i fråga för enskilda åtgärder ska detta anges i nästa fält.
3 Medlemsstaterna ska här ange de åtgärder som kommer i fråga. Om förteckningen över åtgärder är alltför lång ska medlemsstaterna här ange det huvudsakliga kriteriet för att komma i fråga och tillhandahålla förteckningen i en separat fil. Medlemsstaterna ska ange de förmodade värdena för livslängd för de olika typerna av kategorier med hjälp av tabell 4 i denna bilaga.
4 Om kvotpliktiga parter i sina certifierade energibesparingar enligt kvotpliktsystemet får räkna in energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter ska medlemsstaterna förklara dessa tredje parters kriterier för att komma i fråga och hur det säkerställs att certifieringen av energibesparingar följer på en tydlig och transparent godkännandeprocess.
5 Medlemsstaterna ska ange om kvotpliktiga parter får eller ska uppfylla sina energisparkrav, helt eller delvis, som ett bidrag till en nationell energieffektivitetsfond.
6 Medlemsstaterna ska ange de metoder som används i enlighet med den typologi som definieras i bilaga V (1) till direktiv 2012/27/EU: a) förmodade besparingar; b) uppmätta besparingar; c) skattade besparingar; d) undersökningsbaserade besparingar. Medlemsstaterna ska lämna en förklaring om någon annan typ av metod används.
7 Medlemsstaterna ska lägga till en förklaring, särskilt om en annan metod används än den som anges i punkt 2 i) i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 p i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.
8 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden överensstämmer med led a–c i punkt 2 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och led a–f i punkt 2 i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.
9 Medlemsstaterna ska förklara hur sådana överlappningar beaktas när besparingarna beräknas, t.ex. samverkan mellan isolering av väggar och utbyte av värmesystem. Medlemsstaterna ska också förklara hur övervaknings- och kontrollsystemet förhindrar att samma enskilda åtgärd rapporteras av fler kvotpliktiga parter (så att dubbelräkning undviks inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet.
10 Medlemsstaterna ska förklara hur verifiering av statistiskt representativa urval säkerställs, och ange de kriterier som används för att definiera och göra representativa urval.
21 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.
22 Medlemsstaterna ska här ange de perioder eller datum som används för att definiera mellanliggande mål som möjliggör granskning av framsteg inom den alternativa åtgärden.
23 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas.
24 Medlemsstaterna ska ange de kategorier av enskilda åtgärder som kan ta emot ekonomiska incitament eller andra typer av stöd genom den alternativa åtgärden, eller som kan främjas av den alternativa åtgärden genom regleringar, information eller någon typ av policyinstrument. Om förteckningen över åtgärder är alltför lång ska medlemsstaterna här ange det huvudsakliga kriteriet för att komma i fråga och tillhandahålla förteckningen i en separat fil. Medlemsstaterna ska ange de förmodade värdena för livslängd för de olika typerna av kategorier med hjälp av tabell 4 i denna bilaga.
25 Medlemsstaterna ska ange de metoder som används i enlighet med den typologi som definieras i bilaga V (1) till direktiv 2012/27/EU: a) förmodade besparingar; b) uppmätta besparingar; c) skattade besparingar; d) undersökningsbaserade besparingar. Medlemsstaterna ska lämna en förklaring om någon annan typ av metod används.
26 Medlemsstaterna ska lägga till en förklaring, särskilt om en annan metod används än den som anges i punkt 2 i) i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 p i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.
27 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden överensstämmer med led a–c i punkt 2 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och led a–f i punkt 2 i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.
28 Medlemsstaterna ska förklara hur sådana överlappningar beaktas när besparingarna beräknas, t.ex. samverkan mellan isolering av väggar och utbyte av värmesystem.
29 Medlemsstaterna ska förklara hur verifiering av statistiskt representativa urval säkerställs, och ange de kriterier som används för att definiera och göra representativa urval.
39 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas.
40 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.
41 Medlemsstaterna ska förklara den modell som används för att beräkna besparingarna, huruvida kortsiktig och/eller långsiktig priselasticitet beaktas och varför, de variabler som beaktas i modellen och hur de valts ut.
