Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio La Pergola föredraget den 28 oktober 1999

1 Originalspråk: italienska.

2 C(97) 3151 def.

3 EGT L 374, s. 1. Förordningen om samordning har ändrats genom rådets förordning (EEG) nr 2082/93 av den 20 juli 1993 (EGT L 193 s. 20; svensk specialutgåva, område 14, volym 1, s. 30) och genom rådets forordning (EG) nr 3193/94 av den 10 december 1994 (EGT L 337, s. 11; svensk specialutgåva, område 1, volym 3, s. 227).

4 EGT L 185, s. 9. Ramförordningen har ändrats genom rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den 20 juli 1993 (EGT L 193, s. 5; svensk specialutgåva, område 14, volym 1, s. 17) och genom ovannämnda förordning nr 3193/94.

5 Partnership eller parmcrskap betecknar samförståndet mellan kommissionen, den berörda medlemsstaten och de behöriga myndigheter och organ som har utsetts av medlemsstaten. Tack vare detta partnerskap, som avser förberedandet, finansieringen liksom bedömningen ex ante, uppföljningen och bedömningen ex post av verksamheten, innebär gemenskapsvcrksamheten ett tillägg till de motsvarande nationella verksamheterna eller ett stöd därtill (se artikel 4.1 i ramförordningen).

6 EGT L 290, s. 1. Förordning nr 2064/97 har ändrats genom kommissionens förordning (EG) nr 2406/98 av den 6 november 1998 (EGT L 298, s. 15).

7 Det finansiella ingripandet i strukturfonderna kan anta skilda former, bland annat samfinansiering av operationella program, statliga stödsystem, beviljande av globala subventioner eller samfinansiering av lämpliga projekt (se artikel 5.1 i ramförordningen).

8 EGT L 152, s. 39; svensk specialutgåva, område 14. volym 1, s. 200.

9 Dom av den 9 oktober 1990 i mål C-366/88, Frankrike mot kommissionen (REG 1990, s. I-3571), punkterna 11 och 12, och av den 13 november 1991 i mål C-303/90, Frankrike mot kommissionen (REG 1991, s. I-5315), punkterna 10 och 11, och av den 16 juni 1993 i mål C-325/91, Frankrike mot kommissionen (REG 1993, s. I-3283; svensk specialutgåva, tillägg), punkt 11, och av den 20 mars 1997 i mål C-57/95, Frankrike mot kommissionen (REG 1997, s. I-1627), punkterna 9 och 10.

10 Enligt denna bestämmelse skall [d]e åtgärder som finansieras av strukturfonderna eller får stöd från Europeiska investeringsbanken eller andra befintliga finansieringsorgan... överensstämma med bestämmelserna i fördragen, med de föreskrifter som antagits i anslutning till dessa och med gemenskapens politik, inklusive gemenskapens bestämmelser om konkurrens, offentlig upphandling och miljöskydd och tillämpningen av principen om lika möjligheter för män och kvinnor.

11 Se beslut av den 11 juli 1996 i mål C-325/94 P, An Taisce och WWF UK mot kommissionen (REG 1996, s. I-3727) om avvisning av överklagandet av förstainstansrättens dom av den 23 september 1994 i mål T-461/93, An Taisce och WWF UK mot kommissionen (REG 1994, s. II-733).

12 Genom denna finansierar kommissionen bidrag för export till tredje land och ingripanden för att bringa de olika jordbruksmarknaderna i jämvikt.

13 Se dom av den 8 januari 1992 i mål C-197/90, Italien mot kommissionen (REG 1992, s. I-1), punkt 39, av den 25 maj 1993 i mal C-197/91, FAC (REG 1993, s. I-2639), punkterna 16—18 och av den 4 juli 1996 i mål C-50/94, Grekland mot kommissionen (REG 1996, s. I-3331), punkterna 22—28.

14 Punkt 22, min kursivering.

15 Lägg emellertid märke till att medan den ovannämnda bestämmelsen hänvisar till en överträdelse eller väsentlig förändring... som påverkar villkoren for att genomföra verksamheten eller åtgärden i fråga, strävar domstolen i sitt beslut An Taisce och WWF UK mot kommissionen efter att innesluta en sådan förändring bland de oegentligheter som motiverar en nettokorrigering ... överträdelse..., särskilt när medlemsstaten utför en ändring... som påverkar villkoren för att genomföra verksamheten eller åtgärden... (min kursivering).

16 Förstainstansrätten har i ett nyligen avgjort mål gått på samma linje. I dom av den 12 oktober 1999 i mål T-216/96, Conserve Italia mot kommissionen (REG 1999, s. II-3139) ansåg rätten att artikel 24 i förordningen om samordning möjliggör för kommissionen att dra in ett EUGFJ-stöd som skall betalas av utvecklingssektionen (det vill säga med medel från en strukturfond) vid fall av oegentligheter, i synnerhet när projektet har ändrats i väsentlig utsträckning så att projektets beskaffenhet eller villkor för genomförande har påverkats (punkt 92). I detta fall hade vissa förvärv och vissa arbeten utförts före tidpunkten för mottagandet av förfrågan om stöd i strid med bestämmelserna i artikel 15.1 i förordningen om samordning enligt vilken utgifter inte kan anses vara berättigade till stöd från fonderna om de uppstått före den dag då motsvarande ansökan når kommissionen. Denna omständighet, som skall läggas till det faktum att ett köpekontrakt avseende en maskin hade förfalskats för att dölja det faktum att den hade installerats i mottagarens lokaler före det att kommissionen mottog ansökan om stöd (punkt 33), ledde till att kommissionen drog in gemenskapsstödet med motiveringen att de upptäckta oegentligheterna påverkar villkoren för genomförandet av ifrågavarande projekt (punkt 33, min kursivering).

