Domstolens dom (femte avdelningen) den 19 oktober 2000

I mål C-339/98, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från Finanzgericht Düsseldorf (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

DOMSTOLEN (femte avdelningen) sammansatt av ordföranden på första avdelningen M. Wathelet, tillförordnad ordförande på femte avdelningen, samt domarna D.A.O. Edward (referent), J.-P. Puissochet, P. Jann och L. Sevón, generaladvokat: F.G. Jacobs, justitiesekreterare: biträdande justitiesekreteraren H. von Holstein,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från: Peacock AG, genom advokaten H. Nehm, Düsseldorf, Europeiska gemenskapernas kommission, genom R. Tricot och J. Schieferer, rättstjänsten, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till förhandlingsrapporten,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid förhandlingen den 16 september 1999 av: Peacock AG, företrätt av H. Nehm, Nederländernas regering, företrädd av juridiske rådgivaren M. Fierstra, utrikesministeriet, i egenskap av ombud, och kommissionen, företrädd av R. Tricot och J. Schieferer,

och efter att den 28 oktober 1999 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

Rättegångskostnader

1. Finanzgericht Düsseldorf har genom beslut av den 14 september 1998, som inkom till domstolen den 17 september samma år, i enlighet med artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG) ställt en fråga om tolkningen av anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen till Gemensamma tulltaxan som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt bilagorna till kommissionens förordningar (EEG) nr 2886/89 av den 2 augusti 1989 (EGT L 282, s. 1), nr 2472/90 av den 31 juli 1990 (EGT L 247, s. 1), nr 2587/91 av den 26 juli 1991 (EGT L 259, s. 1), nr 2505/92 av den 14 juli 1992 (EGT L 267, s. 1), nr 2551/93 av den 10 augusti 1993 (EGT L 241, s. 1) och (EG) nr 3115/94 av den 20 december 1994 (EGT L 345, s. 1, nedan kallad Kombinerade nomenklaturen).

2. Frågan har uppkommit i en tvist mellan bolaget Peacock AG (nedan kallat Peacock) och Hauptzollamt Paderborn beträffande en begäran om återbetalning av tull som betalats in mellan juli 1990 och maj 1995 vid import till gemenskapen av nätverkskort, avsedda att monteras i persondatorer för att göra det möjligt för dessa att utbyta information eller data med andra datorer i ett lokalt nätverk i vilket de ingår.

3. De nätverkskort som är föremål för den nationella domstolens bedömning övergick till fri omsättning och tulldeklarerades enligt undernummer 847330 i Kombinerade nomenklaturen fram till och med år 1993, såsom Delar och tillbehör till maskiner enligt nr 8471, och enligt undernummer 84733010 i Kombinerade nomenklaturen från och med år 1994. De danska, nederländska och brittiska tullmyndigheterna lämnade bindande tulltaxeupplysningar i detta avseende till Peacock och två av dess dotterbolag för första gången den 13 oktober 1993. Följaktligen belades nätverkskorten med tull som uppgick till 4 procent fram till och med år 1994 och 3,8 procent år 1995.

4. Genom rättelsemeddelanden och ett beslut av den 11 september 1995 slog Hauptzollamt Paderborn emellertid fast att nätverkskorten skulle klassificeras enligt tulltaxenummer 8517 i Kombinerade nomenklaturen, såsom Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem, och belade dem med tull som uppgick till 7,5 procent. Tullmyndigheten anmodade bolaget att i efterhand betala in den tull som utgjorde mellanskillnaden.

5. Peacock överklagade dessa beslut till Finanzgericht Düsseldorf och anförde att nätverkskorten inte är maskiner med en specifik arbetsuppgift i den mening som avses i anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, utan delar av en dator med uppgift att reglera det befintliga flödet av data som sammankopplingen av datorer medför, och att tulltaxenumret 8517 i Kombinerade nomenklaturen inte är relevant, eftersom nätverkskorten inte använder samma teknologi som telefoni eller telegrafi.

6. Anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen har följande lydelse:

7. I tvivelsmål om hur anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen skall tolkas, har Finanzgericht Düsseldorf beslutat att förklara målet vilande för att ställa följande fråga till domstolen:

8. Den hänskjutande domstolen har ställt frågan för att få klarhet i vilket tulltaxenummer i Kombinerade nomenklaturen som vid den aktuella tidpunkten var det korrekta för att klassificera nätverkskorten i fråga.

9. Såsom domstolen flera gånger har fastställt skall det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor i allmänhet vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i rubriken till numret i Gemensamma tulltaxan och i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen (se särskilt dom av den 19 maj 1994 i mål C-11/93, Siemens Nixdorf, REG 1994, s. I-1945, punkt 11, och av den 18 december 1997 i mål C-382/95, Techex, REG 1997, s. I-7363, punkt 11).

10. De anmärkningar som föregår de olika kapitlen i Gemensamma tulltaxan samt Tullsamarbetsrådets förklarande anmärkningar till nomenklaturen utgör nämligen viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av tulltaxan och kan i denna egenskap betraktas som giltiga tolkningsdata för densamma (se domarna i de ovannämnda målen Siemens Nixdorf, punkt 12, och Techex, punkt 12).