42 Medlemsstaterna ska förklara metoden för att analysera effekterna med och (kontrafaktiskt) utan beskattningsåtgärden på energianvändningen. Definition av det kontrafaktiska scenariot, och hur det säkerställs att åtminstone de lägsta EU-nivåerna för beskattning beaktas.
43 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, förklara hur kortsiktig priselasticitet definieras för att säkerställa att dem är representativ för känsligheten för prisförändringar hos efterfrågan på energi. Medlemsstaterna ska ange de datakällor som används för att definiera priselasticitet.
44 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, förklara hur långsiktig priselasticitet definieras för att säkerställa att dem är representativ för känsligheten för prisförändringar hos efterfrågan på energi. Medlemsstaterna ska ange de datakällor som används för att definiera priselasticitet.
45 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden säkerställer att endast besparingar till följd av enskilda åtgärder som genomförts efter den 31 december 2020 och före den 31 December 2030 kan beaktas.
46 Medlemsstaterna ska förklara hur oberoendet säkerställs hos den eller de som utvärderar energibesparingarna till följd av beskattningsåtgärden.
BILAGA VI
BILAGA XI
Tabell 1 – Energibesparingar som uppnåtts enligt artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791 under år X–2
Förklaring: Rapportering för kalenderår X–2, där X = rapporteringsår; O = obligatorisk; Orel = obligatorisk om relevant. Anmärkningar: Nummer (styrmedel eller åtgärd) Enhet Utsatta hushåll som omfattas Besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a i direktiv 2012/27/EU eller artikel 9 i direktiv (EU) 2023/1791 eller alternativa åtgärder som antagits genom tillämpning av artikel 7b i samma direktiv (exklusive artikel 7.4 c i det direktivet) eller artikel 10 i direktiv (EU) 2023/1791 Varav besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom styrmedel och åtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU eller artikel 8.4 i direktiv (EU) 2023/1791 Mängd besparingar av slutlig energi som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU eller artikel 8.8 c i direktiv (EU) 2023/1791 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 O O O O O Orel Orel Orel Orel Orel Orel Styrmedel eller åtgärd 1 ktoe Styrmedel eller åtgärd 2 ktoe Lägg till fler rader vid behov ktoe Tabell 2 Energibesparingar som uppnåtts år X-3 genom artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791(1) Förklaring: Rapportering för kalenderår X–3; där X = rapporteringsår; O = obligatorisk; Orel = obligatorisk om relevant. Anmärkningar: Nummer (styrmedel eller åtgärd) Enhet Utsatta hushåll som omfattas Besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a i direktiv 2012/27/EU och artikel 9 i direktiv (EU) 2023/1791 eller alternativa åtgärder som antagits genom tillämpning av artikel 7b i samma direktiv (exklusive artikel 7.4 c i det direktivet) och artikel 10 i direktiv (EU) 2023/1791 Varav besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom styrmedel och åtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8.4 i direktiv (EU) 2023/1791 Mängd besparingar av slutlig energi som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU och artikel 8.8 c i direktiv (EU) 2023/1791 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 O O O O O Orel Orel Orel Orel Orel Orel Styrmedel eller åtgärd 1 ktoe Styrmedel eller åtgärd 2 ktoe Lägg till fler rader vid behov ktoe
2 Medlemsstaterna ska rapportera om nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artiklarna 7a och 7b i direktiv 2012/27/EU samt artiklarna 9 och 10 i direktiv (EU) 2023/1791.
3 Medlemsstaterna ska genom att välja bland följande alternativ ange huruvida utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder, är inräknade: ja, nej. Vägledning angående definitionen av utsatta hushåll finns i artikel 28 i direktiv (EU) 2019/944 och artikel 3.3 d i förordning (EU) 2018/1999.
4 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2, dvs. besparingar genom nya åtgärder som genomförts från 2021 till år X–3 och som innebär fortsatta besparingar år X–2, med beaktande av besparingarnas livslängd.
9 Medlemsstaterna ska genom att välja bland följande alternativ ange huruvida utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder, är inräknade: ja, nej. Vägledning angående definitionen av utsatta hushåll finns i artikel 28 i direktiv (EU) 2019/944 och artikel 3.3 d i förordning (EU) 2018/1999.
