lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 24 oktober 2000

CELEX
61999CC0068
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57) som ändrats genom rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT L 230, s. 6; svensk specialutgåva, område 5, volym 3, s. 13).

3 Den tyska regeringen har påpekat att den avgiftsskyldige under är 1997 skulle inbetala ett belopp varav 3,8 procent avsåg sektorn Wort (litteratur), 5,9 procent avsäg sektorn bildende Kunst, 2,6 procent avsäg sektorn Musik och 5,1 procent avsäg sektorn darstellende Kunst. Å andra sidan skall en konstnär eller publicist som omfattas av en obligatorisk försäkring för samma period betala 10,15 procent av sina inkomster för ålderspension, 0,85 procent för vårdförsäkring och beroende på vilken försäkringskassa det är fråga om skall han betala mellan 6 procent och 7 procent för sjukförsäkring.

4 Domar av den 15 februari 2000 i mål C-34/98, kommissionen mot Frankrike (REG 2000, s. I-995), punkt 34, och i mål C-169/98, kommissionen mot Frankrike (REG 2000, s. I-1049), punkt 32.

5 Till stöd för sina argument har den citerat en dom från Bundesverfassungsgericht (den federala konstitutionsdomstolen) av den 8 april 1997 (BVerfGE 75, s. 108 och följande sidor) och en dom från Bundessozialgericht av den 20 juli 1994 (BSGE 75, s. 20 och följande sidor), där det fastställs att beräkningsgrunden för avgiften skall omfatta löner som betalats ut till konstnärer och publicister som är etablerade i utlandet.

6 Rådets förordning (EEG) nr 1390/81 av den 12 maj 1981 om utvidgning av förordning (EEG) nr 1408/71 till att omfatta även egenföretagare och deras familjer (EGT L 143, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 132).

7 I mina förslag till avgörande inför domarna av den 30 januari 1997 i mål C-340/94, De Jaeck (REG 1997, s. I-461) och i mål C-221/95, Hervein och Hervillier (REG 1997, s. I-609), särskilt sidorna I-494 respektive I-634, besvarade jag som sig bör de nationella domstolarnas tolkningsfrågor och föreslog dessutom att domstolen skulle ogiltigförklara artikel 14c b och bilaga VII i förordning nr 1408/71, eftersom den föreskriver att en person som samtidigt är anställd och egenföretagare i olika medlemsstater skall omfattas av lagstiftningen i var och en av staterna.

8 Rådets förordning (EEG) nr 3 om social trygghet för migrerande arbetstagare (EGT 30, 1958, s. 561).

9 Dom av den 9 juni 1964 i mål 92/63, Nonnenmacher (REG 1964, s. 557 och följande sidor, särskilt s. 574).

10 Dom av den 5 december 1967 i mål 19/67, van der Vecht (REG 1967, s. 445 och följande sidor, särskilt s. 457).

11 Dom av den 5 maj 1977 i mål 102/76, Perenboom (REG 1977, s. 815), punkt 13.

12 Se även dom av den 29 juni 1994 i mål C-60/93, Aldewereld (REG 1994, s. I-2991), punkt 26.

13 Dom i mål C-34/98, kommissionen mot Frankrike, punkt 31 och i mål C-169/98, kommissionen mot Frankrike, punkt 29. Dessa domar har angivits i fotnot 4 ovan.

14 Dom av den 15 februari 1996 i mål C-53/95, Kemmler (REG 1996, s. I-703), punkt 14.

15 Dom av den 3 februari 1982 i de förenade målen 62/81 och 63/81, Seco (REG 1982, s. 223), punkt 15.

16 I detta mål var de sökande företagen etablerade i Frankrike och hade för att utföra anläggning och underhåll av järnvägsnät flyttat till Luxemburg med sina arbetstagare som var medborgare i tredje land.

17 Dom av den 23 november 1999 i de förenade målen C-369/96 och C-376/96, Arblade m.fl. (REG 1999, s. I-8453), punkt 50.

18 Domar av den 18 maj 1989 i mål 368/87, Hartmann Troiani (REG 1989, s. 1333), punkt 21, av den 21 februari 1991 i mål C-245/88, Daalmeijer (REG 1991, s. I-555), punkt 15, och av den 20 oktober 1993 i mål C-297/92, Bagheri (REG 1993, s. I-5211) punkt 13. Se även domar av den 7 februari 1984 i mål 238/82, Duphar m.fl. (REG 1984, s. 523), punkt 16, och av den 17 juni 1997 i mål C-70/95, Sodemare m.fl. (REG 1997, s. I-3395), punkt 27.

19 Dom av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Terhoeve (REG 1999, s. I-345 och följande sidor, särskilt s. I-370).

20 Dom av den 28 april 1998 i mål C-120/95, Decker (REG 1998, s. 1831), punkterna 22 och 23, och i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkterna 18 och 19, och Terhoeve, (ovan fotnot 19), punkt 34.

21 Dom av den 15 juni 2000 i mål C-302/98, Sehrer (REG 2000, s. I-4585), punkt 34.

22 Domar av den 25 maj 1982 i mil C-96/81, kommissionen mot Nederländerna (REG 1982, s. 1791), punkt 6, och av den 12 september 2000 i mål C-408/97, kommissionen mot Nederländerna (REG 2000, s. I-6417), punkt 15.