11. Vid den aktuella tidpunkten hade rubrikerna till numren 8471, 8473 och 8517 i Kombinerade nomenklaturen och det harmoniserade systemet upprättat av Världstullorganisationen (WCO) följande lydelse:

12. Trots att nätverkskorten uteslutande är avsedda att monteras i maskiner för automatisk databehandling, har kommissionen gjort gällande att de utför en specifik arbetsuppgift utöver databehandling och att de således, med hänsyn till anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, inte omfattas av nummer 8471. Enligt kommissionen har nätverkskorten till uppgift att överföra data. Den teknik för överföring som används är telekommunikationsteknik, och följaktligen skall de klassificeras enligt nummer 8517.

13. Eftersom nätverkskort inte utgör maskiner i vilka ingår... en maskin för automatisk databehandling, i den mening som avses i anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, skall det undersökas huruvida de ändå utgör maskiner som arbetar i anslutning till detta slag av maskin och då utför en specifik arbetsuppgift. Det rör sig i det fallet om två kumulativa villkor.

14. Kommissionen har i detta hänseende gjort gällande att nätverkskorten utför en specifik arbetsuppgift som är skild från databehandling, nämligen överföring av data.

15. Domstolen konstaterar på denna punkt att en sådan bedömning inte stöds på ett nätverkskorts objektiva kännetecken och egenskaper utan på de uppgifter som nätverkskortet gör det möjligt för en maskin för automatisk databehandling som helhet att utföra.

16. Såsom den nationella domstolen har konstaterat är nätverkskorten uteslutande avsedda för maskiner för automatisk databehandling, de är direkt anslutna till de sistnämnda och deras uppgift är att leverera och ta emot data i en form som kan användas av dessa maskiner. Nätverkskorten kan därför jämföras med alla andra sätt på vilka en maskin för automatisk databehandling kan ta emot och leverera data, på så sätt att de inte fyller en uppgift som de skulle kunna utföra utan hjälp av en sådan maskin.

17. Mot bakgrund härav, och utan att det är nödvändigt att undersöka huruvida nätverkskorten kan klassificeras som maskiner i den mening som avses i anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, kan de under alla omständigheter inte anses utföra en specifik arbetsuppgift.

18. Domstolen konstaterar följaktligen att anmärkning 5 B i Kombinerade nomenklaturen inte utesluter att nätverkskorten klassificeras enligt tulltaxenummer 8471.

19. Det är även nödvändigt att undersöka huruvida nätverkskorten i Kombinerade nomenklaturen skall klassificeras enligt nummer 8471 i egenskap av enheter till maskiner för automatisk databehandling eller enligt nummer 8473 som delar eller tillbehör till denna typ av maskiner.

20. Domstolen konstaterar i detta hänseende att nätverkskorten uppfyller villkoren för de enheter som anges i anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, eftersom de kan anslutas till centralenheten och är särskilt konstruerade som delar till ett system för automatisk databehandling.

21. När det däremot gäller begreppet del, förutsätter det en helhet för vars funktion delen är oundgänglig, vilket inte är fallet beträffande nätverkskorten. Det framgår i detta hänseende av handlingarna i målet att nätverkskorten, som uppträder i form av kort för montering i kortplatser, även kan anta andra former såsom till exempel en fristående enhet.

22. I de förklarande anmärkningarna till WCO:s harmoniserade system ges som ett exempel på tillbehör disketter för rengöring av diskettstationer. Nätverkskorten är uppenbarligen av en helt annan karaktär och omfattas snarare av exemplen beträffande enheter som anges i de förklarande anmärkningarna till WCO:s harmoniserade system. Således nämns i den förklarande anmärkningen I D beträffande nummer 8471 i Kombinerade nomenklaturen enheter för styrning och anpassning som sammanbinder centralenheten med andra maskiner för automatisk databehandling samt signalomvandlingsenheter som vid inmatningen gör det möjligt för maskinen att förstå en utifrån kommande signal eller som vid utmatningen omvandlar de utsignaler som är resultatet av den bearbetning maskinen har utfört till signaler som kan användas utanför maskinen.

23. Av det anförda följer att nätverkskorten skall klassificeras enligt nummer 8471 i Kombinerade nomenklaturen som enheter till maskiner för automatisk databehandling.

24. Den fråga som ställts skall följaktligen besvaras så, att anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen skall tolkas på så sätt att den inte utesluter att nätverkskort som är avsedda att monteras i maskiner för automatisk databehandling klassificeras enligt tulltaxenummer 8471 i Kombinerade nomenklaturen. Mellan juli 1990 och maj 1995 skulle dessa nätverkskort följaktligen klassificeras enligt nummer 8471 som enheter till den typen av maskiner.

25. De kostnader som har förorsakats den nederländska regeringen och kommissionen, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (femte avdelningen) — angående den fråga som genom beslut av den 14 september 1998 har ställts av Finanzgericht Düsseldorf — följande dom:

1 Rättegångsspråk: tyska.