Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 27 februari 1997
1 Originalspråk: franska.
2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1).
3 Sidan 2 andra punkten i den franska översättningen av deras skriftliga yttranden. Även om tolkningsfrågorna härrör från tre skilda nationella processer är det i denna rättegång endast Careda SA och Femara som har intervenerat.
4 Mål C-370/95.
5 Målen C-371/95 och C-372/95.
6 Se särskilt sidorna 6-7, under rubrikerna sixièmement och septièmement, i den franska översättningen av beslutet om hänskjutande (C-370/95).
7 Lag av den 29 juni 1990 (BOE av den 30 juni 1990, s. 3587).
8 Den ovan nämnda lagen nr 5/1990 skiljer mellan spelautomater med möjlighet till vinst (benämnda typ B) och apparater för hasardspel (benämnda typ C). Enligt de förklaringar som sökandenas representanter gav vid sammanträdet inför domstolen, ger apparater av typ B möjlighet att vinna penningsummor motsvarande en lagstadgad procentsats, minimum 60 procent av insatsen. Apparater av typ C har en högre räntabilitet och får endast installeras pä kasinon.
9 Artikel 38 andra paragrafen andra punkten i den ovan nämnda lagen nr 5/1990, som ändrar artikel 3 fjärde paragrafen i den kungliga förordningen nr 16/1977 av den 25 februari 1977 (BOE av den 7 mars 1977, s. 780).
10 Sidorna 6 och 7 i den franska översättningen.
11 Artikel 3 i den ovan nämnda förordningen nr 16/1977.
12 Sidan 7 under rubriken sixièmement i den franska översättningen av beslutet om hänskjutande. Artikel 38 andra paragrafen första punkten i den ovan nämnda lagen nr 5/1990 har ändrat artikel 3 i den ovan nämnda kungliga förordningen nr 16/1977 genom att ersätta skattesatsen om 20 procent med en fast årlig avgift om 375000 PTA för apparater av typ B.
13 Enligt artikel 38 andra paragrafen punkten 2 under 3 i den ovan nämnda lagen nr 5/1990 är skattebeloppet lika med skillnaden mellan de fasta avgifter som fastställs i punkt 1 ovan och de som bestäms genom den kungliga förordningen nr 7/1989 av den 29 december. För apparater av typ B utgörs detta belopp av skillnaden mellan den fasta avgiften om 375000 PTA och den fasta avgiften om 141750 PTA (artikel 39 i den ovan nämnda kungliga förordningen nr 7/1989, BOE av den 30 december 1989, s. 8325).
14 Sidan 12 i den franska översättningen av det skriftliga yttrandet.
15 Sidan 3, paragraf IV, i den franska översättningen av beslutet om hänskjutande.
16 Sidan 7 i den franska översättningen av det skriftliga yttrandet.
17 Se bland annat punkt 15 i den franska översättningen av den spanska regeringens skriftliga yttrande och punkt 12 i den franska översättningen av kommissionens skriftliga yttrande.
18 Se, nyligen, domstolens dom av den 16 december 1992 i mål C-208/91, Beaulande (Rec. 1992, s. I-6709, punkt 13).
19 Domstolens dom av den 8 juli 1986 i mål 73/85, Kcrrutt (Rec. 1986, s. 2219, punkt 22) och av den 13 juli 1989 i de förenade målen 93/88 och 94/88, Wisselink m. fl. (Rcc. 1989, s. 2671, punkt 14).
20 Sidan 9, under rubriken dixiémement i den franska översättningen av beslutet om hänskjutandc. Det bör noteras att sökandena i det nationella målet också hänvisar till rättspraxis från Tribunal Supremo. Enligt dess dom av den 19 december 1990, som den citeras på sidan 6, under rubriken deuxiémement i den franska översättningen av deras yttrande, råder [det] inte minsta tvivel om att skattens slutlige adressat är spelaren, på vilken skattebördan övervältras. Enligt dom av den 23 februari och av den 5 maj 1990 i samma instans, även dessa citerade av sökandena, är den så kallade skatten på apparater av typ B ett fast årsbelopp som beräknas med utgångspunkt i apparatens beräknade avkastning.
21 På sidan 10 i den franska översättningen av beslutet om hänskjutandc anger Audiência Nacional att det är begreppet övervältring som väcker de frågor som formuleras nedan.
22 Se punkt 14 i detta förslag till avgörande.
23 Domstolens dom av den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend & Loos (Ree. 1963, ss. 1,22). Se även domstolens dom av den 29 november 1978 i mål 83/78, Pigs Marketing Board (Rec. 1978, s. 2347, punkt 25).
24 Rådets första direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter (EGT 71, 1967, s. 1301).
25 Tredje övervägandet.
26 Fjärde övervägandet.
27 Rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter — Struktur och villkor för tillämpningen av ett gemensamt system för mervärdesskatt (EGT 71, 1967, s. 1303; vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå).
28 Domstolens dom av den 27 november 1985 i mål 295/84 (Rec. 1985, s. 3759, punkt 16) och, mera nyligen, av den 7 maj 1992 i mål C-347/90, Bozzi (Rec. 1992, s. I-2947, punkt 9).
29 Den ovan nämnda domen i målet Bcaulandc, punkt 12, min kursivering.
30 Domstolens dom av den 31 mars 1992 i mål C-200/90, Dansk Dcnkavit och Poulsen Trading (Rec. 1992, s. I-2217, punkt 11). Se även domstolens dom av den 3 mars 1988 i mål 252/86, Bcrgandi (Rec. 1988, s. 1343, punkt 15), den ovan nämnda domen i målen Wisselink m. fl., punkt 18, domstolens dom av den 19 mars 1991 i mål C-109/90, Giant (Rcc. 1991, s. I-1385, punkt 12), den ovan nämnda domen i målet Bozzi, punkt 12, och den ovan nämnda domen i målet Bcaulandc, punkt 14.
31 Se ovannämnda artikel 2 i första direktivet.
32 Den ovan nämnda domen i målet Bcrgandi, punkterna 8 och 17.
33 Punkt 8 i det skriftliga yttrandet där domstolens dom i målet Bergandi, punkt 14, citeras, och som lyder För att avgöra om en skatt har karaktären av en omsättningsskatt är det i synnerhet ändamålsenligt att kontrollera ... om skatten äventyrar mcrvärdcsskattcsystcmcts funktion genom att den belastar omsättningen av varor och tjänster och läggs på kommersiella transaktioner på ett liknande sätt som mervärdesskatten.
34 Sidan 16 under rubriken premièrement i den franska översättningen av det skriftliga yttrandet.
35 Punkt 9 i det skriftliga yttrandet.
36 Artikel 4.1 utpekar som skattskyldig varje person som självständigt någonstans bedriver någon form av ekonomisk verksamhet som anges i punkt 2, oberoende av syfte eller resultat. Punkt 2 hänvisar till ...alla verksamheter av producenter, återförsäljare och personer som tillhandahåller tjänster, däribland gruvdrift och jordbruksvcrksamhet samt verksamhet inom fria yrken och till utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav.