Förslag till avgörande av generaladvokat Giuseppe Tesauro föredraget den 5 juni 1997

1 Originalspråk: italienska.

2 Mål T-168/94 (REG 1995, s. II-2627).

3 EGT L 46, s. 45.

4 EGT L 272, s. 16, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå.

5 EGT L 312, s. 33, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version alt tillgå.

6 EGT L 79, s. 24, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå.

7 Som kommissionen har påpekat i sin svarsinlaga skall det påpekas att det föreligger en viss motsägelse i klagandenas angivande av det exakta datumet för den första beställningen. I sin ansökan anger klagandena i det avseendet månaden juli år 1988, medan det i svarsinlagan förekommer en uttrycklig rättelse av datumet och klargörs att den första beställningen gjordes i maj år 1988. I överklagandet hävdar de att den första beställningen om 100000 UKL gjordes i april år 1988 (i ansökan i första instans hävdade de att förhandlingarna med exportören fortfarande pågick i maj) men att den därefter endast delvis bekräftades i juli samma år.

8 Mål C-16/90, Nolle (Rec. 1991, s. I-5163).

9 Närmare bestämt fann domstolen att normalvärdet på produkterna inte hade fastställts på ett lämpligt och icke oskäligt sätt, varför ett åsidosättande förelåg av artikel 2.5 a i rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT L 209, s. 1).

10 Se meddelandet om antidumpningsförfarandet avseende import av borstar och penslar för målning, limfärgning, lackering eller liknande med ursprung i Folkrepubliken Kina (EGT C 24, 31.01.1992, s. 3).

11 Beslut 93/325/EEG om avslutande av antidumpningsförfarandet avseende import av borstar och penslar för målning, limfärgning, lackering eller liknande med ursprung i Folkrepubliken Kina (EGT L 127, s. 15, fransk version; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå).

12 Rådets beslut 93/350/Euratom, EKSG, EEG av den 8 juni 1993 (EGT L 144, s. 21).

13 Se punkt 38 i den överklagade domen.

14 Förutom de domar som förstainstansrätten erinrar om i punkt 40 i det överklagade beslutet, se även domstolens dom av den 21 januari 1976 i mål 40/75, Société des produits Bertrand SA (Rec. 1976, s. 1), punkt 14, av den 17 december 1981 i förenade målen 197—200/80, 243/80, 245/80 och 247/80, Ludwigshafener Walzmühle mot rådet och kommissionen (Ree. 1981, s. 3211), punkt 51—55 samt av den 15 mars 1984 i mål 310/81, EISS mot kommissionen (Rec. 1984, s. 1341), punkt 16.

15 Se punkt 52 i överklagandet.

16 Domstolens dom av den 4 oktober 1979 i förenade målen 64/76 och 113/76, 167/78 och 239/78, 28/79 och 45/79 (Rec. 1979, s. 3091), punkt 21.

17 Se domstolens dom av den 1 juni 1994 i mål C-136/92 P, Brazzclli Lualdi (Rec. 1994, s. I - 1981), punkt 49. Jag anser det för övrigt vara utmärkande för domstolens restriktiva rättspraxis i fråga om upptagande till prövning av överklaganden att även den eftergiften till förmån för domstolsprövning av högre instans ingår i ett obiter dictum. Det förefaller även som om den därefter inte har tillämpats i praktiken, även om den nämns som en princip i beslut av den 14 oktober 1996 i mål C-268/96 P(R), Stichting Certificatie (REG 1996, s. I -4971).

18 Se punkt 16 i kommissionens svaromål och punkt 81 i rådets svaromål.

19 Det rör sig om en regel i gcmcnskapsproccsscn som är allmänt erkänd inom doktrinen, se bland många andra Vandersanden, Barav, Contentieux communautaire, Bruxelles, 1977, s. 50, Brcalcy, The Burden of Proof before the European Court, i European Law Rev., 1985, s. 250, Lasok, The European Court of Justice. Practice and Procedure, 2: a upplagan, London, 1994, s. 362. I rättspraxis, se domstolens dom av den 2 mars 1977 i mål 44/76, Milch-, Fett-und Eier-Kontor (Rec. 1977, s. 393), punkt 16, och av den 30 maj 1984 i mål 346/82, Favre (Rec. 1984, s. 2269), punkt 31—32.

20 Se domstolens dom av den 28 april 1966 i mål 51/65, ILIO SpA (Rcc. 1966, s. 119, i synnerhet s. 132).

21 Se domstolens dom av den 11 juli 1968 i mål 35/67, Van Eick (Rcc. 1968, s. 435), i vilken de uppgifter som kan utläsas ur texten anses uttrycka grundläggande proccssrältsliga principer. Således kunde påståendet, trots att det hänförde sig till det förvaltningsrättsliga förfarandet vid disciplinnämnden, anses utsträckas till att omfatta processen vid gemenskapsdomstolarna. Se i det avseendet Vandcrsanden, Barav (se fotnot 18) s. 55, Lasok (se fotnot 18) s. 371.

22 Se domstolens dom av den 1 juni 1994 i mål C-136/92 P, Brazzelli Lualdi (se ovan, fotnot 16), beslut av den 17 september 1996 i mål C-19/95 P, San Marco (REG 1996, s. I-4435), punkt 40, enligt vilket endast förstainstansrätten [är] behörig att avgöra bevisvärdet av de upplysningar som har förelagts den.

23 Se domstolens dom av den 2 mars 1994 i mål C-53/92 P, Hilti (Rcc. 1994, s. I-667), punkt 42.

24 Bilaga 1 till ansökan är inte annat än en i efterhand gjord beräkning av hypotetiska finansiella resultat som revisionsbyrån Stoy Hayward sammanställt i oktober 1992 och skickat till Blackspurs advokater. Prognosen omfattar perioden mellan september 1989 och augusti 1990.

25 I allmänhet härstammar bevisning som klagandena har lämnat in till förstainstansrätten för bedömning helt eller delvis, direkt eller indirekt, från Blackspur eller dess direktörer. Utan att lägga ut texten för att motivera varför sådan bevisning är irrelevant, vill jag erinra om vad generaladvokaten Darmon påpekade i sitt förslag till avgörande av den 12 april 1989 i förenade målen 193 och 194/87, Maurissen, i vilka dom meddelades den 11 maj 1989 (Rec. 1989, s. 1045): Ingen handling som åberopas till stöd för en parts ståndpunkter och som härrör från parten själv skall beaktas av domstolen (punkt 65 i förslaget).

26 Se domstolens beslut av den 25 mars 1996 i mål C-137/95 P, SPO m. fl. (REG 1996, s. I-1611), punkt 47—49.

27 Sc vad som redan har påpekats i fotnot 24.

28 Det är för övrigt klagandena själva som i punkt 14 i överklagandet medger att den ingivna handlingen inte endast innehöll uppgifter om omsättningens storlek, utan även uppgifter om ursprunget till det ekonomiska resultatet.

29 Dom av den 4 oktober 1979, ovan fotnot 15.