10 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3, dvs. besparingar genom nya åtgärder som genomförts från 2021 till år X–4 och som innebär fortsatta besparingar år X–3, med beaktande av besparingarnas livslängd.
BILAGA VII
BILAGA XIII
Berörda styrmedel och åtgärder (ett eller flera nummer) | Teknik/lösningar som kommer i fråga | Ursprungliga antaganden om investeringar (euro) | Faktiska investeringar fram till X–2 (euro) | Investeringar som återstår att genomföra (euro) | Valuta | Kompletterande information om investeringarna | Källor med närmare uppgifter om investeringarna | Skäl till avvikelsen
| | Totalt | Varav: nationell offentlig finansiering | EU:s facilitet för återhämtning och resiliens | Andra former av EU-finansiering | Privat | Basår | Totalt | Varav: nationell offentlig finansiering | EU:s facilitet för återhämtning och resiliens | Andra former av EU-finansiering | Privat | Basår | Totalt | Varav: nationell offentlig finansiering | EU:s facilitet för återhämtning och resiliens | Andra former av EU-finansiering | Privat | Basår
O | Orel | O | Orel | Orel | Orel | Otg | O | O | Orel | Orel | Orel | Otg | O | O | Orel | Orel | Orel | Otg | O | O | F | F | Orel
Styrmedel eller åtgärd 1, eller samlat styrmedel eller samlad åtgärd
Styrmedel eller åtgärd 2, eller samlat styrmedel eller samlad åtgärd
Lägg till fler rader vid behov
1 Medlemsstaterna ska förteckna alla styrmedel och åtgärder (deras nummer) som berörs av rapporteringen. Separata rader ska användas för rapportering om olika styrmedel och åtgärder eller samlade styrmedel och åtgärder.
2 Medlemsstaterna ska välja ett bland följande alternativ: EUR; BGN; HRK; CZK; DKK; HUF; PLN; RON; SEK.
3 Medlemsstaterna får lämna ytterligare uppgifter om investeringar som inte kan redovisas i de föregående fälten.
4 I tillämpliga fall ska medlemsstaterna förklara varför de faktiska och/eller återstående investeringarna avviker väsentligt från de ursprungliga antagandena.
BILAGA VIII
BILAGA XV
Styrmedlets benämning (engelska) | Styrmedlets benämning (lokalt språk) | Beskrivning | Sektor | Syfte | Energibärare | Kategori | Genomförandeperiod | Subventionernas storlek | Information om källor | Anmärkning
Start | Slut | X-3 | X-2 | Valuta
O | O | O | O | O | O | O | O | O | Otg | O | O | O | O
Subvention [1]
Subvention [2]
Lägg till fler rader vid behov
Nationella mål (ett eller flera) eller planer (en eller flera) för utfasning av energisubventioner, särskilt till fossila bränslen | Beskrivning | Målår | Milstolpar | Framsteg avseende mål/målsättning | Åtgärder för att säkerställa att utfasningen inte påverkar energitryggheten och den ekonomiska konkurrenskraften, inbegripet i extraordinära situationer eller krissituationer, och i synnerhet insatserna för att minska energifattigdomen | Allmänna kommentarer:
O | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | F
Nationell(t) mål/plan 1
Nationell(t) mål/plan 2
Nationell(t) mål/plan 3
Lägg till fler rader vid behov
2 Medlemsstaterna ska inkludera alla styrmedel och åtgärder som utgör energisubventioner, särskilt subventioner för fossila bränslen, oavsett i vilken form stödet lämnas. För detta ändamål är tabellen förifylld med uppgifter som samlats in inom ramen för artikel 35.2 n i förordning (EU) 2018/1999 för att underlätta rapporteringen. Medlemsstaterna ska bekräfta eller ändra de förifyllda uppgifterna och lämna en förklaring till ändringarna. Dessa ändringar kan omfatta en kort beskrivning av en alternativ metod för att identifiera energisubventioner, inklusive subventioner till fossila bränslen.
