Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Saggio föredraget den 7 oktober 1999

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1,

3 BOE nr 315 av den 31 december 1996.

4 Med undantag för sökandebolaget i mål C-147/98, Bungy Fun Germany GBDR, som har sitt säte i Ochensfurt i Tyskland.

5 Se bland annat dom av den 30 juni 1966 i mål 61/65, Vaassen-Göbbels (REG 1966, s. 407; svensk specialutgåva, volym 1, s. 263), av den 14 december 1971 i mål 43/71, Politi (REG 1971, s. 1039), av den 11 juni 1987 i mål 14/86, Pretore di Salò mot x (REG 1987, s. 2545; svensk specialutgåva, volym 9, s. 111), punkt 7, av den 30 mars 1993 i mal C-24/92, Corbiau (REG 1993, s. I-1277; svensk specialutgåva, volym 14), punkt 15, av den 19 oktober 1995 i mål C-111/94, Job Centre (REG 1995, s. I-3361), punkt 9, av den 12 december 1996 i de förenade målen C-74/95 och C-129/95, (Brottmål mot) x (REG 1996, s. I-6609), punkt 18, av den 17 september 1997 i mål C-54/96, Dorsch Consult (REG 1997, s. I-4961), punkt 23, av den 22 oktober 1998 i de förenade målen C-9/97 och C-118/97, Jokela och Pitkäranta (REG 1998, s. I-6267), av den 12 november 1998 i mål C-134/97, Victoria Film (REG 1998, s. I-7023), punkt 14, och av den 2 mars 1999 i mål C-416/96, Eddline El-Yassini (REG 1999, s. I-1209), punkt 17.

6 Ley 230/1963 av den 28 december 1963 (Ley General Tributaria, BOE av den 31 december 1963); Real Decreto Legislativo no 2795/1980 av den 12 december 1980, por el que se articula la Ley n? 39/1980 de 5 de julio, de Bases sobre Procedimento Económico-Administrativo (BOE av den 30 december 1980); Real Decreto n? 391/1996 av den 1 mars, por el que se aprueba el Reglamiento de Procedimiento en las Reclamaciones Económico-Administrativas (BOE av den 23 mars 1996, nedan kallad RPEA).

7 Se artikel 163 i Ley General Tributaria och artikel 23 i Real Decreto Legislativo nr 2795/1980.

8 I detta avseende vill jag erinra om att generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer redan har uttryckt sådana tvivel i sitt förslag till avgörande av den 18 juni 1996 i de förenade målen C-74/95 och C-129/95, (Brottmål mot) x (REG 1996, s. I-6609), fotnot 5, liksom i volymen El Juez Nacional como Juez Comunitario, Madrid, 1993, s. 81 ff.

9 I sitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Corbiau (punkt 16) har generaladvokat Darmon påpekat följande: Såvida det inte medges att vilket administrativt organ som helst kan ställa en tolkningsfråga till domstolen, något som artikel 177 syftar till att förhindra.

10 Jag hänför mig särskilt tili domen i det ovannämnda målet Dorsch Consult, där domstolen har begränsat sig till art fastställa att kravet på ett kontradiktoriskt förfarande inte är något absolut kriterium, för att avvisa den slutsats kommissionen har dragit av sitt påstående att den nationella domstolen enligt eget angivande inte tillämpar något kontradiktoriskt förfarande. Detta påstående, som inte verkar vara motiverat utgående från det målet, väcker i själva verket en viss förvirring om hänsyn tas till art domstolen tidigare hade förklarat att det är tillåtet att ställa tolkningsfrågor i förfaranden som inte inledningsvis, utan vid en (ibland eventuell) senare tidpunkt, är kontradiktoriska (se de ovannämnda domarna i målen Politi och Pretore di Salò mot X, liksom dom av den 28 juni 1978 i mål 70/77, Simmenthal (REG 1978, s. 1453), och av den 21 april 1988 i mål 338/85, Pardini (REG 1988, s. 2041).

