Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer DÁMASO RUIZJARABO COLOMER föredraget den 27 januari 2000

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets förordning av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, omrade 5, volym 1, s. 33).

3 I ett intyg utfärdat av centrala skattebyrån vid Administration des contributions directes i Verviers (Belgien) den 4 september 1998 intygas att Patrick Zurstrassens hustru inte hade någon inkomst under aren 1995 och 1996, varför hon inte är skattskyldig.

4 Det faktum att paret den 1 april 1998 köpte en lägenhet i huvudstaden Luxemburg är irrelevant här, eftersom detta köp genomfördes efter de i tvisten vid den nationella domstolen omtvistade beskattningsåren.

5 Ovan fotnot 1.

6 Lagen om inkomstskatt av den 4 december 1967 (L.I.R.) (Mémorial A 1967, n° 79), i dess lydelse enligt lag av den 6 december 1990.

7 Cirkulär L.I.R. nr 3/1 av den 19 augusti 1991 om sambeskattning av makar.

8 Ombudet för den luxctnburgska regeringen förklarade till svar pá min fråga vid sammanträdet att för att makar som inte är bosatta i landet skall sambeskattas för den inkomst som förvärvas i Luxemburg och som är skattepliktig i denna stat, räcker det att en av dem uppbär mer än 50 procent av parets förvärvsinkomster där.

9 Dom av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielockx (REG 1995, s. I-2493), och av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher (REG 1996, s. I-3089).

10 Dom av den 8 maj 1990 i mål C-175/88, Biehl (REG 1990, s. I-1779; svensk specialutgåva, häfte 10, s. 399), av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), av den 26 oktober 1995 i mål C-151/94, kommissionen mot Luxemburg (REG 1995, s. I-3685), av den 12 maj 1998 i mål C-336/96, Gilly (REG 1998, s. I-2793) och av den 14 september 1999 i mål C-391/97, Gschwind (REG 1999, s. I-5451).

11 Ovan fotnot 9.

12 Domen i målet Biehl, (ovan fotnot 9), punkt 14.

13 Ibidem, punkt 19.

14 Domen i målet kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 9), punkterna 15 och 16.

15 Sökanden i tvisten vid den nationella domstolen har i sitt yttrande anfört att lagen av den 12 november 1986 uteslöt det ekonomiska kriteriet gemensam bostad och ersatte det med att makarna skulle sammanleva.

16 Domen i målet Biehl, (ovan fotnot 9), punkt 12.

17 Dom av den 12 februari 1974 i mal 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), punkt 11.

18 Den luxemburgska regeringen har förklarat att sambeskattningen inte är en skatteförmån och att det förekommer fall då makar anstränger sig för att inte sambeskattas. Jag förnekar inte att sådana fall förekommer, men jag anser att sambeskattningen genom att mildra skattens progressivitet när en av makarna saknar inkomst eller har mycket lag inkomst kan betecknas som en skatteförmån.

19 Ovan fotnot 9.

20 Domen i målet Schumacker, (ovan fotnot 9), punkterna 35—38.

21 Dessa gränser var följande: minst 90 procent av makarnas totala inkomst skattepliktig i Tyskland och högst 24000 DEM ej skattepliktig i Tyskland.

22 Domen i målet Gschwind, (ovan fotnot 9), punkt 30. För en utförlig jämförelse nv skillnaderna mellan makarna Gschwinds situation och situationen för ett i Tyskland bosatt par där en av makarna arbetar i en annan medlemsstat, se det förslag till avgörande som jag föredrog i målet den 11 mars 19991REG 1999, s. I-5451, s. I-5453), särskilt punkterna 45—49.

23 Domen i målet Gilly, (ovan fotnot 9), punkt 50.

24 Ovan fotnot 9, punkterna 31—33.

25 Ombudet för den luxemburgska regeringen förklarade vid sammanträdet att det i Patrick Zurstrassens fall inte förelåg några svårigheter att styrka den i en annan medlemsstat bosatta hustruns ekonomiska situation, och att rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område (EGT L 336, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64) gav skattemyndigheterna tillräckliga informationsmöjligheter.

26 Ovan fotnot 9, punkt 24.

27 Se dom av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann (REG 1992, s. I-249) och i mål C-300/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-305).