3 Beskrivningen ska innehålla en förklaring av åtgärden, dess mottagare och dess syfte, med särskilt fokus på huruvida den avser målsättningar som rör energifattigdom, sektorers ekonomiska konkurrenskraft, utfasning av fossila bränslen eller energitrygghet. Om åtgärden är tillfällig ska beskrivningen också ange om den stöder de ovannämnda målsättningarna i exceptionella situationer eller krissituationer.
4 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: energisektorn (välj om möjligt bland följande undersektorer: ENER – utvinning av fossila bränslen; ENER – energigrödor; ENER – omvandling; ENER – omvandling, raffinering; ENER – omvandling i samband med LNG; ENER – omvandling i samband med kraftvärme; ENER – omvandling i samband med elproduktion; ENER – omvandling i samband med uppvärmning och kylning; ENER – omvandling i samband med flytande biobränslen; ENER – omvandling i samband med biogasproduktion; ENER – omvandling i samband med vätgasproduktion; ENER – infrastruktur; ENER – infrastruktur för överföring; ENER – infrastruktur för distribution; ENER – infrastruktur för överföring och distribution; ENER – infrastruktur för lagring; ENER – avveckling av tillgångar; ENER – avfallshantering; ENER – detaljistled); jordbruk (välj om möjligt bland följande undersektorer: AGRI – jordbruksprodukter, jakt; AGRI – skogsbruk och skogsavverkning; AGRI – fiske och vattenbruk); byggnation; gruvdrift; industri (välj om möjligt bland följande undersektorer: INDU – energiintensiva industrisektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter; INDU – industri som inte är energiintensiv); transport (TRANS – lufttransporter; TRANS – järnvägstransporter; TRANS – vägtransporter; TRANS – sjötransporter; TRANS – kollektivtrafik); tjänster (tjänstesektorn); hushåll (välj om möjligt bland följande undersektorer: hushåll; hushåll med låga inkomster; offentlig sektor; sektorsövergripande (flera sektorer); ekonomiska sektorer.
5 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): stöd till energiefterfrågan; stöd till energieffektivitet; stöd till omstrukturering av industrin; stöd till infrastruktur; stöd till produktion; övrigt.
6 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: fossila bränslen (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: FF – samtliga fossila bränslen; FF – flera fossila bränslen; FF – kol/brunkol; FF – naturgas; FF – gruvgas; FF – skiffergas; FF – råolja och flytande gas; FF – olja och gas; FF – petroleumprodukter; FF – dieselbrännolja; FF – dieselbrännolja med inblandning; FF – bensin; FF – blyad bensin; FF – blyfri bensin; FF – bensin med inblandning; FF-PP – LPG; FF-PP – fotogen; FF-PP – fossilbaserade marina bränslen; FF-PP – tung eldningsolja; FF – torv; samtliga energiformer; värme; elektricitet; kärnbränsle; bioenergi (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: RES – biogas; RES – biomassa och biogas; RES – biomassa (fast); RES – biomassa från fast hushållsavfall; RES – flytande biobränslen; RES – flytande biobränslen i form av biodiesel; RES – flytande biobränslen i form av bioetanol; RES (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: RES – samtliga förnybara energikällor; RES – flera förnybara energikällor; RES – jordvärme; RES – värme; RES – vattenkraft; RES – havsenergi; RES – solenergi; RES – vindkraft; RES – havsbaserad vindkraft; RES – landbaserad vindkraft; vätgas (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: FF – samtliga fossila bränslen; RES– biogas).
7 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under övrigt): direkta överföringar (välj om möjligt bland följande underkategorier: mjuka lån; bidrag; övrigt); skatteutgifter (skattereduktion; skattebefrielse; skatteåterbetalning; skattekrediter; skatteavdrag; övrigt); effektiv skattesats i förhållande till ett riktmärke; underprissättning av varor och tjänster (välj om möjligt bland följande underkategorier: underprissättning av statligt ägda resurser eller ägd mark; underprissättning av statligt ägd infrastruktur; underprissättning av andra varor och tjänster som tillhandahålls av staten); inkomst- eller prisstöd (välj om möjligt bland följande underkategorier: betalning för kapacitet (kapacitetsmekanismer för el; mandat att blanda in biobränslen; kvotering av förnybar energi med omsättningsbara certifikat; differentierade nätanslutningsavgifter; kvotplikt för energieffektivitet; scheman för frånkopplingsbar last; differenskontrakt; inmatningspremier; inmatningstariffer; kundprisgarantier (kostnadsstöd); kundprisgarantier (prisreglering); producentprisgarantier (prisreglering); övrigt.
8 År då styrmedlet som möjliggör subventioner ursprungligen infördes.
9 År när det möjliggörande styrmedlet upphör (inte längre är i kraft eller inte längre genomförs), så att subventioner inte längre kan utbetalas.
10 Subventionernas storlek, dvs. de utbetalade beloppen i nominell valuta.
11 Medlemsstaterna ska välja ett bland följande alternativ: EUR; BGN; HRK; CZK; DKK; HUF; PLN; RON; SEK.
23 Medlemsstaterna ska rapportera alla mål för utfasning av subventioner till fossila bränslen och alla mål för utfasning av andra energisubventioner. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning ange huruvida målet är fastställt i lagstiftning och, om så är tillämpligt, lämna en hänvisning till den relevanta lagstiftningen. Om det saknas mål för utfasning av energisubventioner ska medlemsstaterna rapportera om eventuella planer för ett åtagande om utfasning eller ett fastställt mål för utfasning. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning kortfattat beskriva dessa planer, och förtydliga när sådana åtaganden förväntas träda i kraft.
24 Medlemsstaterna ska ange ett målår då målet ska vara uppnått.
25 Medlemsstaterna ska ange eventuella kvantitativa milstolpar. Exempel: 50 % utfasning senast 2024, 100 % utfasning senast 2026.
26 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, rapportera om framsteg som gjorts för att uppnå målet och milstolparna.
27 Medlemsstaterna ska rapportera om alla åtgärder som vidtagits för att säkerställa att utfasningen inte påverkar energitryggheten, den ekonomiska konkurrenskraften och insatserna för att minska energifattigdomen. Medlemsstaterna ska särskilt ange huruvida uppskattningar gjorts av hur energifattiga hushåll påverkas ekonomiskt och på andra sätt till följd av utfasning av subventioner till fossila bränslen, och vilka styrmedel eller åtgärder som finns, eller som föreslås, för att lindra sådan påverkan, t.ex. stöd till energirenoveringar av bostäder och teknik för hög energieffektivitet (elektriska värmepumpar, isolering av bostäder osv.).
BILAGA IX
BILAGA XVI
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Elektricitet
Ursprungsgarantier – utfärdade | Orel | MWh
Ursprungsgarantier – annullerade | Orel | MWh
Gas
Ursprungsgarantier – utfärdade | Orel | MWh
Ursprungsgarantier – annullerade | Orel | MWh
Uppvärmning/kylning
Ursprungsgarantier – utfärdade | Orel | MWh
Ursprungsgarantier – annullerade | Orel | MWh
Vidtagna åtgärder för att säkerställa tillförlitlighet | Orel | Ej tillämpligt
Vidtagna åtgärder för att skydda systemet mot bedrägeri | Orel | Ej tillämpligt
Rapportera förändringar när det gäller råvarupriser och markanvändning i medlemsstaten som kan kopplas till den ökade användningen av biomassa och andra former av energi från förnybara energikällor. | Orel
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030
Uppskattad överskottsproduktion från inhemska förnybara källor (A) | Orel | ktoe
Uppskattad produktion från gemensamma projekt mellan medlemsstater eller gemensamma projekt mellan medlemsstater och tredjeländer som räknas in i det nationella bidraget till målet för 2030 (B) | Orel | ktoe
Uppskattad produktion från gemensamma stödsystem som räknas in i det nationella bidraget till målet för 2030 (C) | Orel | ktoe
Uppskattad total överskottsproduktion (exklusive framtida statistiska överföringar) (= A+B+C) | Orel | ktoe
Uppskattat underskott i produktionen från inhemska förnybara källor (D) | Orel | ktoe
Rapportera om medlemsstatens tekniska utveckling och utnyttjande av biobränslen från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001 | O
Rapporterad uppgift | Produktion av biobränslen, flytande biobränslen, biomassabränslen | Användning av biobränslen, flytande biobränslen, biomassabränslen
