Domstolens dom (sjätte avdelningen) den 24 oktober 1996

I mål C-325/95,

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen) sammansatt av J. L. Murray, ordförande på fjärde avdelningen, samt domarna C. N. Kakouris, P. J. G. Kapteyn, G. Hirsch och H. Ragnemalm (referent), generaladvokat: G. Cosmas, justitiesekreterare: R. Grass,

med hänsyn till referentens rapport,

och efter att den 11 juli 1996 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

Rättegångskostnader

1. Genom ansökan som inkom till domstolens kansli den 16 oktober 1995 har Europeiska gemenskapernas kommission med stöd av artikel 169 i EG-fördraget väckt talan om fastställelse av att Irland genom att inte anta de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa

2. Av artikel 29.1 i direktiv 91/67, artikel 15 första stycket i direktiv 91/492, artikel 18 första stycket i direktiv 91/493 och artikel 4 första stycket i direktiv 92/48 (nedan kallade de ifrågavarande direktiven) framgår att medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa dessa direktiv senast den 1 januari 1993.

3. Eftersom kommissionen inte erhöll någon underrättelse om att åtgärder hade vidtagits för att införliva de ifrågavarande direktiven och inte heller hade tillgång till några andra uppgifter som tillät den att dra slutsatsen att Irland hade uppfyllt sina skyldigheter, tillställde den den irländska regeringen en formell underrättelse den 12 mars 1993.

4. Irland besvarade den 5 juli 1993 den formella underrättelsen genom att meddela att åtgärder för att anta de ifrågavarande direktiven höll på att förberedas och att man hoppades att dessa direktiv snart skulle kunna införlivas.

5. Med hänsyn till att Irland inte rättade sig efter den formella underrättelsen, tillställde kommissionen denna stat den 4 maj 1994 ett motiverat yttrande med uppmaning till staten att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt de ifrågavarande direktiven inom en frist om två månader räknad från delgivningen.

6. Då kommissionen inte erhöll någon underrättelse om att åtgärder för att införliva de ifrågavarande direktiven hade vidtagits inom den angivna fristen, väckte den förevarande talan.

7. I sitt svaromål har Irland inte bestritt att de fyra ifrågavarande direktiven inte har införlivats inom den angivna fristen utan endast pekat på att de författningstexter genom vilka införlivandet skall ske är under utarbetande.

8. Då de ifrågavarande direktiven inte har införlivats inom den i dessa direktiv fastställda fristen, måste kommissionens talan anses vara välgrundad.

9. Det finns följaktligen anledning att fastställa att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 29.1 i direktiv 91/67, artikel 15 första stycket i direktiv 91/492, artikel 18 första stycket i direktiv 91/493 och artikel 4 första stycket i direktiv 92/48 genom att inte inom den angivna fristen anta de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa de ifrågavarande direktiven.

10. Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Irland har tappat målet, skall Irland ersätta rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (sjätte avdelningen) följande dom:

1) Genom att inte inom den angivna fristen anta de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa

2) Irland skall ersätta rättegångskostnaderna.

1 Rättcgingssprik: engelska.