Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 18 mars 1999

1 Originalspråk: grekiska.

2 Mål T-218/95, Le Canne mot kommissionen (REG 1997, s. II-2055).

3 EGT L 376, s. 7.

4 Kommissionens förordning (EEG) nr 970/87 av den 26 mars 1987 om övergångsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter för förordning nr 4028/86 avseende åtgärder för omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan, utveckling av vattenbruk och förvaltning av kustområdena (EGT L 96, s. 1) innehåller definitioner av de uppgifter och upplysningar som skall lämnas in tillsammans med ansökningar om gemenskapsstöd.

5 Artikel 45.1 föreskriver följande: Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att: försäkra sig om att de transaktioner som finansieras av denna förordning verkligen äger rum och att de genomförs korrekt, förhindra och beivra oegentligheter, indriva belopp som förlorats till följd av oegentligheter eller försumlighet. ...

6 EGT L 112, s. 1.

7 Med undantag för en skillnad i placering och utförande av bassänger för intensivodling.

8 Det rörde sig närmare bestämt om följande ändringar: a) Le Canne hade inte byggt sexton bassänger, en hydraulanläggning och en värmecentral, utan i stället ersatt dem med planerade odlingsbassänger, vilka skulle förverkligas i samband med det slutprojekt som kommissionen godkände genom beslut C(94) 1531/99; b) Le Canne hade inte införskaffat en antal maskiner; c) Le Canne hade inte uppfört en ny överbyggnad och odlingsbassänger utanför överbyggnaden.

9 I sin ansökan har klaganden hänvisat till artikel 27 i kommissionens arbetsordning. Denna hänvisning är uppenbart felaktig, eftersom frågan om kommissionsledamöternas kollegiala ansvar samt frågan om delegering av beslutsbefogenheter behandlas i artikel 11 i arbetsordningen (93/492/Euratom, EKSG, EEG: Kommissionens arbetsordning av den 17 februari 1993, EGT L 230, s. 15). Artikel 27 i den nu aktuella arbetsordningen föreskriver att denna arbetsordning skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Klaganden har förmodligen hänvisat till artikel 27 i den provisoriska versionen av kommissionens arbetsordning, i dess lydelse enligt kommissionens beslut 75/461/Euratom, EKSG, EEG av den 23 juli 1975 (EGT L 199, s. 43).

10 Dom av den 15 juni 1994 i mål C-137/92 P, kommissionen mot BASF m. fl. (REG 1994, s. I-2555; svensk specialutgåva, volym 15). Detta mål rörde ett beslut av kommissionen mot företag inom ramen för konstaterande av en överträdelse av artikel 85 i EG-fördraget.

11 Jag skall inte uppehålla mig vid kommissionens påstående enligt vilket telexmeddelandet endast utgjorde ett vanligt meddelande för vilket det inte var nödvändigt att iaktta kollegialitetsprincipen. Jag skall i detta avseende endast erinra om att första instansrätten i den överklagade domen (punkt 28) anförde att ... telex nr 12497 av den 27 oktober 1995 jämfört med den betalningsorder avseende gemenskapsstödet som kommissionen utfärdade den 5 juli 1995 föranledde en nedsättning av det gemenskapsstöd som ursprungligen beviljades genom kommissionens beslut C(90) 1923/99. Vidare anförde första instansrätten (punkt 29): Eftersom det omtvistade telexmeddelandet innebär att sökanden berövas hela det stöd som ursprungligen beviljats honom, utan att den berörda medlemsstaten i detta hänseende har något utrymme för skönsmässig bedömning, utgör det i förhållande till sökanden ett beslut i ett enskilt fall med bindande rättsverkningar som kan påverka sökandens intressen genom att hans rättsliga ställning väsentligen förändras. Se domstolens dom av den 11 november 1981 i mål 60/81, IBM mot kommissionen (REG 1981, s. 2639; svensk specialutgåva, volym 6, s. 225), punkt 9, domarna av den 7 maj 1991 i mål C-291/89, Interhotel mot kommissionen (REG 1991, s. I-2257), punkterna 12 och 13, och i mål C-304/89, Olieira mot kommissionen (REG 1991, s. I-2283), punkterna 12 och 13, och dom av den 4 juni 1992 i mål C-189/90, Cipeke mot kommissionen (REG 1992, s. I-3573), punkterna 11 och 12.