Uppskattad påverkan från produktion av biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen | Enhet | Tidsperiod | Beskrivning av metoder för att uppskatta påverkan | Uppskattad påverkan från användning av biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen | Enhet | Tidsperiod | Beskrivning av metoder för att uppskatta påverkan
| Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg | Otg
Biologisk mångfald
Vattenresurser (grundvatten, ytvatten) och vattentillgång
Jordmån
Luftkvalitet
Rapportera konstaterade fall av bedrägeri i verksamhetskedjan för biobränslen, flytande biobränslen och biomassabränslen. | Orel
| År
X–3 | X–2
Avfallsenergianläggningar i drift | Orel
Om ja:
Andel biologiskt nedbrytbart avfall som används (%) | Orel
Metod för att uppskatta andelen | Orel
Vidtagna åtgärder för att förbättra och verifiera uppskattningarna | Orel
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
1) Omvandlingssektorn (totalt) | O | TJ (effektivt värmevärde)
a) Elektricitet | O | TJ (effektivt värmevärde)
b) Kraftvärme | O | TJ (effektivt värmevärde)
c) Värme | O | TJ (effektivt värmevärde)
2. Slutlig energianvändning i energisektorn | O | TJ (effektivt värmevärde)
3. Slutlig energianvändning i industrisektorn | O | TJ (effektivt värmevärde)
4. Slutlig energianvändning i bostadssektorn | O | TJ (effektivt värmevärde)
5. Slutlig energianvändning – övrig | O | TJ (effektivt värmevärde)
| Specifikation | Beskrivning
Förväntad import av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung | O
Förväntad export av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung | O
Planerat bidrag till unionens strategi för importerad och inhemsk vätgas (enligt artikel 22a.3 i direktiv (EU) 2018/2001) | O
1 Antalet utfärdade ursprungsgarantier i MWh för energi som produceras från förnybara energikällor i medlemsstaterna under rapporteringsperioden, på grundval av den tidpunkt då energin produceras.
2 Antalet ursprungsgarantier i MWh från förnybara energikällor som har annullerats för energi som förbrukats i medlemsstaten under rapporteringsperioden.
5 Förändringar av råvarupriser ska rapporteras på nationell nivå (eller subnationell om så är tillämpligt). Detta innefattar alla prisförändringar som rör livsmedels- och fodergrödor (höjda priser för livsmedels- och foderprodukter på grund av ökad användning av samma råvara för energiproduktion). Detta innefattar också prisförändringar som rör ökad efterfrågan på skogsbiomassa för energiproduktion, dvs. prisförändringar på materialprodukter som framställs av avfall och restprodukter till följd av ökad användning i energiproduktion och ökad konkurrens om råvaror.
6 För förändrad markanvändning: rapportera endast den faktiska förändringen av mark som används för biomassa för energiproduktion, inte all jordbruksmark.
9 Utnyttjande kan rapporteras som installerad kapacitet och faktisk produktion av avancerade biobränslen på grundval av olika typer av teknik, samt antal anläggningar och typ av råvara. Utvecklingen kan återspeglas i form av en förteckning över produktionskedjorna för olika typer av teknik och en kort beskrivning av deras kvalitativa status (utvecklingsskede, återstående tid till marknadsspridning, senaste utvecklingssteg, investeringar).
11 Uppskattad påverkan och de metoder som används kan beskrivas kvantitativt och kvalitativt. Ange enhet och den tidsperiod som berörs om påverkan beskrivs kvantitativt.
16 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: ja, nej.
18 Mängder biomassa (fasta biobränslen) som används som insatsmaterial för omvandling för el- och värmeproduktion i de berörda kategorierna av produktionsanläggningar (enbart el, kraftvärme och enbart värme), inklusive omvandlingsförluster.
19 Slutlig energianvändning i den angivna sektorn. Sektorn övrig omfattar bland annat jordbruk, skogsbruk samt kommersiell och offentlig tjänsteverksamhet.
