Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 12 februari 1998
1 Originalspråk: grekiska.
2 EGT L 331, s. 11; svensk specialutgåva, område 9, volym. 1, s. 84.
3 Den term som används i den tyska texten är unbillig.
4 Den nationella domstolen har angett följande preciseringar: om det skulle medges att det enligt direktivets bestämmelser inte nödvändigtvis krävs att originalet bifogas till begäran om återbetalning, anser den att det skall undersökas om gemenskapsrätten kräver, tillåter, föreslår, rent av tolererar sådana skälighetsåtgärder som SGS har åberopat i sin ansökan.
5 Den nationella domstolen har nämnt domstolens rättspraxis enligt vilken en överträdelse av ickcdiskrimincringsprincipen även kan föreligga vid olika behandling av skattskyldiga som sker i enlighet med bestämmelser om uppbörd av skatt. Se domstolens dom av den 27 februari 1980 i mål 55/79, kommissionen mot Irland (REG 1980, s. 481), punkt 8, av den 10 juli 1984 i mil 42/83, Dansk Dcnkavit (REG 1984, s. 2649; svensk specialutgåva, häfte 7), punkt 31 och av den 11 december 1990 i mål C-47/88, kommissionen mot Danmark (REG 1990, s. I-4509), punkt 18.
6 Rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).
7 I artikel 17.4 i direktiv 77/388 föreskrivs följande: Rådet skall sträva efter att, på grundval av ett förslag från kommissionen och enhälligt, före den 31 december 1977 införa gcmcnskapsregler om fastställelse av de regler enligt vilka återbetalningar skall göras i enlighet med punkt 3 till skattskyldiga personer som inte är etablerade inom landets territorium.
8 Se domstolens dom av den 13 december 1989 i mål C-342/87, Genius Holding (REG 1989, s. 4227).
9 Dom av den 14 juli 1988 i förenade målen 123/87 och 330/87 (REG 1988, s. 4517).
10 Dom av den 5 december 1996 i mål C-85/95 (REG 1996, s. I-6257).
11 Min kursivering.
12 Punkt 23.
13 Förslag till avgörande av generaladvokaten Fennelly (punkt 25).
14 Dom av den 17 september 1997 i mål C-141/96 (REG 1997, s. I-5073).
15 Ovan fotnot 9.
16 Se i det avseendet domen i det ovannämnda målet Jeunehomme och EGI (punkterna 16 och 17), i det ovannämnda målet Reisdorf (punkt 24) och i det ovannämnda målet Langhorst (punkt 17).
17 Förslag till avgörande av generaladvokaten Léger av den 27 maj 1997, punkt 29 f.
18 Ovan fotnot 8.
19 Förslag till avgörande av generaladvokaten Sir Gordon Sly nn av den 31 maj 1988 (REG 1988, s. 3534); min kursivering.
20 Ovannämnda målet Jeunehomme och EGI (punkt 17). Se även förslaget till åvgörande av generaladvokaten Fennelly i målet Rcisdorf (punkt 26), där följande anees: ... medlemsstaterna ... kan [i regel] begära att skattskyldiga behåller originalfakturor under en tidsperiod som de bestämmer, så lange den tidsperioden inte är så lång att den strider mot proportionalitetsprincipen, som åberopats i det målet.
21 Se dom av den 5 maj 1982 i mål 15/81, Schul (REG 1982,s. 1409; svensk specialutgåva, häfte 6) och av den 14 februari 1985 i mål 268/83, Rompclman (REG 1985, s. 655; svensk specialutgåva, häfte 8).
22 Min kursivering.
23 Dom av den 26 september 1996 i mål C-302/93 (REG 1996,s. I-4495).
24 Punkt 18.
25 Förslag till avgörande av generaladvokaten Tesauro i det ovannämnda målet Dcboucnc (punkt 8); min kursivering.
26 Dom i det ovannämnda målet Jeunehomme och EGI, ovan fotnot 8 (punkt 17).
27 Ovan fotnot 9.
28 Se ovan punkt 18.
29 I artikel 7.5 i åttonde direktivet stadgas följande: Om en återbetalning har erhållits på bedrägligt eller annars otillåtet sätt, skall den behöriga myndighet som avses i punkt 3 genast vidta åtgärder för att återkräva de belopp som felaktigt utbetalats jämte eventuella straffavgifter, i enlighet med det förfarande som är tillämpligt i medlemsstaten i fråga, utan att detta påverkar tillämpningen av de bestämmelser som hänför sig till ömsesidigt bistånd vid indrivning av mervärdesskatt. Vid bedrägliga ansökningar, som i enlighet med inhemsk lagstiftning inte kan göras till föremål för administrativ påföljd, får medlemsstaten i fråga under en tid av högst två år från den dag då den bedrägliga ansökan inlämnades vägra ytterligare återbetalning till den skattskyldiga personen i fråga. Om en administrativ straffavgift har påförts men inte crlagts, får medlemsstaten i fråga uppskjuta ytterligare återbetalningar till den skattskyldiga personen i fråga till dess att avgiften har erlagts..
30 Se punkt 4—6 ovan.