Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 5 mars 1996

1 Originalspråk: franska.

2 Enligt min mening hänvisas felaktigt till artikel 48 i EG-fördraget och inte EEG-fördraget i ansökan, eftersom de motiverade yttrandena avgavs före den 1 november 1993, det datum då fördraget om Europeiska unionen trädde i kraft, och eftersom frågan om det föreligger underlåtenhet att uppfylla skyldigheter som följer av artikel 48 i princip bör bedömas i enlighet med vad som gällde då de motiverade yttrandena avgavs. Skillnaden i formulering är här endast formell, eftersom artikel 48 inte har ändrats. En sådan skillnad skulle emellertid kunna få följder i sak om den text som åsyftades i ansökan hade ändrats.

3 EGT nr L 257, s. 2.

4 Se mina förslag till avgöranden i målet kommissionen mot Luxemburg, C-473/93, och i målet kommissionen mot Belgien, C-173/94, vilka föredras denna dag.

5 Dom av den 12 februari 1974, Sotgiu, 152/73 (Rcc. s. 153).

6 Punkt 4.

7 Se även dom av den 16 juni 1987, kommissionen mot Italien (225/85, Rec. s. 2625, punkt 7).

8 Se ovan målet Sotgiu, punkt 5.

9 Dom av den 17 december 1980, kommissionen mot Belgien (149/79, Rec. s. 3881).

10 Punkterna 12 och 18.

11 Punkt 10, min kursivering.

12 Detta begrepp användes uttryckligen i domen av den 3 juni 1986, kommissionen mot Frankrike (307/84, Ree. s. 1725, punkt 12): Kriteriet för tillämpning av artikel 48.4 i fördraget skall vara funktionellt....

13 Dom i ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkt 11.

14 Dom i ovannämnda målet kommissionen mot Italien (punkt 9).

15 Dom i ovannämnda målet kommissionen mot Frankrike (punkt 12), dom av den 13 juli 1986, Lawric-Blum (66/85, Ree. s. 2121, punkt 27), av den 30 maj 1989, Allué och Coonan (33/88, Ree. s. 1591, punkt 7, och punkt 12 i generaladvokaten Lenz förslag till avgörande där konjunktionen och är understruken) samt av den 27 november 1991, Bleis (C-4/91, Rcc. s. I-5627, punkt 6 i vilken uttryckligen hänvisas, förutom till den ovan nämnda domen i målet kommissionen mot Belgien, till den ovan nämnda domen i målet kommissionen mot Italien, såsom prejudicerande vad avser de två villkorens kumulativa karaktär).

16 Punkterna 21 och 22, min kursivering.

17 Implicit lösning i den ovannämnda domen i målet Sotgiu (punkt 4 fjärde stycket).

18 Domstolens dom av den 26 maj 1982, kommissionen mot Belgien (149/79, Rec. s. 1845).

19 Ibidem.

20 Ovannämnda dom i målet kommissionen mot Frankrike.

21 Ovannämnda dom i målet Lawric-Blum.

22 Ovannämnda dom i målet Bleis.

23 Ovannämnda dom i målet Allué och Coonan.

24 Ovannämnda dom i målet kommissionen mot Italien.

25 Fri rörlighet för arbetstagare och tillträde till anställning i offentlig tjänst i medlemsstaterna — kommissionens åtgärder avseende tillämpning av artikel 48.4 i EEG-fördraget (EGT nr C 72, 1988, s. 2).

26 Republiken Greklands officiella tidning, 1993, del A, nr 5 av den 1 februari 1993.

27 Punkt 12.

28 Punkt 7.

29 Dom av den 17 december 1980, punkt 1 (min kursivering).

30 Punkt 21 med tillhörande fotnot.

31 Punkt 11, min kursivering.

32 Dom av den 21 mars 1991, Delattre, C-369/88, Rec. s. I-1487.

33 Dom av den 21 mars 1991, Monteil och Samanni, C-60/89, Rec. s. I-1547.

34 Se punkterna 50 och 51 i domen i målet Delattre samt punkterna 37 och 38 i domen i målet Monteil och Samanni. Domstolens dom av den 24 november 1993, Keek och Mithouard (C-267/91 och C-268/91, Rec. s. I-6097), skulle hädanefter innebära att ett försäljningsmonopol, vad gäller sättet att sälja en produkt, inte kan omfattas av tillämpningsområdet för artikel 30 i fördraget. Detta påpekande ändrar emellertid inte alls den omständigheten att domstolen i de två ifrågavarande domarna åberopade en presumtion inom ramen för artikel 30 i fördraget avseende en av de grundläggande friheterna som crkänns i detta, vid sidan av den fria rörligheten för arbetstagare.

35 På liknande sätt föreslår jag att domstolen i det föreliggande målet skall skilja mellan två slag av verksamhet.

36 Punkt 54 i domen i målet Dclattrc samt punkt 41 i domen i målet Monteil och Samanni.

37 Punkt 56 i domen i målet Dclattrc och punkt 43 i domen i målet Montcil och Samanni, min kursivering.

38 Ibidem.

39 Punkt 57 i domen i målet Dclattrc och punkt 44 i domen i målet Montcil och Samanni, min kursivering.

40 Punkt 117-119 ovan.

41 Punkt 35 och följande.

42 Beslut av den 22 juni 1965, San Michele mot Höga myndigheten (9/65, Rcc. 1967, s. 35, 37), dom av den 17 december 1970, Internationale Handelsgesellschaft (11/70, Rec. s. 1125, punkt 3), och av den 13 juli 1972, kommissionen mot Italien (48/71, Rcc. s. 529, punkterna 8 och 9).

43 Författningsbestämmelsen förefaller för övrigt inte ha utgjort hinder för den nationella domstolen att avgöra ett mål som gällde en tvist mellan en musiker och borgmästaren i Aten (beslut som åberopats av den grekiska regeringen, se nedan under d).

44 Se bland annat dom av den 5 maj 1970, kommissionen mot Belgien (77/69, Rcc. s. 237, punkt 13 och 15 i domskälen), av den 2 mars 1982, kommissionen mot Italien (94/81, Rcc. s. 739, punkterna 4 och 5), av den 18 september 1984, kommissionen mot Italien (221/83, Rcc. s. 3249, punkterna 8 och 9), samt av den 27 april 1988, kommissionen mot Italien (225/86, Rec. s. 2271, punkterna 6 och 10).

45 Dom av den 10 mars 1970, kommissionen mot Italien (7/69, Ree. s. 111, punkt 5).

46 Se samma dom, punkt 6.

47 Del A b).

48 Del I A, punkt 8 i ansökan. Se även punkt 64 i detta förslag till avgörande.

49 Svarsinlagan, del B, punkt 5.

50 Del B, punkt 3.

51 Se dom av den 24 mars 1988, kommissionen mot Italien (104/86, Rec. s. 1799, punkt 12). Se av samma innebörd dom av den 4 april 1974, kommissionen mot Frankrike (167/73, Rec. s. 359, punkt 41), och av den 14 juli 1988, kommissionen mot Grekland (38/87, Ree. s. 4415, punkt 9).