BILAGA X
BILAGA XVII
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Totalt antal utförda energibesiktningar | O | Antal
Antal stora företag som omfattas av skyldigheter på vilka artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU är tillämplig | O | Antal
Antal energibesiktningar i stora företag som omfattas av skyldigheter och på vilka artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU är tillämplig | O | Antal
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | År
X–3 | X–2
Totalt antal utförda energibesiktningar | O | Antal
Antal företag som omfattas av skyldigheter och på vilka artikel 11.2 i direktiv (EU) 2023/1791 är tillämplig) | O | Antal
Antal energikartläggningar som genomförts i företag som omfattas av skyldigheter och på vilka artikel 11.2 i direktiv (EU) 2023/1791 är tillämplig | O | Antal
Totalt antal införda energiledningssystem | F | Antal
Antal företag som omfattas av skyldigheter och på vilka artikel 11.1 i direktiv (EU) 2023/1791 är tillämplig | F | Antal
Antal energiledningssystem (och miljöledningssystem enligt artikel 11.11) i företag som omfattas av skyldigheter och på vilka artikel 11.1 i direktiv (EU) 2023/1791 är tillämplig | F | Antal
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | Indikatorer den 1 januari år X–3 | Indikatorer den 1 januari år X–2 | Ytterligare information
Total golvyta i byggnader som har en total användbar golvyta över 250 m2 och ägs och utnyttjas av medlemsstatens statliga myndigheter | F | m2
Total golvyta i byggnader som inte uppfyller kraven på energiprestanda | O | m2
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | Faktorns benämning | Indikator | Metodanmärkningar
Nationell primärenergifaktor för elektricitet | O | Antal | Primärenergifaktor för elektricitet
Nationell primärenergifaktor för annan energibärare | F | Antal
Omvandlingsfaktorer eller effektiva värmevärden som avviker från de standardvärden som anges i direktiv (EU) 2023/1791 | Orel | Antal
Länk till den webbplats där den förteckning över eller det gränssnitt för leverantörer av energitjänster som avses i artikel 18.1 c i direktiv 2012/27/EU eller artikel 29.3 i direktiv (EU) 2023/1791 finns | O
Ytterligare uppgifter om eller kommentarer till uppgifterna | F
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | Den 1 januari 2024
Den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på över 250 m2 som ägs av offentliga organ och som den 1 januari 2024 inte var nära-nollenergibyggnader (referensnivå) | O | m2
Offentliga subventionerade bostäder som omfattas av referensnivån | Orel | m2
Offentliga subventionerade bostäder som inte omfattas av referensnivån | Orel | m2
Länk till förteckningen över offentliga byggnader (artikel 6.5 i direktiv (EU) 2023/1791) | O | länk
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | Indikatorer den 1 januari år X–3 | Indikatorer den 1 januari år X–2 | Ytterligare information
Den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på över 250 m2 som ägs av offentliga organ och som under ett visst år renoverats till nära-nollenergibyggnader | Orel | m2
Den totala golvytan i byggnader med en total användbar golvyta på över 250 m2 som ägs av offentliga organ och som under ett visst år renoverats till nollutsläppsbyggnader | Orel | m2
Den totala golvytan i de byggnader som avses i artikel 6.2 a, b eller c, för vilka mindre stränga krav gäller, som har en total användbar golvyta på över 250 m2, som ägs av offentliga organ och som under ett visst år renoverats så att de uppfyller dessa mindre stränga krav | Orel | m2
Mängd energibesparingar som uppnåtts till följd av renoveringar av byggnader år X–3 och X–2 | F | ktoe
Rapporterad uppgift | Specifikation | Enhet | Indikatorer den 1 januari år X–3 | Indikatorer den 1 januari år X–2 | Ytterligare information
Uppskattning av de energibesparingar som artikel 6.1–6.4 i det omarbetade energieffektivitetsdirektivet skulle ge upphov till genom användning av lämpliga standardvärden för energianvändningen i referensbyggnader som ägs av offentliga organ före och efter renovering till nära-nollenergibyggnader under ett visst år | Orel | Energienheter
Energibesparingar som uppnåtts i offentliga organs byggnader i enlighet med artikel 6.6 i det omarbetade energieffektivitetsdirektivet | Orel | Energienheter
Antal renoveringspass som utfärdats för byggnader som ägs av offentliga organ och som ska renoveras senast 2040 | F | Antal
Den totala golvytan i byggnader som ägs av offentliga organ, för vilka renoveringspass har införts och vilka ska renoveras senast 2040 | Orel | m2
Den totala golvytan i byggnader som ägs av offentliga organ, för vilka renoveringspass inte har införts och vilka ska renoveras senast 2040 | F | m2
Den totala golvytan i byggnader som ägs av offentliga organ och som under ett visst år renoverats till nära-nollenergibyggnader | Orel | m2
Den totala golvytan i byggnader som ägs av offentliga organ och som under ett visst år renoverats till nollutsläppsbyggnader | Orel | m2
1 Definitionen av de företag som omfattas av artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU är i linje med kommissionens definition av små och medelstora företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
3 För rapportering år 2025 i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU
4 Tillämpligt från och med 2027 och obligatoriskt från och med 2029 i enlighet med artikel 11.1 i direktiv (EU) 2023/1791
