Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 27 januari 2000

1 Originalspråk: engelska.

2 Dom av den 16 juli 1998 i mål T-199/96 (REG 1998, s. II-2805), nedan kallad den överklagade domen.

3 EGT L 262, s. 169; svensk specialutgåva, område 13, volym 5, s. 198.

4 EGT L 151, s. 32; svensk specialutgåva, område 13, volym 24, s. 74.

5 EGT L 13, s. 24; svensk specialutgåva, område 13, volym 8, s. 42.

6 EGT L 167, s. 19.

7 Se vidare punkt 8 i den överklagade domen.

8 Se punkterna 11 och 12 i den överklagade domen.

9 Se hänvisningen till Fielders forskningsstudie i punkt 12 i den överklagade domen.

10 Se punkterna 16—18 i den överklagade domen.

11 Se punkt 22 i den överklagade domen.

12 Eörstainstansrätten anförde domen av den 17 februari 1998 i mål T-105/96, Pharos mot kommissionen (RUG 1998, s. II-285), punkterna 65 och 68. Se allmänt punkterna 52—56 i den överklagade domen.

13 Se allmänt punkterna 58—60 i den överklagade domen.

14 Dom av den 6 december 1994 i mål T-450/93, Lisrestal m.fl. mot kommissionen (REG 1994, s. II-1177), punkt 42.

15 Dom av den 11 december 1996 i mål T-521/93, Atlanta m.fl. mot Europeiska gemenskapen (REG 1996, s. II-1707), punkt 70.

16 Särskilt rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 1996, s. 1).

17 Se punkterna 62—67 i den överklagade domen.

18 Förstainstansrätten har anfört domen av den 25 januari 1994 i mål C-212/91, Angelopharm (REG 1994, s. I-171), punkterna 32, 34 och 38.

19 Punkt 66 i den överklagade domen. Förstainstansrätten har anfört domen av den 5 maj 1998 i mål C-157/96, National Farmers' Union m.fl. (REG 1998, s. I-2211), punkt 63.

20 Se dom av den 19 maj 1992 i de förenade målen C-104/S9 och C-37/90, Mulder m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 1992, s. I-3061; svensk specialutgåva, volym 12, s. 55), punkterna 16 och 17.

21 Dom av den 18 mars 1999 i mål C-304/97 P (REG 1999, s. I-1749), punkt 8 i mitt förslag till avgörande.

22 De enda undantagen är argumentet om proportionalitet som framförts som en del av den tredje grunden för överklagandet, vilket i allt väsentligt är identiskt med den andra grunden, och ett nytt argument om åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar som också framfördes som en del av den tredje grunden. Jag rekommenderar nedan att det sistnämnda argumentet avvisas i enlighet med artikel 113.2 i domstolens rättegångsregler.

23 Ibidem, punkterna 25—28.

24 Se dom av den 22 februari 1984 i mål 70/83, Kloppenburg (REG 1984, s. 1075; svensk specialutgåva, volym 7, s. 533), punkt 11, beslut av den 13 juli 1988 i mål 160/88 R, Fedesa m.fl. mot rådet-(REG 1988, s. 4121, nedan kallat Fedesabeslutet), punkt 28, dom av den 29 juni 1993 i mål C-298/89, Gibraltar mot rådet (REG 1993, s. I-3605; svensk specialutgåva, volym 14, s. 243, nedan kallad Gibraltardomen), punkt 16.

25 Fedesabeslutet, punkt 28, Gibraltardomen, puhkterna 19—23.

26 Beslut av den 7 december 1988 i mål 138/88, Flourez m.fl. mot rådet (REG 1988, s. 6393, nedan kallat Flourezbeslutet), punkterna 10—12, beslutet i det ovannämnda målet Asocarne (nedan kallat Asocarnebeslutet), punkterna 31 och 32.

