Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 7 november 1996

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 145, 1977, s. 1.

3 Staatsblad 1968, s. 329.

4 Vid förhandlingen upplyste Nederländernas ombud domstolen om att, enligt den nederländska regeringens uppgifter, de belopp som klaganden investerat var interna medel och härrörde inte från tredje man. Bolaget genomförde inte sina egna investeringar, utan överlämnade snarare denna verksamhet till ett professionellt förvaltningsföretag. Det framgår att det var förvaltningsföretagets fakturor för utförda tjänster som gav upphov till den berörda partens omtvistade ingående mervärdesskatt.

5 Fotnoten avser endast den engelska språkversionen av förslaget till avgörande.

6 Dom av den 20 juni 1991 i mål C-60/90 (Rec. 1991, s. I-3111).

7 Vakstudie Nieuws 1982, s. 2281.

8 Rec. 1993, s. I-3513.

9 Dom av den 4 december 1990 i mål C-186/89 (Rec. 1990, s. I-4363).

10 Punkt 14 i domen.

11 Fotnoten avser endast den engelska språkversionen av förslaget till avgörande.

12 Punkterna 1 och 5 har citerats i punkt 4 ovan.

13 Att transaktioner som innebär beviljande av krediter och transaktioner som avser obligationer behandlas åtskilda i artikel 13 B d 1 och 13 B d 5 är enligt Frankrike irrelevant, eftersom syftet med bestämmelsen endast är att räkna upp undantag från skatteplikt.

14 Se bland annat den ovan nämnda (fotnot 8) domen i målet Van Tiem, punkt 17.

15 Se dom av den 14 februari 1985 i mål 268/83, Rompclman (Rec. 1985, s. 655), där det ansågs att köp av en framtida rätt till två utställningslokaler som fortfarande höll på att byggas tillsammans med nyttjanderätt till därtill hörande mark, i avsikt att därefter hyra ut lokalerna till näringsidkare, kunde utgöra ekonomisk verksamhet.

16 Den ovan nämnda domen i målet Van Tiem, punkt 18.

17 Direktiv 67/228/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter —Struktur och tilllämpningsföreskrifter för det gemensamma mervärdesskattesystcmet (EGT 71, 1967, s. 1303, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå).

18 Se förslaget till avgörande i dom av den 1 april 1982 i mål 89/81, Hong Kong Trade (Rec. 1982, s. 1277, 1293, kursivering i originalet).

19 Punkt 24 i domen.

20 Ibidem (min kursivering).

21 Punkt 13 i domen.

22 Ibidem (min kursivering).

23 Punkt 14 i domen.

24 Förslaget till avgörande i det ovan nämnda målet Polysar Investments Netherlands, Rec. 1991, s. I-3125.

25 Ibidem.

26 Ibidem (min kursivering).

27 Den ovan nämnda domen, punkt 12 (min kursivering).

28 Dom av den 20 juni 1996 i mål C-155/94 (REG 1996, s. I-3013).

29 Punkt 21 i domen.

30 Se punkt 4 i förslaget till avgörande.

31 Se punkterna 23 och 25 i domen.

32 Punkt 31 i domen.

33 Domstolen hänvisade till domarna i målen Polysar Invest-ments Netherlands och Sofitam.

34 Punkt 32 i domen.

35 Se punkt 33 i domen.

36 Punkt 35 i domen (min kursivering).

37 Ibidem.

38 Punkt 19 i förslaget till avgörande.

39 Ibidem.

40 Se punkt 36 i domen och punkt 19 i förslaget till avgörande.

41 Se punkt 35 i domen, citerad ovan i punkt 34 i detta förslag till avgörande.

42 Punkt 35 i domen (min kursivering).

43 Punkt 36 i domen.

44 Dom av den 11 juli 1996 i mål C-306/94 (REG 1996, s. I-3695).

45 Punkt 16 i domen.

46 Punkt 17 i domen.

47 Punkt 18 i domen.

48 Punkt 18 i domen (min kursivering).

49 Punkt 20 i förslaget till avgörande.

50 Ibidem.

51 Det förefaller framgå av beskrivningen av Gerechtshof te Amsterdams slutsatser och av frågorna i beslutet om hänskjutande (se punkterna 11 och 13 ovan) att det vad gäller den nationella domstolen inte finns någon oklarhet om huruvida klaganden enligt artiklarna 2 och 4.1 skulle kunna anses ha verkat både som en skattskyldig person och självständigt när den utövade sin verksamhet.

52 Om den information som Nederländerna lade fram vid sammanträdet är riktig, nämligen att den påstådda ingående mervärdesskatten härrörde från klagandens betalningar till det företag som förvaltade dess finansiella transaktioner, förefaller det som om kravet på ett samband mellan dessa inbetalningar och de transaktioner mellan klaganden och dess kunder i tredje land som är transaktioner som är undantagna från mervärdesskatt, föreligger i detta fall. Det ankommer dock på den nationella domstolen att i sista hand fastställa de faktiska omständigheter som kan vara nödvändiga i detta avseende. Se vidare den diskussion som följer av den nationella domstolens tredje och fjärde fråga, punkt 48— 54 nedan.

53 Den nationella domstolen har i sin fråga endast velat få klargjort om det i det fall då (dan ingeval) en skattskyldig person som utövar sådan verksamhet som har tillskrivits den berörda parten även är akticinnchavarc fortfarande är möjligt att dra av den ingående skatt som har betalats i dess helhet.

54 Domstolen har exempelvis konsekvent, i enlighet med sin dom av den 26 januari 1993 i de förenade målen C-320/90, C-321/90 och C-322/90, Tclcmarsicabruzzo m. fl. (Ree. 1993, s. I-393), där den fastställde att det krävs att den nationella domstolen klargör den faktiska och rättsliga bakgrunden till de frågor som ställs, eller att den åtminstone förklarar de faktiska omständigheter som ligger till grund för dessa frågor, eftersom det är nödvändigt att komma fram till en tolkning av gemenskapsrätten som är användbar för den nationella domstolen (punkt 6 i domen), fattat flera beslut i vilka den har avstått från att besvara frågorna, eftersom dessa villkor inte har varit uppfyllda. Sc Wand annat beslut av den 25 juni 1996 i mål C-101/96, Italia Testa (REG 1996, s. I-3081).

55 Se i detta avseende punkt 29 i mitt förslag till avgörande av den 26 september 1996 i mål C-105/94, Celestini.

56 Punkt 13 i domen.

57 Punkt 14 i domen.

58 Det ovan nämnda förslaget till avgörande, Ree. 1991, s. I-3111, I-3128 (kursivering i originalet). Se även den motivering som kommissionen lade fram beträffande sitt omarbetade förslag till direktiv där den konstaterade att kvarstår principen att mervärdesskatt på varor och tjänster som används för transaktioner som inte är skattepliktiga eller som är undantagna från skatt (med undantag av transaktioner som har genomförts utomlands eller export) inte skall kunna dras av (EG-bulletinen, 1973, tillägg 11, s. 18).

59 Dom av den 6 april 1995 i mål C-4/94 (REG 1995, s. I-983).

60 Punkt 23 i domen.

61 Punkt 24 i domen (min kursivering).

62 Beträffande de beviskrav som åligger skattskyldiga personer som gör gällande sin avdragsrätt, se punkt 24 i domen i målet Rompelman, som har citerats i punkt 25 ovan.