10 Medlemsstaterna ska lämna ytterligare metodinformation om beräkningsmetoden och de underliggande uppgifterna.
11 Ytterligare energibärare får läggas till och preciseras.
12 Ytterligare omvandlingsfaktorer eller effektiva värmevärden får läggas till och preciseras.
17 Medlemsstaterna ska rapportera om styrmedel och åtgärder som avses i artikel 6.1 i direktiv 2023/1791/EU.
18 Mängd energibesparingar av olika slag – förmodade, uppmätta, skattade eller undersökningsbaserade – kan rapporteras.
BILAGA XI
BILAGA XIX
Antal energifattiga hushåll | Enhet | Referensår | År för offentliggörande | Indikator(er) som används för att bedöma antalet personer som lever i energifattigdom | Beskrivning om antalet bedöms vara betydande
Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Indikator | Beskrivning | Enhetsvärde | Tidigare värden | Är indikatorn kopplad till ett mål? (Ja/nej) | Kvantifierat mål (antal/procent) för målsättningen (i tillämpliga fall) | Framsteg avseende målet (i tillämpliga fall) | Kommentar | Datakälla | Metod (i tillämpliga fall)
| | | x–2 | x–3 | | | Målår | Basår | Värde för basår
| Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Indikator 1
Indikator 2
Indikator 3
Indikator 4
Lägg till fler rader vid behov
Nationell definition av energifattigdom | År för offentliggörande | År för senaste ändring | Referens till publikation
Orel | Orel | Orel | Orel
1 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare enheter får läggas till och preciseras under övrigt): absoluta tal; procent; övrigt.
2 Medlemsstaterna för välja att rapportera en referensperiod (t.ex. ett genomsnitt för tre år).
5 Utöver målindikatorer och andra indikatorer för energifattigdom får medlemsstaterna rapportera om andra indikatorer som kompletterar bedömningen av energifattigdom. Dessa kan omfatta hushållens inkomster, energitjänsternas ekonomiska överkomlighet, bostädernas skick och utrustning, samt kompletterande eller indirekta indikatorer som är användbara för en djupare analys av de potentiella drivkrafterna bakom energifattigdom. Indikatorer får tas från EU:s observatorium för byggnadsbeståndet.
6 Medlemsstaterna får förklara framstegen avseende den nationella indikatorn eller det nationella målet för att minska antalet energifattiga hushåll. Medlemsstaterna ska, om så är relevant, ta med information om allmänna tendenser eller effekter av andra program eller styrmedel som kan påverka indikatorn eller framstegen mot måluppfyllelse.
9 Medlemsstaterna ska ange artikeln eller bestämmelsen med definitionen samt länken eller hänvisningen till det officiella kungörelseorganet.
BILAGA XII
BILAGA XXII
Rekommendation | Rekommendationskategori | Styrmedel och åtgärder som har antagits, eller som avses att antas och genomföras, för att följa rekommendationen | Detaljerad tidsplan för genomförande | Skäl till att rekommendationen eller en väsentlig del av den inte följs
Orel | Orel | Orel | Orel | Orel
Rekommendation 1
Rekommendation 2
Lägg till fler rader vid behov
1 Förteckning över kategorier finns i den elektroniska versionen av tabellformatet.
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1807 av den 24 juli 2026 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2022/2299 vad gäller nya och ändrade rapporteringsskyldigheter
1 Text av betydelse för EES.