Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 9 juli 1998
1 Originalspråk: grekiska.
2 EGT C 241, s. 21; för svensk version se Handlingar beträffande Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen, band II, 1995, s. 30.
3 EGT L 1, s. 1.
4 Slutligen föreskriver artikel 16 i fördraget att medlemsstaterna senast vid den första etappens utgång sinsemellan skall avskaffa exporttullar och avgifter med motsvarande verkan.
5 EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22.
6 Lag om ändring av 1 § lagen om vissa temporära tullar och den bifogade förteckningen (413/96).
7 Se exempelvis dom av den 9 december 1982 i mål 258/81, Melallourgiki Halyps mot kommissionen (REG 1982, s. 4261), punkt 8.
8 Se exempelvis dom av den 14 september 1995 i de förenade målen C-485/93 och C-486/93, Simitzi (REG 1995, s. I-2655), punkt 14.
9 Se exempelvis dom av den 15 december 1976 i mål 41/76, Donckcrwolckc och Schon (REG 1976, s. 1921; svensk specialutgåva, volym 3, s. 247), punkterna 14 och 15, och av den 11 juni 1985 i mil 288/83, kommissionen mot Irland (REG 1985, s. 1761), punkt 24. Se även dom av den 22 mars 1990 i mål C-83/89, Vincent Houbcn (REG 1990, s. I-1161), punkterna 9 och 10.
10 Se bland annat dom av den 15 april 1997 i mäl C-272/93, Deutsches Milch-Kontor (REG 1997, s. I-1905), punkt 35, samt i tidigare rättspraxis dom av den 13 november 1964 i de förenade milen 90/63 och 91/63, kommissionen mot Luxemburg och Belgien (REG 1964, s. 2933), och av den 20 april 1978 i de förenade målen 80/77 och 81/77, Commissionaires réunis (REG 1978, s. 927; svensk specialutgåva, volym 4, s. 95), punkt 24.
11 Sc till exempel domen i det ovannämnda målet Metallourgiki Halyps mot kommissionen (ovan fotnot 6), punkt 8.
12 Se till exempel dom av den 29 mars 1979 i mil 231/78, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1979, s. 1447; svensk specialutgåva, volym 4, s. 429), punkt 16, av den 23 mars 1983 i mål 77/82, Peskeloglou (REG 1983, s. 1085), punkt 12, av den 10 maj 1984 i mål 58/83, kommissionen mot Grekland (REG 1984, s. 2027), punkt 9, och av den 17 januari 1985 i mål 11/82, Piraiki-Patraiki m. fl. mot kommissionen (REG 1985, s. 207), punkt 26.
13 Dom av den 25 februari 1988 i de förenade målen 194/85 och 241/85, kommissionen mot Grekland (REG 1988, s. 1037), punkterna 19 och 20. Dessa mål rörde avvikelser från den fria rörligheten för jordbruksprodukter.
14 Se biand annat domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket (ovan fotnot 11), punkt 12.
15 Se bland annat domen i det ovannämnda målet Donckerwolcke och Schon (ovan fotnot 8), punkterna 14 och 15.
16 Domstolen har upprepade gånger tolkat sådana bestämmelser i en anslutningsakt som har utgjort en avvikelse från vissa principer i syfte att anpassa tolkningen till skälen för övergångsordningen. Se exempelvis dom av den 27 september 1989 i mål 9/88, Lopes da Veiga (REG 1989, s. 2989), punkt 10, som rörde den fria rörligheten för arbetstagare, av den 27 mars 1990 i mål C-113/89, Rush Portuguesa (REG 1990, s. 1417; svensk specialutgåva, volym 10), punkt 13, som rörde friheten att tillhandahålla tjänster. Se även dom av den 30 maj 1989 i mål 305/87, kommissionen mot Grekland (REG 1989, s. 1461), punkt 15—27, som rörde den fria rörligheten för arbetstagare.
17 Det rör sig om artikel 100 och artikel 102— 105 i anslutningsakten.
18 En kolväteförening som används vid tillverkningen av flera olika plastsorter.
19 Enligt artikel 101.1 får Finland fram till den 31 december 1999 öppna en ärlig tullfri kvot pä 21000 ton styren under förutsättning a) att övergången till fri omsättning för varorna sker pä Finlands territorium och att de också konsumeras där, eller alt varorna bearbetas på Finlands territorium så alt de blir att betrakta som varor med ursprung i gemenskapen, och b) att varorna förblir under tullövervakning enligt gemenskapsbestämmelserna om användning för särskilda ändamål.
20 Enligt artikel 101.2 och 101.3 i anslutningsakten skall bestämmelserna i punkt 1 endast tillämpas t fall då deklarationen för övergång till fri omsättning åtföljs av ett intyg av en behörig finsk myndighet alt varorna omfattas av bestämmelserna i punkt 1. Kommissionen och de behöriga finska myndigheterna skall dessutom vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att den slutliga förbrukningen av de ifrågavarande varorna eller den bearbetning genom vilken de blir att betrakta som varor med ursprung i gemenskapen, äger rum på finländskt område.
21 Såsom den finska regeringen har konstaterat (punkt 11 i det skriftliga yttrandet) uppbars på vissa produkter med ursprung i tredje land enligt den finska tulltaxan i själva verket en tull som var 20 procent högre än vad som föreskrivs i Gemensamma tulltaxan.
22 Den finska regeringen har vidare konstaterat (punkt 13 i det skriftliga yttrandet), au om en gemensam yttre tull inte till-lämpas i förhållande till tredje land kan förbudet mot inre tullar, vilket utgör tullunionens andra del, inte heller tillämpas utan att detta leder till en störning av handeln.
23 Se bland annat dom av den 13 februari 1996 i de förenade målen C-197/94 och C-252/94, Bautiaa och Société française maritime (REG 1996, s. I-505), punkt 51, av den 26 februari 1991 i mål C-292/89, Antonissen (REG 1991, s. I-745; svensk specialutgåva, volym 11), punkt 18, och tidigare, av den 30 januari 1985 i mål 143/83, kommissionen mot Danmark (REG 1985, s. 427; svensk specialutgåva, volym 8), punkt 13.
24 De på varandra följande skrivelserna frän Finlands ständiga representation, daterade den 10 maj 1993 och den 1 juni 1993, återfinns i bilagorna III och IV till kommissionens skriftliga yttrande. De ständiga representanternas kommitté fastställde gemenskapens ovannämnda gemensamma slånd-punkt vid mötet den 27 oktober 1993. Den ovannämnda andungen återfinns i bilaga IV till kommissionens skriftliga yttrande.
25 Delta framgår dessutom av skrivelsen nr 14923 av den 15 december 1995, som kommissionens behöriga tjänstegren tillsände Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen och i vilken kommissionen underrättade den finska regeringen om att artikel 99 i anslutningsakten inte tillåter en sidan avvikelse från den grundläggande principen om den fria rörligheten för varor och uppmanade den finska regeringen att vidta vederbörliga åtgärder för att upphöra med underlåtenheten att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 9 i fördraget genom att bibehålla lag 1255/94. De finska myndigheterna anförde att de hade en annan uppfattning än kommissionen om tolkningen av artikel 99, men att de av praktiska skäl hade beslutat att upphäva den omtvistade bestämmelsen i lag 1255/94.