17 Kommissionen hänvisar till artikel 7.1 i ramförordningen (se ovan fotnot 3), vilken skulle motsvara artiklarna 2.1 och 3.1 i förordning (EEG) nr 729/70 (se mina anmärkningar i texten avseende den sistnämnda förordningen) beträffande EUGFJ-garantin, avseende det nödvändiga kravet på korrekt genomförande av gemenskapsstöd. I synnerhet enligt artikel 2.1 i den ovannämnda förordningen finansieras exportbidragen mot tredje land [av EUGJF-garantin] i enlighet med gemenskapsrättsliga regler... (min kursivering).

18 EGT L 94, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 23.

19 I den sistnämnda bestämmelsen, som påminner mycket om den ovannämnda artikel 23.1, föreskrivs följande: Medlemsstaterna skall i enlighet med nationella bestämmelser i lagar och andra författningar vidta de åtgärder som är nödvändiga för att försäkra sig om att transaktioner som finansieras av fonden verkligen äger rum och att de genomförs korrekt, förhindra och beivra oegentligheter driva in belopp som förlorats till följd av oegentligheter eller försummelse....

20 Denna praxis som ingår i domstolens fast befästa riktlinjer (se även dom av den 1 oktober 1998 i mål C-232/96, Frankrike mot kommissionen (REG 1998, s. I-5699), punkterna 43—45, 53 och 57 och av den 19 november 1998 i mål C-235/97, Frankrike mot kommissionen (REG 1998, s. I-7555), särskilt punkterna 38—45, se även förslag till avgörande av generaladvokat Alber i samma mål, punkterna 20—41, dom av den 21 januari 1999 i mål C-54/95, Tyskland mot kommissionen (REO. 1999, s. I-35), punkterna 4—18 och 94—100, och av den 5 oktober 1999 i mål C-240/97, Spanien mot kommissionen (REG 1999, s. I-6571), punkterna 33—39) har främst bekräftat enligt de ovannämnda artiklarna 2 och 3 i förordning nr 729/70 att endast de bidrag och de interventioner som är beviljade och utförda enligt gemenskapsrättsliga regler om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna finansieras av EUGFJ-garantin. Domstolen har dragit slutsatsen att kommissionen är förpliktigad att avslå de ansökningar avseende utgifter beskaffade med oegentligheter som syftar till att belasta EUGFJ garantisektionen och därmed gemenskapsbudgeten (se till exempel dom av den 7 februari 1979 i mål 11/76, Nederländerna mot kommissionen (REG 1979, s. 245), punkt 8 och dom av den 7 februari 1979 i de förenade målen 15/76 och 16/76, Frankrike mot kommissionen (REG 1979, s. 321; svensk specialutgåva, volym 4, s. 287), punkterna 10—17, dom i mål C-197/90, Italien mot kommissionen (ovan fotnot 12), punkt 39 och dom i mål C-50/94, Grekland mot kommissionen (ovan fotnot 12), punkt 6). Bland dess oegentligheter förekommer sådana som hänför sig till olika typer av kontroller som medlemsstaterna skall utföra för att följa i synnerhet artikel 8.1 i förordning nr 729/70 (se åtskilliga exempel såsom målet FAC (ovan fotnot 12), punkt 16, målet Grekland mot kommissionen (ovan fotnot 12). punkt 22 ff, dom av den 1 oktober 1998 i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 19) och dom av den 19 november 1998 i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 19).

21 EGT L 161, s. 1.

22 Enligt övergångsbestämmelserna i förordning nr 1260/1999 (se särskilt artikel 52.5) fortsätter emellertid de förordningar (och de interna riktlinjer) som då var i kraft att vara tillämpliga på alla tilldelade belopp avseende programmen som har bestämts av kommissionen mellan den 1 januari 1994 och den 31 december 1999 och som är föremål för slutgiltig betalningsförfrågan framlagd till kommissionen före den 31 mars 2003.

23 Se dom av den 13 november 1991 i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 8), punkt 21 av den 16 juni 1993 i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 8), punkt 17, och av den 20 mars 1997 i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 8) punkt 19.

24 Medlemsstaternas skyldigheter är alltjämt de som föreskrevs i artikel 23.1 i förordningen om samordning.

25 En uttrycklig rättslig grund finns däremot avseende tillämpningen av artikel 23.1 i förordningen om samordning: så snart som denna förordning träder i kraft skall kommissionen fastställa genomförandcbcstämmelser för denna punkt (artikel 23.1 sista stycket). Med utnyttjande av denna befogenhet antog kommissionen förordning nr 2064/97 (se punkt 5) av den 15 oktober 1997, det vill säga samma dag som de interna riktlinjerna antogs.