Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 26 januari 1999

1 Originalspråk: spanska.

2 Förordning (1994:1714) om mjölkkvoter m.m. Förordningen har senare delvis ändrats genom förordning 1995:119, vilken trädde i kraft den 8 februari 1995.

3 Inget av de tre ärendena i målet avser frågan om direktförsälining, varför jag tar mig friheten att inte göra någon åtskillnad mellan begreppen produktion och leverans. Jag kommer även att använda begreppen producent och företag som synonymer.

4 Enligt den svenska regeringen utgjorde denna mängd den genomsnittliga avkastningen per ko som registrerats under kvotåret 1992/1993.

5 Rådets förordning (EEG) nr 856/84 av den 31 mars 1984 om ändring av förordning (EEG) nr 804/68 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 90, s. 10; svensk specialutgåva, område 3, volym 17, s. 95).

6 Rådets förordning (EUG) nr 857/84 av den 31 mars 1984 om allmänna tillämpningsföreskrifter för den avgift som avses i artikel 5c i rådets förordning (EEG) nr 804/68 inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 90, s. 13).

7 I enlighet med rådets direktiv 72/159/EEG av den 17 april 1972 om modernisering av jordbruksföretag (EGT L 96, s. 9), fastslogs ett system för att främja jordbruksföretagens produktivitet. Enligt artikel 4 t förordning nr 857/84 är det tillätet för medlemsstaterna att pä vissa villkor bevilja samma förmånsbehandling till producenter som förpliktat sig att genomföra en utvecklingsplan för mjölkproduktion efter förordningens ikraftträdande.

8 Rådets förordning (EEG) nr 816/92 av den 31 mars 1992 om ändring av förordning (EEG) nr 804/68 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 86, s. 83; svensk specialutgåva, område 3, volym 41, s. 183).

9 Rådets förordning (EEG) nr 3950/92 av den 28 december 1992 om införande av en särskild tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 405, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 47, s. 159).

10 EGT C 241, s. 7.

11 Rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 om den Gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 148, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 2, s. 52).

12 Rådets förordning (EEG) nr 2071/92 av den 30 juni 1992 om ändring av förordning (EEG) nr 804/68 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (EGT L 215, s. 64; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 211). I artikel 1.3 i denna förordning föreskrivs att artikel 5c skall ha följande lydelse: Prissystemet fastställs utan att detta påverkar tillämpningen av tilläggsavgiften. Vad beträffar tilläggsavgiften hänvisar således förordning nr 804/68 i allt väsentligt till förordning nr 3950/92.

13 Förbehåll måste göras på grund av den oordnade lagstiftningsteknik som rådet använt sig av.

14 Se artikel 3.1 i förordning nr 3950/92.

15 Se bland annat dom av den 29 juni 1978 i mål 154/77, Dechmann (REG 1978, s. 1573), och i synnerhet av den 18 september 1986 i mål 48/85, kommissionen mot Tyskland (REG 1986, s. 2549), punkt 12. Min kursivering.

16 Jag vill åter anföra att så är fallet med undantag för den regel som kräver att summan av de individuella kvoterna inte får överstiga varje medlemsstats totala kvantitet.

17 I förening med artikel 2 i anslutningsakten, enligt vilken de nya medlemsstaterna är bundna av den gemenskapsrätt, såväl primär- som sekundärrätt, som var i kraft vid tiden för anslutningen, på de villkor som föreskrevs i fördragen och i själva anslutningsakten.

18 Se bland annat dom av den 25 november 1986 i de förenade målen 201/85 och 202/85 Klensch (REG 1986, s. 3477; svensk specialutgåva, volym 8), samt av den 14 juli 1994 i mål C-351/92, Graff (REG 1994, s. I-3361).

19 Se bland annat dom av den 10 mars 1998 i de förenade målen C-364/95 och C-365/95, T.Port (REG 1998, s. I-1023), punkt 81.

20 Jag skall inte beröra producenter som startat produktion efter referensperioden, vilka omfattas av särskild lagstiftning som inte faller inom ramen för detta mål.

21 Denna kvantitet utgjorde den genomsnittliga avkastningen per ko som registrerats under kvotåret 1992/1993 (se fotnot 3).

22 Se i det avseendet första övervägandet t förordning nr 3950/92.

23 Avseende den rättsliga karaktären av referenskvantiteter soni undamas frän tilläggsavgift, hänvisar jag till mitt förslag till avgörande avden 7 juli 1998 i mal C-186/96, Demand (RUG 1998, s. I-8529).

24 Se bland annat dom av den 13 juli 1989 i mål 5/88, Wachauf (RUG 1989, s. 2609), punkt 18.

25 Se dom av den 7 februari 1985 i mål 240/83, använd olja (REG 1985, s. 531).

26 Personligen anser jag att den gemenskapslagstiftning som var i kraft fram till år 1993, enligt vilken medlemsstaterna skulle beakta sådana omständigheter som bland annat de producenters situation vilka under referensåret hade drabbats av exceptionella händelser — varigenom liknande målsättningar eftersträvades som i den svenska lagstiftningen — var motiverad, i förhållande till de producenter som fortsatt eller återupptagit sin produktion.

27 RUG 1988, s. 2647.

28 Domen i målet Erpelding (ovan fotnot 26), punkt 30.

29 Artikeln lades till genom rådets förordning (LEG) nr 764/89 av den 20 mars 1989 om ändring av förordning nr 857/84 (EGT L 84, s. 2).

30 Domstolen har nyligen fastslagit detta villkors giltighet i dom av den 16 december 1998 i mål C-374/96, Vorderhrüggen (REG 1998, s. I-8385).