11 Se de domar som har angivits i föregående fotnot och särskilt domen i målet Pretore di Salò mot X, punkt 7, liksom generaladvokat Darmons förslag till avgörande i det ovannämnda målet Corbiau, punkterna 7—10. Det bör dessutom påpekas att den spanska regeringen själv i sitt yttrande har betonat sambandet mellan förfarandets kontradiktoriska beskaffenhet och det dömande organets oberoende.

12 Se bland annat domen i det ovannämnda målet (Brottmål mot) X, punkt 18.

13 Funktionen som justitiesekreterare innehas av en statsadvokat (Abogado del Estado), med samma rösträtt som ordföranden och ledamöterna (artikel 16.1 och 16.7 i RPEA).

14 Se artikel 17 i Real Decreto Legislativo 2795/1980 och artikel 40 i RPEA. Det bör påpekas att den enskilde betecknas som berörd (interesado) och inte som part i de bestämmelser där det ekonomiska-administrativa förfarandet regleras.

15 Artikel 40 i Real Decreto Legislativo 2795/1980, artikel 4.2 i RPEA.

16 Det är av betydelse att den spanska regeringen själv i början av sitt yttrande medger att administrativa besvär för kontroll av beslut är ett privilegium för offentliga myndigheter och erkänns som en allmän princip i var offentliga rätt, enligt vilken sådana besvär skall föregå överklagandet till domstol. Den myndiąhet som fattat beslutet har därigenom en möjlighet att pa nytt pröva sitt beslut (min kursivering).

17 Dom av den 6 oktober 1981 i mål 246/80 (REG 1981, s. 2311; svensk specialutgåva, volym 6, s. 199).

18 Vid detta tillfälle betonade domstolen att det i praktiken saknas möjlighet att överklaga till ordinarie domstol i frågor som rör tillämpningen av gemenskapsrätten (ovannämnda dom, punkt 17).

19 Se dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), och förslag till avgörande från generaladvokat Darmon i detta mal, punkt 4, liksom den mer aktuella domen av den 1 juni 1999 i mål C-126/97, Eco Swiss (REG 1999, s. I-3055) och mitt förslag till avgörande i detta mål, punkt 43.

20 Dom av den 1 april 1993 i de förenade målen C-260/91 och C-261/91 (REG 1993, s. I-1885).

21 Dom av den 14 februari 1985 i mål 268/83, Rompelman (REG 1985, s. 635; svensk specialutgåva, volym 8, s. 83), punkt 19.

22 Domen i målet Rompelman, punkt 22.

23 Ovannämnda dom, punkt 23.

24 Ovannämnda dom, punkt 23. Som svar på frågan om huruvida avsikten att utöva en ekonomisk verksamhet är tillräcklig för att en person som gjort en investering skall anses vara skyldig att betala mervärdesskatt har domstolen i den följande punkten fastslagit att det är den person som begär avdrag för mervärdesskatt som skall styrka an villkoren för att åtnjuta avdragsrätten är uppfyllda. Artikel 4 hindrar följaktligen inte att skattemyndigheten kräver att den påstådda avsikten styrks genom objektiva omständigheter, såsom de planerade lokalernas särskilda lämplighet för kommersiellt utnyttjande. Det skall betonas att det vid detta tillfälle var fråga om fysiska personers utgifter för att inleda en kommersiell verksamhet, närmare Destämt att hyra ut en byggnad.

25 Dom av den 11 juli 1991 i mål C-97/90 (REG 1991, s. I-3795; svensk specialutgåva, volym 11), punkt 14.

26 Dom av den 29 februari 1996 i mål C-110/94 (REG 1996, s. I-857).

27 Domen i målet INZO, punkt 17.

28 Ovannämnda dom, punkt 19.

29 Ovannämnda dom, punkt 24.

30 Ovannämnda dom, punkt 23.

31 Dom av den 18 december 1997 i de förenade målen C-286/94, C-340/95, C-401/95 och C-47/96 (REG 1997, s. I-7281).

32 Dom av den 17 juli 1997 i mål C-28/95, Leur-Bloem (REG 1997, s. I-4161), punkterna 46 och 47.