27 Se Elourezbcslutet, punkt 11, Asocarncbeslutet, punkt 32. Trots att domstolen uttryckligen avstod från att ta upp frågan i Asocarncbcslutct, har förstainstansrätten tolkat Gibraltar- och Asocarneavgörandcna sä att det framgår... av... rättspraxis att enbart detta förhållande [att den kritiserade rättsakten är ett direktiv] inte är tillräckligt för att en sådan talan [ont ogiltigförklaring] skall avvisas (dom av den 17 juni 1998 i mål T-135/96, UEAPME mot rådet, REG 1998, s. II-2335, punkt 63).

28 Fetlcsabeslutct, punkt 27.

29 Se dom av den 21 februari 1984 i de förenade målen 239/82 och 275/82, Allied Corporation m.fl. mot kommissionen (REG 1984, s. 1005; svensk specialutgåva, volym 7, s. 519), punkt II, av den 16 maj 1991 i mål C-358/89, Extramer Industrie mot rådet (REG 1991, s. I-2501), punkterna 13 och 14, av den 18 maj 1994 i mål C-309/89, Codorniu mot rådet (REG 1994, s. I-1853; svensk specialutgåva, volym 15, s. 141), punkterna 17—19, Asocarncbcslutet, punkt 43, beslut av den 24 april 1996 i mål C-87/95 P, CNPAAI' mot rådet (REG 1996, s. I-2003), punkt 36, se även förstainstansrättens dom av den 14 september 1995 i de förenade målen T-480/93 och T-483/93, Amillcan Rice Mills m.fl. mot kommissionen (REG 1995, s. II-2305), punkt 66.

30 Op. cit., punkterna 17—22.

31 Asocarncbcslutct, punkt 43, beslutet i målet CNPAAP mot rådet, op. cit., punkt 36.

32 Op. cit., punkt 19.

33 Dom av den 25 maj 1978 i de förenade målen 83/76, 94/76, 4/77,15/77 och 40/77 (REG 1978, s. 1209; svensk specialntgåva, volym 4, s. 1191, punkt 5.

34 Ibidem, punkterna 5 och 6. Den ifrågavarande rättsakten hade redan förklarats ogiltig efter en begäran om förhandsavgörande i den frågan i dom av den 5 juli 1977 i mål 114/76, Bela-Miihle (REG 1977, s. 1211).

35 Dom av den 26 juni 1990 i mål C-152/88 (REG 1990, s. I-2477), punkterna 10—13 och 25.

36 Op. cit., ovan fotnot 28.

37 Dom av den 11 februari 1999 i mål C-390/95 P (REG 1999, s. I-769), punkterna 56—61, se punkterna 189—194 i förstainstansrättens dom, op.cit.

38 Op. cit., punkt 60.

39 Se punkt 50 i den överklagade domen, punkt 17 i Gibraltardomen och punkt 30 i Asocarnebeslutet.

40 Se tredje och nionde övervägandet i ingressen till kosmetikadirektivet.

41 Se domen i målet National Farmers' Union m.fl., ovan fotnot 18, särskilt punkt 63.

42 Punkt 63 i den överklagade domen.

43 Op. cit.

44 IMdcts beslut S7/373/EHG av den 13 juli 1987 om närmare villkor för utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L. 197, s. 33; svensk specialutgåva, område I, volym 2, s. 72).

45 Dom av den 13 mars 1992 i mål C-2S2/90 (REG 1992, s. I-1937), punkt 20.

46 Ibidem, punkt 21.

47 Dom av den 18 november 1999 i mål C-151/98 P (REG 1999 s. I-8157), punkt 23. Det är ett överklagande av domen i målet T-105/96, Pharos mot kommissionen, op. cit., som förstainstansrätten har anfört i punkt 55 i den överklagade domen. Målen är olika såtillvida att de berörda parterna i Pharosmålet kunde begära att åtgärder skulle vidtas enligt den ifrågavarande lagstiftningen, vilket medför att kravet att förslag skall föreläggas rådet utan dröjsmål om de inte godkänns av den relevanta anpassningskommittén ålägger kommissionen vissa skyldigheter som, enligt min åsikt, saknas i förevarande mål.