12 Vad beträffar den särskilda innebörden av beslutsbehörighetsdelegering och begränsningen avseende delegering av rätten att underteckna, se framför allt Grohens, J.-C: La délégation administrative de compétence, krönika i Recueil Dalloz, 1958 (s. 197—204); de Laubadère, A., Vénézia, J. C. och Gaudemet, Y.: Traité de droit administratif, Paris, LED!, 1988, tionde upplagan, styckena 925 och 926 samt Joliét, R.: Le droit institutionnel des Communautés européennes, volym 2, kallad Les institutions, les sources, les rapports entre ordres juridiques, Liège, Faculté de Droit, d'Économie et de Sciences sociales de l'Université de Liège, 1983, s. 33, och Dembour, J.: Droit administratif, tredje upplagan, Liège, Faculté de Droit, d'Économie et de Sciences sociales de l'Université de Liège, 1983, s. 277. Det finns skäl att anmärka att beslutsdelegering syftar till att tillåta en institution att överföra vissa av sina befogenheter för att underlätta sina förvaltningsuppgifter eller att tillåta en institution att, utan att lämna ifrån sig kontrollen, överföra behörigheten till organ som lika väl kan fatta besluten. Vidtagandet av en sådan åtgärd kan rättfärdigas mot bakgrund av att förvaltningsorganisationer inte skulle fungera om förvaltningsmyndigheter skulle tvingas göra precis allting själva.

13 Se dom av den 23 september 1986 i mal 5/85, AKZO Chemie mot kommissionen (REG 1986, s. 2585; svensk specialutgåva, volym 8, s. 715), punkt 30 och domen i målet kommissionen mot BASF m. fl. (ovan fotnot 9), punkt 62.

14 Denna princip härrör i själva verket från artikel 17 i fördraget av den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna, men denna artikel har senare ersatts med artikel 163 i EG-fördraget.

15 Domen i målet AKZO Chemie mot kommissionen (ovan fotnot 12), punkt 37.

16 Budgetförordning av den 21 december 1977 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 356, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 4, s. 3).

17 Kommissionen understryker att dessa delegeringar definieras i detalj för varje budgetpost genom ett årligt beslut som kommissionen antar på grundval av artikel 205 i EG-fördraget och budgetförordningen.

18 Se domen i målet AKZO Chemie mot kommissionen (ovan fotnot 12), punkt 36.

19 Se till exempel dom av den 11 oktober 1990 i mål C-200/89, FUNOC mot kommissionen (REG 1990, s. I-3669), punkterna 13 och 14, där det handlade om kommissionens generaldirektorat V, vilket förvaltar utgifterna för Europeiska socialfonden. Se även dom av den 14 juli 1972 i mål 48/96, ICI mot kommissionen (REG 1972, s. 619; svensk specialutgåva, volym 2, s. 25), punkterna 12—14 och dom av den 17 oktober 1972 i mål 8/72, Cementhandelaren mot kommissionen (REG 1972, s, 977), punkterna 11—14, vilka avkunnades då artikel 27 i kommissionens provisoriska arbetsordning var tillämplig.

20 I enlighet med vad kommissionen har påpekat framgår detta av Europeiska kommissionens interna bestämmelser om genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget (avdelning B2-1, kapitel B2-11, artikel B2-110).

21 Se domen i målet FUNOC mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 14.

22 Se framför allt dom av den 28 april 1966 i mål 51/65, ILFO mot Höga myndigheten (REG 1966, s. 125).

23 I enlighet med vad kommissionen har anfört vid sammanträdet innebär detta att om en mottagare av gemenskapsstöd vänder sig till kommissionen med en begäran om ersättning rör sådana kostnader som inte upptogs i det godkända projektet, och således inte heller i kommissionens beslut, är det inte fråga om någon nedsättning av stödet eftersom dessa kostnader inte täcktes av stödet. Det är med andra ord inte fråga om någon nedsättning av finansieringsgraden.

24 Det rör sig om artikel 1.1b och bestämmelser i avdelning IV (artiklarna 11 och 12) om utveckling av vattenbruket och förvaltning av kustområdena, samt artikel 44 i förordning nr 4028/86.

25 Artikel 11 i förordning nr 4028/86 hänvisar till offentliga, delvis offentliga eller privata projekt.

26 Det kan här erinras om att, i enlighet med artikel 1.1 b i förordning nr 4028/86, beviljas gemenskapsstöd till åtgärder inom området för utveckling av vattenbruket och inrättande av skyddade havsområden för att en bättre förvaltning skall kunna uppnås av fiskeområdena vid kusterna.

27 Se domen i målet Cipeke mot kommissionen (ovan rotnot 10), punkt 16.

28 Avdelning IV avser även förvaltning av kustområden.

29 Denna dom har redan omnämnts i fotnot 10. Se även domarna av den 4 juni 1992 i mål C-157/90, Infortec mot kommissionen (REG 1992, s. I-352S) och i mål C-181/90, Consorgan mot kommissionen (REG 1992, s. I-3557). Se även generaladvokaten Darmons förslag till avgörande i dessa mål.

30 Artikel 6.1 i rådets förordning (EEG) nr 2950/83 av den 17 oktober 1983 om tillämpning av beslut 83/516/EEG om Europeiska socialfondens uppgifter (förordningen publicerades i EGT L 289, s. 1 och beslutet i EGT L 289, s. 38; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 11) föreskriver nämligen: När stöd från Europeiska socialfonden inte används i enlighet med de villkor som angetts i beslutet om godkännande, kan kommissionen innehålla, minska eller dra in detta stöd efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att yttra sig.

31 Domen i målet Cipeke mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkt 19.

32 Punkt 20.

33 Detta gäller även avseende genomförandet av vissa vattenbruksarbeten, i enlighet med det avtal om beviljande av ekonomiskt stöd som har slutits med alla berörda entreprenörer.

34 Se dom av den 15 maj 1975 i mål 71/74, Frubo mot kommissionen (REG 1975, s. 563).

35 Förstainstansrätten erinrade (i punkt 50) om att Le Canne självt i sitt yttrande hade påpekat att kommissionen genom sitt telegram av den 7 augusti 1995 beslutade att inleda förfarandet med utbetalning av gemenskapsstödet, oavsett om detta bestämdes på grundval av de överväganden som framgick av intyget.

36 Se framför allt dom av den 24 oktober 1996 i mål C-32/95 P, kommissionen mot Lisrestal m.fl. (REG 1996, s. I-5373), punkt 21.

37 Enligt förstainstansrätten hade klaganden gjort detta i sitt skriftliga yttrande, vilket inkom till ministeriet den 28 juli 1995 och till kommissionen den 3 augusti samma år.

38 Se till exempel dom av den 9 november 1995 i mål C-466/93, Atlanta Fruchthandelsgesellschaft m.fl. (REG 1995, s. I-3799), punkt 16.

39 Ovan fotnot 10. Det kan erinras om att detta mål rörde frågan om giltigheten av kommissionens beslut att nedsätta ett ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden avseende yrkesutbildning.

40 Punkt 16.

41 Punkt 18.

42 Punkterna 19—22.

43 Domen i målet Cipeke mot kommissionen (ovan fotnot 10), punkterna 18—22.

44 Se till exempel dom av den 20 mars 1957 i mål 2/56, Gelting mot Höga myndigheten (REG 1957, s. 9 och 37) och av den 8 februari 1966 i mål 8/65, Acciaierie e Ferriere Pugliesi mot Höga myndigheten (REG 1966, s. 1).