lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 16 mars 2000

CELEX
61999CC0236
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 135, s. 40. Senare ändrat genom kommissionens direktiv 98/15/EG av den 27 februari 1998, EGT L. 67, s. 29.

3 Avloppsvatten från tätbebyggelse definieras i artikel 2.1 som spillvatten från hushåll eller en blandning av hushållsspillvatten och industrispillvatten eller dagvatten.

4 En tätort definieras i artikel 2.4 som ett område där befolkningen eller de ekonomiska aktiviteterna är så koncentrerade att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt utsläppsställe.

5 En pe definieras i artikel 2.6 som den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 60 g löst syre per dygn under fem dygn (BOD5).

6 Sekundär rening definieras i artikel 2.8 som rening av avloppsvatten från tätbebyggelse genom en process som vanligen innebär biologisk rening med sekundärsedimentering eller någon annan process som uppfyller de krav som anges i tabell 1 i bilaga 1.

7 Det kan noteras att domstolen inte får beakta sådana åtgärder som en medlemsstat vidtagit efter utgången av den tidsfrist som föreskrivs i det motiverade yttrandet. Se dom av den 17 september 1987 i mal 291/84, kommissionen mot Nederländerna (REG 1987, s. 3483), punkt 15, av den 24 mars 1988 i mål 240/86, kommissionen mot Grekland (REG 1988, s. 1835), punkt 14, och av den 1 oktober 1998 i mål C-71/97, kommissionen mot Spanien (REG 1998, s. I-5991), punkt 18.

8 Se dom av den 14 februari 1978 i mål 68/77, IFG mot kommissionen (REG 1978, s. 353), punkt 11.

9 Se generaladvokaten Capotortis förslag till avgörande i domen i det i fotnot 7 nämnda målet 68/77, s. 380. Jämför generaladvokaten Mayras förslag till avgörande i mål 32/72, Wasaknäcke (dom av den 30 november 1972, REG 1972, s. 1181, särskilt s. 1197).

10 Se exempelvis dom av den 20 februari 1975 i mål 64/74, Reich (REG 1975, s. 261) och domen i det i fotnot 7 nämnda målet IFG mot kommissionen. Se även kommissionens meddelande C (88) 1696 om force majeure inom jordbruksrätten (EGT C 259, 1988, s. 10) ocli Thompson, T.E., Force majeure: The Context and Approach of the Court of Justice (1987), CML Rev., s. 259.

11 Se exempelvis dom av den 13 december 1979 i mål 42/79, Milch-, Fett- und Eierkoiitor (REG 1979, s. 3703), och generaladvokaten Capotortis förslag till avgörande i samma mål samt dom av den 13 november 1984 i de förenade målen 98/83 och 230/83, Van Gend & Loos och Bosman mot kommissionen (REG 1984, s. 3763). Domstolens rättspraxis har påverkats av den definition av force majeure som ges i de flesta av medlemsstaternas rättssystem. Se exempelvis Cornu, G., Vocabulaire Juridique, Slätte utgåvan, 1996, s. 375, och Garner, B.A., A Dictionary of Modern Legal Usage, andra utalván, 1995, s. 366.

12 Se domen i det i fotnot 9 nämnda målet Reich och dom av den 11 juli 1978 i mål 6/78, Union française de céréales (REG 1978, s. 1675), där bestämmelser om force majeure tillämpades analogt på omständigheter som inte omfattades av dessa bestämmelsers ordalydelse.

13 Dom av den 11 juli 1968 i mål 4/68 (REG 1968, s. 549, särskilt s. 562). Se även generaladvokaten Gands förslag till avgörande, s. 571.

14 Dom av den 11 juli 1985 i mål 101/84 (REG 1985, s. 2629).

15 Punkt 16 i domen.

16 Se även dom av den 17 september 1987 i mål 70/86, kommissionen mot Grekland (REG 1987, s. 3545), punkterna 9 och 10.

17 Se exempelvis dom av den 26 februari 1976 i mål 52/75, kommissionen mot Italien (REG 1976, s. 277; svensk specialutgåva, volym 3, s. 41), punkt 10, och domen i det i fotnot 6 nämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 16.

18 Se exempelvis dom av den 5 juli 1990 i mål C-42/89, kommissionen mot Belgien (REG 1990, s. I-2821, särskilt s. I-2841).

19 Se exempelvis dom av den 5 maj 1970 i mål 77/69, kommissionen mot Belgien (REG 1970, s. 237), punkt 15, av den 18 november 1970 i mål 8/70, kommissionen mot Italien (REG 1970, s. 961), av den 6 juli 1995 i mål C-259/94, kommissionen mot Grekland (REG 1995, s. I-1947), punkt 5, domen i det i fotnot 6 nämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 17, samt dom av den 28 maj 1998 i mål C-298/97, kommissionen mot Spanien (REG 1998, s. I-3301), punkterna 13 och 14, och av den 15 oktober 1998 i mal C-326/97, kommissionen mot Belgien (REG 1998, s. I-6107), punkterna 6 och 7.

20 Se exempelvis dom av den 1 mars 1983 i mål 301/81, kommissionen mot Belgien (REG 1983, s. 467), punkt 8, och domen i det i fotnot 6 nämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 14.

21 Det i fotnot 13 nämnda målet 101/84.

22 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovan i fotnot 17 nämnda målet C-42/89, kommissionen mot Belgien.

23 Se exempelvis dom av den 10 december 1968 i mål 7/68, kommissionen mot Italien (REG 1968, s. 617, särskilt s. 625; svensk specialutgåva, volym 1, s. 357) och av den 21 juni 1988 i mål 416/85, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1988, s. 3127), punkt 9.

24 Dom av den 27 november 1990 i mål C-200/88, kommissionen mot Grekland (REG 1990, s. I-4299), punkt 9.

25 Se domen i det i fotnot 22 nämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket.