Förslag till avgörande av generaladvokat Giuseppe Tesauro föredraget den 19 september 1996

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT nr L 26, 1977, s. 1.

3 Min kursivering.

4 Denna majoritet får inte understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet. Om så föreskrivs i den nationella lagstiftningen är enkel majoritet av rösterna tillräcklig om minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt.

5 Artikel 186 i Aktiengesetz, jämfört med artikel 183 i samma lag.

6 Det rör sig om aktiebolags förvaltande organ enligt tysk rätt, vilket i föreliggande fall kan jämställas med ett aktiebolags styrelse enligt andra rättsordningar.

7 Se artikel 186 i Aktiengesetz, i vilken vissa ytterligare formella villkor dessutom föreskrivs.

8 BGHZ 71, 40.

9 BGHZ 83, 319. Det var i det fallet, liksom i det föreliggande, fråga om en ökning av aktiekapitalet som genomfördes med bemyndigande till styrelsen.

10 Som synes hänför sig frågan, såsom den har utformats av den hänskjutande domstolen, endast till ökningar av kapitalet som skall betalas med apportegendom. Jag anser mig emellertid kunna förutsätta att den omtvistade rättspraxisen är tillämplig även då ökningar av det tecknade kapitalet skall betalas med pengar. Det förefaller åtminstone inte föreligga uppenbara skäl för att begränsa dess tillämpning till det första av de bada fallen. Det svar som domstolen har ombetts ge kommer således att omfatta, om än indirekt, även frågan om huruvida sagda rättspraxis är rättsenlig även med avseende på den sortens transaktioner.

11 Förslag till avgörande av den 8 april 1992 (Rec. s. I-4897, särskilt punkterna 12 och 17— 21). Jag vill emellertid erinra om att domstolen inte har tagit ställning i frågan, eftersom den ansåg att de frågor som den hänskjutande domstolen hade ställt var av hypotetisk karaktär och därför inte ansåg sig tvungen att bedöma tvisten i sak (dom av den 16 juli 1992, C-83/91, Rec. s. I-4871).

12 Min kursivering.

13 Se till exempel artikel 2441 fjärde stycket i den italienska civillagen, i vilken föreskrivs att [D]et föreligger ingen företrädesrätt till nyemitterade aktier som, enligt beslutet om ökning av kapitalet, skall betalas med apportegendom. Bestämmelser av liknande innebörd finns även i den franska, belgiska, nederländska, luxemburgska, brittiska, irländska, grekiska respektive den portugisiska rättsordningen.

14 När allt kommer omkring rör det sig om samma resonemang som låg till grund för mitt förslag till avgörande i målet Pafitis m. fl. (förslag till avgörande av den 9 november 1995, REG s. I-1347, I-1349), liksom för domstolens dom i samma mål. Domstolen kunde vid det tillfället erinra om att den princip som fastslås i artikel 25.1 i det andra direktivet, att bolagsstämman är ensam behörig att ändra aktiekapitalet, gäller utan undantag (dom av den 12 mars 1996, C-441/93, REG s. I-1347).

15 Se till exempel Di Sabato: Manuale delle Società, Torino, 1990, s. 582 f.

16 Det bör för fullständighetens skull erinras om den livliga debatt som har förts i doktrinen med avseende på rättspraxisen i fråga, särskilt med avseende på frågan om gränserna för domstolars prövning av bedömningar som bolagsstämman är behörig att utföra. Majoritetsuppfattningen är att domstolskontrollen bör inskränka sig till en bedömning av objektiva fakta och inte utsträckas till att omfatta bedömningar av fakta och omständigheter som bolagsstämman är ensam behörig att göra (se exempelvis Lutter, Materielle und förmliche Erfordernisse eines Bczugsrccht-sausschlußes — Besprechung der Entscheidung BGHZ 71, 40).